Statsutskottets Memorial N:o 36
Betänkande 1897:Su36
Statsutskottets Memorial N:o 36.
1
N:o 36.
Ank. till Riksd. kansli don 2> mars 1897, kl. 8 e. in.
Memorial, i anledning af kamrarnes beslut rörande punkterna 3:o)
och 4:oJ af statsutskottets utlåtande n:o 23 angående
föreslagna statsbidrag till vägars anläggning och förbättring,
bro- och hamnbyggnader, vattenkommunikationer
och torrläggning af vattensjuka marker samt angående
vilkoren för sådana statsbidrags åtnjutande.
(-R. A.)
I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof hade
Kongl. Maj:t, i sammanhang med afgifvet förslag till reglering af utgifterna
under riksstatens sjette kufvudtitel, föreslagit, att å extra stat måtte för
år 1898 beviljas till:
bidrag för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar 900,000 kronor;
understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder 150,000 kronor;
understödjande, medelst anslag utan återbetalniugsskyldighet, af
sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att
minska frostländigheten för närliggande bygd 200,000 kronor;
hvarjemte Kongl. Maj:t föreslog, att i afseende å dessa tre anslag
skulle gälla de vilkor och bestämmelser, som omförmäldes i statsrådsprotokollet.
Bih. till Riksd. Prut. 1837. 4 Sami. 1 Afd. 24 Haft. (N:o 36.)
2
Statsutskottets Memorial N:o 36.
Dessa vilkor och bestämmelser återfinnas i Riksdagens skrivelser
till Konungen:
a) den 27 april 1881 (n:o 69), der de lyda:*)
»Mom. 1. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande
jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och
hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse; och skall menighet, bolag
eller annan vederbörande, som erhållit statsunderstöd till arbetets utförande,
vara underkastad alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t
pröfvas lämpliga och nödiga.
Mom. 2. Innan statsbidrag beviljas, bör efter offentligen utfärdad
kungörelse vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets
lämplighet och nytta.
Mom. 3. Anslag utan återbetalningsskylclighet må af Kongl. Maj:t
bestämmas till högst två tredjedelar för väganläggningar, vägförbättringar,
utförande af mindre hamn- och brobyggnader, upprensning af åar och
farleder samt byggande vid större fiskelägen af smärre båthamnar och
till högst en tredjedel för understödjande af sådana myrutdikningar och
vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska frostländigheten,
allt af den beräknade kostnaden enligt den faststälda arbetsplanen;
skolande menighet, bolag eller andra vederbörande, Indika antagas komma
att af ett genom statsbidrag understödt företag hafva nytta, genom
kontant tillskott, materialier, arbete eller andra bidrag enligt ofvan angifva
proportion af respektive minst en tredjedel eller minst två tredjedelar
bestrida den återstående, icke af statsmedel anvisade andelen af
kostnaderna för företagets fullbordande; hvarvid bestämmelsen i mom. 4
här nedan skall iakttagas.
Mom. 4. yid meddelande af anslag utan återbetalningsskyldighet
skall, der Kongl. Maj:t icke finner undantag böra ega rum, iakttagas,
att, om verkliga kostnaden för arbetets utförande skulle befinnas understiga
den beräknade, af vederbörande myndighet granskade och godkända
kostnaden, det beviljade anslaget minskas med så stor del af den ifrågavarande
besparingen, som det beviljade anslaget utgjort af den beräknade
kostnadssumman; börande vid sådana företag, som afse större vägarbeten,
hamn- och brobyggnader, och till hvilkas utförande statsbidrag beviljats
*) ^vat! ’ dessa bestämmelser stadgas angående låneunderstöd eger numera ej tillämpning.
De här omförmälda lan äro nemligen ersatta af lånen från odlingslånefonden, för hvilken gälla
särskilda vilkor.
Statsutskottets Memorial N:o 36. ’>
till belopp af 10,000 kronor eller derutöfver samt hvilka ej på entreprenad
verkställas, räkenskaper af vederbörande intressenter föras på sådant sätt,
att den verkliga kostnaden för det af staten understödda arbetsföretaget
må kunna säkert uppskattas.
Mom. 5. I)å ett arbetes utförande öfverlemnas till menighet,
bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning
afskildt samt af Kongl. Maj:t eller, efter erhållet nådigt bemyndigande,
af styrelsen för allmänna väg och vattenbyggnader godkändt.
Kontraktet skall innefatta förbindelse för menighet, bolag eller
enskilde dels att i noggrann öfverensstämmelse med den faststälda arbetsplanen
och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes
kontroll påbörja och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att
vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidiaget kan
erfordras, äfvensom de öfriga åtaganden, som enligt dessa allmänna vilkor
och bestämmelser vederbörande åligga och äro på det förevarande fallet
tillämpliga; egande styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att,
der den pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda styrelse rörande
arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen
af statsbidraget utbetalas, bör styrkas, att till styrelsen blifvit aflemnade
fullständiga ritningar, utvisande huru arbetet blifvit utfördt. Dessutom
bör uti kontrakten angående sådana större vägarbeten, hamn- och brobyggnader.
till hvilkas utförande statsbidrag beviljats till belopp af 10,000
kronor eller derutöfver, inflyta, att vederbörande arbetsdirektion skall
hafva skyldighet att under arbetsåren inom viss bestämd tid till styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva af räkenskapsutdrag
åtföljd berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året;
hvarjemte, beträffande särskild! de kontrakt, hvilka afse företag till
kommunikationsanstalters befordrande, i dessa kontrakt bör införas, att
vederbörande direktion skall, sedan kommunikationsanstalten blifvit för
trafiken upplåten, afgifva sådana uppgifter om de årliga trafikförhållandena,
som kunna ifrågakomma att infordras.
Mom. 0. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de
lyftade statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, skall ställas
sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t godkännes; varande dock städer
och sådana menigheter, hvilka Kongl. Maj: t anser derifrån böla befrias,
från dylik skyldighet frikallade.
Mom.''7. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag
4 Statsutskottets Memorial N:o 36.
eller lån kan i allmänhet icke utbekom mas förr, än arbetsföretaget blifvit
börjadt, hvarefter utan årerbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt
och i mån af arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet
finnas utsatta eller särskild! blifvit bestämda antingen af Kong!. Maj:t
eller af styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader efter dertill af
Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, såvida icke Kongl. Magt,
med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna,
någon del af sådant anslag i statskontoret innestå, intill dess
arbetet är vederbörligt afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan
behöriga handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid, de, som
åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, såvida icke särskild föreskrift
angående tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad.
Mom. 8. Alla statsbidrag, som blifvit uti ifrågavarande afseende
beviljade, skola från statskontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock
genom Kongl. Maj.ts vederbörande befallningshafvande eller den myndighet,
som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande’
innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos statskontoret
företes:
a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt;
b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts
ullgöiande eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt
mom. 6 erfordras;
c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte,
d) då statsbidrag skall utgå såsom lån, en till statskontoret eller
ordres stöld, af bemälda kontor godkänd skuldförbindelse, som, i fråga
om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall
innefatta vederbörandes betalningsansvar, intill dess sådant lån, jemlik!
kongl. kungörelserna af den 13 juni 1845 och den 3 november 1848,
blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara,
och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet
sätt antecknats; och
e) af statskontoret godkänd borgen eller säkerhetshandling för
den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.
Mom. 9. De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags
utbekommande till statskontoret aflemnats, förblifva uti kontorets vård;
dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna
blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas.
Statsutskottets Memorial N:o 36.
5
Mom. 10. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig
tillåtelse, skett från den faststälda arbetsplanen eller arbetet, utan af
Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsammas utförande, icke blifvit
fullbordadt inom derför bestämd tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta
inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf
uppburits, att på eu gång eller successivt till statskontoret inbetalas inom
den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen, till hvars
pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfverlemnas,
derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag anses erfordras.
Statskontoret bör tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig
ordning; och skall det åligga vederbörande att å sålunda lyftade och
återburna medel jemväl erlägga fem procent årlig ränta från lyftningsdagen,
till dess återbetalning sker.
Mom. 11. De arbetsföretag, för b vilkas utförande statsbidrag
beviljats, böra vara påbörjade senast under loppet af året näst efter det,
hvarunder medlen blifvit af Riksdagen anvisade; kommande, då albetet
icke påbörjats inom den sålunda bestämda tidens förlopp, det beviljade
beloppet att reserveras till Riksdagens disposition.
Mom. 12. Alla med understöd af allmänna medel utförda arbeten
skola af den eller dem, som sådant understöd bekommit, underhållas, intill
dess sådan underhållsskyldighet kan varda andra i laga ordning ålagd
eller vederbörande från underhållsskyldigheten befriats.
Mom. 13. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter
efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande
upptagas, bör taxa härå vara faststäld, så lindrig som skäligen låter
sig gorå. Sålunda faststälda afgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl.
Maj:t, på grund af särskildt förekommande omständigheter, pröfvar skäligt
dertill lemna bifall, utan böra deremot ovilkorligen nedsättas, sä snart
det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger eu
viss af Kongl. Maj:t faststäld procent utaf de till företaget lemnade
enskilda bidrag; och skall dessutom en viss af Kongl. Maj:t likaledes
bestämd andel utaf de afgifter, som uppbäras, till reparationsfond
afsättas.
Mom. 14. Beträffande anslag utan återbetalningsskyldighet till
understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningai, som
företrädesvis afse att förminska frostländigheten, skall iakttagas, dels att
anslaget må företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i
6
Statsutskottets Memorial N:o 36.
väsentlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål, dels ock att Kong!.
Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt,
i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande
utbetalas.
Mora. 15. För de till sjösänkningar och myrutdikningar eller
andra vattenaftappningsföretag utbekomna låneunderstöd skola efter tre
års förlopp från den dag, då lånemedlen från statskontoret utbekom »lits,
årligen erläggas sex procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta
godtgöres efter fyra och en half för hundra af obetalda kapitalbeloppet,
och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten
för dessa inbetalningars verkställande, böra lända till efterrättelse
ofvan åberopade kongl. kungörelser af den 13 juni 1845 och den 3
november 1848.
Mom. 16. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd
af erhållna anslag eller lån föranledts för statskontoret, skola utan undantag
bestridas eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit»;
b) den 11 juni 1883 (n:o 67), innehållande bland annat, med afseende
å de anslag, som kunde komma att beviljas af det utaf samma
års Riksdag anvisade belopp till understödjande medelst anslag utan
återbetalningsskyldighet af torrläggning utaf sådana vattensjuka markör,
som, utan att kunna med fördel odlas, sprida frostskador öfver omgörande
nejd:
att anslaget må utgöra högst eu tredjedel af den beräknade kostnaden
för torrläggningsföretaget; samt
att för erhållande af dylikt anslag må i tillämpliga delar gälla
enahanda vilkor, som enligt Riksdagens skrifvelse till Konungen den 27
april 1881 blifvit bestämda;
c) den 7 maj 1889 (n:o 43), utvisande, att mom. 11 i 1881 års
skrifvelse erhållit följande ändrade lydelse:
»De. arbetsföretag, för hvilkas utförande statsbidrag beviljats, böra
vara påbörjade inom tid, som i det om företagets utförande upprättade
kontrakt eller af Kongl. Maj: t särskildt blifvit bestämd; kommande, då
arbetet icke påbörjats inom den sålunda bestämda tidens förlopp, det
beviljade beloppet att reserveras till Riksdagens disposition.»
Statsutskottets Memorial N:o 36.
7
Då statsutskottet till förberedande handläggning företog Kongl.
Maj:ts ofvannämnda framställningar, hade utskottet att jemväl afgifva
yttrande öfver åtskilliga inom Riksdagen väckta motioner i dithörande
ämnen, deribland, rörande det tredje i ordningen af ifrågavarande anslag,
af herrar Fagerholm, E. Eriksson in. fl. och Joll. Nilsson i Skrafvelsjö,
hvilken sistnämnde i motion n:o 77 i Andra Kammaren hemstält:
att Riksdagen behagade besluta, att de nu gällande vilkor för
erhållande af bidrag utan återbetalningsskyldighet till sådana myrutdikningar
och vattenaftappningar, hvilkas ändamål är att minska frostländigheten
för närliggande bygd, måtte ändras derhän, att till dylika
företag skulle kunna af statsmedel utgå belopp, motsvarande hälften af
den för företaget beräknade kostnad, samt att en summa af 300,000 kronor
för 1898 måtte till understödjande af ifrågavarande företag ställas till
Kongl. Maj:ts förfogande att utgå utan återbetalningsskyldighet.
Statsutskottet hemstälde i utlåtande n:o 23:
dels, under punkterna l:o) och 2:o), om beviljande af de två törstnämnda
af Kongl. Maj:t äskade anslagen;
dels, under punkt 3:o), att Riksdagen, med afslag å herrar Fagerholms,
Nilssons och Erikssons motioner, men med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag, måtte för understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet
af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar, hvilkas
ändamål är att minska frostländigheten för närliggande bygd, för år 1898
anvisa 200,000 kronor;
dels och. under punkt 4:o) — rörande vilkoren för erhållande och
tillgodonjutande af de här ofvan omförmälda statsbidrag samt angående
kontrollen derå, att arbetena blefve utförda enligt faststälda planer —
att Riksdagen måtte besluta, att de med afseende å samma statsbidrag
meddelade allmänna vilkor och föreskrifter, hvilka funnes intagna i
Riksdagens skrifvelse!'' till Konungen den 27 april 1881 (n:o 69), den
11 juni 1883 (n:o 67) och den 7 maj 1889 (n:o 43), fortfarande skulle
blifva gällande.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hafva kamrarne
bifallit utskottets hemställanden under punkterna 1 :o) och 2:o), men beträffande
punkterna 3:o) och 4:o) fattat det beslut, att herr J. Nilssons
i Skrafvelsjö i ämnet väckta motion bifölls.
Då sistnämnda motion afsåg endast en punkt bland de bestämmelser,
som innefattas i berörda tre skrifvelse!'' till Konungen, samt
" Statsutskottets Memorial N:o 36.
Riksdagen följaktligen icke torde hafva besvarat utskottets framställning
under punkt 4:o) i dess helhet, anser sig utskottet böra hemställa,
att Riksdagen ville förklara, att, för erhållande och
tillgodonjutande af de vid innevarande års riksdag beviljade
statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar,
bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer
och frostminskningsföretag, de allmänna vilkor och
föreskrifter, Indika finnas intagna i Riksdagens skrivelser
till Konungen den 27 april 1881 (n:o 69), den 11 juni
1883 (n:o 67) och den 7 maj 1889 (n:o 43), fortfarande
skola blifva gällande utan annan ändring än den, som
betingas af Riksdagens bifall till herr J. Nilssons i
Skrafvelsjö motion n:o 77 inom Andra Kammaren.
Stockholm den 23 mars 1897.
På statsutskottets vägnar:
CHR. LIINDEBERG.
Stockholm, Nja Tryckeri-Aktiebolaget 1897,