Statsutskottets Memorial N:o 1 (Betänkande 1895:Su1 su)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 24 januari 1895, kl. 1 e. ra.

Memorial, med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser
dels af fullmägtige i riksgäldskontor et angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning samt dels af fullmägtige
i riksbanken och riksgäldskontor et angående det dem
lemnade uppdraget i fråga om uppförande å Helgeandsholmen
af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.

Statsutskottet, som fått emottaga såväl den af fullmägtige i
riksgäldskontoret, enligt 72 § af det för detta verk senast utfärdade
reglemente, till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning för den tid, som förflutit sedan fullmägtiges
berättelse till senaste lagtima Riksdag afgafs, som äfven en af fullmägtige
i riksbanken och riksgäldskontoret gemensamt till statsutskottet
afgifven berättelse angående utförandet af det fullmägtige meddelade
uppdraget i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader
för Riksdagen och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedom
aflemna samma berättelser; och komma utlåtanden häröfver att framdeles
under riksdagens lopp i behörig ordning afgifvas.

Stockholm den 24 januari 1895.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till Riksd. Vrot. 1895. 4 Sami 1 Afil. 1 Höft. (N:o 1.)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmägtiges i riksgäldskontor et berättelse till 1895 års Riksdag.

Enligt § 72 af det vid sistlidne års riksdag för riksgäldskontor^
utfärdade reglemente åligger det fullmägtige i nämnda kontor att till
innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit,
sedan fullmägtiges berättelse till 1894 års Riksdag afgafs, hvilket fullmägtige
härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1894 ännu ej kunnat till
fullo afslutas, få fullmägtige erinra, att en del i denna berättelse förekommande
siffror vid bokslutet kunna komma att undergå någon förändring.

Riksgäldskontorets skulder.

(1894 års reglemente §§ 2—3.)

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1893 utgjordes kontorets
skulder vid samma års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1878, 1880, 1886, 1887, 1888 och 1890

årens fonderade lån ......................................... kronor 271,470,601: 6 0.

depositioner ............................................................... ii 151,014:

1891 års utländska tillfälliga lån ........................... „ 7,200,000:

upptagna inhemska „ „ ........................... » 2,250,000:

samt diverse skulder............................................ ii___1,277,531: 22.

eller tillhopa kapitalskuld......................................... kronor 282,349,146:82

hvartill kom beloppet af några ränteposter......... „__17,133: 33.

Summa skulder vid 1893 års slut kronor 282,366,280: 15.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare

visas, under år 1894 genom försäljning af obligationer
ökats med ........................................................ kronor 23,235,000: —

men minskats genom amortering

och genom konvertering med „ 6,493,652: so ^ 8,754,214: 6 7

i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under

året ökats med........................................................ kronor 14,480,785:33.

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till ................................................................... „ 271,470,601:60

samt under året ökats med nyssnämnda ............ „ 14,480,785: 3 3

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1894

års slut ................................................................... kronor 285,951,386: 9 3

Riksgäldskontorets under år 1891 upptagna
tillfälliga lån utgör fortfarande ............................

Under år 1893 hade riksgäldskontoret upptagit
inhemska tillfälliga lån å 2,250,000 kronor,
som under år 1894 ökats med 150,000 kronor
och således vid samma års slut uppgingo till ...

Depositionerna, eller det s. k. gamla 5-procentlånet (ouppsägbara skulder till Södertelje
stads kyrka och skepparesocieteten i Stockholm)
samt Göta kanals reparationsfond, hafva under
året icke undergått någon förändring och utgöra

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till
denna berättelse i detalj utvisar, ökats med
558,326 kronor 32 öre till....................................

Summa kapitalskuld vid 1894 års slut (de

inom linien förda skulderna icke beräknade) ...... kronor 297,538,258:4 7

hvartill kommer någon upplupen ränta, hvilken
tills vidare utbalanseras med samma belopp

som motsvarande räntepost i nästföregående år „ 17,133:33

Summa skulder vid 1894 års slut kronor 297,555,391: so.

Transport kronor 297,555,391: so.

7,200,000: —

2,400,000: —

151,014: —

1,835,857: 54.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport kronor 297,555,391: 8 0
Då skulderna vid årets början, såsom ofvan

blifvit omförmäldt, utgjorde .............................. „_282,366,280: 15

hafva alltså riksgäldskontorets samtliga skulder

under år 1894 ökats med .................................. kronor 15,189,111: 65.

För bedömande af riksgäldskontorets verkliga skuldsumma bör från
beloppet af kontorets skulder vid 1894 års slut, kronor 297,555,391: 80.
dragas beloppet af kontorets vid samma tid
egande fordringar och öfriga tillgångar, deri
inbegripen fordran hos konsortiet för öfver tagande

af 1894 års lån ...................................... „ 87,966,793: 52

hvarefter återstår en skuld af............................... kronor 209,588,598: 2 8.

Motsvarande belopp utgjorde vid årets
början........................................................................ » 205,258,551: 27

utvisande dessa siffror en ökning under 1894

i riksgäldskontorets verkliga skuldsumma af kronor 4,330,047: Öl.
Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder hafva under ar
1894 ej undergått någon förändring. De utgöra 33,254,314 kronor
4 öre.

1894 års rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen
hafva utgjort:

för 1860 års premielån................................................ kronor 293,000: —

„ 1878 „ lån ........................................................ » 926,541: 36.

1880 „ ........................................................... „ 5,575,680: -

1886 „ 2,303,058:89.

1887 „ 1,108,120:40.

1888 .......................................................... „ 800,000:-

„ 1890 ” ” „_1,510,558: 89.

Summa kronor 12,516,959: 54.

Härtill bör läggas dels anslag till ränta för

år 1894 å 1891 års tillfälliga lån ........................... „ 288,000: —

dels anslag för extra amortering af statsskulden

enligt 1894 års reglemente § 3 ........................... ,,__85,333: 33.

Summa anslag år 1894 till ränta och amortering
å statsskulden ................................................... kronor 12,890,292: 8 7.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda
amorteringar, dels konvertering, dels försäljning af obligationer har
riksgäldskontorets kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1894
undergått följande förändringar:

1860 års premielån, upptaget
mot obligationer å

2.400.000 thaler, har

amorterats med...............

och derigenom minskats

till .....................................

1878 års 4 procent lån å

1.500.000 £ st., eller

37.650.000 francs, hvaraf
amorterats .................

och konverterats ..............

har derigenom nedgått

till .......................................

1880 års 4 procent lån:
hvaraf utfärdats tre emissioner,
hvar och en å

39.930.000 kronor, mot svarande

2,200,000 £ st.
eller 55,440,000 francs
eller 44,880,000 reichsmark,
har amorterats
med...................................

och derigenom minskats

till ......................................

1886 års <?l/2 procent lån
å 72,000,000 kronor eller
81,000,000 reichsmark,
hvaraf emitterats ett belopp
å 60,673,333 kronor
33 öre, har amorterats

med....................................

och derigenom minskats
till ......................................

Kronor. Kronor.

131,111: u.

299,095: 20.

...................... 6,493,652: so.

1,306,800: —

222,666: 67.

Transport 1,959,672: 9 8. 6,493,652: 8 0.

Kronor.

506,666: 6 7.

9,042,953: eo.

106,068,600: —

59,328,444: 4 4.
174,946,664:71.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kronor. Kronor.

Transport 1,959,672: 9 8. 6,493,652: 8 0.

1887 års 3ej10 procent lån
mot obligationer, ouppsägbara
från innehafvarens
sida, hvaraf vid
1894 års början var
emitteradt ett belopp af

26,691,500 kronor, har
under året genom ytterligare
försäljning af
obligationer å tillhopa

5,235,000 kronor ökats

till ............................................................................................

1888 års 3 procent lån,
likaledes mot obligationer,
från innehafvarens
sida ouppsägbara, har
under år 1894 ej undergått
någon förändring,
utan utgöres fortfarande

af ursprungliga beloppet.....................................................

1890 års 31/2 procent lån å
35,555,555 kronor 56öre,
motsvarande 40,000,000
reichsmark eller 1,960,000
£ st. eller 49,360,000
francs, har amorterats

med................................... 300,888: 8 9.

och derigenom minskats

till ...........................................................................................

1894 års 3 procent lån å

36,000,000 kronor, motsvarande
50,000,000
francs eller 1,980,000 £ st.
eller 40,400,000 reichsmark,
hvaraf hälften

emitterats..........................................................v...................

Kronor.

,946,664: 71.

31,926,500: —

26,666,666: 6 7.

34,411,555: 65.

18,000,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 1. 7

Kronor. Kronor. Kronor.

Riksgäldskontorets kapitalskuld
för de fonderade
lånen, hvaraf sålunda
under år 1894 amorterats 2,260,561: 87.

och konverterats ........................................ 6,493,652: so.

uPP£Pck alltså vid samma års slut, såsom förut nämnts,

till ........................................................................................ 285 951 386- 93

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen höra dock
afdragas dels dessa låns amortissementsfonders behållningar, vid 1894

års slut utgörande .....................v................................. kronor 2,261,208: 3 3

dels tondens för extra amortering af statsskulden

behållning vid samma tid....................................... 997 44

dels ock riksgäldskontorets fordran hos konsortiet

för öfvertagande af 1894 års lån....................... 9,370,187: 24

eller tillsammans......................................................... kronor 12,628,977:01.

Förutom ofvan omförmälda amortering hafva under år 1894 vederbörligen
afförts de obligationer, hvilkas belopp, 45,500 reichsmark, vid
verkstad utlottning enligt faststäld amorteringsplan fallit å den vid
amorteringstiden icke utlemnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande
ars början återstående beloppet af osålda icke utlottade obligationer af
namnda lån uppgick till 12,152,000 reichsmark.

De fonderade ännu icke infriade lånen hafva under tiden till 1894
års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1860	års	premielån
1878		lån ..........
1880
1886	•n
1890	\n

......................... kronor 4,826,666:6 6.

...................... „ 3,103,725:6 0.

........................ „ 12,677,775: —

....................... „ 1,344,888: 90.

................ 11_ 1,144,000: 01.

eller tillhopa kronor 23,097,056: 17.

Om härtill lägges beloppet af den amortering,
som egt rum å de numera konverterade
lånen af 1855, 1858, 1860, 1861, 1864, 1866,
1868, 1870, 1872, 1875 och 1876, hvilken amortering
utgjort ..............................................

befinnes, att hela den hittills å den fonderade
statsskulden verkstälda amortering uppgår till

„__31,673,529: 34.

kronor 54,770,585: 61.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Utom här ofvan specificerade skulder å 285,951,386 kronor 93 öre
hade riksgäldskontoret vid 1894 års slut följande räntebärande skulder,
nemligen:

1891 års tillfälliga lån ''.................................................. kronor 7,200,000: —

det s. k. gamla 5 procent lånet ................................ „ 10,125: —

Göta kanals mot 5 procent ränta innestående reparationsfond
............................................................. y> 140,889:

samt tillfälliga lån mot 4 procent ränta:
hos postsparbanken

Stockholms läns sparbank ................................... »

2,000,000

400,000

Summa kronor 9,751,014

Häraf äro emellertid från riksgäldskontorets sida uppsagda, af lånet
hos postsparbanken 1,000,000 kronor till återbetalning den 22 maj detta
år och hela lånet hos Stockholms läns sparbank 400,000 kronor till
återbetalning den 1 instundande februari.

Vid 1893 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden

en behållning af.................................................................. kronor 726,104: 9 0.

Under år 1894 utgjorde fondens inkomster:
anslag enligt reglementets § 3 kronor 85,333: 3 3,
från jern vägshy poteksfonden

öfverförd behållning ............... „ 155,433: 7 3,

räntor ............................................. _n_30,709: 4 8 „ 271,476: 54,

till fölid hvaraf fondens behållning vid 1894 års slut

uppgick till....................................................................... kronor 997,5B1: 44.

Häraf utgjorde upplupen, icke förfallen ranta __13,164: 62,

hvadan fondens kapitaltillgång belöpte sig till ......... kronor 984,416: 82.

placerade på följande sätt:

1888 års 3 procent obligationer å nominelt 896,000

reichsmark, bokförda till ............................................ kronor 708,835: 5 7,

1890 års 31/ procent obligationer å nominelt 318,500

reichsmark, bokförda till ............................................. n 9°’

innestående å folioräkning ............................................... »_3b7: 35r

Summa kronor 984,416: 8 2.

Statsutskottets Memorial N:o 1. 9

Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.

(1894 års reglemente §§ 4—5.)

Vid slutet af år 1893 utgjorde dessa fordringar och tillgångar (de
inom linien förda oberäknade).................................... kronor 77,107 728: 8 8.

Under år 1894 hafva de ökats med ........... „ 10,,859,1064: 64

och utgjorde således vid samma års slut............ kronor 87,966,793: 5 2.

Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmägtige
såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild post
utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmägtige,
beträffande detaljerna häraf, hänvisa till samma räkenskapsutdrag.

Af till betalning för fallna cmnuiteter a de från riksgäldskontor till
kanal- och jernvägsanläggningars utförande samt till byggnader utgifna
lån hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret
guldits å följande lån nemligen:

Till Dalslands kanalaktiebolag;

för segelleds öppnande från Hattefura till sjön Stora Lee.

Å detta lån, ursprungligen 800,000 kronor, skulle vid slutet af
hvart och ett af åren 1893 och 1894 inbetalts en annuitet af 5 procent,
eller 40,000 kronor, tillsammans.................................... kronor 80 000:_

Deraf hafva hittills inbetalts i afräkning å 1893
års annuitet............................................................................ „ 6,189: 67

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör......... kronor 73,810: 33.

Under år 1894 inbetaides å 1891—1893 års annuiteter 66,928
kronor.

Vid 1893 års utgång utgjorde kontorets förfallna fordran 100,738
kronor 33 öre.

Till Kinda kanals aktiebolag:

Utaf 1886—1894 års annuiteter, utgörande för hvarje år 21,875

kronor, eller tillsammans .............................................. kronor 196 875:__

hafva i afräkning å 1886 års annuitet inbetalts ...... „ 15^289: 7 6

och återstå således förfallna oliqviderade kronor 181,585: 24.

Vid 1893 års slut utgjorde kontorets förfallna fordran 163,710
kronor 24 öre.

Bih. till Riksd. Frot. 1895. 4 Samt. 1 Afd. 1 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Uddevalla—Venersborg—Herrjunga jernvägsaktiebolag:

Annuitetema för åren 1893 och 1894 å 162,000 kronor, motsvarande
5 procent å lånesumman, 3,240,000 kronor,

utgöra tillsammans kronor 324,000: —.
Deraf äro inbetalda å 1893 års annuitet .................. „ 62,000:

och uppgår kontorets förfallna fordran till
samma belopp som vid 1893 års slut, eller till .. ... kronor 262,000:
hvarå öfverränta å 6 procent blifvit inbetald till 1894 års slut.

Till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag:

Å de vid 1885—1894 årens slut förfallna annuiteter å lånet

785,000 kr. motsvarande 5b proc.,eller
43,175 kronor, för åren 1885 och 1886 kr. 86,350: —
och 5 procent, eller 39,250 kronor,

för åren 1887—1894 eller ............... „ 314,000: — kronor 400,350: —

äro inbetalda i afräkning å 1885 års annuitet ........ _,,_32,682: 5 0

och utgör kontorets förfallna, med 6 procent öfverränta
löpande, fordran ...................................................... kronor 367,667: 5 0.

Kontorets förfallna fordran vid 1893 års slut, oberäknadt öfverränta,
uppgick till 338,417 kronor 50 öre.

Till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag:

De vid 1893 och 1894 års slut förfallna annuiteter, eller 87,500

kronor hvardera året, tillsammans .......................... kronor 175,000:

äro, jemte derå löpande 6 procent öfverränta, ännu icke inbetalda.
Vid 1893 års slut uppgick kontorets annuitetsfordran till 165,000
kronor.

Till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag:

1894 års annuitet, motsvarande 5 procent å ursprungliga lånebeloppet
1,865,000 kronor, eller .................................. kronor 93,250: —

är ännu obetald jemte öfverränta å 6 procent.

Kontorets förfallna fordran vid 1893 års slut utgjorde 78,250 kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Gotlands jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, ursprungligen 500,000 kronor, hafva å 1890—1894
års annuiteter å 25,000 kronor, eller tillsammans ... kronor 125,000: —
inbetalts i afräkning å 1890 års annuitet ................ „ 2,320:_

och utgör kontorets fordran ....................................... kronor 122,680:_

öfverränta till 1894 års slut är liqviderad med 20,220 kronor.

Vid 1893 års slut utgjorde bolagets annuitetsskuld 109,000 kronor.

Till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, som beviljats till ett belopp af 750,000 kronor, hvaraf
endast utbetalts 746,197 kronor 94 öre, skulle 4j procent ränta inbetalas
under åren 1887 och 1888 med tillsammans ... kronor 51,578:91

kapitalafbetalning och ränta år 1889 .......................... „ 35,661: 6 6

annuiteter den 1 januari 1890—1895 å 37,309 kronor

90 öre ................................................................................ „ 223,859: i o

TT 1 . kronor 311,099: 9 7

Under år 1893 inbetaides ............................................... ?? 10,000:

hvadan kontorets förfallna fordran utom öfverränta

vid 1894 års slut utgjorde ........................................... kronor''301,099: 9 7.

Den 1 januari 1894 utgjorde bolagets ränte- och annuitetsskuld
263,790 kronor 7 öre.

Till Siljans jernvägsaktiebolag:

Bolaget,^ som den 1 innevarande månad skulle inbetala en annuitet

af 5 procent å 950,000 kronor, eller............................. kronor 47 500:_

bär den 31 december 1894 erlagt i afräkning .......... „ 25,000:

hvadan bolaget häftar för en förfallen skuld af......... kronor 22,500:

med 6 procent öfverränta.

Till Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag:

Bolaget, som erhållit ett lån å 290,000 kronor, skulle den 1 innevarande
månad inbetala 4J- procent ränta derå med kronor 13,050: —
hvilken inbetalning icke verkstälts, hvartill kommer 6 procent
öfverränta.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Svartelfs jernvågsaktiebolag;

Å detta lån, som utbetalts med 341,000 kronor, äro annuiteterna
den 1 januari 1892—1895 å 17,050 kronor obetalda med (utom öfver ränta)

tillsammans ........................................................... kronor 68,200: —

Den 1 januari 1894 utgjorde kontorets förfallna annuitetsfordran
51,147 kronor 87 öre. ,

Till Kinds härads jernvågsaktiebolag.

Å detta lån, ursprungligen 500,000 kronor, skulle den 1 juli 1892—
1894 inbetalas en annuitet af 25,000 kronor hvartdera

året, eller tillsammans ...................................................... kronor 75,000: —

Deraf äro hittills å 1892 års annuitet inbetalda ......... „ 10,000: —

och utgör kontorets fordran utom öfverränta .............. kronor 65,000: —

Vid 1893 års slut utgjorde kontoretB förfallna fordran 55,000 kronor.

Till Bergslagernas jernvågsaktiebolag:

Å det lån, 1,707,800 kronor, som bolaget med 4 procent obligationer
af den 31 december 1891 erhållit i riksgäldskontoret i utbyte
mot förfallna, icke inlösta räntekuponger till bolagets 5 procent obligationer
af den 15 januari 1874, har räntan icke blifvit erlagd den 1 juli

1892 med ....................................... kronor 31,307: 3 7

den 1 januari och 1 juli 1893 och
1894 samt den 1 januari 1895 å

34,156 kronor ................................. ,, 170,780: — kronor 202,087: 3 7

Till Skara Domkapitel:

För ^förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden
i Skara:

För detta ändamålJutbetaldes den 7 augusti 1868 ... kronor 20,000:

För detta ändamål utbetaldes den 29 januari 1869 ... „___20,000:

kronor 40,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

hvarå en årlig annuitet af 5 procent skulle inbetalas den 29 januari
och den 7 augusti af 1,000 kronor å hvartdera lånet, eller tillhopa 2,000
kronor årligen. 1891—1894 årens annuiteter, tillsammans kronor 8,000: —
äro obetalda.

Vid jemförelse mellan förestående Icke inbetalda, förfallna annuiteter
och räntor, uppgående den 1 januari 1895 till kronor 1,955,930: 4 1
och obetalda förfallna annuiteter och räntor den
1 januari 1894 ............................................................ ,,__1,749,591: so

visar sig, att riksgäldskontorets förfallna fordran
under år 1894, med tillägg af de den 1 januari

detta år förfallna obetalda annuiteter, ökats med kronor 206,338:81.

Riksgäldskontorets inom linien balanserade tillgångar hafva icke
undergått någon förändring under år 1894. De utgöra 33,195,000 kronor.

Riksdagen medgaf år 1893, att de inteckningar, som i Norbergs
jernyägs nya aktiebolags jernväg meddelats till säkerhet för två bolaget
beviljade statslån enligt två särskilda, af bolaget den 21 maj 1855 utfärdade
förbindelser, hvardera å 150,000 kronor, finge dödas, så~vidt de
besvärade det å en af kommissionslandtmätaren Carl Robert Zettergren
år 1878 upprättad karta med åtecknad beskrifning utmärkta område om
16 qvadratref 75 qvadratstänger, eller 2 tunnland 31,7 kappland, med
vilkor att bolaget dessförinnan å det af förenämnda lån, hvarå annuiteten
utginge med 3 procent, till riksgäldskontoret utom den stadgade
amorteringen afbetalt ett belopp af femtusen kronor.

Med anledning häraf inbetalade nämnda aktiebolag den 8 juli ] 893
till riksgäldskontoret 5,000 kronor, men någon vidare åtgärd i detta
ärende har icke egt rum. Deremot anhöll bolaget, af förekommen anledning,
under november månad sistlidna år att få till riksgäldskontoret
inbetala hela återstoden af sin skuld, utgörande å lånet med 4 procent

Statsutskottets Memorial N:o 1.

ränta 39,771 kronor 13 öre och å lånet med 2 procent ränta 60,158
kronor 89 öre, eller tillhopa 99,930 kronor 2 öre jemte upplupen ränta.
Sedan fullmägtige härtill lemnat bifall, inbetalade bolaget den 1 december
samma år sistberörda belopp, hvarmed den fullmägtige medgifna
upplåningsrätt minskats.

Till betalning från riksgåldskontoret anvisade statsutgifter.

(1894 års reglemente §§ 6—18.)

Till inköp af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan
Hudiksvall och Näsviken, dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande
till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig
materiel beviljade 1885 års Riksdag, förutom eftergift af en riksgäldskontorets
fordran hos nämnda bolag å 185,677 kronor 97 öre, ett anslag
af 4,623,300 kronor, att utgå med 2,000,000 kronor år 1886, med
2,350,300 kronor år 1887 och 273,000 kronor år 1888.

Anslagsbeloppen för åren 1886 och 1888 samt 1,999,489 kronor
82 öre af anslaget för år 1887 anvisades att utbetalas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, som ock i riksgäldskontoret lyftat dessa belopp.
Återstående 350,810 kronor 18 öre af anslaget för år 1887 skulle enligt
Riksdagens beslut utgå till jernvägsaktiebolaget sålunda, att staten den
31 december 1887 till bolaget betalade dels mot erhållande af bolagets
oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp,
beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor
11 öre.

Af sistnämnda båda belopp hade vid 1894 års början af riksgäldskontoret
till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts tillsammans
345,686 kronor 11 öre. Återstoden af köpeskillingen, 5,124 kronor 7 öre,
innestår fortfarande i riksgäldskontoret, enär bolaget ännu ej till riksgäldskontoret
aflemnat de i jernvägen intecknade obligationer, hvilkas erhållande
utgör vilkoret för sistberörda belopps utfående.

Likaså innestå ännu i riksgäldskontoret 730 kronor 31 öre af köpeskillingen,
4,000,000 kronor, för den enligt 1879 års Riksdags beslut
inköpta Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg.

Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag till

Statsutskottets Memorial N:o 1. 15

Kong! Maj:ts förfogande ej mindre nämnda belopp än äfven för bestridande
af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans

7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för Kongl.
Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t funne sådant nödigt.

Af detta anslag utbetalades under år 1891 såsom köpeskilling för
jernvägen 6,500,000 kronor. Såsom omkostnader vid köpet har under
år 1892 utgått ett belopp af 19,749 kronor 93 öre och under år 1894
1,207 kronor 30 öre. Återstoden af det till bestridande af dylika kostnader
beviljade belopp å 250,000 kronor, eller 229,042 kronor 77 öre
innestår fortfarande i riksgäldskontoret.

Riksdagen stälde år 1892 till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp
af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i riksgäldskontoret, för
att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—G elliv ar a-banan och till
inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till ersättande af de
för banan under år 1891 häfda utgifter.

Häraf äro i riksgäldskontoret lyftade under år 1892 tillsammans

2.570.000 kronor och återstoden, 230,000 kronor, under år 1894.

För anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—ÖfverLuleå
stälde 1893 års Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp
af 800,000 kronor, att i man af behof under år 1894 lyftas i riksgäldskontoret,
med rätt för Kongl. Maj:t att, derest Kongl. Maj:t så pröfvade
nödigt, deraf använda högst 500,000 kronor till inköp af malmvagnar
för Luleå— G dliv av a-banan samt att redan under år 1893 i riksgäldskontoret
lyfta hvad som för dylikt inköp kunde inom sistnämnda belopp
erfordras.

Sedan Kongl. Maj:t bemyndigat jemvägsstyrelsen att af detta anslagunder
ar 1893 lyfta 500,000 kronor till inköp af malmvagnar för berörda,
jernbana, har riksgäldskontoret den 23 juni samma år för omförmälda
ändamål utbetalt 500,000 kronor. Återstoden af anslaget

300.000 kronor, lyftes i augusti 1894.

Till af slutande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och
Öfver—Luleå (Boden) har 1893 års Riksdag för år 1894 beviljat ett
anslag af 3,700,000 kronor och deraf till utgående från riksgäldskontoret
anvisat 3,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

.Af sistnämnda belopp utbetalades från riksgäldskontoret:

i januari 1894 ............................................................ kronor 1,000,000: —

„ februari „ „ 900,000: —

» » „ 700,000: —

» Juh » „ 400,000: —

Kronor 3,000,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens jernvägar har sistlidna
års Riksdag beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat
ett anslag af 1,250,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
utbetalas, med rätt för Kongl. Maj:t att deraf lyfta 500,000 kronor, i
mån af behof, under år 1894 och återstoden år 1895.

Efter bemyndigande af Kongl. Maj:t har jemvägsstyrelsen häraf
lyft 500,000 kronor i september 1894 och kommer att den 18 dennes
lyfta återstoden, 750,000 kronor.

kronor

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1886 ars Riksdag
en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med
år 1887 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har af Kongl. Maj:t
sålunda disponerats, att deraf tilldelats:

Skara—Kinnekulle—Venerns jemvägsaktiebolag ...

Svartelfs jemvägsaktiebolag........................................

Halmstad—Bolmens jemvägsaktiebolag..................

Mellersta Blekinge jemvägsaktiebolag ....................

Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jemvägsaktiebolag
Falu—Rättviks jemvägsaktiebolag kr. 850,000: —
hvilket lån bolaget dock sedermera för Kongl.

Maj:t anmält sig icke vara i tillfälle mottaga.

Mora—Venerns jemvägsaktiebolag..........................

Vittsjö—Hessleholms jemvägsaktiebolag
kronor 410,000: —
hvilket belopp Kongl. Maj:t dock sedermera,
i sammanhang med bolaget beviljadt tillstånd
till minskning af den i kostnadsförslaget
för jemvägen upptagna rullande

materielen, nedsatt till...................................

Mariestad—Kinnekulle jemvägsaktiebolag...............

Klippan—Röstånga jemvägsaktiebolag ....................

Skymnäs—Munkfors jemvägsaktiebolag

324.000

341.000
824,915

1,120,250

300.000

1,000,000: —

404.000

305.000

290.000
90,835

Summa kronor 5,000,000

Hela detta belopp har blifvit från riksgäldskontoret utbetaldt med
undantag af 18,000 kronor af det mellersta Blekinge jemvägsaktiebolag
beviljade lån.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till låneunderstöd för enskilda jemvägar beviljade 1891 års Riksdag
likaledes en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från
och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har Kongl.
Maj:t disponerat på det sätt, att deraf tilldelats:

Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag................ kronor 1,800 000:_

Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag...................... 1 300 000:

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jemvägs ttjj

‘Aktiebolag''^............................................................... „ 653,000: —

Uddevalla—Lelangens jernvägsaktiebolag ............... „ 1,247 000:_

Summa kronor 5,000,000: —

Af dessa lån har hittills från riksgäldskontoret utbetalts:

till Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag ......... kronor 1,200 000:_

„ Malmö—Tomelilla „ ........ „ ’866’,600:—

„ Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jem vägsaktiebolag.

........................................... „ 435,300: —

Summa kronor 2,501,900: —

Härförutom har 1891 års Riksdag beviljat och stält till Kongl.
Maj:ts förfogande ett belopp af 2,350,000 kronor, att anvisas såsom lån
åt Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften
under år 1892 och med andra hälften under år 1893.

Sedan Kongl. Maj.t bestämt tiderna för lyftning i riksgäldskontoret
af det nämnda jernvägsaktiebolag sålunda beviljade lån, har till bolaget
i män af fullgjorda prestanda, utbetalts:

i maj 1892 ............................................

„ september 1892 ...................................

„ januari 1893 .........................................

„ maj 1893 ..............................................

„ december 1893 ......................................

„ oktober 1894 ........................................

kronor

675.000
499,600

340.000

52,000

756,500

15,345

Summa

kronor 2,338,445

Tdl betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade
odlingslänefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1885_

1888 af riksgäldskontoret inbetalts till statskontoret med 2,675,355 kronor
Bih. till Rilcsd. Prof. 18!)5. 4 Samt. 1 A/d. 1 Höft. 3

Statsutskottets Memorial N:o 1.

91 öre. Härjemte hafva, jemlikt 1888 års riksdagsbeslut, anvisats följande
fyllnadsbelopp, nemligen för år 1889 365,406 kronor 34 öre,
för år 1890 97,730 kronor 12 öre, för år 1891 643,777 kronor 79 öre,
för år 1892 609,796 kronor 99 öre och för år 1893 661,595 kronor 47
öre, hvaraf statskontoret lyft beloppen för åren 1889—1891, tillhopa
1,106,914 kronor 25 öre, och af beloppet för 1892 500,000 kronor.

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar
godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, hvilka blifvit öfverlemnade
före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och för de
belopp, som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 3 f procent
för år. Räntan å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalts till
statskontoret under åren 1892 och 1893 eller hädanefter kunna komma
att öfverlemnas, är, intill dess fullmägtige annorlunda besluta, bestämd
till 4 procent för år. Till följd häraf skall statskontoret erlägga 4 procent
ränta å 3,556,764 kronor 32 öre och 3 f procent ränta å 725,505 kronor
84 öre.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende bemyndigade 1894
års Riksdag fullmägtige att tillhandahålla telegrafstyrelsen ett lånebelopp
af 750,000 kronor på vilkor, lika med dem, som bestämdes för de af
telegrafstyrelsen, enligt 1891, 1892 och 1893 årens Riksdagars beslut, i
riksgäldskontoret för enahanda ändamål lyftade lånebelopp å tillsammans

3,000,000 kronor.

På grund häraf har telegrafstyrelsen under sistförflutna år, efter
bemyndiganden af Kongl. Maj:t, i riksgäldskontoret lyft:

i juni............................................................................... kronor 300,000: —

„ november ..................................................................... „ 200,000: —

„ december.......................................................... „ 250,000: —

Kronor 750,000:—.

Den ränta, telegrafstyrelsen har att erlägga å dessa medel, är
bestämd till 4 procent för år, att betalas halfårsvis.

Af det lånebelopp å 1,000,000 kronor, som enligt 1891 års Riksdags
beslut tillhandahållits telegrafstyrelsen för ofvan nämnda ändamål, har
styrelsen återbetalt 50,000 kronor den 30 december 1893 och ett lika
belopp den 31 december nästlidne år. Härförutom har styrelsen sistnämnda
dag återbetalt 50,000 kronor jemväl å det lån, som erhållits på
grund af 1892 års Riksdags beslut.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kassaförstärkning åt statskontoret.

(1894 års reglemente § 19.)

Vid 1894 års ingång hade statskontoret i riksgäldskontoret lyft
kassaförstärkning med 8,000,000 kronor. Häraf har statskontoret den
23 november sistlidne år återbetalt 1,500,000 kronor, hvadan statskontorets
skuld till riksgäldskontoret för kassaförstärkning för närvarande
utgör 6,500,000 kronor.

Af statskontoret till riksgäldskontoret för förvaltning öfverlemnade

kassabehållningar.

(1894 års reglemente § 38.)

Den 10 maj sistlidne år öfverlemnade statskontoret till riksgäldskontoret
för förvaltning kassabehållning å 2,000,000 kronor, hvilket belopp
till statskontoret, efter uppsägning från dess sida, återbetaldes den
6 september samma år.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

(1894 års reglemente §§ 20—23.)

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse
omfattar, icke egt rum.

Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.

(1894 års reglemente § 39.)

Till bestridande af annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

och revisionskostnader samt aflöningar har riksgäldskontoret fått från
statskontoret emottaga:

i januari ....................	............................. kronor	600,000	—
i februari ..................	.............................	2,400,000	—
i mars..........................	.............................. 11	2,000,000	—
i april .......................	............................. 11	1,700,000	—
i maj............................	.............................. 11	1,200,000	—
i september................	.............................. 11	2,000,000	—
i oktober ....................	............................. 11	1,390,700	—
	Summa kronor	11,290,700	—

Enligt en i riksgäldskontoret verkstäld uträkning har riksgäldskontoret
emellertid att häraf till statskontoret återbetala för mycket uppburna.
.................................................................................... kronor 408,832: 4 3.

Riksdagskostnader.

(1894 års reglemente § 24.)

Enligt till 1894 års slut sig sträckande redovisning öfver kostnaderna
för samma års riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp:

arfvoden och resekostnadsersättning till Andra Kammarens
ledamöter................................................... kronor 289,664: 34.

arfvoden och dagtraktamenten till kansli- och vakt betjening.

.................................................................... „ 122,644:41.

trycknings- och häftningskostnader .............................. „ 120,153: 4 8.

diverse utgifter................................................................... „ 28,163: 4 9.

Summa kronor 560,625: 7 2.

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1894 års reglemente §§ 35—46.)

De under år 1894 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna medel,

Statsutskottets Memorial N:o 1.

behållningen vid årets början, 1,523,410 kronor 59 öro oberäknad, hafva

uppgått till ..................................................................... kronor 30,438,214: 3 8.

Samma räknings utgifter under året hafva

utgjort ............................................................................„ 29,929,453:91.

utvisande dessa summor en omsättning under
år 1894 å riksgäldskontorets kassaräkning af...... kronor 60,367,668: 2 9.

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter
är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.

De hufvudsakligaste m4wns£-posterna hafva utgjorts af
kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda
ändamål utgifna lån .......................... kronor

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte

ränta derå ...........................................................

valuta för sålda 3,6 procents obligationer ............

af statskontoret levereradt anslag till räntor och
annuiteter m. in.:

rest för år 1893 .............. kronor 192,512: 7o.

» ,, 1894 ............... „ 11,290,700: —

af statskontoret verkstäld afbetalning å lemnad

kassaförstärkning.............................................

till riksgäldskontorets förvaltning från statskontoret

öfverlemnad kassabehållning.........................

köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter
upptagna tillfälliga lån...........................................

kronor	3,263,247: 02.
n	5,129,530: 24.
ii	5,153,177: 60.
ii	11,483,212: 70.
ii	1,500,000: —
ii	2,000,000: —
ii	437,360: 7 9.
ii	1,250,000: —

Riksgäldskontorets utlåning.

(1894 års reglemente § 44.)

I enlighet med Riksdagens föreskrift hafva, i don mån behållningarna
och riksgäldskontorets utgifter sådant medgifvit, riksgäldskontorets
tillgångar gjorts räntebärande, och hafva i sådant hänseende från riksgäldskontorets
kassaräkning utlemnats 6,740,445 kronor 82 öre.

Vid 1894 års slut utestående, tills vidare förräntade medel utgjorde
i kapital:

Statsutskottets Memorial N:o 1.
från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnade:

mot depositionsbevis .............................................. kronor 3,501,300:

mot uppköpta obligationer............................................ »_893,329: 87.

Summa kronor 4,394,629: 8 7.

från liqvidations- och amortissementsfonderna utlemnade:

mot uppköpta obligationer.......................................... kronor 2,106,455:81.

Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år 1894
uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontoret.............................................. kronor 146,799: 89.

„ liqvidations- och amortissementsfonderna ..__„___ 113,590: 9 6.

Summa kronor 260,390: 8 5.

Riksgäldskontorets upplåning.

Vid 1894 års ingång hade af riksgäldskontorets från inneliafvarens
sida ouppsägbara 3,6 procent obligationer af år 1887 försålts ett nominel
belopp af 26,691,500 kronor. Under årets första månader fortgick
försäljningen, så att mot slutet af mars månad ett nominelt belopp af

3,308,500 kronor blifvit ytterligare försåldt och sålunda samtliga till
lånets tredje emission hörande obligationer afyttrade. Fullmägtige både
emellertid redan i januari månad gått i författning om uppläggandet af
en fjerde emission till lika belopp som hvar och en utaf de tre föregående
emissionerna, eller 10,000,000 kronor. Af denna fjerde emission
har under föregående år försålts ett nominelt belopp å 1,926,500 kronor
och under innevarande år till och med denna dag ett belopp å 72,000
kronor. Ifrågavarande obligationers försäljningspris, som vid 1894 års
början utgjorde 97 procent, höjdes den 4 januari till 97 | procent, den
11 januari till 98 procent, den 29 januari till 98 \ procent, den 26 februari
till 99 procent, den 10 maj till 99 i procent, den 17 maj till 100
procent och den 29 november till 100 1 procent, hvilket pris ännu är
gällande.

Med ett konsortium, bestående af Sveriges riksbank, Credit Lyonnais
i Paris, C. J. Hambro & Son i London, Den Danske Landmandsbank,
Hypothek- og Vekselbank i Köpenhamn, L. Behrens & Söhne i Hamburg
och Stockholms Enskilda bank träffade fullmägtige den 28 maj
sistlidne år aftal om uppläggande af ett nytt svenskt 3 procent statslån

Statsutskottets Memorial N:o 1.

å 36,000,000 kronor, motsvarande 50,000,000 francs eller 1,980,000
pounds sterling eller 40,400,000 reichsmark, hvaraf hälften öfvertagits
af konsortiet för konvertering af 1878 års lån. Riksdagens senast församlade
revisorers berättelse öfver revisionen af riksgäldskontoret innehåller
en fullständig redogörelse för denna lånetransaktion, till hvilken
berättelse fullmägtige tillåta sig att hänvisa.

Angående det fullmägtige gemensamt med fullmägtige i riksbanken
lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af riksdagsocli
riksbankshus få fullmägtige åberopa den särskilda berättelse, fullmägtige
i riksbanken och i riksgäldskontoret komma att deröfver afgifva.

Stockholm den 17 januari 1895.

ALB. ANDERSON.

PBR SAMZELIUS. ,T. NORDENFALK. EDW. SEDERHOLM.

OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.

P. It. Rabe.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets balanserade tillgångar och skulder

Den 1 januari		Den 31 december
Kronor	öre	Debet.	Kronor	öre
		Tillgångar:
		Fordringar för utgifna lån:
560,160	76	Byggnadslån ...................................................... 541,183: 51
726,412	09	Tomtregleringslån ............................................... 715,033: 4 3
761,285	99	Lån för kanal- och slussanläggningar................ 703,423: 6 6
47,969,215	67	„ „ jernvägsanläggningar ............................ 47,825,278:7 6
112	30	„ „ undsättande af de genom 1868 års
		missväxt nödlidande länen ............ — —: —
2,950,000	—	„ till kongl. telegrafstyrelsen........................ 3,550,000: —
3,782,270	16	Fordran af odlingslånefonden ........................... 4,282,270:16
2,637,917	10	Tills vidare förräntade medel ............................ 4,394,629: 8 7	62,011,819	28
		= 59,387,373: 96 =
4,784,281	71	Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade ....................	4,784,281	71
192,512	70	Fordran af kongl. statskontoret å 1893 års anslag till riksdags-,
		kyrkomötes- och revisionskostnader, afiöningar, annuiteter och
		räntor..............................................................................................	_ _	—
8,000,000	_	Kassaförstärkning till kongl. statskontoret ....................................	6,500,000	—
_ _	_	Fordran af konsortium för öfvertagandet af 1894 års lån............	9,370,187	24
152,454	23	Jernvägshypoteksfondens behållning ................................................	— —	—
1,636,769	34	De konverterade lånens liqvidations- och amortissementsfoud ....	1,636,769	34
624,438	99	De fonderade lånens liqvidations- och amortissementsfonder ........	624,438	99
75,166	17	Fordran af sistnämnda fonder ........................................................	- -	__
726,104	90	Fonden för extra amortering af statsskulden ................................	997,581	44
	29	Förskott å anslagen till Riksdagens justitieombudsman och hans
		expedition......................................................................................	500	29

		I riksgäldslcontorets kassa innestående medel:
3,622	24	Förskott till riksdagskostnader.................................... 8,013:90
1,593	76	„ „ kontors- och rättegångsexpenser vid
		riksgäldskontoret.................................... 1,030: 2 7	9,044	17
1,523,410	69	Behållning å riksgäldskontorets folioräkning i riksbanken............	2,032,171	06
		=	87,966,793	62
77,107,728)88	Transport	87,966,793	62

Statsutskottets Memorial N:o 1.

vid 1894 års början och slut.

Den 1 januari.			Den 31 december
Kronor	öre	Kredit.		Kronor	öre
		Skulder:
		Fonderade lån:
637,777	78	1860 års lån emot premieobligationer............	506,666: 67
'' 15,835,701	60	1878 „ „ ....................................................	9,042,953: eo
1107,375,400	—	1880 „ „ ...................................................	106,068,600: —
59,551,111	11	1886 „ .....................................................	59,328,444: 4 4
26,691,500	—	1887 „ „ ....................................................	31,926,500: —
26,666,666	67	1888 ........................................................	26,666,666: 67
34,712,444	44	1890 „ „ ....................................................	34,411,555: 66
- -	—	1894 „ „ ....................................................	18,000,000: -	285,951,386	93
		= 271,470,601: 60 =
		Icke fonderade lån:
10,125	—	Gamla 5 procent lånet ...................................	10,125: —
140,889	—	Göta kanals reparationsfond ...........................	140,889: —
t 7,200,000	—	1891 års tillfälliga lån ....................................	7,200,000: —
2,250,000	—	Af riksgäldskontoret upptagna inhemska till-
		fälliga lån........................................................	2,400,000: -	9,751,014	—
		= 9,601,014: - =
17,133	83	Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade........................	17,133	SS
		Diverse sladder:
— —	—	k 1894 års anslag till riksdags- och revisions-
		kostnader, aflöningar, annuiteter och räntor	408,832: 4 3
810,841	04	Undsättningsmedei vid missväxter eller fel-
		slagna skördar...............................................	842,435: 06
_ _	—	Köpeskillingar för försålda mindre kronolägen-
		heter...............................................................	349,254: 49
730	31	Å anvisade medel för inköp af Hallsberg—
		Motala—Mjölby jernväg................................	730:si
5,124	07	Återstoden af 1887 års anslag för inköp af
j		jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken	5,124: 0 7
230,250	0 7	Återstoden af vid 1890 års riksdag anvisade
282,135,6941	42	Transport	1,606,376: 3 6	295,719,534	26
Bih.	ill	Iliksd. Prot. 1895. 4 Sami. 1 Afd. 1 Iläft.		4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari		Den 31 decemberi
Kronor	öre		Kronor ;	öre
77,107,728 205,258,561	88 27	Transport Kapitalräkningen: Skulder utöfver tillgångar ........................................................... Inom, Union balanserade tillgångar: 105,000: — Brandförsäkringsvärdet af Riks-dagens hus ................................ 105,000: — 90,000: — Bokföringsvärdet af riksgäldskon- torets hus.................................... 90,000: — 30,000,000: — Allmänna hypoteksbaukens grund-fond ............................................ 30,000,000: — 3,000,000: — Aktiebolaget sågverksegarnes ga-rantiförenings dito .................... 3,000,000: —	87,966,793: 209,588,598	52 28
		33,195,000: — Kronor 33,195,000: —	i	1
282,366,280	16	Summa	297,555,391	80

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari			Den 31 december
Kronor	öre			Kronor	öre
282,135,694	42	Transport	1,606,376: 3*	295,719,534	26
		medel till kostnader för inköp af jernvägen mellan Luleå ock norska gränsen .............''..	229,042: 7 7

230,000		Dito af vid 1892 års riksdag anvisade medel för kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivara-. banan samt till inköp af rullande materiel
585	73	A 1894 års anslag till Riksdagens bibliotek ....	438: 42	1,835,857	54
		= 1,277,531:22 = Inom linien balanserade skulder:

		150,000: — Konung Carl XIII:s hemgiftskapital 100,777: ] 6 Lappmarks ecklesiastikfond ........	150,000: — 100,777: 16
		30,000,000: — Riksgäldskontorets till allmänna
		hypoteksbanken aflemnade 3\| pro-cent obligationer............................	30,000,000: —
		3,000,000: — Dito till sågverksegarnes garanti-
		förening d:o d:o ............................	3,000,000: —
		3,536: 88 Af lånet på 100 år till Trollkätte
;		slussverk ........................................	3,536: 8 8
		33,254,314: 04 Kronor 33,254,314: 04
282,366,280;	15		Summa	297,555,391	80

Statsutskottets Memorial JV.-o 1.

Till statsutskottet.

Den komité, som fullmägtige första gången den 24 maj 1888
valde för att närmast handhafva och bereda de ärenden, som hade
samband med utförandet af det fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret
gemensamt lemnade uppdraget i fråga om uppförandet å
Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken
enligt 1888 års Riksdags beslut, har, sedan dess uppdrag år efter år
och senast den 19 april 1894 förnyats, varit och är fortfarande i verksamhet.
Ledamöter i komitén hafva under år 1894 vant och äro: af
fullmägtige i riksbanken, herrar Törnebladh och von Friesen med herr
Liljewalch till suppleant, samt af fullmägtige i riksgäldskontoret, herrar
Sederholm och friherre Nordenfalk, med herr Odelberg till suppleant.

Med dessa inom fullmägtiges krets utsedde ledamöter hafva för
behandling af tekniska frågor adjungerats herrar generaldirektören
C. G. Beijer, generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud och professorn
F. G. A. Dahl. Af desse qvarstå numera endast . de båda
sistnämnde, enär, i enlighet med derom gjord anhållan, generaldirektöien
Beijer den 18 oktober 1894 entledigades från uppdraget att såsom
adjungerad ledamot deltaga i komiténs arbeten. I hans ställe valdes
samma dag herr generaldirektören L. Berg, som fortfarande tillhör

komitén. _

Öfver sin verksamhet för tiden från den 19 januari 1894 till den
14 innevarande januari har komitén i en till fullmägtige i riksbanken
och i riksgäldskontoret stäld berättelse lemnat. redogörelse; och anhålla
fullmägtige att få åberopa denna med afseende på de deri meddelade
uppgifter angående de åtgärder, som, sedan berättelse senast
afgafs, blifvit vidtagna till utförande af 1888 års beslut.

De beslut i ärendet, som blifvit af fullmägtige fattade, framgå af
protokollen för den 10 och 20 januari; 1 och 23 februari; 9, 19 och
26 april; 4 och 24 maj; 16 augusti; 18 oktober; 3, 5, 15, 22 och 29
november och 22 december 1894 samt denna dag.

öfver byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus tillgångar
vid 1894 års början och slut få fullmägtige här meddela följande redogörelse: -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fondens tillgångar utgjorde;

Den 1 januari Den 3i december

1894. 1894.

Innestående på upp- och afskrifningsräk103,
120: oi ning i Sundsvalls enskilda bank .................. 210,501: 50

Utlånta medel:

5,114,423:— Kapital....................................... 5,146,273: —

15,059: 67 Räntor ....................................... 17,866: 31 5?164,139: 31

Behållning å de till riksdagshuskomitén
anordnade eller eljest influtna medel, efter

12,293: 10 afdrag af utgifterna ......................................... 49,405: 36

5,244,895: 7 8 summa tillgångar............................................ 5,424,046: 17.

Hvilka byggnadsfondens utgifter för riksdags- och riksbanksbyggnaderna
å Helgeandsholmen under år 1894 varit, framgår af komiténs
berättelse.

Stockholm den 19 januari 1895.

Fullmägtige i riksbanken:

PEHR EHRENHEIM.

R. TÖRNEBLADH. J. W. ARNBERG. TOM LLLJEWAECH.

SIXTEN von FRIESEN. KARL HERLITZ. G. F. ÖSTBERG.

Fullmägtige i riksgäldskontoret:

	ALB. ANDERSON.
PER SAMZELIUS.	J. N ORDEN FALK.	EDW. SEDELHOLM.
OTTO M. HÖGLUND.	■ i. JOHANSSON.	AV. ODELBEBG.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Ang. ritningsarbetets
fortgång,
kostnadsberäkning

m. m.

Riksdagshuskomiténs berättelse år 1895.

Till herrar fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret.

Angående sin verksamhet under tiden från den 19 januari 1894,
då redogörelse senast lemnades, intill denna dag får riksdagshuskomitén
härmed afgifva berättelse.

De ritningar till riksdags- och riksbanksbus på Helgeandsholmen,
som, på sätt i närmast föregående berättelse förmälts, den 10 januari
1894 till herrar fullmägtige för granskning öfverlemnades, blefvo, med
anledning af åtskilliga vid samma års riksdag väckta motioner om ändring
i eller anstånd med utförandet af Riksdagens beslut om uppförande
å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken,
redan från början af februari månad, jemte en tillhörande modell, förevisade
för Riksdagens ledamöter i komiténs lokal på holmen, en förevisning,
som omfattades med lifligt intresse och som ansågs böra fortsättas,
intill dess Riksdagen fattat beslut med anledning af motionerna.
Dessa företogos till behandling den 31 mars 1894, då beslut i ämnet
fattades.

Först sedan Riksdagen sålunda bestämt sin ställning till de framstälda
förslagen om ändring i 1888 års beslut i fråga om riksdags- och
riksbankshusens läge, ansågo sig fullmägtige böra till slutlig pröfning
företaga de fullmägtige förelagda ritningarna. Denna pröfning verkstäldes
ock under loppet af april månad och afslutades den 4 maj,
hvarvid fullmägtige beslöto att godkänna ifrågavarande ritningar, att
tjena såsom ledning för uppgörande af arbetsritningar i större skala
och fullständigt genomförd kostnadsberäkning; dock med iakttagande i
afseende på riksdagshuset, att dess bredd beräknades så, att dels Drottninggatans
förlängning öfver Helgeandsholmen blefve 60 fot bred, dels
den senast antagna östra begränsningslinien icke komme att öfverskridas,

Statsutskottets Memorial N:o 1.

äfvensom i fråga om husets längd, att densamma minskades med förslagsvis
minst 10 fot.

I enlighet med hvad sålunda beslutits, verkstäldes under loppet
af sommaren och hösten ritningarnas utarbetning i större skala, i sammanhang
hvarmed fullständig kostnadsberäkning uppgjordes. I midten
af oktober månad framlades till fullmägtiges pröfning såväl de nya ritningarna
som kostnadsförslaget, det senare upprättadt, i hvad angår
husbyggnaderna, af ingeniören E. Lindqvist och granskadt af professor
F. G. A. Dahl samt, i hvad angår grundläggning, kaj- och brobyggnader
och platsens iordningställande af komiténs verkställande ingeniör kapten
Alb. Amundson, och granskadt af friherre B. A. Leijonhufvud och generaldirektören
L. Berg.

De ifrågavarande ritningarna hafva blifvit med anlitande af generalstabens
litografiska anstalt reproducerade, hvadan kännedom af desamma
kan erhållas genom reproduktionen, hvilken redan tillhandahållits
fullmägtige, och af hvilken exemplar äro afsedda att vid början af 1895
års riksdag tillställas en hvar af Riksdagens ledamöter. Komitén anser
alltså icke nödigt att nu ingå i någon närmare beskrifning af ritningarna.

Hvad åter angår kostnadsberäkningen, torde böra erinras, att, enligt
hvad i fullmägtiges protokoll för den 5 november 1894 antecknats,
kostnaderna skulle komma att ställa sig sålunda:

A. Riksdagshuset.

Schaktning, pålning och
grundmurar, intill 5,6 2 m. (19 fot)
öfver slusströskeln, enligt särskild
beräkning................................. kronor 593,145: —

Byggnadens uppförande öfver
horizontalplanet 5,6 2 m. (19
fot) öfver slusströskeln med fullständig
inredning och dekorering,

enligt särskild beräkning........... „ 3,150,000:— kronor 3,743,145: —

B. Riksbankshuset.

Schaktning, pålning och
grundmurar intill 5,6 2 in. (19 fot)

Transport kronor 3,743,145: —-

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport

öfver slusströskeln, enligt särskild

beräkning ..........................................kr. 192,314: —

Bankhusets uppförande öfver
horizontalplanet 5,6 2 m. (19
fot) öfver slusströskeln med fullständig
inredning och dekorering,

enligt särskild beräkning ............ „ 1,140,000: —

C. Portalerna vid genomfarterna vid Drott -

3,743,145: —

kronor 1,332,314: —
„ 200,000: —

ninggatan, enlig särskild beräkning

D. Kajer, broar och gator enligt särskild beräkning
...... ... ....................................... .......=____„ . 1,352,500:

Hela kostnaden uppgår således till summa kronor 6,627,959:
Af ofvanstående äro till den 1 november 1894
utförda arbeten till ett belopp af kronor 124,633: 2 4
I förråd finnas materialier och
instrumentalier till ett värde af ... „ 101,236: 9 0

Om denna summa fråndrages hela kostnaden,
återstår den 1 november 1894 ett behof af .........

hvartill framdeles kommer för stensättning mellan
broarne framför riksbanken och riksdagshusets gaflar
då totalkostnaden komme att uppgå till .................

kronor 225,870: 14
„ 6,402,088: 8 6

kronor 38,350: —
„ 6,440,438:86.

Efter inhemtande häraf och sedan gjord beräkning öfver derför
byggnadsföretagets utförande tillgängliga eller påräkneliga medel gifvit
vid handen, att dessa kunde antagas uppgå till minst kronor 6,444,614. 04,
godkände fullmägtige den 5 sistlidne november ritningarna såväl i fråga
om husens läge och begränsningslinier som ock beträffande den hufvudsakliga
anordningen af byggnaderna; dock att fullmägtige ville hafva
sig förbehållet att göra de ändringar, som kunde blifva af förhållandena
påkallade och under arbetets fortgång funnes lämpliga, särskild^ i fråga
om den arkitektoniska konstruktionen och byggnadernas inredning, för
så vidt ändringarna kunde med tillgängliga medel genomföras.

Kostnadsförslagets samtliga detaljer hafva sedermera ytterligare
kontrollräknats, hvarvid icke någon anledning förekommit till totalsummans
höjande.

Statsutskottets Memorial N:o 1-

Beträffande den rättegång om regleringen af Helgeandsholmens
stränder, hvilken har blifvit vid Stockholms rådstufvurätt anhängiggjord,
får komitén erinra om följande. Sedan Stockholms stadsfullmägtige,
under åberopande af 17 § i kong! förordningen om jordegares rätt
öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, icke lemna! bifall
till fullmägtiges anhållan om framställande af de önskningsmål, Stockholms
stad kunde vilja se främjade vid en sådan reglering och i stället
hänvisat fullmägtige att förfara i enlighet med föreskrifterna i nämnda
förordning, anmäldes ärendet under sommaren 1892 vid rådstufvurätten.
Såsom i 1894 års berättelse omförmälts, har, med anledning af de anmärkningar,
livilka af de fleste af fullmägtiges motparter rigtats mot
det af fullmägtige framlagda regleringsförslaget, ett jemkningsförslag
blifvit utarbeta dt.

Detta jemkningsförslag, som inlemnades till rådstufvurätten å den
för målets återföretagande bestämda dag, den 31 mars 1894, skilde sig
från det ursprugliga hufvudsakligen deri, att i Norrströms norra gren,
mellan Drottninggatans förlängning och Norrbro, den nuvarande strömfåran,
som, enligt det förra förslaget skulle undergå några förändringar,
lemnades så godt som orubbad. Då det emellertid kunde vara osäkert,
huruvida icke äfven det sålunda modifierade förslaget skulle framkalla
anspråk på vidtagande af dyrbara anstalter med anledning af den ifrågasatta
ändringen af förhållandena i strömmens norra gren, inlemnades
derjemte till rådstufvurätten ett annat regleringsförslag, betecknadt såsom
alternativ B, hvilket skilde sig från nyss omförmälda förslag, benämndt
alternativ A, deri, att det från Helgeandsholmen i Norrströms norra gren
för närvarande framskjutande hörn, som, enligt alternativet A1 skulle nedschaktas
något under lägsta vattenytan, i stället, med bibehållande i det
närmaste af dess form, endast skulle afscliaktas till en terrass, uppstigande
öfver högsta vattenytan, och att, såsom en följd deraf, att holmens
norra strandlinie sålunda icke ändrades i vattenytan, norra strömfårans
botten skulle lemnas fullkomligt orörd.

Öfver dessa regleringsförslag fingo parterna tillfälle att yttra sig
inför rådstufvurätten den 4 juni 1894, hvarvid allmänt yrkades på en
regleringsdam öfver Norrström, i händelse alternativet A skulle få komma
till utförande, hvaremot alternativrt B ej på något håll uppväckte nämnvärda
betänklig] leter.

Rådstufvurätten beslöt härefter samma dag, att handlingarna i
ärendet skulle öfverlemnas till dess sakkunniga biträde, kaptenen i kongl.
väg- och vattenbyggnadscorpsen in. in., P. L. Lamell, för afgifvande af
utlåtande, hvarjemte rådstufvurätten tillkännagaf, att den ville, sedan
Hih. till lliksd. Vrot. 18!>5. 4 Sand. / Afd. 1 lläft. S

Strandregleringen
och
rättegången
derom ; underhandlingar

med Stockholms
stad.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

sådant utlåtande, enligt bemälde biträdes åtagande, innan den 1 oktober
1894 till rätten inkommit, rflan binder af parts utevaro meddela dom i
ärendet, så framt laga hinder ej mötte, den 10 derpå följande december,
dock att, derest förenämnda utlåtande skulle föranleda dertill, att parterna
funnes böra i ärendet ytterligare höras, rådstufvurätten ville låta
vederbörlig kallelse på dem utfärdas. Sådan kallelse blef ock utfärdad
till den 10 sistlidne december, hvarvid rådstufvurätten utstälde ofvanberörda
utlåtande till parternas yttrande och utsatte målet att å nyo företagas
den 7 innevarande januari. Vid detta sammanträde gaf fullmägtiges
ombud i rättegången, efter förut hållen öfverläggning med komitén,
till känna, att, som kaptenen Laurell, i likhet med de fleste af fullmägtiges
motparter, ansett alternativ A icke böra till utförande tillåtas utan
i sammanhang med anläggande i Norrströms norra gren af en regleringsdam
af betydande dimensioner, fullmägtige icke vidare fullföljde sin begäran
om regleringens genomförande enligt alternativ A, men vidliöllo
alternativ B i hufvudsak; och förklarade sig rådstufvurätten ämna meddela
slutligt utlåtande i målet lördagen den 30 nästkommande mars,
derest laga hinder derför icke mötte.

Vid sidan af nyss omförmälda ännu icke afslutade rättegångsförhandlingar
om strandregleringen har äfven en annan förhandling
under året egt rum i ett ämne, som lika litet som strandregleringsfrågan
ensamt beror af fullmägtige eller komitén att bestämma. Sedan
nemligen Stockholms stads ombudsman och stadsingeniör i gemensamt,
den 5 april 1892, afgifvet tjenstememorial framstält påstående, att
staden och icke staten vore egare till åtskilliga delar af Helgeandsholmen
med vidliggande vatten samt genom en på uppdrag af fullmägtige
verkstäld granskning af berörda påstående, hvilken granskningutfördes
åt vice häradshöfdingen P. R. Rabe och föreligger i ett af
honom den 31 augusti 1893 afgifvet yttrande, inhemtats, att staden i
verkligheten kunde anses vara egare till gatan mellan gamla och nya
Norrbro (Lastadiegatan), afläto fullmägtige på komiténs förslag den
23 november 1893 skrifvelse till stadsfullmägtige med begäran, att de
ville uppgifva, huruvida och på hvilka vilkor staden kunde finnas villig
att till förmån för staten afstå från sagda rätt, hvarjemte fullmägtige,
som tänkt sig, att en förberedande öfverläggning för sakens utredning
lämpligen borde ega rum mellan delegerade af fullmägtige och stadsfullmägtiges
beredningsutskott, uppdrogo åt riksdagshuskomiténs ordinarie
ledamöter att i sådant afseende företräda fullmägtige.

Å berörda skrifvelse fingo fullmägtige den 10 april 1894 mottaga
svar genom skrifvelse från Stockholms stads drätselnämnds första af -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

delning, som förmälde, att stadsfullmägtige, genom beslut den 20 mars
samma år, lemnat afdelningeu i uppdrag att sjelf eller genom särskildt
utsedda personer inträda i underhandling med fullmägtige eller af fullmägtige
utsedde delegerade angående vilkoren för öfverlåtelse på staten
af stadens rätt till delar af Helgeandsholmen och af vidliggande vatten;
och meddelade afdelningen tillika, att densamma till sina delegerade
vid de förberedande underhandlingarna utsett herrar grefve H. Hamilton,
friherre G. Lagerbring, E. Liljewalch och grefve C. Taube.

Mellan bemälde delegerade för Stockholms stad å ena samt fullmägtiges
delegerade, undertecknad Törnebladh, samt herrar S. von
Friesen, E. Sederholm och friherre J. Nordenfalk å andra sidan, fördes
sedermera under sommaren och hösten förhandlingar i ämnet, hvilka
afslutades dermed, att delegerade den 10 november 1894 enade sig om
ett förslag till uppgörelse, hvars innehåll framgår af bilagan A till
denna berättelse.

Förslaget, som upprättades i två exemplar, hvaraf det ena tillstäldes
fullmägtige och det andra drätselnämndens första afdelning,
anmäldes hos fullmägtige den 15 november 1894, och sedan detsamma
af fullmägtige närmare granskats,# afläto fullmägtige den 24 i samma
månad skrifvelse till stadsfullmägtige, hvari fullmägtige, som förklarade
sig fortfarande hysa den uppfattning, hvilken i ofvanberörda skrifvelse
den 23 november 1893, med stöd af vice liäradshöfdingen Rabes yttrande,
blifvit uttryckt beträffande omfattningen af stadens eganderättsanspråk
på delar af Helgeandsholmen m. m., med afseende på önskvärdheten
deraf, att tvist i frågan mellan staten och staden om möjligt
kunde undvikas, tillkännagåfvo, att de funnit delegerades förslag till
uppgörelse antagligt, hvadan fullmägtige vore villiga att ingå till
Kongl. Maj:t med underdånig framställning om godkännande från statens
sida af samma uppgörelse, derest stadsfullmägtige före början af 1895
års lagtima riksdag förklarade sig, i hvad staden anginge, antaga
densamma och derom hos fullmägtige gjorde anmälan.

Vid sammanträde den 11 dennes hafva Stockholms stadsfullmägtige
biträdt uppgörelsen, på sätt den i bilagan B till denna berättelse
intagna skrifvelse utvisar; och lära herrar fullmägtige nu alltså böra
anmäla ärendet hos Kongl. Maj:t för utverkande af Kongl. Maj:ts och
Riksdagens samtycke till det sålunda afslutade förberedande aftalet
med Stockholms stad.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Utförda
arbeten,
a) Afschakt’
ning.

Deri under år 1893 påbörjade afschaktningen af Helgeandsholmens
vestra del — omfattande en ytvidd af cirka 8,280 qvadratmeter till
ungefär 2,5 å 2,7 meter öfver slusströskeln för riksdagshuset och cirka

2,500 qvadratmeter till ungefär 3,6 meter öfver slusströskeln för riksbankshuset
— har under år 1894 fortgått och, hvad angår utgräfningen
för riksdagshuset, afslutats under sistlidna oktober månad. Den bortschaktade
massan uppgår till cirka 36,780 kubikmeter, för afstjelpning
hvaraf begärdes lof hos drätselnämndens andra afdelning att använda
så vidt möjligt närbelägna platser å stadens mark. Först anvisades
härtill dammen vid Karlbergs slott, men, då komitén svårligen kunde
begagna en så aflägsen afstjelpningsplats, medgaf afdelningen, på begäran,
att en massa af högst 7,000 kubikmeter finge afstjelpas i närheten
af nya Kungsholmsbron. Då den massa, som skulle bortskaffas,
var vida större, och af Stockholms stads myndigheter icke kunde utverkas
tillåtelse att få för afstjelpning af densamma använda lämplig
plats inom stadens hamnområde, vidtalades egaren till den å Liljeholmen
invid stadens hamnområde belägna egendomen Stora Katrineberg,
komiténs biträdande ingeniör, att afstjelpning finge afgiftsfritt
verkställas vid hans strand, der utfyllning förut från såväl allmänna
sprängningsarbeten som enskilda byggnadsföretag i Stockholm egt rum
och der större delen af den utschaktade massan kunde direkt från
pråm aftippas i sjön, hvarigenom ej obetydliga besparingar i afstjelpningskostnaden
erhöllos. Trots svårigheten att inom stadens hamnområde
erhålla strandafstjelpningsplats, har på detta sätt likväl större
delen af den afschaktade betydliga jordmassan kunnat direkt från afschaktningsplatsen
aflastas på pråm och derifrån nedstörtas i sjön,
hvarigenom äfven vunnits besparing i tid.

Den för riksdagshusets grundläggning m. m. genom afschaktuing
vunna ytan är belägen 0,6 å 0,9 meter under lägsta vattenytan, hvilket
grundplan är 0,3 å 0,6 meter djupare än det, hvartill behöflig pålningsgrund
för kommunala byggnader i Stockholm plägar nedföras.
Som Mälarens vidliggande medelvattenstånd är 1,3 å 1,6 meter högre
än den afschaktade grundplanen, är klart, att genom den här framgående
grusåsen en oafbruten vattenkommunikation under bottnen eger
rum, hvarigenom vattenspegeln i Norrström och öfver det afschaktade
grundplanet komma att ligga i jemnhöjd, äfven fastän det senare genom
en qvarlemnad dam i vattenlinien synes vara skild från sjelfva vattendraget.
Då nyssnämnda omständighet förauledt spörsmål från utomstående,
har komitén ansett sig böra framhålla/att denna pålgrund, i
likhet med hvarje annan af samma beskaffenhet, bör ligga så mycket

Statsutskottets Memorial N:o 1.

under lägsta vattenytan, att de nedslagna pålarne lätt kunna afskäras
till bestämdt djup under denna.

Ur ekonomisk synpunkt befans det förmånligast att redan före
pålningen verkställa hela grundplanets afschaktning till erforderligt djup,
hvarigenom dock en provisionel vattenreservoir af ofvannämnda djup
helt naturligt bildades och kommer att qvarstå, till dess grundmurarne,
som uppföras från denna bottenplan, å nyo utfylla afschaktningen.

Vid den sålunda verkstälda afschaktningen har det förut endast
delvis utrönta förhållande till fullo bekräftats, att grunden i allmänhet
består af mer eller mindre groft gruslager, hvarför ock — särskilt
under riksdagshusets midt, der grunden uteslutande utgöres af dylikt
gruslager eller kullerstenar ända ned till bergbottnen — pålning i
sjelfva verket icke skulle vara af nöden. Då undergrunden emellertid
på andra ställen ansetts behöfva förstärkas genom pålning, har komitén
trott det vara magtpåliggande att genom en sammanhängande pålgrund
under hela byggnadskomplexen göra grundplanets bärighet fullkomligt
likartad, hvarigenom man ock för så monumentala byggnader som
riksdagshuset och riksbanken, afsedda för århundraden, skulle i möjligaste
mån motverka framtida sättningar.

Afschaktning har äfven verkstälts på det framför riksdagshuset
belägna område, som är afsedt att inrymma ångpannorna för värmeledningen.
Schaktningen för dessa har dock ej verkstälts till samma
djup som för riksdagshuset, enär ångpannebyggnaden ej kommer att
utöfva större tryck på undergrunden, än att ett betonlager på den
underliggande grusbädden här är fullt tillräckligt.

Nedkraning af pålar, särskildt under riksdagshusets midtparti, har
verkstälts i den mån förhållandena medgifvit. Denna pålning kan emellertid
på grund af markens hårda beskaffenhet icke öfver en viss gräns påskyndas,
enär vid allt för kraftiga hejareslag pålarne lätt sönderslås.
För närvarande verkställes pålningen med fyra pålkranar, hvilkas antal
dock kommer att ökas till det dubbla, i den mån arbetets utsträckning
öfver en större yta sådant medgifver.

För verkställandet af den erforderliga pålningen har komitén dels
redan upphandlat, dels afslutit aftal om leverans af pålar i rundt tal
tillsammans 17,500 stycken i alla behöfliga dimensioner till ett sammanlagdt
pris af ungefär 165,000 kronor.

Af de byggnader, som, efter hofstallets flyttning från Helgeandsholmen
på hösten 1893, blelvo till komitén, i egenskap af fullmägtiges

b) Pålning,
uppköp af
pålar vi. vi.

c) A nordilande
af
arbetslokaler

rn. vi.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fynd vid ar
betena ä
Helgeandsholmen.

ombud, öfverlemnade, har större delen måst nedrifvas, men några, hvilka
äro belägna utanför de nya byggnadsgrunderna, hafva bibehållits och
användas nu för komiténs behof eller till uthyrning. Sålunda hafva
qvarvarande vagnsskjul anordnats till förrådsrum eller reparationsverkstäder
och i det förutvarande sjukstallet samt selkammaren och ridhuset
hafva anordnats lokaler för arbets- och ritkontoren, expeditionsoch
förrådsrum m. m., allt till en kostnad för en gång af omkring
6,300 kronor. För alla dessa under hela byggnadstiden behöfliga
lokaler skulle i annat fall antingen rum hafva beredts i den till komitén
från och med den 1 oktober 1894 öfverlemnade bazarbyggnaden vid
Norrbro, som nu i stället kunnat uthyras, eller ock förhyrts särskilda
lägenheter.

Under arbetena med rifning af husen å vestra delen af Helgeandsholmen
samt den derpå följande afschaktningen var det att vänta, att
en del fynd af äldre föremål skulle göras. I syfte att trygga statens
intresse af att för sina samlingar få så många som möjligt af dessa
fynd i sin ego, lät komitén genom arbetsbefälet anmoda arbetarne att
å arbetskontoret inlemna alla upphittade föremål, hvilka derefter skulle
genom kontorets försorg hembjudas statens historiska museum till inlösen,
och inköpssumman, i den mån penningar erhölles från museet,
tillhandahållas vederbörande upphittare oafkortad; hvarom ock museets
styrelse underrättades. På sådant sätt blef arbetskontoret i tillfälle att
tid efter annan erbjuda museet åtskilliga hittade föremål, men det
största antalet sådana har dock förvärfvats af museet genom direkt köp
af arbetarne, hvilka funno det förmånligare att omedelbart hembjuda
sina fynd, hellre än att afvakta hopsamlandet å kontoret af ett flertal
sådana. Vid samråd med museets styrelse härom erhölls ock det besked,
att från dess sida ingen erinran vore att göra mot ett sådant
tillvägagående, hvilket ock tillämpats i fråga om fynden vid gräfningarna
för teaterbyggnaden och då visat sig praktiskt.

Att en eller annan arbetare, som gjort fynd, föredragit att, mot
gifven befallning, uppsöka annan afnämare än statens historiska museum,
har det naturligtvis icke stått i komiténs eller arbetsbefälets magt att
förekomma. Men med afseende derpå, att genom museets beredvillighet
att betala de erbjudna fynden nöjaktigt och utan dröjsmål, då de direkt
inlemnades, samt i betraktande af det stora antal föremål, som museet

Statsutskottets Memorial N:o 1. 39

verkligen förvärfvat och nyligen exponerat, torde det kunna antagas,
att arbetarne kommit till insigt derom, att det är för dem förmånligt
att lata museet hafva företräde till inköp af fynden.

För närvarande, då afschaktningsarbetena afstannat, lära icke
nämnvärda fynd vara att vänta, men den samling, som till statens
historiska museum levererats, är redan ganska rikhaltig. Den omfattar
ett stort antal kakel från 15—1600-talen, husgerådsföremål af bränd
lera, kannor, krus och burkar, fat m. m. af fajans och porslin, glas,
tennarbeten, skedar af silfver, messing och horn, gamla lås och nycklar,
ringar af guld, kanoner och kulor, mynt m. m.

Hela den till museet aflemnade samlingen af hittade föremål
torde upppå till omkring 2,000 stycken olika föremål.

Föiutom historiska museet har äfven statens artillerimuseum erhållit
en del föremål, nemligen kulor.

Bland hittade föremål har äfven funnits ett stort antal menniskoskelett
eller delar af sådana. Dessa skelett har anatomie professor
E. Clason i Upsala på begäran fått tillfälle att taga i betraktande och
för en vid dervarande universitet befintlig samling erhållit en del
kranier.

Om grafsättning af qvarvarande skelett har komitén fogat anstalt.

Med afseende på eventualiteten af olycksfalls inträffande under Olycksfall unarbetena
har komitén, med herrar fullmägtiges begifvande, gått i för- der arbelenafattning
om olycksfallsförsäkring för arbetarne. Efter underhandling
med åtskilliga i Stockholm arbetande försäkringsbolag har aftal afslutats
med olycksfallsförsäkringsaktiebolaget Fylgia om kollektiv olycksfallsförsäkring
af alla vid arbetena å Helgeandsholmen använda arbetare,
hvilket aftal genom förnyelse halfårsvis hållits i kraft.

Af ofvanstående redogörelse framgår alltså, att arbetena å riks- Samm.anfattdags-
och riksbankshusen å Helgeandsholmen fortskridit så, att

1:°) ritningar till byggnaderna blifvit faststälda och fullständig
kostnadsberäkning utförd;

2:o) schaktning för riksdagshusets grund i dess helhet samt för
riksbankens till eu del utförts;

Statsutskottets Memorial N:o 1.

3:o) pålningen för riksdagshusets grund är påbörjad och större
delen af det behöfliga pålvirke! uppköpt;

4:o) förberedande uppgörelse är träffad med Stockholms stad om
öfverlåtelse på staten af stadens rätt till viss del af Helgeandsholmen
och vidliggande vatten; och

5:o) rättegången angående strandregleringen är förd derhän, att
dag för slutligt utlåtande blifvit af rådstufvurätten utsatt,

Under behandling att under den närmaste framtiden ordnas, är
frågan om värmeledning och ventilation af riksdags- och riksbankshusen.
Förslag härtill är utarbetadt af ingeuiören W. Dahlgren, som
förut uppgjort förslag till den värme- och ventilationsanordning, som,
efter granskning af professorn vid tekniska högskolan i Hannover
Hermann Fischer, antagits för nya operahuset. Komitén har äfven
ansett sig böra söka utverka åt sig professor f ischers biträde för det
föreliggande förslagets granskning samt i sådant afseende till honom
den 5 innevarande januari aflåtit en skrifvelse, å hvilken svar af den
8 dennes ingått, hvari han förklarat sig villig mottaga uppdraget.

Kovniténs inkomster
och
utgifter år
1894.

Riksdagslmskomitén har under år 1894 haft följande tillgångar:

----- 1 1kronor 13,635: 91

222: 54

behållning från 1893 (utan afdrag för skuld)

ränta å upp- och afskrifningsräkning. för 1893 .....

influten köpesumma för sålda materialier från de

rifna byggnaderna på Helgeandsholmen .........

influtna hyror af ett magasin derstädes samt af eu

smedja vid stora Katrineberg .............................

influtna hyror af lägenheterna i bazarbyggnaden

vid Norrbro från TV 1894—1895 .....................

tillfällig inkomst ...........................................................

förskott från byggnadsfonden .......................................

kronor

Transport kronor

4,624: 3 G

1,325: 8 7

6,975: —
6: —
300,000: —
326,789: 68
326,789: 68

Statsutskottets Memorial N:o 1.

. . Transport kronor 32G,789: c 8

Da komiténs behållning vid 1894 års slut
utgjorde:

i Sundsvalls enskilda bank......... kronor 48,7G8: 2c

i riksbanken .................................... 425- 92

innestående bos:
verkställande ingeniören
........... kronor 184: 80

sekreteraren ...... „ 26:38 „ 211: ia „ 49,405. s6

hafva utgifterna alltså utgjort .................................... kronor 277W 32

till b vilka utgifter hyresmedel och öfriga särskilda inkomster lemnat
ett bidrag af kronor 13,153: 7 7, hvadan af fondens egna medel åtgått
återstoden eller kronor 264,230:55. ö

J likhet med hvad förut skett får komitén här nedan meddela
uppgift å de större utgiftsposter, på hvilka utgiftssumman fördelas:
arfvoden för 1893 till komiténs adjungerade leda ,

“öter„.......................................................................... kronor 3,750: —

arfvoden för 1894 till desamme................................ n 4 359; __ «•)

d:o till biträdande arkitekten, verkställande
ingeniören, sekreteraren och redogöraren,
vaktmästaren och sifferkontrollanten, enligt

fullmägtiges beslut den 10 januari 1894 ...... ,, 15 212:50

tillfälliga ritbiträden (anstälda för särskilda tider
mot timpenning), biträden för kostnadsberäkningen,
kopior af ritningarna, ritmateriel m. m. „ 16,861: 64

undersökningskostnad jemte utgifter för vatten .

. , regleringen ............................................................... „ 9,200: —

ändring af sjukstallet m. fl. qvarstående byggnader
på Helgeandsholmen till rit- och arbets _

lokaler, förrådsrum m. m., cirka ..................... 6 300:_

rifning af hus på holmen och dermed sammanhängande
schaktning och bortförande af

grunder till rifna hus m. m., cirka ............... „ 39,300:_

grundgräfning och pålning, cirka .......................... „ 97400:_

Transport kronor 192,074: 14

*) De komiténs ledamöter, som utsetts bland herrar fullmägtige, hafva lika litet för
J som för föregående år åtnjutit något arfvode för deltagande i komiténs arheten.
Bill. till Riksd. Prat. 18IJ5. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft. G

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport

inköp af materialier och inventarier:

pålar, cirka kronor............... 25,500: —-

plank, „ „ 8,400: —

kranar, „ „ 9,500: —

diverse „ „ 19,000: —

åtskilliga för de olika arbetsgrupperna gemensamma
utgifter .....................................................

kronor

Stockholm den 14 januari 1895.

192,074: 14

62,400: —

22,910: 18
277,684: 3 2.

På riksdagsliuskomiténs vägnar:
R. TÖRNEBLADH.

C. Ii. Troilius.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Bilaga A.

Förslag

till uppgörelse mellan å ena sidan staten och å andra sidan Stockholms
stad i fråga om öfverlåtande på staten af den rätt, staden må ega till
vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten.

»Emot det att Stockholms stad till förmån för svenska staten afsäger
sig alla anspråk på eganderätt till de delar af Helgeandsholmen,
hvilka i det af stadens ombudsman och stadsingeniören den 5 april
1892 gemensamt afgifna tjenstememorial angifvits tillhöra staden, nemligen
dels Gamla Norrbrogatan, den emellan Gamla och Nya Norrbro
löpande gata jemte området norr derom, den genom holmen gående
kanalen och utfyllningarna vid tomterna n:is 1—6 i qvarteret Norrbro,
innehållande i areal tillsammans omkring 6,040 qvadratmeter, dels ock
vidiiggande vattenområde, till den utsträckning detta af fullmägtige
funnes behöfva tagas i anspråk för utförande af 1888 års Riksdags af
Kongl. Maj:t den 22 juni samma år godkända beslut om uppförande
å Helegeandsholmen af riksdags- och riksbanksbyggnader,

förklarar å andra sidan staten:

a) att de begränsningslinier, som, enligt hvad bilagda situationsplan
utvisar, uppdragits mellan å ena sidan Arsenals-, Kungsträdgårdsoch
Hamngatorna samt å andra sidan det staten tillhöriga Öar] XIII:s
torg, skola för framtiden vara gällande;

b) att staten till förmån för Stockholms stad afstår från eganderätten
till de delar af Humlegården, hvilka blifvit tills vidare upplåtna
att tilläggas dels Sturegatan (kong!, bref den 10 mars 1877), dels Carlavägen
(kongl. bref den 6 juli 1877), dels ock Vestra Humlegårdsgatan
(kongl. bref den 9 juli 1880) m. m., och hvilka delar hålla i areal omkring
15,014 qvadratmeter, såsom närmare framgår af bilagda situtionsplan
jemte tillhörande specifikation;

c) att staten medgifver den ändring i kontraktet mellan öfverintendentsembetet
å Kongl. Maj:ts och kronans vägnar och Stockholms
städs drätselnämnd den 8 maj 1877 angående vården om den kronan
tillhöriga Humlegården, att uppsägningstiden förlänges från två till

Statsutskottets Memorial N:o 1.

tio år, dock med staten fortfarande förbehållen rätt, att, derest under
upplåtelsetiden beslutes tillbyggnad af biblioteksbuset, sådant må utan
hinder af denna upplåtelse ega rum ett år efter sedan staden derom
erhållit tillkännagifvande.

Denna öfverenskommelse berör icke den på domstols pröfning
beroende frågan om reglering af Helgeandsholmens stränder.»

Detta förslag till uppgörelse, som upprättats i två exemplar, skall
underställas fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret af deras
delegerade samt Stockholms stads drätselnämnd af drätselnämndens
första afdelnings delegerade.

Stockholm den 10 november 1894.

Delegerade för fullmägtige i riksbanken och fullmägtige
i riksgäldskontoret:

Delegerade för Stockholms stads drätselnämnds första afdelning:

R. TÖRNEBLADH.

SIXTEN von PRIESEN.

ERW. SEDERROLM.

.T. NORDENFALK.

HUGO E. G. HAMTLTON.

GTJST. LAG ERINRING.

E. LTLJEWALCH.

CARL TAUBE.

Afskrift.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Bilaga B.

Till fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor.

Stockholms stadsfullmägtige få härmed tillkännagifva, att de denna
dag för sin del godkänt det i eder skrifvelse till stadsfullmägtige den
24 november 1894 omförmälda, af delegerade å ömse sidor uppgjorda
förslag till uppgörelse mellan å ena sidan staten och å andra sidan
Stockholms stad i fråga om öfverlåtande på staten af den rätt, staden
må ega till vissa delar af Helgeandsholmen och vidliggande vatten.

Samtidigt med detta tillkännagifvande afsändes till öfverståthållareembetet
en skrifvelse med underställning af omförmälda beslut.
Så snart den begärda stadfästelsen erhållits, skolen I erhålla del deraf.

Stockholm den 11 januari 1895.

På stadsfullmägtiges vägnar:

CARL E. EKGREN.

GU ST. LAGERBRUs G. K. A. W ALLEK BERG. E. de CHAMIT.

Moritz Bubcnson.

Bill. till Riksd. Brot. 1895. 4 Sami. 1 A fd. 1 Hft.