Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1995/96
Betänkande 1994/95:FiU30
Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU30
Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1995/96
Innehåll
1994/95 FiU30
Propositionen
Regeringen har i kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil.1) föreslagit att riksdagen
4. godkänner beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1995/96,
5. godkänner beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1995/96.
I kompletteringspropositionen framhålls att det får ankomma på riksdagens finansutskott att göra sådana förändringar som inte kunnat beaktas i propositionen.
Utskottet
De samlade statsutgifterna ett visst budgetår utgör summan av
alla utgiftsanslag fördelade på 17 huvudtitlar, vilka främst motsvarar departementens ansvarsområden, förändringar i behållningar på reservationsanslag, beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.
I det följande kommenterar utskottet beräkningarna av dessa budgetposter i statsbudgeten för budgetåret 1995/96. År 1997 kommer budgetåret att motsvara kalenderåret. Som en följd av denna förändring omspänner budgetåret 1995/96 perioden den 1 juli 1995--den 31 december 1996, dvs. sammanlagt 18 månader.
Statsbudgetens utgiftsanslag
I budgetpropositionen beräknades medelsbehovet på statsbudgetens närmare 650 utgiftsanslag under budgetåret 1995/96 till 949 378,6 miljoner kronor.
Därefter har regeringen i tio särpropositioner lagt fram förslag för riksdagen som sammantagna minskar anslagsbehovet med netto 1 810,7 miljoner kronor. Det ändrade medelsbehovet är föranlett av de förslag som förts fram i följande propositioner:
1994/95:139 om särskilda utbildningssatsningar inom högskolan (-1 184,4 mkr) 1994/95:147 om rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension för gifta (-1 760,0 mkr) 1994/95:152 om regler för godkända och auktoriserade revisorer (-5,2 mkr) 1994/95:158 om ny myndighetsorganisation inom arbetslivsområdet (+110,2 mkr) 1994/95:160 om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (+0,2 mkr) 1994/95:161 om regionalpolitik (+723,2 mkr) 1994/95:164 om jämställdhet mellan män och kvinnor inom utbildningsområdet (+37,5 mkr) 1994/95:165 om ett högskoleverk (+18,9 mkr) 1994/95:166 om finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet (-7,5 mkr) 1994/95:218 om en effektivare arbetsmarknadspolitik (+256,4 mkr)
Slutligen har regeringen i kompletteringspropositionen lagt fram förslag som innebär att vissa anslag ökar med sammanlagt 10 726,9 miljoner kronor, netto. De största enskilda anslagsförändringarna i kompletteringspropositionen avser statsbidrag till landsting och kommuner (+13,0 mdkr, netto), statsskuldräntor (+3,0 mdkr), bidrag till lönegarantiersättning (+2,4 mdkr), bidrag till arbetslöshetsersättning (+1,6 mdkr), bostadsbidrag (-0,9 mdkr), föräldraförsäkring (-1,2 mdkr), sjukpenning och rehabilitering (-1,9 mdkr) samt sjukvårdsförmåner (-3,1 mdkr).
Med de jämkningar som tillkommit under våren 1995 uppgår därmed regeringens förslag till medelsberäkning för budgetåret 1995/96 till sammanlagt 958 294,9 miljoner kronor. Det är 8 916,2 miljoner kronor mer än motsvarande belopp i budgetpropositionen.
Utskottet har i efterföljande tabell ställt samman regeringens förslag till medelsberäkning med de ändringar som riksdagen beslutat göra i dessa förslag. En mer detaljerad redovisning av de ändringar som riksdagen vidtagit lämnas i en bilaga till betänkandet. Av den bilagda sammanställningen framgår att riksdagen beslutat ändra medelstilldelningen på sammanlagt 25 anslag. Av dessa har 7 sin grund i att medel omfördelats från ett anslag till ett annat. Dessutom har riksdagen beslutat att i 8 fall höja anslag med sammanlagt 1 695,9 miljoner kronor och i 10 fall minska anslag med sammanlagt 19 980,0 miljoner kronor. Vidare har riksdagen beslutat flytta ramanslaget Marknadsdomstolen från en huvudtitel till en annan. Vid behandlingen av Riksdagens förvaltningskostnader anvisade riksdagen först 3 miljoner kronor mindre än vad förvaltningsstyrelsen föreslagit (bet. 1994/95:KU39, rskr. 274, 275). Senare beslutade riksdagen att även anvisa resterande 3 miljoner kronor (bet. 1994/95:KU36, rskr. 388, 389)
Under Socialdepartementets huvudtitel har riksdagen beslutat om förändringar av barnbidragen vilka sammantaget leder till ett minskat medelsbehov med 161 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen. Riksdagen har beslutat om en minskning av bostadstilläggen till pensionärer som är föranledd av att riksdagen valt en annan konstruktion för en viss besparing (se inkomstbetänkandet 1994/95:FiU29). Därigenom behöver inte den av regeringen föreslagna ökningen på 400 miljoner kronor tillstyrkas.
Som en följd av att vissa besparingar inom Tullverket har tidigarelagts har riksdagen anslagit 50 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit till Tullverket under Finansdepartementets huvudtitel. Beträffande de generella kommunbidragen fortsätter övervägandena. Anslagsbeloppen har därför sänkts med sammantaget 19 000 miljoner kronor. En ändring med samma belopp har gjorts på inkomstsidan under inkomsttiteln Mervärdesskatt.
Under Utbildningsdepartementets huvudtitel har riksdagen beslutat att nivån på studiebidraget skall överensstämma med den nya nivån på barnbidraget, vilket medför en merutgift på 32 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Som en följd av en minskning av antalet basårsplatser i högskolan minskar anslaget till studiemedel med 5 miljoner kronor.
Under Jordbruksdepartementets huvudtitel har riksdagen anslagit 150 miljoner kronor mer än regeringen på anslaget till avbytarverksamheten. Till regionalt stöd och miljöersättningar har riksdagen anvisat närmare 1 250 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Inom Kulturdepartementets område har vissa omfördelningar av anslagen gjorts med sammantaget 1 750 miljoner kronor. Ökningen med 311 000 kr är föranledd av att ett anslag av misstag blev för lågt beräknat i budgetpropositionen.
Utgiftsökningen för Sveriges geologiska undersökning under Näringsdepartementets huvudtitel är finansierad genom en överföring från Energiteknikfonden som tillförts statsbudgetens inkomster. Minskningen av anslaget Främjande av kvinnors företagande finansierar en lika stor ökning av anslaget Stöd till kooperativ utveckling.
Under Civildepartementets huvudtitel har riksdagen anvisat drygt 100 miljoner kronor mindre till anslaget Stöd till idrotten än vad regeringen föreslagit. Minskningen är föranledd av ändrad periodisering av utbetalningar.
Under huvudtiteln Riksdagen och dess myndigheter har riksdagen, på finansutskottets förslag, beslutat minska anslaget Riksdagens revisorer och deras kansli jämfört med förslaget från riksdagens förvaltningsstyrelse. Minskningen är i allt väsentligt föranledd av att revisorernas tidigare framställning om medel på tilläggsbudget för innevarande budgetår bara delvis har bifallits av riksdagen (bet. 1994/95:FiU7, rskr. 169--171).
De förändringar som gjorts i utgiftsanslagen för budgetåret 1995/96 sedan budgetpropositionen lades fram kan sammanfattas på följande sätt (mkr).
00>Utgiftsanslag enligt budgetpropositionen 64>949 379
00>Förslag lämnade i särpropositioner 64>- 1 811 00>Förslag lämnade i kompletteringspropositionen 00>03>statsskuldräntor 64>+ 3 000 00>03>övriga anslag 64>+ 7 727 00>Av riksdagen beslutade ändringar 00>03>bidrag till kommuner och landsting 64>- 19 000 00>03>övriga anslag 64>+ 716
00>Summa utgiftsanslag i statsbudgeten 64>940 011
Förändringar av anslagsbehållningar
För reservationsanslag gäller att outnyttjade medel på ett sådant anslag får användas under efterföljande budgetår. Som en följd härav kan utbetalningarna ett visst budgetår komma att avsevärt avvika från det anslagna beloppet. Dessa avvikelser registreras som förändringar av anslagsbehållningarna.
En minskning av anslagsbehållningarna är liktydigt med att utnyttjandet av reservationsmedel överstiger vad som anvisats i form av reservationsanslag för det aktuella budgetåret. En del av anslagsbehållningarna från tidigare år måste då tas i anspråk. Minskningen registreras därför som en ökad belastning på statsbudgetens utgiftssida.
Omvänt gäller att anslagsbehållningarna ökar när utbetalningarna från reservationsanslagen understiger vad som anvisats på dem. Detta tas upp som en negativ post på utgiftssidan.
I det reviderade budgetförslaget räknar regeringen med att anslagsbehållningarna kommer att minska med 1,0 miljarder kronor under budgetåret 1995/96, dvs. det blir en extra belastning på budgeten av denna omfattning.
Utskottet har inget att erinra mot denna beräkning och räknar således med att anslagsbehållningarna under budgetåret 1995/96 kommer att minska med 1,0 miljarder kronor.
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
För att redan i statsbudgeten kunna redovisa en total budgetbelastning som så nära som möjligt visar det väntade utfallet, används en ospecificerad post kallad Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. På den förs sådana utgifter och inkomster upp för vilka konkreta förslag ännu inte föreligger eller där beloppen inte exakt kan beräknas.
I det reviderade budgetförslaget föreslås att posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto, förs upp med -3,0 miljarder kronor för budgetåret 1995/96. Regeringen räknar med andra ord med en nettobesparing för det kommande budgetåret av de förslag som kommer att presenteras under nästa riksmöte.
Utskottet förordar att posten tas upp till det belopp som föreslås i propositionen.
De samlade statsutgifterna
Sammanfattningsvis beräknar utskottet statsutgifterna för budgetåret 1995/96 på följande sätt (mkr).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förändringar i anslagsbehållningarna att riksdagen godkänner den i proposition 1994/95:150 bilaga 1 yrkande 4 redovisade beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för budgetåret 1995/96,
2. beträffande Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
att riksdagen godkänner den i proposition 1994/95:150 bilaga 1 yrkande 5 redovisade beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto, för budgetåret 1995/96.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 14 juni 1995
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit:
Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Per Olof Håkansson (s), Lars Tobisson (m), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kjell Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds) och Per Bill (m).
Bilaga