Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96
Betänkande 1994/95:FiU29
Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU29
Statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96
Innehåll
1994/95
FiU29
Propositionen
Regeringen har i kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 1) föreslagit att riksdagen
3. godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96.
Av propositionen framgår att det får ankomma på finansutskottet att justera inkomstredovisningen med hänsyn till sådana förändringar som tillkommit efter den 12 april 1995.
Utskottet
I det reviderade budgetförslaget beräknas statsinkomsterna för budgetåret 1995/96, som avser 18 månader, uppgå till 742,5 miljarder kronor. Det är 17,6 miljarder kronor mer än beräkningen i budgetpropositionen.
De inkomstberäkningar som redovisas i kompletteringspropositionen bör jämkas med hänsyn till de ändringar som riksdagen vidtagit efter det att denna proposition lades fram.
Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget föreslogs i budgetpropositionen en skärpning av reglerna om särskilt grundavdrag för pensionärer med kapitalinkomster. Förslaget beräknades öka statens inkomster med ca 1 200 miljoner kronor per år. Samtidigt föreslogs att kapitalinkomster skulle få mindre genomslag på bostadstilläggens storlek, vilket beräknades öka statens utgifter med ca 400 miljoner kronor per år.
Riksdagen har på förslag av skatteutskottet (bet. 1994/95:SkU20, rskr. 320) beslutat att budgetförstärkningen på totalt 800 miljoner kronor i stället skall inhämtas genom en ändring av det allmänna grundavdraget. Detta sänks därför från 0,25 till 0,24 basbelopp fr.o.m. inkomståret 1996. I jämförelse med regeringens förslag blir ökningen av inkomstskatterna därmed lägre. Som en följd härav bör inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt minskas med 400 miljoner kronor. Försvagningen finansieras genom en lika stor besparing på anslaget Bostadstillägg till pensionärer (jfr utgiftsbetänkandet bet. 1994/95:FiU30).
Riksdagen har också beslutat om en ändring av regeringens förslag till sparåtgärder när det gäller Sveriges geologiska undersökningar (bet. 1994/95:NU18, rskr. 300). Den maringeologiska verksamheten som regeringen ville lägga ned bibehålls genom att anslaget ökas med 10 miljoner kronor. Som en tillfällig, engångsvis finansiering förs 10 miljoner kronor över från Energiteknikfondens innestående medel till statsbudgetens inkomstsida. Till följd härav bör inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet ökas med ett lika stort belopp.
Som ett led i finansieringen av medlemsavgiften till EU har riksdagen beslutat att höja vissa energiskatter. Riksdagen har i det sammanhanget undantagit motordrivna fordon i gruvindustrin från de skatteregler som tillämpas vid beräkningen av energiskatt på arbetsredskap (bet. 1994/95:SkU28, rskr. 439). De ändrade reglerna föranleder finansutskottet att justera ned inkomsttiteln Energiskatt med 50 miljoner kronor.
När det gäller moms på begagnade varor har riksdagen beslutat att flytta fram ikraftträdandet till den 1 november 1995 (bet. 1994/95:SkU27, rskr. 402), vilket beräknas medföra ett inkomstbortfall på ca 40 miljoner kronor.
Riksdagen har beträffande regeringens förslag till nytt bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting beslutat om en lagteknisk översyn av lagförslagen (bet. 1994/95:FiU19, rskr. 416). Beslutet medförde också att riksdagen inte nu tar ställning till förslaget om ändrat system för återbetalning av mervärdesskatt till kommuner och landsting. Statsbidragen jämkas som en följd av detta med sammanlagt 19 000 miljoner kronor (jfr bet. 1994/95:FiU30). En minskning på 19 000 miljoner kronor görs på motsvarande sätt på inkomstsidan under inkomsttiteln Mervärdesskatt.
Sammanlagt bör således denna inkomsttitel räknas ner med 19 040 miljoner kronor.
Riksdagen har på förslag av finansutskottet beslutat att detaljhandelspriset på folköl inte bör följa sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel (bet. 1994/95:FiU20, rskr. 447). Utskottet visade därvid på olika alternativ till skatteändringar, t.ex. att betrakta folköl som andra alkoholhaltiga drycker och beskatta folkölet enligt normalskatten eller att anpassa dryckesskatten så att momssänkningen neutraliseras. Det ankommer på regeringen att överväga hur justeringen av skattereglerna skall genomföras för att man skall åstadkomma det avsedda resultatet. I avvaktan härpå avstår finansutskottet från att justera inkomsterna med anledning av den jämkade beskattningen av folkölet. Utskottet uppskattar dock inkomstökningen till ca 250 miljoner kronor.
Regeringen har i kompletteringspropositionen föreslagit att förseningsavgiften bör höjas för den som inte avlämnat kompletterande tulldeklaration i rätt tid. Höjningen beräknas öka statsinkomsterna med 33 miljoner kronor. Som en följd härav justerar utskottet inkomsttiteln Avgifter vid Tullverket med detta belopp.
Totalt sett beräknas budgeteffekten av ovan redovisade förändringar leda till en inkomstminskning om 19 447 miljoner kronor. Statsbudgetens inkomster under budgetåret 1995/96 beräknas därmed till 723 053 268 000 kr. En specifikation av statsbudgetens inkomster återfinns i en bilaga till finansutskottets betänkande 1994/95:FiU31 om statsbudgeten.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96 att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:150 bilaga 1 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1995/96.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 14 juni 1995
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit:
Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Per Olof Håkansson (s), Lars Tobisson (m), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kjell Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds) och Per Bill (m).