Statsutskottets Memorial N-o 66 (Betänkande 1891:Su66 su)

Statsutskottets Memorial N-o 66.

N:o 66.

Ank. till Riksd. kansli den 6 maj 1891, kl. 7 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas
i det nya reglementet för Riksgäldskontoret. (f- A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden i det nya reglementet
för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets fordringar för de af
dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter till följd af beslut
vid föregående riksdagar; från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; styrelsen för Riksgäldskontoret;
samt Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.

Den föreslagna § 6, angående Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationsskuld
till Riksgäldskontoret, grundar sig på Riksdagens bifall till utskottets hemställanden
i dess memorial n:o 17 punkt 3:o och utlåtande n:o 45.

Den föreslagna § 7 åter grundar sig på Riksdagens bifall till utskottets
hemställan i dess utlåtande n:o 33, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
dödande af en till säkerhet för statens fordran hos Gotlands jernvägsaktiebolag
uti bolagets jernväg meddelad inteckning.

Ur afdelningen om återstående utgifter till följd af beslut vid föregående
riksdagar äro uteslutna två föreskrifter om redan verkstälda utbetalningai, nemligen
angående anslag för år 1890 till fortsättning af arbetena å stambanan norr

Bill. till Riksd. Prot. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 47 Höft. (N:o 66). 1

2 Statsutskottets Memorial N:o 66.

om Sollefteå och låneunderstöd från 1881 års fond för understödjande af enskilda
jernvägsanläggningar.

I § 23, angående Riksdagens bibliotek, har utskottet vidtagit den ändring,
som betingas af Riksdagens bifall till utskottets hemställan i dess memorial n:o 50.
Utskottet hemställer,

l:o) att Riksdagen må godkänna följande förslag till
stadganden:

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.

§ 4.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas
belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,
för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente
bifogad (bil-B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda, jemte föreskrifterna
uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 5.

Sistlidne års Riksdag har dels berättigat Borås jernvägsaktiebolag att,
med anlitande af bolagets reservfond, å bolagets skuld till Riksgäldskontoret afbetala
300,000 kronor å tid, då Fullmäktige i Riksgäldskontoret finna sådant kunna
utan förlust för staten ske, dels ock medgifvit att, sedan bolaget vid det tillfälle,
då sagda inbetalning kommer att ega rum, af det derefter återstående beloppet
jemväl inbetalat hvad som erfordras för detsammas afrundande till närmast lägre
tusental kronor, ny amorteringsplan må uppgöras, enligt hvilken återstoden af
lånet kommer att, med bibehållande af räntan vid fyra procent om året, slutbetalas
samma år, som lånet enligt nu gällande amorteringsplan skolat slutligen
gäldas, eller år 1906.

§ 6.

Innevarande års Riksdag har dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att, på sätt Fullmäktige må pröfva lämpligt, tillse, att styrelsen för Bergslagernas
jernvägsaktiebolag i främsta rummet erlägger förfallen och hädanefter förfallande

Statsutskottets Memorial N:o 66.

ränta å bolagets obligationsskuld till Riksgäldskontor och först, sedan räntan
blifyit vederbörligen gulden, verkställer amortering derå,

dels ock bemyndigat Fullmäktige att för de till nämnda bolags 5 procent
obligationslån hörande obligationer och räntekuponger, som af staten innehafvas,
medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma må bibehållas utelöpande till
oförändrad ränta, men genom, påstämpling å obligationerna förbehåll göras derom,
att amorteringen af samma obligationslån upphör intill dess det obligationslån för
oguldna räntekuponger, om hvilket nedan förmäles, blifvit till fullo återbetaldt;
att derefter amortering af 5 procent obligationslånet skall ega rum ; samt att slutbetalning
af lånet skall vara till fullo verkstäld senast år 1920 med rätt för bolaget
att redan efter ingången af år 1900 uppsäga hela lånet till inbetalning sex
månader efter i allmänna tidningarne skedd uppsägning;

och vidkommande gäldandet af de till 5 procent obligationslånet hörande
förfallna, men icke infriade kuponger: att sådant må ske medelst ett kupongskuldens
nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån af den beskaffenhet,
som inhemtas af följande formulär till de förbindelser, som för detta lån skulle
utfärdas.

Formulär.

"Serie. N:o.

Till innehafvaren af denna skuldförbindelse betalar Bergslagernas Jernvägsaktiebolag
senast den 15 januari 1912 på sätt, som angifves i omstående utfästelse,
Kronor med fyra procent årlig ränta från den 15 januari 1892 till dess betalning
sker.

Räntan erlägges den 1 januari och 1 juli.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbehåller sig rätt att efter ingången
af år 1900 återbetala hela lånet sex månader efter i allmänna tidningarne skedd
uppsägning.

Göteborg den 1891.

" För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag

Dess Styrelse:

Denna skuldförbindelse utgör andel af ett den af Bergsla gernas

Jernvägsaktiebolags för inlösen af utelöpande oinfriade kuponger tillhö -

Statsutskottets Memorial N:o 66.

rande obligationslånet den 15 januari 1874 upplagdt lån å Kronor för deladt

Och har Bergslagernas Jernvägsaktiebolag beträffande nu ifrågavarande lån gjort
följande

Utfästelse.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbinder sig härmed:
att, så länge denna skulförbindelse är utelöpande, icke verkställa amortering
å bolagets obligationslån den 15 januari 1874, ej heller företaga någon utdelning
till aktieegarne;

att, sedan annuiteten å Jernvägsbolagets statslån och räntan å dess obligationslån
blifvit betalda, använda öfverskottet af bolagets nettobehållning till
gäldande af räntan å denna skuldförbindelse;

att, derest dylikt öfverskott för ett eller flera år ej skulle förslå till sistberörda
räntas fulla gäldande, använda hvarje derefter följande års öfverskott till
att i främsta rummet täcka bristen i föregående års räntebetalningar;

att med hvad af nyssnämnda öfverskott kan återstå, sedan full ränta å
denna förbindelse blifvit erlagd, verkställa inlösen af de denna dag af bolaget i utbyte
mot förfallna oinfriade kuponger tillhörande berörda obligationslån utfärdade
skuldförbindelser;

att hvarje år, sådan inlösen kan ske, den 1 juli verkställa densamma efter
inför Notarius Publicus i Göteborg den första helgfria dagen i föregående juni
månad skedd utlottning, som omedelbart derefter kungöres i allmänna tidningarne;

att, till säkerhet för denna skuldförbindelses behöriga fullgörande, i taka
händer nedsätta i jernvägen näst efter obligationslånet intecknad förbindelse å
Kronor

samt att, utan afseende å hvad lag stadgar angående preskriptionstid, fullgöra
sina åtaganden på grund af denna förbindelse;

dock förbehåller Bergslagernas Jernvägsaktiebolag sig att ränta å denna
skuldförbindelse ej må utsökas, der ej visas kan att bolaget brustit i iakttagandet
af här ofvan stadgade bestämmelser om användning af bolagets nettobehållning.

Göteborg den 1891.

För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag
Dess Styrelse:

Statsutskottets Memorial N:o 66.

§ 7.

Innevarande års Riksdag har medgifvit, att den inteckning, som till säkerhet
för statens fordran hos Gotlands jernvägsaktiebolag meddelats i bolagets jernväg,
må dödas, så vidt den afser ett af kommissionslandtmätaren M. C. Liander den
23 april 1881 å kartan öfver exproprierad jord till Gotlands jernväg inlagd!,
å södra sidan af Visby hamn beläget område om 8,85 qvadratref, med vilkor
att Visby stad till styrelsen för Gotlands jernvägsaktiebolag aflemnar förbindelse,
som af nämnda styrelse tillstädes Fullmäktige i Riksgäldskontoret för att,
så länge staten eger fordran hos jernvägsaktiebolaget, af dem förvaras, af innehåll
att, derest trafiken å Gotlands jernväg framdeles kräfver en utvidgning af
spårsystemet vid Visby hamn, staden skall utan ersättning afstå den mark, som
för jernvägens behof i nyssnämnda hänseende kan erfordras.

§8-

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar
derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra
med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer
eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången
af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet
af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning
nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag
utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet
af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de
ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,
att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med
rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

Statsutskottets Memorial N:o 66.

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande
säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt
gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de
ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning
medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill
af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret
skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna
eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande
af amorteringen af statens skuld.

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

§ 9-

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet
öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden
Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af
mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall
och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar
och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid
tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den
1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges
sålunda, att staten

l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån
återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97.

och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot
erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer
ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624
kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller
sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18.

Summa Kronor 536,488: 15

Statsutskottets Memorial N:o 66.

dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll
och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må
finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande
och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan
vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf
anvisat till utgående

under år 1886 ............................................,..................... kronor 2,000,000: —

» » 1887 .................................................................. „ 2,350,300: i*

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala
ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ io.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i
den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast
som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,
verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält
ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret
att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare
sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för
att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret
att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej
lyftats.

§ 11-

Sistlidne års Riksdag har

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en
köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer,
inköpa jernväg en mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande
byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den
vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L.
Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra
bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl.
Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven
för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor,
att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

Statsutskottets Memorial N:o 66.

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,
att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kong!. Maj:t att lyfta beloppen, när
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 12.

Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1886 års Riksdag beviljat
och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att
utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock
så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för
ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å
detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar,
anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet
med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,
extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden
efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång
på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande
till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen
för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd
till banans öppnande för allmän trafik;

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det lörfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan
och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar
hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt
aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till
jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,
af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra
å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

Statsutskottets Memorial N:o 66.

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas
för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande
beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,
till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig
ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,
så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,
till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,
blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.
Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,
äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af
staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande
erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den
jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande
ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen
intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens
fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför
hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel äf det beviljade statslånet
innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats
för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel
ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför
hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,
som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen
af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att. arfvode till sålunda utsedd
direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl
Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i (ifrigt alla de vilkor och
kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af
bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt
begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,
som kunna vara disponibla;

Bill. till Biksd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 47 Höft.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala
de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare
kan komma att anvisa.

§ 13.

Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas
och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling
af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån
skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen
föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall,
i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel
till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån
må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt
att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som,
genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas.

§ 14.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånef''onden må under
hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter
å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition
af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till
fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor
årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den
ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret
förorsakas.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, ni. in.

§ 21.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,
intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,
genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet
dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

Statsutskottets Memorial N:o 66.

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 22.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arheten, för vederbörligt
underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för
Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma
egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen
hänförda utgifter.

§ 23.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade
utgifter utgår från och med år 1891 ett årligt anslag af tre tusen kronor;
och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek
samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

lön ....................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500
kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne
skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af
tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,
sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i
dess helhet;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente
finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse
gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien
vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,
som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande
af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang
för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål
för Riksgäldskontorets räkning;

Statsutskottets Memorial N:o 66.

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek
anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .

tjenstgöringspenningar .

............................. kronor 600: —

............................ „ 100: -

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna
förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter
fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med
100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser
må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som
i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;
och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek
aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 24.

De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets
medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma
för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente,
utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse,
som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken
haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes
må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af
papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för
annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna
föranledas af sådana under revisionstiden vorkstälda resor, som Revisorerne vid
sammankomst in pleno ansett nödvändiga.

Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning,
äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna,
höra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas.

§ 25.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch
vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

Statsutskottets Memorial N:o 66.

utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter
tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundi''a kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vahtbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen
att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens
gång inom expeditionen, vikariatsersättuing, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt

„ en vaktmästare mod åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för
justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren
hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,
derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola
vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende
på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 26.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse
förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens
och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

14 Statsutskottets Memorial N:o 66.

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning
i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,
inför Fullmäktige särskildt redovisas.

§ 27.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens
ledamöter.

§ 28.

Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår
enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får
öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodnjutande
af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning
:

l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade
den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets
tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman
eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att
uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del
deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöriugen
i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 29.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen
kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige
icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.

§ 30.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade
tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret
ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst två hundra tjugufem kronor.

§ 31.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Bilcsgäldskontoret afslutade och vederbörligen
granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej
behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

Statsutskottets Memorial N:o 66.

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren
senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d. Generalassistanskontoret efterlenmade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar
af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal
stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ 47.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice
Ordförande att föra ordet, när binder för Ordföranden inträffar.

§ 48.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen
bestämd ordning.

§ 49.

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.

§ 50.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt
hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

§ 51.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af inom, a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må
såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen,
och suppleant inträda i hans ställe.

§ 52.

(Se här nedan under punkten II).

§ 53.

Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas,
på sätt sista punkten af § 00 innehåller.

Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges
sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.
Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag,
tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med
mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige
meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt
tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra
för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.

I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,
utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

Bih. till Riksd, Prot. 1891. 4 Sami. 1 Åfä. 47 Höft. 3

Statsutskottets Memorial N:o 66.

§ 54.

Befallningar, som af* någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet
af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtiydas ock efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder
i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo
skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar
och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 55.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 64.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens
anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera
de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed
flere handlingar.

§ 65.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

Statsutskottets Memorial N:o 66.

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes,
jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.

§ 66.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter
inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt
gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva
de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och
inventariernas noggranna och omsorgsfulla Vårdande finna nödvändiga. Dylik
upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen
och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick
samt, om så erfordras, reparerade.

§ 67.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus
samt af de vid statsregleringarna för åren 1885, 1886, 1887 och 1S88
tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt
Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet
om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande
af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen
samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond
för riksdags- och rikslankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande
af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta
1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen
af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid
årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta
de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut
från fonden uttagas.

Statsutskottets Memorial N:o 66,

§ 68.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,
Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken
tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels
att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,
hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade
fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å
artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets
närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets
behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen åt byggnaderna
å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen
af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000
kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen
jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande
i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre
kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock
att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,
aligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som
i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 69.

Riksdagen har år 1886 åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens
vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de byster och medaljonger af nuvarande
eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit åt skulptören Sven
Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna.

§ 70.

Då Revisorer^ öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning
under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

* § 71.

Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna
tidningarne af Bevisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna
och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.

§ 72.

Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier
och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere
arbeten.

För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman,
som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga
reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut
upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna
effekter.

§ 73.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene hör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en

Statsutskottets Memorial N:o 66.

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af''Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,
årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning
och räkenskaper.

§ 74.

Då de bolag, som för j ernv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Mäj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet
för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 75.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall
vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af
Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning
och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som
mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,
som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 76.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse eu ledamot i postsparbankens
styrelse.

§ 77.

I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1S81 angående
förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening
skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning,
utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige
skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de
såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

§ 78.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontor^ uppdragit att
låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande
af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta
samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets
Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,
börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta
riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne
och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af
de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,
dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar
lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma
kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889
bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript
under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,
under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till rilcsdagskostnader använda
6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning
och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande
af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje
exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria
utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

§ 79.

Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882
års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola
Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen
öfver biblioteket.

§ 80.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontor ds Fullmäktige: a)

afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstader, omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

Statsutskottets Memorial N:o 66.

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombuäsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig
man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan.
riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes
eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets
vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna
före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden
böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket
vara tillstädes.

§ 81.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet
eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 82.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda
bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att
på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet
m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken
svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp
af högst sju millioner kronor.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Bil. B.

Uiksgiildskontorets vid 1890 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga belonnet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§■							slut.
1866	39	a) Byggnadslån. Lån till staden Kristine-hamn och Varnums lands-församling, för uppbyggan-de af ny kyrka i Kristine-hamn ............	jl849l \1854J 1859	{ .2 % 1 < jemte > l ränta. J 6 %		37,500 20,000		8,250 2,267
»	42	Lån till Vallentuna försam-ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ..	3 % 4 %		66
»	43	Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation	1860	—	—	28,000	—	28,000	—
»	36	Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele-mentarläroverket ...........	1861	5 %	yvd vh ''in 4 %	120,000		68,175	10

		Transport	—	—	—	—	—	106,692	76

Bih. till Bilcsd. Prof. 1891. 4 Samt. 1 Afd. 47 Höft. 4

26 '' Statsutskottets Memorial N:o’66.

Reglemen- tets		liden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Eläntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års slut.
Årtal.	§•
		Transport	——	—	—	—	—	106,692	76
1866	90	Lån till Apotekare-societe-
		ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet..............................	1862	5 %	4 %	50,000		25,017	84
	37	Lån till staden Umeå, för
		uppförande af byggnader för Umeå läroverk.....................	1864	»		25,000		16,976	14
	»	Lån till staden Falun, för
		uppförande af ett nyttläro-verkshus derstädes...............	1864	»	»	40,000		27,202	91
»		Lån till staden Sala, för upp-
		förande af ett nytt läro-verkshus derstädes...............	1865	»	>;>	12,000		8,135	78
		Lån till staden Halmstad, för
		uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar-läroverk derstädes...............	1866		»	25,000		18,094	26
	»	Lån till staden Kalmar, föx
		uppförande af en ny bygg-nad för läroverket derstädes	1866	»	»	40,000		28,879	07
»	1481)	Lån till staden Venersborg,
		för uppförande af en ny-byggnad för högre elemen-tarläroverket derstädes ......	1867, 1868	»	»	40,000		29,773	10
	148°-)	Lån till staden Yestervik, för			1 ■
	uppförande af ny byggnad
		Transport		—	—	—	—	260,771	86

) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.
!) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Beglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	ånnuitot.	täntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—			260,771	86
		åt elementarläroverket der-städes ...................................	1867, 1868	5 %	4 %	20,000		15,047	56
1866	1481)	Lån till Upsala Domkapitel,
	för uppförande af ny bygg-nad för högre elementar-läroverket derstädes............	1867, 1868	»		140,000		105,325	97

»	fT ce r—H	Lån till Karlstads Domka-
		pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen-
	1483)	tarläroverket derstädes ...... Lån till Skara Domkapitel,	1868	*	*	40,000		30,573	71
	för förändring och tillbygg-nad af elementarläroverks-

		byggnaden derstädes...........	1868, 1869	»	»	40,000	—	32,344	13
1868	47 <)	Lån till domkyrkan i Karl-
	stad, för densammas repa-ration ...................................	1869	6 %	»	23,500		8,474	46

1866	1485)	Lån till staden Kristianstad,
	för utvidgande af elemen-tarläroverksbyggnaden der-städes...................................	1873, 1875	5 %	»	20,000		17,323	67


1874	5	Lån till direktionen för se-
		minarium för bildande a: lärarinnor, för inköp a] byggnad åt nämnda semi-
		narium ................................	1875	»	»	59,000		47,186	04

		Transport	—	—	—			517,047	40

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

°) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

B) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom, 3 i 1875 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånel utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1890 års
		.					slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	517,047	40
1882	17	Lån till föreståndarne för
		Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg-naden å domkyrkan	1883	5 %	4 %	30,000		27,633	63
1887	15	Ytterligare lån till Linkö-pings domkyrka till betäc-kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna-den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman-hang stående arbeten .	1888	»	»	30,000		29,394	60
		= 574,075: 63
		b) Tomtregler ing slån.
1866	142	Lån till staden Karlstad,
		för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda...........	1867	6%		50,000		20,221	94
1872	32	Lån till staden Strengnäs,
	VI	för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda.....	1872			30,000		17,985	84
18 7 71)	7	Lån till staden Strömstad,
		för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.....	1878		5 %	50,000		47,844	94

		Transport	—	—	—	—	—	660,128	35

*) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente,

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§■
		Transport				—	—	—	660,128	35
/l 8 7 7 [1878 /1880 [1881	8 6 13 10	Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds-vådor .............	1878, 1879 1881, 1882 1889 1890	6	%	5 %	200,000 200,000 100,000 200,000	—	183,715 188,948 100,000 200,000	99 74
1888	15	Lån till staden Luleå för ny reglering efter 1887 års eldsvåda........	r,		A
1889	17	Lån till staden Umeå för ny regleringi följd af den staden år 1888 öfvergångna brand = 758,717: 45		%	»	—	—
		c) Lån till hamn- och bro-byggnader.
1866	71	Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg-ning af dess hamn .....	1862	6	0/		230,000		553	27
		= 553: 27
		d) Lån till kanal- och slussanläggningar.
1866	931)	Lån till Dalslands kanalak-tiebolag, för segelleds öpp-nande från Hattefura vid Yenern till sjön Stora Lee	1865,1867	5	%	3 %	800,000		485,955	26
		Transport	—			~	:--	—	1,819,301	61

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	1,819,301	61
1866	94'')]
»	118 >	Lån till Kinda kanalaktiebo-
*	143 J	lag, för utsträckning af Lin-da båtled medelst kanalise-ring af Stångån från sjön	{ 1865 \ \1867-1870)
»	1432)	Rengen till Linköpingshamn Lån till Dalslands kanalak-	5 %	3 %	437,500		359,692	05
1	tiebolag,för kanal-och sluss-anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland..............................	1868, 1869	6 %	4 %	51,200		16,503	80



		= 862,151: 11.
		e) Lån till jernvägs-
		anläggningar.
}1866	75	Lån tillNorbergs jernvägs nya
\1878	3	aktiebolag, för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan
		inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ...............	1852	5 %	»	150,000	—	56,169	58
		Transport	---	—	—	—	—	2,251,667	04

*) Se vidare § 134 moln. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 186T års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente.
ä) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalt?.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—		2,251,667	04
(1866	75	Lån tillNorbergs jernvägs nya
(1878	3	aktiebolag, för fullbordan-de af samma jernväg.........	(1855( \1856j	3 %	2 %	150,000	—	77,422	11
1866	79	Lån till Borås jernvägsak-tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrliunga...........................	5 %	4 %	1,377,055	24	800,604	35
1862, 1863
»	80	Lån till Vexiö—Alfvestads				1 1
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station
		på Södra stambanan .........	1864	7 %'')	»	434,000	—	233,866	05
		Lån till Helsingborg—Lands-krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing-borg—Årup) jernvägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup..............................	1864, 1865	5 %	»	1,100,000		692,558	02
»	»	Lån till Kristianstad—Hess-
		leholmg jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö-dra stambanan.....................	1864, 1865	»	1 »	720,000		432,789	48
		Transport	—	—	—	—		4,488,907	05

’) Enligt Kongl. Maj:ts resolution al d. ”/12I88G.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	Kapitalåterstod vid 1890 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—''	—	—	4,488,907	05
1866	8	Lån till Ystad—Eslöfs jern-vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba-nan till Ystad	1864—1866	5 %	4 %	2,450,000		1,556,314	85
»	»	Lån till Landskrona—Eslöfs
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta-
		tion på Södra stambanan	1864—1866	»	»	1,200,000	—	756,991	78
»	82	Lån till Uddevalla—Veners-
		borg—Herrljunga jernvägs-aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud-devalla.......	1865—1867	»	»	3,240,000		2,201,824	93
1871	31	Lån till Karlskrona—Vexiö
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och	11872]
		Vexiö............	18731	5 % ’)	4''/‘i %	2,600,000	—	2,205,762	71
			\|l874j
»	»	Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg	11872} \1873j	6 %	5 %	406,000	—	326,429	55
		Transport	—	—	—		—	11,536,230	87 i

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga	lÅap it al återstod vid 1890 års
							slut.
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—	—	—	11,536,230	87
1871	31	Lån till Upsala—Margrete-hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ........	1873	G %	5 %	500,000		411,435	08
	y>	Lån till Bergslagernas jern-
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Lud-vika till Kil, mot skuldför-	(1874)
		bindelse	1875}	5 Vs %1)	»	5,000,000		4,650,580	37
1878	n	Lån till Bergslagernas jern-	\|l87cj
		vägsaktiebolag, för anlägg-ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga-tioner å nominel 6,093,900 Kr., efter 90 %	1878, 1879		»	6,078,240		5,484,510
1876	5	Lån till Vestervik—Åtvida-
		berg—Bersbo jern vägsaktie-bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-berg till Bersbo, med bi-	(1877)
		bana till Storsjön .	{1878}	5 %2)	4 Vs %	1,865,000	_	1,777,562	87
»	»	Lån till Ilultsfred—Vester-	(1879)
		viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel-lan Hultsfred och Jennymed bibana till sjön Yxern, sido-	(1877)
		spår till Ankarsrum och	{1878}	» 2)	»	1,750,000	—	1,667,954	43
		hamnspår vid Verkebäck...	1187 9J
		Transport	—	—	—	——	—	25,528,273	62

‘) § 3 af 1883 års Reglemente.

ä) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1891. 4 Sami. 1 Afd. 47 Höft. 5

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen- tets
Årtal.	§■
1876	5
»	»
/ »	»!
(1879 I	13/
1876	5
1881	15

Transport

Lån till Yislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Yislanda öfver Ljungby till

sjön Bolmen.....................

Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Visby till

Hemse kyrka.......................

Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Krylbo
station på statens Norra
stambana öfver Avesta, Hedemora
och Säter genom
Gustafs och Tuna socknar
till Borlänge station å
Bergslagernas jernvägsaktiebolags
jernväg jemte bibana
till Bispbergs grufve fält

......................................

Lån till Varberg—Borås
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernväg öfver

Fritsla till Borås...............

Lån till Lenna—Norrtelje
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg mellan
Lenna station påUpsala—

Transport

Tiden, då lånet,
utbetalts.

|1877\
\1878/

(1877)

1878

1879

1880
1881
1882

(18791

U880

[1881]

Annuitet.

5 %'')

Räntefot.

41/., %

Ursprungliga

beloppet.

785,000

500,000

2,375,000

2,600,000

Kapitalåterstod
vid 1890 års
slut.

25,528,273

772,832

479,960

2,295,166

2,512,602

31,588,835

*) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen tets -

Årtal. §.

1881

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

Lenna jernväg och Norr telje

...................................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,
för anläggning
af jernväg från Borlänge
station å Bergslagernas
jernvägsaktiebolags jernväg
till Insjön i Dalarne...
Lån till Skåne—Hallands
jernvägsaktiebolag för anläggning
af jernvägar från
Helsingborg öfver Engelbolm
till Halmstad, från
Höganäs till Kattarp och
från Kattarp till Åstorp ...
Lån till Hvetlanda—Säfsjö
jernvägsaktiebolag, för anläggning
af jernväg från
Hvetlanda till Säfsjö station
å statens Södra stambana
.................................

Lån till Finspong—Norsholms
jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
från Finspongs station å
Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags
bana till
Norsholms station å statens
Östra stambana och Nors

11883]

J18 841
''1885
1886

1883 — 1886

1883—1886

rl 8831
1885

[l886-l

Transport

Annuitet.

Räntefot.

4 Va %

Ursprungliga

beloppet.

746,197

950,000

31,588,835

746,197

1,500,000

300,000

Kapitalåterstod
vid 1890 års
slut.

940,286

1,492,500

298,500

35,066,319

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet
att utbekomma.

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen-
tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloDnet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
								slut.
Årtal.	§•
		Transport		—	—		—	35,066,319	50
		bolin—Ristens kommunika-tionsaktiebolags bana....	1883—1886	5 %	4'',2 %	500,000		494,887	50
1881	15	Lån till Stockholm—Rimbo
		jernvägsaktiebolag, för an-läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst-gifvaregård .	/ 1SS3-1885\ ( 1887 /		»	500,000		494,887	50
»	»	Lån till Kinds härads jern-
		vägsaktiebolag för anlägg-ning af jernväg mellan Bo-rås och Svenljunga...	/1884\ 11887/		»	500,000		497,500
1884	14	Ytterligare lån till Skåne—
		Hallands jernvägsaktiebo-lag för anläggning af jern-vägar från Helsingborg öf-ver Engelholm till Halm-stad, från Höganäs till Katt-arp och från Kattarp till Åstorp ................................	/18 85/ /I886/	»	»	795,500		791,522	50
»	15	Lån till Mellersta Hallands
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och
		Varberg ..............................	1885	»	»	1,550,000	_	1,542,250
1886	"16	Lån till Skara—Kinnekulle
		—Ven ems jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg från Skara till Kinnekulle och Venern ...	/I887/ /18 88J	»	»	324,000	—	324,000	—
		Transport		—	! -	1--	—	39,211,367	—

Statsutskottets Memorial N:o 66.

Reglemen- tets		Tiden, då lånet utbetalts.	Annuitet.	Räntefot.	Ursprungliga beloppet.	Kapitalåterstod vid 1890 års
Årtal.	§•
		Transport	—	—	—			39,211,367	—
1886	16	Lån till Svarfcelfs jernvägs-
		aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls-dahl och Grythyttehed	/1887\ \1888/
		m. ni....................................	5 %	4 Va %	341,000	_	341,000	_
»	»	Lån till Halmstad—Bolmens
		jernvägsaktiebolag för an-läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen ...........	OO CO CO 00 00 -<J	»		a) 824,915		824,915
5>	17	Lån till Göteborg—Hal-
		lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Yarberg och Göte-borg ....................................	1887		»	2,068,000		2,068,000
7>	16	Lån till Fogelsta—Vadstena
		—Odeshögs jernvägsaktie-bolag för anläggning af jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Odeshög	1888		»	300,000		300,000
»		Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern-vägsanläggning från Carls-liamn till Ronneby och				b)
		Gullbärna .........	»	»	»	1,120,250	—	1,101,175	-
		Transport		—•	—		—	43,846,457	—

a) Enligt K. Br. af d. n/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 8S Kronor.

b) Hvaraf vid 1890 års slut återstodo ej lyftade Kr. 19,075; —.

Statsutskottets Memorial N:o 66,

Reglemen tets -

Årtal. §

1886

Tiden, då lånet
utbetalts.

Transport

Lån till Mora—Venernsjernvägsaktiebolag
för anläggning
af jernväg från Mora
strand vid sjön Siljan till
Ostra Vermlands jernväg

med bibana........

Lån till Mariestad-—Kinne
kulle jernvägsaktiebolag för
anläggning af jernväg från
Mariestads järnvägsstation
till Gössäters jernvägssta tion

med bispår...............

Lån till Wittjö—Hessleholms
jernvägsaktiebolag för an
läggning af jernväg mellan
Wittsjö och Hessleholm
= 42,369,569: 54

Summa

1889

1890

Annuitet.

Räntefot.

41/?

Ursprungliga

beloppet.

1,000,000

305,000

404,000

43,846,457

Kapitalåterstod
vid 1890 års
slut.

333,610

175,000

210.000

44,565,067

a) Hvaraf vid 1890 års slut återstodo ej lyftade Kr. 666,390: —

b) D:o vid d:o d:o Kr. 130,000: —

c) D:o vid d:o d:o Kr. 194,000: —

Statsutskottets Memorial N:o 66.

II.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 188) har herr A. V. Ljungman
hemstält, bland annat, som redan utgjort föremål för Riksdagens pröfning,
att, Riksdagen måtte åt sina Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdraga att, i händelse
Bergslagernas jernvägsaktiebolag nödgas till sina gäldenärer afträda sin
egendom och denna under tid, då Riksdagen ej är samlad, skulle blifva till tvångsförsäljning
utbjuden, vidtaga alla de åtgärder, som för skyddandet af statens och
det allmännas intressen må anses erforderliga.

Med bifall till en af Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagd proposition, har
Riksdagen lemnat sitt medgifvande till en ifrågasatt reglering af nämnda jernvägsaktiebolags
obligationsskuld. Men då någon visshet naturligen icke kan förefinnas
derom, att berörda reglering verkligen blifver genomförd, har utskottet,
som anser, att staten bör söka att skydda sig mot förlust icke blott å sin fordran
hos Bergslagernas jernvägsaktiebolag, utan äfven i allmänhet å sina intecknade
fordringar hos jernvägsbolag, funnit reglementet för Riksgäldskontoret kräfva
ett tillägg, som tydligare, än hvad reglementet för närvarande gör, utmärker, att
Fullmäktige böra äfven i nu omförmälda hänseende bevaka statens intressen.

Detta förtydligande har utskottet förestält sig lämpligast ske derigenom,
att till 52 § i gällande reglemente för Riksgäldskontoret, hvilken paragraf lyder
sålunda;

»Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret
och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
varda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af
de i sadant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag,»

fogas följande mening: »börande Fullmäktige således äfven, derest tvångsförsäljning
sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning
till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till
lägie pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt.»

Utskottet hemställer alltså,

2:o) att Riksdagen må besluta, att 52 § i Reglementet för
Riksgäldskontoret skall erhålla följande lydelse :

§ 52.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen
af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är

Statsutskottets Memorial N:o 66.

stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja
detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga
alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten
af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige
gifna uppdrag; börande Fullmäktige således äfven,
derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti
hvilken Ijtiksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för
fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre
pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder
betäckt.

Stockholm den 6 maj 1891.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1891.