Statsutskottets Memorial N:o 1 (Betänkande 1893:Su1 su)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 23 januari 1893, kl. 12 midd.

Memorial, med den till innevarande Riksdag af f ullmäktige i riksgäldskontoret
afgifna berättelse.

Statsutskottet, som fått emottaga dep af fullmäktige i riksgäldskontoret,
enligt 72 § af det för detta verk senast utfärdade reglemente,
till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets ställning
och förvaltning för den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse
till senaste lagtima Riksdag afgafs, får härmed till Riksdagens kännedom
aflemna samma berättelse med tillkännagifvande, att utskottet framdeles
under Riksdagens lopp kommer att afgifva utlåtande om riksgäldskontorets
styrelse och förvaltning under den tid, berättelsen omfattar.

Stockholm den 23 januari 1893.

På statsutskottets vägnar:

Anders Persson.

Rih. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sand. 1 Afd. 1 Höft. (N:o 1.)

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1893 års riksdag.

Enligt 72 § af det vid sistlidne års lagtima Riksdag för riksgäldskontoret
utfärdade reglemente åligger det fullmäktige i nämnda kontor
att till innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit,
sedan fullmäktiges berättelse till 1892 års lagtima Riksdag afgafs,
hvilket fullmäktige härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1892 ännu ej kunnat till fullo
afslutas, få fullmäktige erinra, att en del i denna berättelse förekommande
siffror vid bokslutet kunna komma att undergå någon förändring.

Riksgäldskontorets skulder.

(1892 års reglemente §§ 2—3.)

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1891 utgjordes kon -

torets skulder vid nämnda års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1878, 1880, 1886, 1887, 1888 och 1890

årens fonderade lån......................................................... Kr. 258,071,780: 72

1891 års tillfälliga lån......................................................... » 7,200,000: —

depositioner.............................................................................. » 151,014: —

samt diverse skulder............................................... » 2,420,996: 51

Summa skulder vid 1891 års slut Kr. 267,843,791: 23

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare
visas, under år 1892 genom försäljning af obligationer ökats med tillhopa.
........................................................................................... Kr. 10,685,166: 66

men genom amortering minskats med ........... » 2,051,184: 09

i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under året

ökats med ........................................................................... Kr. 8,633,982: 57

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till.............................................................................. Kr. 258,071,780: 72

samt under året ökats med nyssnämnda..................... » 8,633,982: 57

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1892 års

slut.......................................................................................... Kr. 266,705,763: 29

Riksgäldskontorets under år 1891 upptagna

tillfälliga lån utgör fortfarande.......................................... » 7,200,000: —

Transport Kr. 273,905,763: 29

Statsutskottets Memorial N:o 1. 3

Transport Kr. 273,905,763: 29
Depositionerna, eller det s. k. gamla 5-procentlånet
(ouppsägbara skulder till Södertelje stads
kyrka och till skepparesocieteten i Stockholm) samt
Göta kanals reparationsfond, hafva under året icke

undergått någon förändring och utgöra ..................... » 151,014: —

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till denna
berättelse i detalj utvisar, minskats med 711,785 kr.

8 öre till ..................................................................... » 1,709,211: 43

Summa skulder vid 1892 års slut (de inom

linien förda icke beräknade)............................................. Kr. 275,765,988: 72

Då skulderna vid årets början, såsom ofvan

nämnts, utgjorde.................................................................. )'' 267,843,791: 23

hafva alltså riksgäldskontorets samtliga skulder

under år 1892 ökats med............................................. Kr. 7,922,197: 49

För bedömande af riksgäldskontorets verkliga skuldsumma bör
från beloppet af kontorets skulder vid 1892 års slut Kr. 275,765,988: 72
dragas beloppdt af kontorets vid samma tid egande

fordringar och öfriga tillgångar................................. » 69,531,711: 58

hvarefter återstår en skuld af ...................................... Kr. 206,234,277: 14

Motsvarande belopp vid årets början utgjorde » 204,183,556: 03

hvadan riksgäldskontorets skulder under år 1892

ökats med ................................................ Kr. 2,050,721: 11

Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder hafva under år
1892 ej undergått någon förändring. De utgöra 33,254,314 kr. 4 öre.

1892 års rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen
hafva utgjort:

för 1860 års premielån......................................................... Kr. 293,000: —

» 1878 » lån » 856,321: 94

» 1880 » » » 5,569,146: —

» 1886 » » » 1,982,822: 59

)) 1887 » » » 734,269: 30

» 1888 )> » ..................................................................... » 800,000: —

» 1890 » ..................................................................... ))__1,510,913: 33

Summa Kr. 11,746,473: 16

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport Summa Kr. 11,746,473: 16

Härtill bör läggas dels anslag till ränta för år
1892 å 1891 års tillfälliga lån .......................................... » 288,000: —

dels anslag för amortering å statsskulden i dess
helhet enligt 1891 års reglemente § 3 Kr. 85,333: 33
och § 4......................................................... » 255,000: — » 340,333: 33

Summa anslag år 1892 till ränta och amortering
å statsskulden ............................................................ Kr. 12,374,806: 49

Kronor.

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda
amorteringsplaner, dels försäljning af obligationer har riksgäldskontorets
kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1892 undergått
följande förändringar:

Kronor.

1860 års premielån, upptaget mot obligationer
å 2,400,000 Thaler, har amorterats

med..................................................................... 131,111: 11

och derigenom minskats till...........................

1878 års 4 procent lån å 1,500,000 pounds
sterling eller 37,650,000 francs, har

amorterats med ............................................. 276,395: 20

och derigenom nedgått till ...........................

1880 års 4 procent lån, hvaraf utfärdats tre
emissioner, hvar och en å 39,930,000
kronor, motsvarande 2,200,000 pounds
sterling eller 55,440,000 francs eller

44,880,000 riksmark, har amorterats med 1,197,900: —
och derigenom minskats till ........................

1886 års .VI? procent lån å 72,000,000 kronor
eller 81,000,000 riksmark, hvaraf
vid 1892 års början var emitteradt ett
belopp af 50,222,222 kr. 22 öre, har
amorterats med ............................................. 164,888: 89

768,888: 89

16,123,174: 40

108,682,200: —

Transport 1,770,295: 20 125,574,263: 29

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kronor. Kronor.

Transport 1,770,295: 20 125,574,263: 29

men genom ytterligare försäljning under
året af obligationer å 6,986,666 kr. 66
öre har skulden för detta lån ökats till

1887 års 3,g procent lån emot obligationer,

ouppsägbara från innehafvarens sida,
hvaraf vid 1892 års början var emitteradt
ett belopp af 19,457,000 kr., har
under året genom ytterligare försäljning
af obligationer å tillhopa 3,698,500 kr.
ökats till............................................................

1888 års 3 procent lån, likaledes emot obligationer,
från innehafvarens sida ouppsägbara,
har under år 1892 icke undergått
någon förändring, utan utgöres
fortfarande af ursprungliga beloppet ...

1890 års 3''li procent lån å 35,555,555 kr.

56 öre, motsvarande 40,000,000 riksmark
eller 1,960,000 pounds sterling
eller 49,360,000 francs, har under år
1892 amorterats med.................................... 280,888: 89

och derigenom minskats till........................... 35,003,111: 11

Riksgäldskontorets kapitalskuld för
de fonderade lånen, som sålunda under

år 1892 amorterats med................................. 2,051,184: 09

uppgick alltså vid samma års slut, såsom

ofvan nämnts, till.......................................... 266,705,763: 29

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen böra dock
afdragas dessa låns amortissementsfonders behållningar, vid 1892 års
slut åtgörande 2,132,486 kronor 42 öre.

Förutom ofvan omförmälda amortering hafva under 1892 vederbörligen
afförts de obligationer, hvilkas belopp, 90,500 riksmark, enligt
faststäld amorteringsplan och verkstäld utlottning fallit å den vid amorteringstiden
icke utlemnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande
års början återstående beloppet af osålda icke utlottade obligationer af
nämnda lån uppgick till 16,133,500 riksmark.

56,306,222: 22

23,155,500: —

26,666,666: 67

Statsutskottets Memorial N:o 1.

De fonderade ännu icke infriade lånen hafva under tiden till
1892 års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1860 års premielån................................................................. Kr. 4,564,444: 44

1878 » lån.............................................................................. » 2,517,157: 60

1880 » » » 10,064,175: —

1886 » » » 902,666: 67

1890 » » » 552,444: 45

eller tillhopa Kr. 18,600,888: 16

Om härtill lägges beloppet af den amortering,
som egt rum å de numera konverterade lånen af
1855, 1858, 1860, 1861, 1864, 1866, 1868, 1870, 1872,

1875 och 1876, hvilken amortering utgör..................... Kr. 31,673,529: 34

befinnes, att hela den hittills å den fonderade statsskulden
verkstälda amortering uppgår till............... Kr. 50,274,417: 50

Utom här ofvan specificerade skulder å 266,705,763 kronor 29 öre
hade riksgäldskontoret vid 1892 års slut följande räntebärande skulder,
nemligen:

1891 års tillfälliga 4 procent lån ....................................... Kr. 7,200,000: —

det s. k. gamla 5 procent lånet.......................................... » 10,125: —

Göta kanals mot 5 procent ränta innestående reparationsfond
................................................................................. » 140,889: —

samt tillfälligt lån mot 4 % ränta ur fonden för extra

amortering af statsskulden ............................................. » 340,000: —

Kr. 7,691,014: —

Sistnämnda lån å 340,000 kronor är numera till fonden för extra
amortering af statsskulden återbetaldt.

Vid 1891 års slut utgjorde fonden för extra amortering af stats -

skulden ................................................................................................ Kr. 255,106: 03

Under år 1892 öfverfördes till fonden anslag för

samma år.......................................................................................... » 340,333: 33

hvarjemte fondens räntor under året uppgingo till ...... » 19,321: 70

utgörande fonden alltså vid 1892 års slut ........................ Kr. 614,761: 06

Transport Kr. 614,761: 06

Statsutskottets Memorial N:o 1. 7

Transport Kr. 614,761: 06

af hvilket belopp upplupna, icke förfallna räntor belöpte
sig till .............................................................................. )) 14,367: 49

till följd hvaraf fondens disponibla tillgångar vid samma

tid utgjorde................................................................................ Kr. 600,393: 57

Under denna månad har dels till fonden öfver förts

anslag för innevarande år............................................. » 85,333: 33

dels fonden haft en ränteinkomst af.................................... » 11,268: 34

hvadan fondens tillgångar, upplupen, icke förfallen ränta
oberäknad, för närvarande uppgå till.............................. Kr. 696,995: 24

Dessa fondens tillgångar äro placerade på följande sätt:

1888 års 3 % obligationer å nominelt 319,000 riksmark,

bokförda till .............................................................................. Kr. 251,909: 96

innestående å deposition i bank mot 4 % ränta ............ » 445,000: —

innestående å folioräkning......................................................... » 85: 28

i ’ »,b--

Kr. 696,995: 24

Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.

(1892 års reglemente §§ 4—6.)

Vid slutet af år 1891 utgjorde dessa fordringar och tillgångar

(de inom luden förda oberäknade).................................... Kr. 63,660,235: 20

Under år 1892 hafva de ökats med..................... » 5,871,476: 38

och utgjorde således vid årets slut................................. Kr. 69,531,711: 58

Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmäktige
såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild
post utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmäktige,
beträffande detaljerna häraf, hänvisa till samma räkenskapsutdrag.

Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksguldskontoret till
kanal- och jernvägsanläggningars ''utförande samt till byggnader ntgifna lån
hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret
gnidits å följande lån, nemligen:

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Dalslands kanalaktiebolag

för segelleds öppnande från Hattefura till sjön Stora Lee:

Å detta lån, primitivt 800,000 kronor, skulle vid slutet af hvardera
af åren 1890—1892 inbetalts eu annuitet af 5 %, eller 40,000

kronor, tillsammans ..................................................................... Kr. 120,000: —

Deraf hafva hittills endast inbetalts i afräkning å 1890

års annuitet................................................................................. » 10,333: 67

så att Riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ......... Kr. 109,666: 33

Vid 1891 års utgång utgjorde kontorets förfallna fordran 113,594
kr. 33 öre.

Till Kinda kanals aktiebolag:

Utaf 1886 —1892 årens annuiteter, utgörande för hvardera året

21,875 kronor, eller tillsammans............................................ Kr. 153,125: -—

hafva i afräkning å 1886 års annuitet inbetalts i december
1892 .............................................................................. »__499: —

och återstå således förfallna oliqviderade........................... Kr. 152,626: —

Lånet utbetaldes under åren 1865—1870 med tillsammans 437,500
kronor.

Vid 1891 års slut utgjorde kontorets förfallna fordran 141,541
kr. 76 öre.

Till Uddevalla—Venersborg-—Herrljunga jernvägsaktiebolag:

Den vid december månads slut 1892 förfallna
annuitet............................................................................................ Kr. 162,000: —

motsvarande 5 % å lånesumman, 3,240,000 kronor, har icke blifvit af
bolaget inbetald.

Riksgäldskontorets förfallna fordran vid 1891 års slut uppgick till

100,000 kr., hvilket belopp under år 1892 inbetalts.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

‘''9

fffi''»f. »hfiiiltoU IliT

Till Yislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag: ,

Å de vid 1885—1892 årens slut förfallna annuiteter å lånet,

785,000 kronor, motsvarande 5V* % för åren 1885 och 1886, eller

43,175 kronor om året..''........................ Kr. 86,350: —

och 5 % eller 39,250 kr. för åren

1887—‘1892 eller tillsammans............ » 235,500: Kr> 321,850: —

inbetaides i afräkning å 1885 års annuitet:

den 2/n 1886 .................................... Kr. 10,682: 50

den 23/i2 1892... .........» 12,000: — » 22,682: 50

och utgör riksgäldskontorets förfallna, med 6 % öfver ränta

löpande fordran .................................... Kr. 299,167: 50

Riksgäldskontorets förfallna fordran vid 1891 års slut, oberäknad!
öfverräntan, uppgick till 271,917 kr. 50 öre.

: 1 öö.i-ö «. ............ ...... !!■">''.[ !j; r.tiijVi i!-..-. y.v.:I.: k!''!i:'';;/!

: j'' } • M < I > i ; ''i '' - (){ 1 ry. I i \. . : r »p,j, -iil /•

Till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag:

■ 1 ;»)>*. j : U1 y. i /!

Å de vid 1891 och 1892 årens slut förfallna annuiteter
eller 87,500 kronor hvardera året, tillsammans Kr. 175,000: —

äro inbetalda i afräkning å 1891 års annuitet ............... » j 35,000: —

och utgör riksgäldskontorets förfallna fordran utom

öfverränta.................................................................................... Kr. 140,000: —

Vid 1891 års slut uppgick kontorets förfallna annuitetsfordran
till 105,000 krono!’.

Till Yestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag:
Å 1892 års annuitet, motsvarande 5 % å pri -

mitiva lånebeloppet, 1,865,000 kronor, eller .................... Kr. 93,250: —

inbetaides i slutet af samma år ........................................ » 35,000: —

och belöper sig riksgäldskontorets förfallna fordran

utom öfverränta till .......................................................... Kr. 58,250: —

Riksgäldskontorets förfallna fordran vid 1891 årfl'' 6lut utgjorde
43,250 kronor.

Bill. till IiiJisd. Prof. 1803. 4 Sand. 1 Afd. 1 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Gotlands jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, primitivt 500,000 kronor, hafva å
1889 — 1892 årens annuiteter å 25,000 kronor för hvardera
året, eller tillsammans...................................................... Kr. 100,000: —

inbetalts i december 1891........................... Kr. 6,000: —

d:o d:o 1892 ..................... » 10,000: — » 16,000: —

och utgör riksgäldskontorets fordran utom öfverränta Kr. 84,000: —
Vid 1891 års slut utgjorde bolagets annuitetsskuld 69,000 kronor.

(fn /\ . ()*,>■■ < i! *, j >

Till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, som beviljats till ett belopp af

750,000 kronor, hvaraf utbetalts 746,197 kronor 94 öre,
skulle 4V2 % ränta inbetalas under åren 1887 och 1888

med tillsammans ......................................................................... Kr. 51,578: 91

Kapitalafbetalning och ränta år 1889 ................................. » 35,661: 66

Annuiteter den */i åren 1890—1893 å kr. 37,309: 90 ... » 149,239: 60

Kr. 236,480: 17

livilka inbetalningar hittills icke blifvit verkstälda och hvarå 6 % öfverränta
beräknas.

Vid 1891 års slut utgjorde riksgäldskontorets fordran 199,170
kr. 27 öre.

Till Svartelfs jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, som utbetalts med 341,000 kronor,

skulle den 1 januari 1892 inbetalas...... Kr. 17,047: 87

samt den 1 denna månad........................... » 17,050: — Kr. 34,097: 87

livilka inbetalningar uteblifvit och hvarå öfverränta å 6 % beräknas.

Till Kinds härads jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, primitivt 500,000 kronor, skulle den
1 juli 1891 och 1892 inbetalas en annuitet af 25,000

kronor hvartdera året, eller tillsammans ........................... Kr. 50,000: —

Deraf inbetaides den 1 juli 1892 ................... » 10,000: —

och återstå alltså utom öfverränta ....................................... Kr. 40,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Bergslagernas jernvägsaktiebolag:

• i, o '' • . , !,b ,•

Å det lån, 1,707,800 kronor, som bolaget mot 4 °/o obligationer
af den s1/12 1891 i riksgäldskontoret erhållit i utbyte mot förfallna icke
inlösta räntekuponger till bolagets 5 °/o obligationslån af den ls/i 1874,
har räntan icke blifvit erlagd

den Vt 1892 med............................................. Kr. 31,307: 37

och den Vi 1893 med..................................... » 34,156: — 65,463: 37

Till Skara Domkapitel

; .( } . . •• 11 »■ I f •'') , • I I . I! V ''

för förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara:
För detta ändamål utbetaldes den Va 1868 ... Kr. 20,000: —

den 28/i 1869 ... » 20,000: — 40,000: —

hvarå en årlig annuitet af 5 °/o skulle inbetalas den 7/s och den
28/i af 1,000 kr. för hvartdera lånet, men hvilka inbetalningar uteblifvit
för åren 1889—1892, eller med tillsammans......................... Kr. 8,000: —

Vid jemförelse mellan förestående icke inbetalda förfallna annui teter

och räntor uppgående den Va 1893 till.................. Kr. 1,389,751: 24

och obetalda, förfallna annuiteter och räntor
den 1 januari 1892 ................................................................... » 1,141,074: 60

visar sig, att riksgäldskontorets förfallna fordringar
för ifrågavarande lån under år 1892 ökats
med................................................................................................. Kr. 248,676: 64

Riksgäldskontorets inom linien balanserade tillgångar hafva under
år 1892 icke undergått någon förändring. De utgöra 33,195,000 kronor.

, . ! . . . ’ i . ; : . • ,.. '' '' . . M ...... f ’ 1

'' 1 l ( ‘ ‘ 1 '' > ■ . • I ’ f '' 1 . 1 ’ . ! I '' i : '' I '' ; . • ! '' i '' ''• J 1 ! '' ! - • > • j '' ! H '' ^ '' 1 I

Sistlidne års lagtima riksdag medgaf, att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag
finge under samma år å tid, som fullmäktige egde bestämma,

Statsutskottets Memorial N:o 1.

12.

till riksgäldskontoret inbetala ognldna återstoden af det bolaget jemlikt
Rikets Ständers beslut år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor
att bolaget inom tid, som jemväl af fullmäktige bestämdes, för fullmäktige
tillkännagåfve sin afsigt att begagna sig af det lemnade medgifvandet.

I skrifvelse af den 13 augusti 1892 anmälde jernvägsaktiebolaget
emellertid, att det icke komme att begagna sig af det sålunda lemnade
medgifvandet.

,i >k[

Å de från jernvägshypotéksfonden utlemnade lån, ursprungligen utgörande
7,864,000 kronor, har, efter det fullmäktiges berättelse till
1892 års Riksdag afgafs, någon kapitalafbetalning icke egt rum. Det
enda numera qvarstående lånet utgör 1,829,400 kronor i kapital.

. :000,i>‘_;. .( .. 008.1 e tn;b

. i H,.i. j, ,| -.''''u-aa ,• ''{.; .t.iiiunnr- ••dl O:

Till utbetalning från riksgäldskontoret anvisade

statsutgifter.

(1892 års reglemente §§ 7 — 17.)

Till inköp af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan
Hudiksvall och Näsviken, dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande
till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel
beviljade 1885 års riksdag, förutom eftergift af en riksgäldskontorets
fordran hos nämnda bolag å 185,677 kronor 97 öre, ett anslag
af 4,623,300 kronor, att utgå med 2,000,000 kronor år 1886, med
2,350,300 kronor år 1887 och 273,000 kronor år 1888.

Anslagsbeloppen för åren 1886 och 1888 samt 1,999,489 kronor
82 öre af anslaget för år 1887 anvisades att utbetalas till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, som ock i riksgäldskontoret lyftat dessa belopp.
Återstående 350,810 kronor 18 öre af anslaget för år 1887 skulle
enligt |Riksdagens beslut utgå till jernvägsaktiebolaget sålunda, att
staten den 31 december 1887 till bolaget betaide dels mot erhållande
af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot
svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare
245,186 kronoyll öre. : .;..r,ä(n vu . .

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Af sistnämnda båda belopp hade vid 1892 års början af riksgäldskontor!
till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts tillsammans
345,686 kronor 11 öre. Återstoden af köpeskillingen, 5,124 kronor
7 öre, innestår fortfarande i riksgäldskontor!, enär bolaget ännu
ej till riksgäldskontoret aflemnat de i jernvägen intecknade obligationer,
hvilkas erhållande utgör vilkoret för sistberörda belopps utfående.

Likaså innestå ännu i riksgäldskontoret 730 kronor 31 öre af
köpeskillingen, 4,000,000 kronor, för den enligt 1879 års Riksdags beslut
inköpta Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg.

Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag till
Kongl. Maj:ts förfogande ej mindre nämnda belopp än äfven för bestridande
af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans

7.000. 000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för Kongl.
Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t funne sådant nödigt.

Af detta anslag innestod vid 1892 års början det till bestridande
af omkostnader vid köpet beviljade belopp, 250,000 kronor. Den 29
sistlidne december lyftes emellertid häraf 19,749 kr. 93 öre.

Sistlidne års Riksdag har till Kongl. Majt:s förfogande stält ett
belopp af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i riksgäldskontoret,
för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivarabanan
och till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till
ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter.

Enligt Kongl. Maj:ts disposition har af detta anslag Statskontoret
lyft ....................................................................................... Kr. 650,000: —

och jernvägsstyrelsen .............................................................. » 1,920,000: —

Kr. 2,570,000: —

Återstoden, 230,000 kronor, har ännu icke blifvit af Kongl. Maj:t
disponerad.

Till anläggning af en bibana från norra stambanan vid Mellansel
till Örnsköldsvik och denna banas utrustning med erforderlig trafikmateriel
har 1891 års Riksdag för år 1892 beviljat ett anslag af

1,823,000 kronor, och deraf till utgående från riksgäldskontoret anvisat

1.000. 000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

Sedan Kongl. Maj:t bemyndigat statskontoret att i riksgäldskontoret
lyfta sistnämnda belopp, har riksgäldskontoret deraf till statskontoret
utbetalt:

Statsutskottets Memorial N:o 1.

i februari månad
i april »

i juni »

.... Kr.	177,000: -
.... »	400,000: —
.... »	423,000: —
Kr.	1,000,000: —

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1886 års Riksdag
en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med
år 1887 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har af Kongl. Maj:t
sålunda disponerats, att deraf tilldelats:

Skara—Kinnekulle—Venerus jern vägsaktiebolag ......... Kr. 324,000

Svartelfs jernvägsaktiebolag................................................... » 341,000

Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag ........................... » 824,915

Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag.............................. » 1,120,250

Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag » 300,000

Falu—Rättviks jernvägsaktiebolag...... Kr. 850,000: —

hvilket lån bolaget dock sedermera för Kongl.

Maj:t anmält sig icke vara i tillfälle mottaga.

Mora—Venerns jernvägsaktiebolag .................................... » 1,000,000:

Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag

Kr. 410,000: —

hvilket belopp Kongl Maj:t dock sedermera, i
sammanhang med bolaget beviljadt tillstånd
till minskning af den i kostnadsförslaget för
jernvägen upptagna rullande materielen, nedsatt
till ........................................................................... » 404,000

Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag...................... » 305,000

Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag.............................. » 290,000

Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag........................... » 90,835

Summa Kr. 5,000,000

Af dessa lån har riksgäldskontoret hittills utbetalt:

åt Skara—Kinnekulle—Venerns jernvägsaktiebolag...... Kr. 324,000: —

» Svartelfs jernvägsaktiebolag............................................. » 341,000: —

» Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag ..................... » 824,915: —

» Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag........................ » 1,102,250: —

)> Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag » 300,000: —

» Mora—Venerns jernvägsaktiebolag .............................. » 900,000: —

i) Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag..................... » 404,000: —

Transport Kr. 4,196,165: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport Kr. 4,196,165: —

åt Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag................. » 305,000: —

» Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag........................ » 193,100: —

» Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag.................... » 90,835: —

Summa Kr. 4,785,100: —

... : --.-i , f - V , jiiJiMv; “c ’ ’ l

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1891 års Riksdag
likaledes en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år
från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har
Kongl. Maj:t disponerat på det sätt, att deraf tilldelats:

Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag........................ Kr. 1,800,000: —

Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag............................... » 1,300,000: —

Norrköping—Söderköping—Yikbolandets iernvägsaktie bolag.

.................................................................................... » i 653,000: —

Uddevalla—Lelångens jernvägsaktiebolag........................ » 1,247,000: —

Summa Kr. 5,000,000: —

I.r- •• ; ‘ <| ?. r f. f*

Af dessa lån har hittills från riksgäldskontoret utbetalts:

till Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag..................... Kr. 400,000: —

» Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag............................ » 400,000: —

Summa Kr. 800,000: —

Härförutom har 1891 års Riksdag beviljat och stält till Kongl.
Maj:ts förfogande ett belopp af 2,350,000 kr., att anvisas såsom lån åt
Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften under
år 1892 och med andra hälften under år 1893.

Sedan Kongl. Maj:t bestämt tiderna för lyftning i riksgäldskontoret
af det nämnda jernvägsaktiebolag sålunda beviljade lån, har
till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts:

i maj 1892 ............................................... Kr. 675,000: —

i september 1892................................... » 499,600: —

i januari 1893................... » 340,000: —

Summa Kr. 1,514,600: —

Statsutskottets Memorial N:o 1.

!. i f

.''•)()''■) t:'' V; j *''>i j. ;l/l i. .:fr.I/. !i;

Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade
odlingslånefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1385—1888
af riksgäldskontor inbetalts till statskontoret med 2,675,355 kronor
91 öre. Härförutom hafva, jemlikt 1888 års riksdagsbeslut, anvisats
följande fyllnadsbelopp, nemligen för år 1889 365,406 kronor 34 öre,
för år 1890 97,730 kronor 12 öre och för år 1891 643,777 kronor 79
öre, hvaraf statskontoret lyftat beloppen för åren 1889 och 1890, tillhopa
463,136 kronor 46 öre.

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar
godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, hvilka blifvit öfverlemnade
före utgången af år 1889, bestämd till 4 °/o för år, och för de belopp,
som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 33/* °/o för år. Räntan
å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalts till statskontoret
under år 1892 eller hädanefter kunna komma att öfverlemnas, är, intill
dess fullmäktige annorlunda besluta, bestämd till 4 °/o för år. Till följd
häraf skall statskontoret erlägga 4 °/o ränta å 2,412,986 kronor 53 öre
och 3 3U °/o ränta å 725,505 kronor 84 öre.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende bemyndigade 1892 års
Riksdag fullmäktige att tillhandahålla telegrafstyrelsen ett lånebelopp
af 1,000,000 kronor på vilkor, lika med dem, som bestämdes för det
af telegrafstyrelsen, enligt 1891 års Riksdags beslut, i riksgäldskontoret
för enahanda ändamål under nämnda år lyftade lånebelopp å likaledes

1,000,000 kronor.

På grund häraf har telegrafstyrelsen under sistförflutna år, efter
bemyndiganden af Kongl. Maj:t, i riksgäldskontoret lyft:

i juni månad................................ Kr. 750,000: —

i december » ................................. » 250,000: —

Kr. 1,000,000: —

Den ränta, telegrafstyrelsen har att erlägga å dessa medel, är bestämd
till 4 °/o för år, att betalas halfårsvis.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

• T/i i<*u1ii;;!Ij; iiin rtIi:.-i *l«»j /. ''it t '',61 JU rf''.)!-.:• * 1 i''''t:; •''» i\i

Kassaförstärkning åt statskontoret.

TKH'',00ö.1 .*(/!.....[ >>:u c 111 rimjit*;} ;

(1892 års reglemente § 18.)

;O0'' ''< <■ vii.wk I

Enligt Kongl. brefvet. den 9 september 1892 eger statskontoret
att, i mån af behof, i riksgäldskontor! lyfta kassaförstärkning med

3,000,000 kronor. Häraf har statskontoret den 10 i samma månad
reqvirera! och erhållit 2,500,000 kronor.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

(1892 års reglemente §§ 19—22.) *

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse
omfattar, icke egt rum.

! n ■ ".''W - '' . tf;v •:; n . i: ;> J-<V< ,i Tm trio l n, oi .y

u'')i - -j—:-:— -r—i(- - .jiniO ;; . in *5<Vt

Af statskontoret till riksgäldskontoret för förvaltning
öfverlemnade kassabehållningar.

(1892 års reglemente § 37.)

Vid 1891 års slut innehade riksgäldskontoret 1,000,000 kronor, af
statskontoret till förvaltning öfverlemnad kassabehållning. Den 16 mars
1892 återbetaldes nämnda belopp, och har derefter någon kassabehållning
af statskontoret icke öfverlemnats till riksgäldskontoret för förvaltning.

Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.

(1892 års reglemente § 38.)

Till bestridande af annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötesoch
revisionskostnader samt aflöningar har riksgäldskontoi-et fått från
statskontoret emottaga:

Bih. till Bilcsd. Prof. 1893. 4 Sand 1 Afd. 1 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

dels återstoden af 1891 års anslag för samma ändamål

dels för år 1892:		jr 4A ''in
i januari	månad..........	.......... Kr.	1,000,000	—
i februari		........... »	500,000	—
i mars	» ..........	.......... »	3,500,000	—■
i april	» ..........	........... »	1,000,000	—
i maj	» ..........	........... »	600,000	—
i juni	» ..........	........... »	500,000	—
i augusti	» ..........	.......... »	500,000	—
i september	» ..........	........... »	2,000,000	—
i oktober	» . ..........	.......... »	968,100	—
i november	» ..........	......... »	500,000	—

Kr. 489,994: 21

» 11,068,100: —
Kr. 11,558,094: 21

Som de %i slutet af hvarje år till riksgäldskontoret inflytande
kapital- och räntebetalningar vid sistförflutna års slut icke obetydligt
öfverskridit beräknadt belopp, hafva fullmäktige, i afräkning å det belopp,
som framdeles vid uppgörandet af liqviden för år 1892 emellan
riksgäldskontoret och statsverket kan befinnas vara af riksgäldskontoret
för mycket lyftadt af ofvan berörda anslag för sagda år, den 12 i
denna månad till statskontoret återbetalt 500,000 kronor.

Af enahanda anslag för innevarande år har statskontoret under
denna månad till riksgäldskontoret levererat 600,000 kronor.

i;: A "OOjOOsV [ ■■ hr i''o a 11 ■ nrla ■ ?■ /

Riksdagskostnader.

(1892 års reglemente § 23.)

Enligt till 1892 års slut sig sträckande redovisning för verkstälda
utbetalningar till bestridande af kostnaden för samma års riksdagar,
hafva dessa uppgått till följande belopp, nemligen för lagtima Riksdagen:

arfvoden och resekostnadsersättningar för Andra Kammarens
ledamöter ................................................................ Kr. 288,503: 07

arfvoden och traktamenten för kansli- och vaktbetjening » 131,309: 74

trycknings- och liäftningskostnader....................................... » 88,363: 50

diverse utgifter .......................................................................... » 51,986: 70

Kr. 560,163: 01

Statsutskottets Memorial N:o 1. 19

Och för urtima Riksdagen: . :

arfvoden och resekostnadsersättningar för Andra Kammarens
ledamöter...........;.....*...''......;......J...........Kr. 112,877: Öl

arfvoden och traktamenten för kansli- och vaktbetjening » 19,648: 58

trycknings- och häftningskostnader...................................... » i; 20,954: 29

diverse utgifter ...................................................................... )} 2,466: 13

Kr. 155,946: Öl

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1892 års reglemente §§ 34—46.)

De under år 1892 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna
medel, bevillningen vid årets början 1,254,767 kronor 48 öre oberäknad,

har uppgått till........................................................................ Kr. 28,630,868: 94

Samma räknings utgifter under året hafva
-utgjort........................................................................................ p 27,467,478: 48

utvisande dessa summor en omsättning under

år 1892 å riksgäldskontorets kassaräkning af........... Kr. 56,098,347: 42

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter
är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.

De liufvudsakligaste inkomstposterna hafva utgjorts af:
kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda

föremål utgifna lån....................................................... Kr.

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte

ränta derå.......................................i,...,.,...,..-.,.............>... »

valuta för sålda 3 V2 °/o obligationer af 1886 års lån »

2,993,203: 39

valuta för sålda 3,6 °/o obligationer af år 1887
af statskontoret levereradt anslag till annuiteter och

räntor m. m..................................................................••• »

köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter »

1,878,283: 15
6,561,020: 55
3,494,473: 70

11,558,094: 21
672,857: 73

Riksgäldskontorets utlåning.

(1892 års reglemente § 44.)

I enlighet med Riksdagens föreskrift hafva, i den mån behållningarna
och xnksgäldskontorets utgifter sådant medgifvit, riksgäldskonto -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

rets tillgångar gjorts räntebärande, och hafva i sådant hänseende från
riksgäldskontorets kassaräkning utlemnats 900,600 kronor och från
liqvidations- och amortissementsfondernas kassaräkning 250,394 kronor
89 öre. Vid 1892 års slut utestående, tills vidare förräntade medel utgjorde
i kapital:

från riksgäldskontorets kassaräkning utleninade:

mot reverser och depositionsbevis
mot uppköpta obligationer.............

............... Kr. 1,590,000: -

............... » 883,790: —

Summa Kr. 2,473,790: —

från liqvidations- och amortissementsfonderna utleninade:

mot uppköpta obligationer..................................................... Kr. 2,165,640: 25

Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år
1892 uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontoret.................................................................. Kr. 111,902: 86

för liqvidations- och amortissementsfonderna..................... » 86,340: 85

Summa Kr. 198,243: 71

Riksgäldskontorets upplåning.

Af andra emissionen af 1887 års svenska 3,6 % statslån emot
obligationer, ouppsägbara från innehafvarens sida, återstod vid 1892 års
början osåldt ett belopp af 543,000 kronor. I april månad sistlidne år
besiöto fullmäktige att utfärda en tredje emission af berörda lån å samma
belopp som hvar och en af föregående båda emissioner, eller

10,000,000 kronor. Af lånet har under år 1892 till vexlande kurser
försålts ett nominelt belopp af sammanlagdt 3,698,500 kronor och under
innevarande år till och med denna dag ett belopp af 142,500 kronor.
Ifrågavarande obligationers försäljningspris är för närvarande bestämdt
till 94 procent.

För att främja spridning inom landet af statens obligationer hafva
fullmäktige med fullmäktige i riksbanken samt styrelsen för postspar -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

banken och styrelserna för de enskilda bankerna i riket träffat aftal
om försäljning för riksgäldskontorets räkning af 1887 års 3,6 °/0 obligationer,
och hafva genom omförmälda penningeanstalter hittills i kommission
försålts dylika obligationer å tillhopa 456,500 kronor.

Vid 1891 års slut utgjorde det i riksgäldskontoret inneliggande
osålda beloppet af 1886 års i kronor och riksmark förskrifna 3lh °/o
obligationer 24,084,000 riksmark. Häraf har dels under år 1892 dels
under innevarande år försålts till olika, men stigande kurser ett nominelt
belopp af tillsammans 10,360,000 riksmark.

1 sammanhang med redogörelse för verkstäld upplåning få fullmäktige
meddela, att jernvägshypoteksfonden af sin skuld till riksgäldskontoret
under år 1892 återbetalt i kapital 12,187 kronor 42 öre, med
hvilket belopp den riksgäldskontoret medgifna upplåningsrätt, enligt
gifna bestämmelser, minskats.

Den komité, som fullmäktige första gången den 24 maj 1888 valde
för att närmast handhafva och bereda de ärenden, som hade samband
med utförandet af det fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
gemensamt lemnade uppdraget i fråga om uppförande å Helgeandsholmen
af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken enligt 1888
års Riksdags beslut, har, sedan dess uppdrag år efter år förnyats, varit
och är fortfarande i verksamhet. Ledamöter i komitén — den s. k.
riksdagshuskomitén — äro: af fullmäktige i riksbanken herrar Törnebladh
och Ribbing samt af fullmäktige i riksgäldskontoret undertecknade
Sederholm och Wersäll.

Med dessa bland fullmäktige valde ledamöter hafva adjungerats
för behandling af tekniska frågor herrar generaldirektören C. G. Beijer
och generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud samt öfverintendenten
Helgo Zettervall, hvilken sistnämnde dock i början af november 1892
afsagt sig uppdraget och ur komitén afgått. I hans ställe hafva fullmäktige
den 12 innevarande januari valt intendenten i öfverintendentsembetet
professor F. G. A. Dahl.

Öfver sin verksamhet för tiden från den 21 januari 1892 till denna
dag har komitén i en till fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
stäld berättelse lemnat redogörelse. Jemte det fullmäktige i och
för kännedom om de ärenden, som hos fullmäktige behandlats med anledning
af det dem gifna uppdraget beträffande riksdags- och riksbanks -

Statsutskottets Memoral N:o 1.

liusen, hänvisa till de i komiténs berättelse meddelade uppgifter om
dessa ärendens gång och förlopp, hafva fullmäktige bland bilagorna
till denna berättelse intagit komiténs redogörelse.

Till hvad komitén anfört torde fullmäktige ej behöfva lägga annat
än redogörelse för byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus
tillgångar vid 1892 års början och slut:

Byggnadsfondens tillgångar utgjorde:

Den 1 januari			Den 31 december
1892.				1892.
55,916	78	Innestående på upp- och afskrifningsräkning i	Sundsvalls
		enskilda bank..............................................		17,316	69
		Kapital.	Ränta.
904,010	12	Riksgäldskontorets 4 % obli-
		gationer af år 1880 ........... 895,158: —	8,852: 12
3,812,320	—	D:o 3 7,0 7, d:o af år 1887 3,812,320: —	- -
231,276	67	Stockholms Inteckningsgaranti-
		aktiebolags 3 1/2 % obliga-
		tioner.................................. 219,650: —	1,990: 14
113,627	36	Sundsvalls enskilda banks de-
		positionsbevis med 4 å 4’/j
		®/o ränta ............................ —	—
		Södermanlands enskilda banks
		depositionsbevis med 4 V2
		7o ränta............................. 125,000: —	2,312: 50
		5,052,128: —	13,154: 76	5,065,282	76
16,883	59	Förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén............	82,883	59
5,134,034	52			5,165,483	04

Beträffande den post å kronor 82,883: 59, hvilken upptagits såsom
förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén, få fullmäktige endast
meddela, att komitén nu mera afgifvit sin medelsredovisning för 1892.

Hvilka byggnadsfondens utgifter under sistnämnda år varit, framgår
till en del af komiténs medelsredogörelse, i det att komiténs inkomster
(förskott) jemväl äro utgifter från fonden. Hvad öfriga och

Statsutskottets Memorial N:o 1.

de väsentligaste utgifterna angår, hafva dessa utgjorts af utbetalningar
å anslaget till nytt hofstall å Artilleriplanen 380,000 kronor samt till
vaktstallet vid Kongl. slottet 30,458 kronor 61 öre.

Stockholm den 19 januari 1893.

Alb. Anderson.

Per Samzelius. J. Nordenfalk. Edw. Sederholm.
Claös Wersäll. Otto M. Höglund. J. Johansson.

P. B. Babe.

M OM

Statsutskottds Memorial N:o 1.

Herrar Fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

I sin senast afgifna berättelse af den 21 januari 1892 erinrade
riksdagshuskomitén om den skrifvelse, som fullmäktige den 17 november
1891 aflåtit till öfverståtkållarembetet, och i hvilken fullmäktige
begärde att embetet ville till Stockholms stadsfullmäktige öfverlemna
ett uppgjordt och skrifvelsen bilagdt förslag till sådan reglering af
Helgeandsholmens stränder, som blefve af nöden för utförande af 1888
års Riksdags beslut om uppförande å holmen af två byggnader för Riksdagen
och riksbanken, samt tillika uttalade den förhoppning, att stadsfullmäktige
måtte meddela dem de önskningar, stadsfullmäktige kunde
vilja framställa i saken.

Medan svar å denna framställning afvaktades, lät komitén undersöka
möjligheten att, när marken å Helgeandsholmen blefve tillgänglig,
påbörja byggnadsarbetet oberoende af den omförmälda strandregleringens
verkställande, i hvilket afseende under ledning och inseende af öfverintendenten
Zettervall uppgjordes nya eskissritningar. Innan det kunde
ifrågakomma att vidare utföra dessa, hade dock i april månad komitén
erhållit kännedom om en utredning, som verkstälts för Stockholms
kommuns räkning och enligt hvilken eganderätten till ifrågakommande
vattenområde, likasom ock till vissa delar af sjelfva holmen, skulle vara
tvistig. Med afseende härå och för tids vinnande gick komitén i författning
om utarbetande af nödiga ritningar och förslag för utförande
vid laga domstol af den rättegång, som kunde ifrågakomma beträffande
strandregleringen och hvad dermed står i samband.

Komitén hemstälde dessutom den 2 juni, att fullmäktige ville
uppdraga åt kompetent person att egna närmare granskning åt den
ofvan omförmälda utredningen och yttra sig angående denna med särskild
hänsyn till den verkan, utredningen kunde antagas erhålla, om

Statsutskottets Memorial N:o 1.

på grund af densamma anspråk i laga ordning skulle komma att från
stadens sida framställas. Fullmäktige, som biföllo komiténs förslag, lemnade
det ifrågasatta uppdraget åt tillförordnade sekreteraren i riksgäld
skontoret, vice liäradshöfdingen P. R. Rabe, hvilken, efter verkställandet
af de med uppdraget förenade vidlyftiga undersökningar, inom
kort lär vara i tillfälle att aflemna det begärda yttrandet.

Vidare och då komitén, med hänsyn till hvad sålunda å Stockholms
kommuns sida blifvit i saken förberedelsevis åtgjordt, ansåg det
i ärendets dåvarande läge nödvändigt, att, innan den för uppförande af
riksbankshuset samt Helgeandsholmens reglering nödiga utfyllning i
strömmen egde rum, de laga åtgärder vidtoges, som vore föreskrift^
i Kongl. förordningen den 30 december 1880 angående jordegares rätt
till vattnet å hans grund, hemstälde komitén likaledes den 2 juni, att
åt vice liäradshöfdingen Rabe jemväl måtte uppdragas att i afseende
å berörda åtgärder föra den talan, som kunde å fullmäktiges sida ifrågakomma,
samt för det ändamålet hos Stockholms rådstufvurätt enligt 17
och 10 §§ i ofvannämnda förordning göra anmälan derom, att fullmäktige
hade för afsigt att låta utföra reglering af Helgeandsholmens
strandlinie i enlighet med upprättad plankarta.

Jemväl denna framställning blef af fullmäktige bifallen. Någon
tid derefter fingo fullmäktige mottaga stadsfullmäktiges svarsskrifvelse,
hvilken med uteslutande af ingressen lyder sålunda:

»Ifrågavarande, stadsfullmäktige tillstälda skrifvelse innehåller
endast förslag till den reglering af Helgeandsholmens stränder, som
ifrågasättes för utförandet af Riksdagens ofvanberörda beslut, och torde
följaktligen något yttrande nu icke böra ifrågakomma beträffande anordningar
och omregleiängar å sjelfva holmen, hvilka för verkställandet af
sagda beslut blifva nödiga.

»Nu föreliggande strandregleringsförslag omfattar en i samband
med de tillämnade byggnaderna afsedd förändring i strandlinien utmed
holmens södra, vestra och norra sidor, hvarvid man enligt fullmäktiges
i riksbanken och riksgäldskontoret åsigt för närvarande torde böra nöja
sig med att vid de nya anordningarna endast bibehålla afloppens nuvarande
genomströmningsförmåga.

»Men äfven om detta iakttages, innebär regleringsförslaget, på
sätt byggnadschefen i sitt bilagda utlåtande närmare påvisat, ganska
väsentliga förändringar uti strömförhållandena i Norrström. I detta
afseende förekommer främst, att utfyllningen vid holmens sydvestra
del och den dermed följande inskränkningen i strömfårans bredd nödvändiggöra
en fördjupning af strömmens södra arm, eller Stallkanalen,

Bill. till Biksd. Prof. 1893. 4 Smil 1 Afd. 1 Höft. 4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

hvarigenom kaj muren nedom kanslihuset kommer att röna så mycket
starkare påkänning, att densamma måste ombyggas. Vidare är regleringsförslaget
under vissa förutsättningar egnadt att påkalla ändringar
af sektionsareorna i den norra strömgrenen, för så vidt icke fara skall
uppkomma för Norrbros fortfarande bestånd; I betraktande häraf och
med hänsyn jemväl till de betydliga utfyllningar, som äro afsedda att
göras vester om Helgeandsholmen samt till Övriga i sammanhang med
den föreslagna regleringen stående arbeten, måste denna ovilkorligen
anses innebära en sådan åtgärd till vattendrags förändring till djup
eller läge, som afses i § 17 i Kong!, förordningen om jordegares rätt
öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, och hvilken icke
må göras utan vidtagande af vissa, i samma förordning föreskrifna förberedande
formaliteter.

»På grund af hvad sålunda anförts hafva stadsfullmäktige till svar
å förenämnda, af fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret till
eder aflåtna skrifvelse funnit sig böra uttala, att, då den föreslagna
regleringen af Helgeandsholmens stränder måste anses innebära sådan
åtgärd till vattendrags förändring till djup eller läge, som afses i § 17
i Kongl. förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund
den 30 december 1880, utfyllningar i det vid holmen liggande vattendraget
eller förändring af dess djup och läge icke måtte ske med mindre
så blifvit förfaret, som i samma förordning närmare bestämmes, samt
att stadsfullmäktige vid sådant förhållande för närvarande sakna anledning
att ingå i vidare pröfning af strandregleringsfrågan eller framhålla
några önskningsmål i denna fråga från stadens sida.

Stockholm den 20 juni 1892.

På stadsfullmäktiges vägnar:»

(Namn)

Efter föredragning häraf utfärdade fullmäktige samma dag nödig
fullmakt för vice häradshöfdingen Rabe, som kort derefter till rådstufvurätten
ingaf fullmäktiges anmälan i det ofvan omförmälda ärendet
angående utfyllningarna i strömmen.

I målet, som lottades å rådstufvurättens tredje afdelning, meddelade
rådstufvurätten den 23 augusti beslut, hvarigenom saken utsattes
till syn å stället den 3 oktober 1892, men sedan under tiden åtskilliga
förhandlingar egt rum, afgaf rådstufvurätten den 1 november följande
slutliga

Statsutskottets Memorial N:o 1.

»Utlåtande.

Som egauderätten till i ärendet ifrågakomma delar af Helgeandsholmen
och densamma omgifvande vatten befunnits tvistig, finner rådstufvurätten
den af fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontor i ärendet
gjorda anmälan icke för närvarande till någon rådstufvurättens
vidare åtgärd föranleda; och förpligtas bemälde fullmäktige att utgifva
ersättning till rättens sakkunniga biträde kaptenen med mera Pehr
Lorentz Lamell med etthundranitton kronor 90 öre.»

Komitén fann sig med anledning häraf bara hemställa om sakens
fullföljande hos högre domstol och, sedan vad erlagts, blef den 1 december
libell ingifven till Kong!. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt, hvari
anfördes följande:

»På grund af bilagda fullmakt får undertecknad härmed hos Kongl.
Maj:ts och Rikets Svea hofrätt vördsamt fullfölja erlagdt vad emot Stockholms
rådstufvurättp den 1 innevarande november meddelade utlåtande
i anledning af en utaf fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret,
jemlikt 17 § af Kongl. förordningen om jordegares rätt
öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, jernhård med 10 §
i samma förordning, hos rådstufvurätten gjord anmälan om utförande
af en beslutad reglering af Helgeandsholmens strandling.

»Af handlingarna i ärendet framgår: att 1888 års Riksdag åt fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret uppdragit att låta å Helgeandsholmen
uppföra två skilda byggnader för inrymmande af Riksdagen,
riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt af riksbanken;
att Kongl. Maj:t — då för detta byggnadsföretag måste tagas
i anspråk, utom det staten tillhöriga hofstallet samt statens båda egendomar
nus 1 och 2 i qvarteret Norrbro, jemväl öfriga tomter å Helgeandsholmen,
nemligen de Hans Maj:t Konungen enskildt tillhöriga fastigheterna
n:is 3, 4, 5 och 6 i berörda qvarter — förklarat sig vilja, sedan nytt
hofstat blifvit å viss plats uppfördt, till staten utan ersättning öfverlåta
nämnda fastigheter för tomternas användande till uppförande å
Helgeandsholmen af nytt riksdagshus och nytt riksbankshus; samt att,
enär omförmälda husbyggnader icke kunna verkställas utan föregående
reglering af Helgeandsholmens stränder, fullmäktige beslutat låta utföra
eu sådan i enlighet med en handlingarna åtföljande karta.

»Efter det, i öfverensstämmelse med gällande lag, anmälan om
detta regleringsarbete gjorts hos Stockholms rådstufvurätt, utsatte rådstufvurätten
saken till syn å stället. Uå rätten härefter sammanträdde

Statsutskottets Memorial N:o 1.

till synens hållande, hvarvid, bland andra, Stockholms stad tillstädeskom
genom sin ombudsman, framstälde rätten den fråga, huruvida
någon af närvarande parter hade någon anmärkning att framställa mot
sökandenas eganderätt till Helgeandsholmen och vattnet deromkring.

»Det lärer vara öfverflödigt att erinra, att sökandena aldrig påstått
eganderätt för sig till ens någon del af vare sig Helgeandsholmen
eller vattnet deromkring. Hvad i rättens protokoll för den 3 oktober
1892 finnes intaget derom, att sökandenas ombud vid ett föregående
rättegångstillfälle förmält sig icke vara försedd med några handlingar
till stöd för sökandenas eganderätt till Helgeandsholmen och omgifvande
vatten, torde få betraktas såsom ett mindre lyckligt återgifvande af ombudets
yttrande vid ärendets handläggning den 26 juli 1892, att sökandena
icke ansåge erforderligt att förete några eganderättshandlingar.

»Under antagande emellertid att hinder icke anses möta mot att
uppfatta det i rättens omnämnda fråga förekommande uttrycket »sökandenas
eganderätt» såsom i sjelfva verket betydande »statens eganderätt»,
tillåter jag mig fästa Kongl. hofrättens uppmärksamhet derpå,
att till framställandet af samma fråga från rättens sida laglig anledning
saknades.

»Kongl. förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans
grund den 30 december 1880 uppräknar i 10 §, hvad sökanden har att
iakttaga, men fordrar icke i denna eller någon annan paragraf, att han
skall styrka sin eganderätt. Rådstufvurätten torde derför hafva ansett,
att i ärenden af förevarande beskaffenhet eganderättsfrågan i sig sjelf
är af en så afgörande betydelse, att densamma i hvarje särskildt fall
måste vara fullt klar, innan ärendets fortgång kan tillåtas. Så är likväl
icke förhållandet.

»I detta afseende bör till en början anmärkas, att den förundersökning,
som åberopade förordning stadgar, och som icke var ovilkorligen
föreskrifven i den till 1880 års Riksdag aflåtna Kongl. propositionen
i ämnet, men af Riksdagen gjordes till en af vattenverk sbyggarens
vilja oberoende åtgärd vid alla arbeten af ifrågavarande art, ej är afsedd
att mot egare, å hvilkens grund ett dylikt arbete utan tillstånd
tilläfventyrs blifvit utfördt, men som försummat att infinna sig vid
undersökningen eller dervid icke protesterat, hafva den verkan, att han,
derest rätten bestämt, att och huru vattenverket må inrättas, är utskuren
från möjligheten att göra sin eganderätt gällande mot inkräktaren.
Att lagens mening åtminstone icke är sådan, framgår redan af ordalagen
i 10 § andra stycket. Hvarje tvifvel i detta hänseende undani’ödjes
emellertid fullständigt af förhandlingarne vid stadgandets till -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

komst. Man läse t. ex. allenast hvad 1880 års Riksdags underdåniga
skrifvelse n:o 70 innehåller i fråga om den af Riksdagen beslutade
förundersökningen. Såsom skäl för denna anför nemligen Riksdagen
ordagrant följande: »Härigenom blifver uppdämning sfrågan före eller vid
anläggningens början definitivt afgjord, och damverksanläggaren befrias
från den oroande belägenhet, hvari han annars under obegränsad tid
komme att hållas, i det tid efter annan än den ene och än den andre
af ofvan eller nedan liggande jords eller verks innehafvare skulle kunna
med vexlande framgång väcka anspråk å damverkets rifning eller förändring.
»

»Men om hvad jag sålunda anfört om förundersökningens verkan
gäller, då jordegaren icke gjort invändning mot företaget, i huru mycket
högre grad skall det icke då gälla, när, såsom i förevarande fall,
den förmente jordegaren, enligt sin egen inför rätten afgifna förklaring,
icke, för så vidt det fått bero på honom, gjort någon invändning. Att
äter den, som anser sig hafva rättighet till den grund, hvarom det är
fråga, eller någon del deraf, icke kan lemna en sådan fråga som den
af rätten framstälda utan svar och utan att i svaret uttala sin åsigt om
eganderätten samt söka hålla talan för sig öppen, torde, i betraktande
af den verkan ett stillatigande i framtiden skulle kunna anses hafva,
vara helt förklarligt. Oförklarligt är deremot, huru Stockholms stads
ombudsmans uttalande i denna rigtning kunnat föranleda dertill, att
»eganderätten till i ärendet ifrågakomna delar af Helgeandsholmen och
densamma omgifvande vatten» af rådstufvurätten »befunnits tvistig».
För det första är nemligen någon »tvist» härom icke anhängig vid domstol
och eger ej heller på annat sätt rum, och för det andra innehåller
för öfrigt sjelfva uttalandet icke ett bestämdt påstående, att staden är
egare till den grund, hvarå de anmälda arbetena skulle utföras; det
förklaras blott, att »med skäl kunde sättas i fråga, huruvida icke staden
vore egare» till vissa delar af nämnda grund.

»I detta sammanhang torde böra påpekas, att, äfven om vederbörande
i Stockholm skulle komma till den bestämda uppfattningen,
att staden verkligen eger grunden, det derför alldeles icke är gifvet,
att denna förmenta eganderätt af staden göres gällande. Och om staden
skulle finna sig böra väcka talan med åberopande af eganderätt,
får det väl icke tagas såsom på förhand afgjordt, att en sådan talan
skall gå ut på att hindra arbetenas utförande. Framställandet af ersättningsanspråk
synes snarare antagligt. Det torde till och med kunna
inträffa, att en förundersökning för den verklige jordegaren innebär en
fördel, då derigenom blifver utrönt, om och huru i vattnet må byggas.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

»Slutligen kan jag icke underlåta att anmärka, till Indika betänkliga
konseqvenser det skulle leda, derest ett blott bestridande af sökandens
eganderätt skulle få lägga binder i vägen för undersökningens
företagande. Lagen medgifver nemligen icke sökanden förmånen af
provokatorisk rättegång, och det skulle alltså komma att stå i en främmande
persons skön att till jordegarens skada huru länge som helst
förhindra icke endast sjelfva företaget utan till och med en undersökning.
Att skapa ett dylikt missförhållande kan icke hafva varit lagstiftarens
afsigt.

»Då genom hvad sålunda blifvit anfördt torde vara visadt, att
frågan om eganderätten till grunden hvarken enligt lag eller sakens
egen natur är af någon betydelse för undersökningen — i förevarande
fall så mycket mindre som både Stockholms stad och ombudet för bevakande
af det allmännas rätt förklarat sig icke hafva något att erinra
mot undersökningens förrättande — får jag härmed å fullmäktiges i
riksbanken och i riksgäldskontoret vägnar yrka, att Kong!, hofrätten
måtte, med upphäfvande af rådstufvurättens motvädjade beslut, förklara
hinder icke möta för ärendets vidare handläggning vid rådstufvurätten
samt till följd deraf visa detsamma åter till rådstufvurätten, som, uppå
skedd anmälan, bör ärendet ånyo upptaga och dermed förfara i öfverenstämmelse
med föreskrifterna i Kongl. förordningen om jordegares
rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880-

»Utom ofvan åberopade fullmakt biläggas borgen för kostnad
och skada, rådstufvurättens protokoll och utlåtande i målet jemte den
deri företedda karta samt 1888 års Riksdags underdåniga skrivelser
n;is 74, 75 och 76, angående uppförande å Helgeandsholmen af tvenne
skilda byggnader för Riksdagen, riksbanken, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen
m. m.»

Hofrättens beslut har ännu icke meddelats, men lär snarligen
vara att förvänta, sedan målet, på derom af fullmäktige genom deras
ombud framstäld begäran, varit föremål för extra lottning.

Då sålunda byggnadsarbetets sättande i verket ännu beror af
tvist vid domstol i fråga om rätten att få vattenförhållandena ordnade
genom laga myndighets beslut, såvida icke öfverenskommelse i godo
varder träffad med Stockholms stad angående de eventuella eganderättsanspråken,
har komitén ansett sig böra undersöka, i hvad mån
byggnadsplanen kan eller bör modifieras för att underlätta tvistefrågans
lösning inom den närmaste tiden. Särskildt har dervid kommit i betraktande,
om ej större bredd borde beredas åt den förlängda Drott -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

ninggatän och i sammanhang dermed öfVerbyggnäden öfver denna gata
lemlias nr räkningen. För att i dessa afseenden ändring måtte vinnas,
ifrågasattes inom komitén, att den dittills antagna östra begränsningslinien
för riksdagshusets hufvudfasad skulle något framflyttas (omkring
G meter). Och lade man inom komitén vigt särskildt derpå, att genom
en dylik framflyttning och byggnadsplats^^ deraf beroende utvidgning
skulle kunna vinnas afsevärda fördelar med afseende på ljusförhållandena
inom riksdagshuset, likasom å anordningen af trappor och korridorer
m. fl. lokaler inom detta.

Sedan i afseende härå öfverläggningar inom komitén egt rum,
vid hvilka komiténs adjungerade ledamot och arkitekt öfverintendenten
Zettervall uttalade betänkligheter mot östra fasadens framflyttning utöfver
den senast förslagsvis antagna s. k. skönhetslinien, fann sig bemälde
öfverintendent föranlåten att den 5 november inlemna sin till
komitén stälda afsägelse af uppdraget att vara adjungerad ledamot af
komitén.

Härom gjordes anmälan hos fullmäktige den 17 november, och
sedan komitén derefter den 19 i samma månad erhållit fullmäktiges
uppdrag att från sakkunnigt håll begära yttrande i den fråga, om hvilken
sålunda olika meningar yppats inom komitén, aflät densamma den
23 november till Kongl. akademien för de fria konsterna följande
skrifvelse:

»Sedan 1888 års Riksdag åt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontor uppdragit att ombesörja uppförandet å
vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne skilda byggnader för riksdagen
och riksbanken, samt Kongl. Maj:''t enligt nådigt bref den 22
juni 1888 härtill gifvit sitt bifall i de delar, som erfordrade Kongl.
Maj:ts fastställelse, hafva fullmäktige gått i författning om uppgörande
af ritningar till de af Riksdagen beslutade byggnaderna.

»Man utgick härvid från det antagande, att man icke med något
parti af riksdagshuset borde gå öster om en linie dragen från sydöstra
hörnet af arffurstens palats och invid vestra slottsflygelns yttersta hörn,
på sätt bilagda situationsplan närmare utvisar. Härvid hafva dock med
afseende å angelägenheten af att erhålla på eu gång så stor bredd å
den öfver holmen förlängda Drottninggatan, som öfverensstämmer med
fordringarna å gata i ny stadsdel och tillräckligt utrymme samt dager
i riksdagshuset, uppstått sådana svårigheter, att det befunnits önskligt,
att framflytta den nyss angifna begränsningslinieii ej så långt som i
öfverintendentsembetets skrifvelse af den 24 juli 1877 ifrågasättes eller
med synvinkeln från Gustaf Adolfs staty, utan endast så mycket, att

Statsutskottets Memorial N:o 1.

riksdagshuset må kunna förläggas med sin hufvudfasad omkring 6 meter
(20 fot) längre mot öster än senast föreslagits, enligt hvad den streckade
linien å förenämnda situationsplan utvisar. Mot en sådan framflyttning
har dock anmärkts, att den skulle verka störande på förhållandet
mellan slottet och riksdagshuset. Komitén har derför anmält ärendet
hos fullmäktige, hvilka den 19 dennes meddelat komitén uppdrag att i
frågan inhemta yttrande från sakkunnigt håll. För fullgörande af detta
uppdrag vågar komitén vända sig till Kongl. akademien under förhoppning,
att Kongl. akademien ville benäget tillmötesgå komiténs anhållan
att i det ifrågavarande afseendet meddela de upplysningar, som vid
frågans bedömande hos fullmäktige äro af nöden. Komitén tillåter sig
derför vördsamt hemställa,

»att Kongl. akademien ville till komitén, så fort
lämpligen ske kan, afgifva yttrande, huruvida, då vid
utförandet af de beslutade byggnaderna å Helgeandsholmen
svårigheter möta att, med bibehållande af den
för riksdagshuset senast föreslagna, från hörnet af
Malmtorgs- och Fredsgatorna dragna gränslinien i
öster, vinna på en gång tillräcklig bredd för den förlängda
Drottninggatan och erforderligt utrymme samt
dager i riksdagshuset, en framflyttning af detta hus
på sådant sätt kan ega rum, att husets sydöstra hörn
kommer att nå fram till en begränsningslinie, som
man tänker sig dragen från en punkt strax vester om
stora ingången till Hotell Rydberg öfver Gustaf Adolfs
torg och vidare till hörnet af vestra slottsflygeln, utan
att berättigade estetiska kraf derigenom åsidosättas.

»Samtliga hittills uppgjorda ritningar äfvensom en modell öfver
riksdags- och riksbankshusen skola, efter anmälan hos komiténs sekreterare,
hållas Kongl. akademien tillhanda.»

Härå mottog komitén den 29 december Kongl. akademiens svar,
hvari, med uteslutande af ingressen, yttrades följande:

»Då Kongl- akademien till följd af den framstälda frågans formulering
tyvärr saknar anledning att här närmare inlåta sig på frågan om
olämpligheten af att på ett så begränsadt område som Helgeandsholmen
uppföra tvenne stora, monumentala, till karakteren så olikartade byggnader,
vare sig, att de äro förenade eller icke, får kongl. akademien,

Statsutskottets Memorial N:o 1. 33

under reservation att dess utlåtande skulle kunna tolkas som ett gillande
af hela byggnadsplanen, afgifva det yttrandet,

»att genom den nya, nu ifrågasatta gränslinien berättigade estetiska
kraf åsidosättas i ännu högre grad än med bibehållandet af den
ursprungligen föreslagna gränslinien, emedan genom framflyttningen
dels riksdagshuset skulle ytterligare inkräkta på Kongl. slottets arkitektoniska
helverkan, dels ock riksdagshuset sjelft, oaktadt sin storlek, komma
att ytterligare nedtryckas af slottets öfverväldigande dimensioner.»

Vid berörda skrifvelse var fogadt utdrag af Kongl. akademiens
protokoll den 22 december 1892, hvaraf inhemtades, att meningarna
varit delade och att Kong], akademiens svar bestämts af följande 15
ledamöter:

H. K. H. Prins Eugén, professor Curman, direktören professor
Malmström, professor Saloman, major Edelsvärd, professor grefve v.
Rosen, professor, friherre Cederström, professor Lindberg, genremålaren
Kulle, landskapsmålaren Forssell, bildhuggaren Lundberg, genremålaren
Jungstedt, porträttmålaren Björck, genremålaren Nyberg och landskapsmålaren
Arborelius Vid

skrifvelsen var äfven fogad en af nedannämnde 13 ledamöter
afgifven reservation:

»Ehuru vi finna Riksdagens beslut rörande nya byggnader för
riksdag och riksbank lägga hinder i vägen för en ur alla synpunkter tillfredsställande
lösning af Helgeandsholmens bebyggande, anse vi dock, på
grund af den till Kongl. akademien framstälda frågans formulering, att
de »upplysningar» från Kongl. akademien, som riksdagshuskomiterade
funnit »vid frågans bedömande hos fullmäktige vara af nöden», böra
inskränkas till följande:

»Om riksdagshusbyggnadens östra fasad begränsas af en linie,
som tänkes dragen från hörnet af Malmtorgs- och Fredsgatorna till
yttre hörnet af vestra slottsflygeln, blir, enligt uppgift, hufvudsakligen
på grund af den förlängda Drottninggatans till 18 meter ökade bredd,
utrymmet otillräckligt för åstadkommande af ett ändamålsenligt riksdagshus,
hvarför ett strängt vidhållande af denna linie skulle, för så vidt
ej vigtiga lokaler uteslutas eller till storleken reduceras, nödvändigtvis
betinga en förhöjning med en våning utöfver nu företedda ritningsförslag
— en anordning som otvifvelaktigt är i estetiskt afseende förkastlig.
Om deremot riksdagshuset framflyttas högst 6 meter, följer
visserligen deraf, att vestra hörnet af Kongl. slottets flygel undanskymmes
från en mindre del af Gustaf Adolfs torg, men å andra sidan
kan genom riksdagshusets ökade bredd tillfälle beredas icke allenast

Bill. till lilksii. Vrot. 1803. 4 Samt. 1 Afcl. 1 Höft. 5

Statsutskottets Memorial N:o 1.

till ett praktiskt ordnande af lokalei’na, utan jemväl — hvad som ur
estetisk synpunkt är af vigt — till en monumental behandling af den inre
arkitekturen. Med hänsyn till ifrågavarande byggnads stora betydelse
såsom ett uttryck af svensk konstbildning vilja vi betona angelägenheten
deraf, att det inre icke må stå tillbaka för vinnande af en jemförelsevis
mindre fördel med afseende å Kongl. slottets arkitektoniska
helverkan från någon del af Gustaf Adolfs torg.

»Under de gifna förutsättningarna och på ofvan anförda skäl
äfvensom med antagande att byggnadens främre del icke förses med
någon större öfverbyggnad, anse vi,

»att genom ett framflyttande mot öster af riksdagshuset
högst 6 meter framom den för detsamma
senast föreslagna, från hörnet af Malmtorgs- och Fredsgatorna
utgående gränslinien berättigade estetiska kraf
icke i väsentlig mån åsidosättas utöfver hvad som
kan varda fallet, om riksdagshuset når fram till samma
linie.

Stockholm den 27 december 1892.

John Börjeson.
C. Grundström.
J. Nordenfalk.

Is. Gast. Clason. F. G. A. Dahl.
P. I). Holm. II. T. Holmgren.
Alfr. Nyström. G. Rydberg.
Carl Möller.»

F. von Dardel.
E. Jacobsson.

N. Fredr. Sander.

Komitén anmälde ärendet hos fullmäktige den 12 innevarande
januari, hvarvid komitén, med anslutning till den af reservanterna i
Kongl. akademien, bland hvilka de allra fleste arkitekter inom denna
befunnit sig, uttryckta mening, såsom sin åsigt uttalade, att sedan fullmäktige
tillkallat en ny sakkunnig ledamot att i öfverintendenten Zettervalls
ställe biträda komitén, dock utan att den adjungerade ledamoten
skulle sjelf deltaga i ritningsarbetet, dels detta borde under ledning
och öfverinseende af honom fortsättas af komiténs hittillsvarande
arkitektbiträde Aron Johansson, med iakttagande deraf att riksdagshusets
hufvudfasad framflyttades högst C meter mot öster och att dermed
i samband stående ändringar i fråga om Drottninggatans bredd
m. in. vidtoges, dels ock ritningarna, när de hunnit utarbetas, borde

Statsutskottets Memorial N:o 1.

underställas särskild granskning af bemälde professor Dahl i förening
med de andra sakkunnige, som fullmäktige kunde finna godt tillkalla.

Sedan fullmäktige, på sätt protokollet den 12 innevarande januari
utvisar, med bifall till komiténs förslag i öfverintendenten Zettervalls
ställe utsett professor Dahl, pågår ritningsarbetet enligt den nya planen,
och tjena härvid till underlag de redan utarbetade förslag, studier,
skisser och mera detaljerade ritningar, som under fortgången af arbetet
på komiténs föranstaltande funnits böra uppgöras, innan definitivt förslag
angående sättet för lösningen af den vigtiga byggnadsfrågan
kunde framläggas.

För öfrigt har komiténs ingeniörsbiträde, kapten Alb. Amundson,
fortsatt sina undersökningar och arbeten beträffande grundläggningen
och strandregleringen, hvarjemte komitén tagit kännedom om och förvärfvat
rätt att tillgodogöra sig ett af kaptenen i väg- och vattenbyggnadscorpsen
V. E. Lilienberg utfördt förslag till vattenförhållandenas
ordnande.

I öfrigt hänvisas till den af kapten Amundson afgifna särskilda
berättelse för 1892 så lydande:

»Undertecknad har härmed äran att till herrar komiterade afgifva
rapport öfver de materialuppköp och arbeten, som under 1892 blifvit
gjorda för de tillämnade riksdags- och riksbankshusen å Helgeandsholmen.

»De under 1891 påbörjade leveranserna af för riksbyggnaderna
erforderligt pålvirke hafva under det nu gångna året blifvit i det närmaste
enligt kontraktsaftalen fullgjorda, så att endast ett mindre parti
numera återstår. Då emellertid pålningsai-betet vid Helgeandsholmen
ej under detta år torde kunna påbörjas, har det ansetts rådligast att
genom belastning med sten nedsänka de erhållna pålflottorna, så att
dessa helt och hållet ligga magasinerade under vattenytan. Detta arbete
har under året fortgått i den mån som erforderlig sprängsten härför
kunnat erhållas. Ännu återstå dock ett ej ringa antal virkesflottor,
som under instundande vår och sommar äfvenledes komma att försänkas.

»Det år 1891 påbörjade mudderverket har under gångna år blifvit
fullt färdigbygdt och försedt med ett hos Munktells mekaniska verkstad
i Eskilstuna härför bestäldt maskineri jemte eu tillhörande lokomobil,
så konstruerad, att den kan användas vare sig till drifvande af
nyssnämnda verk eller till vid byggnaderna erforderlig pålnedslagning,
vattenlänsning m. m.

»De förut upprättade planerna och profilerna för Norrströms före -

Statsutskottets Memorial N:o 1.

slagna reglering och strändernas kring Helgeandsholmen ordnande hafva
delvis blifvit omarbetade till följd af riksdags- och riksbankhusens ändrade
lägen.

»En liknande omarbetning af nyssnämnda ritningar pågår äfven
i år på grund af kaptenen V. Lilienbergs till komitén inlemnade och
af Stockholms stads ingeniörskontor i hufvudsakliga delar godkända
förslag till reglering af stora och lilla Norrström.

»Materialuppköp, pålanskaffningar och arbetslöner för år 1892 belöpa
sig enligt förut aflemnade verificerade räkenskaper till 38,582
kronor 86 öre.

Stockholm i januari 1893.

Alb. Amundson.»

På sätt komitén här ofvan antydt är möjligheten att i rätt tid
få påbörja sjelfva byggnadsarbetet, sedan plan för detsamma faststälts,
beroende af strandregleringens ordnande likasom af undanrödjandet af
möjliga invändningar mot statens eganderätt till Helgeandsholmen. Det
lär således blifva fullmäktiges uppgift att söka samtidigt arbeta för
fastställandet af en ritning samt för de sväfvande frågornas ordnande;
och hoppas komitén, att saken skall kunna bedrifvas så, att, när den
afsedda byggnadsplatsen blifver tillgänglig genom hofstallets flyttning
till sin nya lokal och platsens öfverlemnande till fullmäktige, grundläggningen
af byggnaderna — åtminstone riksdagshuset — kan vidtaga.

Beträffande komiténs inkomster och utgifter år 1892 aflemnas
samtidigt med denna berättelse redogörelse, af hvilken inhemtas, att

komitén haft en behållning från år 1891 af........................ Kr. 15,893: 74

och under året erhållit förskott å .......................................... » 66,000: —

samt tillfälliga inkomster........................................................ »_428: 02

hvadan komitén haft till sitt förfogande.............................. Kr. 82,321: 76

Utgifterna hafva utgått till......................................... » 72,267: 90

hvadan till år 1893 finnes behållning af.............................. » 10:053: 86

Af denna behållning innestå:
i Sundsvalls enskilda bank på upp- och

afskrifningsräkning .................................... Kr. 9,627: 94

i riksbanken å folioräkning........................ »_425: 92 Kr. 10,053: 86

Vidkommande utgifterna får komitén, i likhet med hvad i föregående
berättelser skett, här omförmäla några af de större posterna:

Statsutskottets Memorial N:o 1. 37

liqvid för uppköpt pålvirke......................................................... Kr. 14,700: —

» » maskineri till ett mudderverk .............................. » 13,000: —

» » tvättinrättningshvalfvet vid Norrbro .................. » 10,000: —

komiténs adjungerade * ledamöter, ingeniörsbiträde, sekreterare
och redogörare samt vaktmästare ........................ » 6,492: —

komiténs biträdande arkitekt samt tillfälliga ritbiträden » 8,190: —

öfverintendenten Zettervall för ritningar.............................. » 6,000: —

inköp af kapten Lilienbergs förslag till kajreglering vid

Helgeandsholmen........................................................................ » 1,000: —

liqvider enligt dagsverkslistor................................................... » 4,280: —

jern- och smidesarbeten............................................................... » 3,500: —

förskott i och för rättegången vid Stockholms rådstufvurätt
och diverse utgifter .................................. » 5,105: 90

Summa Kr. 72,267: 90

Stockholm den 19 januari 1893.

På riksdagshuskomiténs vägnar:

R. TÖRNEBLADH.

C. It- Troilius.

* De ledamöter åt komitén, som äro fullmäktige i riksbanken och riksgäldskoutoret, hafva icke
åtnjutit någon ersättning för komitéarbetet.

\ •?.

\ At AViV/a:. \i,iV

'' >•1.! :	.i/i				<(()■»!
i		., yl 1 *) V	r-bb.‘	Uit ny iitf Jr: »j t i sb	rtr>Sv>
I il )Of< i j	^ ........	»i-rdnbi	V .	■ i flbtnii	tf i	•
		rf >ji iJf ilt jf iiifV;,	it i	Urinjibvi a«S>\''	-''iid ! r {t i <	ti
.•ft ,;i		. .. j !*;	Ur''syr	tillit* ni;''(u^ob‘ 1-	1 ff:M	.. a ?i/t01
	<■ n''>i i; l 11>	bil	Ua>:	i i i ri v! m; obiii;f.i	s t iii!	-in-Miiii''	j
		. . nipji	flin ''	.! it; vi-\n -a rt-j		itouinbv
	iii i ^; i'';	•liv. •iftJ ffi;		>i ■<y,i •.		‘h.
1				.............iirin, i	i	< a r i •i..;.» '' j
				: J’V i i''-.''Uy i ■		r * '' ‘ i * J i { / ii
«*<V".				........: f; 11‘> t Uik<)h	i Tf1 A	f •. i	o
	-•r.v i	''inb r	bi/	: iö:	1.
				i i! tv i f.- •''		''

**'' ,"ftl.i.v .''i/l uiiutiji^

•; i 11 ■ >! ■

ii >•

■ j .. i . * - Ii m1 (Hl*. I >1 : i. I ‘, U''t (- )

lits/ i t

■ VI, "f i 1

• ■ • ■ *•'' '' '' r» t

Öl

t •> (i f> <I

:H»jl »Uti*-.:Hr Till

. ^Mriwv^yH <»''. i .-..T,.:

Riksgäldskontoreta

balanserade tillgångar och skulder

• I r *;»-f - in P Vv''*. “ *

vid början och slutet af år 1892.

>**»

Ilfa* w

[ *jbt**1»i.it

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 jan.				\| Den 31 Dec. j
Kronor	Debet.			Kronor
		Tillgångar.
		Fordringar för utgifna lån:
509,631	29	Byggnadslån..........................................	538,024	63
750,551	82	Tomtregleringslån .................................	739,795	45
832,632	90	Lån för kanal- och slnssanläggningar...	799,962	05
43,849,333	58	» » jernvägsanläggningar ............	45,874,177	74		1
2,184	40	» » undsättande af degenom 1868
		års missväxt nödlidande lä-
		nen <• i •.* •> • • • •	1,173	62
1,000,000	—	» till kongl. telegrafstyrelsen .........	2,000,000	—
2,875,355	91	Fordran hos odlingslånefonden ............	3,138,492	37
\| 3,332,360	—	Tills vidare förräntade medel...............	2,473,790	—	55,565,415	86\|
		= 53,202,039; 90 =
j 4,251,013?	58	Räntor å förestående lån utbalanseras	?)? in	" 1	i i;! r.tl
i		oförändrade .......................................	■		4,251,013	58\|
489,994	21	Fordran af kongl. statskontoret å 1891				1
		års anslag till riksdags- och revisions-				1
		kostnader, aflöningar, annuiteter och
		räntor p * t ••• •• • tv f !				—
—	—	Kassaförstärkning till kongl. statskon-
		toret...................................................			2,500,000	—
139,438	12	Jernvägshypoteksfondens behållnin g.....			146,305	31
1,802,356	54	Fordran af samma fond........................			1,791,224	46
2,132,486	42	De konverterade och fonderade lånens
		liqvidations- och amortissementsfonder			2,132,486	42
100,655	60	Fordran af sist nämnda fonder............			100,000	—
255,106	03	Fonden för extra amortering af stats-
		skulden .............................................			614,761	06
24,841	07	Förskjutna utgifter för 1892 års Riksdag			—	—
3	49	Förskott å anslagen till Riksdagens
		justitieombudsman och hans expedition			—	74
		I riksgäldskoutorets kassa kontant
		innestående medel:
7,032	19	Förskott till riksdagskostnader............	10,361	69
		Förskott till kontors- och rättegångs-
500	57	expenser.............................................	1,984	52	12,346	21
62,405,467	72	Transport kr.	—	-	67,1 13,553	64

Statsutskottets Memorial N:o 1,

Den 1 jan.				Den 31 dac	•
Kronor	Kredit. .			t Kronor
		Skulder.			• ’ T* . *	\
		Fonderade lån:
900,000	—	1860 års lån emot premie-
		obligationer 768,888:89
16,399,569	60	1878 » » .................. 16,123,174: 40
109,880,100	—	1880 » » .................. 108,682,200: —
49,484,444	45	1886 » » .................. 56,306,222: 22
19,457,000	—	1887 » » .................. 23,155,500: —
26,666,666	67	1888 » » .................. 26,666,666: 67
35,284,000	—	1890 » » .................. 35,003,111:11	266,705,763	29
		= 258,071,780: 72 =
		Icke fonderade lån:
10,125	—	Gamla 5-procent-1 ånet...... 10,125: —
140,889	—	Göta kanals reparations-
		fond ........................... 140,889: —
7,200,000	—	1891 års tillfälliga lån... 7,200,000: —	7,351,014	—	274,056,777	29
		= 7,351,014:— =
		= 265,422,794'': 72 =
		Diverse skulder:
1,002,704	93	För undsättningar vid missväxter eller
		felslagna skördar afsedda medel ......	900,355	26
161,871	80	Köpeskillingar för försålda mindre
		kronolägenheter.................................	650	47
1,000,000		Till riksgäldskontorets förvaltning från
		kongl. statskontoret öfverlemnade
		kassabehållningar ..............................	—
730	31	A anvisade medel för inköp af Halls-
		berg—Motala—Mjölby jernväg.........	73C	31
5,124	07	Återstoden af 1887 års anslag för inköp
		af jernvägen mellan Hudiksvall och
		Näsviken ..........................................	5,124	07
250,000		Dito af vid 1890 års riksdag anvisade
		medel till omkostnader vid inköp af
		jernvägen mellan Luleå och Norska
		gränsen .............................................	230,25C	07
267,843,225	\| 83	Transport kr.	1,137,110	181274,056,777	\| 29

Bill. till RiJcsd. Prof. 1893. i Sami. 1 Afd. 1 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 jan.				Den 31 dee.
> Kronor	Debet.			Kronor
62,405,467	72	Transport kr.			67,113,553	64
1,254,767	48	Behållning å riksgäldskontorets folio-
		räkning i riksbanken .................			2,418,157	94
		Kapitalräkningen:
204,183,556	03	Skulder utöfver tillgångar.....................			206,234,277	14
		Inom linien balanserade
		tillgångar:
		105,000: — Brandförsäkringsvärdet af
		Riksdagens hus ............	105,000	—
		90,000: — Bokföringsvärdet af riks-
		gäldskontorets hus.........	90,000	—
		30,000,000: — allmänna hypoteksbankens
		grundfond .....................	30,000,000	—
		3,000,000: — aktiebolaget sågverksegar-
		nes garantiförenings dito	3,000,000
		33,195,000:— Er.	33,195,000	—
267,843,791	23	Summa \|	__\|	—1275,765,988	72

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 jan.		•		Den 31 dee.
Kronor	Kredit.			Kronor
267,843,225	83	Transport kr. A vid 1892 års riksdag anvisade medel 2,800,000 kr. för komplettering m. m. af T,nleå—(-roll i vara-han an ...............	1,137,110 230,000 733	18	274,056,777	29
565	40	» 1892 års anslag till Riksdagens	23
—	—	Till fonden för extra amortering af stats-skulden .............................................	340,000 1,368
—	—	A 1893 års annuitetsanslag för 1886 års lån, af obligationsköpare godt-gjord ränta från d. 1/12 1892 .........	02	1,709,211	43
		Inom linien balanserade skulder:
		150,000:— Konung Carl XIII:s hem-	150,000 100,777 30,000,000 3,000,000 3,536
		100,777: 16 Lappmarks ecklesiastik-fond .............................. 30,000,000: — Af riksgäldskontoret utfär-dade, till allmänna hypo-teksbanken aflemnade 3 V2 % obligationer......... 3,000,000: — Af dito dito till sågverks-egarnes garantiförening öfverlemnade dito ......... 3,536: 88 Af lånet på 100 år till Trollhätte slussverk ......	16 88
		33,254,314:04 Kr.	33,254,314	04
267,843,791	\| 23	Summa \| --	—	275,765,988'' 72