Statsbudgeten för budgetåret 1998 (Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård)
Betänkande 1997/98:JoU2
Jordbruksutskottets betänkande
1997/98:JOU02
Statsbudgeten för budgetåret 1998, utgiftsområde 20
Innehåll
1997/98 JoU2
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslagen i budgetpropositionen för år 1998 om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, jämte 43 motionsyrkanden. Riksdagen har den 20 november 1997 bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till 1 178 052 000 kr. Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks. Förslagen innebär att kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet vid Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut förstärks som en följd av den s.k. energiöverenskommelsen och finansieras via avgifter från kärnkraftföretagen. Utskottet anser i likhet med regeringen att prioriterade områden i regeringens miljöarbete bör vara den biologiska mångfalden, som prioriteras genom att medlen för investeringar i mark för naturvård och vård av sådan mark behålls oförändrade. Medlen för miljöövervakning är också oförändrade i avvaktan på förslag i 1998 års miljöpolitiska proposition. För bidrag till kalkning av försurade sjöar och vattendrag beräknas 140 miljoner kronor. De planerade besparingarna innebär för år 1998 en minskning med 195 miljoner kronor. Huvuddelen, 135 miljoner kronor, motsvaras av en indragning av anslaget till miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör väsentligen kunna kompenseras med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). Medlen till sanering och återställning av miljöskadade områden minskas. Vidare minskas medlen för bidrag till skoterleder och beräknas nu till 20 miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för treårsperioden 1997-1999. Utskottet föreslår i ett tillkännagivande att användningsområdet för anslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning, den s.k. kretsloppsmiljarden, bör utvidgas så tillvida att ytterligare 20 miljoner kronor från anslaget skall användas för kalkning av sjöar och vattendrag under år 1998. Vidare föreslås i ett tillkännagivande att i likhet med tidigare år bör medel ur anslaget Visst internationellt miljösamarbete beräknas för bidrag till vissa ideella miljöorganisationers internationella verksamhet. Till betänkandet har fogats 9 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Propositionen
Proposition 1997/98:1 utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit
A Miljövård 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 1998 för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1999, 2. att riksdagen för budgetåret 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt följande uppställning: A 1 Statens naturvårdsverk; ramanslag; 268 104 000 kr, A 2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag: 85 452 000 kr, A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag; ramanslag; 140 000 kr, A 4 Investeringar och skötsel för naturvård; ramanslag; 291 473 000 kr, A 5 Koncessionsnämnden för miljöskydd; ramanslag; 19 014 000 kr, A 6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 80 011 000 kr, A 7 Visst internationellt miljösamarbete; ramanslag; 37 762 000 kr, A 8 Stockholms internationella miljöinstitut; obetecknat anslag; 12 000 000 kr,
B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. B 1 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag; 78 055 000 kr, B 2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader; ramanslag; 75 479 000 kr, B 3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag; 63 950 000 kr, B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr.
Motionerna
1997/98:Jo220 av Maggi Mikaelsson och Hanna Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av de medel som finns anslagna under utgiftsområde 20 skall 2,2 miljoner kronor anslås till Försurningssekretariatet, 2 miljoner kronor till Naturskyddsföreningen och 0,8 mil-joner kronor till Hembygdsförbundet. 1997/98:Jo709 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av kalkning, särskilt vad gäller vattendragen i Västsverige, 2. att riksdagen till anslaget A 3 Bidrag för kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, utgiftsområde 20, för budgetåret 1998 anslår 20 miljoner kronor mer än regeringen eller således 160 miljoner kronor. 1997/98:Jo715 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas 2. att riksdagen anslår ytterligare 50 miljoner kronor till Statens naturvårdsverk med anledning av behovet av bibehållen kompetens m.m. 1997/98:Jo718 av Inger René m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning av sjöar och vattendrag. 1997/98:Jo726 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning, utvärdering och uppföljning av de olika anslagen Investering för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning och Program för omställning till hållbar utveckling, 10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 20 enligt Miljöpartiet de grönas förslag i tabell under punkt 10.3 i motionen
Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring tkr tkr
A 1 Statens naturvårdsverk268 000 145 000 A 3 Bidrag till kalkningsverk-140 000 100 000 samhet för sjöar och vattendrag A 4 Investeringar och skötsel för292 000 700 000 naturvård A 9 Nytt anslag: Miljö- och krets-- 50 000 loppsforskning A 10Nytt anslag: Sanering och åter-- 200 000 ställning av miljöskadade områden 1997/98:Jo728 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anslås under budgetåret 1998 för kalkningsverksamhet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt kalkning, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att även tidigare inte kalkade vatten kan börja kalkas, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av kalkning för den biologiska mångfalden i många vatten. 1997/98:Jo731 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöövervakningen. 1997/98:Jo743 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ändrade regler så att länsstyrelserna kan använda en del av markanslaget till sin administration i samband med arbetet att bilda naturreservat. 1997/98:Jo745 av Per Lager m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att öka havsforskningsanslagen. 1997/98:Jo756 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöforskningen och miljöövervakningen, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Reforsk. 1997/98:Jo757 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 1998 för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr för budgetåret 1999, 10. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag under utgiftsområde Allmän miljö- och naturvård anvisar anslagen enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring tkr tkr
A 1 Statens naturvårdsverk268 104 25 000 A 2 Miljöövervakning m.m. 85 452 10 000 A 3 Bidrag till kalkningsverksam-140 000 40 000 het för sjöar och vattendrag A 4 Investeringar och skötsel för291 473 175 000 naturvård 1997/98:Jo759 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Västsverige prioriteras vid fördelningen av anslagen till kalkning. 1997/98:Jo761 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till projekt Agenda 21 i sydöstra Sverige, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel till projektet anslås ur anslagsposten Visst internationellt miljösamarbete. 1997/98:Jo775 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslagspost A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag skall ändra namn till A 3 Bidrag för verksamhet mot försurning av sjöar och vattendrag, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ny anslagspost med namnet Bidrag till kommunala miljörådgivare skall införas, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget Bidrag till kommunala miljörådgivare för budgetåret 1998 tilldelas 50 000 000 kr, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ny anslagspost med namnet Akut forskning på miljöområdet skall införas, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget Akut forskning på miljöområdet för budgetåret 1998 tilldelas 10 000 000 kr, 8. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring tkr tkr
A 1 Statens naturvårdsverk268 104 50 000 A 3 Bidrag till kalkningsverksam-140 000 60 000 het för sjöar och vattendrag A 4 Investeringar och skötsel291 473 200 000 för naturvård
Akut miljöforskning, SNV - 10 000 Miljösanering - 200 000 Bidrag till miljörådgivning - 50 000 1997/98:Jo777 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för åren 1999 och 2000 enligt tabell:
Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring tkr tkr 1999 2000 1999 2000
A 1 Statens naturvårdsverk273 000278 000195 000245 000 A 3 Bidrag till kalkningsverk- samhet för sjöar och140 00 140 000150 000 200 000 vattendrag A 4 Investeringar och skötsel297 000240 000700 000850 000 för naturvård A 9 Nytt anslag: Miljö- och- - 50 000 50 000 kretsloppsforskning A 10Nytt anslag: Sanering och- -250 000 300 000 återställning av miljö- skadade områden
1997/98:Jo781 av Ulf Björklund och Inger Davidson (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge bygderörelsens engagemang via Folkrörelserådet en framträdande plats i arbetet för ett uthålligt samhälle, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att till Folkrörelserådet anvisa medel under en treårsperiod ur kretsloppsmiljarden. 1997/98:Jo782 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att under A 1 Statens naturvårdsverk inom utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 348 104 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen beslutar att under A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag inom utgiftsområde 20 anvisa ett anslag om 160 000 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Jo784 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till information om bioteknik från Naturvårdsverkets anslag, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användning av medel till kalkning av sjöar och vattendrag, 30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en anslagskredit till Naturvårdsverket för kalkningsinsatser, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av Naturvårdsverkets organisation, 35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållet bidrag till miljöorganisationerna, 36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om administrationen av bidraget till miljöorganisationerna. 1997/98:Jo785 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 9. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring tkr tkr
A 2 Miljöövervakning m.m. 85 452 20 000 A 3 Bidrag till kalkningsverksam-140 000 20 000 het för sjöar och vattendrag A 4 Investeringar och skötsel för291 473 250 000 naturvård 1997/98:Bo528 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att återuppta de permanenta mätstationerna, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrat system för utnyttjandet av markanslaget.
Utskottet
Inledning
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar frågor rörande biologisk mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljö- och kretsloppsforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt internationellt miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar vidare utgifter för Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion. Jordbruksutskottets beredningsområde omfattar utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Utskottet har i ett yttrande den 23 oktober 1997 till finansutskottet över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1997 jämte motioner tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar inom beredningsområdet. Efter behandling i finansutskottet har riksdagen genom beslut den 20 november 1997 bestämt utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård till 1 178 052 000 kr. Beslutet överensstämmer med regeringens förslag. Detta innebär att huvuddelen av de motioner som berör enskilda anslag bör avslås på den grunden att de inte ryms inom den beslutade utgiftsramen. Anslagssparande och reservationer från föregående budgetår är relativt stora. Huvuddelen förklaras av att medel för det femåriga programmet för investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar inriktning anvisades budgetåret 1995/96. I andra delar ligger förklaringen i fördröjning av utbetalningar av beslutade forskningsprojekt och andra projektmedel. Anslagssparandet på myndigheternas förvaltningsanslag beror till stor del på vakanser och tidigare anslagssparande. Prognosen för innevarande budgetår visar på ett minskat anslagssparande. I förhållande till vad som redovisats i regeringens vårproposition har utgiftsområdet ökats med 23,5 miljoner kronor för att förstärka kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet. För år 1998 har ramen engångsvis ökats med 1,2 miljoner kronor vilka anvisats under reservationsanslaget B13 Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1993/94. Dessa medel hinner inte utbetalas före utgången av år 1997. Vidare har utgiftsområdet för år 1999 tillförts 58 miljoner kronor genom att motsvarande belopp dragits in från anslaget 1995/96 A 8 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning.
Propositionen Regeringens förslag för år 1998 innebär att 933,8 miljoner kronor avsätts för verksamhetsområdet Miljövård och 244,2 miljoner kronor för verksamhetsområdet Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. Förslagen innebär att kärnsäkerhets- och strålskyddsarbetet vid Statens kärnkraftinspektion och Statens strålskyddsinstitut förstärks som en följd av den s.k. energiöverenskommelsen och finansieras via avgifter från kärnkraftföretagen. De planerade besparingarna innebär för år 1998 en minskning med 195 miljoner kronor. Huvuddelen, 135 miljoner kronor, motsvaras av en indragning av anslaget till miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör väsentligen kunna kompenseras med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). En proposition med förslag till miljöbalk med ikraftträdande den 1 januari 1999 avses läggas på riksdagens bord under senhösten 1997. Förslaget syftar till en samordnad och skärpt miljölagstiftning och kommer att leda till vissa förändringar i miljövårdens organisation. En samlad miljöpolitisk proposition inför 2000-talet med förslag till bl.a. nya och omarbetade miljömål läggs på riksdagens bord våren 1998. Regeringen har i skrivelse 1997/98:13 Ekologisk hållbarhet presenterat en lägesbeskrivning av arbetet för att föra Sverige mot målet ekologisk hållbarhet. Regeringen anför i skrivelsen att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. Det innebär en helhetssyn på samhällsutvecklingen där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en god ekonomisk, social och kulturell utveckling. Regeringen anför att betydande vikt läggs vid åtgärder med positiva effekter på näringslivsutveckling och sysselsättning. Regeringen anför att de övergripande målen för ett ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön och människors hälsa, att använda jordens resurser effektivt och att nå en tryggad försörjning. En delegation för en ekologiskt hållbar utveckling tillsattes i januari 1997. Delegationen har i enlighet med sitt uppdrag presenterat ett investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling samt en gemensam plattform för fortsatt arbete. Riksdagen har godkänt huvudinriktningen för de lokala investeringsprogrammen samt att 5,4 miljarder kronor skall avsättas under perioden 1998-2000. För att nå ekologisk hållbarhet krävs nya åtgärder inom samtliga politikområden. I samband med årets budgetproposition presenteras ett handlingsprogram där en rad åtgärder presenteras. Under hösten 1997 och våren 1998 presenteras propositioner om bland annat jordbruk, en ny trafikpolitik samt miljö inklusive nya miljömål för 2000-talet.
Mål- och resultatinformation Regeringen anför att Sverige skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en ekologiskt hållbar utveckling. På det nationella planet fokuseras arbetet allt mer på de diffusa utsläppen och på miljöpåverkan från varor och ämnen som är spridda och har långsiktig påverkan. På flera områden håller system med producentansvar på att ta form och regeringens ambition är att producentansvar skall införas på ytterligare områden. Utsläppen från trafiken och jordbruket av övergödande och försurande ämnen är alltjämt ett problem. Flera av de nationella miljöproblemen orsakas till betydande del av utsläpp och nedfall från Europa norr om Alperna och Karpaterna. Arbetet inom EU och EU-utvidgningen har här stor betydelse. Europeiska kommissionen har, efter svenskt initiativ, föreslagit en gemensam strategi mot försurningen. Staten och dess myndigheter har stor betydelse för att driva på utvecklingen på miljöområdet och för samhällssektorernas miljöarbete. Som ett verktyg i detta omställningsarbete införs miljöledningssystem i statsförvaltningen. I december 1996 beslutade regeringen om ett pilotprojekt med 25 medverkande myndigheter. Myndigheterna fick i uppdrag att under 1997 påbörja införandet av miljöledningssystem, vilket är ett sätt att organisera och effektivisera sitt miljöarbete. Att införa miljöledning innebär att en miljöutredning görs, dvs. att myndighetens miljöstörande verksamhet inventeras, samt att en miljöpolicy och ett handlingsprogram för fortsatt integrering av miljöhänsyn upprättas. Dessutom skall myndigheterna se över möjligheter till miljöanpassad upphandling. Med början år 1998 utvidgas pilotprojektet till att omfatta fler myndigheter. Regeringen anför att en viktig del av miljöpolitiken är att stimulera en ökad resurseffektivisering. Begreppet faktor 10 - att resursanvändningen behöver bli i genomsnitt 10 gånger effektivare de närmaste generationerna - har förts fram för att framhålla nödvändigheten och möjligheterna i en ökad resurseffektivisering och understryka vikten av att accelerera utvecklingen på detta område. I Sveriges arbete med att nå ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle kan enligt regeringen begreppet faktor 10 fungera som kompass och stimulera till nödvändigt nytänkande. Regering och riksdag har satt upp 167 miljömål. Knappt hälften av de uppföljda målen, 39 av 85, har antingen redan nåtts eller kommer att kunna nås inom utsatt tid. Många av dessa mål är delmål eller etappmål på vägen mot en viss miljökvalitet. Bland de miljömål som enligt Naturvårdsverkets uppföljning nås eller redan har nåtts återfinns bl.a. mål som gäller ozonnedbrytande ämnen, svenska svavel- och svaveldioxidutsläpp, arsenikutsläpp, klorblekmedel i maskintvättmedel, återtagning av däck, en del dryckesförpackningar och returpapper, utsläpp av kvicksilver och bly med flera metaller. Bland de mål som verket då bedömde sannolikt inte skulle nås till utsatt tid återfinns bl.a. målen som gäller koldioxidutsläpp, kväveoxider i tätorterna, kväveutsläpp till vatten, källsortering, användning av handelsgödsel, grund-vattenkvalitet samt stabila organiska ämnen. Regeringen anför att det bör poängteras att även vissa andra mål är svåra att nå, t.ex. målen om biologisk mångfald. En fjärdedel av de uppföljda målen har inte nåtts eller kommer inte att nås inom utsatt tid. Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag nyligen föreslagit nya nationella och sektorövergripande miljömål och revidering av de befintliga miljömålen. Naturvårdsverket har i juni 1997 slutredovisat sitt uppdrag att utvärdera det 50-procentiga reduktionsmålet för utsläpp av kväve till havet. Rapporten remissbehandlas för närvarande och regeringen avser behandla rapporten i den miljöpolitiska propositionen år 1998. Regeringen redovisar i årets budgetproposition resultatinformation under varje anslag, med vissa undantag.
Motionen I motion Jo726 (mp) yrkas tillkännagivande om behovet av redovisning, utvärdering och uppföljning av de olika anslagen Investering för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning och Program för omställning till hållbar utveckling (yrkande 9). Under denna mandatperiod finns medel till tre olika projekt med liknande inriktning. Under hösten 1995 anslogs 100 miljoner kronor till Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning. Våren 1996 anslogs en miljard kronor till programmet Stöd till investeringar för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Våren 1997 anslogs slutligen 5,4 miljarder till Investeringar för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Dessutom har man sparat på de olika stöden.
Utskottets överväganden Utskottet instämmer i att målen för miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap. De nu gällande målen för strålskydd, kärnsäkerhet m.m. innebär att skydda människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, att kraven på säkerhet i kärnteknisk verksamhet tillgodoses och att Sveriges åtaganden för att förhindra spridning av kärnvapen och obehörig befattning med kärnämne och kärnavfall efterlevs. Såsom regeringen anfört har Naturvårdsverket på regeringens uppdrag nyligen föreslagit nya nationella och sektorövergripande miljömål och revidering av de befintliga miljömålen. Verkets uppgift har också varit att biträda berörda sektorsmyndigheter och aktörer för att samordna sektorsmyndigheternas förslag till nya miljömål. Utskottet konstaterar att miljömålen kommer att behandlas i den miljöpolitiska propositionen som regeringen avser att lägga fram våren 1998. Regeringen anför att under 1995 gavs bidrag om 400 miljoner kronor till upprustning av naturvårdsområden, åtgärder inom va-sektorn, efterbehandling av gamla industriområden, bullersanering samt fjärrvärmeutbyggnad (prop. 1994/95:25, 1994/95:FiU1). Av dessa medel disponerade Naturvårdsverket 250 miljoner kronor för miljöinvesteringar, varav 100 miljoner kronor användes för bidrag till åtgärder inom va-sektorn, 75 miljoner kronor för upprustning av naturvårdsområden och 75 miljoner kronor för efterbehandling av förorenade områden. Utskottet har inhämtat att Naturvårdsverket i en skrivelse till Miljödepartementet den 25 mars 1997 har utvärderat bidragsgivningen. Naturvårdsverket anför att de statliga investeringsbidragen inom VA-sektorn har inneburit att investeringar i kommunala och industriella anläggningar har tidigarelagts, och inom efterbehandlingsområdet samt naturvårdsområdet var investeringssatsningarna nödvändiga för att över huvud taget få projekten till stånd. Trots att alla projekt skulle vara avslutade senast den 31 december 1996 har vissa projekt gett långsiktiga sysselsättningseffekter. Naturvårdsverket anser att investeringarna kommer att resultera i att utsläppen av kväve och fosfor minskar, att förutsättningarna för att bevara den biologiska mångfalden förbättras samt att spridningen av skadliga ämnen begränsas. Under år 1996 avsattes ett investeringsbidrag om 100 miljoner kronor för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning (prop. 1994/95:100 bil. 15, bet. JoU14, rskr. 1994/95:257). Syftet med insatserna har varit tvåfaldigt, dels att skapa sysselsättning, dels att förbättra miljön. Användningen av dessa medel har numera utvärderats av Naturvårdsverket i rapport 4744. I denna anförs att regeringen tillsatte en särskild delegation knuten till Naturvårdsverket, Delegationen för ekologisk omställning, för att besluta om fördelning av medlen. De anslagna medlen fördelades på sammanlagt 68 projekt som till övervägande del handlade om avfall och avlopp. Ledande för delegationens beslut om bidrag var om projekten hade idé- och teknikhöjd, om det fanns möjliga spridningseffekter och om de gav positiva sysselsättningseffekter. Totalt slutfördes 53 projekt, vilka fick bidrag på sammanlagt 71 miljoner kronor. Omkring 26 miljoner kronor betalades aldrig ut, då 15 av de projekt som beviljats bidrag inte kunde slutföras i enlighet med beslutade villkor. I rapporten anförs att de positiva miljöeffekterna under själva projekttiden har varit små, eftersom projekten i många fall bestått i att bygga upp anläggningar som först efter projekttidens slut tagits i drift, men på längre sikt kan betydande miljövinster komma att inhämtas. För de aktuella projekten gäller detta främst inom områdena brutna kretslopp, avfall och restprodukter som övergödning av mark och vatten. I rapporten anförs att för många projekt vore det intressant att göra en uppföljning om fem år eller ännu längre fram i tiden för att kunna avgöra de egentliga resultaten. Regeringen anför vidare att ett femårigt program för stöd till investeringar för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling, den s.k. kretsloppsmiljarden, beslutades år 1996 (prop. 1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr. 1995/96: 307). Programmet syftar till att ge kommuner, företag och organisationer möjlighet att pröva ny miljöteknik och nya metoder och därigenom driva på utvecklingen mot ekologisk hållbarhet. Verksamheten har kommit i gång under våren och regeringen har beslutat om de första investeringsbidragen. Regeringen anför att en delegation för en ekologiskt hållbar utveckling tillsattes i januari 1997. Delegationen har i enlighet med sitt uppdrag presenterat ett investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling samt en gemensam plattform för fortsatt arbete. Riksdagen har godkänt huvudinriktningen för de lokala investeringsprogrammen samt att 5,4 miljarder kronor skall avsättas under perioden 1998-2000. Riktlinjer för ett treårigt stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet redovisas under utgiftsområde 18. Utskottet har haft en särskild utfrågning med företrädare för Miljödepartementet och Naturvårdsverket om de angivna anslagen. Utskottet instämmer till stor del i vad som anförts i motion Jo726 yrkande 9 och anser att regeringen bör följa upp och utvärdera användningen av de anslagna medlen. Det kan vara lämpligt att redovisningen görs i samband med regeringens årliga miljöskrivelse till riksdagen. Med det anförda är motion Jo726 (mp) yrkande 9 i allt väsentligt tillgodosedd. Motionen bör inte föranleda någon ytterligare åtgärd.
Miljövård (A)
Propositionen Regeringen anför att på miljöområdet prioriteras den biologiska mångfalden genom att medlen för investeringar i mark för naturvård och vård av sådan mark behålls oförändrade. Medlen för miljöövervakning är också oförändrade i avvaktan på förslag i 1998 års miljöpolitiska proposition. För bidrag till kalkning av försurade sjöar och vattendrag beräknas 140 miljoner kronor. De planerade besparingarna på miljöområdet innebär för år 1998 en minskning med 195 miljoner kronor. Huvuddelen, 135 miljoner kronor, motsvaras av en indragning av anslaget till miljö- och kretsloppsforskning. Indragningen bör väsentligen kunna kompenseras med medel från Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). Medlen till sanering och återställning av miljöskadade områden minskas samtidigt som möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag till sådana investeringar via det lokala investeringsprogrammet för hållbar utveckling. Det femåriga programmet för insamling av kvicksilver avslutas ett år tidigare än planerat. Även denna förändring sker mot bakgrund av att kommunerna kan få stöd till sådana åtgärder via det lokala investeringsprogrammet. Bidragen till vissa ideella organisationers miljöarbete minskas och bidragen till arbete med lokala Agenda 21 dras in. Vissa möjligheter att erhålla bidrag kommer att finnas inom ramen för det lokala investeringsprogrammet som ett led i arbetet med att vidareutveckla sådana program efter år 1998. Vidare minskas medlen för bidrag till skoterleder och beräknas nu till 20 miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för treårsperioden 1997-1999. Klimatkonventionen möts i Kyoto i december 1997 för att underteckna ett protokoll om minskningar av växthusgaser. Sverige har som medlem i EU medverkat till att föreslå ett förhandlingsbud innebärande att alla industriländer bör minska utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid med 15 % mellan 1990 och 2010. Klimatfrågorna är ett prioriterat arbetsområde och har klara kopplingar till arbetet med hållbar utveckling. Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) har i oktober 1996 lämnat betänkandet Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden (SOU 1996:153). Många av förslagen innebär ett ansvar för lokala och regionala myndigheter att vidta åtgärder inom ramen för befintlig lagstiftning. Regeringen kommer under hösten 1997 att uppdra till berörda centrala myndigheter och länsstyrelser att med utgångspunkt i de länsvisa strategiprogrammen för regional miljö (STRAM) och i samarbete med berörda kommuner och lokala organisationer m.m. utveckla, fördjupa och förankra arbetet i regionala och lokala miljö- och utvecklingsprogram för några av de större skärgårdsområdena. Regeringen kommer därvid att ge Miljövårdsberedningen tilläggsdirektiv att följa och stimulera arbetet med skärgårdsmiljöprogrammen åren 1998 och 1999 samt att senast år 2000 redovisa en utvärdering av det samlade miljöarbetet för att bedöma i vilken mån miljö- och utvecklingsprogrammen bidragit till att nationella miljömål och förpliktelser enligt internationella konventioner uppnås. Beträffande avgas- och bullerkrav för fritidsbåtar har Europeiska kommissionen på svenskt initiativ påbörjat ett arbete med att utarbeta ett direktivförslag till gemensamma regler. Kommissionen arbetar med att utforma direktivförslaget enligt det till kommissionen notifierade svenska lagförslaget innehållande gränsvärden för avgaser och buller. Den kommitté för översyn av kemikaliepolitiken (M 1996:02), som regeringen tillsatte våren 1996, överlämnade sitt betänkande En hållbar kemikaliepolitik (SOU 1997:84) den 16 juni 1997. Betänkandet innehåller förslag till nya mål för kemikaliepolitiken som är avsedda att understödja och driva på arbetet mot en hållbar utveckling. Kommittén föreslår att dessa mål skall utgöra grunden för den politik Sverige skall driva nationellt, inom EU och internationellt. Betänkandet har sänts på remiss under hösten och kommer att behandlas inom ramen för den miljöproposition som regeringen avser att presentera för riksdagen under våren 1998. Riksdagen har vid behandlingen av statsbudgeten för budgetåret 1997 utgiftsområde 23 (bet. 1996/97:JoU1, rskr. 1996/97:113 och 114) tillkännagivit att regeringen bör utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. Enligt riksdagen borde regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag om en samlad rovdjurspolitik. Regeringen avser att inom kort utforma direktiv för en utredning med den breda ansats som riksdagen angivit. Utredningen beräknas redovisa sina förslag under år 1998.
A 1 Statens naturvårdsverk
Propositionen Regeringen anför att genom omprioriteringar skall Naturvårdsverket skapa utrymme för att genomföra ett aktionsprogram för biologisk mångfald. Regeringen har i proposition 1996/97:75 lämnat sina ställningstaganden beträffande aktionsplanen. Regeringen har i budgetpropositionen för år 1997 beräknat 10 miljoner kronor per år under en treårsperiod för bidrag till anläggande av skoterleder. Verksamheten har nyligen startats. Mot bakgrund av behoven att minska statens utgifter beräknar regeringen nu medlen för bidrag till skoterleder till 20 miljoner kronor i stället för 30 miljoner kronor för treårsperioden 1997-1999. Anslaget för miljö- och kretsloppsforskning utgår fr.o.m. år 1998 och i stället kommer huvuddelen av miljöforskningen att finansieras via Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). Medlen till sanering och återställning av miljöskadade områden minskas samtidigt som möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag till sådana investeringar via det lokala investeringsprogrammet för hållbar utveckling. Naturvårdsverkets roll på efterbehandlingsområdet kommer från och med år 1998 att bestå i att på central nivå vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget avseende efterbehandlingsbehov och insatser i landet samt följa det internationella arbetet. Naturvårdsverket har ansvarat för tilldelningen av medel för sanering och återställning av miljöskadade områden på regional och lokal nivå. Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet för ekologiskt hållbar utveckling kan saneringsåtgärder ingå som en del av en investeringsplan. Naturvårdsverkets kompetens på området är även framöver viktig för att vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget avseende efterbehandlingsbehov och också följa det internationella arbetet på området. Jordbruksverket har i samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet till regeringen redovisat ett förslag till program för uppföljning och utvärdering av miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Genomförandet bygger på deltagande från ovan nämnda myndigheter. Regeringen föreslår att medel avsätts inom utgiftsområde 23 för att genomföra det föreslagna programmet. Naturvårdsverkets kostnader täcks inom ramen för de medel som verket tidigare tilldelats för arbetsuppgifter inom miljöprogrammet. Regeringen beräknar ramanslaget för år 1998 till 268 104 000 kr. Anslaget beräknas preliminärt till 273 448 000 kr för år 1999 och till 277 819 000 kr för år 2000.
Motionerna I motion Jo715 (mp) yrkas att ytterligare 50 miljoner kronor anslås till Statens naturvårdsverk för att tillgodose behovet av bibehållen kompetens (yrkande 2 delvis). I motion Jo726 (mp) yrkas att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk utökas med 145 miljoner kronor utöver regeringens förslag, att 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag tilldelas ett nytt anslag Miljö- och kretsloppsforskning samt att 200 miljoner kronor anslås på ett nytt anslag Sanering och återställning av miljöskadade områden (yrkande 10 delvis). Naturvårdsverkets anslag bör förstärkas för att tillgodose behovet av en bred kompetens inom olika miljöområden, även spetskompetens. Det finns enligt motionärerna inga garantier för att MISTRA i ett längre perspektiv tar ansvar för miljöforskningen. Medel på anslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet får enligt motionen inte användas för inventeringar och förundersökningar. Saneringar av gamla industriutsläpp, tippar m.m. är mycket angelägna. I motion Jo745 (mp) yrkas tillkännagivande om vikten av att öka havsforskningsanslagen (yrkande 1). Under fem år har ett 60-tal forskare och forskarstuderanden varit sysselsatta med att kartlägga de storskaliga processerna och miljöeffekterna i Kattegatts och Skagerraks havsområden. Arbetet finansierades av Naturvårdsverkets forskningsnämnd. Enligt motionärerna krävs ökade satsningar på havsforskningen. I motion Jo756 (m) yrkas tillkännagivande om miljöforskningen och miljöövervakning (yrkande 5). Motionärerna anser att regeringens neddragning av miljöforskningen och miljöövervakningen är oacceptabel. Vidare yrkas tillkännagivande om avfallsforskningsinstitutet Reforsk, som finansierats tillsammans av kommunerna, industrin och staten (yrkande 7). Motionärerna anför att när regeringen via Naturvårdsverket stryper statens medfinansiering fungerar verksamheten inte längre. Nedläggningen av Reforsk är främst ett slag mot de små företagen som inte har egna forskningsresurser, vilket är olyckligt. Staten bör ta initiativ till att Reforsk eller motsvarande verksamhet åter byggs upp. Motionärerna i motion Jo757 (kd) yrkar att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk utökas med 25 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 10 delvis). Dessa medel bör användas till utvärdering och uppföljning av fattade beslut, vilket är en prioriterad uppgift för Naturvårdsverket. I motion Jo775 (v) yrkas tillkännagivande om en ny anslagspost med namnet Akut forskning på miljöområdet (yrkande 6). Vidare yrkas tillkännagivande om vad som anförts i frågan om att anslaget för Akut forskning på miljöområdet tilldelas 10 miljoner kronor (yrkande 7). I motionen anförs att Naturvårdsverket endast när behov uppstår kan tilldelas medel för akut forskning. Det bör finnas en post under utgiftsområde 20 för detta ändamål. Denna post skall också kunna användas för miljörelaterad forskning som inte ingår i MISTRA:s uppdrag. Vidare yrkas att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk utökas med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag, att ett nytt anslag Akut miljöforskning tilldelas 10 miljoner kronor och ett nytt anslag Miljösanering tilldelas 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 8 delvis). Naturvårdsverket har under de senaste åren haft samma besparingskrav på sig som övriga myndigheter samtidigt som regeringen angett att miljöfrågorna skall vara prioriterade. Verket är tongivande i miljöarbetet och en förutsättning för kommuner och organisationer att arbeta aktivt med miljöfrågor. I motion Jo777 (mp) yrkas tillkännagivande att anslaget A 1 Naturvårdsverket i den preliminära beräkningen för åren 1999 och 2000 utökas med 195 respektive 245 miljoner kronor, att ett nytt anslag A 9 Miljö- och kretsloppsforskning i den preliminära beräkningen för åren 1999 och 2000 tilldelas 50 miljoner kronor samt att ett nytt anslag A 10 Sanering och återställning av miljöskadade områden tilldelas 250 respektive 300 miljoner kronor utöver regeringens förslag för åren 1999 och 2000 (delvis). I motion Jo782 (m) yrkas att anslaget A 1 Staten naturvårdsverk ökas med 80 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkande 1). Neddragning av miljöforskning och miljöövervakning påverkar Sveriges kompetens på miljöområdet. Motionärerna i motion Jo784 (c) yrkar tillkännagivande om stöd till information om bioteknik från Naturvårdsverkets anslag (yrkande 20). Det krävs enligt motionen en folkbildningsinsats för att sprida kunskap om bioteknik. Denna kan utföras av landets ideella organisationer. En sådan organisation har bildats, Institutet för bioteknikinformation, IBIS. Vidare yrkas tillkännagivande om behovet av att utreda Naturvårdsverkets organisation (yrkande 34). Motionärerna anser att en förutsättningslös genomgång av verkets uppdrag och organisation bör göras med syfte att säkerställa ett så effektivt miljöarbete som möjligt.
Utskottets överväganden Tidigare har redovisats att anslaget för miljö- och kretsloppsforskning utgår fr.o.m. år 1998 och i stället kommer huvuddelen av miljöforskningen att finansieras via Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). MISTRA har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Regeringen anför att totalt sett har resurserna för miljöforskning vuxit under de senaste åren trots nedskärningar av i första hand Naturvårdsverkets miljö- och kretsloppsforskning och Skogs- och jordbrukets forskningsråds miljörelaterade forskning. De nya resurserna har i första hand skjutits till av MISTRA och EU, vilket inneburit att forskning om åtgärder och lösningar fått större tyngd. MISTRA beslutade i juni 1997 om en ram på 300 miljoner kronor för stöd till miljöforskning under 1998 vilket är mer än en fördubbling av MISTRA:s stöd under 1997. Beslutet innebär en viss ökning i förhållande till de samlade anslagen från MISTRA och Naturvårdsverket under 1997. För åren 1999-2002 anger MISTRA:s styrelse en planeringsram på respektive 280, 270, 250 och 250 miljoner kronor per år. Utgiftsnivån kommer successivt att anpassas nedåt vilket svarar mot den genomsnittliga långsiktiga avkastningen på kapitalet. MISTRA:s beslut innebär vidare att statens del av den med näringslivet gemensamt finansierade forskning som bedrivs via Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL), upphör från år 1999. Regeringen anför att därefter har SIVL möjlighet att få stöd för avgränsade projekt från MISTRA. Utskottet har inhämtat att MISTRA vid styrelsemöte den 30 juni 1997 beslutat att för år 1998 anslå bl.a. 12 miljoner kronor till projekt inom sådan miljö- och kretsloppsforskning vid Naturvårdsverket som hälftenfinansierats med näringslivet. Dessa medel utgår huvudsakligen till SIVL. Utskottet utgår från att regeringen tar initiativ till en översyn av SIVL:s verksamhet och verkar för en långsiktig finansiering av SIVL:s verksamhet även för tiden efter år 1998. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en med näringslivet samfinansierad forskning om näringslivets miljöfrågor är betydelsefull. Liksom regeringen avser därför utskottet att följa frågan om den långsiktiga finansieringen av denna forskning. Regeringen anför att medlen till sanering och återställning av miljöskadade områden minskas samtidigt som möjligheter öppnas för kommunerna att få bidrag till sådana investeringar via det lokala investeringsprogrammet för hållbar utveckling. Naturvårdsverkets roll på efterbehandlingsområdet kommer fr.o.m. år 1998 att bestå i att på central nivå vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget avseende efterbehandlingsbehov och insatser i landet samt följa det internationella arbetet. Verket skall vidare fungera som kunskapsstöd via bl.a. utbildningar till framför allt lokala men även regionala myndigheter samt ge handräckningstjänster vid konkurser. Medel för verkets uppgifter på efterbehandlingsområdet beräknas fr.o.m. år 1998 under förvaltningsanslaget. Naturvårdsverket har ansvarat för tilldelningen av medel för sanering och återställning av miljöskadade områden på regional och lokal nivå. Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet för ekologiskt hållbar utveckling kan saneringsåtgärder ingå som en del av en investeringsplan. Utskottet delar regeringens uppfattning att Naturvårdsverkets kompetens på området även framöver är viktig för att vidmakthålla och uppdatera kunskapsläget avseende efterbehandlingsbehov och också följa det internationella arbetet på området. Utskottet instämmer i den allmänna bedömningen i motionerna att Naturvårdsverket är tongivande i miljöarbetet och en förutsättning för kommuner och organisationer att arbeta aktivt med miljöfrågor samt att det är angeläget att tillgodose behovet av en bred kompetens inom olika miljöområden på verket, även spetskompetens. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget A 1 Statens naturvårdsverk. Utskottet tillstyrker med hänsyn till det statsfinansiella läget också regeringens förslag rörande miljö- och kretsloppsforskning samt sanering och återställning av miljöskadade områden. Motionerna Jo715 (mp) yrkande 2 delvis, Jo726 (mp) yrkande 10 delvis, Jo757 (kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkandena 6, 7 och 8 delvis samt Jo782 (m) yrkande 1 avstyrks. Utskottet konstaterar att motionerna går utöver den beslutade utgiftsramen. Även motionerna Jo745 (mp) yrkande 1 och Jo756 (m) yrkande 5 avstyrks med det anförda. Utskottet finner inte anledning att redan nu gå in på någon detaljerad bedömning av enskilda anslag för budgetåren 1999 och 2000. Motion Jo777 (mp) delvis avstyrks. När det gäller behovet av en översyn av Naturvårdsverket anförde utskottet vid behandlingen av 1997 års budgetproposition att verkets förutsättningar att säkerställa ett effektivt miljöarbete och att åstadkomma en effektiv användning av anslagna medel kontinuerligt bör följas upp. Utskottet förutsatte därför att regeringen ( utöver det arbete som redovisats om utveckling av funktionsindelade verksamhetsmål ( på lämpligt sätt följer upp verksamheten inom Naturvårdsverket. När det gäller frågan huruvida miljöforskningen bör vara en del av Naturvårdsverkets verksamhet konstaterade utskottet att verket fått i uppdrag att redovisa alternativa förslag till besparingar inom sitt verksamhetsområde för budgetåren 1998 och 1999 och att regeringen i avvaktan på denna redovisning preliminärt inte beräknat några anslag till den forskningsverksamhet som administreras via Naturvårdsverket för dessa år. Utskottet ville vidare erinra om att det även i övrigt på miljöområdet pågår en omfattande utrednings- och utvärderingsverksamhet som kommer att få betydelse för de fortsatta bedömningarna angående Naturvårdsverkets uppgifter och organisation. Utskottet var därför inte berett att föreslå någon särskild översyn av verket. I budgetpropositionen för år 1998 anges att verksamhetsmålen för Naturvårdsverket för budgetåret 1995/96 är indelade efter tretton miljöhot och att det är svårt att utifrån verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser om måluppfyllelse. Regeringen anför att verkets årsredovisning ger information i dimensionerna miljöhot och funktioner. För innevarande år har målen funktionsindelats. Vidare anförs att för att förbättra styrningen och uppföljningsmöjligheterna av verket pågår arbete med att vidareutveckla verksamhetsmålen samt prestationsmått nära knutna till dessa verksamhetsmål. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det är svårt att utifrån verksamhetsmål i form av miljöhot dra slutsatser om måluppfyllelse. Härutöver har utskottet emellertid inte ändrat uppfattning i fråga om en översyn av Naturvårdsverket. Enligt utskottets bedömning kommer den utrednings- och utvärderingsverksamhet som pågår på miljöområdet inom ramen för arbetet med den nya miljöbalken att ha betydelse för de fortsatta bedömningarna av Naturvårdsverkets organisation. Utskottet är därför inte berett att nu föreslå någon särskild översyn av Naturvårdsverket. Motion Jo784 (c) yrkande 34 avstyrks. Staten genom Avfallsforskningsrådet, Närings- och teknikutvecklingsverket och Överstyrelsen för civil beredskap har träffat ett avtal med stiftarna av Reforsk (Svenska Kommunförbundet, Svenska Renhållningsverksföreningen och Sveriges Industriförbund) om ett gemensamt program för tillämpad forskning och utveckling för en kretsloppsanpassning av näringsliv och kommunal verksamhet. Avfallsforskningsrådet, som numera är en del av Naturvårdsverket, gav under tiden 1 juli 1992-31 december 1996 sammanlagt 5 miljoner kronor i stöd till Reforsk. Utskottet har inhämtat att detta stöd numera har upphört. Mot bakgrund av behovet av besparingar tillstyrker utskottet regeringens förslag rörande miljöforskningen. Motion Jo756 (m) yrkande 7 avstyrks. Enligt regeringens direktiv (dir. 1997:120) Biotekniken i samhället ( möjligheter och risker skall en kommitté tillkallas med uppgift att analysera den moderna bioteknikens möjligheter och risker, bedöma långsiktiga förändringseffekter av den moderna biotekniken samt lämna förslag till en övergripande politik för området i ett internationellt perspektiv. Kommittén skall genom ett öppet och utåtriktat arbetssätt främja debatt och diskussion om frågor som rör den moderna biotekniken och dess konsekvenser för individen samt analysera hur kunskaper, värderingar och andra faktorer formar attityder till den moderna biotekniken. Kommitténs uppgift skall vara att bedöma behovet av utbildning för att höja kunskapsnivån om bioteknik inom olika samhällssektorer, bl.a. skall behovet av utbildning i skolan samt fort- och vidareutbildning av olika yrkeskategorier som t.ex. lärare, vårdpersonal, journalister och politiker. Utskottet föreslår i avvaktan på utredningsresultatet att motion Jo784 (c) yrkande 20 avstyrks.
A 2 Miljöövervakning m.m.
Propositionen Under detta anslag anvisas medel för miljöövervakning och för bidrag till vissa ideella organisationers miljöarbete samt för bilavgasundersökningar. Miljöövervakningen har som mål att beskriva tillståndet i miljön och dess förändringar. Naturvårdsverkets miljöövervakningsnämnd fattar beslut om den nationella miljöövervakningens inriktning och fördelar medel till denna. Inom den nationella miljöövervakningen fördelas även medel för viss regional miljöövervakning som specificeras i avtal med länsstyrelserna. En mindre andel används också för internationellt miljöövervakningssamarbete. Av Naturvårdsverkets årsredovisning framgår att verket genom sin miljöövervakningsnämnd fördelat tillgängliga medel som också inkluderar medel från en tillfällig strukturfond för den nationella och regionala miljöövervakningen. Flera samnordiskt planerade övervakningsprogram har kunnat genomföras under perioden delvis tack vare tillskott av medel från besparingar inom andra delar av verket. Ett samlat program för den framtida miljöövervakningens omfattning och inriktning har på regeringens uppdrag utretts och redovisats av Naturvårdsverket under år 1996 (rapport 4543-1). Med Naturvårdsverkets program som underlag har regeringen tillkallat en särskild utredare som granskat dagens miljöövervakning och utarbetat förslag till verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering. Utredaren har överlämnat betänkandet Övervakning av miljön (SOU 1997:34). Utredningen kommer att behandlas i den miljöpolitiska propositionen som regeringen lämnar under våren 1998. I avvaktan på närmare klarlägganden i uppdrag och arbeten enligt ovan anser regeringen att medlen till miljöövervakningen för budgetåret 1998 bör beräknas med det belopp som för 1997 avsatts för miljöövervakning. År 1999 räknar regeringen preliminärt med en ökning med 6 miljoner kronor. Regeringen beräknar vidare sammanlagt 3,5 miljoner kronor för bidrag till Internationella försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges Hembygdsförbund för visst arbete inom naturvård och miljöskydd. För avgasverksamheten beräknas oförändrat anslag. En översyn av finansieringen av bilavgasverksamheten m.m. kommer att göras under hösten 1997. Regeringen avser återkomma till frågan i samband med vårpropositionen 1998. Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till sammanlagt 85 452 000 kr. Anslagsnivån för 1999 och 2000 bör i avvaktan på närmare beredning av underlag för beslut om den framtida miljöövervakningen preliminärt beräknas till 91 452 000 kr.
Motionerna I motion Jo220 (v) yrkas tillkännagivande att av de medel som finns anslagna under utgiftsområde 20 skall 2,2 miljoner anslås till Försurningssekretariatet, 2 miljoner kronor till Naturskyddsföreningen och 0,8 miljoner kronor till Hembygdsförbundet. I motion Jo731 (m) anförs att sambanden mellan miljöstörningar i haven och näringstillförseln, utsläpp av miljöföroreningar samt naturliga variationer måste klarläggas. Miljöövervakningen bör fortsätta i minst nuvarande omfattning och den neddragning av övervakningen som främst sker på västkusten bör omprövas (yrkande 15). I motion Jo757 (kd) yrkas att anslaget tillförs 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag för bl.a. fortsatta medel till det lokala Agenda 21-arbetet (yrkande 10 delvis). Härav bör 2 miljoner kronor öronmärkas till folkbildning i bioteknik. I övrigt bör fördelningen av medel inom anslaget göras på ett sådant sätt att Internationella försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges hembygdsförbund tillförsäkras resurser så att man inte riskerar en reducering av nuvarande nivå. I motion Jo775 (v) yrkas tillkännagivande att en ny anslagspost med namnet Bidrag till kommunala miljörådgivare skall införas (yrkande 4). Motionärerna anför att det är viktigt att det finns experter och sakkunniga som kan hjälpa till att svara på frågor eller ge tips och råd (yrkande 5). Kommuners ekonomi är i dag ansträngd och utrymme saknas för den typen av hjälp. För att skapa förtroende för kommunens och statens miljöarbete är en satsning på miljörådgivare viktig. Vidare yrkas att anslaget Bidrag till miljörådgivning tilldelas 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 8 delvis). I motion Jo781 (kd) anförs att bygderörelsens engagemang via Folkrörelserådet bör ges en framträdande plats i arbetet för ett uthålligt samhälle (yrkande 1). Det lokala Agenda 21-arbetet och det arbete som bedrivs i de lokala utvecklingsgrupperna har mycket gemensamt. Vidare yrkas tillkännagivande om att Folkrörelserådet bör anvisas medel under en treårsperiod ur kretsloppsmiljarden (yrkande 2). Folkrörelserådets verksamhet skall bedrivas i enlighet med intentionerna bakom Agenda 21. Den växande bygderörelsen kan bli en motor i arbetet med att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Med bidrag ur kretsloppsmiljarden vore det möjligt att ge näring åt det folkliga utvecklingsarbete som pågår. Motionärerna i motion Jo784 (c) yrkar tillkännagivande att under anslaget bör ytterligare 1,5 miljoner kronor användas för bidrag till Internationella försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges hembygdsförbund. Dessa organisationer har ett mycket stort värde för miljöarbetet och den miljöpolitiska debatten i landet (yrkande 35). Vidare föreslås att bidraget administreras direkt av Miljödepartementet (yrkande 36). I motion Jo785 (fp) yrkas att anslaget tillförs 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 9 delvis). Länsstyrelserna har i dag inte tillräckligt med resurser för sin övervakande och miljövårdande verksamhet. Det är särskilt viktigt att länsstyrelserna klarar bevakningen av olika riksintressen som annars på kommunnivå lätt kan gå förlorade på grund av bristande översikt. Motionärerna i motion Bo528 (fp) anför att indragningen av de permanenta mätstationerna på västkusten är ett allvarligt hot mot hela miljöövervakningsarbetet, bl.a. genom att viktiga tidsserier bryts. De permanenta mätstationerna bör återupptas (yrkande 5).
Utskottets överväganden Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att miljöövervakningen är en förutsättning för kunna följa upp tillståndet i miljön mot miljörelaterade mål. Miljöövervakningen ger underlag för beslut om åtgärder och måste präglas av långsiktighet och stabilitet. Miljöproblemen domineras i dag av en diffus påverkan som är resultatet av flera sektorers verksamhet och av effekter från deposition av långväga transporterade föroreningar. Internationell samverkan, framför allt genom EU-medlemskapet, har medfört ökade krav på miljöövervakningen. Ett samlat program för den framtida miljöövervakningens omfattning och inriktning har på regeringens uppdrag utretts och redovisats av Naturvårdsverket under år 1996 (rapport 4543-1). I programmet har verket presenterat ett förslag till en fortsatt utbyggnad av miljöövervakningen från 73 miljoner kronor år 1995 till 181 miljoner kronor år 2000. Med Naturvårdsverkets program som underlag har regeringen tillkallat en särskild utredare som granskat dagens miljöövervakning och utarbetat förslag till verksamhetens fortsatta inriktning, omfattning, struktur och finansiering. Utredaren har överlämnat betänkandet Övervakning av miljön (SOU 1997:34), vilket omfattar den verksamhet som för närvarande finansieras med statliga anslag till Naturvårdsverket och beslutas av verkets miljöövervakningsnämnd. I den nu presenterade utredningen SOU 1997:34 har utredaren strävat efter att föreslå utrymme för vissa av de nya och angelägna delar av miljöövervakningen som Naturvårdsverket pekat på. Som villkor för sådant utrymme gäller emellertid att utredningen kan föreslå hur verksamheten kan finansieras. Enligt utredningen är möjligheterna till finansiering av en ökad omfattning av miljöövervakningen enligt Naturvårdsverkets program begränsade. Dock konstaterar utredningen att ett miljöövervakningsprogram på en annan nivå än den som Naturvårdsverket föreslagit fortfarande kan vara en värdefull del av det samlade miljöarbetet och att miljöövervakningen måste inriktas mot de miljömål statsmakterna sätter upp. Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör göras en samlad bedömning av miljöövervakningens omfattning och inriktning i samband med att målen och inriktningen av den framtida miljöpolitiken läggs fast. Det är lämpligt att regeringen återkommer i frågan i den samlade miljöpropositionen våren 1998. Nationalkommittén för Agenda 21 har i sitt slutbetänkande Fem år efter Rio (SOU 1997:105) redovisat det omfattande arbete som har bedrivits i Sverige och lämnat förslag till strategier inför framtiden. I betänkandet redovisas vidare den svenska nationalrapporten till ett extra möte med FN:s generalförsamling (UNGASS) och exempel på lokalt Agenda 21-arbete på olika områden. Regeringen kommer under hösten att ta ställning till hur det fortsatta Agenda-arbetet på nationell nivå skall organiseras. I juni 1997 hölls det extra mötet med FN:s generalförsamling (UNGASS) med syfte att följa upp och utvärdera genomförandet av Agenda 21 på internationell, nationell och lokal nivå. Vid mötet enades världens länder om ett nytt program för genomförande av Agenda 21, ett handlingsprogram för hållbar utveckling inför det 21:a århundradet. Regeringen föreslår att bidragen till vissa ideella organisationers miljöarbete minskas och att bidragen till arbete med lokala Agenda 21 dras in. Vissa möjligheter att erhålla bidrag kommer att finnas inom ramen för det lokala investeringsprogrammet som ett led i arbetet med att vidareutveckla sådana program efter år 1998. Minskningen till de ideella organisationerna innebär att regeringen beräknar sammanlagt 3,5 miljoner kronor för bidrag till Internationella försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges Hembygdsförbund för visst arbete inom naturvård och naturskydd. Utskottet anser att regeringens förslag med hänsyn till det statsfinansiella läget är väl avvägt. Utskottet har ingen erinran mot övervägandena i propositionen och tillstyrker regeringens förslag till ramanslag. Motionerna Jo757 (kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkandena 5 och 8 delvis och Jo785 (fp) yrkande 9 delvis innebär att utgiftsramen överskrids och avstyrks av utskottet. Även motion Jo775 (v) yrkande 4 avstyrks med det anförda. Motionerna Jo220 (v) och Jo784 (c) yrkande 35 innebär visserligen att vissa satsningar bör göras inom utgiftsramen, men motionärerna anger inte vilka verksamheter som därvid måste i motsvarande mån nedprioriteras. Motionerna avstyrks. Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motion Jo781 (kd) om att bygderörelsens engagemang via Folkrörelserådet bör ges en framträdande plats i arbetet för ett uthålligt samhälle (yrkande 1). Motionärerna föreslår att bidrag ur kretsloppsmiljarden skall medges för att ge näring åt det folkliga utvecklingsarbete som pågår (yrkande 2). Enligt förordningen (1996:1378) om statligt investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling kan statsbidrag lämnas till verksamheter eller åtgärder som främjar en ekologiskt hållbar utveckling när det gäller byggnader och teknisk infrastruktur. Bidrag får lämnas till verksamheter eller åtgärder som syftar till att bl.a. minska total mängd genererat avfall, avskilja farligt avfall, återanvända byggnadsmaterial, minska utsläpp av kväve och fosfor från avloppsvatten eller separera avloppsvatten. Det i motionen föreslagna användningsområdet torde inte omfattas av syftet med investeringsbidragen. Motion Jo781 (kd) yrkandena 1 och 2 avstyrks. I fråga om administrationen av bidrag till Hembygdsförbundet, Svenska naturskyddsföreningen och Internationella försurningssekretariatet för bl.a. informationsarbete, konferens- och programverksamhet inom naturvård och miljöskydd anförde utskottet vid föregående års budgetbehandling (1996/97:JoU2 s. 15) att för budgetåret 1995/96 anslogs medel till de berörda miljöorganisationerna under anslaget A 2 Bidrag till miljöarbete som disponeras av Naturvårdsverket. Regeringen beslutade i regleringsbrevet om fördelningen av de anslagna medlen på respektive organisation och föreskrev att organisationerna skall lämna redovisning av bidragens användning till Naturvårdsverket. Utskottet hade under hand inhämtat att någon förändring av hanteringen inte planeras för budgetåret 1997. Utskottet har inhämtat att inte heller för budgetåret 1998 planeras någon förändring av hanteringen. Motion Jo784 (c) yrkande 36 avstyrks. Miljöministern anförde den 21 maj 1997 i ett svar på fråga 1996/97:510 om en forskningsstation vid Gullmarsfjorden att frågan om dess framtida arbete och kompetens beror bl.a. av inriktningen på den miljöforskning och miljöövervakning som Naturvårdsverket och MISTRA har att bedöma och prioritera inom ramen för sina resurser. Det är Naturvårdsverket som är operationellt ansvarigt för det nationella miljöövervakningsprogrammet. Även efter neddragningen av tre intensivstationer på västkusten har Västerhavet enligt Naturvårdsverket en väl fungerande miljöövervakning av den fria vattenmassan jämfört med övriga havsområden. Miljöministern hänvisade till att frågan om den framtida miljöövervakningens inriktning, omfattning, struktur och finansiering nyligen har utretts och att regeringen avser att i samband med miljöpropositionen närmare ange förutsättningarna för miljöövervakningen. Det kommer dock även fortsättningsvis att vara Naturvårdsverket och där miljöövervakningsnämnden som har ansvaret för hur resurserna skall användas för den nationella miljöövervakningskontrollen. Med det anförda avstyrks motionerna Jo731 (m) yrkande 15 och Bo528 (fp) yrkande 5.
A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag
Propositionen Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador förorsakade av försurande luftföroreningar. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bestämmelserna innebär att statsbidrag får lämnas till kalkning, biologisk återställning i kalkade vatten samt till nödvändiga utredningar och undersökningar i samband med kalkning eller biologisk återställning. Frågor om bidrag till kalkningsverksamhet prövas av länsstyrelserna. Länsstyrelserna har redovisat verksamheten som finansieras under detta anslag under budgetåret 1995/96. Naturvårdsverket har överlämnat en sammanställning av länsstyrelsernas redovisningar till regeringen. Utgiftsutvecklingen enligt Naturvårdsverkets budgetprognos visar att anslaget inte kommer att förbrukas under innevarande budgetår. Regeringen anför att i dag kalkas ungefär 7 500 sjöar och 12 000 km vattendrag. Dagens effektuppföljningsprogram visar att ungefär 90 % av sjökalkningen och 80 % av vattendragskalkningen årligen uppnår verksamhetens mål. Av Sveriges sjöar och vattendrag är ca 20 % påtagligt försurade. Kalkning i stor skala av sjöar och vattendrag har pågått sedan mitten av 1970-talet. Under budgetåret 1995/96 omfattade kalkningsverksamheten 7 500 sjöar och 12 000 km rinnande vatten. Målet med kalkningen har under de senaste tre budgetåren uppnåtts i ca 90 % av de kalkade sjöarna och ca 80 % av vattendragen. De biologiska effekterna har varit övervägande positiva även om vissa kalkningar inte nått uppsatt mål. Under de senaste åren har kalkningsanslaget varierat kraftigt från år till år bl.a. beroende på stora anslagsreserver. Regeringen anser att det är viktigt att kalkningsverksamheten ligger på en jämnare nivå och att anslaget utnyttjas effektivt. Regeringen anser att kalkningsanslaget i fortsättningen skall vara 140 miljoner kronor per år. Under den närmaste tiden kommer dock verksamheten att kunna ligga på en något högre nivå med hänsyn till innestående reservationer på anslaget. Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till 140 000 000 kr. Anslaget för år 1999 och 2000 beräknas preliminärt till samma belopp.
Motionerna I motion Jo709 (fp) yrkas tillkännagivande av att behovet av kalkning är stort, särskilt i Västsverige (yrkande 1). Motionären yrkar att anslaget för kalkning höjs med 20 miljoner kronor (yrkande 2). I motion Jo718 (m) anförs att flera års investeringar i kalkning kastas bokstavligen i sjön när kalkningen av försurningshotade sjöar och vattendrag upphör. Kalkningen måste återställas till en sådan nivå att uppnådda resultat inte äventyras. I motion Jo726 (mp) yrkas att anslaget höjs med 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 10 delvis). Genom kalkningsverksamheten har en del giftiga metaller bundits i sediment. Om kalkningen upphör kan dessa sediment släppa sina lager av metaller och en metallchock för växter och djur bli följden. I motion Jo728 (mp) yrkas tillkännagivande att 100 miljoner kronor bör anslås för kalkningsverksamhet utöver regeringens förslag (yrkande 1). Vidare påtalas nödvändigheten av att kalkade sjöar och vattendrag får fortsatt kalkning (yrkande 2). Minskning av kalkningsverksamheten innebär att de naturvärden som mödosamt byggts upp går förlorade. Det är angeläget att även tidigare inte kalkade vatten kan börja kalkas (yrkande 3). Studier utförda av Konjunkturinstitutet, Fiskeriverket och Naturvårdsverket visar att kalkningen är samhällsekonomiskt lönsam långt över dagens nivå. Vidare framhålls att kalkning i många vatten är nödvändig för den biologiska mångfalden (yrkande 4). Många vattenlevande organismer är känsliga för låga pH-värden, speciellt gäller detta många av de rödlistade hotade arterna. I motion Jo731 (m) anförs att försurningen, som orsakas av svaveldioxid och kväveoxider, är ett av de allvarligaste hoten mot den svenska naturen. Långsiktigt måste det försurande nedfallet av svavel- och kväveoxider minska till en nivå under den gräns som naturen tål. Innan detta har skett måste det allmänna bära ansvaret för att tillräckliga resurser satsas på kalkning av försurade sjöar och vattendrag (yrkande 3). I motion Jo757 (kd) yrkas att anslaget höjs med 40 miljoner kronor (yrkande 10 delvis). Det är samhällsekonomiskt lönsamt att kalka försurade sjöar och vattendrag. I motion Jo759 (s) framhålls att Västsverige bör prioriteras vid fördelningen av anslagen till kalkning (yrkande 2). Mycket av de försurande nedfallen har sitt ursprung i andra länder, men mycket förorsakar vi själva. I Västsverige svarar vägtransporterna för ca 90 % av alla persontransporter och drygt 50 % av all godsbefordran. Åtgärder måste till för att få en övergång till biologiska bränslen som minskar både svavel och kväveutsläpp och motorerna måste göras renare. I motion Jo775 (v) yrkas att anslaget höjs med 60 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 8 delvis). Om nivån 140 miljoner kronor kvarstår för kommande budgetår riskeras att pågående projekt måste läggas ned. Vidare yrkas att anslaget A 3 skall ändra namn till Bidrag för verksamhet mot försurning av sjöar och vattendrag (yrkande 2). I motion Jo777 (mp) yrkas tillkännagivande att beräkningarna för åren 1999 och 2000 på anslaget bör höjas med 150 respektive 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag. I motion Jo782 (m) yrkas att anslaget höjs med 20 miljoner kronor inom utgiftsområde 20 (yrkande 2). Regeringen har de senaste åren minskat kalkningsanslaget. Den nuvarande nivån medför enligt Naturvårdsverket att flera sjöar kommer att få försurningsskador samt att tusentals fiskbestånd slås ut. I motion Jo784 (c) yrkas tillkännagivande om användning av medel till kalkning av sjöar och vattendrag (yrkande 29). Motionärerna föreslår att 40 miljoner kronor från anslaget Investeringsbidrag till främjande av omställning i ekologiskt hållbar inriktning, den s.k. kretsloppsmiljarden, används till kalkning av sjöar och vattendrag för att uppnå ekologisk hållbarhet. Vidare yrkas tillkännagivande om att Naturvårdsverket bör beviljas en anslagskredit om 50 miljoner kronor för kalkningsinsatser (yrkande 30). Det torde inte råda någon tvekan om det långsiktiga behovet av kalkning, men kalkningen kan variera över en längre period beroende på klimat och nederbörd. I motion Jo785 (fp) yrkande 9 delvis yrkas att anslaget för kalkning höjs med 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Om omfattande besparingar görs på anslagen till kalkningen riskerar årtionden av kalkningsinsatser att gå förlorade genom en snabb återförsurning.
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens uppfattning att det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet skall vara det nationella intresset att bevara den biologiska mångfalden och att bibehålla förutsättningarna för utnyttjandet av naturresurserna i sjöar och vattendrag. Regeringen tillsatte hösten 1995 en särskild utredare för att se över kalkningsverksamheten. Utredningen redovisade resultaten av sitt arbete i betänkandet Kalkning av sjöar och vattendrag (SOU 1996:53). Utifrån de förslag som Kalkningsutredningens betänkande presenterade fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att till den 21 mars 1997 ta fram en nationell plan för den statligt finansierade kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag. Den skall, enligt direktiven, innehålla ett underlag med klara objektsprioriteringar på nationell nivå med utgångspunkten att bevara den biologiska mångfalden och bibehålla möjligheterna till nyttjande av sjöar och vattendrag. I uppdraget ingick också att göra en översyn av kalkningsverksamhetens framtida organisation, ekonomiska redovisningssystem, m.m. Naturvårdsverkets delrapport Nationell plan för kalkningsverksamheten, som lämnades till regeringen den 25 mars 1997, innehåller grunden och kriterierna för en bedömningsmall. Rapporten har remissbehandlats under sommaren 1997 och remissinstansernas synpunkter kommer att ge Naturvårdsverket mer underlag inför det fortsatta arbetet med objektsprioriteringen. Naturvårdsverket redovisade den 1 september 1997 förslag till kalkningsverksamhetens framtida organisation. Förslaget innebär att Naturvårdsverket ges ökade möjligheter att styra verksamheten bl.a. genom att ha större ansvar för kalkningens planering, uppläggning, genomförande samt ges möjlighet att ompröva länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsernas arbete kommer att samordnas i regioner där de tillsammans tar fram en regional kalkningsplan. De förordningsändringar som krävs redogör verket för i sin redovisning. Naturvårdsverket föreslår också att det nuvarande bidragssystemet bibehålls med 85, 95 respektive 100 % statsbidrag samt att Skogsstyrelsens program för markkalkning samordnas med verkets program för kalkning av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket har också utfört en undersökning av den samhällsekonomiska nyttan av kalkningsverksamheten. Undersökningen om kalkningsverksamhetens samhällsnytta visar att kalkning är samhällsekonomiskt lönsam. Varje satsad krona är värd minst 1:50-2 kr, enligt Naturvårdsverkets undersökning. Naturvårdsverket utformar för närvarande nya Allmänna råd för kalkning och biologisk återställning för restaurering av försurningsskadade vatten. Naturvårdsverket utvecklar också ett nytt dataregister för kalkning, biologisk återställning och effektuppföljning. Utskottet delar regeringens uppfattning att detta arbete bör underlätta handläggnings-, planerings- och utvärderingsverksamheten samt förbättra möjligheterna till nationell utvärdering. Utskottet instämmer till stora delar i vad som anförts i flera motioner, bl.a. Jo709 (fp) yrkande 2 och Jo785 (fp), om behovet av kalkning. Utskottet delar också den syn som anläggs i motionerna Jo718 (m) och Jo728 (mp) yrkandena 2-4 om behovet av fortsatt kalkning i redan kalkade vatten och att kalkning i många vatten är nödvändig för att bibehålla den biologiska mångfalden. Naturvårdsverket anför i Nationell plan för kalkning av sjöar och vattendrag att återförsurningseffekterna blir mest påtagliga, med höga metallhalter, i starkt försurade områden där kalkning pågått under en längre tid. Enligt Naturvårdsverket är det nödvändigt att följa upp effekterna av återförsurning i de vatten där kalkningen avbryts. Utskottet utgår från att de framförda synpunkterna beaktas i det fortsatta arbetet med objektsprioriteringen. Utskottets förslag i bet. 1997/98:JoU9 innebär för övrigt att syftet med motionerna Jo718 (m) och Jo728 (mp) yrkandena 2-4 i stor utsträckning tillgodoses. Utskottet delar vidare den uppfattning som framförs i motion Jo731 (m) yrkande 3 att långsiktigt måste det försurande nedfallet av svavel- och kväveoxider minska under den gräns som naturen tål. I mars 1997 antog Europeiska kommissionen ett förslag om en gemensam strategi för att motverka försurning. Strategin har utarbetats av kommissionen på svenskt initiativ. Slutmålet är att försurningen skall minska till en nivå som naturen tål, dvs. att kritiska belastningar inte skall överskridas någonstans inom unionen. Ett delmål i kommissionens förslag innebär att den areal där den kritiska belastningen i dag överskrids skall minskas med minst 50 % till år 2010. Det innebär att antalet hektar där den kritiska belastningen överskrids skall halveras, jämfört med ett referensscenario där redan beslutade åtgärder räknas in. För svensk del innebär det långtgående förbättringar. År 1990 var ca 23 % av Sveriges yta utsatt för mera försurat regn än vad naturen tål. Med redan beslutade åtgärder samt de åtgärder som föreslås i försurningsstrategin kommer endast 1,6 % av Sveriges yta att vara utsatt för försurat regn över den kritiska belastningen år 2010. Utskottet anser att det är angeläget att regeringen arbetar aktivt både nationellt och internationellt med att få till stånd en minskning av de försurande utsläppen. Regeringen anför att under de senaste åren har kalkningsanslaget varierat kraftigt från år till år, bl.a. beroende på stora anslagsreserver. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att kalkningsverksamheten ligger på en jämnare nivå och att anslaget utnyttjas effektivt. Regeringen föreslår att kalkningsanslaget i fortsättningen skall vara 140 miljoner kronor per år. Vidare anförs att under den närmaste tiden kommer verksamheten att kunna ligga på en något högre nivå med hänsyn till innestående reservationer. Utskottet instämmer i vad som anförs i flera motioner om att anslaget för kalkning bör bibehållas på en sådan nivå att sjöar och vattendrag kan kalkas i tillräcklig omfattning. Den framtida nivån på kalkningsanslaget bör i avvaktan på pågående utredningar inte anges nu. Utskottet anser att den framtida anslagsnivån bör diskuteras först vid nästa års budgetbehandling. Regeringen anför att under den närmaste tiden kommer kalkningsverksamheten att kunna ligga på en något högre nivå än den regeringen föreslagit med anledning av innestående reservationer. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om storleken på innestående reservationer och för att inte riskera att kalkningen skall minska i omfattning under det kommande budgetåret anser utskottet att 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör användas för kalkning under år 1998. Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Jo784 (c) att för att uppnå målet om ekologisk hållbarhet talar starka skäl för att medel från anslaget Investeringsbidrag till främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning, den s.k. kretsloppsmiljarden, skall kunna användas för kalkning av sjöar och vattendrag (yrkande 29). Utskottet anser att användningsområdet för anslaget Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning, den s.k. kretsloppsmiljarden, bör utvidgas så till vida att 20 miljoner kronor från det angivna anslaget skall användas för kalkning av sjöar och vattendrag under år 1998. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna Jo718 (m), Jo728 (mp) yrkandena 2-4, Jo731 (m) yrkande 3 och Jo784 (c) yrkande 29 som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo709 (fp) yrkande 2, Jo726 (mp) yrkande 10 delvis, Jo728 (mp) yrkande 1, Jo757 (kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkande 8 delvis, Jo782 (m) yrkande 2 och Jo785 (fp) yrkande 9 delvis innebär att det ordinarie anslaget för kalkning skall höjas med varierande belopp. Dessa motioner bör formellt avslås på den grunden att de inte ryms inom den beslutade utgiftsramen. Utskottet anför i betänkande 1997/98:JoU9 i ett tillkännagivande till regeringen att utskottet instämmer i en mer övergripande bedömning att kalkning och åtgärder för att minska övergödning av sjöar är exempel på åtgärder som måste fortgå i oförminskad omfattning. Regeringen bör därför i budgetpropositionen för år 1999 lägga fram förslag om medelstilldelning till kalkning som innebär att verksamheten kan fortgå i oförminskad omfattning i de sjöar och vattendrag som är av betydelse för fisket och den biologiska mångfalden. Utskottet finner dock inte skäl att nu bestämma storleken på anslagen för kommande budgetår. Motion Jo777 (mp) delvis avstyrks. Utskottet har ingen annan uppfattning än den som framförs i motion Jo709 (fp) yrkande 1 om att behovet av kalkning är stort. Utskottet instämmer även i vad som framförs i motion Jo759 (s) att en stor del av de försurande nedfallen har sitt ursprung i andra länder, men att vi själva förorsakar en stor del. När det gäller Västsverige konstaterar utskottet att regeringen utgår från att redan kalkade vatten i de mest försurningsdrabbade områdena i sydvästra Sverige i stor utsträckning kommer att återkalkas. Det anförda bör till stor del tillgodose syftet med motionerna Jo709 (fp) yrkande 1 och Jo759 (s) yrkande 2. Motionerna avstyrks. Regeringen anför att under de senaste åren har kalkningsanslaget varierat kraftigt från år till år, bl.a. beroende på stora anslagsreserver. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att kalkningsverksamheten ligger på en jämnare nivå och att anslaget utnyttjas effektivt. Enligt 6 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen tillfälligt överskrida ett ramanslag genom att ta i anspråk en anslagskredit motsvarande högst 10 % av anvisat anslag. Tillgängliga medel under följande år reduceras med ett belopp motsvarande ianspråktagen anslagskredit. Utskottet har inhämtat att frågan om anslagskredit kan komma att övervägas om behov av en kredit på kalkningsanslaget uppstår för år 1999 och framåt. Såsom regeringen anfört kommer verksamheten under den närmaste tiden att kunna ligga på en något högre nivå än anslaget med hänsyn till innestående reservationer. Motion Jo784 (c) yrkande 30 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda. Enligt motion Jo775 (v) bör anslagsrubriceringen ändras till ?Bidrag för verksamhet mot försurning av mark, sjöar och vattendrag? (yrkande 2). Syftet med motionen synes vara att även andra åtgärder än kalkning bör vara bidragsberättigade. Detta syfte uppnås inte i första hand genom en ändring av anslagsrubriceringen. De närmare villkor som gäller för ett anslag anges i regleringsbrevet och, i förekommande fall, i en särskild förordning. Enligt förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag är både kalkning och biologisk återställning bidragsberättigade. Riksdagen saknar således anledning att bifalla motion Jo775 (v) yrkande 2.
A 4 Investeringar och skötsel för naturvård
Propositionen Från anslaget betalas förvärv av mark i syfte att bevara den biologiska mångfalden genom att skydda särskilt värdefulla naturområden. De naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden, vilken förvaltas av Naturvårdsverket. Från anslaget betalas vidare ersättning till markägare för intrång i pågående markanvändning enligt naturvårdslagen (1964:822) samt enligt 86 och 122 §§ byggnadslagen i dess lydelse intill den 1 januari 1965. Vidare kan från anslaget bidrag lämnas till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden. Dessutom får anslaget användas för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband med säkerställande av värdefulla naturområden. Bidrag för naturvårdsåtgärder från EU:s fond LIFE redovisas under anslaget. Största delen av anslaget för innevarande budgetår beräknas bli förbrukat. Reservationen avser nästan helt tidigare beviljade LIFE-medel. För skötsel av naturreservat m.m. använder Naturvårdsverket för närvarande delar av förvaltningsanslaget A 1 Statens naturvårdsverk. Medlen fördelas i huvudsak länsvis efter redovisade behov från länsstyrelserna. Under år 1997 används 75 miljoner kronor för sådana skötselåtgärder. Många av de områden som inköps kräver betydande insatser för att områdenas naturvärden skall kunna bevaras eller områdena restaureras till den karaktär som man vill eftersträva. Åtgärderna kan vara av engångskaraktär eller ske med varierande tidsmellanrum. Behoven av sådana åtgärder kan variera högst betydande mellan olika år. För att skapa ökat samband mellan markförvärv och skötselåtgärder föreslår regeringen att de medel som tidigare anvisats för skötselåtgärder under förvaltningsanslaget A 1 Statens naturvårdsverk överförs till anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård. Regeringen föreslår att personalkostnader, som är knutna till anslagets verksamhet, fortsättningsvis helt bör belasta verkets förvaltningsanslag. Med anledning härav förs 1 miljon kronor över till verkets förvaltningsanslag. Under budgetåret 1995/96 säkerställde Naturvårdsverket drygt 35 000 hektar mark, i första hand genom förvärv. I huvudsak har förvärven gällt skog av olika typer såsom urskogar, ädellövskogar och skogs/myrmosaikområden. Satsningarna har, liksom tidigare år, framför allt syftat till att bevara den biologiska mångfalden och naturvärden i övrigt. Den areal som säkerställdes under det första halvåret av budgetåret 1997 uppgår till 7 500 hektar. Genomsnittskostnad per hektar är ungefär den dubbla jämfört med tidigare år. Den högre kostnaden beror huvudsakligen på att förvärvad skogsmark är av produktivare slag - och därmed dyrare - än den skogsmark som förvärvats under tidigare år. Regeringen anför att i arbetet med skydd av olika naturtyper är skyddet av skogsmiljöer sedan flera år särskilt uppmärksammat. Miljövårdsberedningen har i betänkandet Skydd av skogsmark (SOU 1997:97 och 98) bedömt behovet och formerna av skydd av skogsmark för att bevara den biologiska mångfalden. Rapporterna remissbehandlas för närvarande. Vidare har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att fortlöpande utvärdera den nya skogspolitikens effekter på den biologiska mångfalden. De båda verken har också regeringens uppdrag att utvärdera återväxtens kvalitet och skyddet av skogsmark. Regeringen avser att under år 1998 återkomma till riksdagen med sina ställningstaganden i dessa frågor. Vid sidan av det statliga arbetet pågår diskussioner om certifiering av det svenska skogsbruket i en partssammansatt arbetsgrupp med representanter för skogsbruk och naturvårdsorganisationer. Under första halvåret 1997 ombildades gruppen, bl.a. ingår inte Skogsägarnas riksförbund. Utifrån vissa internationella grundprinciper har gruppen redovisat ett förslag till svensk standard för ett miljöanpassat skogsbruk. Regeringen anför att beträffande skogsbolagen sker inom den s.k. ekologiska landskapsplaneringens ram arbete som kan innebära att skogsbruket begränsas helt eller delvis under viss tid. Sverige har hittills anmält 1 263 områden att ingå i det europeiska nätverket av skyddade områden - Natura 2000. Naturvårdsverket har i uppdrag att senast den 15 november 1997 i samarbete med länsstyrelserna lämna förslag till regeringen på ytterligare områden som kan anmälas till nätverket. Sverige har genom Naturvårdsverket möjlighet att ansöka om bidrag från EU:s fond LIFE för naturvårdsåtgärder. Under år 1997 har EU beviljat Naturvårdsverket 27 miljoner kronor till två projekt. Eftersom projekten är fleråriga kommer endast mindre delar av dessa medel att förbrukas under budgetåret 1997. Medlen skall huvudsakligen användas för markförvärv men till mindre del även till skötselåtgärder. För tidigare budgetår har EU beviljat medel om tillsammans ca 50 miljoner kronor. För år 1998 uppskattas LIFE-projekt kunna erhålla bidrag om ca 25 miljoner kronor. Regeringen beräknar medel motsvarande detta bidrag under anslaget. Motsvarande belopp beräknas under inkomsttiteln 6911 Övriga bidrag från EG. Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall betalas under nästkommande budgetperiod. Bemyndigandet bör uppgå till 60 miljoner kronor för utgifter som skall betalas år 1999. Regeringen beräknar anslaget till 291 473 000 kr för år 1998. För år 1999 beräknas anslaget till 297 130 000 kr. I avvaktan på regeringens översyn av ramen för utgiftsområdet för år 2000 beräknas anslaget preliminärt till 239 780 000 kr för år 2000.
Motionerna I motion Jo726 (mp) yrkas att anslaget påförs 700 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 10 delvis). De medel som anslås förslår inte och i brist på medel tvingas länsstyrelserna i dag ge klartecken till avverkning trots beräkningar att urskogen och många av de hotade arterna är utrotade inom fem år om avverkningarna fortgår i nuvarande takt. I motion Jo743 (m) påtalas behovet av ändrade regler så att länsstyrelserna kan använda en del av markanslaget till sin administration i samband med arbetet att bilda naturreservat. Länsstyrelserna har under senare år ålagts sparkrav i en sådan utsträckning att det ofta inte varit möjligt att säkerställa de nödvändiga administrativa insatserna. Motionärerna i motion Jo757 (kd) yrkar ytterligare 175 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 10 delvis). I dag är ca 1 % produktiv skogsmark nedanför den s.k. skogsodlingsgränsen avsatt som reservat. Den arealen bör på sikt öka till minst 5 %. Vidare yrkas att regeringen bemyndigas att under 1998 för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 100 miljoner kronor för budgetåret 1999 (yrkande 9). Det krävs mer medel för detta ändamål än vad regeringen föreslår. I motion Jo775 (v) yrkas att anslaget utökas med 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 8 delvis). I Sverige är endast 0,8 % av den produktiva skogsmarken nedanför fjällkedjan skyddad i reservat eller liknande, trots att det är nedanför fjällkedjan som den största mängden rödlistade arter finns. Fattigare länder är ofta bättre på detta. Nästan 10 % av den tropiska regnskogen är skyddad. I motion Jo777 (mp) anförs att 700 respektive 850 miljoner kronor bör beräknas på anslagen för åren 1999 och 2000. I motion Jo785 (fp) yrkas att anslaget bör utökas med 250 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 9 delvis). Det finns många unika naturområden som är akut hotade, där det omgående krävs en kraftig engångs- insats. Det är framför allt stora områden av s.k. gammelskog som står på spel. Riksdagen har tidigare ställt sig bakom ett uttalande att 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför det fjällnära området kan behöva skyddas i reservat. I motion Bo528 (fp) föreslås ett ändrat system för utnyttjandet av markanslaget (yrkande 7). I förhållande till kustlandskap är arealen skyddad naturskog och myr liten. Den fortsatta verksamheten hotas nu av länsstyrelsens brist på resurser för säkerställande. Systemet bör ändras så att länsstyrelserna får utnyttja 2-3 % av beviljat markanslag för att täcka administrationskostnader i samband med säkerställandet.
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens uppfattning att anslaget till markförvärv är ett av naturvårdspolitikens viktigaste instrument för att bevara den biologiska mångfalden. Utskottet anser därför att det trots det statsfinansiella läget är angeläget att behålla en hög ambitionsnivå på detta område. Regeringen anför att under budgetåret 1995/96 säkerställde Naturvårdsverket drygt 35 000 hektar mark, i första hand genom förvärv. I huvudsak har förvärven gällt skog av olika typer såsom urskogar, ädellövskogar och skogs/myrmosaik- områden. Satsningarna har liksom tidigare år framför allt syftat till att bevara den biologiska mångfalden och naturvärden i övrigt. Den areal som säkerställdes under det första halvåret av budgetåret 1997 uppgår till 7 500 hektar. Genomsnittskostnaden per hektar är ungefär den dubbla jämfört med tidigare år. Den högre kostnaden beror huvudsakligen på att förvärvad skogsmark är av produktivare slag - och därmed dyrare - än skogsmark som förvärvats under tidigare år. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om fördelning på anslaget A 4 Investeringar inom miljöområdet. Motionerna Jo726 (mp) yrkande 10 delvis, Jo757 (kd) yrkande 10 delvis, Jo775 (v) yrkande 8 delvis och Jo785 (fp) yrkande 9 delvis avstyrks. Motionerna ryms inte inom den beslutade utgiftsramen. Utskottet finner inte anledning att redan nu ta ställning till enskilda anslag för budgetåren 1999 och 2000. Motion Jo777 (mp) avstyrks. Regeringen bör som tidigare bemyndigas att under löpande budgetperiod ikläda staten ekonomiska förpliktelser för utgifter som skall betalas under nästkommande budgetperiod. Utskottet delar regeringens uppfattning att bemyndigandet bör uppgå till 60 miljoner kronor för utgifter som skall betalas år 1999. Med det anförda avstyrks motion Jo757 (kd) yrkande 9. I motionerna Jo743 (m) och Bo528 (fp) yrkande 7 anförs att länsstyrelserna bör få använda en del av markanslaget till sin administration i samband med arbetet att bilda naturreservat. Utskottet konstaterar att medel för skötsel av naturreservat m.m. tidigare har belastat Naturvårdsverkets anslag A 1 Statens naturvårdsverk. Medlen har fördelats i huvudsak länsvis efter redovisade behov från länsstyrelserna. Under år 1997 används 75 miljoner kronor för sådana skötselåtgärder. För att skapa ökat samband mellan markförvärv och skötselåtgärder föreslår regeringen i årets budgetproposition att de medel som tidigare anvisats för skötselåtgärder under förvaltningsanslaget A 1 Statens naturvårdsverk överförs till anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård. Bakgrunden är att många av de områden som inköps kräver betydande insatser för att områdenas naturvärden skall kunna bevaras eller för att områdena skall kunna restaureras till den karaktär som man vill eftersträva. Åtgärderna kan vara av engångskaraktär eller ske med varierande tidsmellanrum. Behoven av sådana åtgärder kan variera högst betydande mellan olika år. Regeringen föreslår samtidigt att personalkostnader knutna till verksamhet på anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård fortsättningsvis helt skall belasta Naturvårdsverkets förvaltningsanslag. Utskottet har inhämtat att avsikten med dessa dispositioner är att renodla användningen av medlen på anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård. Dessa skall kunna användas för skötsel av inköpta naturreservat, men skall inte belastas med personalkostnader. Riksrevisionsverket (RRV) har inom ramen för sin effektivitetsrevision granskat länsstyrelsernas miljövårdsarbete under förändrade finansiella förutsättningar och redovisat resultatet i rapporten (RRV 1997:47) Länsstyrelsernas miljövårdsarbete i förändring. I rapporten anförs att handläggarresurserna för reservatbildningsarbetet har minskat på många länsstyrelser under det senaste budgetåret. RRV bedömer att många av länsstyrelsernas miljövårdsenheter har svårt att upprätthålla de nationella målsättningarna för reservatbildning. RRV föreslår att en del av markförvärvsmedlen avsätts till länsstyrelsernas administrativa kostnader. Utskottet har inhämtat att rapporten för närvarande övervägs i regeringskansliet. Mot bakgrund av vad som ovan anförts och i avvaktan på resultatet av övervägandena avstyrks motionerna Jo743 (m) och Bo528 (fp) yrkande 7.
A 5-A 8 Övriga miljöanslag
Propositionen Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndighet med huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen. Nämnden har vidare en viktig roll i beredningen av ärenden som prövas av regeringen enligt 4 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. En jämförelse mellan budget och utfall 1995/96 visar att anslaget inte utnyttjats fullt ut. Anslagssparandet beräknas minska till år 1998. Av årsredovisningen framgår att prövotidsärendena och antalet beslut som överklagas av länsstyrelserna har ökat. Ärendenas omfattning och svårighetsgrad varierar starkt. Liksom andra rättsprövande myndigheter har Koncessionsnämnden svårt att finna mätbara kvalitetsmått för rättssäkerheten. Regeringen bedömer att effektiviteten i verksamheten är tillfredsställande. Mot denna bakgrund beräknar regeringen anslaget år 1998 för Koncessionsnämnden för miljöskydd till 19 014 000 kr. Regeringen har i lagrådsremiss om en miljöbalk föreslagit att nämnden upphör den 1 januari 1999 då nämndens verksamhet förs över till domstolsväsendet. I avvaktan på regeringens proposition om en miljöbalk och riksdagens beslut beräknar regeringen preliminärt anslaget för år 1999 till 19 605 000 kr och för år 2000 till 19 917 000 kr. Kemikalieinspektionen (KemI) är central förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån frågorna inte handläggs av någon annan myndighet. Kemikalieinspektionens övergripande uppgift är att arbeta för att minska riskerna för skador på människa och miljö från kemiska ämnen och produkter. Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras huvudsakligen genom avgifter. Kemikalieinspektionens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Sveriges medlemskap i EU innebär att en dominerande del av inspektionens verksamhet ligger inom ramen för EU:s arbete med kemikalier. EU-medlemskapet har inneburit kraftigt ökade insatser inom områdena klassificering/märkning, förhandsanmälan av nya ämnen och EU:s arbete med begränsning av vissa kemiska ämnen. Kemikalieinspektionens insatser bidrar till att för Sverige prioriterade kemikaliefrågor uppmärksammas inom EU. Kemikalieinspektionens arbete med att öka kemikaliesäkerheten till skydd för hälsa och miljö både nationellt och inom EU bör för nästa år i huvudsak bedrivas med samma inriktning som hittills. Regeringen beräknar anslaget för år 1998 till 80 011 000 kr. Anslaget beräknas preliminärt till 78 329 000 kr för år 1999 och 79 731 000 kr år 2000. Anslaget A 7 Visst internationellt miljösamarbete disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organisationer och för internationellt samarbete inom Miljödepartementets ansvarsområde. Anslaget belastas även av utgifter för bidrag och medlemsavgifter enligt Sveriges åtaganden inom internationella miljökonventioner och avtal. Från anslaget betalas kostnader för deltagande i vissa möten inom ramen för internationella miljökonventioner och avtal, möten inom ramen för FN-systemet och inom organisationer såsom OECD, ECE, Europarådet samt miljösamarbetet i fråga om Arktis. Vidare betalas från anslaget vissa kostnader för bilateralt miljösamarbete. Förenta nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling för att inom ramen för FN:s miljöprogram (UNEP) helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrelse. Sveriges årliga bidrag till miljöfonden belastar anslaget. Det internationella miljösamarbetet kommer fortsatt att vara betydelsefullt och resurskrävande. Under 1998 kommer bl.a. Sveriges deltagande vid FN:s miljöstyrelses möte, FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) samt möten inom ramen för det internationella konventionsarbetet att kräva särskilda resurser. Den 28 november 1996 inrättade regeringen ett Agenda 21-sekretariat för Östersjörådet (dir. 1996:99). Sekretariatet skall koordinera och initiera insatser och utarbeta förslag så att innehåll och utformning av en Agenda 21 uppfyller målet om hållbar utveckling i regionen. Arbetet skall vara slutfört senast den 1 juli 1998. Regeringen beräknar kostnaderna under 1998 till 1 200 000 kr, som finansieras genom indragning av det under fjortonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget B 13 Miljöinsatser i Östersjöregionen från budgetåret 1993/94. Anslaget för år 1998 beräknas till 37 762 000 kr. För år 1999 beräknas anslaget till 36 562 000 kr och för år 2000 likaledes till 36 562 000 kr. Under anslaget A 8 Stockholms internationella miljöinstitut redovisas utgifterna för statens stöd till Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23, rskr. 1987/88:373). Staten finansierar för närvarande ca 30 % av SEI:s verksamhet. SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut resultat av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling. SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i Boston, ett i York och ett i Tallinn. SEI har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproblemen. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a. energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. Regeringen beräknar anslaget till 12 000 000 kr för 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas samma belopp.
Motionen I motion Jo761 (c) påtalas behovet av stöd till projekt Agenda 21 i sydöstra Sverige (yrkande 1). Vidare yrkas tillkännagivande att medel till projektet Agenda 21 i sydöstra Sverige anslås ur anslaget Visst internationellt miljösamarbete (yrkande 2). Under senare år har svenska lokala och regionala företrädare samarbetat i miljöfrågor med kolleger i ?Gröna hörnet? av Östersjöregionen (sydöstra Sverige, nordöstra Polen, Kaliningradenklaven och Litauen). Ett regionalt Agenda 21-projekt utarbetas.
Utskottets överväganden Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslagen A5-A8. Utskottet har inhämtat att från anslaget A 8 Visst internationellt miljöarbete har tidigare utgått medel till ideella miljöorganisationers internationella verksamhet. Utskottet anser att medel ur anslaget skall utgå till dessa organisationer även för år 1998. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringen anför att en Agenda 21 för Östersjöregionen håller på att utarbetas av en internationell arbetsgrupp, som skall presentera ett förslag till aktionsplan under första halvåret 1998. Prioriterade områden är enligt direktiven uthållig utveckling inom jordbruk, energi, fiske, skogsbruk, industri, turism och transporter. Detta arbete torde i stor utsträckning tillgodose syftet med motion Jo761 (c) yrkandena 1 och 2. Motionen avstyrks.
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. (B)
Propositionen Mot bakgrund av energipropositionen (prop. 1996/97:84), som bl.a. innebär avställning av en reaktor år 1998, behöver SSI:s och SKI:s tillsyn på kärn- energiområdet öka i omfattning för att säkerställa ett bra skydd av personal, allmänhet och miljö. Verksamhetsområdet tillförs därför ytterligare 23,5 miljoner kronor fr.o.m. år 1998. I energipropositionen (prop. 1996/97:84) betonas vikten av att säkerheten kan upprätthållas i den nya situation som uppstår i och med avställningen av en reaktor år 1998. Detta medför krav på ökade insatser från SKI och SSI. Motivationen, engagemanget och uppmärksamheten hos personalen vid kärnkraftverken måste vidmakthållas på en hög nivå trots den påfrestning en avställning innebär. Myndigheterna måste överväga särskilda tillsynsinsatser och beredas tillfälle att förstärka sin kompetens och sina resurser för att övervaka att säkerheten vidmakthålls under hela driftperioden. De senaste årens säkerhetsrelaterade händelser vid kärnkraftverken, behovet av skärpt kontrollverksamhet när reaktorerna blir äldre samt kraftföretagens aviserade renoveringar och moderniseringar indikerar vidare att antalet ärenden och deras grad av komplexitet kommer att öka framöver. På kärnavfallsområdet väntas kraven på SKI:s och SSI:s tillsynsverksamhet öka i takt med att planeringen av den slutliga avfallshanteringen efter hand övergår i konkretare åtgärder. Regeringen förutser mot denna bakgrund en ökad arbetsbelastning och därmed ett ökat resursbehov hos SKI och SSI. Det är viktigt att de båda myndigheterna har resurser till tillsynsverksamhet och forskning samt till kompetensutveckling och internationellt erfarenhetsutbyte. Samhällets insyn och statens övergripande ansvar för kärnsäkerheten måste upprätthållas. Myndigheterna bör ha resurser för att behålla och anställa specialistkompetens på området. De resursförstärkningar som behövs bör finansieras med höjda avgifter för kärnkraftsföretagen. Statens strålskyddsinstitut (SSI) övervakar strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna vid behandling och lagring av kärnavfall och använt kärnbränsle samt utövar tillsyn däröver. SSI kontrollerar att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom fastställda gränser. SSI utövar också tillsyn av sådan verksamhet med joniserande strålning som ligger utanför kärnenergisektorn och av verksamhet med icke-joniserande strålning. Dit hör t.ex. verksamhet på sjukhus, forskningsinstitutioner och annan industriell verksamhet än kärnkraft liksom kontroll av naturlig strålning. SSI har en beredskap för rådgivning och information vid kärntekniska olyckor inom eller utom landet. Institutets verksamhet finansieras delvis via avgifter enligt förordningen 1976247 om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut. SSI bör fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 5,5 miljoner kronor för att förstärka tillsynen av strålskyddet i samband med att den första reaktorn ställs av och för att möta de därigenom ökade kraven på kärnavfallsområdet. Regeringen beräknar anslaget B 1 till 78 055 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas utgifterna under anslaget B 1 till 80 178 000 kr respektive 82 306 000 kr. Statens kärnkraftinspektion (SKI) övervakar säkerheten vid de svenska kärntekniska anläggningarna. SKI utövar också tillsyn över behandling och lagring av kärnavfall vid kärnkraftverken, lagring av använt kärnbränsle i det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) i Oskarshamn samt slutförvaring av kärnavfall i slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall (SFR-I) i Forsmark. SKI handhar även sådana uppgifter kring hantering av kärnämne och kärnteknisk utrustning som följer av Sveriges internationella åtaganden om icke-spridning av kärnvapen m.m. och i den utsträckning dessa uppgifter inte handhas av Europeiska kommissionen. SKI utövar vidare tillsyn över reaktorinnehavarnas program för att hantera och slutförvara använt kärnbränsle och kärnavfall och för att riva kärnkraftverken, samt över avsättning och användning av medel inom det statliga finansieringssy- stem som skall täcka kostnaderna härför. SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kärnkraftinspektion. RRV har i sin utvärdering av SKI:s årsredovisning angett att en tydligare målhierarki och utvecklade verksamhetsmål skulle öka möjligheten att följa upp verksamheten. SKI har på regeringens uppdrag sett över verksamhetsmålen med detta syfte och har återrapporterat till regeringen i frågan under år 1997. SKI:s årsredovisning visar att myndigheten i huvudsak har levt upp till uppsatta mål. Visst långsiktigt arbete såsom föreskriftsarbete och kärnsäkerhetsforskning har dock på grund av resursskäl inte kunnat utföras i önskvärd omfattning. SKI har på regeringens uppdrag sett över verksamhetsmålen för att klarställa inriktningen av och ambitionsnivån för myndighetens verksamhet i förhållande till omvärlden. De nya verksamhetsmålen införs fr.o.m. år 1998. Regeringen har i energipropositionen konstaterat att SKI behöver ökade resurser för att de överenskomna målen och ambitionsnivån skall kunna uppfyllas. SKI har också återrapporterat till regeringen om hur SKI agerat i förhållande till de rekommendationer i betänkandet (SOU 1996:73) som under våren 1996 lades fram av den internationella granskningsgrupp som granskade tillsynsverksamheten vid SKI och SSI. Regeringen konstaterar att granskningsgruppens rekommendationer i allt väsentligt har blivit tillgodosedda genom SKI:s åtgärder i förening med regeringens förslag om ökade resurser för myndigheten. SKI bör fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 10 miljoner kronor för att förstärka tillsynen av kärnsäkerheten i samband med att den första reaktorn ställs av och för att möta de därigenom ökade kraven på kärnavfallsområdet. SKI:s anslag för kärnsäkerhetsforskning bör fr.o.m. år 1998 tillföras ytterligare 8 miljoner kronor med anledning av att den första reaktorn ställs av och för att möta de därigenom ökade kraven på kärnavfallsområdet. Regeringen beräknar anslagen B 2 respektive B 3 till 75 479 000 kr respektive 63 950 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas utgifterna under anslaget B 2 till 77 690 000 kr respektive 79 963 000 kr och under anslaget B 3 till 65 251 000 kr respektive 66 636 000 kr. Från anslaget B 4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska schilling, för deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet, såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella atomenergiorganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt kärnsäkerhetssamarbete. Regeringen beräknar att anslaget för år 1998 bör vara 26 752 000 kr. För åren 1999 och 2000 beräknas en oförändrad anslagsnivå. Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt och att den anläggning i vilken verksamheten bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan verksamheten har upphört (10 §). Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen, så länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt ställa säkerheter till staten för att säkerställa att medel finns tillgängliga för att betala kostnader för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och visst radioaktivt avfall, avveckling och rivning av reaktoranläggningar och forskning på kärn- avfallsområdet. Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd Kärnavfallsfonden. Fondens medel skall enligt finansieringslagen placeras på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av år 1996 var Kärnavfallsfondens marknadsvärde 20 831 miljoner kronor (17 939 miljoner kronor enligt de förvaltningsregler som 1995 gällde enligt finansieringslagen).
Utskottets överväganden Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslagen B 1(B 4.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1997/98:Jo709 yrkande 2, 1997/98:Jo715 yrkande 2, 1997/98:Jo726 yrkande 10, 1997/98:Jo728 yrkande 1, 1997/98:Jo757 yrkande 10, 1997/98:Jo775 yrkandena 4-8, 1997/98:Jo782 yrkandena 1 och 2 och 1997/98:Jo785 yrkande 9 anvisar anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 1, 2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för budgetåren 1999 och 2000 att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo777, res. 1 (mp) 3. beträffande bidrag till vissa miljöorganisationer att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo220 och 1997/98:Jo784 yrkande 35, res. 2 (c, fp, v, mp) 4. beträffande uppföljning av vissa anslag att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo726 yrkande 9, 5. beträffande havsforskning att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo745 yrkande 1, res. 3 (mp) 6. beträffande miljöforskningen och miljöövervakningen att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo756 yrkande 5, res. 4 (m) 7. beträffande översyn av Naturvårdsverket att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 34, res. 5 (c) 8. beträffande Reforsk att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo756 yrkande 7, res. 6 (m) 9. beträffande information om bioteknik att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 20, res. 7 (c, mp) 10. beträffande Folkrörelserådet att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo781 yrkandena 1 och 2, 11. beträffande administration av bidrag till miljöorganisationer att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 36, 12. beträffande neddragning av anslag för miljöövervakning att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo731 yrkande 15, res. 8 (m) 13. beträffande mätstationer på västkusten att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo528 yrkande 5, 14. beträffande medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar utveckling att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo718, 1997/98: Jo728 yrkandena 2-4, 1997/98:Jo731 yrkande 3 och 1997/98:Jo784 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 15. beträffande behovet av kalkning, särskilt i Västsverige att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo709 yrkande 1 och 1997/98:Jo759 yrkande 2, 16. beträffande anslagskredit för kalkningsinsatser att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo784 yrkande 30, 17. beträffande rubriken på anslaget A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo775 yrkande 2, 18. beträffande ekonomiska förpliktelser för kommande budgetår i samband med förvärv av värdefulla naturområden att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Jo757 yrkande 9 bemyndigar regeringen att under år 1998 för statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1999, 19. beträffande kostnader för administration hos länsstyrelser att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo743 och 1997/98:Bo528 yrkande 7, res. 9 (m) 20. beträffande bidrag till vissa ideella miljöorganisationers internationella verksamhet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 21. beträffande Agenda 21 i sydöstra Sverige att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo761 yrkandena 1 och 2.
Stockholm den 20 november 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2) Gudrun Lindvall (mp) anför att anslagen för utgiftsområde 20 för åren 1999 och 2000 bör beräknas enligt tabell:
Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring tkr tkr 1999 2000 1999 2000
A 1 Statens naturvårdsverk273 000278 000195 000245 000 A 3 Bidrag till kalkningsverk- samhet för sjöar och140 00 140 000150 000 200 000 vattendrag A 4 Investeringar och skötsel297 000240 000700 000850 000 för naturvård A 9 Nytt anslag: Miljö- och- - 50 000 50 000 kretsloppsforskning A 10Nytt anslag: Sanering och- -250 000 300 000 återställning av miljö- skadade områden
Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo777 (mp) som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för budgetåren 1999 och 2000 att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo777 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Bidrag till vissa miljöorganisationer (mom. 3) Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp) anför: Under anslaget A 2 Miljöövervakning beräknar regeringen att sammanlagt 3,5 miljoner kronor skall användas för bidrag till Internationella försurningssekretariatet, Naturskyddsföreningen och Sveriges hembygdsförbund för visst arbete inom naturvård och miljöskydd. Detta är en medelsminskning på 1,5 miljoner kronor. Dessa organisationer har ett stort värde för miljöarbetet och den miljöpolitiska debatten i landet. Därför är det viktigt att miljöorganisationerna även i framtiden får möjlighet att hålla sig med egen expertkompetens i viktiga miljö- och naturvårdsfrågor. Vi anser att i vissa frågor har miljöorganisationerna varit mer styrande än både regeringen och riksdag, exempelvis när det gäller att få människor att handla miljövänligt. Det finns också en uttalad vilja från statsmakten att frivilliga organisationer skall ha en viktig roll att spela i samhällsdebatten. Allt kan dock inte baseras på frivillighet och enskilda människors engagemang. Därför bör de medel som avsätts till dessa tre organisationer ur anslaget för miljöövervakning bibehållas på 5 miljoner kronor per år, genom omfördelning inom anslaget. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Jo720 (v) och Jo784 (c) yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande bidrag till vissa miljöorganisationer att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo220 och 1997/98:Jo784 yrkande 35 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
3. Havsforskning (mom. 5) Gudrun Lindvall (mp) anför: Under fem år har ett 60-tal forskare och forskarstuderande varit sysselsatta med att kartlägga de storskaliga processerna och miljöeffekterna i Kattegatt och Skagerraks havsområden. Arbetet, vars slutrapport kom i oktober 1996, benämns Västerhavsprojektet och finansierades av Naturvårdsverkets forskningsnämnd. Enligt forskarnas rapport förvärras situationen för Kattegatt och Skagerrak. Under de senaste 20 åren har halterna av kväve och fosfor bara ökat. Stora mängder kväve transporteras in från södra Nordsjön. Gödningen påverkar ekosystemen genom ökad produktion av plankton, som i sin tur orsakar syrgasbrist vid bottnarna. Under den senaste tioårsperioden har också mängden fintrådiga och snabbväxande grönalger ökat drastiskt i Bohusläns grunda vikar. Numera är mellan 30 och 40 % av de grunda områdena täckta av alger sommartid. Just dessa platser är viktiga ?barnkammare? och skafferi för fiskar och kräftdjur. De senaste 20 åren har vidare syrekoncentrationen i Kattegatts och östra Skagerraks djupvatten minskat betydligt. Regeringen bör ta till sig forskarnas resultat. Vi anser att havsforskningsanslagen bör ökas samt att hårdare krav måste till, nationellt och internationellt, för att minimera giftiga utsläpp. Dessutom föreslår vi ytterligare insatser för att minska närsaltsbelastningen. Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo745 (mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande havsforskning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo745 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Miljöforskningen och miljöövervakningen (mom. 6) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Regeringen har drivit igenom en mycket kraftig minskning av anslagen till miljöforskningen. Även anslagen till teknisk forskning har minskats kraftigt. Neddragningarna är en följd av regeringens forskningspolitik. Inför 1998 har Naturvårdsverkets forskningsnämnd inga medel. Den effekt- och riskrelaterade miljöforskningen, dvs. forskning kring människors och djurs hälsa och fortbestånd samt påverkan på växter, står inför en särskilt omfattande minskning. Inför 1998 kommer de totala tillgängliga budgetmedlen för effekt- och riskrelaterad miljöforskning att minska med minst 1/3 i förhållande till 1997 års budget. Det finns flera skäl för Sverige att värna om miljöforskningen, nämligen att Sverige behöver forskarkompetens inom miljöområdet, vilket ökar universitetens kapacitet att utbilda studenter på grund- och forskarutbildningsnivå. Sverige har vidare ett försprång inom miljöforskningen som vi behöver försvara och som kan ge fördelar i framtiden. Fortsatta miljöinsatser för Östersjön kan också underlättas. Vi anser att neddragningarna av den svenska nationella miljöövervakningen är lika drastiska som inom miljöforskningen. All miljöövervakning avseende den fria vattenmassan på västkusten kommer att upphöra. Därmed avbryts viktiga mätserier om närsalter, klorofyll och planktonförekomst i havsvattnet. En långsiktig miljöövervakning är oundgänglig för att skilja naturliga miljöförändringar från sådana förändringar som människan orsakar. Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo756 (m) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande miljöforskningen och miljöövervakningen att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo756 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Översyn av Naturvårdsverket (mom. 7) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: I en krympande offentlig ekonomi är det nödvändigt att de resurser som ställs till förfogande används så kostnadseffektivt som möjligt. Naturvårdsverket har till uppgift att vara en samlande och pådrivande kraft i miljöarbetet. Verket skall dessutom svara för uppföljning och utvärdering av såväl det nationella som det internationella miljöarbetet. Under senare tid har verkets arbete genomgått snabba tyngdpunktsförskjutningar, bl.a. till följd av det svenska EU- medlemskapet. Det finns enligt vår mening behov av en förutsättningslös genomgång av Naturvårdsverkets uppdrag och organisation med syfte att säkerställa att ett så effektivt miljöarbete som möjligt och effektiv användning av verkets anslagna medel kan uppnås. En särskild utredare bör utreda vilka eventuella organisationsförändringar av verksamheten som bör genomföras för att nå bästa möjliga resultatuppfyllelse. Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo784 (c) yrkande 34 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande översyn av Naturvårdsverket att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo784 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
6. Reforsk (mom. 8) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Avfallsforskningsinstitutet Reforsk finansieras av kommunerna, industrin och staten och när nu regeringen via Naturvårdsverket stryper statens medfinansiering fungerar verksamheten inte längre. Nedläggningen av Reforsk är främst ett slag mot de små företagen som inte har egna forskningsresurser, vilket är olyckligt. Staten bör ta initiativ till att Reforsk eller motsvarande verksamhet åter byggs upp. Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo756 (m) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande Reforsk att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo756 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
7. Information om bioteknik (mom. 9) Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) samt Gudrun Lindvall (mp) anför: Biotekniken kommer att påverka vardagen för de flesta människor. Det innebär att de allra flesta människor kommer att behöva en viss grundkunskap om vad bioteknik är och vad den kan användas till. Under de närmaste åren krävs en bred och mångsidig forskningsinsats rörande dessa frågor. Den bitvis förvirrade diskussion som utbrutit i samband med marknadsföringen av de första genmodifierade livsmedlen visar tydligt på detta informationsbehov. Denna verksamhet kan med fördel utföras av landets ideella organisationer. En sådan organisation har bildats, Institutet för bioteknikinformation (IBIS). Vi föreslår att 3 miljoner kronor anslås för detta ändamål under år 1998 från anslaget A 1 Statens naturvårdsverk, inom oförändrad ram. Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo784 (c) yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande information om bioteknik att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo784 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
8. Neddragning av anslag för miljöövervakning (mom. 12) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Sambanden mellan miljöstörningar i haven och näringstillförseln, utsläpp av miljöföroreningar samt naturliga variationer måste klarläggas. Miljöövervakningen bör fortsätta i minst nuvarande omfattning, och den neddragning av övervakningen som främst sker på västkusten bör omprövas. Detta bör riksdagen med anledning av motion Jo731 (m) yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande neddragning av anslag för miljöövervakning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo731 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. Kostnader för administration hos länsstyrelser (mom. 19) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Länsstyrelserna har under senare år ålagts sparkrav i en sådan utsträckning att det ofta inte varit möjligt att säkerställa de nödvändiga administrativa insatserna för säkerställandearbetet. Det leder till stora problem med att skapa önskvärda naturreservat, trots att det i slutskedet finns medel att bekosta själva reservatet. Inför nästa år ökar sparkraven på länsstyrelserna, vilket accentuerar problemen. Reglerna borde ändras så att länsstyrelserna får använda en mindre del av markanslaget för att täcka sina administrationskostnader i samband med säkerställandet av naturreservat. En sådan ordning tillämpas på vissa andra områden, t.ex. kalkningsverksamheten. Detta bör riksdagen med anledning av motionerna Jo743 (m) och Bo528 (fp) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse: 19. beträffande kostnader för administration hos länsstyrelser att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo743 och 1997/98:Bo528 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Särskilda yttranden
1. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m. Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m) och Eva Björne (m) anför: Den 20 november 1997 beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet om ramar för de olika utgiftsområdena. Vi kan av formella skäl inte vidhålla våra anslagsyrkanden i en reservation och väljer därför att i ett särskilt yttrande redovisa vår politik som berör utgiftsområde 20. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har totalt sett föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma. Regeringen är på väg att minska satsningarna på viktiga områden inom miljöpolitiken. Anslagen till miljöforskning, miljöövervakning samt kalkning av försurningshotade sjöar och vattendrag minskar, samtidigt som utsläppen är på väg att öka till följd av den planerade förtida kärnkraftsavvecklingen. Neddragningarna påverkar Sveriges kompetens på miljöområdet, möjligheterna att få inflytande i det internationella miljöarbetet samt möjligheterna att på sikt exportera kunnande och teknik inom miljöområdet. Vi avvisar besparingarna på dessa områden. Naturvårdsverket borde därför tillföras 80 miljoner kronor för att i största möjliga utsträckning bibehålla omfattningen av Sveriges satsningar på miljöforskning och miljöövervakning. Fördelningen av medlen inom dessa områden bör överlåtas på Naturvårdsverket. Vi har sålunda föreslagit att anslaget A 1 Statens naturvårdsverk ökas med 80 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Regeringen har de senaste åren minskat kalkningsanslaget. Den nuvarande nivån medför enligt Naturvårdsverket att flera sjöar kommer att få försurningsskador samt att tusentals fiskbestånd slås ut. Vi har föreslagit att anslaget A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag ökas med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det är bra att utskottet nu enigt föreslår att kalkningsanslaget skall öka till den nivå som vi föreslagit, även om vi hade en annan finansiering i motionsförslaget. Regeringen har aviserat och föreslagit att avgifterna, och därmed även statsbudgetens anslag, till Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion skall ökas med 5,5 respektive 18 miljoner kronor i samband med den planerade förtida avvecklingen av Barsebäcksverket. Vi har i en motion föreslagit att avvecklingen inte skall genomföras, vilket också innebär att ovanstående avgifter och anslag inte bör ökas så som regeringen aviserat och föreslagit.
2. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m. Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Vi vill erinra om de yrkanden beträffande bl.a. resurser avseende ökade möjligheter till skydd av skogsmark som behandlas i annat utskott. På samma sätt erinrar vi om våra yrkanden avseende stöd till Agenda 21-arbete och stöd till sanering av miljöskadade områden, vilka också behandlas i ett annat utskott. Det är glädjande att kalkningsverksamheten genom utskottets ställningstagande nu kan ges ett ökat stöd i förhållande till regeringens förslag. Därmed tillgodoses också vårt krav avseende anslagskrediter för kalkningsverksamheten. Genom det nu aktuella ställningstagandet från utskottet ges regeringen möjlighet att till kommande budgetår återkomma med en bedömning av behov av och förslag till kalkningsinsatser i enlighet med vad vi tidigare föreslagit.
3. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m. Lennart Fremling (fp) anför: Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård och skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet. En utförligare redovisning finns i reservationerna nr 1 och 29 i betänkande 1997/98:FiU1. För utgiftsområde 20 föreslog vi en utgiftsram om 290 miljoner kronor utöver Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag. Av vår motion 1997/98: Jo785 framgår att det finns angelägna ändamål inom utgiftsområdet som inte kan tillgodoses inom den av regeringen föreslagna utgiftsramen som riksdagen nu har fastställt genom sitt beslut den 20 november 1997. Vi ville satsa 250 miljoner kronor ytterligare för markinköp för att värna om den biologiska mångfalden i de unika naturområden som är hotade, framför allt när det gäller s.k. gammelskog. Vi ville också satsa 20 miljoner kronor ytterligare på miljöövervakning, bl.a. för att länsstyrelserna skulle få bättre resurser. Dessutom ville vi satsa 20 miljoner kronor ytterligare på åtgärder mot försurning. Glädjande nog har jordbruksutskottet enats om att användningsområdet för den s.k. kretsloppsmiljarden bör utvidgas så att 20 miljoner kronor skall användas för kalkning under 1998. Därmed hamnar anslaget för 1998 just på den nivå som vi yrkat på i vår partimotion. Eftersom vårt förslag till utgiftsram har avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg är vi nu förhindrade att fullfölja våra anslagsyrkanden.
4. Medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar utveckling Maggi Mikaelsson (v) anför: Vänsterpartiet har i budgetmotionen anvisat ett anslag för kalkning som ligger 60 000 kr utöver regeringens förslag. Det skulle innebära att kalkningsanslaget sammantaget uppgår till 200 000 kr under kommande budgetår, vilket får anses som ett minimum. I utskottsbehandlingen har majoritet kunnat nås endast genom att en mindre summa omfördelas från den s.k. kretsloppsmiljarden. Jag är principiellt negativ till att använda dessa medel till kalkning, men då behovet av höjda anslag är absolut nödvändigt har jag accepterat förfarandet i detta fall. Det är dock viktigt att påpeka att den nu föreslagna höjningen av anslaget, från 140 000 kr till 160 000 kr inte kommer att vara tillräcklig för de behov som finns. Detta är en följd av den budget som Centerpartiet och den socialdemokratiska regeringen varit överens om.
5. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m. Gudrun Lindvall (mp) anför: Regeringen säger sig ha ambitionen att skapa ett ekologiskt hållbart Sverige. Det är en stor uppgift som kommer att kräva stora resurser, en annan syn på ekonomin än i dag och ett politiskt mod. Det är en nödvändig satsning för barnen. I Miljöpartiets budgetmotion visar vi hur vi vill att en grön budget skall gestalta sig. Vi anser inte att de grundläggande förändringar som krävs för en hållbar utveckling finns i regeringens förslag. Det är viktigt att nå full sysselsättning, att lösa miljöproblemen och att skapa ett socialt hållbart samhälle. I Miljöpartiet de grönas budgetförslag satsas därför totalt 1 195 miljoner kronor på miljösatsningar utöver regeringens förslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för budgetåret 1998. Vi vill fördela dem enligt följande: * Vi vill öka anslaget A 1 Statens naturvårdsverk med 145 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 1998. På så sätt kompenseras vi inte bara för de nedskärningar, ca 75 miljoner kronor, som drabbat verket under denna mandatperiod utan börjar utöka kompetens och möjligheter. För år 1999 vill vi satsa 195 miljoner kronor och år 2000 anslås 245 miljoner kronor, allt utöver regeringens förslag, varav 20 miljoner kronor överförs från Vägverkets administrationsanslag till Naturvårdsverket för hantering av klimatfrågor per år. På Naturvårdsverket skall finnas en bred kompetens inom olika miljöområden, även spetskompetens. Det skall finnas medel att knyta internationellt erkänt kunniga miljöengagerade människor till verket, att satsa på inventeringar, undersökningar, åtgärder m.m. för att komma i gång med mycket som man vet behöver göras för att komma till rätta med miljöproblem. I dag finns inte det - man kan inte ens bibehålla status quo när det gäller försurningen t.ex. Vi vill att Naturvårdsverket skall ges möjligheter att bli den offensiva myndighet som behövs om långsiktigt hållbar ekologisk omställning skall kunna inledas. * Vi vill förstärka anslaget A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet i sjöar och vattendrag med 100 miljoner kronor för 1998 utöver regeringens förslag. På så sätt klaras dagens kalkningsverksamhet och det finns en möjlighet att rädda den biologiska mångfalden i flera vatten. Konsekvenserna av ett kalkningsanslag på regeringens nivå 140 miljoner kronor är förödande. Enligt Naturvårdsverkets rapport kommer det att innebära att man inte ens kan klara att kalka de sjöar och vattendrag som kalkas i dag. För 1997 används knappt 180 miljoner kronor. En återförsurning med åtföljande metallutsläpp av t.ex. aluminium, som finns bundet i sedimenten om pH inte blir för lågt, kan innebära ekologisk kollaps för de tidigare räddade vatten. I dag kalkas endast 45 % av de vatten som är i behov. Det biologiska behovet har beräknats till 600 miljoner kronor om året. I dag kalkas endast hälften av de sjöar, som skulle behöva kalkning. Kalkningen är nödvändig för att bibehålla de arter i sjöar och vattendrag som är känsliga för sjunkande pH-värden. Många av dessa känsliga arter är sådana som Artdatabanken tagit upp som hotade. Enligt Naturvårdsverket kan konsekvensen av ett nedbantat kalkningsbidrag bli att ca 3 000 fiskbestånd slås ut, 100 populationer av den hotade flodkräftan försvinner, flera fjällnära vatten blir helt fisktomma och tungmetallhalterna i den akvatiska miljön liksom kvicksilverhalten i fisk stiger. Nedskärningarna innebär dessutom svåra avvägningar av vilka landsdelar, vattenmiljöer, djurarter eller djurpopulationer som skall prioriteras. Kalkningsverksamheten måste fortsätta i alla vatten som kalkas i dag och även utökas till nya vatten. Försurningen är fortfarande en realitet. * Miljöpartiet de gröna vill förstärka anslaget A 4 Investeringar och skötsel för naturvård med 700 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 1998 för att kunna spara de sista ur- och naturskogarna och på sikt kunna skydda 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen. Den biologiska mångfalden i Sveriges skogar befinner sig i kris. Mindre än 5 % av våra skogar är ur- eller naturskogar. Många innehåller arter som är unika för världen. Det mesta ligger ovanför den s.k. skogsodlingsgränsen, och endast 0,8 % nedanför skogsodlingsgränsen är skyddad trots att det finns 1 662 hotade arter, framför allt lavar och mossor, som hotas av det moderna skogsbruket. Trots kunskaper avverkas ur- och naturskogar med akut hotade arter. Det minsta man kan begära är att de 120 000 ha urskog som fortfarande finns kvar skyddas. Miljöpartiet de gröna kräver avverkningsstopp i dessa skogar. Det är en skam för landet att Sveriges regering inte anser sig ha råd att spara ens det värdefullaste man har. Sverige är medlem i den internationella naturvårdsunionen IUCN, som föreslagit att 10 % av alla representativa naturtyper skall bevaras för att säkerställa biologisk mångfald. Vi anser att 10 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen måste skyddas och att det är bråttom att skydda de första 5 procenten. I år har samma begäran framförts från Naturskyddsföreningen och Miljövårdsberedningen. Men regeringen ökar dock inte anslagen med en krona. Även våtmarker, ädellövskogar m.fl. hotade biotoper behöver avsättas som naturreservat. En del av de marker med höga biologiska värden, som fått stöd inom systemet för NOLA riskerar att förlora stödet i framtiden. De är inte klassade som jordbruksmark och kan därför inte komma i fråga för stöd inom jordbrukets miljöstöd. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utreda vilka dessa marker är och erbjuda stöd inom anslaget. * För att ha kvar en del av den strategiska miljöforskningen på Naturvårdsverket vill vi skapa ett nytt anslag A 9 Miljö- och kretsloppsforskning och där anslå 50 miljoner kronor för vartdera av åren 1998, 1999 och 2000. Vi anser att det alltid kommer att finnas behov av medel till forskning utöver det stiftelsen MISTRA kan bistå med. I dag fattas ca 50 miljoner kronor till miljöövervakning och akuta insatser. MISTRA skall, enligt sina stadgar, stödja ?långsiktigt strategiskt inriktad och problemlösande forskning?, men inget sägs om stöd till akuta och snabba forskningsinsatser, inte heller till riskforskning om de nya GMO-grödorna, en forskning som saknas i dag. Naturvårdsverket kan inte med regeringens neddragningar upprätthålla ansvaret för miljöövervakning och akuta insatser. Miljöpartiet har i många sammanhang och i flera år krävt en större satsning på miljöforskningen. I årets budget föreslår vi att 50 miljoner kronor avsätts till Naturvårdsverket för att ge myndigheten möjlighet att inte helt tappa styrfart vad gäller forskningsinsatser och kanske därmed också få möjlighet att upprätthålla kompetensen. * Vi vill skapa ett nytt anslag A 10 Sanering och återställande av miljöskadade områden. Menar man allvar med ekologisk hållbarhet och att börja betala av miljöskulden måste dessa ofta dyra, komplicerade och tidsödande projekt prioriteras. Kompetensen på Naturvårdsverket och länsstyrelserna måste bibehållas och utnyttjas för detta arbete och för att sätta de planer som finns i verket. För år 1998 avsätter vi 200 miljoner kronor, medel vi vet behövdes för detta år men inte anslogs. Det finns många miljöskadade områden i Sverige, där gifter läcker till naturen, ca 2 000 platser enligt Naturvårdsverkets lista. Det finns kvicksilver och andra tungmetaller, kreosot och stabila organiska kemikalier som vi vet kommer att läcka ut och påverka det levande och även oss själva om inget görs. En förutsättning för att vara på väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle måste vara att eliminera de ?miljöbomber?, som i dag läcker gifter. De riskerar att spridas och ta sig in i näringskedjorna och situationen kan förvärras och saneringen fördyras. En beräknad kostnad för att klara av saneringarna av ?miljöbomberna? är minst 20 miljarder kronor. De objekt där man har startat saneringen, t.ex. Turingeån och sjön Turingen i Södertälje kommun, som är förorenade av kvicksilver, visar att kostnaden ofta blir större än beräknat. Under mandatperioden 1988-1991 anslogs 150 miljoner kronor, vilka beräknades räcka till fem objekt. De räckte till två, däribland Järnsjön i Emåns vattensystem, där en sanering av PCB genomfördes. Naturvårdsverket begärde 210 miljoner kronor för 1997 till projekt som kunde påbörjas då. Man fick 19 miljoner kronor, dvs. mindre än 10 %. I år har anslaget tagits bort helt med motivering att det nya investeringsanslaget E 1 Stöd till ekologisk omställning och utveckling öppnats för detta ändamål. Miljöpartiet de gröna föreslår att 200 miljoner kronor anslås utöver regeringens budgetförslag för budgetåret 1998 för sanering och återställande av miljöskadade områden. För budgetåret 1999 beräknas utöver regeringens förslag 250 miljoner kronor och för budgetåret 2000 300 miljoner kronor. Inom det nya investeringsanslaget får medel dock inte gå till inventeringar och förundersökningar. Det innebär att det angelägna arbete som Naturvårdsverket och länsstyrelserna, i samarbete med kommuner naturligtvis, bedrivit under många år nu avslutas. Saneringar av gamla industriutsläpp, tippar m.m. är oerhört angelägna eftersom varje års fördröjning innebär att mer av gifterna kommer ut i naturen, hamnar i näringskedjorna där de gör skada och i många fall också i oss själva och våra barn. För att klara denna nödvändiga satsning omfördelar vi 150 miljoner kronor för år 1998, 300 miljoner kronor för år 1999 och 600 miljoner kronor för år 2000 från anslaget E 1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Resten, 1 025 miljoner kronor, tas via andra omfördelningar. Det är dags att mena allvar med orden. Det är dags att omsätta dem i handling.
Anslag Regeringens Anslags- Miljöpartiets förslag tkr förändring tkr förslag tkr 199819981998 A 1 Statens naturvårds-268 000 145 000 413 000 verk A 3 Bidrag till kalknings-140 000100 000 240 000 verksamhet för sjöar och vattendrag A 4 Investeringar och292 000 700 000 992 000 skötsel för natur- vård A 9 Nytt anslag: Miljö- - 50 000 50 000 och kretsloppsforsk- ning A 10Nytt anslag: Sanering- 200 000 200 000 och återställning av miljöskadade områden Eftersom Miljöpartiet de gröna gör en helt annan fördelning av ramarna för de olika utgiftsområdena kommer vårt förslag för utgiftsområde 20 Allmän natur- och miljövård att ligga 1 195 miljoner kronor över den ram som majoriteten i riksdagen enats om. På grund av budgetprocessen kan vi därför endast uttrycka våra synpunkter i ett särskilt yttrande.
Använd ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken! Miljöpartiet har i flera sammanhang drivit åsikten att den ekonomiska politiken måste användas till att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Ekonomiska styrmedel skapar incitament för utveckling av miljöteknik och kan användas för att snabba på processen att bli av med t.ex. farliga kemikalier. I Miljöpartiets motion om skattepolitiken ges en rad förslag till ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Vi anser att en långtgående skatteväxling måste komma till stånd och att trafiken måste betala sitt fulla samhällsekonomiska kostnadsansvar. * Vi anser att det är dags att skatteväxla. Vi föreslår en successiv växling av skatt på arbete mot höjda miljöskatter. Fram till år 2010, då också kärnkraften förutsätts ha helt avvecklats, föreslås totalt 100 miljarder kronor ha skatteväxlats. Dessa skatteförändringar medför prisförändringar som gynnar miljöanpassat beteende hos såväl enskilda som företag. * Den svenska miljöskulden beräknades 1992 till minst 260 miljarder kronor med en årlig ökningstakt på ca 7 miljarder kronor (se SOU 1992:58). Den OECD- rapport om svensk miljövård som kom under 1996 visar att Sverige har stora brister inom framför allt naturvården - detta pekar på att miljöskulden fortfarande ökar. Miljöpartiet anser att miljöskuldsökningen skall upphöra senast 1999 och därefter minskas. Det kräver långtgående miljökrav, miljöanpassning av skattesystemet och betydande satsningar på miljön inom både offentlig och privat sektor. * De övergripande ekologiska aspekterna på ekonomin måste ges betydligt större tyngd i den ekonomiska politiken. Det är inte rimligt att förvänta sig att miljöpolitiken ensam kan klara de mer grundläggande orsakerna till den omfattande resursförstöringen, utarmningen och förgiftningen av miljön. Miljöproblemen är inte marginella fenomen som kan fixas av någon eftersläpande städpatrull. De är tvärtom grundläggande problem som handlar om förutsättningarna för vår försörjning och ekonomi. Den ekonomiska politiken måste därför läggas om till en långsiktigt hållbar kretsloppsekonomi. Miljöanpassningen av ekonomin innebär emellertid inte bara begränsningar. Tvärtom innebär den också stora möjligheter till fler arbetstillfällen och på sikt bevarat välstånd. Det är t.o.m. så att utan en miljöanpassning av ekonomin löper vi i Sverige mycket stor risk att på lång sikt rasera praktiskt taget alla möjligheter till välstånd. Sverige måste sträva efter en kvalitativ tillväxt som mål för den ekonomiska politiken. Även på kort sikt öppnar en miljöanpassning av den ekonomiska politiken stora möjligheter. Miljökraven måste ses som en av de viktigaste drivkrafterna för en hållbar ekonomisk utveckling. De skapar ett förändringstryck som leder till effektivare och mer ekonomisk användning av både naturresurser och arbetskraft. Miljöbranschen är i sig en viktig tillväxtbransch med stora och växande möjligheter i framtiden. Genom en s.k. grön skatteväxling skapas förutsättningar för minskad miljöskuld, ökad livskvalitet och fortsatt välfärd. Miljöpartiet har en grön vision om en värld med ren luft, ren jord och rent vatten. En värld där miljöutrymmet är rättvist fördelat och där alla människor lever ekologiskt hållbart. Vi ser fram emot den utvecklingen och vill skynda på den. Med vetskapen om att omställningen förestår har vi alla fördelar av att starta utvecklingen, även storskaligt. Det kräver att vi integrerar ett ekologiskt tänkande i våra ekonomiska modeller. Det kräver att vi vågar prova nya vägar och ser möjligheterna i det nya som måste komma. Det kräver politiskt mod att ompröva gamla värderingar och gamla lösningar. Det kräver att vi ifrågasätter det kemikaliesamhälle vi har i dag och vågar se samband mellan sjukdomar som allergi och miljöförstöring. Kort sagt, massor av förändringar krävs och förhoppningsvis ger de alla en bättre livskvalitet och långsiktig hållbarhet i framtiden. Och en möjlighet till ett rättvist miljöutrymme för alla. Det är vi i den rika världen som måste finna modellen för detta framtida samhälle. Det är vi som i dag tar för oss för mycket per capita.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 - Allmän miljö- och naturvård 1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
----------------------------------------------------- | Anslag |Utskottets| | | | | |förslag| ----------------------------------------------------- ----------------------------------------------------- |A 1|Statens naturvårdsverk (ram) |268 104| ----------------------------------------------------- |A 2|Miljöövervakning m.m. (ram) |85 452| ----------------------------------------------------- |A 3|Bidrag till kalkningsverksamhet |140 000| | |för sjöar och vattendrag (ram) | | ----------------------------------------------------- |A 4|Investeringar och skötsel för naturvård |291 473| | |(ram) | | ----------------------------------------------------- |A 5|Koncessionsnämnden för miljöskydd (ram) |19 014| ----------------------------------------------------- |A 6|Kemikalieinspektionen (ram) |80 011| ----------------------------------------------------- |A 7|Visst internationellt miljösamarbete |37 762| | |(ram) | | ----------------------------------------------------- |A 8|Stockholms internationella miljöinstitut|12 000| | |(obet) | | ----------------------------------------------------- |A 9|Akut miljöforskning, SNV (ram) | | ----------------------------------------------------- |A |Miljösanering (ram) | | |10 | | | ----------------------------------------------------- |A |Bidrag till miljörådgivning (ram) | | |11 | | | ----------------------------------------------------- |A |Miljö- och kretsloppsforskning (ram) | | |12 | | | ----------------------------------------------------- |A |Sanering och återställning av | | |13 |miljöskadade | | | |områden (ram) | | ----------------------------------------------------- |B 1|Statens strålskyddsinstitut (ram) |78 055| ----------------------------------------------------- |B 2|Statens kärnkraftinspektion: |75 479| | |Förvaltnings- | | | |kostnader (ram) | | ----------------------------------------------------- |B 3|Statens kärnkraftinspektion: |63 950| | |Kärnsäkerhets- | | | |forskning (ram) | | ----------------------------------------------------- |B 4|Visst internationellt samarbete i fråga |26 752| | |om | | | |kärnsäkerhet m.m. (ram) | | ----------------------------------------------------- | TOTAL | 1 178| | | 052| -----------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------- |Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård - regeringens förslag och motionsförslagen | ------------------------------------------------------------------------------- | 1000-tal kronor ||Regeringens | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- | Anslag || förslag | m |c | fp | v | mp | kd | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |A 1|Statens naturvårdsverk || 268 104 |+80 000| | | +50 000 | +145 000 | +25 | | | || | | | | | | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |A 2|Miljöövervakning m.m. || 85 452 | | |+20 000 | | | +10 | | | || | | | | | | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |A 3|Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar || 140 000 |+20 000| |+20 000 | +60 000 | +100 000 | +40 | | |och vattendrag || | | | | | | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |A 4|Investeringar och skötsel för naturvård || 291 473 | | | +250 | +200 | +700 000 | +175 | | | || | | | 000 | 000 | | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |A 5|Koncessionsnämnden för miljöskydd || 19 014 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 6|Kemikalieinspektionen || 80 011 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 7|Visst internationellt miljösamarbete || 37 762 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 8|Stockholms internationella miljöinstitut || 12 000 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A 9|Akut miljöforskning, SNV || | | | | +10 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A |Miljösanering || | | | | +200 | | | |10 | || | | | | 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A |Bidrag till miljörådgivning || | | | | +50 000 | | | |11 | || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A |Miljö- och kretsloppsforskning || | | | | | +50 000 | | |12 | || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |A |Sanering och återställning av miljöskadade|| | | | | | +200 000 | | |13 |områden || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 1|Statens strålskyddsinstitut || 78 055 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 2|Statens kärnkraftinspektion: || 75 479 | | | | | | | | |Förvaltningskostnader || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 3|Statens kärnkraftinspektion: || 63 950 | | | | | | | | |Kärnsäkerhetsforskning || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 4|Visst internationellt samarbete i fråga om|| 26 752 | | | | | | | | |kärnsäkerhet m.m. || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- | TOTAL || 1 178 052 | +100 | | +290 | +570 | +1 195 | +250 | | || | 000 | | 000 | 000 | 000 | 000 | -------------------------------------------------------------------------------
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................2 Proposition 1997/98:1 utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård2 A Miljövård.........................................2 B Strålskydd, kärnsäkerhet m.m......................2 Motionerna............................................2 Utskottet.............................................7 Inledning...........................................7 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård......7 Propositionen.....................................7 Mål- och resultatinformation......................8 Motionen.........................................10 Utskottets överväganden..........................10 Miljövård (A)......................................12 Propositionen....................................12 A 1 Statens naturvårdsverk.........................13 Propositionen....................................13 Motionerna.......................................14 Utskottets överväganden..........................15 A 2 Miljöövervakning m.m...........................18 Propositionen....................................18 Motionerna.......................................19 Utskottets överväganden..........................20 A 3 Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag23 Propositionen....................................23 Motionerna.......................................23 Utskottets överväganden..........................25 A 4 Investeringar och skötsel för naturvård........28 Propositionen....................................28 Motionerna.......................................30 Utskottets överväganden..........................31 A 5 A 8 Övriga miljöanslag.........................32 Propositionen....................................32 Motionen.........................................34 Utskottets överväganden..........................34 Strålskydd, kärnsäkerhet m.m. (B)....................35 Propositionen....................................35 Utskottets överväganden..........................37 Hemställan.........................................37 Reservationer........................................39 1. Preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för budgetåren 1999 och 2000 (mom. 2) 39 2. Bidrag till vissa miljöorganisationer (mom. 3)..40 3. Havsforskning (mom. 5)..........................40 4. Miljöforskningen och miljöövervakningen (mom. 6)41 5. Översyn av Naturvårdsverket (mom. 7)............42 6. Reforsk (mom. 8)................................42 7. Information om bioteknik (mom. 9)...............43 8. Neddragning av anslag för miljöövervakning (mom. 12)43 9. Kostnader för administration hos länsstyrelser (mom. 19)44 Särskilda yttranden..................................44 1. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.44 2. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.45 3. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.46 4. Medel till kalkning från programmet för omställning till hållbar utveckling 46 5. Anslag under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, m.m.47 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 52 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård regeringens förslag och motionsförslagen 53