Statsbudgeten för budgetåret 1998 utgiftsområde 23
Betänkande 1997/98:JoU1
Jordbruksutskottets betänkande
1997/98:JOU01
Statsbudgeten för budgetåret 1998, utgiftsområde 23
Innehåll
1997/98 JoU1
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslagen i budgetpropositionen för år 1998 om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, jämte 41 motionsyrkanden. Riksdagen har den 20 november 1997 fastställt utgiftsramen för utgiftsområdet till 13 725 623 000 kr. Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks. Härigenom möjliggörs bl.a. en ytterligare utökning av miljöprogrammet med sammanlagt 700 miljoner kronor. Bl.a. tillgodoses riksdagens önskemål om ett program för resurshushållande jordbruk. Totalt omfattar miljöprogrammet 2,8 miljarder kronor inklusive 50 % medfinansiering från EG. Det motsvarar hela den ram som tilldelats Sverige i anslutningsfördraget med EU. Med anledning av två motionsyrkanden (v) föreslår utskottet ett tillkännagivande beträffande ett särskilt stöd inom ramen för miljöprogrammet till det fjällnära jordbruket. Vidare tillgodoses behovet av ökade åtgärder på fiskets område med 20 miljoner kronor för fiskevård. Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet studieplatser inom högskolan föreslås att antalet helårsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitets utbildningar ökas med 450 platser. Regeringen aviserar i propositionen sin avsikt att ändra skogsvårdsförordningen (1993:1096) så att undantaget från de s.k. ransoneringsreglerna skall gälla endast brukningsenheter som är mindre än 50 hektar. Den nuvarande gränsen är 100 hektar. Vidare föreslår regeringen vissa ändringar i skogsvårdslagen (1979:429) innebärande dels att uttag av skogsbränsle i samband med slutavverkning i fortsättningen skall vara anmälningspliktigt, dels att regeringen får möjlighet att i skogsvårdsförordningen ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina föreskrifter ange regler för uttag av avgifter för tillsyn och kontroll. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har fogats 5 reservationer och 9 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1997/98:1 utgiftsområde 23 föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), 2. att riksdagen för år 1998 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning:
Internationellt samarbete A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag; 37 414 000 kr,
Jordbruk och trädgårdsnäring B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag; 220 188 000 kr, B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 22 000 000 kr, B 3. Djurregister; ramanslag; 35 000 000 kr, B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag; 978 000 kr, B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 349 000 kr, B 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 26 246 000 kr, B 7. Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629 000 kr, B 8. Strukturstöd inom livsmedelssektorn; ramanslag; 110 000 000 kr, B 9. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd; ramanslag; 125 000 000 kr, B 10. Regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 717 000 000 kr, B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 325 000 000 kr, B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 420 000 000 kr, B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 427 500 000 kr, B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag; 4 850 000 000 kr, B 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag; 2 000 000 000 kr, B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.; ramanslag; 80 000 000 kr, B 17. Jordbrukets blockdatabas; ramanslag; 17 000 000 kr,
Fiske C 1. Fiskeriverket, ramanslag; 57 908 000 kr, C 2. Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890 000 kr, C 3. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 84 650 000 kr, C 4. Fiskevård; ramanslag; 20 000 000 kr,
Rennäring m.m. D 1. Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 61 700 000 kr, D 2. Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 46 500 000 kr, D 3. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag; 1 538 000 kr,
Djurskydd och djurhälsovård E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 75 055 000 kr, E 2. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag; 78 109 000 kr, E 3. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag; 18 792 000 kr, E 4. Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 6 893 000 kr, E 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 89 500 000 kr,
Livsmedel F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag; 105 831 000 kr, F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden; ramanslag; 4 019 000 kr, F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 28 614 000 kr, F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 27 084 000 kr, F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ram- anslag; 6 000 000 kr, F 6. Exportfrämjande åtgärder; ramanslag; 5 000 000 kr,
Utbildning och forskning G 1. Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 021 979 000 kr, G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader; ramanslag; 10 806 000 kr, G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning; ramanslag; 195 234 000 kr, G 4. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 901 000 kr,
Skogsnäring H 1. Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 257 211 000 kr, H 2. Bidrag till skogsvård m.m.; reservationsanslag; 6 000 000 kr, H 3. Insatser för skogsbruket; ramanslag; 60 700 000 kr, H 4. Internationellt skogssamarbete; ramanslag; 1 405 000 kr, H 5. Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000 000 kr. Lagförslaget fogas som bilaga 3 till detta betänkande.
Motioner från allmänna motionstiden 1997 1997/98:Jo222 av Maggi Mikaelsson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett särskilt program för fjällnära miljökulturstöd. 1997/98:Jo223 av Patrik Norinder (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar avvisa förslaget till ny djurdatabas i Söderhamn i enlighet med vad som anförts i motionen, 1997/98:Jo227 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inom ramen för anslaget B 12 införa ett särskilt fjällmiljöstöd, 3. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring tkr tkr
A 1.Bidrag till vissa internationella37 414 3 000 organisationer m.m. B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 246 2 000 i jordbruket B 10.Regionala stöd till jordbruket717 000 2 000 B 12.Kompletterande åtgärder inom1 420 000-330 000 jordbruket B 13.Från EG-budgeten finansierade1 427 500-330 000 kompletterande åtgärder inom jordbruket C 4.Fiskevård 20 000 5 000 E 1.Statens veterinärmedicinska anstalt75 0555 000 E 5.Bekämpande av smittsamma 89 500 15 000 husdjurssjukdomar F 1.Statens livsmedelsverk 105 831 5 000 F 6.Exportfrämjande åtgärder 5 000 -5 000 G 1.Sveriges lantbruksuniversitet1 021 979 10 000 H 2.Bidrag till skogsvård m.m. 6 000 5 000
1997/98:Jo229 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av vad ytterligare utnyttjande av investeringsstöd från EU till animalieproduktionen skulle innebära för sysselsättningen. 1997/98:Jo230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av administrationen kring kartavgiften, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frigjorda resurser vid effektivisering av jordbruksadministrationen skall användas för registerhållning och stöd till avbytartjänsten, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öronmärkta anslag till SLU och SJFR för utveckling av ekologiskt lantbruk, 15. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag under utgiftsområde Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar anvisar anslagen enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring tkr tkr
B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 246 10 000 jordbruket D 1.Främjande av rennäringen m.m.61 700 5 000 F 6.Exportfrämjande åtgärder 5 000 5 000
1997/98:Jo232 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner i ett förmånligare stödområde. 1997/98:Jo236 av Birgitta Carlsson och Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av Jordbruksverkets tillsynsansvar. 1997/98:Jo238 av Lennart Brunander och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biodling och utnyttjande av EU:s stöd till biodling. 1997/98:Jo239 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till omfördelning mellan Sveriges och EU:s miljöstöd i enlighet med vad i motionen anförts, 6. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar anvisar anslagen enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring tkr tkr
B 10.Regionala stöd till jordbruket717 000 -50 000 B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m4 850 000-600 000 G 1.Sveriges lantbruksuniversitet1 021 979 -25 000
1997/98:Jo240 av Marie Wilén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandling med EG-kommissionen om tillförande av s.k. mindre gynnade områden. 1997/98:Jo241 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8 miljoner kronor för 1998, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare medel till fiskevård i framtiden, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 29 a § i jaktförordningen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersättningar till tamdjur rivna av hotade rovdjur även skall utgå till tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet, 14. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1998 anvisa anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt Miljöpartiets förslag i tabell.
Anslag Regeringens förslagAnslagsförändring tkr tkr
B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 200 5 000 jordbruket B 12.Kompletterande åtgärder inom1 420 000-100 000 jordbruket B 13.Från EG-budgeten finansierade1 427 500-100 000 kompletterande åtgärder inom jordbruket D 2.Ersättningar för viltskador m.m.46 500 5 000 F 6.Exportfrämjande åtgärder 5 000 -5 000
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för åren 1999 och 2000 enligt tabell.
Regeringens förslag Anslagsförändring tkr tkr Anslag 1999 2000 1999 2000
B 6.Miljöförbättrande åtgärder i26 90027 600 5 000 5 000 jordbruket B 12.Kompletterande åtgärder inom1 420 000 1 420 000 -100 000 -100 000 jordbruket B 13.Från EG-budgeten finansierade1 427 5001 427 500 -100 000 -100 000 kompletterande åtgärder inom jordbruket D 2.Ersättningar för viltskador m.m.46 50046 500 5 000 5 000
F 6.Exportfrämjande åtgärder5 000 5 000 -5 000-5 000
1997/98:Jo244 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av jordbruksadministrationen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparingen på Sveriges lantbruksuniversitet, 1997/98:Jo302 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 20-hektarsgräns i 12 § skogsvårdsförordningen, 1997/98:Jo304 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar om införande av avgift för tillsyn och kontroll i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anmälan av skogsbränsleuttag, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information och rådgivning, 1997/98:Jo305 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett särskilt stöd till röjning och gallring, 1997/98:Jo413 av Peter Eriksson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höja anslaget till fiskevård till 50 miljoner kronor, 1997/98:Jo418 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förstärkningsutsättningar av fisk och att erforderliga medel, 12 miljoner kronor per år, anvisas för detta ur anslaget C 4 Fiskevård, utgiftsområde 23. 1997/98:Jo601 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att administrationen av SLU sammanförs med administrationen av övriga universitet i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Jo739 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser bör ökas till totalt 8 miljoner kronor för 1998, 1997/98:Jo782 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen beslutar att under B 1 Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 215 188 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar att under G 1 Sveriges lantbruksuniversitet inom utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 1 031 379 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att under H 1 Skogsvårdsorganisationen inom utgiftsområde 23 anvisa ett anslag om 262 211 000 kr 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Jo912 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 29 a § jaktförordningen bör ändras, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersättningar för tamdjur rivna av hotade rovdjur även skall utgå för tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det bör avsättas 1 miljon kronor utöver regeringens förslag till ersättning för rivna tamdjur. 1997/98:A437 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av stödområdesgränserna i Värmland. 1997/98:Bo406 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 20 hektars gräns i 12 § skogsvårdsförordningen, 1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av stödområdesindelningen för felplacerade mjölkproducenter.
Motion med anledning av proposition 1997/98:2 1997/98:Jo17 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet till föreningar som bevarar hotade lantraser skall uppgå till 2 miljoner kronor för budgetåret 1998, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8 miljoner kronor för 1998.
Utfrågning Representanter för Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet har lämnat information till utskottet.
Utskottet
1. Inledning
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområde 23 omfattar jordbruk och trädgårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och djurhälsovård, livsmedelskontroll, utbildning och forskning samt skogsnäring. Utgiftsområdet innefattar 40 anslag fördelade på sju verksamhetsområden, där det dominerande området är jordbruks- och trädgårds- näring. Inom utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Centrala försöksdjursnämnden, Statens livsmedelsverk, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd samt Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. Regeringen har i ett inledande avsnitt beträffande utgiftsområde 23 bl.a. redovisat omfattning och ändamål med verksamheter inom utgiftsområdet. Viktiga mål är uthållig ekonomisk tillväxt, regional balans, landsbygdsutveckling, ökad sysselsättning och miljöanpassning. Det svenska jordbrukets, skogsbrukets, fiskets och den svenska livsmedelsindustrins villkor har stor betydelse för möjligheten att nå dessa mål. Livsmedelsindustrins framtida konkurrenskraft bygger på möjligheten att vidareutveckla en produktion som bättre möter konsumenternas krav på hög kvalitet, miljöanpassning och omsorg om djur. Livsmedelspolitiken bör främja en sådan utveckling. En stor del av verksamheten i utgiftsområdet sker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). En viktig målsättning i det svenska EU- arbetet är att medverka till en övergripande reform av CAP. En miljöanpassning av det svenska jordbruket uppnås genom att värna den biologiska mångfalden, kulturmiljön och det varierade odlingslandskapet, ytterligare reducera jordbrukets negativa miljöpåverkan, främja utvecklingen av ekologisk produktion samt att åstadkomma en ökad miljöhänsyn i det konventionella jordbruket. Skogsnäringen är en av de viktigaste exportnäringarna. Gällande skogspolitik innebär bl.a. att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Produktions- och miljömålen skall väga lika tungt. En av huvuduppgifterna för den statliga skogsvårdsorganisationen är att med rådgivning och andra åtgärder bidra till att de som verkar i skogsbruket får tillräckliga kunskaper om skogsskötsel, naturvård, kulturmiljövård m.m. Fiskeripolitiken skall verka såväl nationellt som internationellt för att vatten- och fisktillgångar utnyttjas på ett sådant sätt att de långsiktigt medverkar till livsmedelsförsörjning och välstånd. Detta skall ske med en god hushållning som möjliggör att fiskresurserna kan nyttjas långsiktigt och att den biologiska mångfalden bevaras. Minoriteters rättigheter skall respekteras. En särställning bland minoriteterna har samerna som Sveriges ursprungsbefolkning. Hänsyn skall tas till såväl språk och kultur som de traditionella näringarna. Miljömålet för rennäringen innebär att denna skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Jakten skall baseras på vad som är ett hållbart utnyttjande av viltstammarna. Målen för djurskyddet och djurhälsovården är ett gott hälsotillstånd bland husdjuren och ett gott djurskydd samt en begränsning av användningen av försöksdjur. Utbildnings- och forskningsinsatser inom utgiftsområdet har betydelse för att lösa miljöproblem och för att åstadkomma en tryggad livsmedelsförsörjning. Deltagande i EU:s och internationella forskningsprogram ger nya möjligheter till internationell samverkan inom forskningen. Vidare har regeringen gjort en resultatbedömning beträffande verksamheter inom utgiftsområdet. När det gäller prioriteringar för år 1998 föreslås bl.a. utbyggt miljöprogram för jordbruket, ökade resurser till fiskevården, utökning av antalet utbildningsplatser vid Sveriges lantbruksuniversitet, resurser för exportfrämjande åtgärder, utveckling av alternativa system för värphöns, ytterligare medel för ersättning för viltskador och rovdjursrivna renar samt resursförstärkning av Jordbruksverket. Jordbruksutskottet har i yttrande den 23 oktober 1997 till finansutskottet över proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för år 1998 jämte motioner tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar inom jordbruksutskottets beredningsområde, dvs. för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Efter behandling i finansutskottet har riksdagen genom beslut den 20 november 1997 bl.a. fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23 till 13 725 623 000 kr. Beslutet överensstämmer med regeringens förslag. Detta innebär att huvuddelen av de motioner som berör enskilda anslag bör avslås på den grunden att de inte ryms inom den beslutade utgiftsramen. Regeringens förslag för år 1998 innebär att 37,4 miljoner kronor reserveras för internationellt samarbete inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde, 11 379,9 miljoner kronor för jordbruk och trädgårdsnäring, 193,4 miljoner kronor för fiske, 109,7 miljoner kronor för rennäring m.m., 268,3 miljoner kronor för djurskydd och djurhälsovård, 176,5 miljoner kronor för livsmedel, 1 228,9 miljoner kronor för utbildning och forskning samt 331,3 miljoner kronor för skogsnäring. Jordbruksutskottet har i betänkande 1997/98:JoU9 tillstyrkt regeringens förslag i proposition 1997/98:2 om Hållbart fiske och jordbruk. I propositionen redovisas åtgärder för ett hållbart fiske och jordbruk. Bl.a. lämnas förslag till ett utbyggt miljöersättningsprogram för jordbruket. Mål föreslås för ett nytt program för att minska hälso- och miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen. Förslagen är en del av det pågående arbetet för att åstadkomma ett hållbart fiske och jordbruk med tonvikt på de ekologiska aspekterna. I betänkandet behandlas även ett stort antal jordbrukspolitiska motioner, väckta med anledning av propositionen eller under den allmänna motionstiden 1997. Utskottets förslag till beslut är av betydelse både principiellt och för fördelningen av medel på de olika anslagen inom utgiftsområdet.
2. Internationellt samarbete (A)
Propositionen Många av de problem som världen i dag står inför kan bemötas enbart på global nivå genom multilateralt samarbete. Som exempel kan nämnas den globala livsmedelsförsörjningen, övergripande hälsofrågor för människor och djur liksom de stora miljöfrågorna. Vidare kräver det nationella beslutsfattandet internationella utblickar och hänsynstaganden. Detta gäller inte minst inom vårt närområde i Östeuropa där det sker stora förändringar som har inverkan på vår marknad. Det är av stor vikt att Sverige aktivt deltar i det internationella samarbetet inom jordbrukets och fiskets områden. Målet för verksamheten är att främja ett effektivt internationellt samarbete inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Det internationella samarbetet inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde utanför EU sker huvudsakligen i större multilaterala organisationer, exempelvis FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och i OECD:s jordbruks- och fiskerikommittéer men också inom organisationer som Internationella rådet för havsforskning (ICES), Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV) och åtskilliga andra organ. I detta sammanhang skall också nämnas att ett omfattande samarbete också sker med våra nordiska grannländer inte minst inom ramen för Nordiska Ministerrådet. Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende det internationella samarbetet till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande ( i miljoner kronor och löpande priser):
1995/96 19961997 1998 1999 2000
36,9 34,739,3 37,4 37,4 37,4
3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)
Propositionen De utgifter som belastar anslaget är huvudsakligen medlemsavgifter samt kostnader för deltagande i olika möten som de internationella organisationerna anordnar. Den största posten avser kostnaderna för FAO-medlemskapet. Vidare används anslaget till att finansiera vissa internationella konferenser o.d. som Sverige åtagit sig att stå värd för. En del av anslaget avser kostnader för bilateralt forskarutbyte med länder i Central- och Öst-europa. En viktig faktor som styr utgifterna på området är kronkursutvecklingen, framför allt gentemot USA-dollarn. På grund av en förhållandevis stark dollar beräknas anslagskrediten behöva tas i anspråk innevarande år. Enligt regeringen är det svårt att entydigt bedöma resultatet av verksamheten, eftersom den är uppdelad på flera olika organisationer och sker inom flera olika sakområden. Generellt kan dock sägas att Sverige antingen som enskild medlemsstat, eller genom samarbetet inom EU, aktivt verkar för måttfullhet i organisationernas utgiftsåtaganden, dvs. en högre grad av prioritering av åtaganden och en tydligare styrning. Beträffande anslaget för år 1999 har regeringen beslutat att Sverige skall åta sig värdskapet för ICES jubileumsmöte år 1999. Utgifterna för mötet beräknas till 650 000 kr och förutsätts belasta anslaget. Regeringen gör tills vidare bedömningen att kostnaderna ryms inom ramen för anslaget. År 2000 planeras inga förändringar i verksamheten. Regeringen anser att den internationella verksamhet som ligger inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde skall fortsätta i oförändrad omfattning och bedömer anslagsbehovet till 37 414 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionen Enligt motion Jo227 (v) skall den svenska FAO-kommittén ha en central roll i uppföljandet av FAO-toppmötets utfästelser. Regeringen föreslår inga medel till kommitténs arbete. Enligt motionärerna bör medel anslås för detta ändamål genom en omfördelning från anslaget F 6. Ytterligare 3 000 000 kr utöver regeringens förslag bör således tillföras anslaget (yrkande 3 delvis)
Utskottets överväganden Strävandena att uppnå livsmedelssäkerhet i världen stod i centrum för det livsmedelstoppmöte som hösten 1996 anordnades av FAO. Stats- och regeringschefer liksom andra regeringsmedlemmar från världens länder gjorde långtgående utfästelser om åtgärder för att halvera svälten i världen fram till år 2015 och utveckla en hållbar livsmedelsproduktion för att kunna trygga livsmedelsförsörjningen för världens växande befolkning. Som regeringen framhåller i sitt förslag om hållbart fiske och jordbruk (prop. 1997/98:2, s. 37) förutsätter genomförandet av dessa utfästelser och därmed framgång i strävandena att främja framväxten av en global livsmedelssäkerhet en effektiv uppföljning av toppmötets aktionsplan såväl nationellt som internationellt. Mot denna bakgrund har ett arbete inletts med en nationell strategi för uppföljningen av toppmötet. Enligt regeringen har den svenska FAO-kommittén en central roll i detta sammanhang. Utskottet, som delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget A 1, tillstyrker med det anförda regeringens förslag om medelsanvisning. Därmed avstyrks motion Jo227 (v) yrkande 3 delvis.
4. Jordbruk och trädgårdsnäring (B)
Propositionen Verksamhetsområdet Jordbruk och trädgårdsnäring omfattar jordbruksadministration, vegetabilie- och animalieproduktion samt miljö-, struktur- och regionalpolitiska åtgärder på jordbruksområdet. Verksamhetens tyngdpunkt är genomförande och tillämpning av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Målen för CAP formulerades redan i Romfördraget. De generella målen för CAP äger fortfarande giltighet. Det har dock under de senaste 10 åren skett relativt omfattande förändringar av politikens innehåll, den viktigaste genom 1992 års reform. Denna innebar bl.a. en övergång från rena prisstöd till en kombination av prisstöd och direktbidrag. För att uppnå dessa mål används regleringar av den interna marknaden och priserna, gränsskydd, direktstöd samt miljö- och strukturpåverkande insatser. Beslut om ambitionsnivå och inriktning fattas av rådet. EG-kommissionen och i förlängningen de nationella myndigheterna beslutar om tillämpningen och hur CAP skall administreras. Dessa regler är till stora delar direkt bindande för respektive medlemsstat. Den svenska regeringens möjligheter att påverka dessa är således begränsade, åtminstone på kort sikt. Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet inom verksamhetsområdet. Länsstyrelserna svarar för den regionala administrationen. Vidare har Fiskeriverket, Generaltullstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Skogsvårdsorganisationen visst ansvar inom området. Den beräknade utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor och löpande priser):
1995/96 1996 1997 1998 1999 2000
13 676,3 7 706,0 9 539,3 11 379,9 11 388,4 11 397,3
5. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen Statens jordbruksverk har som övergripande mål att verka för en konkurrenskraftig, miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna samt att administrera den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med EG:s regelverk. Av det senare följer bl.a. att Jordbruksverket, förutom att vara utbetalningsställe för samtliga stöd, har till uppgift att vara fondkoordinator för EG-stöden. Av den verksamhet som bedrivs svarar den direkt EG-anknutna för ca 25 % av verksamhetens omfattning räknat såväl i årspersoner som i kostnader. Lägger man till samtliga EG-relaterade verksamheter inom övriga verksamhetsgrenar är motsvarande siffra drygt 40 %. När det gäller budgetåret 1997 är det en stor skillnad mellan utgifter och anslag. Detta beror enligt regeringen på att Jordbruksverket till följd av EU- medlemskapet ålagts ansvar för en mängd nya verksamheter utan att medel har tillskjutits i motsvarande utsträckning. I ett första skede tillfördes Jordbruksverket arbetsuppgifter avseende ansvaret för djurbidrag, miljöstöd, stöd finansierade från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion, mål 5b och 6, samt för handläggningen av mjölkkvoter. Under år 1997 tillkom ytterligare arbetsuppgifter i form av hantering av ett nytt miljöstöd till flerårig vallodling, kalvbidrag, utbetalningar av BSE-ersättning samt utbetalning av revalveringskompensation. Till dessa utgifter skall läggas kostnaden för den exportbidragskontroll Tullverket enligt avtal med Jordbruksverket ombesörjer. För att täcka dessa verksamhetskostnader har verket tvingats överskrida förvaltningsanslaget. Jordbruksverket har under flera år haft tillgång till ett större anslagssparande. Detta har använts till de ökade arbetsinsatser som föranletts av Sveriges EU-medlemskap. Anslagssparandet minskar därför hastigt och beräknas vid utgången av budgetåret 1997 ha förvandlats till ett underskott på ca 20 miljoner kronor. Underskottet kan till största delen förklaras av tillkommande kostnader för ADB- utveckling. Mot denna bakgrund har regeringen föreslagit att 15 miljoner kronor tillförs verket på tilläggsbudget. Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion, kvalitetsinspektion av frukt och grönsaker, vattenhushållning, foderkontroll, införsel av djur, försäljning av material samt köttklassificering och distriktsveterinärverksamheten beräknas under budgetåret 1997 uppgå till 203 miljoner kronor. Verket bör under år 1998 få bedriva den avgiftsfinansierade verksamheten i oförändrad omfattning. För denna period beräknas intäkterna till 205 miljoner kronor. Eftersom utbetalningar av EG-stöd ersätts i efterskott från EG-budgeten uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta kreditbehov till 5,5 miljarder kronor. Mot bakgrund av de tillkommande ansvarsområden verket ålagts bedömer regeringen anslagsbehovet till 220 188 000 kr för år 1998. Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års anslagsnivå.
Motionerna Enligt motion Jo782 (m) yrkande 3 kan Jordbruksverkets administration underlättas genom att de jordbrukspolitiska stödsystemen förenklas och en fri handel med mjölkkvoter införs. Därmed bör anslaget B 1 Jordbruksverket kunna reduceras med 5 000 000 kr. Hanteringen av den s.k. kartavgiften har enligt motion Jo230 (kd) blivit ett administrativt misslyckande. Den definitiva kartavgiften fastställs först när länsstyrelsen beslutat om godkänd stödomfattning. Den preliminära kartavgiften skall då justeras i förhållande till den definitiva. Detta är enligt motionärerna ett mycket byråkratiskt arbetssätt som kostar tid och resurser helt i onödan. Man borde kunna förenkla administrationen kring kartavgiften genom kvittning vid utbetalning av arealbaserat EU-stöd (yrkande 10). Frigjorda resurser vid effektivisering av jordbruksadministrationen skall användas för registerhållning och stöd till avbytartjänsten. För mjölkgårdar är avbytarverksamheten helt nödvändig för att möjliggöra ett normalt liv för jordbrukarna (yrkande 11). I motion Jo236 (c) framförs krav om en översyn av Jordbruksverkets tillsynsansvar. Den nuvarande tillsynen inom verkets ansvars- område omfattar ett flertal olika uppgifter. Dessa verkställs till en del av verkets egen personal men även av länsstyrelserna och kommunerna. Behovet av en samordnad tillsyn över jordbruksföretagen är minst lika stort inom Jordbruksverkets område som inom Livsmedelsverkets. Krav på en översyn av jordbruksadministrationen framförs även i motion Jo244 (c) yrkande 1. Enligt motionärerna är det ett nationellt intresse att administrationen bidrar till att svenskt jordbruk kan få det stöd som det är berättigat till. Administrationen skall inte orsaka onödiga kostnader, vare sig internt eller externt hos t.ex. jordbrukarna. Det finns starka skäl som talar för en arbetsordning där det så långt som möjligt är länsstyrelserna som handlägger enskilda ärenden.
Utskottets överväganden Som framhålls i propositionen har Jordbruksverkets verksamhet till följd av EU- medlemskapet i huvudsak inriktat sig mot tillämpning av EG:s regleringar och stödsystem. Detta tar i anspråk mycket stora resurser. Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 1 och tillstyrker därför regeringens förslag. Det bör tilläggas att utskottet i betänkande 1997/98:JoU9 har avstyrkt ett motionsyrkande (m) om fri handel med mjölkkvoter. Därmed avstyrks motion Jo782 (m) yrkande 3. När det gäller administrationen av de jordbrukspolitiska stödsystemen konstaterar utskottet i likhet med regeringen att Jordbruksverket, mot bakgrund av de stora förändringar som EU-medlemskapet föranlett och de krav som ställts, får anses ha klarat sina uppgifter väl. Enligt regeringen har länsstyrelsernas samarbete med de centrala verken också i allmänhet fungerat på ett godtagbart sätt. En stor del av de problem som funnits kan hänföras till inkörningsproblem och bör därför kunna lösas. Det är emellertid angeläget att hanteringen av EG- stöden utvecklas och effektiviseras. Den 23 oktober 1997 har regeringen beslutat tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av förvaltningsstrukturen inom jordbruksområdet med utgångspunkt i hanteringen av de jordbruksstöd som berör såväl Statens jordbruksverk som länsstyrelserna. Utredaren skall bl.a. analysera behovet av sådana förändringar i myndighetsorganisation och i ansvars- och arbetsfördelning som kan främja effektiviteten i arbetet, såväl administrativt som ekonomiskt, samt som kan medverka till att ekonomiska sanktioner undviks (se dir. 1997:125). Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den nu beslutade utredningen och föreslår därför att motionerna Jo230 (kd) yrkande 10, Jo236 (c) och Jo244 (c) yrkande 1 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Vidare avstyrks motion Jo230 (kd) yrkande 11.
6. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 2.
7. Djurregister (B 3)
Propositionen På tilläggsbudget till statsbudgeten för år 1997 anvisas ett ramanslag för att täcka investeringskostnader för den databas i vilken identifieringen och registreringen av nötkreatur görs. Databasen skall vara i funktion senast den 31 december 1997. Den avgift som föreslås finansiera kostnader uppkomna under anslaget tas ut fr.o.m. den 1 april 1998. Fr.o.m. budgetåret 1998 skall kostnaderna för driften belasta anslaget. Kostnaderna beräknas uppgå till 35 miljoner kronor per år. Finansiering av investeringar och drift sker genom att intäkterna från avgiften inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiften beräknas ge full kostnadstäckning. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 35 000 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet med utgångspunkt i 1998 års anslagsnivå.
Motionen I motion Jo223 (m) yrkas att riksdagen avvisar förslaget till ny djurdatabas i Söderhamn. Enligt motionärerna måste det vara ett slöseri med statliga medel att bygga upp ett nytt system när det redan finns en fungerande organisation som kan handlägga registret. I dag finns ca 90 % av landets mjölkkor inklusive kalvar i detta register samt 15 % av köttdjursraserna (yrkande 1).
Utskottets överväganden Enligt rådets förordning (EEG) nr 820/97 av den 21 april 1997 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur och för märkning av nötkött och nötköttsprodukter skall medlemsstaterna införa ett system för identifiering och registrering av nötkreatur på produktionsstadiet. Dessutom skall det skapas ett särskilt system för märkning av nötkött i försäljningsledet. Anledningen till detta är att marknaden för nötkött och nötköttsprodukter har destabiliserats på grund av den s.k. BSE-krisen. För att återupprätta balansen på marknaden bör insynen i villkoren för produktion och saluföring förbättras. I ett första steg skall en databas över samtliga djurbesättningar och enskilda djur upprättas där man även skall kunna följa förflyttningar av djur mellan besättningar. Databasen skall administreras av Statens jordbruksverk i samarbete med Svensk husdjursskötsel. Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 3 och tillstyrker därför regeringens förslag samt avstyrker motion Jo223 (m) yrkande 1.
8. Statens utsädeskontroll (B 4) och Statens växtsortnämnd (B 5) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen B 4 och B 5.
9. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (B 6)
Propositionen Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att genom huvudsakligen försöks- och utvecklingsverksamhet styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och ökad andel ekologisk produktion. Likaså disponeras anslaget för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter. Anslagsbehållningarna som under perioden 1997-2001 skall utnyttjas för försöks- och utvecklingsverksamhet avseende miljöförbättrande åtgärder är för perioden intecknade för flerårig verksamhet och kommer löpande att utnyttjas. För budgetåret 1997 har anvisats 23,9 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor vardera för försöks- och utvecklingsverksamhet inom bekämpningsmedelsprogrammet och programmet för minskat växtnäringsläckage. 15 miljoner kronor avser försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande åtgärder för ekologisk produktion. Utöver dessa ändamål avser 2 miljoner kronor funktionstest av lantbrukssprutor. Regeringen anser att anslaget skall användas för att genomföra de i propositionen redovisade förslagen till handlingsprogram vad avser försöks- och utvecklingsverksamhet m.m. För år 1998 innebär det att bekämpningsmedelsprogrammet skall kunna omfatta åtgärder motsvarande 9 miljoner kronor. Programmet för minskat växtnäringsläckage tillförs 9 miljoner kronor och området ekologisk produktion 15 miljoner kronor, varav högst 2 miljoner kronor avser marknadsstödjande åtgärder. Kostnader avseende marknadstödjande åtgärder bör initialt få belasta anslaget, men på sikt är det rimligt att marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret för sådana åtgärder. Utöver dessa ändamål bör medel för funktionstester av lantbrukssprutor och för utvärdering och uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter motsvarande högst 4 miljoner kronor och internationellt standardiseringsarbete kunna lämnas. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 26 246 000 kr för år 1998. Anslagsbehoven för 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års anslagsnivå.
Motionerna Enligt motion Jo227 (v) bör anslaget tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens förslag. Anslaget till marknadsstödjande åtgärder har minskat i samma takt som den ekologiska produktionen ökat. Detta innebär att medel saknas för information till bl.a. allmänheten, offentliga inrättningar och storkök. Medel saknas även för att främja en långsiktig utveckling av marknaden. En ökad satsning på marknadsstödjande åtgärder bör därför göras genom en omfördelning av dels 2 miljoner kronor från anslaget F 6, dels 2 miljoner kronor inom anslaget B 6 där motsvarande belopp tas från funktionstest av lantbrukssprutor (yrkande 3 delvis). I motion Jo230 (kd) yrkas att anslaget tillförs 10 000 000 kr utöver regeringens förslag. Genom att höja anslaget förbättras förutsättningarna för att uppnå målet att 10 % av åkermarken skall vara omställd till ekologisk odling år 2000. Vidare möjliggörs ökade insatser för marknadsstödjande åtgärder för ekologiskt producerade livsmedel (yrkande 15 delvis). Enligt motion Jo241 (mp) yrkande 14 delvis bör anslaget tillföras ytterligare 5 000 000 kr utöver regeringens förslag. Sammanlagt bör 9 miljoner kronor satsas på marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter. 2 miljoner kronor finns redan för detta ändamål inom anslaget. 2 miljoner kronor tillförs genom att bidraget till funktionstest av lantbrukssprutor dras in. Återstående del, 5 miljoner kronor, tas från anslaget F 6 som därmed försvinner. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas tillskottet till 5 miljoner kronor per år (yrkande 15 delvis).
Utskottets överväganden Som framgår av propositionen anser regeringen att anslaget skall användas för att bl.a. genomföra den föreslagna aktionsplanen för ekologisk produktion med syftet att nå målsättningen att 10 % av landets åkerareal bör vara ekologiskt odlad år 2000. Detta innebär att försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk produktion tillförs 15 miljoner kronor, varav högst 2 miljoner kronor avser marknadsstödjande åtgärder. Som regeringen anför bör kostnader avseende marknadsstödjande åtgärder initialt få belasta anslaget. På sikt är det dock rimligt att marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret för sådana åtgärder. Med det anförda ansluter sig utskottet till regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 6 och tillstyrker därför regeringens förslag i denna del. Därmed avstyrks motionerna Jo227 (v) yrkande 3 delvis, Jo230 (kd) yrkande 15 delvis och Jo241 (mp) yrkande 14 delvis. Det i motion Jo230 framförda yrkandet om en höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen beslutade ramen för utgiftsområdet. Vidare avstyrks motion Jo241 (mp) yrkande 15 delvis.
10. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 7.
11. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 8) och Från EG-budgeten finansierat strukturstöd (B 9)
Propositionen Under anslaget anvisas medel för de av Sverige tillämpade horisontella strukturstöden inom jordbruket. Dessa är investeringsstöd till lantbrukare, startstöd till yngre jordbrukare och stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter. Dessa stöd ingår i EG:s strukturstöd för mål 5a. Totalt förväntas stöd omfattande 370 miljoner kronor kunna beslutas under perioden 1996-1999. Av stödkostnaderna finansierar Sverige drygt 100 miljoner kronor. När det gäller investeringsstödet kan investeringar påbörjade fr.o.m. den 1 januari 1997 vara stödberättigade. Genom en högre medfinansiering från EG- budgeten, än vad som tidigare beräknats, har den nationella finansieringen kunnat minskas med 5 miljoner kronor. Beträffande startstöd bygger stödnivån på bedömningen att ca 300 ansökningar om stöd kommer att beviljas under år 1998. Den svenska finansieringen har kunnat minskas genom att kommissionen beslutat att retroaktivt medfinansiera utbetalningar från år 1995 och framåt för samtliga beslut om startstöd som fattats sedan den 1 januari 1995. Vad gäller stödet till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter föreligger svårigheter att budgetera de årsvisa utbetalningarna av de beslutade stöden, då utbetalningarna sker först sedan stödmottagaren har genomfört hela eller delar av de stödbeviljade investeringarna. En reducering av anslaget föreslås för åren 1998 och framåt då utbetalningarna bedöms ligga på en lägre nivå. Under hösten 1997 kommer detta stöd att utvärderas. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 110 000 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet vara oförändrat. När det gäller anslaget B 9 bedömer regeringen anslagsbehovet till 125 000 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet vara oförändrat.
Motionen Enligt motion Jo229 (m) yrkande 5 har det från lantbrukets håll framförts önskemål om ytterligare medfinansiering av EU:s investeringsstöd för animaliesektorn. Investeringsstödet kräver en högre andel egen finansiering än vad som gäller för miljöstödet, vilket gör det svårare att motivera en ökad kostnad. Samtidigt har konkurrenssituationen och därmed expansionsviljan i lantbruks- och livsmedelssektorn försämrats, vilket kan tala för att Sverige i samma utsträckning som viktiga konkurrentländer bör utnyttja investeringsstödet. Vad ett ytterligare utnyttjande av investeringsstöd från EU till animalieproduktionen skulle innebära för sysselsättningen bör bli föremål för en särskild utvärdering.
Utskottets överväganden Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslagen B 8 och B 9. Som framgår av propositionen godkändes ett svenskt program för investeringsstöd till lantbrukare av kommissionen den 23 januari 1997. Investeringsstöd till lantbrukare lämnas till fasta investeringar i jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag i de sju nordligaste länen. Stöd kan också lämnas till kombinationsverksamhet samt till miljö- och djurskyddsinvesteringar i hela landet. Stödet är medfinansierat av EG till 25 % (75 % inom mål 6- området) och kan maximalt utgå med 600 000 kr per företag i norra och 149 975 kr i södra och mellersta Sverige. Det procentuella bidraget i förhållande till investeringskostnaden är 45 % inom mål 6-området, 35 % inom övriga delar av Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt 20 % inom övriga delar av landet. Utgångspunkt för investeringsstödet är att det skall ge möjligheter till ökad sysselsättning i glesbygdsområden och möjlighet att förstärka åtgärder för djurskyddet och miljön. Som anförts ovan godkändes det svenska programmet för investeringsstöd i början av året och därmed kan investeringar påbörjade först fr.o.m. den 1 januari 1997 vara stödberättigade. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att förorda en sådan utvärdering som föreslås i motion Jo229 (m) yrkande 5. Motionen avstyrks i berörd del.
12. Regionala stöd till jordbruket (B 10) och Från EG-budgeten finansierade regionala stöd (B 11)
Propositionen Under anslaget anvisas medel för det av EG medfinansierade kompensationsbidraget till norra respektive södra Sverige samt det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Anslaget fördes upp på statsbudgeten första gången budgetåret 1995/96. Tidigare lämnades stöd under anslaget Stöd till jordbruk och livsmedelsindustrin i norra Sverige. Anslaget överskreds budgetåret 1995/96 med 8,7 miljoner kronor beroende på vissa problem vid övergången från det gamla stödet till det nya EG-anpassade systemet. Enligt prognosen för innevarande budgetår kommer anslaget att överskridas med ca 11 miljoner kronor. Överskridandet beror på att stödet för år 1996 inte utbetalades helt under år 1996 utan även belastar innevarande år. Neddragningen på regionala stöd till jordbruket med 50 miljoner kronor som aviserades i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:FiU 20, rskr. 1996/97:284) utgår. Regeringen föreslår att anslaget anpassas till beräknad förbrukning, vilket innebär en nedjustering med 2 miljoner kronor i förhållande till 1997 års anslagsnivå. Detta innebär dock inte någon minskning av stödnivåerna. Regeringen föreslår således att totalt 717 000 000 kr avsätts för regionala stöd till jordbruket. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade. Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 10 bör under anslaget B 11 anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket.
Motionerna Enligt motion Jo227 (v) yrkande 3. delvis bör anslaget Regionala stöd till jordbruket tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens förslag. Enligt motionärerna bör det nationella stödet i stödområdena 1-3 räknas upp med motsvarande belopp. Det är märkligt att regeringen, mot bakgrund av att man återför 50 miljoner kronor, inte återställer hela det regionala stödet. Sammanlagt bör stödet således räknas upp till 719 miljoner kronor som för innevarande budgetår. I motion Jo239 (fp) yrkas att den i den ekonomiska vårpropositionen aviserade besparingen på de regionala stöden genomförs. Anslaget bör således reduceras med 50 000 000 kr (yrkande 6 delvis). Enligt motion Jo232 (c) finns det några kommuner i Värmland som har varit inplacerade i område 4 när de egentligen borde ha varit placerade i område 3. Det vore väl motiverat med en uppflyttning av kommunerna Sunne, Munkfors, Filipstad, Forshaga och Kil samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i Karlstad kommun från område 4 till område 3. I motion Jo240 (c) konstateras att Jordbruksverket i en delrapport, överlämnad till regeringen den 19 juni 1997, redovisat motiv för att ytterligare 21 församlingar avgränsas som mindre gynnade områden. Omfattningen av en sådan ändring är sådan att EG-kommissionen kan besluta om den. Med stöd av denna delrapport yrkas att regeringen skall förhandla med EG-kommissionen om att tillföra dessa 21 församlingar till de s.k. mindre gynnade områdena. Enligt motion Sk321 (m) yrkande 6 krävs en ändring av stödindelningen för felplacerade mjölkproducenter. Enligt motionärerna har särskilt mjölkbönder i Fryksdalen drabbats av en felaktig stödområdesindelning. En flyttning från stödområde 4 till område 3 har utlovats gång efter annan. I motion A437 (s) föreslås en översyn av stödområdesgränserna i Värmland. Köttproduktionen har med rätt förutsättningar chans till lönsamhet och kan dessutom bidra till att antalet betesdjur växer i Värmland. I och med EU-inträdet förändrades dock förutsättningarna för jordbruket i Värmland. Länet tillhör fortfarande Norrlands-jordbruken men med EU:s regler kan inte stödområde 4 kompenseras på samma sätt som stödområdena 1-3. Den stora del av Värmland som tidigare tillhört stödområde 4 hamnar nu utanför det egentliga stödområdet, EU:s s.k. inre stödområde. Detta har inneburit väsentliga lönsamhetsförsämringar och nedläggning av ett antal djurgårdar.
Utskottets överväganden Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslagen B 10 och B11. Därmed avstyrks motionerna Jo227 (v) yrkande 3 delvis och Jo239 (fp) yrkande 6 delvis. Med anledning av att flera motioner tar upp stödet till s.k. mindre gynnade områden och frågan om förändringar i den nuvarande stödområdesindelningen vill utskottet anföra följande. Utskottet har tidigare (1996/97:JoU1) uttalat att det finns starka skäl som talar för att en mer sammanhållen utvärdering görs av de nuvarande stödsystemen med avseende på jordbruksnäringens situation inom framför allt stödområdena 1-4. Som framgår av propositionen har Jordbruksverket fått ett sådant uppdrag att utvärdera de regionala stöden till jordbruket. Utvärderingen skall kunna utgöra underlag för en bedömning av möjligheterna till och behovet av förändringar av stöden. Verket har den 1 juli 1997 lämnat en delrapport som omfattar en granskning av hur EG:s kriterier för att klassificera områden som mindre gynnade har tillämpats i Sverige. Regeringen behandlar för närvarande denna översyn av klassificeringen. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och föreslår därför att motionerna Jo232 (c), Jo240 (c), Sk321 (m) yrkande 6 och A437 (s) lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
13. Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12) och Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13)
Propositionen Anslaget används för att finansiera de kompletterande åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken som är obligatoriska för Sverige som medlemsstat. Dessa är dels miljöåtgärder inom jordbruket som är utformade i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven, dels skogsbruksåtgärder inom jordbruket i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om en gemenskaps-ordning för stöd till skogsbruksåtgärder inom jordbruket. Hälften av kostnaderna för åtgärderna finansieras av EG. Regeringen aviserade i 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:118) en utökning av miljöersättningsprogrammet för jordbruket med 700 miljoner kronor per år varav 350 miljoner erhålls från EG. Enligt regeringen tillgodoser förslaget om utformningen av det utökade programmet bl.a. riksdagens önskemål om ett program för resurshushållande jordbruk (1994/95:JoU7, rskr. 1994/95:126). Regeringen har behandlat utökningen av miljöprogrammet i dess helhet i proposition 1997/98:2 om Hållbart fiske och jordbruk. Inom anslaget finansieras också ett nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor. Prognosen för anslagsbelastningen under innevarande budgetår tyder på ett underutnyttjande på nästan 350 miljoner kronor. Anledningen är att utbetalningen av miljöersättning till flerårig vallodling för år 1997 beräknas ske först år 1998. Det innebär att ersättningen för åtgärden för både åren 1997 och 1998 kommer att utbetalas år 1998, vilket förutsätter ett anslagssparande på 300 miljoner kronor. Resterande del av underutnyttjandet förklaras av att EG i efterhand ersatt Sverige för utbetalda medel till NOLA och landskaps-vård enligt de tidigare ersättningsprogrammen för bevarande av odlingslandskapet. Detta minskar belastningen på anslaget och ökar belastningen i motsvarande mån på anslaget B 13. Miljöprogrammet är baserat på frivilliga åtaganden av enskilda jordbrukare. Enligt regeringens bedömning kommer detta att leda till att anvisade medel under anslaget inte kan utnyttjas i sin helhet för miljöersättningar år 1998. Inom ramen för anvisade medel budgetåret 1998 bör därför åtgärder kunna vidtas dels för att effektivisera hanteringen av ersättningarna, dels för att den administrativa hanteringen så långt som möjligt skall garantera ett fullt utnyttjande av fastställd ram och genomförandet av miljöprogrammet. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 1 420 000 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade. Med hänvisning till vad regeringen har anfört under anslaget B 12 bör under anslaget B 13 anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av kompletterande åtgärder inom jordbruket. Därutöver föreslås 7,5 miljoner kronor för EG:s medfinansiering avseende stöd till vitaliseringsgödsling av försurningsdrabbad skogsmark. Sammanlagt bedömer regeringen anslagsbehovet till 1 427 500 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehovet vara oförändrat.
Motionerna Enligt motion Jo227 (v) bör det under anslaget Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12) för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr (yrkande 3 delvis). Enligt motionärerna redovisar regeringen ett underutnyttjande på nästan 350 miljoner under innevarande år. Man står därför fast vid tidigare förslag i vårbudgeten och yrkar en neddragning av anslaget med nu angivet belopp. I motion Jo241 (mp) föreslås att stöd till föreningar som bevarar hotade lantraser skall utgå med 2 miljoner kronor för budgetåret 1998. I Jordbruksverkets avelsplan föreslogs att stöd skulle utgå för bevarandearbete, utbildning och information till en beräknad utgift på 1,5 miljoner kronor. Enligt motionärerna finns i dag avsatt 1 miljon kronor. Bidrag utgår i praktiken endast till utbildning och information, vilket innebär att genbanksverksamheten inte får något stöd (yrkande 6). Vidare föreslås att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8 miljoner kronor. Ett stöd åt enbart betesdjur tyder enligt motionärerna på att man inte förstått lantrasernas egenvärde utan endast deras indirekta betydelse som naturvårdsobjekt. Stöd skulle, förutom djurbidrag, kunna betalas ut som stöd per genbanksbesättning för att ge möjlighet till stöd även för andra lantraser än kor, får och getter (yrkande 7). Under anslaget B 12 bör anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100 000 000 kr (yrkande 14 delvis). Enligt motionen kan regeringens förslag till program för resurshushållande jordbruk inte accepteras. Programmet måste förbättras. Utöver vad som anförts om stöd till hotade lantraser bör det införas ett stöd till ekologisk äggproduktion och ett särskilt miljöstöd för rennäringen. Regeringen har beräknat den totala kostnaden för programmet för resurshushållande jordbruk till 295 miljoner kronor. Eftersom det inte är realistiskt att ett förbättrat program kan tas fram under år 1998 bör anslaget minskas med 100 miljoner kronor. Återstoden, 95 miljoner kronor, bör gå till de nu lämnade förslagen om nya och utökade stöd. Även i motionerna Jo17 (mp) yrkandena 13 och 14 samt Jo739 (mp) yrkandena 7 och 8 framförs samma krav som ovan när det gäller föreningar som bevarar hotade lantraser och stöd till bevarandet av sådana raser. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas ett reducerat anslag på 100 miljoner kronor per år (yrkande 15 delvis). I motion Jo227 (v) yrkas vidare att det under anslaget Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13) anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr (yrkande 3 delvis). Enligt motion Jo241 (mp) bör det under anslaget B 13 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100 000 000 kr (yrkande 14 delvis). För budgetåren 1999 och 2000 beräknas ett minskat anslag med 100 miljoner kronor per år (yrkande 15 delvis). Enligt motion Jo222 (v) har jordbruket i de fjällnära områdena en särskild betydelse både regionalpolitiskt och kulturhistoriskt. Det handlar oftast om små gårdar med stor andel arrenderad mark och långa transportavstånd. Förutsättningarna för spannmålsodling är dåliga och basen utgörs därför av mjölkkor med vallproduktion. Möjligheterna att rationalisera verksamheten är minimala. Ett särskilt miljökulturprogram för det fjällnära jordbruket bör därför utarbetas. Även i motion Jo227 (v) yrkande 2 uppmärksammas behovet av ett särskilt miljöprogram för det fjällnära jordbruket. Enligt motionärerna är jordbruksnäringen i Norrlands inland starkt hotad, och de olika framförhandlade EU-stöden har inte kunnat kompensera detta. Delvis beror detta på att de fjällnära områdena varit underkompenserade redan före EU-inträdet och delvis beror det på den annorlunda struktur och de olika förutsättningar som finns för att bedriva jordbruk i Norrlands inland. Det föreslagna programmet bör finansieras inom ramen för kompletterande åtgärder inom jordbruket.
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslagen B 12 och B 13 och tillstyrker därför regeringens förslag. Motionerna Jo227 (v) yrkande 3 delvis, Jo241 (mp) yrkande 14 delvis avstyrks. Därmed avstyrks även de i motionerna Jo17 (mp) yrkandena 13 och 14, Jo241 (mp) yrkandena 6 och 7 och Jo739 (mp) yrkande 7 och 8 framförda kraven beträffande arbetet med de hotade lantraserna. Vidare avstyrks motion Jo241 (mp) yrkande 15 delvis. I motionerna Jo222 (v) och Jo227 (v) yrkande 2 uppmärksammas den annorlunda struktur och de särskilda förutsättningar som präglar jordbruket i Norrlands inland. Utskottet delar motionärernas bedömning att det kan finnas svårigheter för delar av jordbruksnäringen i dessa områden att tillgodogöra sig de olika stödformerna inom det nuvarande miljöprogrammet. Utskottet har tidigare uppmärksammat det fjällnära jordbruket i Norrlands inland och därvid bl.a. redovisat den särställning som jordbruket i norra Sverige har inom jordbrukets miljöprogram. Utskottet hänvisar i denna del till sitt tidigare betänkande 1996/97:JoU1. I budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1995/96:1) föreslogs en utökning av miljöprogrammet med 600 miljoner kronor. Den 1 juli 1997 godkände kommissionen ett nytt program för minskat kväveläckage genom flerårig vallproduktion. Programmet omfattar hela landet och införs under år 1997. För att möjliggöra ett uppföljningsarbete och för att få ett underlag för en bedömning av behovet av förändringar i miljöprogrammet har Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet på regeringens uppdrag utvärderat miljöersättningsprogrammet för jordbruket. Som framgår av propositionen har regeringen med utgångspunkt i den gjorda utvärderingen föreslagit vissa ändringar i programmet inför budgetåret 1998. Vid denna utbyggnad av programmet har hänsyn bl.a. tagits till behov av ytterligare medel för att öka måluppfyllelsen i det befintliga programmets olika delar genom att höja ersättningsnivåerna och behovet av att utöka arealmålen för olika åtgärder. Regeringen har i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk lämnat förslag om utformningen av det utökade miljöprogrammet. Bl.a. höjs ersättningsnivåerna inom delprogrammet för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden samtidigt som arealmålet utökas till att omfatta alla utnyttjade betesmarker i landet. Vidare kompletteras miljöprogrammet bl.a. med en ny ersättningsform för restaurering av slåtterängar. Det befintliga miljöprogrammet löper under en tidsperiod av fem år räknat från införandet år 1995. I ett miljöprogram för den kommande femårsperioden kan en större revidering än vad som nu varit möjlig genomföras. Utöver förenklingar bör, enligt utskottets mening, möjligheterna tas till vara att överväga mer omfattande ändringar av såväl mål som pågående stöd ifall målen inte nås. Utskottet utgår från att de nu redovisade behoven beträffande det fjällnära jordbruket är väl kända för regeringen och föreslår att de beaktas i samband med det fortsatta förändringsarbetet. Det får ankomma på regeringen att närmare utforma stödet vad avser innehåll och geografisk omfattning. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo222 (v) och Jo227 (v) yrkande 2 bör ges regeringen till känna.
14. Arealersättningar och djurbidrag m.m. (B 14)
Propositionen Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av arealersättning, djurbidrag m.m. Anslaget är obligatoriskt och finansieras helt från EG-budgeten. Under år 1996 utnyttjades 94 % av den totala basarealen, dvs. arealen odlades med ersättningsberättigade grödor eller var uttagen ur livsmedels- eller foderproduktionen. Jordbruksverket beräknar att den areal som ersättning söks för kommer att ligga kvar på denna nivå under år 1998. Regeringen beräknar anslagsposten arealersättning inklusive ersättning för uttagen areal till 4 120 000 000 kr. Utnyttjandegraden av bidragsrätterna förväntas öka för år 1998 jämfört med budgetåret 1995/96. Anslagsposten beräknas därför på en full utnyttjandegrad motsvarande 730 miljoner kronor. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 4 850 000 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionen I motion Jo239 (fp) yrkas att regeringen skall utarbeta ett förslag till omfördelning mellan EG:s jordbruksstöd och EG:s miljöstöd på 600 miljoner kronor. Principen för denna omfördelning bör vara att den del av jordbrukssektorn som i allt väsentligt tillgodogör sig EG:s direktstöd får bidra till den svenska finansieringen av miljöstödet. Motionärerna hänvisar bl.a. till ett förslag som man lämnade under den allmänna motionstiden 1996 om s.k. arealskatt (yrkande 5). Under anslaget Arealersättningar och djurbidrag m.m. (B 14) bör för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 600 000 000 kr (yrkande 6 delvis).
Utskottets överväganden Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 14 och tillstyrker därför regeringens förslag. Motion Jo239 (fp) yrkande 6 delvis avstyrks. Med anledning av den i motionen föreslagna neddragningen på 600 miljoner kronor bör uppmärksammas att de stöd som utbetalas under ifrågavarande anslag enligt den gemensamma jordbrukspolitiken är obligatoriska och helt finansierade från EG-budgeten. Vidare avstyrks det i motion Jo239 (fp) yrkande 5 framförda kravet på en omfördelning mellan EG:s miljöstöd och EG:s jordbruksstöd.
15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 15), Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16) och Jordbrukets blockdatabas (B 17) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen B 15, B 16 och B 17.
16. Fiske (C)
Propositionen För fiskesektorn har EU sedan 1970-talet utvecklat en gemensam fiskeripolitik som sedan år 1983 omfattar fiskerinäringens samtliga delar, från havet till konsumenten. Den gemensamma fiskeripolitiken kan indelas i områdena resurs-, struktur- och marknadspolitik samt internationella relationer på fiskets område. En ny översyn av den gemensamma fiskeripolitiken, den förra genomfördes 1992/93, är planerad till år 2002. Regeringen avser att aktivt delta i reformeringen av EU:s fiskeripolitik, bl.a. genom att driva frågor om ökad regional förvaltning. Det svenska fisket ger arbetstillfällen och inkomster till framför allt kustsamhällena. Totalt sysselsätts direkt i fiskerinäringen ca 8 000 personer. Vidare skapas sysselsättning i angränsande näringar såsom bl.a. förpacknings- och varvsindustrin. Till detta kommer den sysselsättning som skapas genom fisketurismen. Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för förvaltning av fiskeresurserna, vilket omfattar fiskerinäringen, vari ingår vattenbruket, beredningsindustrin och fritidsfiske. Vidare är fiskevård ett väsentligt område. Fiskeriverket skall även främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet på fiskeområdet. Antal årsarbetskrafter uppgick vid årsskiftet 1996/97 till 236 stycken. På regional nivå arbetar länsstyrelserna med fiskefrågor, bl.a. med frågor som rör EG:s strukturstöd inom mål 5a (vattenbruk, beredningsindustri och infrastruktur) samt med fiskevård. Antalet årsarbetskrafter sysselsatta med fiskefrågor uppgick vid årsskiftet 1996/97 till ca 69 stycken. Kustbevakningen satsar ca 23 % av myndighetens totala budget inom området övervakning av fiske. Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 november 1996 har en särskild utredare tillkallats för översyn av fiskeriadministrationen m.m. (dir. 1996:97). Utredningens uppdrag, som skall vara slutfört senast den 15 januari 1998, skall mot bakgrund av EU-medlemskapet koncentrera sitt arbete till två huvudområden; översyn av fiskeriadministrationen, särskilt Fiskeriverket, samt åtgärder för en effektiviserad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen när utredaren avgett sitt förslag. För budgetåret 1997 minskades Fiskeriverkets anslag med 6 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 10 % av verkets förvaltningsanslag. Besparingen har huvudsakligen skett genom neddragning av personal. Enligt regleringsbrev för budgetåret 1997 får Fiskeriverket inte ta resurser för EG-relaterade uppgifter i anspråk för eventuella omprioriteringar. Den beräknade utgiftsutvecklingen på fiskets område till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat 1995/961997 1998 1999 2000
192,2 221,7 193,4 190,3 191,8
Den kraftiga utgiftsökningen för år 1997 hänför sig till att strukturstöd om ca 85 miljoner kronor, beslutade under budgetåret 1995/96, inte utbetalats förrän under budgetåret 1997. Detta belopp fördes upp på tilläggsbudget för år 1997 (prop. 1996/97:150, FiU20).
17. Fiskeriverket (C 1), Strukturstöd till fisket (C 2) och Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. (C 3) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen C 1, C 2 och C 3 .
18. Fiskevård (C 4)
Propositionen Fiskevårdens övergripande mål är att långsiktigt verka för livskraftiga och rika fiskbestånd i svenska vatten. En ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna syftar till att långsiktigt verka för biologisk mångfald genom att främja ett rikt och varierat fiskbestånd och ett optimalt utnyttjande av våra fisktillgångar. Miljömålet på fiskets område är att fisk, kräft- och blötdjur samt deras näringsorganismer skall bevaras i livskraftiga naturligt reproducerande bestånd. Fiskeriverket disponerar anslaget för fiskevård. Anslaget används för bildande av fiskevårdsområden, fisketillsyn, åtgärder för fiskevård och insatser för bevarande av hotade arter. Allmän fiskevård finansieras för närvarande på olika sätt, förutom genom anslaget för fiskevård även av vattenavgiftsmedel. För budgetåret 1997 uppgår anslaget för fiskevård till 4,6 miljoner kronor. Regeringen redovisar i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk en ökad satsning på en förbättrad fiskevård. Satsningen skall inriktas mot fiskevårdsåtgärder främst i kustområdena och i de stora sjöarna med allmänt vatten och fritt handredskapsfiske. Regeringen föreslår därför att anslaget C 4 Fiskevård tillförs ytterligare 15,4 miljoner kronor för budgetåret 1998. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 20 000 000 kr för år 1998. Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 beräknas vara oförändrade.
Motionerna Enligt motion Jo227 (v) yrkande 3 bör ytterligare 5 miljoner kronor tillföras anslaget C 4. Dessa medel skall användas för fiskevård i fjällvattnen samt för att finansiera åtgärder för att rädda ålen. Miljöpartiet de gröna framför i motionerna Jo241 yrkande 11 och Jo413 yrkande 1 att det är väl motiverat att höja anslaget för fiskevård till 50 miljoner kronor från år 1999. I motion Jo418 (c) anförs att det är av stor vikt att förstärkningsutsättningarna av fisk kan bibehållas på nuvarande nivå. Därför bör 12 miljoner kronor per år anvisas ur anslaget C 4 för detta ändamål.
Utskottets överväganden Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget och avstyrker motion Jo227 (v) yrkande 3 i berörd del. Utskottet är inte berett att i detta skede ta ställning till anslagsnivåer för år 1999 och föreslår därför att riksdagen inte vidtar någon ytterligare åtgärd med anledning av motionerna Jo241 yrkande 11 och Jo413 yrkande 1 (båda mp). Regeringen anför i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk att det finns behov av förbättrad fiskevård i de allmänna och enskilda vattnen i kustområdena och i sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland. I första hand bör verksamheten omfatta direkta fiskevårdsåtgärder i vattenmiljön såsom att främja den biologiska mångfalden, biotopvård, utsättning av fisk, bildande av fiskevårdsområden samt åtgärder för att främja tillsynen. Utsättning av fisk anges alltså som en prioriterad åtgärd av regeringen. Utskottet är inte berett att i detta sammanhang uttala sig om hur de utökade resurserna för fiskevård beloppsmässigt skall fördelas mellan olika åtgärder och avstyrker därmed motion Jo418 (c). I övrigt hänvisar utskottet till sina överväganden i betänkande 1997/98:JoU9 i avsnittet om fiskevård.
19. Rennäring m.m. (D)
Propositionen Rennäringen främjas i första hand genom statligt pristillägg på renkött, ersättning för vissa merkostnader till följd av Tjernobylolyckan och genom att staten svarar för vissa kostnader för renskötselanläggningar liksom viss planläggning rörande renskötseln. De skador vilda djur orsakar tamdjur och annan egendom ersätts om vissa förutsättningar är uppfyllda. Staten svarar för underhåll och upprustning av byggnaderna på de 110 kvarvarande fjällägenheterna. Sametinget ingår i Jordbruksdepartementets verksamhetsområde men redovisas under utgiftsområde 1. Riksdagen har beslutat förorda en översyn av stödet till rennäringen och samisk kultur, rennäringsadministrationen och rennäringslagstiftningen. En sådan översyn har påbörjats. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat 1995/961997 1998 1999 2000
134,0 96,9 109,7 109,7 109,7
Lägre renantal medför att antalet slaktade renar har minskat trots höga avräkningspriser och stor efterfrågan på renkött. Detta är den främsta förklaringen till det beräknade underutnyttjandet innevarande år.
20. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)
Propositionen De utgifter som belastar anslaget är underhåll av vissa riksgränsstängsel m.m., statens del av kostnaderna för redovisning av viss markanvändning, framtagande av ny inventeringsmetod för renbetet, prisstöd till rennäringen, ersättning till följd av Tjernobylolyckan enligt förordningen (1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och förluster med anledning av Tjernobyl-olyckan samt övriga åtgärder för främjande av rennäringen som beslutas efter överläggningar mellan staten och rennäringen. Enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött lämnas pristillägg för renkött som godkänts vid köttbesiktning. Pristillägget lämnas med 9 kr per kilo för vuxen ren och med 14,50 kr per kilo för renkalv. Antalet slaktade renar uppgick under slaktsäsongen 1996/97 till drygt 61 000, vilket innebär att slaktuttaget minskat även denna slaktsäsong till följd av ett totalt sett lägre renantal under senare år. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 61 700 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionen I motion Jo230 (kd) yrkande 15 föreslås att anslaget tillförs ytterligare 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att stärka prisstödet till rennäringen.
Utskottets överväganden Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för utgiftsområde 23 (1997/98:FiU1) avstyrker utskottet motion Jo230 (kd) yrkande 15 i berörd del. Regeringens förslag tillstyrks.
21. Ersättningar för viltskador m.m. (D 2)
Propositionen De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada enligt 29 a § jaktförordningen (1987:905) samt för skador som rovdjur orsakar på renar. Antalet rovdjur, i synnerhet lo, har ökat, vilket medfört ökade skador på tamdjur. Även kostnaderna för annan skada av vilt har ökat. Naturvårdsverket fördelar medel på samtliga länsstyrelser som beslutar om bidrag för att förebygga skada och för att ersätta inträffad skada. Inriktningen är att viltskador så långt möjligt skall förebyggas. Med hänsyn till skadeutvecklingen bör ytterligare 1 miljon kronor anvisas för bidrag och ersättningar. Regeringen redogjorde i förra årets budgetproposition under anslaget B 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket för arbetet med ett nytt delprogram inom ramen för jordbrukets miljöprogram för ersättning till rennäringen för bevarande av rovdjur inom renskötselområdet. Det har emellertid inte varit möjligt att få till stånd ett sådant delprogram. Medel för ersättning för rovdjursrivna renar bör därför anvisas på detta anslag. Regeringen föreslår att 30 miljoner kronor anvisas för ändamålet. Ersättningssystemet för rovdjursrivna renar bygger på principen att ersättning lämnas för förekomst och föryngring av rovdjur inom renskötselområdet. Återkommande systematiskt genomförda inventeringar för att fastställa sådan förekomst krävs för att åstadkomma en rättvis fördelning av ersättning mellan samebyarna. Inventeringsarbetet skall ske i nära samarbete mellan länsstyrelserna och samebyarna och samordnas av Naturvårdsverket. Kostnaderna för samebyarnas del av inventeringarna, som beräknas uppgå till 3 miljoner kronor bör anvisas på detta anslag. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 46 500 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas tills vidare oförändrade anslag men det bör finnas möjligheter att minska anslaget för kommande år som en följd av enklare rovdjursinventeringar.
Motionerna Enligt motionerna Jo241 yrkandena 12 och 13 och Jo912 yrkandena 1 och 2 (båda mp) bör jaktförordningen ändras så att det blir möjligt att erhålla ersättning även för tamdjur som kunnat försäkras, och dessutom bör ersättning även utgå till tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet. Med anledning av detta föreslås i motion Jo241 yrkande 14 att anslaget utökas med 5 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor bör uppföras som reservationsanslag för ersättningar för andra tamdjur än ren rivna av fredade rovdjur och 4 miljoner kronor användas för att förebygga skada av rovdjur. Enligt motionens yrkande 15 bör anslaget tillföras motsvarande summa även åren 1999 och 2000. Även i motion Jo912 yrkande 3 anförs att anslaget D 2 bör tillföras 1 miljon kronor för ersättning för rovdjursrivna tamdjur.
Utskottets överväganden Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för utgiftsområde 23. Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget och avstyrker motionerna Jo241 yrkandena 12(14 och Jo912 yrkandena 1(3 (båda mp). I övrigt vill utskottet hänvisa till riksdagens begäran i samband med förra årets budgetbehandling att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik (bet. 1996/97:JoU1). Regeringen skall i det sammanhanget även pröva möjligheterna att utvidga rätten till statlig ersättning för rovdjursskador på andra tamdjur än renar. I budgetpropositionen för år 1998 aviserar regeringen att man avser tillsätta en utredning under år 1997 i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Utredningen beräknas redovisa sina förslag under år 1998. Det finns enligt utskottets mening ingen anledning att nu upprepa det ställningstagande som redovisats ovan. Även motion Jo241 (mp) yrkande 15 rörande anslagen för åren 1998 och 2000 avstyrks i berörd del. I övrigt vill utskottet erinra om att ett enskilt anslag enligt lagen om statsbudgeten (1996:1059) inte kan vara såväl reservationsanslag som ramanslag.
22. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (D 3) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget D 3.
23. Djurskydd och djurhälsovård (E)
Propositionen Verksamheten inom djurskydds- och djurhälsovårdsområdet syftar till att upprätthålla ett gott hälsotillstånd och ett gott djurskydd bland husdjuren samt att begränsa användningen av försöksdjur. Djurskydd och djurhälsovård omfattar verksamhet vid Jordbruksverket med distriktsveterinärorganisationen, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Centrala försöksdjursnämnden (CFN). Jordbruksverket disponerar medel för forskning och utveckling vad gäller djurskyddsfrämjande åtgärder, framför allt när det gäller alternativa inhysningsformer för värphöns och provning av nya tek- niska system. Dessutom disponeras medel till olika djurhälsovårdsaktiviteter när det gäller nötkreatur, svin, får, häst och fisk. Den veterinära fältverksamheten vad gäller den statliga distriktsveterinärorganisationen upprätthålls genom de ca 250 distriktsveterinärer som finns över hela landet. Verksamheten utgår från de ca 70 veterinärstationer som hittills inrättats. I vissa län är antalet statligt anställda distriktsveterinärer för närvarande lågt. De officiella uppgifterna utförs här av regionala distriktsveterinärer. SVA har i dag en mycket decentraliserad organisation med 25 avdelningar som alla är direkt underställda verksledningen. I dag finns ca 386 personer anställda på SVA. Av dessa är två tredjedelar kvinnor. CFN samordnar och planerar frågor som rör försöksdjur. Nämnden har bl.a. till uppgift att verka för att användningen av försöksdjur begränsas. Det finns sju djurförsöksetiska nämnder i landet. Dessa utför den djurförsöksetiska prövningen av forskningsprojekt. Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende djurskydds- och djurhälsovård till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor och löpande priser):
1995/961996 1997 1998 1999 2000
483,8 344,9 328,2 268,3 272,4 276,6
24. Statens veterinärmedicinska anstalt (E 1)
Propositionen Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter samt avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1995/96 visar att myndighetsuppgifterna gett ett underskott på 3,6 miljoner kronor. Orsaken till detta är i första hand tillkommande arbetsuppgifter till följd av EU- medlemskapet. Även för innevarande budgetår är riskerna stora för att underskottet för myndighetsuppgifterna fortsätter. Utfallet blir beroende av hur stor medverkan som krävs i EU-arbetet. Uppdragsverksamheten visar ett underskott på 4,3 miljoner kronor. Underskottet beror i första hand på kostnader för utveckling av nya produkter samt investering i nya lokaler och utrustning. SVA begär i sitt budgetunderlag resursförstärkning på 8,7 miljoner kronor. Medlen avses användas till smittskyddsarbete i anslutning till kretsloppsfrågor, arbete med antibiotikaresistens samt för att driva projektet ?flytfiskundersökningar?. Enligt regeringens bedömning medger dock inte det ekonomiska läget att ytterligare resurser ställs till SVA:s förfogande. Frågan om s.k. flytfiskundersökningar tas upp i proposition 1997/98:2 Hållbart fiske och jordbruk. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 75 055 000 kr för år 1998. Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års anslagsnivå.
Motionen Enligt motion Jo227 (v) bör det under anslaget Statens veterinärmedicinska anstalt (E 1) för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 5 000 000 kr. Enligt motionärerna är beredskapen mot smittsamma djursjukdomar SVA:s tyngsta uppgift. EU-medlemskapet har medfört utökade arbetsuppgifter och SVA har begärt resursförstärkning för bl.a. detta ändamål (yrkande 3 delvis).
Utskottets överväganden Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget E 1. Därmed avstyrks motion Jo227 (v) yrkande 3 delvis.
25. Bidrag till distriksveterinärorganisationen (E 2), Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Centrala försöksdjursnämnden (E 4) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen E 2-E 4.
26. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)
Propositionen Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmän-ens arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget medel för bekämpande av bl.a. leukos hos nötkreatur. När det gäller bekämpande av husdjurssjukdomar har Jordbruksverket föreslagit att anslagsposten förs upp med 50 miljoner kronor. Av anslagsposten kommer Jordbruksverket att använda 400 000 kr för undersökning av prover rörande amerikansk yngelröta och kvalster på bin samt för information och rådgivning om bisjukdomsförordningen. Regeringen beräknar kostnaderna för denna del av anslaget till 38 750 000 kr. Regeringen anser att det är viktigt att bekämpningsprogrammen mot EBL hos nötkreatur, nötkreaturtuberkulos hos hjort, MV hos får och BVD hos nötkreatur får fullföljas. För bekämpning av dessa djursjukdomar beräknas 38 miljoner kronor. Regeringen beräknar 2 750 000 kr för bidrag till obduktionsverksamheten. Sedan år 1995 har antalet obduktioner stabiliserats kring 4 000 djur per år, vilket också utgör målsättningen för verksamheten. Obduktioner av djur är ett viktigt medel för att kontrollera och dokumentera sjukdomsläget i landet. Regeringen beräknar i likhet med Jordbruksverket att 10 miljoner kronor bör anvisas för utveckling av sjukdomskontrollprogram och genomförande av sjukdomskontroller som krävs för att infria de krav som förväntas med anledning av medlemskapet i EU. Beträffande stödet till biodlingen erinrar regeringen om att EG våren 1997 fattade beslut om att stödja biodlingen inom gemenskapen [rådets förordning (EG) nr 1221/97]. Stödet som till hälften medfinansieras av EG omfattar bl.a. åtgärder för teknisk hjälp till biodlare och sammanslutningar av biodlare, bekämpning av varroakvalster och därmed sammanhängande sjukdomar och analys av honungens egenskaper. Medlemsstaterna skall upprätta nationella program och efter det att kommissionen godkänt dem träder stödet i kraft. Ett svenskt program skall utarbetas och överlämnas till kommissionen under hösten. Stöd till biodlingen utgår också från anslaget E 3. Regeringen bedömer anslagsbehovet för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar till 89 500 000 kr för år 1998. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionerna Enligt motion Jo227 (v) bör det under anslaget Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5) för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 15 000 000 kr. Därmed delar motionärerna i stort sett Jordbruksverkets bedömning när det gäller den totala medelsanvisningen under anslaget, dvs. 105,9 miljoner kronor (yrkande 3 delvis). Enligt motion Jo238 (c) har pollineringen i olika sammanhang beräknats ha ett värde som överstiger värdet av den producerade honungen med 10 till 20 gånger. Biodlingens omfattning är till stor del beroende av de inkomster som honungsproduktionen ger. Svensk biodling stöds för närvarande via den s.k. bifonden, som administreras av Jordbruksverket. Från den 1 januari 1998 införs inom EU ett stöd till biodlingen. Stödet uppgår till 15 miljoner ecu varav något mer än 1,5 miljoner svenska kronor är tillgängligt för Sverige. Det finns begränsningar i EU:s stöd som gör att det är lämpligt att behålla bifonden för vissa speciella frågor t.ex. avelsarbete, utbildning och upplysningsverksamhet. Det är angeläget att Sverige utnyttjar de möjligheter som EU:s stöd till biodlingen innebär.
Utskottets överväganden Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget E 5. Därmed avstyrks motion Jo227 (v) yrkande 3 delvis. Utskottet har vid flera tillfällen (senast i bet. 1996/97:JoU1) uppmärksammat biodlingens stora betydelse för fruktodlingen, övrig trädgårdsnäring och jordbruket. Näringen representerar stora biologiska och ekonomiska värden, och det är därför nödvändigt att förutsättningarna för binäringens fortlevnad kan garanteras. Som utskottet nyligen redovisat uppgår samhällets stöd till biodlingen för närvarande till mellan 2 och 3 miljoner kronor årligen. I propositionen hänvisar regeringen till att EG våren 1997 fattade beslut om att stödja biodlingen inom gemenskapen [rådets förordning (EG) nr 1221/97]. Ett svenskt program skall utarbetas och överlämnas till kommissionen under hösten 1997. Utskottet har med anledning härav nyligen sagt sig förutsätta att regeringen i annat lämpligt sammanhang lämnar en redovisning till riksdagen beträffande den fortsatta utvecklingen inom näringen, eventuellt i samband med att det nationella programmet redovisas. Mot bakgrund av det anförda föreslås att motion Jo238 (c) nu lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
27. Livsmedel (F)
Propositionen Verksamhetsområdet livsmedel omfattar bl.a. livsmedelskontroll, livsmedelsberedskap, statistik och exportfrämjande åtgärder. Regeringen har under våren 1997 tillsatt en utredning med uppgift att göra en översyn av livsmedelstillsynen (dir. 1997:25). Kommittén skall särskilt utreda fördelningen mellan stat och kommun vad gäller ansvaret för livsmedelstillsynen, föreslå lämpliga former för tillsynen liksom för systemet med tillsynsavgifter. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1997. Inom livsmedelsförsörjningen kräver särskilt frågan om sårbarhet i vattenförsörjningen fortsatt analysarbete. Ansvarsfördelningen för beredskapsåtgärder behöver klargöras. För exportfrämjande åtgärder föreslås 5 miljoner kronor anvisas för år 1998. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat 1995/961997 1998 1999 2000
446,1 202,9 176,5 180,7 185,2
28. Statens livsmedelsverk (F 1)
Propositionen Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall handläggas av någon annan myndighet. De huvudsakliga uppgifterna för Livsmedelsverket är att utarbeta föreskrifter inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna livsmedelskontrollen, informera om viktiga förhållanden på livsmedelsområdet, aktivt medverka till att riksdagens och regeringens riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs, verkställa utredningar och praktiskt vetenskapliga undersökningar om livsmedel och matvanor samt att utveckla metoder för livsmedelskontrollen. Verket är chefsmyndighet för besiktningsveterinärorganisationen som utför köttbesiktning vid kontrollslakterier m.m. Statens utgifter för ändamålet täcks av avgifter som tas ut enligt särskild taxa av bl.a. slakteriföretagen. Underskottet i den anslagsfinansierade verksamheten för budgetåret 1995/96 var 13,7 miljoner kronor. Livsmedelsverkets prognos innebär att underskottet beräknas bli 15 miljoner kronor år 1997 och 10 miljoner kronor år 1998. Underskottet finansieras med befintligt anslagssparande. Livsmedelsverket har fastställt en besparingsplan som bl.a. innebär en neddragning med ca 30 tjänster och verket beräknar att ha en budget i balans år 1999. Framför allt är det den kunskapsuppbyggande verksamheten som kommer att minska i omfattning, men även informationsverksamhet och administrativ verksamhet berörs. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 105 831 000 kr för år 1998. Anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 är beräknade med utgångspunkt i 1998 års anslag.
Motionen Mot bakgrund av de ökande fallen av salmonella samt det faktum att Livsmedelsverkets prognos visar på ett underskott år 1997 föreslår Vänsterpartiet i motion Jo227 yrkande 3 att anslaget F 1 tillförs 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Utskottets överväganden Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för utgiftsområde 23. Utskottet delar regeringens bedömning rörande medelstilldelning under anslaget och avstyrker motion Jo227 (v) yrkande 3.
29. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden m.fl. anslag Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen F 2, F 3, F 4 och F 5.
30. Exportfrämjande åtgärder (F 6)
Propositionen Efterfrågan på livsmedel kommer totalt sett att öka i världen. Produktionen väntas öka i en del lågkostnadsländer i t.ex. Sydamerika. Det finns också en ambition att inom den europeiska livsmedelsproduktionen ta del av denna växande marknad. En ökad konkurrens ställer krav på ökad effektivitet inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Svenska företag inom dessa områden måste profilera sig mer än tidigare och större insatser krävs vad gäller marknadsföring av svenska livsmedel med hög kvalitet. Till detta hör en satsning på ekologiskt framställda produkter. Det bör finnas utrymme för en expanderande svensk livsmedelssektor, inte minst genom att profilera sig på EU-marknaden. En ökande export är nödvändig, inte bara för att skapa ökad sysselsättning inom livsmedelssektorn, utan också för att behålla den sysselsättning som redan finns. För att svenskt jordbruk och livsmedelsindustri skall kunna växa och ta nya marknadsandelar på en alltmer internationell marknad krävs att man är konkurrenskraftig. För detta fordras högkvalitativa produkter, en effektiv produktionsapparat och likartade villkor jämfört med konkurrenterna. Huvudansvaret för export- och marknadsföringsåtgärder ligger alltid på näringen som förväntas stå för väsentliga insatser på området. Regeringen vill emellertid genom att främja exportsatsningar bidra till en positiv utveckling. Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1998 till 5 miljoner kronor. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionerna I motion Jo230 (kd) yrkande 15 föreslås att anslaget skall utökas med 5 miljoner kronor. Av dessa utökade medel skall hälften användas för marknadsföring av ekologiskt producerade livsmedel. Enligt motion Jo227 (v) yrkande 3 bör näringen i första hand själv stå för marknadsföringsinsatser och anslaget bör därmed minskas med 5 miljoner kronor. Även i motion Jo241 (mp) yrkande 14 föreslås att anslaget skall minskas med 5 miljoner kronor. I detta fall anser motionärerna att medlen i stället bör användas under anslaget B 6 för att öka de marknadsstödjande åtgärderna för ekologiska produkter. Motsvarande bör gälla även för åren 1999 och 2000 enligt yrkande 15 i motionen.
Utskottets överväganden Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för utgiftsområde 23. Det i motion Jo230 (kd) yrkande 15 framförda förslaget om en höjning av anslaget ryms inte inom denna av riksdagen nu fastställda ram, och motionen avstyrks därmed i berörd del. Utskottet delar regeringens uppfattning vad gäller behovet av stöd till exportfrämjande åtgärder inom livsmedelssektorn och avstyrker även motion Jo227 (v) yrkande 3 i berörd del. I propositionen framgår klart att huvudansvaret för export- och marknadsföringsinsatser alltid ligger på näringen som förväntas stå för väsentliga insatser på området. Med hänvisning till vad som ovan anförts om behovet av stöd till exportfrämjande åtgärder avstyrks även motion Jo241 (mp) yrkande 14 i berörd del. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att anslaget enligt regeringens förslag även skall användas för en satsning på ekologiskt framställda produkter. Även motionens yrkande 15 angående anslagen för åren 1999 och 2000 avstyrks i berörd del.
31. Utbildning och forskning (G)
Propositionen Ansvaret för högre utbildning och forskning inom det område som rör vård och nyttjande av biologiska naturresurser ligger inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Utbildning inom detta område bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Forskningen inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde syftar till att värna om vården och nyttjandet av de biologiska naturresurserna. Den har ett särskilt ansvar för att kunskaperna om naturresurserna utvecklas för kommande generationers behov. Medel för forskningen anvisas huvudsakligen via anslag till SLU och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Inom utgiftsområdet bedrivs även kollektiva program som rör skogsforskning, jordbruksteknisk forskning samt forskning och utvecklingsverksamhet inom områdena växtförädling och trädgård. Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) angett riktlinjerna för den allmänna forskningspolitiken och den forskning som bedrivs vid SLU respektive finansieras av SJFR. Den relativt kraftiga besparingen som ålades SLU budgetåret 1995/96 har inneburit indragning av anställningar och koncentration av verksamheten till fyra huvudorter. Under innevarande år utökas utbildningen med 200 platser. Även de forskningsanslag SJFR disponerade budgetåret 1995/96 reducerades kraftigt. Innevarande år disponerar forskningsrådet drygt 200 miljoner kronor för forskning utöver reserverade medel från tidigare år. Regeringen prioriterar en ökad satsning på grundutbildningen inom högskolan. Utbildningsfrågorna är en viktig del av regeringens åtgärder för en ökad sysselsättning (prop. 1995/96:222). Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet studieplatser inom högskolan föreslås att antalet helårsplatser vid SLU:s utbildningar utökas med 450 platser under budgetåret. Tjänstestrukturen inom högskolan förnyas och forskarutbildningen reformeras. Regeringen satsar på en förstärkning av kvaliteten inom forskarutbildning och forskning genom tydliga mål för forskarutbildningen. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat 1995/961997 1998 1999 2000
1 744,21 218,61 228,91 280,1 1 322,4
32. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1) och Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning (G 3)
Propositionen Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information. Från anslaget bekostas utbildning, forskarutbildning, forskning, miljöanalys samt information och fortbildning. Regeringen har för år 1997, i syfte att påskynda en jämnare könsfördelning i forskarkarriären, beslutat delfinansiera professurer för underrepresenterat kön vid SLU inom områdena växtbiokemi, hortikulturell genetik och förädling, vattenbruk och markekologi. Dessutom delfinansieras fyra forskarassi- stenttjänster vid SLU för kvinnor. SLU och SJFR skall därutöver bidra till finansieringen av dessa tjänster med hälften vardera av den del som inte täcks genom de särskilda medel som regeringen anvisat. Den sistnämnda professuren skall dock i sin helhet finansieras av berörda myndigheter under Jordbruksdepartementet. För år 1998 anvisas 23,7 miljoner kronor för 367 nya högskoleplatser fr.o.m. vårterminen och ytterligare 83 fr.o.m. höstterminen. Sammanlagt skall 450 nya platser tillskapas. Därutöver föreslås, av statsfinansiella skäl, en besparing på 9,4 miljoner kronor. SLU har vidtagit kraftiga åtgärder för att möta det sparbeting som ålades SLU budgetåret 1995/96. Nedskärningar har framför allt gjorts inom forskningen, där man dragit in 33 högre tjänster vid innehavarnas pensionsavgång. SLU har koncentrerat sin verksamhet till fyra huvudorter med både utbildning och forskning; Alnarp, Skara, Umeå och Ultuna. Verksamheterna vid Garpenberg, Lund och Svalöv har flyttats till huvudorterna och skogsteknikerutbildningen i Bispgården har lagts ned. Genom omprioriteringar har SLU lyckats öka antalet nyinskrivna programstudenter med drygt 25 %. Antalet disputationer har ökat. Regeringen bedömer anslagsbehovet för anslaget G 1 år 1998 till 1 021 979 000 kr. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven till 1 069 091 000 kr respektive 1 107 123 000 kr. Under anslaget G 3 finansieras SJFR:s forskningsstöd samt stöd till kollektiv forskning. Den kollektiva forskningen omfattar jordbruksteknisk forskning, viss skogsforskning, trädgårdsforskning samt växtförädling. Med hänsyn bl.a. till de ökade möjligheter till forskarutbyte med utlandet som tillkommit genom nya finansiärer föreslås en minskning av SJFR:s anslag med 14 miljoner kronor. Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1998 till 195 234 000 kr för SJFR:s forskning och kollektiv forskning. För åren 1999 och 2000 beräknas anslagsbehoven i 1998 års anslagsnivå.
Motionerna I motion Jo227 (v) yrkande 3 anförs att den av regeringen föreslagna besparingen på anslaget G 1 är svår att förstå. Den motiveras av statsfinansiella skäl samtidigt som regeringen i andra sammanhang berömmer sig av att ha statsfinanserna under kontroll. Mot bakgrund av detta samt den viktiga roll SLU har i den ekologiska omställningen bör anslaget tillföras 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Även i motion Jo782 (m) yrkande 4 anförs att den av regeringen föreslagna besparingen på anslaget på 9,4 miljoner kronor inte bör genomföras. SLU har redan fått vidkännas en kraftig besparing under budgetåret 1995/96, något som övrigt universitetsväsende inte drabbats av. Om förslaget genomförs skulle det få stora negativa konsekvenser för verksamheten vid SLU. I motion Jo244 (c) yrkande 2 anförs att den föreslagna besparingen är olycklig och måste vara av engångskaraktär. Enligt motion Jo239 (fp) yrkande 6 bör inga nya utbildningsplatser vid SLU tillskapas med hänsyn till det statsfinansiella läget. Detta innebär en besparing på 25 miljoner kronor. En viss del av anslagen till SLU och SJFR bör enligt motion Jo230 (kd) yrkande 12 öronmärkas för utveckling av ekologiskt lantbruk. En målsättning bör vara 10 % av de totala anslagen. I motion Jo601 (m) anförs att SLU, i likhet med vad som gäller för övriga universitet, bör höra till Utbildningsdepartementets ansvarsområde.
Utskottets överväganden Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för utgiftsområde 23. Det i motion Jo782 (m) yrkande 4 framförda förslaget om en höjning av anslaget ryms inte inom denna av riksdagen nu fastställda ram, och motionen avstyrks därmed i berörd del. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget G 1 och avstyrker därmed även motion Jo227 (v) yrkande 3 i berörd del. Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet studieplatser inom högskolan föreslår regeringen att antalet helårsplatser vid SLU:s utbildningar utökas med 450 platser under budgetåret 1998. Utskottet delar regeringens uppfattning att utbildning och forskning om naturresurserna och de areella näringarna kommer att vara mycket centrala under de kommande åren och tillstyrker därför regeringens förslag. Motion Jo239 (fp) yrkande 6 avstyrks i berörd del. Företrädare för SLU har uppvaktat utskottet med anledning av regeringens förslag att minska anslaget G 1 med 9,4 miljoner kronor. SLU redovisade därvid vilka åtgärder som vidtagits för att uppfylla det kraftiga sparbeting man ålades budgetåret 1995/96. Nedskärningar har framför allt gjorts inom forskningen där man dragit in 33 högre tjänster. SLU har dessutom koncentrerat sin verksamhet till fyra huvudorter. Trots dessa kraftfulla åtgärder återstår fortfarande 48 miljoner kronor att spara år 1998 för att möta det tidigare sparbetinget. Därutöver påpekades att forskningsanslagen till exempelvis SJFR och Naturvårdsverket har minskats eller föreslås minskas vilket medför minskade möjligheter till extern finansiering för SLU. Den föreslagna anslagsminskningen kommer att drabba forskningen ytterligare. Utskottet utgår ifrån att regeringen i kommande budgetförslag beaktar SLU:s viktiga roll i fråga om utbildning och forskning om ett ekologiskt hållbart utnyttjande av naturresurserna. I övrigt är utskottet inte berett att nu föreslå något riksdagsuttalande i enlighet med motion Jo244 (c) yrkande 2. Riksdagen beslutade år 1996 att sammanlagt 46,5 miljoner kronor, av från EG- budgeten finansierad kompensation för revalvering av jordbruksomräkningskursen, skulle disponeras för åren 1996-1998 för forskning och utveckling av ekologisk produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen (prop. 1996/97:5, UbU3). Vidare har sammantaget 122 miljoner kronor tillförts Stiftelsen Lantbruksforskning för forskning och utveckling samt marknadsfrämjande åtgärder inom jordbrukssektorn. Regeringen anförde i proposition 1996/97:5 att den utgick ifrån att stiftelsen genom sina medel medverkar till att jordbruket och trädgårdsnäringen ställs om mot en mer ekologiskt hållbar produktion där bl.a. vikt läggs vid att underlätta riksdagens målsättning att 10 % av landets åkerareal bör vara ekologiskt odlad år 2000 samt att stiftelsen i övrigt samverkar med SJFR i forskningsfrågor. Regeringen har gett SJFR i uppdrag att planera och genomföra ett treårigt forskningsprogram för ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion. Forskningsprogrammet bör enligt regeringen bl.a. främja en god vetenskaplig utveckling, näringens långsiktiga utveckling samt samverkan och dialog mellan forskningen och hela kedjan från producent till konsument. Med hänvisning till vad som här anförts avstyrker utskottet motion Jo230 (kd) yrkande 12. Med anledning av motion Jo601 (m) vill utskottet erinra om att det enligt 7 kap. 1 § regeringsformen ankommer på regeringen att fördela ärenden mellan departementen. Riksdagen har dessutom beslutat om en indelning av statsbudgeten i utgiftsområden som bl.a. innebär att SLU ingår i utgiftsområde 23 (1995/96:KU21). Ingen ytterligare åtgärd föreslås med anledning av motionen.
33. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostna-der (G 2) och Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien (G 4) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen G 2 och G 4.
34. Skogsnäring (H)
Propositionen
Allmänt Skogsnäringen är fortsatt en av landets viktigaste näringar. Den kännetecknas av påtagliga konjunkturvariationer men sedd i ett längre perspektiv är utvecklingen stadigt positiv. De svenska skogsföretagens stora beroende av den internationella marknaden gör att konkurrensen ökar från länder med bättre förutsättningar att producera traditionella skogsprodukter. I ökad utsträckning riktar företagen därför sitt intresse mot investeringar i dessa länder. Den Sverigebaserade industrin måste mot den bakgrunden verka för ett bättre utnyttjande och ett högre ekonomiskt utbyte av den dyra svenska vedfibern. Regeringen aviserade tidigare i år sin avsikt att göra en samlad, större insats för forskning och utveckling i huvudsak inriktad mot den träbearbetande delen av branschen. Samtidigt som branschen själv förutsätts göra nya insatser på framtidsinriktade åtgärder är det angeläget att de samlade resurserna utnyttjas för samordnade insatser med gemensamma mål. Skogsstyrelsen har regeringens uppdrag att utvärdera 1993 års skogspolitiska beslut. Redovisningen skall göras senast den 15 januari 1998. Utvärderingen kommer att innehålla en rad uppgifter om utvecklingen i olika avseenden inom skogsbruket. Vidare skall Skogsstyrelsen redovisa hur skogspolitikens nya inriktning har förts ut och hur behovet av rådgivning på olika områden har uppmärksammats. Genom det senaste mer omfattande skogspolitiska beslutet år 1993 har statens ekonomiska insatser på området begränsats starkt. De innefattar numera i huvudsak enbart anslag till den skogspolitiska myndigheten. Svenskt skogsbruk är en näring som skall bära sina egna kostnader. Skogsvårdsorganisationen skall genom bl.a. rådgivning, information och tillsyn verka för att de skogspolitiska målen nås. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1997 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift AnvisatFörslagBeräknat Beräknat 1995/961997 1998 1999 2000
602,6 370,0 331,3 333,0 340,8
Ransoneringsreglerna Enligt 11 § skogsvårdslagen (1979:429) får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva att högst en viss andel av en brukningsenhets skogsmarksareal får avverkas under en viss period. Bestämmelsen som gäller större skogsinnehav (mer än 1 000 ha) avser att främja en jämn åldersfördelning av skogen. För övriga skogsinnehav får föreskrifterna innebära att avverkning inte får ske i sådan utsträckning att mer än hälften av brukningsenhetens skogsareal kommer att bestå av kalmark och yngre skog. Enligt 12 § skogsvårdsförordningen (1993:1096) gäller de senare bestämmelserna endast brukningsenheter större än 100 ha. Mindre brukningsenheter omfattas sålunda inte av ransoneringsreglerna med undantag för sådana som uppkommit genom klyvning av större fastigheter. Jämfört med tidigare föreskrifter till skogsvårdslagen innebär de här redovisade en minskad reglering och därmed ökade möjligheter att avverka skog. De samlade effekterna har särskilt vad gäller brukningsenheter mindre än 100 ha i vissa fall medfört så omfattande avverkningar att avverkningsbar skog kommer att saknas under överskådlig tid. I kombination med de generösare jordförvärvsbestämmelserna som tillkom ungefär samtidigt har detta i ett antal fall lett till ett skogsbruk som inte är i skogspolitikens anda. Regeringen har mot den bakgrunden för avsikt att ändra sina föreskrifter på så sätt att undantaget från ransoneringsbestämmelserna skall gälla endast brukningsenheter som är mindre än 50 ha. Samtidigt bör Skogsstyrelsen överväga en översyn av skyddsgränserna för den yngre skogen. Någon lag-ändring är inte nödvändig för att nå dessa syften.
Anläggning av ny skog Den som har avverkat måste anlägga ny skog enligt 5 § skogsvårdslagen. Enligt 6 § skall de föryngringsåtgärder vidtas som behövs för att trygga återväxten av skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt. Det har i olika sammanhang hävdats att återväxterna har försämrats efter 1993 års skogspolitiska beslut och att detta skulle bero på förändringar i lagstiftningen. Mot den bakgrunden har Skogsstyrelsen haft regeringens uppdrag att tidigarelägga utvärderingen i dessa frågor. Skogsstyrelsen har redovisat uppdraget i rapporten Jämförande utvärdering av återväxternas kvalitet. Utvärderingen visar att resultatet av återväxtåtgärderna inte tillgodoser skogsvårdslagens krav. Att skapa ny skog efter avverkning, en skog som tar till vara markens produktionsförmåga, är sedan länge ett av de viktigaste inslagen i vår skogspolitik och nödvändigt för framtiden. Kraven på återväxtåtgärdernas resultat är lika höga nu som före 1993 års skogspolitik. Detta måste klargöras för alla skogsägare. Skogsvårdsorganisationen i alla dess delar måste utnyttja de medel som skogsvårdslagstiftningen ger. Skogsstyrelsen har nyligen beslutat en policy för tillsyn enligt skogsvårdslagen som kan medverka till en högre och över landet effektiv insats. Utvärderingen visar dessutom att det behövs ökade kunskaper hos skogsägarna om hur återväxtåtgärderna skall utföras. Sådana ökade kunskaper förutsattes för övrigt i det skogspolitiska beslutet. Några lagändringar är däremot inte nödvändiga.
Röjning av skog Röjning av plant- och ungskog är viktiga åtgärder som medverkar till en kvalitetsmässigt ändamålsenlig skogsproduktion. Enligt nu gällande skogs- vårdslagstiftning skall ny skog vårdas bl.a. genom plantröjning och andra åtgärder som behövs för att den skall utvecklas tillfredsställande. Enligt Skogsstyrelsens årsredovisning har röjningarna under en dryg tioårsperiod minskat från ca 400 000 ha om året till under 200 000 ha. Orsakerna till minskningen är bl.a. slopade statsbidrag och bristande kunskaper hos skogsägarna. Inom vissa delar av landet har Skogsvårdsorganisationen gjort särskilda informations- och rådgivningsinsatser. Även skogsbranschen har försökt stimulera till ökad ungskogsröjning. Den samlade utvärderingen av skogspolitiken får visa om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Några statsbidrag till röjning av skog är dock inte aktuella.
En biologisk mångfald i skogen Skogsstyrelsen har i likhet med ett antal andra myndigheter haft regeringens uppdrag att redovisa en aktionsplan för biologisk mångfald och uthålligt skogsbruk. Aktionsplanen är en naturlig uppföljning på myndighetsnivå av 1993 års skogspolitiska beslut, där bevarandet av biologisk mångfald i skogen och skogsbrukets sektorsansvar för miljön lades fast. Aktionsplanen innehåller en detaljerad redovisning av sektorsmål på ekosystem- och biotopnivå. Vidare redovisas ett stort antal förslag till åtgärder, angelägenhetsgradering för dessa, vem som skall utföra dem, när de bör utföras och hur de skall finansieras. De flesta åtgärder är sådana som enligt 1993 års skogspolitik är skogsvårdsorganisationens naturliga uppgift ensam eller i samarbete med skogsnäringen. De allra flesta förslagen är vidare av sådan karaktär att varken riksdagen eller regeringen skall ta ställning till dem. De ligger väl i linje med de övergripande politiska beslut som fattats på skogsbruksområdet. Sammanfattningsvis utgör Skogsstyrelsens aktionsplan en värdefull, detaljerad grund för skogsvårdsorganisationens m.fl. fortsatta arbete för en biologisk mångfald i skogen.
Grönare skog Skogsvårdsorganisationen medverkar i genomförandet av det svenska miljöprogrammet för jordbruket enligt rådets förordning (EEG) nr 2078/92. Medverkan avser utbildning, information och demonstrationsprojekt riktat till skogsägande jordbrukare. Enligt planerna skall verksamheten successivt övergå i en utbildningskampanj som har getts namnet Grönare skog. I kampanjen läggs stor vikt vid hög kvalitet i miljöarbetet. Den tar sikte på att vidga perspektivet till ett landskapstänkande i verksamhetens planering. Grönare skog skall genomföras i samarbete med markägarnas medlemsorganisationer och med länsstyrelserna. Sammanlagt beräknas mer än 70 000 markägare delta i kampanjens kurser och studiecirkelverksamhet. Regeringen anser att de av Skogsstyrelsen redovisade planerna är angelägna att genomföra. Den pågående verksamheten bör därför fortsätta i huvudsak på det sätt Skogsstyrelsen har planerat. För budgetåret 1998 beräknas en ekonomisk ram på 50 miljoner kronor. Den nationella finansieringen bör som hittills bl.a. ske över anslaget H 1 Skogsvårdsorganisationen.
Ökat skogsbränsleuttag Som en del av energiförsörjningen enligt den nya energipolitiken spelar en ökad användning av biobränslen en viktig roll. En väsentlig del av biobränsleförsörjningen kommer att ske från skogen. Bedömningarna av hur mycket skogsbränsle som kan tas ut varierar. Likaså varierar uppfattningarna om effekterna på skogsmarken och på den biologiska mångfalden av sådana uttag. Skogsstyrelsen gör för närvarande en översyn av sina föreskrifter och allmänna råd. Som ett led i denna översyn görs en miljökonsekvensbeskrivning. Innan denna är klar går det inte att ta ställning till behovet av sådana åtgärder som askåterföring. Redan nu kan emellertid sägas att skogsägare och avverkningsentreprenörer behöver information och utökade kunskaper om den hänsyn som behöver tas vid skogsbränsleuttag. I 14 § skogsvårdslagen föreskrivs att skogsmarkens ägare är skyldig att underrätta Skogsvårdsstyrelsen om avverkning skall äga rum på hans mark. Detta underrättelsekrav bör nu uttryckligen utökas till att gälla även sådant skogsbränsleuttag som sker i samband med eller i nära anslutning till sådan avverkning som omfattas av kravet på anmälning. Det innebär i praktiken att en skogsägare som avser göra en föryngringsavverkning på minst 0,5 ha och dessutom gör ett skogsbränsleuttag skall anmäla båda åtgärderna samtidigt till Skogsvårdsstyrelsen minst sex veckor före. Mot denna bakgrund har ett förslag till ändring av 14 § skogsvårdslagen utarbetats i Närings- och handelsdepartementet. Förslaget har beretts tillsammans med Skogsstyrelsen. Ändringen som bör träda i kraft den 1 januari 1998 är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse. Det är viktigt att den nya energimyndigheten och Skogsvårdsorganisationen samarbetar nära i dessa frågor och att energimyndigheten utnyttjar Skogsvårdsorganisationens kompetens på området.
Avgifter för att täcka kostnader för tillsyn och kontroll I syfte att möjliggöra uttag av särskilda avgifter för kontroll och tillsyn bör det i 37 § skogsvårdslagen (1979:429) göras ett tillägg innebärande att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva sådan avgift. Nuvarande lydelse av 37 § medger endast uttag av särskilda avgifter i ärenden enligt denna lag. Med tillägget kan särskilda avgifter tas ut även för tillsyn och kontroll. Ändringen skulle ge regeringen möjlighet att i skogsvårdsförordningen (1993:1096) ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina föreskrifter ange regler för uttag av särskilda avgifter bl.a. för sådan kontroll och tillsyn som rör yrkesmässig handel med och produktion av skogsodlingsmaterial och som är obligatorisk enligt EU. Mot denna bakgrund har ett förslag till ändring av 37 § skogsvårdslagen utarbetats i Närings- och handelsdepartementet. Förslaget har beretts tillsammans med Skogsstyrelsen. Ändringen som bör träda i kraft den 1 januari 1998 är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse.
Motionerna I motionerna Jo302 yrkande 1 och Bo406 (båda c) yrkande 3 anförs att 12 § skogsvårdsförordningen bör ändras så att endast brukningsenheter större än 20 ha skall undantas från ransoneringsreglerna. Enligt motion Jo304 (m) yrkande 2 bör riksdagen avslå det förslag till ändring i 37 § skogsvårdslagen (1979:429) som syftar till att möjliggöra uttag av särskilda avgifter för kontroll och tillsyn. Enligt motionärernas uppfattning är den föreslagna kontrollavgiften ett försök från regeringens sida att återinföra en skogsvårdsavgift. Motionärerna anser dessutom att den motivering regeringen ger angående anmälan av skogsbränsleuttag inte är tillräckligt preciserad (yrkande 3). Det bör klart framgå att anmälningsplikten endast skall gälla i de fall anmälningsskyldighet föreligger för skogsavverkning. Skogsbränsleuttag som görs på annat sätt skall inte omfattas av anmälningsplikten.
Utskottets överväganden Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågan om ransoneringsreglerna vid skogsavverkning, senast i betänkande 1996/97:JoU17. Utskottet förutsatte vid det tillfället att regeringen noggrant skulle följa frågan och vid behov vidta åtgärder. Regeringen aviserar nu sin avsikt att sänka gränsen för undantag från ransoneringsreglerna från 100 till 50 ha. De argument som i motionerna Jo302 yrkande 1 och Bo406 yrkande 3 (båda c) anförs för en sänkning av gränsen till 20 ha är inte sådana att utskottet finner anledning till erinran mot regeringens ställningstagande. Motionerna avstyrks. Utskottet utgår ifrån att regeringen även framgent följer frågan och vid behov vidtar ytterligare åtgärder. I motiveringen till förslaget att ändra 37 § skogsvårdslagen (1979:429) anges att syftet med lagändringen är att ge regeringen möjlighet att i skogsvårdsförordningen (1993:1096) ge Skogsstyrelsen bemyndigande att i sina föreskrifter ange regler för uttag av särskilda avgifter bl.a. för sådan kontroll och tillsyn som rör yrkesmässig handel med och produktion av skogsodlingsmaterial och som är obligatorisk enligt EU. Utskottet har inga invändningar mot detta och avstyrker därmed motion Jo304 (m) yrkande 2. I 14 § skogsvårdslagen föreskrivs att skogsmarkens ägare är skyldig att underrätta Skogsvårdsstyrelsen om avverkning skall äga rum på hans mark. Detta underrättelsekrav bör enligt regeringens förslag uttryckligen utökas till att gälla även sådant skogsbränsleuttag som sker i samband med eller i nära anslutning till sådan avverkning som omfattas av kravet på anmälning. Det innebär i praktiken att en skogsägare som avser göra en föryngringsavverkning på minst 0,5 ha och dessutom gör ett skogsbränsleuttag skall anmäla båda åtgärderna samtidigt till Skogsvårdsstyrelsen minst sex veckor före. Enligt utskottets uppfattning innebär denna motivering att syftet med motion Jo304 (m) yrkande 3 i huvudsak är uppfyllt. Ingen ytterligare åtgärd föreslås med anledning av motionen.
35. Skogsvårdsorganisationen (H 1)
Propositionen Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är den centrala förvaltnings- myndigheten för skogsvårdsstyrelserna. Under anslaget redovisas all verksamhet hos skogsvårdsorganisationen. Under femårsperioden 1998-2002 kommer det att på Gotland bedrivas en försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning. Med hänsyn till Gotlands särställning som region kommer därvid Skogsvårdsstyrelsen Gotland att inordnas i länsstyrelsen. Mot denna bakgrund bör anslaget minskas med 4 358 000 kr, motsvarande de medel som under detta anslag varit avsedda för Skogsvårdsstyrelsens Gotland förvaltningskostnader. Motsvarande belopp tas i stället upp under utgiftsområde 18 anslaget Länsstyrelserna m.m. så länge försöksverksamheten pågår. Skogsvårdsorganisationens omorganisation är en fortsättning på de förändringar som påbörjades genom 1993 års skogspolitiska beslut. För de engångsvisa kostnaderna under 1998 som är förknippade med organisationsförändringarna kommer 5 miljoner kronor att finansieras med medel som disponeras av regeringen inom Närings- och handelsdepartementets ram. Kompensation för merkostnader i samband med lokaliseringen av regionkontor till Söderhamn kommer att tillföras Skogsvårdsorganisationen från utgiftsområde 19, anslaget A 9 Lokalisering av statliga arbetstillfällen till Söderhamn. De besparingar som aviserades i förra årets budgetproposition bör fullföljas. För år 1998 bedöms anslagsbehovet till 257 211 000 kr. Med hänsyn till de kraftiga besparingar som gjorts under de senaste åren beräknas anslagsbehoven för åren 1999 och 2000 till 264 873 000 kr respektive 272 711 000 kr.
Motionerna I motionerna Jo304 yrkande 9 och Jo782 yrkande 5 (båda m) föreslås att skogsvårdsorganisationen skall tilldelas ytterligare 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för rådgivning och informationsverksamhet. Bakgrunden till förslaget är bl.a. att den nya skogspolitiken bygger på ett ökat ansvar hos den enskilde skogsägaren, vilket kräver att denna har kunskap om såväl de skogspolitiska målen som om hur dessa skall kunna uppnås avseende den egna marken.
Utskottets överväganden Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för utgiftsområde 23. De i motionerna Jo304 yrkande 9 och Jo782 yrkande 5 (båda m) framförda förslagen om en höjning av anslaget ryms inte inom denna av riksdagen nu fastställda ram, och motionerna avstyrks därmed i berörda delar. Regeringens förslag tillstyrks.
36. Bidrag till skogsvård m.m. (H 2)
Propositionen Från anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcks kostnaderna för bidrag till skogsvård m.m. som har beviljats före den 1 juli 1993 enligt förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket samt kostnaderna för avsyning före utbetalning av de beslutade bidragen. Ytterligare medel behöver inte tillföras efter år 1998 för att kunna infria de nämnda besluten. För år 1998 bedöms anslagsbehovet till 6 000 000 kr.
Motionerna I motion Jo227 (v) yrkande 3 föreslås att anslaget skall tillföras ytterligare 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att finansiera ett särskilt stöd till röjning och gallring. Utöver detta föreslås i motion Jo305 (v) yrkande 8 att arbetsmarknadsmedel bör kunna komma i fråga för ändamålet.
Utskottets överväganden Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för utgiftsområde 23. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till medelstilldelning inom anslaget och avstyrker därmed motion Jo227 (v) yrkande 3 om en höjning av anslaget. I samband med förra årets budgetförslag behandlade utskottet ett motionsförslag om användande av arbetsmarknadsmedel för att genomföra skogsvårdsåtgärder (1996/97:JoU1). Utskottet ansåg då att riksdagen inte bör gå in på hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas och avstyrkte motionen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Jo305 (v) yrkande 8.
37. Insatser för skogsbruket (H 3) m.fl. anslag Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen H 3, H 4 och H 5.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1997/98:Jo17 yrkandena 13 och 14, 1997/98:Jo227 yrkande 3, 1997/98:Jo230 yrkande 15, 1997/98:Jo239 yrkande 6, 1997/98:Jo241 yrkandena 6, 7 och 12(14, 1997/98:Jo304 yrkande 9, 1997/98:Jo739 yrkandena 7 och 8, 1997/98:Jo782 yrkandena 3, 4 och 5 och 1997/98:Jo912 yrkandena 1(3 anvisar anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 1, res. 1 (v) res. 2 (mp) - delvis 2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1999 och 2000 att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo241 yrkandena 11 och 15 och 1997/98:Jo413 yrkande 1, res. 2 (mp) - delvis 3. beträffande administrationen av de jordbrukspolitiska systemen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo230 yrkande 10, 1997/98: Jo236 och 1997/98:Jo244 yrkande 1, res. 3 (m) 4. beträffande resurser till avbytarverksamheten att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo230 yrkande 11, 5. beträffande djurdatabas i Söderhamn att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo223 yrkande 1, 6. beträffande utvärdering av investeringsstöd till animalieproduktionen att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo229 yrkande 5, 7. beträffande stödområdesindelningen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo232, 1997/98:Jo240, 1997/98:Sk321 yrkande 6 och 1997/98:A437, 8. beträffande det fjällnära jordbruket att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo222 och 1997/98:Jo227 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 9. beträffande omfördelning mellan EG:s miljöstöd och EG:s jordbruksstöd att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo239 yrkande 5, 10. beträffande förstärkningsutsättningar av fisk att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo418, 11. beträffande svensk biodling att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo238, 12. beträffande besparingar inom SLU att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo244 yrkande 2, 13. beträffande anslag för utveckling av ekologiskt lantbruk att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo230 yrkande 12, 14. beträffande fördelning av ärenden mellan departementen att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo601, 15. beträffande införande av 20-hektarsgräns för ransonerings- regler att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo302 yrkande 1 och 1997/98: Bo406 yrkande 3, res. 4 (c, mp) 16. beträffande användning av arbetsmarknadsmedel att riksdagen avslår motion 1997/98:Jo305 yrkande 8, 17. beträffande ändring i skogsvårdslagen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1997/98:Jo304 yrkandena 2 och 3 antar förslaget till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429). res. 5 (m)
Stockholm den 25 november 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar (mom. 1) Maggi Mikaelsson (v) anför:
A 1 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. Enligt min mening skall den svenska FAO-kommittén ha en central roll i uppföljandet av FAO-toppmötets utfästelser. Regeringen föreslår inga medel till kommitténs arbete. Jag föreslår därför att medel anslås för detta ändamål genom en omfördelning från anslaget F 6. Ytterligare 3 000 000 kr utöver regeringens förslag bör således tillföras anslaget.
B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Jag anser att anslaget bör tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens förslag. Anslaget till marknadsstödjande åtgärder har minskat i samma takt som den ekologiska produktionen ökat. Detta innebär att medel saknas för information till bl.a. allmänheten, offentliga inrättningar och storkök. Medel saknas även för att främja en långsiktig utveckling av marknaden. En ökad satsning på marknadsstödjande åtgärder bör därför göras genom en omfördelning av dels 2 miljoner kronor från anslaget F 6, dels 2 miljoner kronor inom anslaget B 6 där motsvarande belopp tas från funktionstest av lantbrukssprutor.
B 10 Regionala stöd till jordbruket Anslaget bör enligt min mening tillföras 2 000 000 kr utöver regeringens förslag. Jag anser att det nationella stödet i stödområde 1-3 bör räknas upp med motsvarande belopp. Det är märkligt att regeringen, mot bakgrund av att man återför 50 miljoner kronor, inte återställer hela det regionala stödet. Sammanlagt bör stödet således räknas upp till 719 miljoner kronor som för innevarande budgetår.
B 12-B 13 Kompletterande åtgärder inom jordbruket och Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket Jag anser att det under anslaget B 12 för budgetåret 1998 bör anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr. Regeringen redovisar ett underutnyttjande på nästan 350 miljoner under innevarande år. Jag står därför fast vid vårt tidigare förslag i vårbudgeten och yrkar en neddragning av anslaget med nu angivet belopp. Därav följer att det under anslaget B 13 även bör anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 330 000 000 kr.
C 4 Fiskevård Det är mycket bra att regeringen nu uppfyller löftet att anslå ytterligare medel till fiskevård. Behoven är stora och eftersatta. Enligt min mening har regeringen dock glömt två områden för fiskevården: dels fiskevård i fjällvattnen, dels åtgärder för att rädda ålen. För att finansiera dessa åtgärder bör 5 000 000 kr utöver regeringens förslag anvisas under anslaget C 4.
E 1 Statens veterinärmedicinska anstalt Enligt min mening bör det under anslaget för budgetåret 1998 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 5 000 000 kr. Beredskapen mot smittsamma djursjukdomar är SVA:s tyngsta uppgift, och EU-medlemskapet har medfört utökade arbetsuppgifter. I likhet med SVA anser jag att det krävs en resursförstärkning för bl.a. detta ändamål.
E 5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Jag anser att det under anslaget för budgetåret 1998 bör anvisas ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 15 000 000 kr. Jag delar i stort sett Jordbruksverkets bedömning när det gäller den totala medelsanvisningen under anslaget, dvs. 105,9 miljoner kronor.
F 1 Statens livsmedelsverk Mot bakgrund av de ökande fallen av salmonella och att Livsmedelsverkets prognos visar på ett underskott år 1997 anser jag att anslaget bör tillföras 5 000 000 kr utöver regeringens förslag.
F 6 Exportfrämjande åtgärder Regeringen föreslår ett nytt anslag för exportfrämjande åtgärder. Enligt min mening bör näringen själv stå för marknadsföringsinsatser, och jag anser därför att anslaget bör minskas med hela det föreslagna beloppet, dvs. 5 000 000 kr. Medlen bör i stället tillföras anslagen A 1 och B 6.
G 1 Sveriges lantbruksuniversitet SLU har fått vidkännas kraftiga anslagsminskningar under de senaste åren. Ett stort antal tjänster har dragits in och myndighetskapitalet har minskat. Trots att regeringen i budgetpropositionen anvisar medel för nya högskoleplatser föreslås ytterligare en besparing på 9 400 000 kr motiverat av statsfinansiella skäl. Mot bakgrund av att regeringen i andra sammanhang berömmer sig av att ha statsfinanserna under kontroll och mot bakgrund av att SLU har en viktig roll i den ekologiska omställningen är regeringens föreslagna anslagsminskning svår att förstå. Jag anser därför att anslaget bör tillföras 10 000 000 kr utöver regeringens förslag.
H 2 Bidrag till skogsvård Av de utvärderingar som gjorts kan konstateras att röjnings- och gallringsverksamheten har minskat mycket kraftigt sedan den nya skogsvårdslagen trädde i kraft. Det är därför befogat med insatser från samhällets sida för att få i gång åtgärderna. För att finansiera detta bör anslaget tillföras ytterligare 5 000 000 kr utöver regeringens förslag. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1997/98:Jo227 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1997/98:Jo17 yrkandena 13 och 14, 1997/98:Jo230 yrkande 15, 1997/98:Jo239 yrkande 6, 1997/98:Jo241 yrkandena 6, 7 och 12-14, 1997/98:Jo304 yrkande 9, 1997/98:Jo739 yrkandena 7 och 8, 1997/98:Jo782 yrkandena 3-5 och 1997/98:Jo912 yrkandena 1-3 anvisar anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområdet enligt reservation 1 i bilaga 1,
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar och preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1999 och 2000 (mom. 1 och 2) Gudrun Lindvall (mp) anför:
B 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Enligt min mening bör anslaget tillföras ytterligare 5 000 000 kr utöver regeringens förslag. Sammanlagt bör 9 miljoner kronor satsas på marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter. 2 miljoner kronor finns redan för detta ändamål inom anslaget. 2 miljoner kronor tillförs genom att bidraget till funktionstest av lantbrukssprutor dras in. Återstående del, 5 miljoner kronor, tas från anslaget F 6 som därmed försvinner. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas tillskottet till 5 miljoner kronor per år.
B 12-B 13 Kompletterande åtgärder inom jordbruket och Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket Jag föreslår att stöd till föreningar som bevarar hotade lantraser skall utgå med 2 miljoner kronor för budgetåret 1998. I Jordbruksverkets avelsplan föreslogs att stöd skulle utgå för bevarandearbete, utbildning och information till ett beräknat utgiftsbehov på 1,5 miljoner kronor. I dag finns avsatt 1 miljon kronor. Bidrag utgår i praktiken endast till utbildning och information vilket innebär att genbanksverksamheten inte får något stöd. Vidare föreslår jag att stödet för bevarande av hotade lantraser ökas till totalt 8 miljoner kronor. Ett stöd åt enbart betesdjur tyder enligt min mening på att man inte förstått lantrasernas egenvärde utan endast deras indirekta betydelse som naturvårdsobjekt. Stöd skulle, förutom djurbidrag, kunna betalas ut som stöd per genbanksbesättning för att ge möjlighet till stöd även för andra lantraser än kor, får och getter. Jag kan inte acceptera regeringens förslag till program för resurshushållande jordbruk. Programmet måste förbättras. Utöver vad som anförts om stöd till hotade lantraser bör det införas ett stöd till ekologisk äggproduktion och ett särskilt miljöstöd för rennäringen. Regeringen har beräknat den totala kostnaden för programmet för resurshushållande jordbruk till 295 miljoner kronor. Eftersom det inte är realistiskt att ett förbättrat program kan tas fram under år 1998 bör anslaget B 12 minskas med 100 miljoner kronor. Återstoden, 95 miljoner kronor, bör gå till de nu lämnade förslagen om nya och utökade stöd. Mot bakgrund av det anförda bör det även under anslaget B 13 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 100 000 000 kr. För budgetåren 1999 och 2000 beräknas ett minskat anslag med 100 miljoner kronor per år för vardera anslagen B 12 och B 13.
C 4 Fiskevård Fiskeriverket har uppskattat de årliga kostnaderna för att bedriva en god fiskevård till ca 65 miljoner kronor. Om insatserna begränsas något blir kostnaderna för fiskevården 40-50 miljoner kronor per år. Med anledning av detta anser jag att anslaget fr.o.m. budgetåret 1999 bör tillföras totalt 50 000 000 kr.
D 2 Ersättningar för viltskador m.m. Jag anser att ersättningssystemet för rovdjursrivna tamdjur bör förändras så att det blir möjligt att erhålla ersättning även för djur som kunnat försäkras. Vidare bör ersättning utgå även för rivna tamdjur som inte ingår i näringsverksamhet. Om tanken med ersättningen är att skapa acceptans för de stora rovdjuren måste även djur för husbehov eller rekreation ersättas. För att finansiera detta bör anslaget tillföras 5 000 000 kr utöver regeringens förslag. Därav skall 1 000 000 kr användas för ersättningar enligt ovanstående och 4 000 000 kr för förebyggande åtgärder. Samma summa bör tillföras anslaget under åren 1999 och 2000.
F 6 Exportfrämjande åtgärder Enligt min uppfattning bör anslaget minskas med 5 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag. Medlen skall i stället användas för marknadsstödjande åtgärder för ekologiska produkter i enlighet med vad jag anfört under anslaget B 6. Även för åren 1999 och 2000 bör anslaget minskas med 5 000 000 kr. Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse: 1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1997/98:Jo17 yrkandena 13 och 14, 1997/98:Jo241 yrkandena 6, 7 och 12-14, 1997/98:Jo739 yrkandena 7 och 8 samt 1997/98:Jo912 yrkandena 1-3 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo227 yrkande 3, 1997/98:Jo230 yrkande 15, 1997/98:Jo239 yrkande 6, 1997/98:Jo304 yrkande 9 och 1997/98:Jo782 yrkandena 3-5 anvisar anslag för budgetåret 1998 under utgiftsområdet enligt reservation 2 i bilaga 1, 2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1999 och 2000 att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo241 yrkandena 11 och 15 samt 1997/98:Jo413 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
3. Administrationen av de jordbrukspolitiska systemen (mom. 3) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Hanteringen av den s.k. kartavgiften har enligt vår mening blivit ett administrativt misslyckande. Den definitiva kartavgiften fastställs först när länsstyrelsen beslutat om godkänd stödomfattning. Den preliminära kartavgiften skall då justeras i förhållande till den definitiva. Detta är ett mycket byråkratiskt arbetssätt som kostar tid och resurser helt i onödan. Man borde kunna förenkla administrationen kring kartavgiften genom kvittning vid utbetalning av arealbaserat EU-stöd. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande administrationen av de jordbrukspolitiska systemen att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo230 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1997/98:Jo236 och 1997/98:Jo244 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan, 4. Införande av 20-hektarsgräns för ransoneringsregler (mom. 15) Lennart Daléus (c), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c) anför: Under senare år har debatten om skogsvårdslagstiftningens avverkningsregler varit omfattande. De nuvarande undantagen från ransoneringsreglerna har ansetts gynna ett oseriöst skogsbruk och skapat en marknad för skogsinköp i spekulationssyfte. En sådan utveckling är olycklig ur såväl skogsbruks- synpunkt som miljösynpunkt. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att man avser ändra 12 § skogsvårdsförordningen så att undantaget från ransoneringsreglerna endast skall gälla brukningsenheter mindre än 50 hektar. Detta är en utveckling i rätt riktning. Vi anser emellertid att gränsen skall gälla för brukningsenheter som är mindre än 20 hektar. Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande införande av 20-hektarsgräns för ransoneringsregler att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Jo302 yrkande 1 och 1997/98:Bo406 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,
5. Ändring i skogsvårdslagen (mom. 17) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets anförande som på s. 45 börjar med ?I motiveringen? och slutar med ?av motionen? bort ha följande lydelse: I budgetpropositionen föreslås införande av en avgift för tillsyn och kontroll och att detta skall regleras i 37 § skogsvårdslagen. Utskottet motsätter sig införandet av en sådan avgift och föreslår avslag på propositionen i denna del. Den föreslagna kontrollavgiften är enligt utskottets uppfattning inget annat än ett försök att återinföra en skogsvårdsavgift. Erfarenhetsmässigt vet vi från andra områden att liknande avgifter kan bli ganska betydande. Förslaget är också dåligt motiverat i propositionen. Vidare anser utskottet att den föreslagna ändringen i 14 § skogsvårdslagen rörande anmälningsplikt för skogsbränsleuttag inte är tillräckligt preciserad. Utskottet förutsätter att den föreslagna ändringen är miljömässigt motiverad. Det bör klart framgå att anmälningsplikt för skogsbränsleuttag endast skall föreligga i de fall anmälningsplikt för slutavverkning föreligger. Skogsbränsleuttag som görs på annat sätt skall inte omfattas av anmälningsplikten. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande ändring i skogsvårdslagen att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Jo304 yrkandena 2 och 3 dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) såvitt avser 37 §, dels antar lagförslaget såvitt avser 14 § och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Den 20 november 1997 beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende år 1998. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1999 och 2000. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Vi har totalt sett föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 20 november valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I detta särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 23.
Anslagen I vår avvikande mening till utskottets yttrande 1997/98:JoU1y har vi yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde 23 bestäms till ett något högre belopp än vad regeringen föreslagit, nämligen till 13 735 023 000 kr. Av vår avvikande mening framgår att Sveriges lantbruksuniversitet, mot bakgrund av tidigare gjorda besparingar, bör tillföras 9,4 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Den nya skogsvårdslagen ger skogsägare och skogsbrukare frihet och ansvar att själva besluta om skogsbruket. Samtidigt innebär lagen också att kraven på hänsyn till naturvården skärpts. Mot bakgrund härav bör skogsvårdsorganisationen tillföras 5 miljoner kronor för ökad information och rådgivning. Genom förenkling av de jordbrukspolitiska stödsystemen och införande av fri handel med mjölkkvoter underlättas Jordbruksverkets administration. Anslaget till Statens jordbruksverk kan därmed minskas med 5 miljoner kronor.
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- skogsbruk, fiske med anslutande näringar Lennart Fremling (fp) anför: Folkpartiet liberalernas förslag till budget för 1998 har temat ?jobb, vård och skola? och innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt med utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även för utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning se reservationerna nr 1 och 29 i bet. 1997/98:FiU1). Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 23 har emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden.
3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Gudrun Lindvall (mp) anför: I årets budgetbetänkande behandlas inte de yrkanden som i mycket förklarar våra budgetförslag. De yrkandena behandlas i stället i utskottets betänkande 1997/98:JoU9 Hållbart fiske och jordbruk. Jag anser att denna uppdelning är olycklig. Det ökar knappast tillgängligheten för läsaren som tvingas läsa två betänkanden för att finna respektive partis syn på budgeten. För Miljöpartiet innebär det att argumenten för varför vi anser att det föreslagna nya miljöstödet Resurshushållande konventionellt lantbruk inte är bra redovisas i betänkande 1997/98:JoU9. På samma sätt förhåller det sig exempelvis med våra synpunker på miljöstöd till lantraser och en särskild mjölkkvotstilldelning, våra synpunkter på fiske med bl.a. argumentation om varför vi vill satsa på marknadsföring av ekologiska produkter, hantering och mål när det gäller bekämpningsmedel samt hotet mot fäbodarna. Jag anser att det vore bättre att behandla budgetförslagen och argumentationen i ett och samma betänkande. Med detta anförande har jag velat uppmärksamma läsaren på detta förhållande. I detta sammanhang finns ingen möjlighet att reservera sig mot hanteringen.
4. Administrationen av de jordbrukspolitiska systemen Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Som utskottet redovisat i betänkandet har regeringen nu tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av förvaltningsstrukturen inom jordbruksområdet med utgångspunkt i hanteringen av de jordbruksstöd som berör såväl Statens jordbruksverk som länsstyrelserna. Det är bra. Samtidigt bör framhållas att utredningen måste arbeta skyndsamt och att de förslag rörande administrationen som tidigare presenterats i betänkandet om Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (SOU 1996:65) beaktas. Det bör i detta sammanhang också understrykas att det finns starka skäl som talar för en arbetsordning där det så långt som möjligt är länsstyrelserna som handlägger enskilda ärenden.
5. Djurdatabas i Söderhamn Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Moderata samlingspartiet har vid flera tillfällen kritiserat handläggningen av djurdatabasen. Vi avvisade förslaget såväl vad gällde konstruktion som finansiering då riksdagen första gången behandlade propositionen. Det är helt orimligt att belasta svenskt jordbruk med den höga kostnad som förslagen innebär. Vi har också påtalat att man skulle tagit tillvara de erfarenheter och möjligheter som redan fanns inom ramen för Svensk Husdjursskötsel. Synpunkterna i motionen ligger i linje med den kritik vi riktat mot förslagen och handläggningen av djurdatabasen i Söderhamn.
6. Djurdatabas i Söderhamn Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: I samband med behandlingen av utskottets yttrande angående tilläggsbudget för budgetåret 1997 (1997/98:JoU2y) framhöll vi i en motion att kostnaden för djurregistret m.m. bör underskrida de av regeringen föreslagna 35 miljoner kronorna. Vi konstaterade dessutom att det vore olyckligt att belasta näringen med ytterligare avgifter innan utredningen om jordbrukets och livsmedelsindustrins expansion och utveckling har lagt sitt betänkande. Enligt vår mening bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med ett helhetsgrepp innehållande dels utredningens förslag, dels en konkretisering av hur frågan om djurregister skall lösas.
7. Det fjällnära jordbruket Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Från Moderata samlingspartiets sida har vi ställt krav på att hela regelverket för miljöersättningarna skall reformeras och förenklas. Det har visat sig att det krångliga regelverket försvårat för många lantbrukare. Samtidigt har viktiga miljövärden drabbats negativt eftersom de stelbenta reglerna inte passat in på värdefulla kulturmiljöer. Vi har också påtalat felaktigheten i relationen stödpoäng och kvalifikationspoäng. Vi har utifrån detta krävt att en parlamentarisk beredningsgrupp skall tillsättas för att se över nuvarande regelverk inför kommande programperiod. Frågor kring det fjällnära jordbruket hade inrymts i ett sådant vidare översynsuppdrag. Utifrån vårt tidigare agerande kan vi ställa oss bakom även den begränsade översynen som utskottet nu föreslår beträffande det fjällnära jordbruket. Vi beklagar samtidigt att utskottsmajoriteten tidigare avvisat våra krav på en genomgripande och heltäckande översyn.
8. Besparingar inom SLU Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: I en motion från Moderata samlingspartiet har vi yrkat avslag på besparingarna på Sveriges lantbruksuniversitets anslag. Det är allvarligt att utskottet tillstyrker regeringens förslag på besparingar inom den viktiga verksamhet som SLU bedriver, och detta samtidigt som förra årets stora besparingar ännu inte kunnat genomföras fullt ut. Vi moderater ville även då ge SLU ett högre anslag än vad som blev riksdagens beslut. Besparingarna på SLU:s anslag slår hårt mot den viktiga forskningsverksamhet som bedrivs inom lantbruksuniversitetet.
9. Besparingar inom SLU Lennart Daléus och Lennart Brunander (båda c) anför: Den nu aktuella besparingen på Lantbruksuniversitetets anslag med 9,4 miljoner kronor är olycklig. Enligt vår uppfattning måste den vara av engångskaraktär, bl.a. därför att SLU budgetåret 1995/96 ålades ett mycket kraftigt besparingsbeting. Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
------------------------------------------------------------------------------- | |Verksamhetsområde |Utskottets|Reservanternas förslag i förhållande | | | | |till utskottets förslag1 | ------------------------------------------------------------------------------- | |Anslag | | Res. 1 | Res. 2 | | | | | | förslag | | | | | | | | | (v) | (mp) | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |A |Internationellt samarbete | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Bidrag till vissa | | | | | | | |internationella | 37 414 | | | | | | |organisationer m.m. (ram)| |+3 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |B |Jordbruk och trädgårdsnäring | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Statens jordbruksverk | 220 188 | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Stöd till jordbrukets | | | | | | | |rationalisering m.m. | 22 000 | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |3 |Djurregister (ram) | 35 000 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |4 |Statens utsädeskontroll | 978 | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |5 |Statens växtsortnämnd | 1 349 | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |6 |Miljöförbättrande | | | | | | | |åtgärder i jordbruket | 26 246 | | +5 000 | | | | |(res) | |+2 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |7 |Bekämpande av | 2 629 | | | | | | |växtsjukdomar (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |8 |Strukturstöd inom | | | | | | | |livsmedelssektorn (ram) | 110 000 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |9 |Från EG-budgeten | | | | | | | |finansierat strukturstöd | 125 000 | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |10|Regionala stöd till | 717 000 | +2 000 | | | | | |jordbruket (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |11|Från EG-budgeten | | | | | | | |finansierade regionala | 325 000 | | | | | | |stöd till jordbruket | | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |12|Kompletterande åtgärder | | | | | | | |inom jordbruket (ram) |1 420 000 | | -100 000 | | | | | | |-330 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |13|Från EG-budgeten | | | | | | | |finansierade kom- | | | | | | | |pletterande åtgärder inom|1 427 500 | | -100 000 | | | | |jordbruket (ram) | |-330 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |14|Arealersättning och | | | | | | | |djurbidrag m.m. (ram) |4 850 000 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |15|Intervention och | | | | | | | |exportbidrag för |2 000 000 | | | | | | |jordbruksprodukter (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |16|Räntekostnader för | | | | | | | |förskotterade areal- | 80 000 | | | | | | |ersättningar m.m. (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |17|Jordbrukets blockdatabas | 17 000 | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |C |Fiske | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Fiskeriverket (ram) | 57 908 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Strukturstöd till fisket | 30 890 | | | | | | |m.m. (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |3 |Från EG-budgeten | | | | | | | |finansierade strukturstöd| 84 650 | | | | | | |till fisket m.m. (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |4 |Fiskevård (ram) | 20 000 | | | | | | | | |+5 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |D |Rennäring m.m. | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Främjande av rennäringen | 61 700 | | | | | | |m.m. (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Ersättningar för | 46 500 | | | | | | |viltskador m.m (ram) | | |+5 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |3 |Stöd till innehavare av | | | | | | | |fjällägenheter m.m. (ram)| 1 538 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |E |Djurskydd och djurhälsovård | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Statens | | | | | | | |veterinärmedicinska | 75 055 | | | | | | |anstalt (ram) | |+5 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Bidrag till | | | | | | | |distriktsveterinärorganisationen|78 109| | | | | | |(obet) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |3 |Djurhälsovård och | | | | | | | |djurskyddsfrämjande | 18 792 | | | | | | |åtgärder (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |4 |Centrala | 6 893 | | | | | | |försöksdjursnämnden (ram)| | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |5 |Bekämpande av smittsamma | | | | | | | |husdjurssjukdomar (ram) | 89 500 | | | | | | | | |+15 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |F |Livsmedel | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Statens livsmedelsverk | 105 831 | | | | | | |(ram) | |+5 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Livsmedelsekonomiska samarbets-| | | | | | | |nämnden (ram) | 4 019 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |3 |Kostnader för livsmedelsberedskap| | | | | | | |(ram) | 28 614 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |4 |Livsmedelsstatistik (ram)| 27 084 | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |5 |Jordbruks- och | | | | | | | |livsmedelsstatistik | 6 000 | | | | | | |finansierad från EG- | | | | | | | |budgeten (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |6 |Exportfrämjande åtgärder | 5 000 | | -5 000 | | | | |(ram) | |-5 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |G |Utbildning och forskning | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Sveriges |1 021 979 | +10 000 | | | | | |lantbruksuniversitet | | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Skogs- och jordbrukets | | | | | | | |forskningsråd: | 10 806 | | | | | | |Förvaltningskostnader | | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |3 |Skogs- och jordbrukets | | | | | | | |forskningsråd: Forskning | 195 234 | | | | | | |och kollektiv forskning | | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |4 |Bidrag till Skogs- och | | | | | | | |lantbruksakademien (obet)| 901 | | | | | | | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |H |Skogsnäring | ------------------------------------------------------------------------------- |1 |Skogsvårdsorganisationen | 257 211 | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |2 |Bidrag till skogsvård | 6 000 | | | | | | |m.m. (res) | |+5 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |3 |Insatser för skogsbruket | 60 700 | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |4 |Internationellt | 1 405 | | | | | | |skogssamarbete (ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |5 |Från EG-budgeten | | | | | | | |finansierade medel för | 6 000 | | | | | | |skogsskadeövervakning | | | | | | | |(ram) | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- | |Summa för utgiftsområdet |13 725 623| -613 000 | -195 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------------------
1 Observera att reservanternas belopp i denna tabell endast redovisas vid avvikelse mot utskottets förslag.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar - regeringens förslag och motionsförslagen Belopp i 1000-tal kronor
------------------------------------------------------------------------------- | Anslag ||Regeringens|m |c | fp | v | mp | kd | | || förslag | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- |A 1 |Bidrag till vissa internationella || 37 414 | | | | +3 000 | | | | |organisationer m.m. || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 1 |Statens jordbruksverk || 220 188 |-5 000 | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 2 |Stöd till jordbrukets rationalisering || 22 000 | | | | | | | | |m.m. || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 3 |Djurregister || 35 000 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 4 |Statens utsädeskontroll || 978 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 5 |Statens växtsortnämnd || 1 349 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 6 |Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket || 26 246 | | | | +2 000 | +5 000 | +10 | | | || | | | | | | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |B 7 |Bekämpande av växtsjukdomar || 2 629 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 8 |Strukturstöd inom livsmedelssektorn || 110 000 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 9 |Från EG-budgeten finansierat || 125 000 | | | | | | | | |strukturstöd || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 10 |Regionala stöd till jordbruket || 717 000 | | |-50 000 | +2 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 11 |Från EG-budgeten finansierade regionala || | | | | | | | | |stöd till jordbruket || 325 000 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 12 |Kompletterande åtgärder inom jordbruket ||1 420 000 | | | | -330 | -100 | | | | || | | | | 000 | 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 13 |Från EG-budgeten finansierade || | | | | | | | | |kompletterande åtgärder inom jordbruket ||1 427 500 | | | | -330 | -100 | | | | || | | | | 000 | 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 14 |Arealersättning och djurbidrag m.m. ||4 850 000 | | | -600 | | | | | | || | | | 000 | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 15 |Intervention och exportbidrag för ||2 000 000 | | | | | | | | |jordbruksprodukter || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 16 |Räntekostnader för förskotterade || 80 000 | | | | | | | | |arealersättningar m.m. || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |B 17 |Jordbrukets blockdatabas || 17 000 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |C 1 |Fiskeriverket || 57 908 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |C 2 |Strukturstöd till fisket m.m. || 30 890 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |C 3 |Från EG-budgeten finansierade || | | | | | | | | |strukturstöd till fisket m.m. || 84 650 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |C 4 |Fiskevård || 20 000 | | | | +5 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 1 |Främjande av rennäringen m.m. || 61 700 | | | | | | +5 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |D 2 |Ersättningar för viltskador m.m || 46 500 | | | | | +5 000 | | ------------------------------------------------------------------------------- |D 3 |Stöd till innehavare av fjällägenheter || 1 538 | | | | | | | | |m.m. || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |E 1 |Statens veterinärmedicinska anstalt || 75 055 | | | | +5 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |E 2 |Bidrag till || 78 109 | | | | | | | | |distriktsveterinärorganisationen || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |E 3 |Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande || 18 792 | | | | | | | | |åtgärder || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |E 4 |Centrala försöksdjursnämnden || 6 893 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |E 5 |Bekämpande av smittsamma || 89 500 | | | | +15 000 | | | | |husdjurssjukdomar || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |F 1 |Statens livsmedelsverk || 105 831 | | | | +5 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |F 2 |Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden || 4 019 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |F 3 |Kostnader för livsmedelsberedskap || 28 614 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |F 4 |Livsmedelsstatistik || 27 084 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |F 5 |Jordbruks- och livsmedelsstatistik || | | | | | | | | |finansierad från EG-budgeten || 6 000 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |F 6 |Exportfrämjande åtgärder || 5 000 | | | | -5 000 | -5 000 | +5 000 | ------------------------------------------------------------------------------- |G 1 |Sveriges lantbruksuniversitet ||1 021 979 |+9 400 | |-25 000 | +10 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |G 2 |Skogs- och jordbrukets forskningsråd: || | | | | | | | | |Förvaltningskostnader || 10 806 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |G 3 |Skogs- och jordbrukets forskningsråd: || | | | | | | | | |Forskning och kollektiv forskning || 195 234 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |G 4 |Bidrag till Skogs- och || 901 | | | | | | | | |lantbruksakademien || | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |H 1 |Skogsvårdsorganisationen || 257 211 |+5 000 | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |H 2 |Bidrag till skogsvård m.m. || 6 000 | | | | +5 000 | | | ------------------------------------------------------------------------------- |H 3 |Insatser för skogsbruket || 60 700 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |H 4 |Internationellt skogssamarbete || 1 405 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- |H 5 |Från EG-budgeten finansierade medel för || | | | | | | | | |skogsskadeövervakning || 6 000 | | | | | | | ------------------------------------------------------------------------------- | TOTALT ||13 725 623|+9 400 | | -675 | -613 | -195 | +20 | | || | | | 000 | 000 | 000 | 000 | ------------------------------------------------------------------------------- Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429) Härigenom föreskrivs att 14 och 37 §§ skogsvårdslagen (1979:429)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 § Skogsmarkens ägare är skyldig att enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer underrätta skogs- vårdsstyrelsen om ------------------------------------------------------- | | | |1. avverkning som skall |1. avverkning och uttag av| |äga rum på hans mark, |skogsbränsle som skall äga| | |rum på hans mark, | ------------------------------------------------------- 2. sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd enligt naturvårdslagen (1964:822), 3. vad han avser att göra för att tillgodose naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i samband med avverkning på hans mark.
37 § ------------------------------------------------------- | Regeringen eller den | Regeringen eller den| |myndighet som regeringen |myndighet som regeringen| |bestämmer får föreskriva |bestämmer får föreskriva| |att särskilda avgifter |att särskilda avgifter| |skall tas ut i ärenden |skall tas ut i ärenden| |enligt denna lag. |enligt denna lag och för| | |att täcka kostnader för| | |tillsyn och kontroll. | ------------------------------------------------------- ______________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Lagen omtryckt 1993:553.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Propositionen.........................................1 Motioner från allmänna motionstiden 1997..............4 Motion med anledning av proposition 1997/98:2.........8 Utfrågning............................................8 Utskottet.............................................8 1. Inledning........................................8 2. Internationellt samarbete (A)...................10 3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)11 4. Jordbruk och trädgårdsnäring (B)................12 5. Statens jordbruksverk (B 1).....................13 6. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2)15 7. Djurregister (B 3)..............................15 8. Statens utsädeskontroll (B 4) och Statens växtsortnämnd (B 5)16 9. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (B 6)...16 10. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7)..............18 11. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 8) och Från EG-budgeten finansierat strukturstöd (B 9) 18 12. Regionala stöd till jordbruket (B 10) och Från EG-budgeten finansierade regionala stöd (B 11) 19 13. Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12) och Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13) 21 14. Arealersättningar och djurbidrag m.m. (B 14)...25 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 15), Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16) och Jordbrukets blockdatabas (B 17) 25 16. Fiske (C)......................................26 17. Fiskeriverket (C 1), Strukturstöd till fisket (C 2) och Från EG- budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. (C 3) 27 18. Fiskevård (C 4)................................27 19. Rennäring m.m. (D).............................28 20. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)............29 21. Ersättningar för viltskador m.m. (D 2).........29 22. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (D 3)31 23. Djurskydd och djurhälsovård (E)................31 24. Statens veterinärmedicinska anstalt (E 1)......31 25. Bidrag till distriksveterinärorganisationen (E 2), Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3) samt Centrala försöksdjursnämnden (E 4) 32 26. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)32 27. Livsmedel (F)..................................34 28. Statens livsmedelsverk (F 1)...................34 29. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden m.fl. anslag35 30. Exportfrämjande åtgärder (F 6).................35 31. Utbildning och forskning (G)...................37 32. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1) och Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning (G 3) 38 33. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostna-der (G 2) och Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien (G 4) 40 34. Skogsnäring (H)................................40 35. Skogsvårdsorganisationen (H 1).................45 36. Bidrag till skogsvård m.m. (H 2)...............46 37. Insatser för skogsbruket (H 3) m.fl. anslag....47 Hemställan.........................................47 Reservationer........................................49 Särskilda yttranden..................................55 Bilaga 1 Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar ........59 Bilaga 2 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar regeringens förslag och motionsförslagen 64 Bilaga 3 Propositionens lagförslag...................67