Statsutskottets Memorial N:o 27 (Betänkande 1892:Su27 su)

Statsutskottets Memorial N:o 27.

N:o 27.

Ank. till Riksd. kansli den 4 mars 1892, kl. 8 e. m.

Memorial, angående ändring i föreskrifterna rörande befattningen
med tryckta riksdagshandlingars emottagning, vårdande och
utdelning.

(R. A.)

I en till statsutskottet ankommen skrifvelse af den 18 sistlidne februari
hafva fullmägtige i riksgäldskontoret hemstält, att statsutskottet behagade
utverka den ändring i föreskrifterna angående befattningen med tryckta
riksdagshandlingars emottagning, vårdande och utdelning, att samma befattning
måtte af fullmägtige i riksgäldskontoret kunna uppdragas åt dertill
lämplig person utan afseende derå, huru vida denne vore tjensteman i riksgäldskontoret
eller icke.

Såsom skäl för denna framställning hade fullmägtige anfört, att, enligt
1868 års riksdags beslut i anledning af statsutskottets hemställan i dess
memorial n:o 11 och statsutskottets skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontoret
den 25 februari samma år, till fullmägtiges disposition anvisats ett
särskildt årligt arfvode af 600 kronor, att i början af hvarje år, efter vederbörligen
fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året, tilldelas
den tjensteman i riksgäldskontoret, som derunder haft sig af fullmägtige
uppdragen befattningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre
de från trycket utgifna riksdagsprotokoll jemte dertill hörande bihang än
andra tryckta handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflemnade och
funnes i kontorets förvar för att derstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas
Bill. till Riksd. Vrot. 1892. 4 Sami. 1 Afd. 17 Höft. (Ko 27).

Statsutskottets Memorial N-‘o 27.

och utdelas; och skulle den, som erhölle detta arfvode, emot åtnjutande deraf
vara skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekomme af sådana
handlingar, som kunde anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skulle bland
riksdagsmännen utdelas, vaka deröfver, att det i sådant afseende erforderliga
antal exemplar blefve afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflemnadt,
äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning
dittills varit eller, enligt derom meddelade föreskrifter, komme att blifva
förenade.

I öfverensstämmelse med ordalydelsen i berörda skrifvelse hade vården
om det s. k. riksdagstrycket med flera handlingar hittills varit öfverlemnad
till en tjensteman i riksgäldskontoret. Denne tjensteman vore emellertid
numera Överflyttad från riksgäldskontorets indragningsstat, som han med
vilkorlig tjenstgöringsskyldighet tillhört sedan år 1874, till pensionsstaten och
hade således upphört att vara tjensteman i kontoret.

Då de åligganden, som vore förenade med vården och utdelandet af
ofvan omförmälda handlingar, under årens lopp i betydlig grad vuxit och
antagligen äfven allt framgent skulle komma att ökas, hade fullmägtige
funnit mindre lämpligt, att i fråga varande uppdrag, hvilket vanligen kräfde
arbete å de tider, som upptoges af tjenstgöring inom riksgäldskontoret, måste
öfverlemnas till eu tjensteman i samma kontor. Efter riksgäldskontorets omorganisation
år 1874 vore nemligen tjenstepersonalens antal icke större, än
att de år från år ökade göromålen inom kontoret i och för sig toge tjenstemännens
tid så träget i anspråk, att nämnda uppdrag icke kunde utan men
för göromålens obehindrade gång åt någon af dem öfverlåtas.

Under åberopande af hvad fullmägtige sålunda anfört, hemställer
utskottet,

att befattningen med tryckta riksdagshandlingars emottagning,
vårdande och utdelning må af fullmägtige i riksgäldskontoret
kunna uppdragas åt dertill lämplig person
utan afseende derå, huruvida denne är tjensteman i riksgäldskontoret
eller icke.

Stockholm den 4 mars 1892.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Stockholm, åssoeiations-Boktryckeriet, 1892.