Statsutskottets Memorial N:o 29 (Betänkande 1890:Su29 su)

Statsutskottets Memorial N:o 29.

♦

N:o 29.

Ank. till Riksd. kansli den 28 febr. 1890, kl. 4 e. in.

Memorial, angående ändring af 33 § i reglementet för riksgäldskontoret.
(K. A.)

I nu gällande reglemente för riksgäldskontoret har 33 § denna
lydelse:

»Derest enke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och
vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då
nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda
uppkomna bristen inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio
kronor för året af riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll
likväl att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas
icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor att
delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det
för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna
för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente
vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den
ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft,
och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. generalassistanskontoret
efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det
lönebelopp, efter hvilket. den för sistnämnda kontors tj enstem ann apersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen
inbetald».

Till statsutskottet hafva fullmägtige i riksgäldskontoret öfverlemnat
en af förvaltarne af riksgäldskontorets enke- och pupillkassa
till fullnlägtige ingifven stafvelse, så lydande:

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 29.

»Till herrar fullmägtige i riksgäldskontoret.

Den 7 sistlidne maj ingingo förvaltarne af riksgäldskontorets
enke- och pupillkassa på uppdrag af kassans delegare till herrar fullmägtige
med ödmjuk anhållan, att herrar fullmägtige måtte dels för
egen del medgifva begärd förhöjning i de från kassan utgående pensioner,
dels ock utverka den ändring i vederbörande paragraf af riksgäldskontorets
reglemente, som derför erfordrades; och behagade herrar
fullmägtige i anledning häraf i skrifvelse af den 9 i samma månad
hos Riksdagens statsutskott göra hemställan i ämnet.

Sedan statsutskottet i skrifvelse till herrar fullmägtige af den 16
maj, som medelst utdrag af herrar fullmägtiges protokoll blifvit kassans
förvaltare delgifven, meddelat, att, då vid herrar fullmägtiges skrifvelses
inlemnande riksdagens arbeten redan så fortskridit, att de voro
nära sitt afsilande, utskottet ej funnit det lämpligt att vid dåvarande
riksdag ingå med framställning i omförmälda hänseende, få förvaltarne
nu, efter ånyo af kassans delegare gifvet uppdrag, förnya ifrågavarande
ansökning.

Enligt 7 och 8 §§ af det den 25 maj 1871 af herrar fullmägtige faststälda,
den 21 december 1876 förnyade reglemente för riksgäldskontorets
enke- och pupillkassa, hvilken bildats genom sammanslagning af
de vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret inrättade enkeoch
pupillkassor, utgår pension för enka och barn efter den, som innehaft
tjenst i riksgäldskontoret och vid dödsfallet var egare i denna
kassa, med en femtedel utaf den ordinarie lön, som den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för enka och barn efter delegare,
som varit anstäld i f. d. generalassistanskontoret, med en fjerdedel
utaf det lönebelopp, efter hvilket den för sådan delegare bestämda
årsafgift blifvit beräknad.

Efterlemna!- delegare både enka och pensionsberättigade barn,
tillfaller, enligt paragraf 11, halfva pensionsbeloppet enkan och andra
hälften barnen, ett eller flera. Efterlemna!- delegare enka, men icke
något till pension berättigad! barn, åtnjuter enkan ensam hela pensionen
; och om delegare efterlemnar barn, men icke enka, åtnjuter barn,
ett eller derå, hela pensionsbeloppet, allt så, att, om delegare efterlemnar
flera till pension berättigade barn, pensionsbeloppet mellan dem
lika fördelas.

Pension upphör, enligt paragraf 16, för enka, när hon ånyo träder
i gifte; för barn, då son uppnått 21 och dotter 25 år, samt dessförinnan
för dotter, om hon träder i gifte. Dotter, som uppnått 50 års

Statsutskottets Memorial N:o 29.

ålder och icke är eller varit gift, eger att vid denna ålder komma i
åtnjutande af pension, hvilken dock ej får öfverstiga hälften af pensionsbeloppet
efter fadern. Finnas flera systrar, för hvilka beviljandet
af sådan pension kan ifrågakomma, må den, som först uppnått 50 år,
uppbära'' hela denna pensionsandei, till dess en eller annan af hennes
systrar blir pensionsmessig, hvarefter pensionsbeloppet mellan dem lika
fördelas. Då någon af dessa systrar aflider, tillträder den eller de efterlefvande
den pension, den aflidna innehaft.

Sedan lång tid tillbaka har det för kassans delegare varit ett
önskningsmål att få pensionerna för såväl nuvarande som blifvande
pensionstagare i någon mån förhöjda, emedan desamma i allmänhet äro
otillräckliga till lifsuppehälle för innehafvarne. Någon framställning
härom hafva emellertid delegarne ej ansett sig böra göra förr än kassans
ställning blifvit sådan, att den syntes kunna medgifva en förhöjning.
Denna tidpunkt är enligt delegarnes åsigt inne.

Kassans tillgångar hafva bildats dels genom erhållande af:

en del af förra riksgäldsdiskontverkets utestående

fordringar.........................................................................................

preskriberade medel, som år 1841 till kassan öfver lemnats.

...............................................................................................

auktionsmedel för sålda böcker och handlingar år
1838......................................................................................................

lönebesparingar
1888...............................

vid riksgäldskontoret åren 1832 —

gåfvor och testamenten af enskilda personer åren
1829—1882 .......................................................................................

samt f. d. generalassistanskontorets enke- och pupillkassas
tillgångar utöfver skulder vid 1840 års slut

kr.

18,040: 72.
2,237: 30,
721: 48.
12,027: 25.
26,015: 48.
45,854: 30;

dels ock genom räntor samt delegarnes inträdes-, befordrings- och
årsafgifter, utgörande dessa afgifter, enligt paragraf 5:

inträdesafgiften: 4 % af lönen, då denna öfverstiger 1,000 kronor,
men 2 % af lön å 1,000 kronor och derunder;

befordring saf giften: 2 % af skilnaden mellan förut innehafd och erhållen
högre lön; samt

årsafgiften: 272 % af lönen.

Kassans behållning har genom årliga öfverskott efter vederbörliga
pensioners utbetalande samt genom en år 1882 erhållen donation å om -

Statsutskottets Memorial N:o 29.

kring 13,700 kronor, under senare åren så stigit, att den, efter att vid

början af år 1879 hafva utgjort............................................. kr. 90,347: 82,

vid början af år 1889 uppgick till.............................. » 114,133: 98;

således en tillväxt på dessa tio år af ........................ kr. 23,786: 16.

Under år 1889, för hvilket år fullständigt bokslut ännu ej kunnat
upprättas, har kassans behållning ökats med ytterligare omkring
1,400 kronor.

Till stöd för sin åsigt att pensionerna nu kunna i någon mån
höjas, tillåta delegarne sig åberopa, förutom ofvan anförda ökning af
kassans behållning, dels den vid riksgäldskontorets senaste omorganisation
inträffade betydliga minskning, till mindre än hälften af förutvarande
antalet, af riksgäldskontorets tjenstemän, hvarigenom en motsvarande
minskning i kassans uppkommande förbindelser egt rum, dels
ock den omständighet att, vid en jemförelse mellan pensionstagarnes
och delegarnes nuvarande ålder, sannolikheten af pensioners upphörande,
är vida större än den af nya pensioners tillkomst.

De nuvarande 29 pensionstagarne äro nemligen, på sätt bifogade
förteckning närmare utvisar, födde, eu år 1800, eu år 1806, en år 1807,
en år 1810, en år 1812, eu år 1813, eu år 1815, enär 1816, en år 1818,
fyra år 1819, en år 1820, två år 1823, en år 1824, två år 1825, en år
1827, en år 1828, två år 1830, två år 1832, en år 1835, en år 1836,
en år 1840 och en år 1846.

Riksgäldskontorets nuvarande tjenstemän åter äro födde, en år
1824, en år 1828, en år 1835, en år 1836, en år 1841, eu år 1849, en
år 1851 och en år 1860; vaktmästarne åren 1832, 1844, 1848 och 1849;
de qvarlefvande på indragningsstat förflyttade tjenstemännen och en
vaktmästare åren 1819, 1820, 1825 och 1830; hvartill kommer en pensionerad,
ogift registrator, född år 1798, och en vaktmästare, född
år 1817.

Den förhöjning i pensionerna, delegarne anse sig böra ifrågasätta,
utgör för enkor och barn efter tjenstemän och vaktmästare vid
riksgäldskontoret ökning från Vs till ''A af lönen och för enkor och
barn efter tjenstemän och vaktbetjente vid f. d. generalassistanskontoret
ökning från ’A till 5Ae af vederbörande lönebelopp; och äro
delegarne för sin del för sådant ändamål beredde att, om så pröfvas
nödigt, öka årsafgifterna från 2lU procent till 3 procent af lönen, hvilken
årsafgift i sådan händelse kommer att utgöra ej obetydligt mera

Statsutskottets Memorial N;o 29.

i procent af lönen än clen som erlägges till civilstatens enke- och
pupillkassa.

Enligt bilagda beräkning skulle, vid nuvarande förhållanden och
etter den ifrågasatta ökningen af pensionerna och årsafgifterna, ett
öfverskott uppkomma af 299 kronor 18 öre.

Som emellertid, enligt § 33 af riksgäldskontorets reglemente, till
betäckande af brist i kassans inkomster finnes anvisadt ett årligt anslag
af högst 2,250 kronor, hvilket ända sedan år 1863, då 154 kronor 17 öre
deraf måste anlitas, ej behöft användas, men såsom vilkor för detta
anslags tillgodonjutande finnes stadgadt, att pensionerna ej få höjas
utöfver resp. Vs och Vi, få undertecknade, kassans förvaltare, efter
uppdrag af delegarne, ödmjukast anhålla, att herrar fullmägtige behagade
dels för egen del medgifva den begärda förhöjningen af pensionsbeloppen
. från resp. Vs till V* och från V« till Vis, dels ock utverka
den ändring i åberopade reglementsparagrafen, som härför erfordras.

Stockholm den 31 december 1889.

F. C. Bolin. A. L. Stuart.»

I den skrifvelse, hvarmed fullmägtige till statsutskottet öfverlemnade
berörda framställning, yttra fullmägtige följande:

»På de af fullmägtige i denna fråga förut anförda skäl, nemligen:

att äfven efter den ifrågasatta höjningen de förevarande pensionsbeloppen
ej komma att blifva högre än för enkor och barn efter andre
med riksgäldskontorets jemförlige tjenstemän och vaktmästare stadgats;

att delegarne sjelfmant erbjudit sig att erlägga årsafgifter, som äro
högre än i andra jemförliga pensionsinrättningar finnes bestämdt; samt

att den begärda ökningen synes kunna ega rum, utan att staten
annat än i föga sannolika undantagsfall derför får vidkännas någon
utgift; få fullmägtige, i likhet med hvad i skrifvelsen af den 9 maj
1889 egde rum, hemställa, att statsutskottet behagade utverka den
ändring i paragrafen 33 af det för riksgäldskontoret senast utfärdade
reglemente, att ordet »förändring» ändras till »förminskning», ordet
»femtedel» till »fjerdedel» och orden »en fjerdedel» till »fem sextondedelar».

I händelse af Riksdagens bifall härtill ämna fullmägtige för sin
del medgifva de ändringar i reglementet för riksgäldskontorets enkeoch
pupillkassa, som påkallas af bifall till den af kassans förvaltare

Statsutskottets Memorial N:o 29.

gjorda framställning samt besluta årsafgiftens höjning från 2''/i till
3 procent.»

Utskottet har härförutom fått emottaga de vid förvaltarnes af
kassan skrifvelse fogade bilagor, nemligen:

l:o en förteckning å de enkor och barn, som för närvarande uppbära
pensioner från kassan, hvilken förteckning utskottet fullständigat
medelst utsättande af pensionernas belopp, i händelse att den begärda
förhöjningen skulle komma till stånd:

	Födelse-	Pensionsbelopp
Efter tjensteman och vaktmästare vid Riks-	år och dag
gäldskontoret:
Afl. sekreteraren Stuarts enka.....................	1819	21/i	880	—	1,100	—
» kommissarien Hedbergs dotter .........	1832	12/9	300	—	375	—
» kamreraren Benckerts enka..................	1813	21/2	800	—	1,000	—
» » Öhmans enka.....................	1800	17/s	360	—	450	—
» lånebokhållaren Hamners enka .........	1840	29A	400	—	500	—
» ombudsmannen Schierbäcks dotter...	1815	10/2	67	48	84	37
» kanslisten Sillens enka ........................	1846	30/ In	300	—	375	—
» » von Mentzers enka............	1819	31/i	120	—	150	—
» kontorsskrifvaren Carlmarks enka ...	1806	22/ / 8	150	—	187	60
» » Sandahls dotter ...	1812	VII ho	22	4S	28	—
» förste vaktmästaren Lindqvists enka	1824	23/ / 2	160	—	200	—
» vaktmästaren Bergs enka.....................	1807	5/ / 3	140	—	175	—
» » Lårds enka.....................	1825	16A„	140	—	175	—
» kammardrängen Molins enka ...............	1830	7A	105	—	131	25
» * » Söderströms döttrar:
Johanna Charlotta ........................	1820	3A	53		49
Josefina Albertina...........................	1823	7s		76		19
» kammardrängen Carlströms dotter...	1830	15/.	33	76	42	19
» husdrängen Österbergs enka...............	1819	6/ In	115	—	143	75
» » Berglunds enka ...............	1825	25 / / 6	115	—	143	76
Summa kr.	4,242	48	5,303	—

Statsutskottets Memorial N:o 29.

Efter tjenstemän och vaktmästare vid f. d.	Födelse-	Pension	sbelopp:
	Gener assistanskontor et:		nuvarande	blifvande
! Afl.	kommissarien Nicodemi dotter............	1827	28/ / 9	131	21	164	06
»	kamreraren v. Baumgartens döttrar:
l	Augusta Carolina...........................	1823	22/ / 5	a 0
	Eleonora Henrietta Rudolfina ...	1832	8A	bo	76		69
)>	kassören Engstedts döttrar:
	Emma Lovisa .................................	1818
	Cecilia Charlotta ...........................	1828	V10	122	62	153	12
)>	kassören Galetskis dotter.....................	1819	28A	63	76	79	69
	notarien Stridsbergs döttrar:
	Charlotta ..........................................	1835	e/s
	Betty Vilhelmina ...........................	1836	19/4	47	80	59	77
.»	kontorsskrifvaren Smedbergs dotter	1810	19/6	59	76	74	71
, »	husdrängen Ihrmarks dotter ...............	1816	2/12	23	64	29	63
	Summa kr.	512	48	640	67

2: o följande

Beräkning angående Riksgäldskontorets Enke- och Pupillkassas inkomster
och utgifter i anledning af ifrågasatt pensionsförhöjning.

Delegareafgift vid riksgäldskontorets enke- och pupillkassa erlägges: af

tjenstemän och vaktmästare,
i tjenst varande, å

ett lönebelopp af............... 28,000: —

» d:o d:o, som förflyttats på

indragningsstat å............... 10,975: —

» d:o d:o på pensionsstat å 2,600: —

» innehafvare utaf tjenst å

Riksdagens stat å............... 700: — 42 275: _

med 2V2 procent å nämnda 42,275 kr....................... 1,056: 87

Om delegareafgiften höjes till 3 procent skulle
å sistnämnda lönebelopp erläggas ytterligare Va

procent, eller ......................................................................... 211: 38

då ifrågavarande afgift blifver

1,268: 25

Statsutskottets Memorial N:o 29.

4,974: 50.

Räntan å kassans värdepapper utgör:

å ett kapital af 64,900 kr. å 41/* procent ......... 2,920: 50

» » » » 50,000 » å 4 y> . .............. 2,000:

» » » » 1,500 » å 36/xo » 54:

hvadan årliga inkomsten för närvarande utgör.................. kr. 6,242: 75.

Pensionerna utgå för närvarande:
till enkor och barn efter tjensteman och
>'' vaktmästare vid riksgäldskontor med
Vs å ett lönebelopp af 18,925 kr., eller 3,785: —
till barn efter d:o med lli pension, eller

Vio å ett belopp af 4,574 kr.............. 457: 48 4,242:

till barn efter tjensteman och vaktmästare
vid f. d. generalassistanskontoret
med Va pension, eller Vs å ett lönebelopp
af 4,099: 62............................................................ 512:

kr. 4,754:

Om pensionerna skulle höjas för enkor och barn
efter tjensteman och vaktmästare vid riksgäldskontor
från Vs till 7* af ifrågavarande lönebelopp,
komma de att utgöra:

för fulla pensioner å 18,925 kr................ 4,731: 25

» halfva » å 4,574 kr................ 571: 75 5,303: —

och för pensionstagare vid f. d. generalassistanskontoret
i samma proportion från 1U till 7ie af
lönebeloppen:

för halfva pensioner å 4,099: 62 .............................. 640: 57

eller tillhopa....................................................................................... k1''- 5,943: 57

blifvande således årliga öfverskottet >....................................... kr. 299: 18

eller omkring 300 kronor. (

Stockholm den 30 december 1889.

F. C. Bolin.

Såsom första fonden till en enke- och pupillkassa vid riksgäldskontor
anslogo rikets ständer vid 1809—1810 års riksdag kontorets
andelar i förra riksgälds-diskont-verkets utestående, för osäkra ansedda
fordringar, hvilka enligt hvad bär ofvan blifvit meddeladt, in -

Statsutskottets Memorial N:o 29.

fiöto med 18,040 kronor 72 öre. Sedan derefter vid 1830 års riksdagbeslut
blifvit fattadt om general-assistans-kontorets indragning, förordnade
rikets ständer vid 1840—1841 års riksdag: att de vid riksgäldskontoret
och f. d. general-assistans-kontoret stiftade enke- och
pupillkassor borde sammanslås till en gemensam fond för pensionerandet
af tjenstemännens och vaktbetjeningens inom nyssnämnda verk
enkor och barn; att till följd deraf alla f. d. general-assistans-kontorets
enke- och pupillkassas utestående fordringar och öfriga tillgångar skulle
vid 1840 års slut öfverlemnas till och förenas med den vid riksgäldskontoret
inrättade enke- och pupillkassa; att deremot tjenstemännens
och vaktbetjeningens vid f. d. general-assistans-kontoret efteidemnade
enkor och barn, som, enligt det för detta verks enke- och pupillkassa
ditintills gällande reglemente, redan vore eller framdeles blefve till
pension från samma kassa berättigade, borde under förut stadgade
vilkor hädanefter af riksgäldskontorets enke- och pupillkassa uppbära
dem tillkommande pensioner. Vid den på grund häraf företagna sammanslagningen
tillfördes riksgäldskontorets enke- och pupillkassa, såsom
förut blifvit af dess förvaltare omförmäldt, ett belopp af 45,854 kronor
30 öre.

Som emellertid den årliga afkastning^ af kassans kapital i förening
med delegarnes avgifter syntes vara otillräcklig för bestridande
af utgående pensioner, förordnade rikets ständer vid 1844—1845 års
riksdag, att, derest det skulle vid afslutandet af kassans räkenskaper
för 1844 och följande år intill slutet af nästa riksdag visa sig, att kassans
inkomster under året understigit de utbetalningar, som under
samma år kassan ålegat, kassan skulle af riksgäldskontoret godtgöras
den sålunda uppkomna bristen till belopp af högst 900 kronor årligen.
Detta belopp höjdes af 1847—1848 års Riksdag till 1,500 kronor och
af 1850—1851 års Riksdag till 2,250 kronor, hvarvid det allt sedermera
förblifvit. Den paragraf i det för riksgäldskontoret utfärdade
reglemente, hvilken innehåller vilkoren för åtnjutande af ifrågavarande
anslag, erhöll sin nuvarande lydelse vid 1859 — 1860 års riksdag.

Den förändring af berörda paragraf, hvarom fullmägtige i riksgäldskontoret
nu gjort framställning, afser, att Riksdagen måtte för
det i paragrafen omnämnda fall ställa samma belopp som hittills till
kassans förfogande, oaktadt pensionerna höjas för enkor och barn efter
embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid riksgäldskontoret från
en femtedel till en fjerdedel af lönen och, i samma proportion, för
tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. general-assistans-kontoret efter Bili.

titt Biksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 2

Statsutskottets Memorial N:o 29.

lemnade enkor och barn från en fjerdedel till fem sextondedelar
af lönen.

Af ofvan intagna beräkning angående kassans inkomster och utgifter
framgår, att, äfven om pensionerna höjas till de föreslagna beloppen,
kassan skall icke blott vara i stånd att fullgöra de densamma
för närvarande åliggande utbetalningar, utan äfven lemna ett årligt
öfverskott af i det närmaste 300 kronor, till följd hvaraf det för kassans
räkning af Riksdagen beviljade anslag icke kommer att behöfva
tagas i anspråk. Men då det ligger i sakens natur, att förhållandena
lätteligen kunna undergå ändring, gäller det att tillse, huruvida det må
anses sannolikt, att de förändringar, som kunna komma att inträffa,
skola, mer än hittills varit fallet, sätta kassan ur stånd att med egna
medel uppfylla sina förpligtelse!-.

Två omständigheter äro härvid att taga i betraktande, nemligen
dels en till följd af den allmänna räntefotens nedgående minskad afkastning
af kassans kapital, dels en genom flere samtidigt inträffande
dödsfall vållad ökning i pensionstagarnes antal.

Hvad nu först beträffar en möjlig minskning i kapitalafkastningen,
måste det ju alltid anses vanskligt att uttala något bestämdt omdöme
i detta afseende. Det synes emellertid för närvarande icke osannolikt,
att medelräntan å kassans fonder, hvilken nu utgör 4,26 procent,
kan komma att blifva mindre. Nödig försigtighet torde derför fordra,
att en minskning i den årliga ränteafkastningen tages i beräkning.
Men då kassan eger en motvigt mot en sådan minskning i det årliga
öfverskott af 300 kronor, som förefinnes äfven efter förhöjningen i pensionernas
belopp och som motsvarar ungefär 0,26 procent af kassans
kapital, anser utskottet, särskildt med hänsyn till här efteråt anförda
omständighet, en något minskad ränteafkastning icke vara af den betydenhet,
att en dylik möjlighet bör lägga hinder i vägen för bifall till
den gjorda framställningen.

Att antalet pensioner från kassan skulle ökas, lärer deremot icke
kunna anses ens sannolikt, öfvervägande skäl tala nemligen för, att
detta antal tvärt om kommer att minskas, ty:

l:o. Visar, på sätt kassans förvaltare erinrat, en jemförelse mellan
pensionstagarnes och delegarnes ålder, att sannolikheten af pensioners
upphörande är vida större än den af nya pensioners tillkomst.

2:o. Utgå för närvarande till döttrar efter tjenstemän och vaktmästare
vid f. d. general-assistans-kontoret pensioner med 512 kronor
48 öre, hvilket belopp, om den begärda förhöjningen komme till stånd,
skulle ökas till 640 kronor 57 öre. Enär i de afgåendes ställe andra

Statsutskottets Memorial N:o 29.

pensionärer icke inträda, kommer följaktligen denna kassans utgift att
efter kand minskas, för att vid den sistas frånfälle helt ock kållet uppköra.
Då de flesta af dessa pensionärer redan uppnått kög ålder, kar
kassan alltså att i en ej långt aflägsen framtid motse en årlig besparing
i utgifter af eventuelt 640 kronor 57 öre.

3:o. Har vid senaste omorganisation år 1874 af riksgäldskontor!
tjenstemäns och vaktbetjentes antal betydligt minskats. Före omorganisationen
funnos vid kontoret 17 tjenstemän ock 6 vaktbetjente. Nu
äro derstädes anstälde 8 tjenstemän och 4 vaktbetjente.

Af hvad nu blifvit anfördt framgår, att en minskning i pensionernas
antal skall eg a rum. Denna minskning jemte det beräknade befintliga
öfverskottet af 300 kronor torde säkerligen komma att mer än
uppväga en tilläfventyrs inträffande minskning i kassans inkomst af sitt
kapital.

Såsom en möjlighet qvarstår dock alltid, att ett eller annat oförmodadt
dödsfall bland tjenstemännen inom de högre lönegraderna kan
komma att förorsaka kassan utgifter, som den icke förmår bestrida
med sina egna inkomster. Men denna möjlighet är icke ny. Den förefinnes
redan nu.

Då således den ifrågasatta förhöjningen i pensionernas belopp
icke kan antagas skola rubba kassans nuvarande förmåga att bestrida
sina utgifter, har utskottet icke i nyss omförmälda möjlighet funnit något
afsevärdt skäl emot förevarande framställning, och detta så mycket
mindre som det af Riksdagen till kassans förfogande sedan år 1845
stälda kreditivanslag just synes afsedt för dylika händelser.

Af nämnda anslag hafva utbetalts:

år 1845 ....................................... kr. 900: —-

» 1846 ....................................... » 900: —

» 1847 ....................................... » 900: —

» 1848 ....................................... » 900: —

» 1849 ....................................... » 1,500: —

» 1850 ...................................... » 1,500: —

» 1851 ....................................... » 1,500: —

» 1852 ....................................... » 2,250: —

» 1853 ............................. » 2,250: —

» 1854 ....................................... » 2,250: —

» 1855 ....................................... » 2,172: 48

» 1856 ....................................... » 1,777: 55

Statsutskottets Memorial N:o 29.

år 1858 ........................ kr. 635: 18

» 1862 ....................................... » 116: 93

» 1863 ....................................... » 435: 12

» 1864 ....................................... » 154: 17

efter hvilket sistnämnda år anslaget icke behöft anlitas, en omständighet,
som mer än något annat utvisar, att ofvan berörda möjlighet numera
icke lärer kunna inträffa annat än i undantagsfall.

Då alltså höjande af pensionernas belopp, på sätt kassans förvaltare
anhållit och fullmägtige i riksgäldskontoret tillstyrkt, icke synes
öka antalet af de fall, då kassan måste anlita oftanämnda anslag, utan,
äfven efter en dylik förhöjning, dessa fall antagligen komma att utgöra
sällsynta undantagsfall, samt dels de sålunda höjda pensionsbeloppen
icke blifva högre, än för enkor och barn efter andre med riksgäldskontorets
jemförlige tjensteman och vaktmästare stadgats, dels tjenstemännen
vid riksgäldskontoret skulle i afseende å pensioner för enkor
och barn genom förhöjningen göras mera likstälde med tjenstemännen
i riksbanken, har utskottet velat föreslå Riksdagen att vidtaga de begärda
ändringarna uti ifrågavarande paragraf af riksgäldskontorets reglemente.
Till detta utskottets beslut har äfven den omständigheten medverkat,
att riksgäldskontorets enke- och pupillkassa, till pensionernas förbättrande,
genom gåfvor af enskilde fått emottaga omkring 26,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må besluta, att § 33 af det för
riksgäldskontoret gällande reglemente skall erhålla
följande förändrade lydelse:

Derest Enke- och Pupillkassans vid riksgäldskontoret
afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper
för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit
de utbetalningar, som derunder kassan ålegat,
må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af
högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af
riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl,
att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas,
och under vilkor, att delegarnes bidrag
under tiden utgå utan förminskning af deras uti det
för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp,

Statsutskottets Memorial N:o 29.

«amt att pensionerna för enkor och barn efter embetsocb
tjensteman samt vaktbetjente vid riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön,
hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk
innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. generalassistanskontoret efterlemnade enkor och
barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp,
efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit
beräknad och vederbörligen inbetald.

Stockholm den 28 februari 1890.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Reservation:

af herr P. Pehrson.

Bill. till Biksd. Prof. 1890. 4 Sami. 1 Afd. 20 Höft.