Statsbudgeten för budgetåret 1997 (Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar)
Betänkande 1996/97:JoU1
Jordbruksutskottets betänkande
1996/97:JOU01
Statsbudgeten för budgetåret 1997 (Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar)
Innehåll
1996/97 JoU1
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslagen i budgetpropositionen för år 1997 om anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, jämte 191 motionsyrkanden. Riksdagen har den 22 november 1996 fastställt utgiftsramen för utgiftsområdet till 13 324 082 000 kr. Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag m.m. tillstyrks. Utskottet anser i likhet med regeringen att en besparing på totalt 223 miljoner kronor bör göras inom utgiftsområdet. Härutöver skapas genom överföringar av medel från andra utgiftsområden, tillskott av medel från EG:s budget och ytterligare medel till miljöersättningsprogrammet ett utrymme för reformer som uppgår till knappt 820 miljoner kronor. Härigenom möjliggörs bl.a. en utökning av miljöprogrammet som innebär att insatserna för att utveckla det konventionella jordbruket mot en ekologiskt hållbar produktion kan öka. Vidare föreslås ett nytt investeringsstöd till jordbrukssektorn och ytterligare satsning på energiskog. När det gäller det utökade miljöersättningsprogrammet förordar utskottet bl.a. att det kommande vallstödet förenas med tydliga miljökrav och att reglerna för det nya stödet utformas i samklang med det befintliga miljöprogrammet. Vidare är det angeläget att åtgärderna utformas på ett sådant sätt att en förstärkt miljöeffekt kan uppnås med ett administrativt enkelt system. Det utökade programmet bör vara generellt och stimulera till en miljövänlig vallproduktion i hela landet. Särskild hänsyn bör tas till förhållandena i stödområde 4 i mellersta Sverige. Därmed tillgodoses ett antal motionsyrkanden (s, m, c, v, kd) helt eller delvis. Utskottet föreslår ett tillkännagivande innebärande att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om hur angelägna fiskevårdsåtgärder skall finansieras. Vidare föreslår utskottet ett tillkännagivande med innebörden att regeringen bör utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik och snarast möjligt återkomma till riksdagen i frågan. Dessa tillkännagivanden innebär att ett antal motionsyrkanden (s, m, c, v, mp, kd) tillgodoses helt eller delvis. I övrigt avstyrker utskottet motionerna. I betänkandet behandlas även vissa forskningsfrågor i anslutning till proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle. Till betänkandet har fogats 20 reservationer och 4 särskilda yttranden.
Budget propositionen
Regeringen har i proposition 1996/97:1 utgiftsområde 23 föreslagit 1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298), 2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), 3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1990:1496) om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses, 4. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens jordbruksverks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under anslaget B 1. Statens jordbruksverk, 5. att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på 5,5 miljarder kronor, 6. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört under anslaget B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. om jordfondens storlek och användning, 7. att riksdagen godkänner ett nationellt anläggningsstöd för plantering av fleråriga grödor för produktion av biomassa, 8. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om ett nytt delprogram inom ramen för miljöprogrammet för ersättning till rennäringen för bevarande av rovdjur inom renskötselområdet, 9. att riksdagen godkänner att anslaget B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. även får belastas med kostnader för eventuella finansiella sanktioner, 10. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om slopande av den obligatoriska kvalitetsmärkningen av matpotatis, 11. att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om bestrålning av vissa livsmedel, 12. att riksdagen godkänner att de övergripande målsättningarna för verksamheten inom Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under anslaget F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, 13. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Sveriges lantbruksuniversitet skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under anslaget G 1. Sveriges lantbruksuniversitet, 14. att riksdagen för år 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt följande uppställning:
Internationellt samarbete
A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.; ramanslag; 37 414 000 kr,
Jordbruk och trädgårdsnäring
B 1. Statens jordbruksverk; ramanslag; 183 114 000 kr,
B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.; ramanslag; 45 000 000 kr,
B 3. Stöd till avbytarverksamhet; obetecknat anslag; 13 000 000 kr,
B 4. Statens utsädeskontroll; ramanslag; 966 000 kr,
B 5. Statens växtsortnämnd; ramanslag; 1 300 000 kr,
B 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket; reservationsanslag; 23 857 000 kr,
B 7. Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag; 2 629 000 kr,
B 8. Strukturstöd inom livsmedelssektorn; ramanslag; 149 000 000 kr,
B 9. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd; ramanslag; 184 000 000 kr,
B 10. Regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 719 000 000 kr,
B 11. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket; ramanslag; 325 000 000 kr,
B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 085 000 000 kr,
B 13. Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket; ramanslag; 1 092 500 000 kr,
B 14. Arealersättning och djurbidrag m.m.; ramanslag; 4 950 000 000 kr,
B 15. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter; ramanslag; 2 139 000 000 kr,
B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.; ramanslag; 119 333 000 kr,
Fiske
C 1. Fiskeriverket; ramanslag; 58 166 000 kr,
C 2. Strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 30 890 000 kr,
C 3. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.; ramanslag; 80 000 000 kr,
C 4. Fiskevård; ramanslag; 4 612 000 kr,
Rennäring m.m.
D 1. Främjande av rennäringen m.m.; ramanslag; 61 700 000 kr,
D 2. Ersättningar för viltskador m.m.; ramanslag; 12 500 000 kr,
D 3. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.; ramanslag; 1 538 000 kr,
Djurskydd och djurhälsovård
E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt; ramanslag; 74 004 000 kr,
E 2. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen; obetecknat anslag; 77 691 000 kr,
E 3. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder; ramanslag; 16 832 000 kr,
E 4. Centrala försöksdjursnämnden; ramanslag; 6 909 000 kr,
E 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar; ramanslag; 89 500 000 kr,
Livsmedel
F 1. Statens livsmedelsverk; ramanslag; 103 051 000 kr,
F 2. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden; ramanslag; 3 868 000 kr,
F 3. Kostnader för livsmedelsberedskap; ramanslag; 28 415 000 kr,
F 4. Livsmedelsstatistik; ramanslag; 31 291 000 kr,
F 5. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten; ramanslag; 6 000 000 kr,
Utbildning och forskning
G 1. Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 980 773 000 kr
G 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader; ramanslag; 10 501 000 kr,
G 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning; ramanslag; 204 850 000 kr,
G 4. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien; obetecknat anslag; 882 000 kr,
Skogsnäring
H 1. Skogsvårdsorganisationen; ramanslag; 271 393 000 kr,
H 2. Bidrag till skogsvård m.m.; reservationsanslag; 10 000 000 kr,
H 3. Täckande av förluster till följd av statliga kreditgarantier för lån till byggande av skogsvägar; reservationsanslag; 1 000 000 kr,
H 4. Insatser för skogsbruket; ramanslag; 80 200 000 kr,
H 5. Internationellt skogssamarbete; ramanslag; 1 405 000 kr,
H 6. Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning; ramanslag; 6 000 000 kr.
Lagförslagen fogas som bilaga 3 till detta betänkande.
Proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle
I betänkandet redovisas även vissa överväganden om forskning inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Proposition 1995/96:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m.
I betänkandet behandlas propositionens yrkande 3 om förslag till lag om val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län. Lagförslaget fogas som bilaga 4 till detta betänkande.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996
1996/97:Jo203 av Jan-Olof Franzén och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklingar i miljöstödsprogrammet.
1996/97:Jo206 av Sten Svensson och Lars Hjertén (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat utnyttjande av EU:s miljöersättningsprogram, samt att reglerna bör förenklas inför nästa ersättningsperiod, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av vad ytterligare utnyttjande av investeringsstöd från EU till animalieproduktionen skulle innebära för sysselsättningen.
1996/97:Jo207 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett djurrelaterat vallstöd.
1996/97:Jo210 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering och förslag till förbättringar angående lönsamhetsutvecklingen för Norrlandsjordbruket, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparing i LFA-stöd, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om administrativ hantering och rättssäkerhet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vallstöd, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hållandetider i LFA-systemet, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grisproduktionen i norra Sverige, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intransportstöd till livsmedelsföretag i norra Sverige, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äggproduktionen i norra Sverige, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om potatisodling i norra Sverige, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av miljöprogrammet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om synliggörande av de norrländska landskapstyperna i miljöprogrammet, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behållande av dagens arealkrav i öppet odlingslandskap, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsstöd.
1996/97:Jo211 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett speciellt djuranknutet vallstöd i stödområde 4, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner i högre stödområde.
1996/97:Jo212 av Kjell Ericsson och Karin Starrin (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att inlemma hästhållning inom ramen för stödet till mindre gynnade områden, det s.k. LFA- stödet, 2. att riksdagen beslutar att hästhållning skall ingå som en ersättningsberättigad produktionsgren inom ramen för programmet att bevara ett öppet odlingslandskap inom stödområdena 13, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den nordsvenska hästen skall omfattas av stöd till utrotningshotade raser.
1996/97:Jo214 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödområdesindelning.
1996/97:Jo215 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett djuranknutet vallstöd.
1996/97:Jo216 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om decentraliserad arbetsordning av handläggning av jordbruksstöden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utvecklat ADB-stöd för jordbruksstöd.
1996/97:Jo217 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om LFA-områden.
1996/97:Jo220 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rutiner som tillgodoser behovet av regional redovisning inom olika stödnivåer och stödformer, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SKB-kons speciella kvaliteter tas till vara inom ramen för ett särskilt miljöprogram för fjäll- och inlandsjordbruket,
1996/97:Jo221 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd för maskinringar inom jordbruksnäringen.
1996/97:Jo222 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att getnäringen bör ges ett eget utrymme inom ramen för EU:s miljöstöd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad kunskap om getter.
1996/97:Jo225 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intransportstöd för jordbruksprodukter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder mot osund konkurrens från finska ägg.
1996/97:Jo226 av Agne Hansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöstödens utformning och behov av översyn av reglernas utformning inför ansökningsperioden 1997, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringen av regelsystemet för värdefulla natur- och kulturvärden inför 1997 års ansökningar så att kulturvärden även på mindre lantbruk kan bevaras samt att kraven på Gotland och Öland likställs med övriga riket.
1996/97:Jo229 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av anslaget för ekologisk produktion under anslaget B 6, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av insatserna under anslaget B 6 med SLU, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det är de framförhandlade nivåerna som skall gälla för LFA-stödet till områdena 14 samt mål 6-området, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nationella stödet snarast bör utbetalas i dess helhet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det s.k. vallstödet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett särskilt fjällmiljöprogram för jordbruket i Norrlands inland, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärderingen av miljöstödsprogrammen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med ett samlat förslag om fiskevårdens finansiering, 11. att riksdagen avslår förslaget om sänkt prisstöd till rennäringen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en statlig rovdjurspolitik, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöersättningsprogram för rovdjursrivna renar måste bygga på den överenskommelse som gjorts med Naturvårdsverket och Sametinget, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget för rovdjursrivna renar bör vara ett reservationsanslag, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersättning för rovdjursrivna tamdjur skall kunna utgå, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör ta initiativ i EU till en viltskadeersättning för husdjur motsvarande den som skall gälla för renar,
1996/97:Jo233 av Ola Sundell och Eva Björne (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en rovdjurspopulation på en för rennäringen hanterbar nivå.
1996/97:Jo234 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att använda EU- medel för miljöstöd till jordbruket, 3. att riksdagen till B 12. Kompletterande åtgärder inom jordbruket (utgiftsområde 23) för budgetåret 1997 anvisar 600 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 685 000 000 kr.
1996/97:Jo235 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade regler vid fördelning av LFA-stödet.
1996/97:Jo236 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i EU skall verka för en förenkling av regelverken för EU:s olika ersättningssystem, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om våtmarker, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammanhållet delprogram för konventionellt jordbruk inom ramen för EU:s miljöprogram för jordbruket, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förenkling av regelverken för miljöersättningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vallstöd, 9. att riksdagen hos regeringen begär en uppföljning av jordbrukspolitikens konsekvenser i norra Sverige i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo237 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av anslaget för ekologisk produktion under anslaget B 6, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av insatserna under anslaget B 6 med SLU, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det är de framförhandlade nivåerna som skall gälla för LFA-stödet till områdena 1-4 samt mål 6-området, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nationella stödet snarast bör utbetalas i dess helhet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det s.k. vallstödet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett särskilt fjällmiljöprogram för jordbruket i Norrlands inland, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärderingen av miljöstödsprogrammen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med ett samlat förslag om fiskevårdens finansiering, 11. att riksdagen avslår förslaget om sänkt prisstöd till rennäringen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en statlig rovdjurspolitik, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljöersättningsprogram för rovdjursrivna renar måste bygga på den överenskommelse som gjorts med Naturvårdsverket och Sametinget, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslaget för rovdjursrivna renar bör vara ett reservationsanslag, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ersättning för rovdjursrivna tamdjur skall kunna utgå, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör ta initiativ i EU till en viltskadeersättning för husdjur motsvarande den som skall gälla för renar, 19. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag beslutar om ramar för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
B 3. Stöd till avbytarverksamhet m.m. 13 000 35 000 B 12. Kompletterande åtgärder inom1 085 000 100 000 jordbruket C 4. Fiskevård 4 612 20 000 D 2.Ersättningar för viltskador m.m.12 500 6 000 E 1.Statens veterinärmedicinska anstalt 74 004 7 800
1996/97:Jo238 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av det tillkommande miljöstödet, så att tillskottet fördelas på det mest verkningsfulla och rättvisa sättet.
1996/97:Jo239 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vall- och betesstödet utformas på ett generellt sätt gällande i hela landet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man snarast bör använda sig av det maximala miljöstödet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklat regelverk för miljöstöden till kulturmiljövård och biologisk mångfald, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i EU på nytt pröva frågan om att LFA-stödet skall omfatta områden som inte kom med i samband med förhandlingarna 1995, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för ett förenklat regelsystem för ekologiskt jordbruk, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inom EU skall verka för att omläggningstiden (karensen) för omställning till ekologisk produktion skall vara ett år, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prioritera forskning kring utveckling av ett energieffektivt jordbruk - på sikt helt självförsörjande med egen förnybar energiproduktion, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om öronmärkta anslag till SLU och SJFR för utveckling av ekologiskt lantbruk, 16. att riksdagen beslutar bibehålla oförändrad anslagsnivå för djurskydd, 17. att riksdagen beslutar om oförändrat prisstöd till renkött, 18. att riksdagen beslutar avsätta särskilda medel för rovdjursinventering, 19. att riksdagen med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt uppställning: Anslag Regeringens förslag Anslagsförändring
B 3.Stöd till avbytarverksamhet 13 000 + 85 000 B 10.Regionala stöd till jordbruket719 000 + 15 000 B 12. Kompletterande åtgärder inom1 085 000 + 100 000 jordbruket D 1.Främjande av rennäringen m.m.61 700+ 9 000 E 3.Djurhälsovård och djurskydds-16 832+ 10 000 främjande åtgärder
1996/97:Jo241 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskning runt riskerna med genmanipulation i livsmedel och miljö bör vara ett prioriterat område, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en djurskyddsprofessur, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om ekologiskt lantbruk, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till avbytarverksamhet, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att arealersättningen för ekologiskt lantbruk skall vara 2 000 kr per hektar i hela landet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av möjligheten att differentiera stödet till ekologisk odling, 15. att riksdagen hos regeringen begär att den snarast skall återkomma med förslag till återstående finansiering upp till 30 miljoner kronor för budgetåret 1997 för stöd till rovdjursrivna renar om finansiering inom EU:s miljöstöd inte visar sig möjlig, 18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en allmän fiskevårdsavgift, i enlighet med vad som anförts i motionen, 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under rubriken ersättning för viltskador, 20. att riksdagen avslår regeringens förslag att godkänna vad regeringen förordat om bestrålning av vissa livsmedel, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bestrålning av kryddor och import av bestrålade kryddor inte skall vara tillåten, 22. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa medel till anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt Miljöpartiets förslag i tabell, Regeringens Anslagsföränd- Anslag förslag 1997 tkr ring 1997 tkr
B 3.Stöd till avbytarverksamhet m.m. 13 000 35 000 B 12.Kompletterande åtgärder inom1 085 000 50 000 jordbruket B 13.Från EG-budgeten finansierade1 093 000 50 000 kompletterande åtgärder inom jordbruket C 4. Fiskevård 5 000 20 000 D 2.Ersättningar för viltskador m.m. 13 000 5 000
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för åren 1998 och 1999 enligt tabell, Regeringens förslag Anslagsförändring tkr tkr Anslag 1998 1999 1998 1999
B 3. Stöd till avbytarverksamhet13 00013 000 20 000 10 000 B 12.Kompletterande åtgärder1 085 0001 085 000 100 000150 000 inom jordbruket B 13.Från EG-budgeten finansi-1 093 0001 093 000 100 000150 000 erade kompletterande åt- gärder inom jordbruket D 2.Ersättningar för viltskador13 00013 000 5 000 5 000 m.m.
1996/97:Jo244 av Marie Wilén (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till jordbruksområden i norra Västmanland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i 1997 års översyn även Heby kommun bör ingå.
1996/97:Jo245 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering och förslag till förbättringar av lönsamhetsutvecklingen för Norrlandsjordbruket, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om besparing i LFA-stöd, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om administrativ hantering och rättssäkerhet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vallstöd, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hållandetider i LFA-systemet, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grisproduktionen i norra Sverige, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intransportstöd till livsmedelsföretag i norra Sverige, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äggproduktionen i norra Sverige, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om potatisodling i norra Sverige, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av miljöprogrammet, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om synliggörande av de norrländska landskapstyperna i miljöprogrammet, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behållande av dagens arealkrav i öppet odlingslandskap, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten samt skogs- och lantbrukshälsan, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsstöd.
1996/97:Jo246 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett basstöd med miljökrav, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett enkelt regelverk, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det nya stödet skall samverka med det befintliga miljöprogrammet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vallproduktion med klart definierade miljökrav i hela landet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional fördelning och stödområde 4, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medfinansiering från EU, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sysselsättningseffekterna.
1996/97:Jo248 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gentemot EU driva kravet om korrigerad gränslinje för LFA-stöd så att socknarna Kvarsebo, Tjällmo, Kristberg och Motala skogsbygd fortsättningsvis erhåller stöd, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gentemot EU driva kravet att det stora skogsbygdsområdet mellan Östgötaslätten i söder och Närkes och Södermanlands slättbygder i norr förs in i 5B-stödområdet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid översynen av LFA- indelningen tillse att de bygder som klassats för lågt lyfts upp till korrekt klass.
1996/97:Jo249 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nivån på anslaget B 10 inom utgiftsområde 23, 4. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 inom utgiftsområde 23 anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 30 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att under anslaget C 1 inom utgiftsområde 23 anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 10 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen beslutar att under anslaget C 4 inom utgiftsområde 23 anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 5 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen beslutar att under anslaget F 2 inom utgiftsområde 23 anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med 3 868 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen beslutar att under anslaget H 1 inom utgiftsområde 23 anvisa ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 5 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo251 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidraget till bifonden.
1996/97:Jo253 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrad indelning vid fastställande av arealersättningsområden och LFA-ersättningsområden i Skaraborgs län.
1996/97:Jo255 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöstöd till de lantbrukare som förlorat regionalstöd - främst då i område 4, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 20-ko-begränsningen inom LFA- stödet, 3. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av ett investeringsstöd.
1996/97:Jo256 av Marie Wilén och Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten.
1996/97:Jo257 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av det utökade miljöstödsprogrammet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade gränser för LFA- områden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen av den svenska jordbruksadministrationen.
1996/97:Jo258 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt lantbruks konkurrenssituation och åtgärdsprogram vid utformningen av det utökade miljöstödsprogrammet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beaktande av Ölands särställning, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytarverksamheten, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av kriterier och gränsdragning beträffande LFA-stöd, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av hänsyn till lokala förhållanden, ökad flexibilitet och en mera modifierad tillämpning beträffande miljöersättningsprogrammet.
1996/97:Jo303 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrland.
1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsvårdsorganisationen.
1996/97:Jo312 av Maggi Mikaelsson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till skogsvård, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till skogsbilvägar.
1996/97:Jo403 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän fiskevårdsavgift.
1996/97:Jo408 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till fiskevård.
1996/97:Jo410 av Maggi Mikaelsson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskevårdens behov och kostnaderna för densamma.
1996/97:Jo515 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bestrålning av vissa livsmedel,
1996/97:Jo522 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördjupad forskning om samband mellan komponenter i livsmedel och fysiologiska funktioner - livsmedelsrelaterad näringsforskning.
1996/97:Jo530 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag att godkänna vad regeringen förordat om bestrålning av vissa livsmedel, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bestrålning av kryddor inte skall vara tillåten, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att import av bestrålade livsmedel inte skall vara tillåten.
1996/97:Jo601 av Sivert Carlsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skoglig utbildning och forskning i södra Sverige.
1996/97:Jo602 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Alnarp.
1996/97:Jo603 av Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statliga satsningar på FoU- arbetet inom skogsnäringen.
1996/97:Jo604 av Peter Weibull Bernström m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skapande av ett samlat livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram.
1996/97:Jo773 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna för miljöstöd när det gäller ersättning för våtmarker.
1996/97:Jo775 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att regler avseende anläggning av våtmarker och av småvatten får en ändamålsenligare utformning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att inom EU arbeta för ändrade regler vad avser våtmarker, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjlighet att medfinansiera anläggande av våtmarker och småvatten.
1996/97:Jo797 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att jordbrukets miljöersättningar kompletteras så att ersättning kan utgå även till odling av äldre genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs.
1996/97:Jo902 av Eskil Erlandsson och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en samlad rovdjurspolicy och ersättningsbestämmelser vid rovdjursskador.
1996/97:Jo903 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att skyndsamt ta fram underlag för en nationell strategi för balansering av rovdjursstammarna i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skador orsakade av rovdjur.
1996/97:Jo907 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av varg till 27 och 28 §§ jaktförordningen.
1996/97:Jo908 av Kjell Ericsson och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av ersättning för samtliga tamdjur som dödas av stora rovdjur.
1996/97:Jo909 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av varg i 27 och 28 §§ jaktförordningen.
1996/97:Jo910 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för skador förorsakade av de fyra stora rovdjuren.
1996/97:Jo913 av Bo Finnkvist och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning till ägare av rovdjursrivna tamdjur.
1996/97:Jo921 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 29 a § jaktförordningen.
1996/97:Jo926 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en nationell strategi för balansering av rovdjursstammarna i enlighet med vad som anförts i motionen.
1996/97:Jo927 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av balans i rovdjursstammen.
1996/97:Jo929 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för skador vållade av rovdjur.
1996/97:K918 av Ulf Björklund (kd) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en garanti för att det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna renar kan leva vidare, 7. att riksdagen beslutar om oförändrat prisstöd till renkött och således behåller nivån 11 kr per kilo för vuxen ren och 17 kr per kilo för renkalv och i budgeten för detta ändamål avsätter 5 miljoner kronor, 8. att riksdagen beslutar att för rovdjursinventeringen kommande vinter avsätta 4 miljoner kronor i budgeten.
1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling inom skogsnäringen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle
1996/97:Jo1 av Helena Frisk (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och utveckling inom det ekologiska lantbruket.
1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SLU och SJFR bör överföras till Utbildningsdepartementets ansvarsområde.
1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på att naturvårds- och miljöskyddsaspekter beaktas vid en utredning om samordnad skogsindustriell forskning, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den kommande utredningen vad gäller forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin inte får sakna explicita krav på att livsmedel skall framställas på ett miljövänligt sätt och vara hälsosamma, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SJFR bör överföras till Utbildningsdepartementet.
1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kvalificerad forskning inom Jordbruksdepartementets område.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
Representanter för Jordbruksdepartementet har lämnat information om de regionala stödsystemen inom jordbruket. Vidare har utskottet uppvaktats av representanter för LRF:s Norrlandsgrupp, LRF Västerbotten, SLU:s studentkår (SLUSS) och Svenska Samernas Riksförbund. Utskottet har mottagit ett antal skrivelser i ärendet.
Utskottet
1. Inledning
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Utgiftsområdet omfattar frågor rörande internationellt samarbete inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde, jordbruk, trädgårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd, djurhälsovård, livsmedel, utbildning och forskning samt skogsnäring. Utgiftsområdet omfattar bl.a. utgifter för Jordbruksverket, Fiskeriverket, Veterinärmedicinska anstalten, Centrala försöksdjursnämnden, Livsmedelsverket, Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, Lantbruksuniversitetet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Inom utgiftsområdet redovisas även utgifter inom ramen för EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och den gemensamma fiskepolitiken. Jordbruksutskottet har i yttrande den 24 oktober 1996 till finansutskottet över proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997 jämte motioner tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar inom jordbruksutskottets beredningsområde, dvs. för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård och 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Efter behandling i finansutskottet har riksdagen genom beslut den 22 november 1996 bl.a. fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23 till 13 324 082 000 kr. Beslutet överensstämmer med regeringens förslag. Detta innebär att huvuddelen av de motioner som berör enskilda anslag bör avslås på den grunden att de inte ryms inom den beslutade utgiftsramen. Regeringens förslag för år 1997 innebär att 37,4 miljoner kronor reserveras för internationellt samarbete inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde, 11 032,7 miljoner kronor för jordbruk och trädgårdsnäring, 173,7 miljoner kronor för fiske, 75,7 miljoner kronor för rennäring m.m., 264,9 miljoner kronor för djurskydd och djurhälsovård, 172,6 miljoner kronor för livsmedel, 1 197,0 miljoner kronor för utbildning och forskning samt 370,0 miljoner kronor för skogsnäring. Förslagen innebär att besparingarna uppgår till sammanlagt 223 miljoner kronor inklusive den av riksdagen tidigare (prop. 1995/96:150, FiU10, rskr. 304). beslutade besparingen om 193 miljoner kronor. Ramen utökas genom omföringar till och från andra utgiftsområden med 95 miljoner kronor, tillskott av EU-medel med 366 miljoner kronor, budgettekniska justeringar med 26 miljoner kronor samt finansiering av miljöersättningsprogram med 300 miljoner kronor. Besparingarna tillsammans med den i förhållande till vårpropositionen utökade ramen (+ 787 miljoner kronor) innebär att utrymmet för reformer uppgår till knappt 820 miljoner kronor. För år 1998 planeras besparingar om ytterligare 23 miljoner kronor.
2. Internationellt samarbete
Propositionen
Många av de problem som världen i dag står inför kan enbart bemötas på global nivå genom multilateralt samarbete. Som exempel kan nämnas globala livsmedels- försörjningsfrågor, övergripande hälsofrågor för människor och djur samt miljöfrågor. Det sistnämnda är till stor del liktydigt med uppföljning av miljökonferensen i Rio de Janeiro år 1992. Vidare kräver det nationella beslutsfattandet internationella utblickar och hänsynstaganden. Detta gäller inte minst inom vårt närområde i Östeuropa där det sker stora förändringar som har inverkan på vår marknad. Det är av stor vikt att Sverige aktivt deltar i det internationella samarbetet inom jordbrukets och fiskets områden.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende det internationella samarbetet till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1996 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1994/95 1995/96 1997 1998 1999
38,9 40,0 37,4 37,4 37,4
3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget A 1.
4. Jordbruk och trädgårdsnäring
Propositionen
Regeringen anser att fortsatt reformering av den gemensamma jordbrukspolitiken är av stor vikt. Utgångspunkterna bör vara en ökad marknadsorientering, avreglering och konsumentanpassning av jordbrukspolitiken samt en större miljöhänsyn syftande till ett långsiktigt hållbart jordbruk. Överkompensationen inom vegetabiliesektorn bör minskas genom ett avskaffande av exportbidrags- och avgiftssystemen samt kravet på träda. Vad gäller nötköttsmarknaden anser regeringen att obalansen på den gemensamma marknaden kortsiktigt bör lösas genom att priset ges en ökad roll. Kraftfulla åtgärder måste vidtas för att återupprätta konsumenternas förtroende för nötkött. Dessutom bör produktionsformerna ändras i en mer extensiv riktning med god miljöanpassning och hög kvalitet i djuromsorg. Insatserna för att utveckla jordbruket mot en ekologiskt hållbar produktion ökar genom att ytterligare medel under år 1997 avsätts inom ramen för jordbrukets miljöprogram. På regeringens initiativ har flera förslag till aktionsplaner och handlingsprogram för att minska riskerna vid användningen av bekämpningsmedel, öka den ekologiska produktionen samt för att bevara den biologiska mångfalden och odlingslandskapets kulturvärden tagits fram. Detta sker som ett led i arbetet med att minska jordbrukets miljöbelastning och skapa goda betingelser för biologisk mångfald i odlingslandskapet.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende jordbruk och trädgårdsnäring till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1996 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1994/95 1995/96 1997 1998 1999
3 045,8 15 970,8 11 032,7 10 989,7 10 996,7
5. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Statens jordbruksverk har som övergripande mål att inom jordbrukets och rennäringens områden arbeta aktivt för en konkurrenskraftig, miljöanpassad och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Jordbruksverket har av regeringen fått till uppgift att följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom näringarna, bistå regeringen och medverka i arbetet med internationella frågor och förhandlingar samt medverka i Sveriges strävan att uppnå en från samhällsekonomisk synpunkt mer effektiv och miljöanpassad jordbrukspolitik inom EU. Jordbruksverket skall även vidta åtgärder i syfte att säkerställa ett gott hälsotillstånd hos husdjuren och genomföra skärpta djurskyddskrav, förebygga spridning av och bekämpa växtskadegörare och smittsamma djursjukdomar, åstadkomma ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden och se till att jordbrukets belastning på miljön blir så liten som möjligt samt skapa förutsättningar för ett livskraftigt jordbruk i mindre gynnade områden. Jordbruksverket har även till uppgift att vara fondkoordinator för EG-stöd.
Regeringen anser att det finns skäl att ytterligare revidera den övergripande målsättningen så att det med tydlighet framgår att Sverige nu anpassas efter den gemensamma jordbrukspolitiken. Det övergripande målet för Jordbruksverkets verksamhet bör således vara att verka för en konkurrenskraftig, miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna samt att administrera den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med EG:s regelverk. Jordbruksverkets verksamhet har i huvudsak kommit att inrikta sig mot tillämpning av EG:s regleringar och stödsystem. Detta tar i anspråk mycket stora resurser. De omfattande finansiella flöden verket hanterar föranleder därför särskild uppmärksamhet. Jordbruksverkets anslagssparande uppgick totalt till 47,2 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Detta har under budgetåret 1995/96 använts till de ökade arbetsinsatser som föranletts av Sveriges EU-medlemskap. Anslagssparandet minskar därför hastigt och beräknas vid utgången av budgetåret 1995/96 uppgå till drygt 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår att 183 114 000 kr förs upp under ramanslaget, vilket innebär en besparing på drygt 16 miljoner kronor. Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion, vattenhushållning, foderkontroll, införsel av djur, försäljning av material samt köttklassificering beräknas under budgetåret 1995/96 uppgå till 43,7 miljoner kronor. Verket föreslås under år 1997 få bedriva den avgiftsfinansierade verksamheten i oförändrad omfattning. För denna period beräknas intäkterna till 30,6 miljoner kronor. Eftersom utbetalningar av EU-stöd ersätts i efterskott från EU-budgeten uppstår ett kreditbehov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta kreditbehov till 5,5 miljarder kronor. Statens jordbruksverk föreslås därför få tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntebelagda konto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på 5,5 miljarder kronor.
Motionerna
Enligt motion Jo210 (m) yrkande 4 har Jordbruksverket valt administrativa lösningar som försämrar möjligheterna för jordbruksnäringen att erhålla de politiskt beslutade ramarna. Dessutom har Jordbruksverket inte uppfyllt grundläggande rättssäkerhetskrav. Verket måste införa besvärsrätt samt åläggas att utbetala berörda ersättningar snabbt. I motionen framhålls vidare att det är besvärligt att erhålla nödvändig statistik från Jordbruksverket som visar på vilka resurser som utbetalts. Informationen bör dessutom vara uppdelad på ett sådant sätt att uppgifter kan erhållas angående respektive stödområde i förhållande till övriga Sverige. I motion Jo216 (s) begärs ett förslag om decentraliserad arbetsordning när det gäller handläggning av jordbruksstöd. Länsstyrelserna bör så långt som möjligt handlägga enskilda ärenden men däremot bör Jordbruksverkets samordningsansvar markeras (yrkande 1). Vidare framhåller motionärerna betydelsen av mer utvecklade ADB-rutiner för jordbruksstöd (yrkande 2). Enligt motion Jo220 (v) yrkande 1 är det svårt att få fram statistik som visar vilka resurser som utbetalts. Jordbruksverket bör utarbeta nya rutiner som tillgodoser behovet av regional redovisning inom olika stödnivåer och stödformer. Enligt motionerna Jo229 (v) yrkande 4 och Jo237 (v) yrkande 4 måste det nationella stödet snarast utbetalas i sin helhet. Dven i motion Jo245 (c) yrkande 3 hävdas att Jordbruksverket valt administrativa lösningar som försämrar möjligheterna för jordbruksnäringen att erhålla de politiskt beslutade ramarna och att stödhanteringen inte uppfyller grundläggande rättssäkerhetskrav. Verket måste införa besvärsrätt samt åläggas att utbetala berörda ersättningar snabbt. Vidare konstateras att det är besvärligt att erhålla nödvändig statistik från Jordbruksverket som visar på vilka resurser som utbetalts. För att möjliggöra en uppföljning av de regionala stödutbetalningarna måste tillgänglig information vara uppdelad på ett sådant sätt att uppgifter kan erhållas angående respektive stödområde i förhållande till övriga Sverige. Enligt motion Jo257 (c) bör Jordbruksverkets uppdrag och organisation bli föremål för en förutsättningslös genomgång. Arbetsordningen bör vara sådan att länsstyrelserna så långt som möjligt handlägger enskilda ärenden (yrkande 3). I motion Jo251 (c) föreslås att bidraget till bifonden skall vara oförändrat. Bidraget bör därför höjas med 200 000 kr och detta skall finansieras inom ramen för ifrågavarande anslag.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget B 1. Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns skäl att ytterligare revidera den övergripande målsättningen för Jordbruksverkets verksamhet så att det med tydlighet framgår att Sverige nu anpassas efter den gemensamma jordbrukspolitiken. Det övergripande målet för Jordbruksverkets verksamhet bör således vara att verka för en konkurrenskraftig, miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna samt att administrera den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med EG:s regelverk. Utskottet har heller ingen erinran mot vad regeringen anfört om Jordbruksverkets tillgång till kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU- verksamhet i Riksgäldskontoret. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner vad regeringen anfört i dessa delar. Med anledning av de i motionerna framförda synpunkterna beträffande Jordbruksverkets administration av för Sverige aktuella stödsystem inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken vill utskottet anföra följande. År 1995 introducerades en helt ny jordbrukspolitik, i grunden skild från den som tillämpats sedan år 1990. Budgetåret 1995/96 har för Jordbruksverket inneburit att huvuddelen av verkets resurser koncentrerats på utveckling och administration av aktuella stödsystem inom ramen för denna nya gemensamma jordbrukspolitik. Enligt vad utskottet inhämtat har några förseningar av stödutbetalningarna i förhållande till de av EU uppställda reglerna inte inträffat. Jordbruksverket hade som målsättning att det stora flertalet av brukarna skulle erhålla sina utbetalningar under år 1995. Vissa brukare har dock inte kunnat få del av stödet vid samma tidpunkt som övriga. Detta har givetvis inneburit olägenheter för berörda brukare. Stödutbetalningarna genomfördes under stor tidspress bl.a. med anledning av att de slutliga besluten om stödens utformning i flera fall fattades i ett mycket sent skede. Detta gäller särskilt i fråga om miljöstöden samt de regionala och nationella stöden. I många fall har förseningarna berott på att ansökningarna varit ofullständiga. I sammanhanget bör även uppmärksammas att Jordbruksverket inte i något fall drabbats av de av EU tillämpade sanktionsavgifterna på grund av för sena stödutbetalningar. I juli 1995 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppgift att göra en uppföljning av den gemensamma jordbrukspolitikens administrativa konsekvenser för länsstyrelserna, Jordbruksverket och andra berörda myndigheter. I april 1996 överlämnade utredningen sitt betänkande Administrationen av EU:s jordbrukspolitik i Sverige (SOU 1996:65). Utredningens förslag innebär i korthet bl.a. en fortsatt decentralisering av handläggningen på länsstyrelsenivå och att länsstyrelserna skall eftersträva en mer kundorienterad ärendehantering. Kontrollverksamheten bör enligt utredningen genomföras helt skild från hanteringen av stödärenden. Vidare bör Jordbruksverket i samverkan med övriga berörda myndigheter genomföra en datorisering av stödhandläggningen. Enligt utredningen framkommer en stor rationaliseringspotential genom decentraliserad stödhantering, enkla handläggningsrutiner, undvikande av detaljregler och datorisering. Enligt utskottets mening bör den svenska administrationen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik vara utformad så att den medverkar till att uppfylla EU:s och Sveriges mål om ett bärkraftigt och effektivt jordbruk, biologisk mångfald, bibehållet kulturlandskap och regional utveckling. Det är vidare av nationellt intresse att administrationen bidrar till att svenskt jordbruk kan få det stöd som det är berättigat till. Samtidigt måste administrationen fungera så att den i största möjliga utsträckning förhindrar fusk, oegentligheter och rena misstag. Vidare är det ett viktigt mål att administrationen förorsakar minsta möjliga kostnader i form av pengar och arbete dels internt, dels externt hos t.ex. jordbrukarna och övriga berörda myndigheter. Som framgår av propositionen kommer arbetet med att vidareutveckla och förbättra de administrativa systemen att fortsätta under år 1997 för att möta de krav som ställs från EG-kommissionen och från berörda intressenter inom landet. Vidare är ovan redovisade utredningsförslag för närvarande föremål för beredning inom regeringskansliet. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo210 yrkande 4, Jo216 yrkandena 1 och 2, Jo220 yrkande 1, Jo245 yrkande 3 och Jo257 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd. Även motionerna Jo229 yrkande 4 och Jo237 yrkande 4 synes i allt väsentligt kunna tillgodoses med det anförda. Utskottet är inte berett att göra en sådan detaljprövning av anslaget som förutsätts i motion Jo251. Det får i första hand ankomma på Jordbruksverket att bedöma behovet av en eventuell omfördelning av resurserna till bifonden. Motionen avstyrks.
6. Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. (B 2) Propositionen
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Enligt tidigare regeringsbeslut lämnas även statsbidrag för åtgärder mot översvämningar i Emån. Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Jordfondens verksamhet regleras i förordningen (1989:281) om jordfonden. På jordfonden bokförs kostnader för länsstyrelsernas förvärv, överlåtelse och förvaltning av jordfondsfastigheter samt köpeskilling för sålda fastigheter. Överskott och underskott i verksamheten regleras mot statsbudgetens inkomstsida. Enligt riksdagsbeslut (prop. 1994/95:100 bil. 10, bet. 1994/95:JoU13, rskr. 1994/95:291) skall jordfonden på sikt avvecklas. I regleringsbrev för budgetåret 1995/96 har fastslagits att målsättningen för jordfondens avveckling är att denna skall ske i sådan takt att 360 miljoner kronor skall kunna inlevereras senast vid utgången av år 1997. Med anledning av statsmakternas beslut har Jordbruksverket fått i uppdrag bl.a. att redovisa en plan utvisande hur jordfondens resterande tillgångar skall användas, prioriteras och så småningom realiseras samt vilka förutsättningarna är och hur en tidsplan kan se ut för att slutföra pågående projekt för yttre rationalisering. Jordbruksverket har i skrivelse den 27 februari 1996 redovisat uppdraget till regeringen. Regeringen anser att jordförvärvslagstiftningen bör finnas kvar i sin nuvarande form. Detta innebär att så länge det finns en inlösensskyldighet kopplad till jord- förvärvslagen vid vägrat förvärvstillstånd i vissa fall måste jordfonden finnas kvar. Med bibehållen jordförvärvslagstiftning gör regeringen bedömningen att fondens storlek bör uppgå till ca 100 miljoner kronor. Med hänsyn till att fondfastigheternas bokförda värde väsentligt understiger försäljningsvärdet, bedömer regeringen att målsättningen om en inleverans av 360 miljoner kronor bör kunna nås om fondens storlek begränsas till detta belopp. Regeringen anser vidare att bokföringsrutinerna för fonden bör ändras för att ge en klarare överblick av fondens innehav och finansiella status. Enligt regeringen bör anslagsposten för jordbrukets rationalisering föras upp med 5 miljoner kronor. Vidare föreslås att anslagsposten för täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti förs upp med 40 miljoner kronor. För budgetåret 1997 bör anslagsposten föras upp med totalt 45 000 000 kr.
Utskottets övervägande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget B 2. Utskottet delar regeringens bedömning att jordfonden måste finnas kvar med bibehållen jordförvärvslagstiftning. Utskottet föreslår därmed att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om jordfondens storlek och användning.
7. Stöd till avbytarverksamhet (B 3) Propositionen
Anslaget har budgetåret 1995/96 innefattat stöd till avbytarverksamhet och stöd till jordbrukets företagshälsovård. Stödet till avbytarverksamheten syftar till att förbättra lantbrukarnas sociala situation. Stödet regleras i förordningen (1994:1832) om stöd till avbytarverksamhet inom jordbruket. Stödet till jordbrukets företagshälsovård syftar till att erbjuda rikstäckande hälsovård inriktad på de speciella omständigheter och de behov som gäller för jord- och skogsbruksföretag. Verksamheten blir på grund av företagens storlek och geografiska spridning relativt sett dyrare än annan jämförbar företagshälsovård. Av det årliga stödbeloppet åtgår cirka hälften till förebyggande arbete, forsknings- och informationsinsatser. Enligt regeringen bör stödet till företagshälsovården avskaffas då företagen anses ha goda möjligheter att få ändamålsenlig hälsovård även utan statliga subventioner. Dessutom anser regeringen, i likhet med vad som gäller för andra områden, att staten bör minska sina bidragsåtaganden. Möjligheterna och formerna för att bedriva avbytarverksamhet har på regeringens uppdrag utretts ( SOU 1995:107). I utredningen slås bl.a. fast att om avbytarverksamheten helt skall vila på marknadsmässiga grunder kommer tillgången på avbytarhjälp i glesbygd inte att kunna garanteras. Om det uppstår brist på avbytare inom en region kan taxorna komma att påverkas så att mindre jordbruksföretag missgynnas. Vidare framhålls att om avbytarföretagens basverksamhet minskar kommer det att bli svårt att upprätthålla en fungerande jourverksamhet. Dessutom kommer behovet av utbildning för avbytarna inte att kunna tillgodoses. När det gäller annan avbytarverksamhet än ren jourverksamhet kan nya former för verksamheten som ökat samarbete eller gemensamma satsningar från t.ex. mejeribranschen vara möjliga lösningar. Detta skulle kunna lösas med ett ökat samarbete och en breddad verksamhet hos avbytarföretagen. Näringen anges ha ett särskilt ansvar för att säkra djurskydd och verksamhet i glesbygd. Jourverksamheten anses däremot vara så betydelsefull att den bör upprätthållas även om detta kräver anslagsfinansiering. Detta gäller särskilt i glesbygdsområden och i områden med lägre djurtäthet. Regeringens bedömning stämmer i stort överens med utredningens förslag. Regeringen anser dock att ett särskilt stöd bör kunna utgå till avbytarföretagens jourverksamhet. Detta är av särskilt stor vikt inom glesbygdsområden. För ändamålet bör 13 000 000 kr anvisas för budgetåret 1997. Regeringen beräknar anslagets storlek till samma belopp för åren 1998 och 1999.
Motionerna
Enligt motion Jo237 (v) kan stödet till avbytartjänsten inte avbrytas så abrupt som regeringen föreslår. Under de två år som stödet avtrappats har 22 % av de ca 1 700 anställda förlorat sitt arbete. Med föreslagen ram kommer ytterligare ca 400 avbytare att mista sitt arbete. Stödet bör i stället avvecklas under en treårsperiod och därför bör ramen höjas med 35 000 000 kr (yrkande 19 delvis). Enligt motion Jo239 (kd) bör det statliga stödet till avbytartjänsten finnas kvar. Därför bör ytterligare 85 000 000 kr utöver regeringens förslag anvisas till fortsatt stöd till avbytartjänsten (yrkande 19 delvis). I motion Jo241 (mp) yrkande 12 framhålls att avbytarverksamheten är viktig och att den måste värnas. Samtidigt konstateras att det vore bra om näringen själv solidariskt kunde finansiera verksamheten. För att göra omställningen möjlig föreslås att ytterligare 35 000 000 kr utöver regeringens förslag tillförs anslaget (yrkande 22 delvis). För budgetåren 1998 och 1999 beräknas tillskottet till 20 000 000 kr resp. 10 000 000 kr utöver regeringens förslag (yrkande 23 delvis). Enligt motion Jo245 (c) yrkande 15 bör tillgängliga medel anvisas till de mest djurglesa områdena. Vidare framhålls att jourdelen är mycket angelägen både från mänsklig och från djurskyddssynpunkt. Möjligheterna att finansiera verksamheten med s.k. revalveringspengar bör undersökas. I motionerna Jo256 (c) och Jo258 (c) yrkande 4 betonas att avbytartjänsten ger jordbrukare med djurhållning trygghet vid sjukdom/olycksfall och möjlighet till ledighet. Den ger även ökad aktivitet på landsbygden. Verksamheten måste upprätthållas till ett rimligt pris. Regeringen bör initiera samtal med näringen för att överbrygga eventuella problem.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller jourverksamhetens stora betydelse och att den bör upprätthållas även om detta kräver anslagsfinansiering. Därmed tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning för detta ändamål. Motionerna Jo237 yrkande 19 delvis, Jo239 yrkande 19 delvis och Jo241 yrkandena 12 och 22 delvis avstyrks. De i motionerna framförda yrkandena om en höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen beslutade ramen för utgiftsområdet. Vidare avstyrks motion Jo241 yrkande 23 delvis.
Som framhålls i flera motioner ger avbytarverksamheten lantbrukaren social trygghet och avbytarna värdefulla arbetstillfällen, särskilt i glesbygd. Utskottet har ovan anslutit sig till regeringens förslag när det gäller finansieringen av den fortsatta jourverksamheten. Den är av stor betydelse särskilt inom glesbygdsområden och i områden med lägre djurtäthet. En fungerande jourverksamhet är också en förutsättning för att ett gott djurskydd skall kunna garanteras. Beträffande annan avbytarverksamhet än ren jourverksamhet bör nya former och gemensamma satsningar från branschen prövas för att man även i fortsättningen skall kunna tillhandahålla en fungerande avbytartjänst. Detta kräver både ökat samarbete och en breddad verksamhet hos avbytarföretagen. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo245 yrkande 15, Jo256 och Jo258 yrkande 4 lämnas utan någon riksdagens vidare etgärd.
8. Statens utsädeskontroll (B 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 4.
9. Statens växtsortnämnd (B 5) Propositionen
Statens växtsortnämnd handlägger ärenden om växtförädlarrätt enligt växtförädlarrättslagen (1971:392) och är behörig myndighet i frågor som rör internationella konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV- konventionen). Växtsortnämnden fullgör vidare de uppgifter som får utföras av ett nationellt organ enligt rådets förordning (EG) nr 2100/94 om ge- menskapens växtförädlarrätt. Nämnden handlägger också ärenden enligt utsädesförordningen (1993:1375) om intagning av växtsorter i sortlistan. Det övergripande målet för Statens växtsortnämnd är att i fråga om växtförädlarrätt och godkännande för intagning i sortlistan erbjuda en kostnadseffektiv service. Växtsortnämndens inkomster har hittills härrört från den avgiftsbelagda registreringen av nya växtsorter för växtförädlarrätt. Nämndens arbete rörande godkännande av nya växtsorter för intagning i den svenska sortlistan och för omprövning av godkända sorter finansieras däremot över statsbudgeten. Regeringen föreslår i enlighet med Växtsortnämndens eget förslag att även sortlisteprövningen avgiftsbeläggs. Därmed skulle nämndens hela verksamhet bedrivas med full kostnadstäckning som mål. Detta skulle innebära en besparing för staten, motsvarande närmare 700 000 kr.Växtsortnämndens anslagsbehov kommer att öka till 1 300 000 kr. Ökningen är dock inte reell utan mot bakgrund av vad som nyss anförts enbart av teknisk karaktär. Anledningen till detta är att nämnden i samband med en avgiftsbeläggning av sortlisteverksamheten kommer att övergå till bruttoredovisning och inleverera avgiftsinkomsterna på statsbudgetens inkomstsida. Inkomsterna beräknas till ca 1 300 000 kr. Avgiftsbeläggningen föranleder en ändring i utsädeslagen (1976:298). Regeringen föreslår att det i utsädeslagen införs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att besluta om avgifter i ärenden enligt lagen eller enligt föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Regeringen föreslår att riksdagen till Statens växtsortnämnd anvisar ett ram anslag på 1 300 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 5 och tillstyrker därför regeringens förslag. Vidare tillstyrker utskottet med en liten redaktionell ändring förslaget till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298).
10. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (B 6) Propositionen
Anslaget disponeras av Statens jordbruksverk för att genom huvudsakligen försöks- och utvecklingsverksamhet styra utvecklingen inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, bevarande av biologisk mångfald och ökad andel ekologisk produktion. Regeringen föreslår att anslagets reservation under perioden 1997-2001 skall utnyttjas för försöks- och utvecklingsverksamhet avseende miljöförbättrande åtgärder. Regeringen anser att medel inom anslaget bl.a. skall användas för att genomföra den av Jordbruksverket föreslagna aktionsplanen för ekologisk produktion. För år 1997 innebär det att försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk produktion förslagsvis kan uppgå till 15 miljoner kronor varav högst 2 miljoner kronor avser marknadsstödjande åtgärder. Medel avseende marknadsstödjande åtgärder bör initialt kunna bekostas inom anslaget. På sikt är det dock rimligt att marknadsaktörerna tar det fulla ansvaret för sådana åtgärder. Regeringen bedömer det totala anslagsbehovet till 23 857 000 kr efter en besparing på 1,2 miljoner kronor till följd av det statsfinansiella läget.
Motionerna
Enligt motion Jo229 (v) yrkandena 1 och 2 får inte tillåtas att anvisade medel för ekologisk produktion under anslaget B 6 omdisponeras till annan verksamhet. Vidare framhålls att anvisade medel inte kommer att räcka och att det krävs aktiva bidrag även från andra aktörer inom detta område. Vidare bör regeringen inför kommande budgetår pröva om inte verksamheten under anslaget B 6 kan samordnas med den försöks- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet. Motsvarande yrkanden framförs även i motion Jo237 (v) yrkandena 1 och 2.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 6 och tillstyrker därför regeringens förslag i denna del. Som framgår av propositionen anser regeringen att den av Jordbruksverket föreslagna aktionsplanen för ekologisk produktion skall genomföras. Detta innebär att sammanlagt 15 miljoner kronor skall avsättas för budgetåret 1997 till försöks- och utvecklingsverksamhet samt marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk produktion. Högst 2 miljoner kronor skall avse marknadsstödjande åtgärder. När det gäller samordning hänvisar utskottet till de forskningsprogram och övriga åtgärder som redovisas i avsnitt 34 i det följande. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo229 yrkandena 1 och 2 samt Jo237 yrkandena 1 och 2 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
11. Bekämpande av växtsjukdomar (B 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 7.
12. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 8) och Från EG-budgeten finansierat strukturstöd (B 9) Propositionen
Under anslaget B 8 anvisas medel för investeringsstöd till lantbrukare, startstöd till yngre jordbrukare och stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter. Dessa stöd ingår i mål 5a.
Enligt regeringen kommer ett svenskt program för investeringsstöd till lantbrukare att överlämnas till kommissionen under hösten 1996. Kommissionens godkännande av programmet krävs för att investeringsstödet skall kunna träda i kraft. Stödet har utformats i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2328/91 av den 15 juli 1991 om förbättringar av jordbruksstrukturens effektivitet och bygger på det förslag som godkändes av riksdagen i juli 1996 (prop. 1995/96:222, FiU15, rskr. 307). Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1997 till 149 000 000 kr. Anslaget fördelas på posterna investeringsstöd till lantbrukare med 75 000 000 kr, startstöd till yngre lantbrukare med 27 000 000 kr och stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter med 47 000 000 kr. Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 8 bör under anslaget B 9 anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av strukturstöd inom livsmedelssektorn.
Motionerna
Enligt motion Jo206 (m) yrkande 4 bör regeringen utvärdera vilka effekter för sysselsättningen som ett investeringsstöd till animaliesektorn kan få. I motionerna Jo210 (m) yrkande 16 och Jo245 (c) yrkande 16 framhålls att investeringsstödet skall ses som en förlängning av befintligt landsbygdsstöd som utgått till jordbruksinvesteringar i de sju nordliga länen. Berörda länsstyrelser bör tilldelas anslag för fördelning inom respektive område. Ett investeringsbidrag på 45 % bör införas i mål 6-området. I övriga delar av de sju länen bör bidraget uppgå till 35 %. Inga begränsningar bör införas utöver de krav som gäller enligt EU:s regler. Enligt motion Jo255 (m) yrkande 4 bör stor vikt läggas vid förhållandena i norra Sverige när detaljerna för investeringsstödet läggs fast. Vissa företag måste ges möjlighet att utvidga verksamheten för att kompensera för den produktion som försvinner på gårdar som upphör. Näringen klarar annars inte att upprätthålla produktionen i norra Sverige. Enligt motionärerna behövs speciallösningar för norra Sverige. Enligt motion Jo221 (kd) är det helt nödvändigt att verksamheten med maskinringar får fortsatt stöd. Det gäller såväl uppbyggnad av flera lokala maskinringar som för den centrala verksamheten som syftar till en vidareutveckling av maskinringsverksamheten. Ett fortsatt stöd kan inrymmas inom EU:s strukturfonder för stöd till landsbygdsutveckling (mål 5b).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslagen B 8 och B 9. Som regeringen redovisat i propositionen kommer ett svenskt program för investeringsstöd till lantbrukare att överlämnas till kommissionen under innevarande höst. Förslaget har utarbetats i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Utgångspunkten är att stödet skall ge möjligheter till ökad sysselsättning i glesbygdsområden och möjlighet att förstärka åtgärder för djurskyddet och miljön. Stödet skall huvudsakligen lämnas till jordbruksinvesteringar i de sju nordligaste länen. Stöd bör också fortsättningsvis kunna lämnas till kombinationsverksamhet i hela landet samt kunna utformas som ett instrument för att främja miljö- och djurskyddsinvesteringar i hela landet. Utskottet utgår från att investeringsstödet efter kommissionens godkännande införs utan dröjsmål. Enligt utskottets bedömning kan syftet med motionerna Jo210 yrkande 16, Jo245 yrkande 16 och Jo255 yrkande 4 med det anförda i allt väsentligt anses tillgodosett. Yrkandena påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd. I avvaktan på att kommissionen godkänner det svenska programmet för investeringsstöd är utskottet inte berett att föreslå något uttalande av riksdagen i enlighet med motion Jo206 yrkande 4. En eventuell utvärdering av investeringsstödets effekter på sysselsättningen bör givetvis ta sikte på ett system som trätt i kraft och tillämpats under så lång tid att det är möjligt att dra slutsatser av de praktiska erfarenheterna av stödet. Motionen avstyrks i berörd del. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen lämnat ett förslag till kommissionen om stöd till verksamhet med maskinringar. Enligt förslaget skall stödet finansieras genom att 4,5 miljoner kronor tas från tidigare utbetald revalveringskompensation. Regeringen avvaktar för närvarande kommissionens beslut. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo221 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
13. Regionala stöd till jordbruket (B 10) och Från EG-budgeten finansierade regionala stöd (B 11) Propositionen
De utgifter som belastar anslaget B 10 är den nationella delen av EG:s regionala stöd till jordbruket, nämligen dels kompensationsbidrag till norra respektive södra Sverige, dels nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Enligt regeringen är överläggningarna med EG-kommissionen om utformningen av de regionala stöden nu avslutade. Medelstilldelningen under detta anslag skall anpassas till utfallet av dessa överläggningar. Den nationella finansieringen av kompensationsbidraget beräknas uppgå till 399 miljoner kronor, vilket är 21 miljoner kronor lägre än vad som antogs innan överläggningarna med EG-kommissionen var avslutade. Regeringens förslag innebär vidare att högst 320 miljoner kronor avsätts för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Det nationella stödet skall komplettera kompensationsbidraget samt miljöstödet till öppet odlingslandskap i stödområdena 1-3. Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1997 till 719 000 000 kr. Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 10 bör under anslaget B 11 anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket.
Motionerna Anslagen
Enligt motion Jo239 (kd) yrkande 19 delvis avvisas regeringens förslag att sänka ramarna för LFA-stödet. Detta innebär ett felaktigt budskap som minskar möjligheten att få in fler områden i LFA-systemet. Ytterligare 15 000 000 kr bör således anvisas för LFA-stöd. När det gäller nivån på anslaget B 10 bör regeringen enligt motion Jo249 (m) yrkande 3 återkomma med förslag till finansiering om utnyttjandet av stöden når upp till ursprungliga ramar.
De regionala stöden
I motion Jo210 (m) framhålls att ej utbetalda ersättningar i Norrlandsstödet innebär ett urholkande med cirka 10 % av den politiskt beslutade nivån. Det behövs därför en omedelbar utvärdering av stödet och förslag till förbättringar när det gäller lönsamhetsutvecklingen för Norrlandsjordbruket (yrkande 1). Regeringens förslag att spara 14 miljoner kronor på LFA-stödet i norra Sverige innebär att norra Sveriges merkostnadskompensation urholkas ytterligare och att den relativa konkurrenskraften gentemot övriga svenska jordbrukare försämras (yrkande 3). När det gäller s.k. hållandetider framhåller motionärerna att rådande system för att kontrollera djurantalet vid beräkning av rätten till ersättning inte passar Sverige på grund av LFA- områdets storlek. Det krävs ett annat kontrollsystem än det rådande där djur skall hållas upp till två månader efter ansökan om ersättning (yrkande 6). När det gäller grisproduktionen i norra Sverige konstateras att den drabbats av sänkt lönsamhet. Merkostnadskompensationen kan ej beräknas på mer än att 1/3 av grisens spannmålsbehov odlas på gården om oförändrad ersättning jämfört med situationen före EU-inträdet skall uppnås. I dag beräknas kompensationen på 2/3 (yrkande 9). Enligt yrkande 10 behöver intransportstödet till livsmedelsföretag i norra Sverige återinföras för kött- och äggproduktion. Stödets nivå bör återställas för mjölk. Detta förutsätter att ytterligare 30 miljoner kronor tillförs stöden till jordbruket i Norrland. När det gäller äggproduktionen i norra Sverige kräver motionärerna likabehandling för de svenska producenterna. Det nationella stödet bör fördubblas (yrkande 11). Vidare bör ett miljöstöd införas för potatisodlingen i norra Sverige (yrkande 12). Enligt motion Jo212 (c) yrkande 1 bör hästhållningen rymmas inom ramen för stödet till mindre gynnade områden. Även enligt motion Jo225 (fp) bör det s.k. intransportstödet för jordbruksprodukter höjas och ytterligare medel därför tillföras stöden till jordbruket i Norrland (yrkande 1). Vidare framhålls att den svenska äggproduktionen kämpar mot en osund konkurrens från finska ägg som dumpas i Sverige med statliga subventioner. Detta förhållande kräver svenska motåtgärder (yrkande 2). Enligt motionerna Jo229 (v) yrkande 3 och Jo237 (v) yrkande 3 skall de framförhandlade nivåerna gälla för LFA- stödet till områdena 1-4 samt mål 6- området. I motion Jo236 (m) yrkande 9 begärs en uppföljning av jordbrukspolitikens konsekvenser i norra Sverige. I motion Jo245 (c) framhålls att ej utbetalda ersättningar i Norrlandsstödet innebär ett urholkande med ca 10 % av den politiskt beslutade nivån. Det behövs därför en omedelbar utvärdering av stödet när det gäller lönsamhetsutvecklingen för det norrländska jordbruket under 1990-talet. En jämförelse bör även göras med lantbrukarnas situation i Finland och Norge (yrkande 1). Regeringens förslag att spara 14 miljoner kronor på LFA- stödet i norra Sverige innebär att norra Sveriges merkostnadskompensation urholkas och att den relativa konkurrenskraften gentemot övriga svenska jordbrukare försämras (yrkande 2). När det gäller s.k. hållandetider framhåller motionärerna att rådande system för att kontrollera djurantalet vid beräkning av rätten till ersättning inte passar Sverige på grund av LFA- områdets storlek. Nuvarande system innebär att marknadstillförseln av slakt minskar kraftigt under hållandeperioden varvid andra aktörer får fritt tillträde till den norrländska livsmedelsindustrins hemmamarknad (yrkande 5). När det gäller grisproduktionen i norra Sverige konstateras att den drabbats av sänkt lönsamhet. Merkostnadskompensationen kan ej beräknas på mer än att 1/3 av grisens spannmålsbehov odlas på gården om oförändrad ersättning jämfört med situationen före EU-inträdet skall uppnås. I dag beräknas kompensationen på 2/3. Förslaget innebär att det nationella stödet skulle behöva tillföras ytterligare 7 miljoner kronor. Beloppet skulle kunna tas av det utrymme som skapas genom regeringens besparing inom LFA-systemet (yrkande 8). Enligt yrkande 9 behöver intransportstödet till livsmedelsföretag i norra Sverige återinföras för kött- och äggproduktion samt nivån återställas för mjölk. Stöden till jordbruket i Norrland borde därför tillföras ytterligare 30 miljoner kronor. När det gäller äggproduktionen i norra Sverige kräver motionärerna likabehandling för de svenska producenterna. Det nationella stödet bör fördubblas (yrkande 10). Vidare bör ett miljöstöd införas för potatisodlingen i norra Sverige (yrkande 11). Enligt motion Jo255 (m) yrkande 2 bör den nuvarande stödbegränsningen till 20 kor inom LFA-stödet tas bort. Vidare yrkas att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys avseende lönsamhetsutvecklingen för jordbruket i norra Sverige. Analysen bör inrymma även gränsdragningen mellan olika stödområden (yrkande 3). I motion Jo217 (s) påtalas behovet av nationellt riktade åtgärder för att åstadkomma hållbara lösningar för jordbruket i de områden som hamnade utanför de slutgiltiga LFA-områdena. Enligt motion Jo235 (c) yrkande 2 bygger den nuvarande områdesindelningen för LFA- stöd på det gamla skördeskadeskyddet. Detta har fått till följd att områden med samma produktionsförutsättningar får olika bidrag. Enligt motionärerna behövs en översyn av rådande system. Enligt motion Jo239 (kd) bör man på nytt pröva frågan om LFA-stödet skall kunna omfatta områden som inte kom med i samband med förhandlingarna år 1995 (yrkande 8). Enligt motion Jo255 (m) yrkande 1 måste det vara bättre samhällsekonomi att stötta och rädda kvar mjölkproduktion och den vägen få öppna landskap och biologisk mångfald än att bevilja bidrag för naturvård som inte är kopplat till produktionen. Det är därför motiverat att öronmärka visst miljöstöd för att leva upp till de politiska målsättningarna om oförändrad kostnadstäckning beträffande det regionala stödet framför allt i område 4. I motion Jo258 (c) yrkas på en översyn av kriterier och gränsdragning när det gäller LFA-stödet (yrkande 5).
Vissa stödområden m.m.
I motion Jo211 (c) yrkande 2 framförs krav på uppflyttning av kommunerna Sunne, Munkfors, Filipstad, Forshaga, Kil samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i Karlstads kommun i Värmland till stödområde 3. Enligt motion Jo214 (c) är den gjorda stödområdesindelningen orimlig i vad avser stora delar av södra och norra Östergötland. Områdena är av höglandskaraktär och starkt skogsdominerade men har klassats lägre än motsvarande områden i angränsande län. Enligt motion Jo244 (c) tog man i samband med förhandlingen hösten 1995 bort Surahammars kommun, Möklinta, Västerfärnebo, Fläckebo, Västra Skedvi, Kolsva Bergslagen och norra delen av Odensvi församlingar som var föreslagna att ingå i LFA-området. I avvaktan på en översyn av områdesindelningen bör ersättning utgå till dessa områden motsvarande det uteblivna LFA-stödet (yrkande 1). Vid den kommande översynen bör Heby kommun ingå (yrkande 2). I motion Jo248 (kd) yrkas att Sverige gentemot EU driver kravet om korrigerad gränslinje för LFA-stöd så att socknarna Kvarsebo, Tjällmo, Kristberg och Motala skogsbygd fortsättningsvis kan erhålla stöd (yrkande 1). Vidare bör man gentemot EU driva kravet att det stora skogsbygdsområdet mellan Östgötaslätten i söder och Närkes och Södermanlands slättbygder i norr förs in i 5b- stödområdet (yrkande 2). Vidare framhålls behovet av en översyn av LFA- indelningen när det gäller Östergötlands södra och norra skogsbygder och att man därvid tillser att de bygder som klassats för lågt lyfts upp till korrekt klass (yrkande 3). I motion Jo253 (c) yrkas på en förändrad indelning vid fastställande av arealersättningsområden och LFA-ersättningsområden i Skaraborgs län. Enligt motion Jo257 (c) yrkande 2 togs vid förhandlingarna mellan Jordbruksdepartementet och EU år 1995 en del områden i södra Sveriges skogs- och mellanbygder bort som enligt tidigare förslag skulle ha ingått i LFA-områdena. Dessa områden befinner sig i dag i en besvärlig situation och det är rimligt att de kan tillföras ersättning motsvarande den som utgår till mindre gynnade områden. För att verifiera detta behov bör en översyn göras, med församlingarna som geografiskt underlag, i samband med att de nya miljöstödsmedlen fördelas. I motion Jo258 (c) framhålls behovet av att beakta Ölands särställning med en befolkning helt beroende av jordbruket. Öns särart måste även i fortsättningen beaktas för bevarande av bl.a. biologisk mångfald även i ett europeiskt perspektiv (yrkande 3).
Utskottets överväganden Anslagen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslagen B 10 och B 11. Därmed avstyrks motion Jo239 yrkande 19 delvis. Det i motionen framförda yrkandet om en höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen beslutade ramen för utgiftsområdet. Vidare avstyrks motion Jo249 yrkande 3.
De regionala stöden
Med anledning av att flera motioner tar upp lönsamhetsutvecklingen och behovet av förändringar när det gäller de nuvarande stödsystemen och deras betydelse för jordbruksnäringen inom det tidigare norra stödområdet samt skogs- och mellanbygderna i södra Sverige vill utskottet anföra följande. Förhandlingsresultatet mellan EU och Sverige avseende stödet till jordbruket i norra Sverige innebar att den totala stödnivån skulle kunna behållas. Stödet fick dock en annan utformning med en uppdelning på tre olika stödsystem. Hela det dåvarande norra stödområdet (stödområdena 1, 2a, 2b, 3 och 4) har nu definierats som mindre gynnat område (LFA-områdena 1-4). Vidare har vissa skogs- och mellanbygder i södra Sverige klassats som mindre gynnade områden (område 5). Stödet till dessa LFA- områden lämnas i första hand per djurenhet men även per ha. Stödet omfattar mjölkkor, andra nötkreatur, får och getter samt i viss utsträckning spannmålsgrödor och potatis. LFA- områdena 1-3 har definierats som att klimatologiskt motsvara bergsområde vilket innebär att stöd till mjölkföretag där kan utgå för fler än 20 mjölkkor per företag. I LFA-områdena 4 och 5 begränsas stödet till 20 mjölkkor per företag. I LFA-områdena 1-3 tillämpas vidare ett nationellt stöd som helt finansieras av Sverige. Stödet, som inte får leda till att produktionen i regionen ökar, omfattar produktion av mjölk, smågrisar, slaktsvin, getter, ägg, potatis, bär och grönsaker. Vidare lämnas transportstöd för mjölk. Utöver nationellt stöd och LFA-stöd utgår också vissa ersättningar enligt det svenska miljöprogrammet för jordbruket. Programmet är utformat i enlighet med EU:s regler för kompletterande åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Ersättningen för miljöåtgärder är till viss del differentierad med avseende på stödområde. Regionalstöd kompletterade med miljöstöd m.m. lämnas för att skapa bättre förutsättningar för jordbruk inom områden i norra Sverige där det med hänsyn till klimat och andra produktionsförutsättningar är särskilt svårt att driva verksamhet. Sverige har i och med sitt medlemskap i EU gått från ett system med prisstöd till djurstöd kombinerat med arealstöd samt miljöstöd. Omställningen fick genomföras under stor tidspress och resultatet var kanske inte till alla delar helt överblickbart innan det skulle träda i kraft år 1995. Av stor betydelse är att en sådan radikal omställning av stödsystemet kan genomföras med beaktande av regionala skillnader och med en rättvis och balanserad fördelning av stöden inom och mellan de olika områdena. För att dessutom uppnå nödvändiga och förbättrade möjligheter att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden samt minimera jordbrukets miljöbelastning måste en helhetssyn anläggas på stödsystemens utformning. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen för avsikt att göra en mer sammanhållen analys när det gäller effekterna av de nya stödformerna inom jordbruksnäringen bl.a. med avseende på ekonomisk måluppfyllelse. Vidare har utskottet erfarit att regeringen kommer att ge Jordbruksverket i uppdrag att senast den 1 april 1998 redovisa en mer övergripande och sammanhållen översyn av stödsystemen inom jordbruksnäringen. I samband härmed kommer Jordbruksverket att ges i uppdrag att se över stödområdesindelningen i vad avser de områden som i slutförhandlingarna med EU inte ansågs uppfylla gällande kriterier och därför hamnade utanför nuvarande stödsystem. Arbetet skall vara avslutat den 1 juli 1997. Vidare bör nämnas att Jordbruksverket i samband med sitt uppdrag att göra en samlad utvärdering och översyn av miljöersättningsprogrammet för jordbruket bl.a. har att pröva behovet av förändringar i fråga om kriterier för områdesavgränsning för åtgärden bevarande av ett öppet odlingslandskap utanför stödområdena 1-3. I detta sammanhang bör även regeringens förslag om ett program för investeringsstöd till lantbrukare uppmärksammas. Programmet, som innebär att stöd huvudsakligen skall lämnas till jordbruksinvesteringar i de sju nordligaste länen, skall överlämnas till kommissionen under hösten 1996 (se föregående avsnitt). Regeringen har dessutom föreslagit att nivån på miljöersättningsprogrammet under anslaget Kompletterande åtgärder inom jordbruket skall höjas från år 1997. I utformningen av det utökade programmet skall särskild hänsyn tas till behovet av att stödja och stimulera vallproduktionen (se avsnitt 14 nedan). Enligt utskottets mening finns det starka skäl som talar för att en mer sammanhållen utvärdering görs av de nuvarande stödsystemen med avseende på jordbruksnäringens situation inom framför allt stödområdena 1-4. Som redovisats ovan har regeringen påbörjat arbetet med partiell översyn av nu gällande stödsystem. Vidare kommer ytterligare utredningsuppdrag att ges till Jordbruksverket i vad avser en mer samlad översyn. Utskottet utgår från att de med stödområdesindelningen förenade gränsdragningsproblemen samt förutsättningarna för jordbruket i Norrlands inland kommer att uppmärksammas i samband med den fortsatta beredningen. Det bör härvid också ankomma på regeringen att pröva möjligheterna att genom ytterligare förändringar i stödsystemen eller på annat sätt försöka åstadkomma en mer ändamålsenlig reglering av de olika intressen som här är i fråga. Med det anförda får syftet med motionerna Jo210 yrkandena 1, 10, 11 och 12, Jo212 yrkande 1, Jo217, Jo225 yrkandena 1 och 2, Jo235 yrkande 2, Jo236 yrkande 9, Jo239 yrkande 8, Jo245 yrkandena 1, 9, 10 och 11, Jo255 yrkandena 1, 2 och 3 samt Jo258 yrkande 5 i allt väsentligt anses tillgodosett. Utskottet föreslår därför att berörda motionsyrkanden lämnas utan riksdagens vidare åtgärd. Vidare avstyrks motionerna Jo210 yrkande 3, Jo229 yrkande 3, Jo237 yrkande 3 och Jo245 yrkande 2.
Vissa stödområden m.m.
Utskottet är inte berett att utöver vad som anförts ovan om stödområdesindelningen nu ta ställning till de mer preciserade synpunkter beträffande förändringar i den rådande områdesindelningen som redovisas i motionerna Jo211 yrkande 2, Jo214, Jo244 yrkandena 1 och 2, Jo248 yrkandena 1, 2 och 3, Jo253, Jo257 yrkande 2 och Jo258 yrkande 3. Berörda motionsyrkanden avstyrks därmed i den mån de inte kan anses tillgodosedda. Vad utskottet anfört ovan beträffande en samlad översyn, som bl.a. berör stödsystemen för jordbruksnäringen i norra Sverige, är även ägnat att tillgodose syftet med motionerna Jo210 yrkandena 6 och 9 samt Jo245 yrkandena 5 och 8. Motionerna avstyrks i berörda delar.
14. Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12) och Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13)
Propositionen
Anslaget B 12 används för att finansiera de kompletterande åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken som är obligatoriska för Sverige som medlemsstat. Dessa är miljöåtgärder och skogsbruksåtgärder inom jordbruket (Rådets förordningar EEG nr 2078/92 och EEG nr 2080/92). Hälften av kostnaden för åtgärderna medfinansieras från EG- budgeten. De kompletterande åtgärderna skall bl.a. medverka till att miljömålen för jordbruket nås. Anslaget föreslås också användas för att finansiera ett nationellt anläggningsstöd för plantering av energiskog (Rådets förordning EEG nr 1765/92). Enligt regeringen verkar miljöprogrammet för jordbruket i full omfattning från år 1996. Inom programmet erbjuds jordbrukare att göra miljöåtaganden för vilka de kompenseras motsvarande den kostnad eller det inkomstbortfall som åtagandet innebär. Programmet har utformats i linje med de svenska miljömålen för jordbruket. Av de utgifter som belastar anslaget avser 1 050 miljoner kronor jordbrukets miljöprogram. Mot bakgrund av de höga ambitioner som finns för jordbrukets miljöarbete föreslår regeringen att nivån på miljöersättningsprogrammet höjs från år 1997. Ytterligare 300 miljoner kronor avsätts därför av nationella medel och motsvarande medfinansiering erhålls från EG:s budget. Sammanlagt kan omfattningen av programmet därmed höjas med 600 miljoner kronor per år. Målet är att ett utökat program skall kunna framförhandlas med EG-kommissionen för att kunna träda i kraft under år 1997. Enligt regeringen kan insatserna för att utveckla det konventionella jordbruket mot en ekologiskt hållbar produktion därmed öka. I utformningen av det nya programmet skall särskild hänsyn tas till behovet att stödja och stimulera vallproduktionens miljöfördelar med avseende på bl.a. växtnäringsläckaget och kretsloppsanpassning av jordbrukets driftsformer. Ökningen av anslaget för den svenska delen av miljöstödet finansieras genom att 50 miljoner kronor vardera från Programmet för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, Programmet för omställning till hållbar utveckling och Programmet för samarbete och utveckling i Östersjöområdet (prop. 1995/96:222 om vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000), tas i anspråk år 1997. Ytterligare 50 miljoner kronor per år finansieras inom Arbetsmarknadsdepartementets område. Därutöver finansieras 100 miljoner kronor varaktigt på statsbudgetens inkomstsida genom förändringar i energibeskattningen. Miljöersättningsprogrammet utvärderas för närvarande. Enligt regeringen skall utvärderingen kunna utgöra underlag för att bedöma behovet av förändringar i programmet. Regeringens målsättning är att den nu föreslagna nivåhöjningen och utvärderingen så långt möjligt skall kunna bedömas i ett sammanhang. Samtidigt är det angeläget att de ökade insatserna kan genomföras så snabbt som möjligt. Regeringen avser att låta Jordbruksverket snarast lägga förslag om användningen av det nu föreslagna medelstillskottet. Det är angeläget att åtgärderna utformas så att de ger den bästa sammanlagda miljöeffekten och att eventuella förändringar kan genomföras och utformas så att de ger ett för brukaren översiktligt och hanterbart system. Ett förslag till svenskt program för skogsbruksåtgärder i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1995/96:76, JoU7, rskr. 100) kommer att överlämnas till EG-kommissionen för godkännande. Programmet beräknas kunna genomföras år 1997. Åtgärderna har inriktats på skogsplantering inom områden i södra och mellersta Sveriges slättbygder där detta är önskvärt av miljöskäl. Regeringen föreslår vidare att ett nationellt anläggningsstöd införs för plantering av fleråriga grödor för produktion av biomassa enligt rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992. Av de årliga utgifter som belastar anslaget under perioden 1997-2000 avser 10 miljoner kronor skogsbruksåtgärder i jordbruket och 10 miljoner kronor anläggningsstöd för energiskog. Regeringen överlägger för närvarande med kommissionen om ett nytt delprogram inom ramen för jordbrukets miljöprogram för ersättning till rennäringen för bevarande av rovdjur inom renskötselområdet. Avsikten med programmet är att skapa ett bevarandemål för rovdjuren inom renskötselområdet med långsiktigt livskraftiga populationer. Bevarandemålet medför för vissa rovdjursarter att populationen ökar. Detta medför större kostnader för renförluster och merarbete för rennäringen än vad som gäller i dag. Programmet baseras på den av riksdagen beslutade principen om ersättning efter rovdjursförekomst. Programmet har till syfte att Sverige skall leva upp till sina åtaganden om bevarande av hotade arter, samtidigt som rennäringen skall kunna bedrivas på ett meningsfullt sätt och utvecklas med ekonomisk bärkraft. Detta program, som avses verka från år 1997, uppskattas omfatta totalt 30 miljoner kronor, varav hälften medfinansieras av EG. Anslaget bör därför höjas med 15 miljoner kronor. Detta finansieras genom överföring av ett motsvarande belopp från anslaget D 2 Ersättning för viltskador m.m. Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 1997 till 1 085 000 000 kr. Enligt regeringen förutsätter jordbrukets miljöanpassning ett långsiktigt arbete. Programmen bygger på ömsesidiga åtaganden mellan stat och stödmottagare med en varaktighet av minst fem år. Finansieringen av de miljöåtgärder som omfattas av fattade beslut kräver därför att medel ställs till förfogande under hela stödperioden. För åren 1998 och 1999 beräknas därför utgifterna uppgå till samma belopp som det nu för år 1997 föreslagna. Med hänvisning till vad som anförts ovan beträffande anslaget B 12 bör under anslaget B 13 anvisas ett belopp på 1 092 500 000 kr motsvarande EG:s finansiering av kompletterande åtgärder inom jordbruket. Den nationella finansieringen av vissa informations-, rådgivnings- och utbildningsinsatser för skogsägare med jordbruksmark sker över anslaget Skogsvårdsorganisationen (H 1). Därutöver föreslås 7,5 miljoner kronor för EG:s medfinansiering avseende vitaliseringsgödsling av försurningsdrabbad skogsmark. Motsvarande nationell finansiering sker över anslaget Insatser för skogsbruket (H 4).
Motionerna
Anslagen
I motion Jo234 (fp) yrkas att riksdagen till Kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 12) för budgetåret 1997 anvisar ytterligare 600 000 000 kr (yrkande 3). I motionerna Jo237 (v) yrkande 19 delvis och Jo239 (kd) yrkande 19 delvis föreslås att anslaget tillförs ytterligare 100 000 000 kr utöver regeringens förslag. Enligt motion Jo241 (mp) bör det under anslaget B 12 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 50 000 000 kr (yrkande 22 delvis). För budgetåren 1998 och 1999 beräknas anslagshöjningen till 100 miljoner kronor respektive 150 miljoner kronor (yrkande 23 delvis). I motion Jo249 (m) yrkande 4 föreslås en höjning av anslaget B 12 med 30 000 000 kr. I motion Jo241 (mp) yrkas vidare att det under anslaget Från EG-budgeten finansierade kompletterande åtgärder inom jordbruket (B 13) anvisas ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 50 000 000 kr (yrkande 22 delvis). För budgetåren 1998 och 1999 beräknas anslagshöjningen till 100 miljoner kronor respektive 150 miljoner kronor (yrkande 23 delvis).
Utökat miljöstöd
När det gäller det utökade miljöstödsprogrammet framhålls i motion Jo207 (s) att det från ett samhällsperspektiv är angeläget att slå vakt om en näring som är så stabil, arbetskrävande och arealkrävande som mjölk- och köttproduktionen. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att lönsamheten förbättras framför allt inom stödområde 4. De utökade medlen som nu föreslås bör därför riktas på ett sådant sätt att de kommer de som är aktiva mjölk- och köttproducenter till godo. Detta sker bäst genom att vallstödet djurrelateras. I motion Jo210 (m) yrkande 5 framhålls att ett vallstöd är synnerligen välkommet för norra Sveriges bönder som har ett stort kunnande när det gäller vallproduktion. Vallstödet bör vara generellt, dvs. vara lika stort i hela landet. I norra Sverige bör det riktas till animalieproducenterna. Enligt motion Jo211 (c) yrkande 1 har område 4 drabbats hårdast av de nya EU- stöden. Genom bl.a. begränsningar i stödet till antalet djur och genom avsaknaden av tillräcklig spannmålsareal innebär de nya EU-stöden klara försämringar och därmed en dålig lönsamhet. För att snabbt åtgärda detta problem vore det önskvärt att införa ett speciellt djuranknutet vallstöd i område 4. Enligt motion Jo215 (s) förändrades i och med EU-inträdet förutsättningarna för jordbruket i delar av det som tidigare tillhört stödområde 4. På grund av EU:s regler har stora delar av det gamla ?Norrlandsstödet´ försvunnit och mycket lite har kommit i dess ställe. Det är därför viktigt att se över möjligheterna till ett djuranknutet vallstöd för stödområde 4. I Vänsterpartiets motioner Jo229 yrkande 5 och Jo237 yrkande 5 framhålls att vallstödet bör utformas med tydliga miljökriterier som premierar en anpassning av produktionsmetoderna. Vidare bör stödet bidra till att lösa de obalanser som uppstått inom stödområde 4 och det fjällnära jordbruket. Vallstödet bör dessutom vara generellt. Även i motion Jo236 (m) yrkas att vallstödet skall vara generellt. Vidare bör vall och bete på åkermark prioriteras. Reglerna bör vara enkla och utformas som minimikrav för skötsel av de slåtter- och betesvallar som får stöd. Kopplingen till djurhållning är positiv (yrkande 8). Enligt motion Jo238 (kd) bör det tillkommande miljöstödet fördelas så att en avstämning med LFA-stödet i område 4 kan göras. Vidare bör ett särskilt miljöstöd utgå till besättningar med fler än 20 kor. I motion Jo239 (kd) yrkande 5 framhålls att lönsamheten i den miljövänliga mjölk- och nötköttsproduktionen samt annan vallbaserad animalieproduktion är mycket pressad. Ett sätt att förändra förutsättningarna för denna produktion är att införa ett generellt vallstöd. Stödet bör sedan utökas till sin maximala nivå. Enligt motion Jo245 (c) yrkande 4 bör vallstödet användas till att lösa de orättvisor som uppstått på grund av den nya jordbrukspolitiken. Stödområde 4 samt det fjällnära jordbruket bör få extra tilldelning. Därutöver bör beloppet i det generella vallstödet vara generellt samt i norra Sverige riktat till animalieproducenterna. Motionärerna i motion Jo246 (s) delar regeringens uppfattning om att de ökade insatserna kommer att förbättra förutsättningarna för ett miljöanpassat jordbruk. Produktionen går i ekologiskt hållbar riktning så att de uppsatta miljömålen för jordbruket kan uppnås. Stödet skall vara ett basstöd som åtföljs av klara miljökrav (yrkande 1). Det är angeläget att åtgärderna utformas så att den bästa sammanlagda miljöeffekten kan åstadkommas med ett administrativt enkelt system. Föreslagna förändringar bör genomföras och utformas så att de ger ett för brukaren översiktligt och hanterbart ersättningssystem (yrkande 2). De nya åtgärderna måste också utformas på ett sådant sätt att de samverkar med åtgärderna i det befintliga miljöersättningsprogrammet (yrkande 3). Särskild hänsyn måste tas till behovet av att stimulera vallproduktion med klart definierade miljökrav i hela landet. Tillgången och fördelningen av betesdjuren i landet bör därför särskilt uppmärksammas (yrkande 4). Det är viktigt att en regionalt rättvis fördelning erhålls av de tillkommande medlen. Särskild hänsyn skall i detta sammanhang tas till stödområde 4 (yrkande 5). Möjligheterna till medfinansiering från EU skall beaktas för att få ett optimalt ekonomiskt utbyte av insatta medel (yrkande 6). Vidare förutsätts att regeringen även tar hänsyn till sysselsättningseffekterna när man utformar de nya stödformerna (yrkande 7). Enligt motion Jo257 (c) yrkande 1 bör det utökade miljöstödets regelverk få en enkel och tydlig utformning så att medel ej förblir outnyttjade. Medel bör gå till den som brukar marken och hela landet bör får del av stödet. Särskild hänsyn måste tas till animalieproducenterna i stödområde 4. I motion Jo258 (c) yrkande 1 framhålls att en analys av det svenska lantbrukets konkurrenssituation bör ingå vid utformningen av det utökade miljöstödsprogrammet.
Utvärdering m.m.
Enligt motion Jo203 (m) präglas det svenska miljöersättningsprogrammet till vissa delar av en helt orimlig detaljstyrning i kombination med ständiga regeländringar och en aldrig sinande ström av krav på nya uppgifter. Programmet behöver förenklas. Även i motion Jo206 (m) yrkas att reglerna bör förenklas. Vidare framhålls att Sverige bör sträva efter att ta emot det miljöstöd vårt land har rätt till (yrkande 3). Ett ökat utnyttjande av den framförhandlade ramen för miljöprogrammet yrkas också i motion Jo210 (m) yrkande 13. Enligt yrkande 14 måste de norrländska landskapstyperna synliggöras i miljöprogrammet. Vissa typer av foderarealer erhåller ej ersättning. Delprogrammet för värdefulla natur- och kulturvärden är ej anpassat till Norrland. Vidare måste dagens arealkrav i öppet odlingslandskap behållas (yrkande 15). Enligt motion Jo212 (c) yrkande 2 bör hästhållning ingå som en ersättningsberättigad produktionsgren inom ramen för programmet för bevarande av ett öppet odlingslandskap inom stödområdena 1-3. Vidare bör den nordsvenska hästen omfattas av stödet till utrotningshotade raser (yrkande 3). I motion Jo220 (v) yrkande 2 framhålls SKB-kons speciella kvaliteter och att dessa bör tas tillvara inom ramen för ett särskilt miljöprogram för fjäll- och inlandsjordbruk. Getnäringen bör enligt motion Jo222 (v) yrkande 1 ges ett eget utrymme inom ramen för EU:s miljöstöd. Vidare bör behovet av ökad kunskap om getter uppmärksammas (yrkande 2). Enligt motion Jo226 (c) är vall med nuvarande system missgynnat jämfört med andra grödor. Vidare framhålls att det råder osäkerhet om tolkningen av regelverket. Markägarna vågar därmed inte binda sig för femårsperioder med risk för återbetalningsskyldighet. Det är därför av största vikt att regelsystemet ändras (yrkande 1). För att även kulturvärdena på mindre lantbruk skall kunna bevaras samt att kraven på Gotland och Öland skall kunna likställas med övriga riket måste regelsystemet för värdefulla natur- och kulturvärden inför 1997 års ansökningar ändras (yrkande 2). Enligt motionerna Jo229 (v) yrkande 6 och Jo237 (v) yrkande 6 bör ett särskilt fjällmiljöprogram för jordbruket i Norrlands inland inrättas. Vidare yrkas i motionerna att miljöstödsprogrammet utvärderas (yrkandena 7 resp. 7). I motion Jo234 (fp) yrkande 1 framhålls betydelsen av att använda hela ramen för EU-medel för miljöstöd till jordbruket. Enligt motion Jo236 (m) yrkande 4 skall Sverige i EU verka för en förenkling av regelverken avseende EU:s olika ersättningssystem. Vidare yrkas att reglerna ändras så att våtmark på betesmark kan tillåtas. I detta sammanhang finns inte heller något skäl att hindra ansvarsfull vattentäkt eller bete på sådan mark. Vidare bör ersättning utgå även för anläggningskostnader (yrkande 5). Ett sammanhållet delprogram för konventionellt jordbruk inom ramen för EU:s miljöprogram för jordbruket bör utarbetas (yrkande 6) och vidare bör regeringen ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till förenkling av regelverken för miljöersättningar (yrkande 7). Enligt motion Jo239 (kd) yrkande 6 bör man snarast använda sig av det maximala miljöstödet. Vidare framhålls behovet av ett förenklat regelverk för miljöstöd till kulturmiljövård och biologisk mångfald (yrkande 7). Sverige skall inom EU verka för ett förenklat regelsystem för ekologiskt jordbruk (yrkande 10). Vidare bör man inom EU verka för att omläggningstiden (karensen) för omställning till ekologisk produktion skall vara ett år (yrkande 11). Enligt motion Jo241 (mp) bör arealersättningen för ekologiskt lantbruk vara av sådan storlek att det blir ekonomiskt lönsammare att odla ekologiskt än konventionellt. Stödet bör därför höjas till 2 000 kr per hektar i hela landet (yrkande 13). Vidare bör möjligheten att differentiera stödet till ekologisk odling ses över. Härigenom kan en omläggning av gårdens hela areal och djurhållning stimuleras (yrkande 14). Ett ökat utnyttjande av den framförhandlade ramen för miljöprogrammet yrkas också i motion Jo245 (c) yrkande 12. Enligt yrkande 13 måste de norrländska landskapstyperna synliggöras i miljöprogrammet. Vissa typer av foderarealer erhåller ej ersättning. Delprogrammet för värdefulla natur- och kulturvärden är ej anpassat till Norrland. Vidare måste dagens arealkrav i öppet odlingslandskap behållas (yrkande 14). Enligt motion Jo258 (c) måste behovet av hänsyn till lokala förhållanden, ökad flexibilitet och en mera modifierad tillämpning beträffande miljöersättningsprogrammet uppmärksammas (yrkande 6). I motion Jo773 (fp) yrkas att reglerna för miljöstöd när det gäller ersättning för våtmarker ändras. Stödet bör riktas till miljökänsliga områden och kravet på att våtmarken skall ligga på åkermark bör slopas. Däremot skall våtmarken huvudsakligen ta emot vatten från åkermark (yrkande 3). I motion Jo775 (m) yrkande 1 framhålls nödvändigheten av att regler avseende anläggning av våtmarker och småvatten får en ändamålsenligare utformning. Det är enligt motionärerna av stor betydelse att man inom EU arbetar för ändrade regler vad avser våtmarker (yrkande 2) och att ett ökat utnyttjande av EU:s miljöstöd bl.a. får medfinansiera anläggandet av våtmarker och småvatten (yrkande 3). Enligt motion Jo797 (mp) bör jordbrukets miljöersättningar kompletteras så att ersättning kan utgå även till odling av äldre genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs (yrkande 5). Enligt motion Jo229 (v) yrkande 13 måste ett miljöersättningsprogram för rovdjursrivna renar bygga på den överenskommelse som gjorts med Naturvårdsverket och Sametinget. Vidare framhålls att anslaget för rovdjursrivna renar bör vara ett reservationsanslag (yrkande 14). Motsvarande yrkanden framställs även i motion Jo237 (v) yrkandena 13 respektive 14.
Utskottets övervägande
Anslagen
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för utgiftsområde 23. De i motionerna Jo234 yrkande 3, Jo237 yrkande 19 delvis, Jo239 yrkande 19 delvis, Jo241 yrkande 22 delvis och Jo249 yrkande 4 framförda yrkandena om en höjning av anslagen B 12 och B 13 ryms inte inom denna av riksdagen nu fastställda ram. Utskottet delar således regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslagen och avstyrker motionerna i berörda delar. Vidare avstyrks motion Jo241 yrkande 23 delvis.
Utökat miljöstöd
Mot bakgrund av de höga ambitioner som finns för jordbrukets miljöarbete har regeringen föreslagit att nivån på miljöersättningsprogrammet skall höjas från år 1997. I utformningen av det nya programmet skall särskild hänsyn tas till vallproduktionens miljöfördelar. Utskottet konstaterar att förslaget om ett utökat miljöprogram innebär att insatserna för att utveckla det konventionella jordbruket mot en ekologiskt hållbar produktion kan öka. De åtgärder som enligt utskottets mening bör ersättas inom ramen för det utbyggda programmet måste därvid utformas på ett sådant sätt att vallodlingens miljöfördelar tas till vara. Vallodlingen kan t.ex. medverka till att minska växtnäringsläckage och erosion från åkermark, minska riskerna vid bekämpningsmedelsanvändning samt främja den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Utskottet förutsätter således att åtgärderna förenas med tydliga miljökrav och att reglerna för det nya stödet utformas i samklang med det befintliga miljöprogrammet. I detta sammanhang bör tillgången på och fördelningen av betesdjur i landet särskilt uppmärksammas. Vidare är det angeläget att åtgärderna utformas på ett sådant sätt att en förstärkt miljöeffekt kan uppnås. Utskottet vill särskilt understryka att regelverket utformas så att det blir administrativt enkelt eftersom många brukare kommer att beröras av vallstödet. Genom ett enkelt regelverk får brukarna ett översiktligt och hanterbart ersättningssystem. Det utökade programmet bör vara generellt och stimulera till en miljövänlig vallproduktion i hela landet. Särskild hänsyn bör tas till förhållandena i stödområde 4 i mellersta Sverige. Utskottet förutsätter att regeringen prövar möjligheterna fullt ut när det gäller medfinansieringen från EG- budgeten för att uppnå ett optimalt ekonomiskt utbyte. Vidare måste hänsyn tas till de sysselsättningsfrämjande effekterna vid utformandet av de nya stöden. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo207, 210 yrkande 5, Jo211 yrkande 1, Jo215, Jo229 yrkande 5, Jo236 yrkande 8, Jo237 yrkande 5, Jo238, Jo239 yrkande 5, Jo245 yrkande 4, Jo246, Jo257 yrkande 1 och Jo258 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utvärdering m.m.
Som framgår av propositionen har Jordbruksverket fått regeringens uppdrag (beslut den 22 februari 1996) att i samråd med Naturvårdsverket utvärdera det svenska miljöersättningsprogrammet inom jordbruket i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2078/92 med avseende på programmets ändamål och resultat. Utvärderingen skall sedan utgöra underlag för en bedömning av behovet av förändringar i programmet. Regeringen har vidare i samma beslut gett Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet redovisa ett särskilt förslag till delprogram för resurshushållande konventionellt jordbruk inom ramen för rådets förordning (EEG) nr 2078/92. Uppdragen skall redovisas senast den 1 april 1997. Utgångspunkterna för det svenska miljöersättningsprogrammet är miljömålen inom jordbrukspolitiken och behovet av åtgärder för att nå dessa mål. Förutom att främja införandet av miljövänliga produktionsmetoder skall programmet också syfta till att uppnå andra mål för den gemensamma jordbrukspolitiken. Miljöersättningsprogrammet har i Sverige också en regionalpolitisk funktion genom den särskilda miljöersättningen till jordbruket i norra Sverige. Som framhålls i flera motioner finns det stora svårigheter för delar av jordbruksnäringen att tillgodogöra sig de olika stödformerna inom det nuvarande miljöprogrammet. Framför allt uppmärksammas den annorlunda struktur och de olika förutsättningar som präglar jordbruket i Norrlands inland. Det kan gälla allt från små enheter till långa avstånd, bristande förutsättningar att odla spannmål samt brist på rationaliseringsmöjligheter. Vidare påtalas behovet av ett mer förenklat regelsystem, ökad flexibilitet, differentierat stöd till ekologisk odling och ett särskilt stöd till getnäringen. Norra Sverige har en särställning i miljöprogrammet genom den regionalpolitiska kopplingen, framför allt i åtgärden för bevarande av ett öppet odlingslandskap. Stödområdena 1-3 undantas också från grundregeln att olika ersättningar bara får kombineras på samma areal upp till gränsen för EU:s medfinansiering (3 850 kr/ha). Överskjutande del får finansieras med nationella medel. Odlingslandskapet i norra Sverige skiljer sig från övriga delar av landet varför villkoren för stöd inte alltid är möjliga att uppfylla. Odlingslandskapets utbredning är väsentligt mindre med andra markslag och av historiska skäl är kontinuiteten i odlingen kortare. Klimatfaktorer och andra fysiska förutsättningar medverkar också till att odlingslandskapet har ett annorlunda utseende än i södra Sverige. Miljösituationen är också en annan där det norrländska jordbruket belastar miljön i mindre utsträckning. Norra Sverige saknar till viss del de inslag i natur- och kulturmiljön som är ersättningsberättigade i andra delar av landet. Samtidigt ersätts andra typiskt norrländska företeelser såsom skogsarbeten, fäboddrift och användning av hotade husdjursraser. Inom ramen för ersättningen till bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer ingår ängslador och andra för norra Sverige typiska byggnader. Av tekniska skäl kan emellertid inte stöd utgå för att vårda dessa inom ramen för miljöprogrammet. I gengäld finns en programåtgärd inom mål 6- området som gäller för perioden 1995-1999. Under åtgärd 3.8 Miljö- och landskapsvård kan stöd bl.a. ges till skydd av äldre jordbruksbyggnader såsom värdefulla inslag i landskapet. Sådana byggnader kan exempelvis utgöras av hölador och lador för torkning av lin. Under åtgärden finns avsatt 8 miljoner ecu för hela perioden varav 50 % finansieras av EU och 50 % av Sverige. Sverige kommer löpande att till EU redovisa miljöersättningsprogrammets utveckling och effekter samt i vilken utsträckning de olika målen nås med avseende på såväl kvalitet som kvantitet. För att möjliggöra detta uppföljningsarbete och för att få ett underlag för en bedömning av behovet av förändringar i programmet har regeringen lämnat ovan redovisade utvärderingsuppdrag till Jordbruksverket. Utskottet utgår från att bl.a. de nu redovisade behoven är väl kända för regeringen och att de kommer att beaktas i samband med det fortsatta förändringsarbetet. Utskottet finner mot bakgrund härav inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Jo210 yrkande 15, Jo212 yrkandena 2 och 3, Jo226 yrkandena 1 och 2, Jo229 yrkande 7, Jo236 yrkande 6, Jo237 yrkande 7, Jo239 yrkandena 7 och 11, Jo241 yrkandena 13 och 14, Jo245 yrkande 14 och Jo258 yrkande 6. Motionerna avstyrks således i berörda delar. Med samma motivering avstyrks även motionerna Jo236 yrkande 5, Jo773 yrkande 3 och Jo775 yrkandena 1-3. Med det anförda avstyrks även motionerna Jo210 yrkande 14 och Jo245 yrkande 13. De i motionerna Jo220 yrkande 2, Jo222 yrkandena 1 och 2, Jo229 yrkande 6 och Jo237 yrkande 6 framförda kraven beträffande ett särskilt fjällmiljöprogram m.m. för jordbruket i Norrlands inland bör mot bakgrund av det anförda också kunna lämnas utan riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker därför berörda motionsyrkanden. Vidare avstyrks motion Jo797 yrkande 5. Med anledning av de i motionerna Jo206 yrkande 3, Jo210 yrkande 13, Jo234 yrkande 1, Jo239 yrkande 6 och Jo245 yrkande 12 framförda synpunkterna beträffande ramen för det nationella miljöersättningsprogrammet vill utskottet anföra följande. I samband med riksdagens behandling av statsbudgeten för innevarande budgetår godkände riksdagen ett uttalande om att den framförhandlade ramen för det nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket låg fast och att den får utnyttjas utifrån en samlad bedömning av samhällsekonomi och miljöbehov. De ersättningar som kan utgå enligt den framförhandlade tillämpningen av EG:s miljöprogram är bl.a. beroende av det statsfinansiella läget och ett ställningstagande i denna del innebär inte på något sätt att Sverige avsagt sig möjligheterna till fortsatta miljösatsningar inom ramen för miljöprogrammet (1994/95:JoU13, rskr. 290-292). Som regeringen redovisat ovan förbereds flera förslag som innebär att ramen för det nationella programmet för miljöersättningar inom jord- och skogsbruk m.m. utökas påtagligt. Inklusive finansieringen från EG- budgeten innebär förslagen en resursförstärkning med drygt 600 miljoner kronor. Riksdagens uttalande om den framförhandlade ramen gäller givetvis fortfarande. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo206 yrkande 3, Jo210 yrkande 13, Jo234 yrkande 1, Jo239 yrkande 6 och Jo245 yrkande 12 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd. Frågan om ett förenklat regelverk för miljöersättningar inom jordbruket är föremål för en särskild översyn inom regeringskansliet. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och föreslår att motionerna Jo203, Jo236 yrkandena 4 och 7 samt Jo239 yrkande 10 lämnas utan någon riksdagens vidare etgärd. När det gäller miljöprogrammet för att bevara den biologiska mångfalden i renskötselområdet framgår det av regeringens förslag att programmet baseras på den av riksdagen beslutade principen om ersättning efter rovdjursförekomst (1992/93:BoU8, rskr. 115). Syftet är att Sverige skall leva upp till sina åtaganden om bevarande av hotade arter samtidigt som rennäringen skall kunna bedrivas på ett meningsfullt sätt och utvecklas med ekonomisk bärkraft. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om ett nytt delprogram inom ramen för miljöprogrammet för ersättning till rennäringen för bevarande av rovdjur inom renskötselområdet. I avsnitt 23 i det följande förordar utskottet att regeringen utarbetar en sammanhållen rovdjurspolitik. Motionerna Jo229 yrkande 13 och Jo237 yrkande 13 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda. I anslutning till motionerna Jo229 yrkande 14 och Jo237 yrkande 14 om anslagstyp i fråga om ersättning för rovdjursrivna renar får utskottet anföra följande. Riksdagen har nyligen antagit en lag om statsbudgeten (1996/97:KU3, rskr. 27-30). Såvitt avser villkoren för de olika anslagstyperna kan utskottet konstatera att både reservationsanslag och ramanslag ger möjlighet att utnyttja budgetmedel under ett följande budgetår. Utskottet ser ingen anledning att göra något uttalande om anslagstyp i detta sammanhang och avstyrker därmed motionerna i berörda delar. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om införande av ett nationellt anläggningsstöd för plantering av fleråriga grödor för produktion av biomassa enligt rådets förordning (EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992.
15. Arealersättning och djurbidrag m.m. (B 14) och Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 15)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen B 14 och B 15.
16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16)
Propositionen
Under anslaget redovisas de räntekostnader och kursdifferenser som uppstår för staten till följd av att ersättningen från EG:s jordbruksfond erläggs i efterskott. En jämförelse mellan budget och utgiftsprognos budgetåret 1995/96 visar på en lägre belastning på anslaget än beräknat. Detta beror på en initial svårighet att uppskatta i vilken utsträckning jordbrukarna skulle komma att utnyttja möjliga ersättningar. Anslaget bör även få belastas med eventuella finansiella sanktioner från EG. Erfarenheter från andra länder talar för att Sverige liksom alla övriga medlemsstater riskerar att drabbas av finansiella sanktioner/korrigeringar som beslutas av EG-kommissionen. Regeringen föreslår att eventuella finansiella sanktioner/korrigeringar från EG i fortsättningen får betalas från anslaget. Om sanktion uppkommer kommer den att belasta anslaget och motsvarande belopp krediteras berörd inkomsttitel. Regeringen har som målsättning att sanktioner skall bli så låga som möjligt och har därför avsatt särskilda medel för utökad kontrollverksamhet (utgiftsområde 2, anslag B 20 Kontrollfunktionen i staten). Anslaget bör föras upp med 119 333 000 kr för räntekostnader och eventuella finansiella sanktioner från EG.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget B 16. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner att anslaget även får belastas med kostnader för eventuella finansiella sanktioner.
17. Fiske (C)
Propositionen
Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken är att verka för en ansvarsfull hushållning med fiskresurserna bl.a. så att den biologiska mångfalden bevaras. Vidare är målet att verka för tillgång på fisk av god kvalitet och utveckling av konkurrenskraftiga företag inom fisket och vattenbruket. Regeringen planerar att under budgetåret 1997 återkomma till riksdagen vad gäller de förslag Fiskeriverket redovisat i rapporten Aktionsplan för biologisk mångfald. En översyn av EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP) är planerad till år 2002. Regeringen avser att aktivt medverka i reformeringen av CFP. Förberedelser för detta inleds redan nu bl.a. genom en översyn av Fiskeriverket där också effekterna av det svenska medlemskapet i EU på fiskets område skall följas upp. Den beräknade utgiftsutvecklingen på fiskets område till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1996 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1994/95 1995/96 1997 19981999
111,5 279,9 173,7 174,1 175,7
18. Fiskeriverket (C 1)
Propositionen
Sveriges inträde i den gemensamma fiskeripolitiken har medfört att Fiskeriverkets verksamhet i hög grad kommer att inriktas mot tillämpningen av CFP:s regelsystem. Det finns emellertid skäl att vidareutveckla och förbättra de administrativa systemen, särskilt vad gäller kontrollfrågorna, för att möta krav från EG-kommissionen och från berörda intressenter i landet. För detta ändamål avser regeringen att genomföra en översyn av Fiskeriverket. I detta sammanhang bör verkets stöd till FoU och dess egen undersökningsverksamhet bli föremål för särskild uppmärksamhet. Översynen skall även omfatta en uppföljning och utvärdering av effekterna på fiskets område genom det svenska medlemskapet i EU. Därvid skall de strategiska frågor som Sverige bör prioritera framöver ur ett nationellt perspektiv respektive ett gemenskaps perspektiv tas fram inför en kommande översyn inom gemenskapen av den gemensamma fiskeripolitiken år 2002. Med hänsyn till det statsfinansiella läget minskar regeringen anslaget för Fiskeriverket år 1997 med 6 miljoner kronor. Resurserna för EU-relaterade uppgifter, för vilka verket fått särskild förstärkning, får inte tas i anspråk vid eventuella omprioriteringar. Insatser för utveckling av fritidsfiske och fisketurism bör beaktas men med hänsyn till tillgängliga resurser och CFP:s krav. Fritidsfiskets och fisketurismens utvecklingspotential är en fråga som även berör regionala och lokala aktörer, bl.a. länsstyrelser. Regeringen föreslår att riksdagen till Fiskeriverket anvisar ett ramanslag på 58 166 000 kr. För budgetåren 1998 och 1999 beräknas anslaget till 58 629 000 respektive 60 149 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo249 (m) yrkande 5 bör Fiskeriverket på sikt samordnas med Jordbruksverket. Ett rationaliseringsarbete med denna inriktning bör snarast sättas i gång vilket gör att Fiskeriverkets anslag kan minskas med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Utskottets överväganden
Regeringen föreslår i propositionen att anslaget till Fiskeriverket minskas med 6 miljoner kronor. Den ytterligare sänkning av anslaget som föreslås i motion Jo249 yrkande 5 kan enligt utskottets uppfattning inte genomföras utan att det medför avsevärda svårigheter för Fiskeriverket att uppfylla de målsättningar som uppställts för verksamheten. Som framgår av propositionen avser regeringen att genomföra en översyn av Fiskeriverket, framför allt med syfte att vidareutveckla och förbättra de administrativa systemen. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag. Motionen avstyrks.
19. Strukturstöd till fisket m.m. (C 2) och Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. (C 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen C 2 och C 3.
20. Fiskevård (C 4)
Propositionen
Riksdagen beslutade den 11 juni 1996 (prop. 1995/96:150, FiU10, JoU6y) att minska de tidigare anvisade anslagen Bidrag till fiskevård och Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. samt att anslå motsvarande medel under det nya ramanslaget Fiskevård. Anslaget bör användas för att uppdatera och färdigbehandla ansökningar om bidrag till förrättningskostnader för fiskevårdsområden som inkommit före den 1 september 1990, men även för bidrag till att i övrigt bilda eller omarrondera fiskevårdsområden. Anslaget bör även användas för fisketillsyn längs kusterna och i de stora sjöarna som ett led i fiskevården. Kostnader för åtgärder för biotop- och fiskevård såsom utsättningar av angelägna arter och insatser för att bevara hotade fiskarter kan belasta anslaget. Regeringen föreslår att riksdagen för ändamålet anvisar ett ramanslag på 4 612 000 kr. Samma belopp beräknas för budgetåren 1998 respektive 1999.
Motionerna
I Vänsterpartiets motioner Jo229 yrkande 10 och Jo237 yrkande 10 anförs att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett samlat förslag om fiskevårdens finansiering. Detta kan lämpligen ske i samband med att regeringen redovisar sina planer med anledning av Fiskeriverkets förslag till aktionsplan för biologisk mångfald. Fiskevården bör även i fortsättningen till viss del finansieras över statsbudgeten, och Vänsterpartiet föreslår därför i den senare motionens yrkande 19 att anslaget C 4 ökas med 20 miljoner kronor för år 1997. Det anslag som regeringen föreslår för fiskevård är enligt Miljöpartiet inte tillräckligt för att man skall kunna vidta nödvändiga åtgärder, och i motion Jo241 yrkande 22 föreslår man därför att anslaget ökas med 20 miljoner kronor. Staten måste enligt motion Jo249 yrkande 6 och motion Jo408 yrkande 10 (båda m) ta ansvar för att fiskevårdsinsatser sker på de vatten där fisket släppts fritt. Eftersom det i regeringens förslag saknas utrymme för detta inom anslaget för fiskevård måste anslaget ökas med 5 miljoner kronor. I motion Jo410 (v) yrkande 2 anförs att Fiskeriverket bedömt det årliga behovet av medel för fiskevård till 65 miljoner kronor. Mot den bakgrunden är det enligt motionärerna oansvarigt att som i årets budget föreslå 4,6 miljoner kronor för ändamålet. Enligt motion Jo241 (mp) bör riksdagen hos regeringen begära förslag om en allmän fiskevårdsavgift (yrkande 18). Även i motion Jo403 (s) anförs att en allmän fiskevårdsavgift bör införas.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för utgiftsområde 23 (1996/97:FiU1) avstyrker utskottet motionerna Jo237 yrkande 19 (delvis), Jo241 yrkande 22 (delvis), Jo249 yrkande 6 och Jo408 yrkande 10. En rik tillgång på fisk av olika arter och i alla vatten är en viktig del av den biologiska mångfalden. Att skapa och återskapa biotoper som ger förutsättningar för detta är en viktig uppgift. Enligt motion Jo410 har Fiskeriverket beräknat det årliga behovet av medel för fiskevårdsinsatser till drygt 65 miljoner kronor per år. Fiskevården i Sverige finansieras i dag via flera källor, bl.a. över statsbudgeten, med vattenavgiftsmedel, regionalpolitiska medel, arbetsmarknadsmedel och medel från EU. Som framgått ovan föreslår regeringen att 4 612 000 kr avsätts på statsbudgeten för ändamålet år 1997. I samband med att regeringen i november 1995 återkallade proposition 1994/95:231 Allmän fiskevårdsavgift m.m. förklarade regeringen sin avsikt att återkomma med ett förslag till finansiering av angelägna fiskevårdsåtgärder (skr. 1995/96:114). De redovisningar och förslag som lämnats i propositionerna 1995/96:150 (JoU6y) och 1996/97:1 behöver enligt utskottets uppfattning kompletteras. Utskottet delar den uppfattning som framförs i de aktuella motionerna så till vida att det finns ett stort behov av fiskevårdande insatser och att ytterligare resurser bör ställas till förfogande för detta ändamål. Finansieringsfrågan bör dock lösas efter andra principer än de som förordades i proposition 1994/95:231. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av nödvändiga fiskevårdsåtgärder samt förslag om hur dessa skall finansieras. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo229 yrkande 10, Jo237 yrkande 10, Jo241 yrkande 18, Jo403 och Jo410 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
21. Rennäring
Propositionen
Det område inom vilket rennäringen utövas i Sverige sträcker sig från Idre i Dalarna till Treriksröset i Lappland och från riksgränsen mot Norge till Norrlands kustland. Renskötseln får utövas på både statlig och privat mark. Marken används samtidigt av andra areella näringar. Renskötseln bedrivs ofta på marker som är känsliga för påverkan. Genom ett förslag i proposition 1995/96:226 om hållbar utveckling i landets fjällområden införs ett miljömål för rennäringen (1996/97:JoU5). Näringen skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Genom fortsatta renbetesinventeringar och utvecklad markanvändningsplanering underlättas för näringen att nå miljömålet. Det planerade miljöersättningsprogrammet för bevarande av rovdjur i renskötselområdet syftar till att skapa ett bevarandemål för långsiktigt livskraftiga populationer. Ersättningen till rennäringen skall baseras på förekomst och fördelning av rovdjur. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1996 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1994/95 1995/96 1997 19981999
93,4 125,6 75,7 75,7 75,7
22. Främjande av rennäringen m.m. (D 1)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget är bl.a. underhåll av riksgränsstängsel m.m., samebyarnas utvecklings- och markanvändningsplanering, renbetesinventeringar, prisstöd till rennäringen, ersättningar till följd av Tjernobylolyckan samt övriga åtgärder för främjande av rennäringen. Enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött lämnas pristillägg för renkött som godkänts vid köttbesiktning. Pristillägget lämnades före den 1 juli 1994 med 10 kr per kg för vuxen ren och med 16 kr per kg för renkalv. Efter detta datum uppgår pristillägget till 11 respektive 17 kr per kg. Antalet slaktade renar uppgick under slaktsäsongen 1995/96 till drygt 65 000 renar vilket innebär ett väsentligt minskat slaktuttag i förhållande till tidigare år. Avräkningspriset på renkött har stigit mycket kraftigt under senare år. Genomsnittspriset till producenterna har ökat med 43 % på två år. Mot bakgrund av den mycket kraftiga höjningen av avräkningspriset och med hänsyn till det statsfinansiella läget anser regeringen att pristillägget på renkött i fortsättningen bör lämnas med 9 kr per kg för vuxen ren och med 14,50 kr per kg för renkalv. Sammantaget bedömer regeringen anslagsbehovet till 61,7 miljoner kronor, vilket är 15,6 miljoner kronor lägre än föregående år. För åren 1998 och 1999 beräknas utgifterna vara oförändrade.
Motionerna
I samtliga motioner under anslaget anförs att riksdagen bör avslå förslaget om sänkt prisstöd till rennäringen. Enligt motionerna Jo229 yrkande 11 och Jo237 yrkande 11 (båda v) bör ett oförändrat prisstöd rymmas inom budgetramen eftersom antalet renar har minskat. I motionerna Jo239 yrkande 17 och K918 yrkande 7 (båda kd) föreslås också att pristillägget på renkött skall vara oförändrat. Detta skall finansieras genom att anslaget ökas med 9 miljoner kronor enligt yrkande 19 i den förstnämnda motionen.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om budgetram för utgiftsområde 23 avstyrker utskottet motionerna Jo239 yrkandena 17 och 19 (delvis) och K918 yrkande 7. Enligt motionerna Jo229 yrkande 11 och Jo237 yrkande 11 bör ett oförändrat pristillägg per kg renkött rymmas inom budgetramen eftersom antalet slaktade renar har minskat. Enligt utskottets mening kan dock inga säkra slutsatser dras härav såvitt gäller budgetåret 1997. Utgångspunkten för utskottets anslagsprövning måste vara att en regeländring enligt motionen också påverkar utgiftsramen. Med hänsyn härtill och till att priset på renkött stigit kraftigt anser utskottet att prisstödet inte bör ökas jämfört med regeringens förslag.
23. Ersättning för viltskador (D 2)
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt och ersättning för sådan skada enligt 29 a § jaktförordningen (1987:905). De skador rovdjuren förorsakar på ren avses i fortsättningen ersättas genom det delprogram inom ramen för EG:s program för miljöåtgärder inom jordbruket som är utformat i enlighet med förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992. Genom programmet lämnas ersättning till rennäringen för bevarande av rovdjur inom renskötselområdet. Programmet har beskrivits närmare under anslaget B 12 Kompletterande åtgärder inom jordbruket. De medel som föreslås för skada på annat än ren fördelas av Naturvårdsverket på samtliga länsstyrelser. De senare beslutar om bidrag för att förebygga skada och för att ersätta inträffad skada. Inriktningen är att viltskador så långt möjligt skall förebyggas. Med hänsyn till skadeutvecklingen bör ytterligare 983 000 kr anvisas för bidrag och ersättningar. Regeringen bedömer anslagsbehovet för skada på annat än ren till 12 500 000 kr. För åren 1998 och 1999 beräknas utgifterna vara oförändrade.
Motionerna
Ett flertal motioner tar upp frågan om ersättning för rovdjursrivna tamdjur och övriga skador som det är möjligt att försäkra sig emot. I motionerna Jo229 (v) yrkande 15, Jo237 (v) yrkande 15, Jo241 (mp) yrkande 19, Jo902 (c), Jo903 (m) yrkande 2, Jo908 (c), Jo910 (s), Jo913 (s) Jo921 (mp) och Jo929 anförs att reglerna för ersättningen bör ändras så att all egendom som utsätts för skada av våra rovdjur kan ersättas av allmänna medel. Enligt motion Jo237 (v) yrkande 19 bör anslaget ökas med 6 miljoner kronor för detta ändamål. Av samma anledning bör anslaget ökas med 5 miljoner kronor för vart och ett av åren 1997, 1998 och 1999 enligt motion Jo241 (mp) yrkandena 22 och 23. I motionerna Jo229 (v) yrkande 16 och Jo237 (v) yrkande 16 anförs att regeringen bör ta initiativ i EU till en viltskadeersättning för husdjur motsvarande den som skall gälla för renar. I motion Jo902 (c) tas även behovet av en samlad rovdjurspolicy upp. Samma ämne behandlas i motionerna Jo229 yrkande 12 och Jo237 yrkande 12 (båda v). Enligt motion Jo233 (m) yrkande 2 bör rovdjurspopulationen hållas på en för näringen hanterbar nivå. I motionerna Jo903 yrkande 1 och Jo926 (båda m) efterfrågas en utredning för att skyndsamt få fram underlag för en nationell strategi för balansering av rovdjursstammen. Behovet av balans i rovdjursstammen påpekas även i motion Jo927 (m) yrkande 2. Rätten att skydda tamdjur vid angrepp av varg bör enligt motionerna Jo907 och Jo909 (båda c) regleras. Vidare anförs i motionerna att tillstånd bör kunna ges för jakt på varg. I motion Jo239 (kd) yrkande 18 anförs att riksdagen omedelbart bör avsätta särskilda medel för rovdjursinventering. Den summa som bör avsättas specificeras i motion K918 (kd) yrkande 8 till 4 miljoner kronor. I motion Jo241 (mp) yrkande 15 anförs att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till återstående finansiering upp till 30 miljoner kronor för år 1997 för stöd till rovdjursrivna renar om finansiering från EU:s miljöstöd inte visar sig möjlig. Enligt motion Jo918 (kd) yrkande 6 bör riksdag och regering lämna garantier för att det nya ersättningssystemet för rovdjursrivna renar kan leva vidare, oavsett EU:s inblandning i ärendet.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram för utgiftsområde 23 avstyrker utskottet motionerna Jo237 yrkande 19 (delvis), Jo241 yrkande 22 (delvis) samt K918 yrkande 8. Även motion Jo241 yrkande 23 rörande anslagen för åren 1998 och 1999 avstyrks.
I anslutning till motionerna om en samlad rovdjurspolitik m.m. vill utskottet anföra följande. Den svenska rovdjurspolitiken omfattar ett stort antal områden alltifrån jaktregler och åtaganden enligt internationella konventioner till ersättning för rovdjursskadad egendom. Sverige har genom Bernkonventionen åtagit sig att genom lagstiftning förbjuda bl.a. avsiktlig fångst och avsiktligt dödande av varg, järv och kungsörn. I EU:s art- och habitatdirektiv åläggs medlemsstaterna motsvarande skyldighet att förbjuda avsiktlig fångst och avsiktligt dödande av bl.a. järv och lo. Detsamma gäller för kungsörn enligt EU:s fågeldirektiv. För undantag från sådant jaktförbud krävs enligt konventionen och direktiven att det skall finnas ett godtagbart skäl till jakten; t.ex. kan skyddsjakt medges. I Sverige är det förbjudet att jaga djur av dessa arter utan särskilt tillstånd av Naturvårdsverket. Frågan om eventuell skyddsjakt regleras i 27 § jaktförordningen (1987:905). Där anges att skyddsjakt får ske inom områden där stammen av björn, järv, lo eller örn utvecklats så att den är till synnerligt obehag för befolkningen eller orsakar avsevärd skada för tamdjursskötseln. Sådan skyddsjakt får bara bedrivas om det resultat som eftersträvas med jakten inte kan uppnås på något annat tillfredsställande sätt. Naturvårdsverket beslutade den 13 november 1996 om tillstånd till skyddsjakt efter 98 lodjur inom sex områden som omfattar 33 samebyar i hela Jämtlands län samt i delar av Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Beslut fattades även om borttagande av järvar i tre järvlyor i tre samebyar i Norrbottens län. Bakgrunden till beslutet är att både lo- och järvstammen har ökat kraftigt, vilket medfört att många samebyar har så många rovdjur att rennäringen skadas mer än vad som kan accepteras. Enligt Naturvårdsverket har antalet lodjur i Sverige ökat från ett par hundra år 1991 då de fridlystes till över 1 000 i dag. Järvarna har varit fridlysta i Sverige sedan 1969 då antalet uppgick till fem stycken. I dag uppskattas antalet järvar i landet till mellan 200 och 250 stycken. Många samebyar hade begärt att få minska antalet rovdjur i renbetesområdena väsentligt mer än vad Naturvårdsverkets beslut tillåter. Enligt Naturvårdsverket har man utgått från försiktighetsprincipen vid beslutet och de tillstånd till skyddsjakt som nu ges kan vara i underkant. För att kunna följa utvecklingen och skaffa underlag till nya bedömningar behövs en ny rovdjursinventering i vinter. I 29 a § jaktförordningen regleras rätten till ersättning för rovdjursskadad egendom (utom renar). För skada orsakad av vilt får i mån av tillgång på medel ersättning lämnas av statsmedel, om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv svarar för de kostnader som skadan föranleder. Bidrag eller ersättning lämnas numera inte om det gått att försäkra egendomen mot skadan (se 1994/95:BoU16, SFS 1995:443). Utskottet har erfarit att det för djurägare med mindre besättningar är i det närmaste omöjligt att erhålla försäkringar på rimliga villkor. Möjligheten att få ersättning i någon form för rovdjursskador har härigenom inskränkts på ett sätt som inte förutsågs när de nya principerna för viltskadeersättning infördes. Riksdagen beslutade under riksmötet 1992/93 om principer för ett nytt ersättningssystem för rovdjursrivna renar (1992/93:BoU8). Naturvårdsverket och Sametinget lämnade i en gemensam rapport till regeringen i februari 1995 förslag till utformning av ett ersättningssystem grundat på riksdagens beslut. Systemet, som gäller sedan den 1 januari 1996, innebär i korthet att varje föryngring av järv och lo ersätts med värdet av 200 renar och regelbunden förekomst med värdet av 50 renar per art. Sker föryngring av både lo och järv i samma sameby sker viss reducering. En vargföryngring ersätts med värdet av 500 renar och regelbunden förekomst av varg med värdet av 50 renar per individ. Tillfällig förekomst av järv, lo och varg ersätts genom en arealbaserad ersättningsnorm. Systemet förutsätter regelbundet återkommande rovdjursinventeringar. Sametinget har med tillämpning av resultatet av vårens rovdjursinventeringar och de ovan nämnda ersättningsnivåerna betalat ersättning för ca 48 000 renar med totalt 21,8 miljoner kronor. Detta innebär således att varje ren ersatts med drygt 450 kr, vilket är lägre än den ersättning som tidigare lämnades för varje återfunnen ren. Det totala antalet renar som nu ersätts är emellertid enligt regeringen väsentligt högre än det verkliga antalet rovdjursrivna renar. Som tidigare redovisats under anslaget B 12 överlägger regeringen för närvarande med EG-kommissionen om ett nytt delprogram inom ramen för jordbrukets miljöprogram för ersättning till rennäringen för bevarandet av rovdjur inom renskötselområdet. Avsikten med programmet är att skapa ett bevarandemål för rovdjuren inom renskötselområdet med långsiktigt livskraftiga populationer. Programmet baseras, liksom det nuvarande systemet, på principen om ersättning efter rovdjursförekomst. Programmet, som avses verka från år 1997, uppskattas omfatta totalt 30 miljoner kronor, varav hälften medfinansieras av EG. Detta program bygger på att renskötarna ansöker om ersättning. Det är sedan, i likhet med vad som gäller för övriga miljöprogram, myndigheternas ansvar att kontrollera de uppgifter som lämnas. Rovdjursinventering i någon form torde därmed bli nödvändigt även inom ramen för det nya programmet. De regler som finns för EU:s miljöprogram medger inte att medel används för rovdjursinventeringar. Av utskottets redovisning framgår att rovdjursfrågan berör många viktiga aspekter av Sveriges nationella och internationella åtaganden inom faunavården och dessutom har stor betydelse för vissa näringsgrenar. Den omvittnat starka ökningen av rovdjursstammen kräver särskild uppmärksamhet när det gäller utformningen av skyddsjakten och intresset av en bibehållen eller utökad biologisk mångfald. Utskottet anser därför att regeringen bör utarbeta en sammanhållen rovdjurspolitik som möjliggör en helhetssyn på de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. I samband härmed bör även undersökas hur de fortsatta rovdjursinventeringarna skall utformas och finansieras. Vidare bör regeringen pröva möjligheterna att utvidga rätten till statlig ersättning för rovdjursskador på andra tamdjur än renar. De finansieringsmöjligheter som medlemskapet i EU ger bör givetvis ingå i analysen. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik i enlighet med vad utskottet här anfört. Ett lämpligt tillfälle för en sådan redovisning är t.ex. budgetpropositionen för år 1998. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo233 yrkande 2, Jo229 yrkandena 12,15 och 16, Jo237 yrkandena 12, 15 och 16, Jo239 yrkande 18, Jo241 yrkande 19, Jo902, Jo903 yrkandena 1 och 2, Jo907, Jo908, Jo909, Jo910, Jo913, Jo921, Jo926, Jo927 yrkande 2 och Jo929 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I avvaktan på resultatet av utskottets överväganden och pågående verksamhet i övrigt bör motionerna Jo241 yrkande 15 och K918 yrkande 6 lämnas utan vidare åtgärd.
24. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (D 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget D 3.
25. Djurskydd och djurhälsovård
Propositionen
Djurskydd och djurhälsovård inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde omfattar verksamhet vid Statens jordbruksverk med distriktsveterinärorganisationen, Statens veterinärmedicinska anstalt och Centrala försöksdjursnämnden. Det är viktigt med en bra djurhälsovård och ett väl fungerande smittskydd i landet. Under hösten 1995 kunde ett utbrott av Newcastlesjukan hos fjäderfä konstateras i södra Sverige. Newcastlesjukan är en av de mest fruktade sjukdomarna hos fjäderfä och har inte funnits i Sverige sedan år 1956. Under Jordbruksverkets ledning vidtogs i ett tidigt skede ett omfattande arbete för att bekämpa sjukdomen och hindra att den skulle spridas. I slutet av december 1995 kunde konstateras att Sverige åter var fritt från Newcastlesjukan. Bovin spongiform encefalopati (BSE) har fått formen av en epidemi hos nötkreatur i Storbritannien. I Sverige har inte konstaterats något fall av BSE. Det har presenterats forskningsresultat som visar att det inte kan uteslutas att BSE smittar till människa och att det kan finnas ett samband mellan några dödsfall bland människor i Europa och BSE. Denna situation har orsakat en stark reaktion hos konsumenterna i flera länder med en ekonomisk kris som följd inom sektorn för nötkreatursuppfödning och närliggande sektorer. Under år 1995 antogs ett nytt, strängare EG-direktiv om skydd av djur under transporter. Direktivet antogs efter omfattande massmedierapportering om långa och plågsamma djurtransporter mellan olika medlemsländer. Sverige har införlivat direktivet genom att Jordbruksverket har utfärdat transportföreskrifter som trädde i kraft den 1 augusti 1996. Därmed är Sverige ett av de första länder inom EU som infört transportdirektivet. Enligt regeringens bedömning fungerar inte den nuvarande tillsynen enligt djurskyddslagen (1988:534) på ett tillfredsställande sätt. Denna slutsats dras bl.a. med anledning av den granskning som Riksdagens revisorer har utfört (1993/94:RR8). I februari 1996 lämnade Utredningen om djurskyddstillsynen sitt betänkande Offentlig djurskyddstillsyn (SOU 1996:13) vilket redovisade och utvärderade hur tillsynen enligt djurskyddslagen och med stöd av lagen meddelade föreskrifter bedrivs. Utredningen lämnade vidare förslag till hur tillsynen fortsättningsvis bör anordnas. Betänkandet har remissbehandlats. Mot bakgrund av den stora betydelse som en väl fungerande djurskyddstillsyn kan anses ha för efterlevnaden av djurskyddslagen måste de fortbildningskurser i djurskydd som anordnas av Sveriges lantbruksuniversitet åtnjuta hög prioritet i budgetsammanhang. Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende djurskydd och djurhälsovård till följd av tidigare beslut samt förslagen i 1996 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1994/95 1995/96 1997 1998 1999
290,7 363,6 264,9 270,0 275,3
26. Statens veterinärmedicinska anstalt (E 1)
Propositionen
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda och utreder bl.a. smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridningssätt. SVA skall bedriva diagnostisk verksamhet och vara veterinärmedicinskt centrallaboratorium. Vidare skall SVA medverka i förebyggande och bekämpande av djursjukdomar samt bedriva forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt verksamhetsområde. Det övergripande målet för myndigheten är en god djur- och folkhälsa genom förebyggande, diagnostiserande och bekämpande av infektionssjukdomar hos djur. SVA:s verksamhet består av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter samt avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet. En jämförelse mellan budget och utfall budgetåret 1994/95 visar att myndighetsuppgifterna givit ett underskott på 0,5 miljoner kronor. Orsaken till detta är i första hand ökade uppgifter i anslutning till medlemskapet i EU. Prognosen för innevarande budgetår tyder på ett underskott på 3,6 miljoner kronor för denna del av verksamheten. Under budgetåret 1994/95 uppgick de sammanlagda uppdragsintäkterna till 116,3 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med 20 %. Uppdragsverksamheten gav under budgetåret 1994/95 ett överskott på 2,9 miljoner kronor. Antalet anställda har från den 1 juli 1995 till den 30 juni 1996 ökat med 25 heltidstjänster på grund av ökade uppgifter till följd av EU-anslutningen. Ökningen ligger inom hela SVA:s verksamhetsfält, dvs. myndighetsuppgifter, uppdragsverksamhet och uppdragsforskning. Ökningen bedöms fortsätta i samma takt under andra halvåret 1996 för att därefter avta. SVA hemställer i sin anslagsframställning att myndigheten erhåller resursförstärkning med 11,5 miljoner kronor per år för att genomföra arbetsuppgifter som är en konsekvens av EU-anslutningen, bl.a. zoonosarbete i enlighet med EG:s zoonosdirektiv. Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknar regeringen för år 1997 till 214 050 000 kr. Dessa finansieras dels genom bidrag över statsbudgeten med 74 004 000 kr, dels med avgiftsintäkter som beräknas till 140 046 000 kr. På grund av ökade arbetsuppgifter med anledning av medlemskapet i EU föreslår regeringen således att anslaget förs upp med 74 004 000 kr, vilket motsvarar en ökning av anslaget med knappt 3,7 miljoner kronor. Av detta bör 3,5 miljoner kronor användas för arbete vid zoonoscentrum.
Motionen
Enligt motion Jo237 (v) har arbetet på SVA ökat kraftigt på grund av EU- medlemskapet. Regeringen redovisar i budgetpropositionen att antalet heltidstjänster ökat under föregående budgetår och att ökningen ligger inom hela verksamhetsfältet. I sina anslagsäskanden begär SVA resursförstärkning med 11,5 miljoner kronor. Regeringen beviljar 3,7 miljoner kronor. Enligt motionärerna är det särskilt angeläget att SVA har tillräckliga resurser att bedriva sin verksamhet och man föreslår därför att anslaget räknas upp med 7,8 miljoner kronor (yrkande 19 delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget E 1. Därmed avstyrks motion Jo237 yrkande 19 delvis. Det i motionen framförda yrkandet om en höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen beslutade ramen för utgiftsområdet.
27. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen (E 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget E 2.
28. Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder (E 3)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för kostnader för prövning från djurskyddssynpunkt av djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar m.m. och utbildning i djurskyddstillsyn. Under anslaget anvisas också medel för en del av den djurhälsovård som tidigare finansierats inom ramen för jordbruksprisregleringen. Med stöd av lagen (1985:343) om kontroll av husdjur m.m. har Statens jordbruksverk utfärdat föreskrifter om organiserad hälsokontroll av husdjur och utsett huvudmän för de olika kontrollerna. Syftet med kontrollerna är att motverka eller förebygga sjukdomar hos husdjur. Anslutningen till kontrollen är frivillig. Enligt regeringen bör för den delen av djurhälsovården som tidigare finansierats inom ramen för jordbruksprisregleringen anvisas 16 832 000 kr, vilket innebär en besparing på ca 10 miljoner kronor. Konsekvenserna av denna besparing är att statens medverkan i de aktiviteter som organiseras av Svenska djurhälsovården i denna del minskar. Det blir därmed en fråga om hur mycket Djurhälsovården och näringen själva är beredda att betala, alternativt en omprioritering av dagens verksamhet. Regeringen anser att insatser för att ta fram alternativa inhysningssystem för höns är viktiga och måste prioriteras.
Motionen
Enligt motion Jo239 (kd) verkar regeringens förslag om besparing med 10 miljoner kronor på djurskyddsfrämjande åtgärder vara framtaget i all hast och dåligt underbyggt. Enligt motionärerna bör riksdagen besluta om oförändrad anslagsnivå för djurskydd och därmed anvisa ytterligare 10 000 000 kr utöver regeringens förslag (yrkandena 16 och 19 delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande ramen för utgiftsområde 23. Det i motion Jo239 yrkandena 16 och 19 delvis framförda yrkandet om en höjning av anslagen E 3 ryms inte inom denna av riksdagen nu fastställda ram. Utskottet delar således regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslagen och avstyrker motionen i berörda delar.
29. Centrala försöksdjursnämnden (E 4) och Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (E 5)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen E 4 och E 5.
30. Livsmedel
Propositionen
Mot bakgrund av att kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och främmande ämnen i animalier som förs in från andra EU-länder inte längre kan finansieras via importavgifter föreslår regeringen att ytterligare 8,5 miljoner kronor anvisas till Livsmedelsverket. Regeringen anser att planering och säkerställande av livsmedelsförsörjningen bör kunna ske på annat sätt än genom fredstida lagring av livsmedel. Beredskapslagringen av livsmedel föreslås därför i huvudsak avvecklas. Regeringen bedömer att en effektivisering av produktionen av livsmedelsstatistik är möjlig och föreslår därför en viss minskning av anslaget. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1996 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor): Utgift Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1994/95 1995/96 1997 19981999
527,3 425,8 172,6 178,1 182,8
31. Statens livsmedelsverk (F 1)
Propositionen
Allmänt
Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall handläggas av annan myndighet. Verket är chefsmyndighet för besiktningsveterinär organisationen som utför köttbesiktning vid kontrollslakterier m.m. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets anslagsframställning beräknar regeringen anslaget för år 1997 till 103 051 000 kr. De angivna anslagsbeloppen för åren 1998 och 1999 är beräknade med utgångspunkt i 1997 års anslagsnivå.
Kvalitetsmärkning av matpotatis
Livsmedelsverket har efter en framställning av Stiftelsen potatisbranschen i juni 1994 om ändrade märkningsbestämmelser och efter diskussioner med olika intresseorganisationer utarbetat ett förslag som i huvudsak innebär att bestämmelserna rörande kvalitetsmärkning av matpotatis slopas. Livsmedelsverkets förslag har remitterats. Av remissutfallet i ärendet framgår att samstämmighet råder om att den obligatoriska kvalitetsmärkningen av matpotatis bör slopas och att det i stället bör bli en fråga för branschen att tillgodose konsumentönskemål om efterfrågade kvaliteter. Mot bakgrund härav gör regeringen bedömningen att den obligatoriska kvalitetsmärkningen av matpotatis bör slopas.
Bestrålning av kryddor
I maj 1996 tog Jordbruksdepartementet initiativ till en hearing om kontaminering av kryddor. Det kunde då konstateras att såväl representanterna för myndigheter som för konsumenter och kryddimportörer ser allvarligt på de sjukdomsrisker, främst salmonella, som är förknippade med att obehandlade kryddor kommer ut på marknaden. Man kunde därför tänka sig strålbehandling av kryddor där det för närvarande inte finns andra acceptabla behandlingsmetoder. Regeringen bedömer att bestrålning av kryddor bör tillåtas under förutsättning att kryddorna inte kan behandlas med upphettning och det således inte finns någon alternativ behandlingsmetod. Härigenom undanröjs risken att förorenade kryddor kan komma ut på marknaden. Regeringen vill dock betona att den begränsade tillåtligheten av bestrålning inte får vara en inkörsport till behandling av andra livsmedel än kryddor. I det internationella samarbetet avser regeringen att även i fortsättningen inta en restriktiv hållning till bestrålning av livsmedel. Enligt rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel skall livsmedel som bestrålats märkas med orden bestrålad eller behandlad med joniserande strålning . Ett förslag till direktiv rörande bestrålning av livsmedel har under flera år diskuterats inom gemenskapen. Förslaget i dess nuvarande lydelse innebär att bestrålning tillåts när det gäller livsmedel enligt en förteckning som skall vara upprättad senast den 31 december år 2000. Inom den arbetsgrupp där förslaget bereds har bl.a. föreslagits att en produkt som innehåller en bestrålad ingrediens skall märkas på motsvarande sätt som ett bestrålat livsmedel. Regeringen anser att det är viktigt att så långt möjligt genom märkning informera konsumenterna om att en krydda har bestrålats eller om en sådan krydda ingår i ett livsmedel.
Motionerna
Samtliga motioner under anslaget tar upp frågan om bestrålning av livsmedel. Enligt motionerna Jo241 och Jo530 (båda mp) bör riksdagen inte godkänna vad regeringen förordat om bestrålning av vissa livsmedel (yrkandena 20 resp. 1). Ej heller bör bestrålning av kryddor vara tillåtet (yrkandena 21 resp. 2). Enligt yrkande 3 i motion Jo530 skall inte heller import av bestrålade livsmedel vara tillåten. Även i motion Jo515 (c) yrkande 3 anförs att riksdagen inte bör godkänna vad regeringen förordat om bestrålning av vissa livsmedel.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag vad gäller anslaget till Livsmedelsverket eller kvalitetsmärkning av matpotatis. Beträffande bestrålning av kryddor vill utskottet anföra följande. Kryddor är en kategori livsmedel som vid införsel till Sverige ofta innehåller sjukdomsframkallande bakterier som kan orsaka bl.a. salmonellaepidemier. Bakgrunden till regeringens förslag angående bestrålning av kryddor är att den gas, etylenoxid, som tidigare använts för att döda bakterier i de kryddor som ej tål upphettning befunnits vara cancerogen. Förutom de skaderisker som hanteringen av gasen medför kan restprodukter från gasbehandlingen finnas kvar i kryddorna vid konsumtionen. Med stöd av regeringsbeslut från år 1992 får gasen i avvaktan på regeringens slutliga beslut importeras till Sverige och får användas i vakuumanläggningar för dekontamineringsändamål. En sådan användning av gasen är emellertid inte förenlig med rådets direktiv 79/117/EEG av den 21 december 1978 om förbud mot att växtskyddsprodukter som innehåller vissa verksamma ämnen släpps ut på marknaden och används. Utskottet anser i likhet med regeringen att bestrålning av kryddor som ej tål upphettning bör tillåtas i den mån det ej finns godkända alternativa metoder för att avdöda eventuella bakterier. Utskottet vill understryka att tillståndet endast skall gälla den begränsade kategori livsmedel som här angivits och vill i övrigt instämma i regeringens ståndpunkt att denna regeländring inte får vara en inkörsport till strålbehandling av andra livsmedel. Motionerna Jo241 yrkandena 20 och 21, Jo515 yrkande 3 och Jo530 yrkandena 1, 2 och 3 avstyrks med det anförda.
32. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (F 2)
Propositionen
De övergripande målen för Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES) är att dels ansvara för att statistik tas fram i tillräcklig omfattning för att motsvara de krav som ställs på officiell statistik både i Sverige och inom EU, dels genom kalkyler och utredningar belysa den ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 3 868 000 kr. Anslagsbehoven för åren 1998 och 1999 är beräknade med utgångspunkt i 1997 års anslagsbehov.
Motionen
I motion Jo249 (m) yrkande 7 anförs att Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden bör läggas ned och dess uppgifter föras över till Jordbruks- och Livsmedelsverken. Anslaget F 2 kan därmed minskas med 3 868 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning angående Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens verksamhet och resursbehov och avstyrker motion Jo249 yrkande 7. I anslutning till motionen bör tilläggas att full besparingseffekt ej kan uppnås under budgetåret 1997, även om myndigheten avvecklas helt. På grund av gällande bestämmelser om anställningsskydd och uppsägningstid för personalen uppkommer lönekostnader även efter den 1 januari 1997. En stor del av nämndens arbetsuppgifter är dessutom sådana som enligt EU:s lagstiftning måste utföras, och personalkostnaderna måste därför i huvudsak överföras till andra myndigheter vid en avveckling.
33. Kostnader för livsmedelsberedskap m.fl. anslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen F 3, F 4 och F 5.
34. Utbildning och forskning
Inledning
Under denna rubrik behandlar utskottet även de följdmotioner till prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle som berör utgiftsområde 23. Berörda delar av propositionen redovisas under rubriken Utskottets överväganden.
Proposition 1996/97:1
Regeringen bedömer att forskningen om naturresurserna och de areella näringarna kommer att vara mycket central under de kommande åren. Viktiga globala miljö- och livsmedelsförsörjningsfrågor måste lösas genom samverkan mellan många länder och mellan forskare från olika vetenskapliga discipliner. Svenskt deltagande i EU:s forskningsprogram öppnar nya och större möjligheter till internationell samverkan inom forskningen. Svenska forskningsmyndigheter och forskare bör aktivt ta del i denna samverkan. Regeringen prioriterar den högre utbildningen och därvid en ökad dimensionering av antalet studieplatser inom Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) utbildningsprogram. Regeringen föreslår att antalet utbildningsplatser ökar med sammantaget 400 under planeringsperioden 19971999. Regeringen anger i den forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) riktlinjerna för den allmänna forskningspolitiken och den forskning som bedrivs vid SLU respektive finansieras av Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Regeringen föreslår att SJFR genomför ett treårigt forskningsprogram för ekologisk produktion inom jordbruk och trädgårdsnäring. Vidare föreslås en förbättrad samordning av den skogsindustriella forskningen, livsmedelsforskningen och forskningen om landsbygdsutveckling. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1996 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1994/95 1995/96 1997 19981999
1 281,4 1 736,3 1 197,0 1 240,3 1 287,2
Motionerna
Ekologiskt lantbruk
Enligt motion Jo239 (kd) yrkande 13 bör forskning kring utveckling av ett energieffektivt jordbruk prioriteras. Enligt yrkande 14 i motionen bör en viss del av anslagen till SLU och SJFR öronmärkas för utveckling av ekologiskt lantbruk syftande till uthållighet och biologiskt fullvärdiga livsmedel. Motion Jo1 (s) berör också forskning om ekologiskt jordbruk. I motionen anförs bl.a. nödvändigheten av satsningar på tillämpad försöks- och utvecklingsverksamhet, tvärvetenskaplig forskning samt konsumentinformation och marknadsföring. Enligt motion Jo241 (mp) yrkande 11 bör man se över möjligheterna att använda en större andel av de forskningsmedel som avsatts för ekologisk odling för tillämpad verksamhet.
Livsmedelsforskning
Enligt motion Jo604 (m) yrkande 2 är det angeläget att ett samlat livsmedels tekniskt forsknings- och utvecklingsprogram skapas för att stärka livsmedelsforskningen. Praktisk samverkan bör kunna ske inom ramen för ett livsmedelstekniskt forskningscentrum i Skåne. I motion Jo522 (m) yrkande 1 påtalas behovet av fördjupad forskning om samband mellan komponenter i livsmedel och fysiologiska funktioner, s.k. livsmedelsrelaterad näringsforskning. Den aviserade utredningen om forskning och utveckling inom livsmedelsområdet får enligt motion Ub10 yrkande 17 inte sakna explicita krav på att livsmedel skall framställas på ett miljövänligt sätt och vara hälsosamma.
Skogsforskning
I motion Jo603 (m) påtalas behovet av statliga satsningar på forsknings- och utvecklingsarbetet inom skogsnäringen. Enligt motion Ub10 (mp) yrkande 16 måste miljöskydds- och naturvårdsaspekter beaktas vid en utredning om samordnad skogsindustriell forskning. Skogsbrukets och skogsindustrins fundamentala betydelse för svensk ekonomi påtalas i motion A432 (c) yrkande 21. Ökad forskning och utveckling inom området skulle kunna öka förädlingsgraden och är därför angelägen.
Övrigt
Behovet av kvalificerad forskning inom Jordbruksdepartementets område framhålls i motion Ub411 (m) yrkande 37. I sammanhanget nämns bl.a. forskning kring miljöförbättringar i det konventionella jordbruket och betydelsen av skogsforskning. I motion Jo241 (mp) yrkande 9 anförs att forskning om riskerna med genmanipulation i livsmedel och miljö bör vara ett prioriterat område. Vidare anförs i motionens yrkande 10 att SLU bör inrätta en djurskyddsprofessur.
Utskottets överväganden
Forskning om ekologiskt lantbruk
I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) föreslår regeringen att resurserna för forskning och utveckling av ekologisk produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen förstärks med sammantaget 46,5 miljoner kronor under åren 19961998. Sveriges ambition är att vara vägledande inom EU på området. Vidare bör sammantaget 122 miljoner kronor tillföras Stiftelsen lantbruksforskning för forskning och utveckling samt marknadsbefrämjande åtgärder inom sektorn. Regeringen utgår ifrån att Stiftelsen lantbruksforskning genom sina medel medverkar till att jordbruket och trädgårdsnäringen ställs om mot en mer ekologiskt hållbar produktion. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna Jo239 yrkandena 13 och 14 samt Jo1 är i huvudsak tillgodosedda. Regeringen avser att när riksdagen fattat beslut i frågan uppdra åt SJFR att planera och genomföra ett treårigt forskningsprogram för ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion. Forskningsprogrammet bör enligt regeringen bl.a. främja en god vetenskaplig utveckling, näringens långsiktiga utveckling samt samverkan och dialog mellan forskningen och hela kedjan från producent till konsument. Det ankommer på SJFR att besluta om och genomföra forskningsprogrammet. SJFR bör samråda med berörda intressenter om programmets inriktning. Den föreslagna uppläggningen ger alla möjligheter att beakta sådana synpunkter som framförs i motion Jo241. Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag om programmets utformning och avstyrker motion Jo241 yrkande 11 i den mån den inte tillgodosetts genom det anförda.
Livsmedelsforskning
En väl fungerande svensk livsmedelsindustri är enligt prop. 1996/97:5 nödvändig för att kunna förse hemma- och exportmarknaden med attraktiva och prisvärda produkter men också för att kunna bidra till att upprätthålla sysselsättningen i såväl stora som små och medelstora företag i landet. Det är av vikt att svensk livsmedelsindustri utvecklas mot förbättrad produktkvalitet, ökad bredd i produkter samt ökad produktivitet och konkurrenskraft. Livsmedelsforskningen har stor betydelse för att stödja industrins utveckling av processer och av produkter som motsvarar konsumenternas krav. Statligt finansierad livsmedelsforskning har enligt propositionen länge inriktats på att ge grundläggande kunskaper om livsmedlens sammansättning, om samband mellan kost och hälsa samt om övriga frågor som rör konsumenten. Vid högskola och institut bedrivs livsmedelsrelaterad forskning som täcker breda områden. För att stimulera till ett ökat antal industriella tillämpningar av forskningsresultat samt till en utvidgad samverkan mellan högskola och industri behöver olika forskningsområden samordnas. Svensk livsmedelsforskning bör i ökad grad inriktas på att bidra med kunskaper om sambanden mellan produkt och process, sett i ett integrerat perspektiv från jordbruk till konsumtion. Regeringen anför att samråd mellan forskningsfinansierande myndigheter (NUTEK, SJFR, NFR m.fl.) bör komma till stånd för att utreda och föreslå former för en samlad insats för forskning och utveckling som tillvaratar de långsiktiga behoven inom svensk livsmedelsindustri. Regeringen avser att se över insatserna för livsmedelsforskningen i en kommande utredning av livsmedelsindustrin. De i propositionen förordade och aviserade åtgärderna ligger väl i linje med de mer allmänna synpunkterna i motion Jo604 yrkande 2 angående livsmedelsforskningen. Utskottet utgår från att dessa synpunkter kommer att beaktas men går i övrigt inte närmare in på utformningen eller lokaliseringen av livsmedelsforskningen. Motionen avstyrks. Enligt utskottets mening är det likaså naturligt att man i en översyn av livsmedelsforskningen tar stor hänsyn till sambandet mellan olika komponenter i livsmedel och deras fysiologiska funktioner. Motion Jo522 yrkande 1 avstyrks i den mån den ej tillgodoses med det anförda. Vad gäller motion Ub10 yrkande 17 vill utskottet anföra följande. Den övergripande målsättning som regeringen föreslår i den forskningspolitiska propositionen innebär bl.a. att forskningen skall bidra till samhällets omställning mot en hållbar utveckling. Detta torde gälla även livsmedelsforskningen, och utskottet förutsätter att regeringen vid utformningen av riktlinjerna för den aviserade satsningen har denna övergripande målsättning i åtanke. Motionen avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.
Skogsforskning
I proposition 1996/97:5 framhålls att sektorn skogsbruk och skogsindustri är den största enskilda inkomstkällan för det svenska samhället. Skogssektorn sysselsätter ca 191 000 personer, varav ett stort antal i glesbygden. Den totala årliga insatsen för forskning och utveckling inom skogsbruk och skogsindustri uppgår till ca 2 miljarder kronor. Huvuddelen av detta FoU-arbete sker inom de större industriföretagen. Resterande del utförs inom högskolan och i forskningsinstitut, finansierade av statliga och enskilda forskningsfinansiärer. Den samlade FoU- insatsen är dock låg i förhållande till andra branscher och även sett i ett internationellt perspektiv. Regeringen anför att det för att långsiktigt klara konkurrenskraften krävs en väl utvecklad och effektiv FoU. Stora vinster kan göras genom bättre samordning. Dessutom behövs ytterligare resursförstärkningar inom forskning och utveckling för att långsiktigt stärka konkurrenskraften. Regeringen avser mot denna bakgrund att ge NUTEK och SJFR ett uppdrag att gemensamt lämna förslag på hur en bättre samordning av de statliga forskningsmedlen skall uppnås. Förslaget bör även omfatta forskningsområden och former för samverkan mellan statliga och enskilda forskningsfinansiärer samt skogsnäringen. Regeringen är beredd att tillskjuta extra medel till denna forskning. Utskottet vill tillägga att regeringen genom beslut den 31 oktober 1996 gav NUTEK och SJFR i uppdrag att gemensamt utarbeta ett program för ökad samordning av forskning för skogsindustri och skogsbruk. Programmet skall syfta till att öka skogs- och skogsindustriproduktionens värde och bredd. I uppdraget skall även ingå att öka branschens ekonomiska insatser på området. Regeringen har beslutat tillskjuta 40 miljoner kronor för ändamålet. En första redovisning av uppdraget skall göras senast den 15 januari 1997 i syfte att närmare inrikta det slutliga programarbetet. Uppdraget skall redovisas i sin helhet senast den 30 april 1997. Enligt utskottets uppfattning torde vad som ovan anförts till stor del tillgodose motion Jo603. Utskottet är inte heller i detta fall berett att föregå den utredning som beslutats genom uttalanden om hur forskningen skall organiseras eller lokaliseras. Även motion A432 yrkande 21 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts genom vad som ovan redovisats. Enligt den skogspolitik som beslutades år 1993 skall miljömålet och produktionsmålet för skogspolitiken vara jämställda. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter och forskningsorgan beaktar de mål som uppställts för skogspolitiken även vid utformandet av programmet för skogsforskning. Motion Ub10 yrkande 16 avstyrks med det anförda.
Övrigt
Av proposition 1996/97:5 framgår att målet för SLU:s verksamhet skall vara att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. SJFR skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand grundläggande forskning som gagnar ett hållbart utnyttjande av de biologiska resurserna med särskild inriktning på de areella näringarna. Av SLU:s strategidokument SLU inför 2000- talet framgår att universitetet satsar en större del av anslaget på forskning jämfört med andra universitet. Ett av de forskningsområden som prioriteras skall enligt dokumentet vara produktionssystem där produktions- och miljömål är likställda. Motion Ub411 yrkande 37 bör lämnas utan åtgärd med hänvisning till att de forskningssatsningar på jordbrukets område som efterfrågas torde inrymmas i de målsättningar som redovisats ovan. Vad gäller skogsforskning vill utskottet även hänvisa till sina överväganden i det föregående. Utskottet vill även med anledning av motion Jo241 yrkande 9 hänvisa till SLU:s målformulering respektive SJFR:s instruktion. Dessa är enligt utskottets uppfattning väl avvägda och bör kunna inrymma de forskningssatsningar som efterfrågas i motionen. Utskottet är inte berett att göra ytterligare uttalanden om forskningens inriktning med anledning av motionen. I motion Jo241 yrkande 10 anförs att SLU bör inrätta en djurskyddsprofessur. Enligt förordningen för SLU (1993:221) ankommer det på universitetets styrelse att besluta om inrättande av tjänst som professor och utskottet är därför inte berett att vidta någon åtgärd med anledning av motionen. Utskottet har dock erfarit att vissa djurskyddsorganisationer i samarbete med Veterinärförbundet genomför en insamling för att samla in 5 miljoner kronor. Syftet med insamlingen är att finansiera en djurskyddsprofessur på SLU. Ett krav för genomförandet av planerna är att regeringen bidrar med motsvarande summa. Utskottet vill i sammanhanget också hänvisa till att regeringen i föreliggande proposition (utgiftsområde 23, avsnitt 8. Djurskydd och djurhälsovård) anför att de fortbildningskurser i djurskydd som ges vid SLU måste åtnjuta hög prioritet i budgetsammanhang med hänvisning till den stora betydelse som en väl fungerande djurskyddstillsyn kan anses ha för efterlevnaden av djurskyddslagen.
35. Sveriges lantbruksuniversitet (G 1) och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (G 2)
Propositionen
För den kommande planeringsperioden skall det övergripande målet för SLU vara att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara utnyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information. Med anledning av regeringens program för en utökning av antalet studieplatser inom högskolan föreslås att antalet studieplatser vid SLU:s utbildningar ökas med 200 hösten 1997 samt med ytterligare 200 hösten 1999. Antalet helårsprestationer år 2000 har därvid utökats med 400. Regeringen har beaktat medelsbehovet för det ökade antalet studieplatser vid anslagsberäkningen. Regeringen minskar anslaget G 1 för år 1997 med 8,3 miljoner kronor med hänsyn till det statsfinansiella läget. Anslaget beräknas till 980 773 000 kr. De övergripande målen för SJFR är att främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella näringarna. Rådet skall verka för att informationen om forskning och forskningsresultaten sprids. Regeringen bedömer anslagsbehovet för SJFR:s förvaltningskostnader till 10 501 000 kr. De bedömda anslagsbehoven för åren 1998 och 1999 är beräknade med utgångspunkt i 1997 års anslagsnivå.
Motionerna
Enligt motion Ub5 (fp) yrkande 22 bör såväl SLU som SJFR överföras till Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Motsvarande yrkande rörande SJFR framförs i motion Ub10 (mp) yrkande 20. I motion Jo601 (c) påtalas behovet av skoglig utbildning och forskning i södra Sverige. Enligt motion Jo602 (m) bör Alnarp förlösas från de besvärande banden med Ultuna, återfå agronomutbildningen och tillföras skoglig utbildning och forskning.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag under anslagen G 1 och G 2. Med anledning av motionerna Ub5 yrkande 22 och Ub10 yrkande 20 vill utskottet erinra om att det enligt 7 kap. 1 § regeringsformen ankommer på regeringen att fördela ärenden mellan departementen. Riksdagen har dessutom beslutat om en indelning av statsbudgeten i utgiftsområden som bl.a. innebär att SLU och SJFR ingår i utgiftsområde 23 (1995/96:KU21). Motionerna avstyrks. Utskottet delar de synpunkter som förs fram i motion Jo601 om det syd- och mellansvenska skogsbrukets betydelse. Emellertid ankommer det på SLU att besluta om forskningens och utbildningens organisation och lokalisering. Motionen avstyrks med det anförda. Även i fråga om de förslag som framförs i motion Jo602 vill utskottet hänvisa till att det är SLU som avgör var utbildningen och forskningen skall lokaliseras. Riksdagen bör kunna utgå ifrån att SLU strävar efter att estadkomma en så ändamålsenlig verksamhet som möjligt och inom ramen för sina resurser beaktar bl.a. de synpunkter som förs fram i motionen. Utskottet delar den uppfattning som utbildningsutskottet tidigare framfört (bet. 1992/93:UbU13), nämligen att SLU har en unik ställning som ensamt ansvarigt universitet i landet för högre utbildning och forskning inom en samhällssektor och att detta innebär ett särskilt ansvar när det gäller organisation och lokalisering av verksamheten. Motionen avstyrks med det anförda.
36. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning (G 3) och Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien (G 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen G 3 och G 4.
37. Skogsnäring
Propositionen
Allmänt
Skogsnäringen är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar och är den största källan för nettoexportinkomster. Skogen, som täcker cirka två tredjedelar av landarealen, är av stor betydelse för rekreation och friluftsliv och mycket viktig som livsrum för djur och växter. Skogsmarken har också stora kulturvärden. Gällande skogspolitik, som trädde i kraft den 1 januari 1994, värnar om både skogsproduktion och miljö. Denna politik ligger fast och skall fullföljas. Skogsstyrelsen har i uppdrag att i januari 1998 redovisa en utvärdering av 1993 års skogspolitiska beslut. Utvärderingen skall i vissa delar göras i samarbete med Statens naturvårdsverk. Regeringen planerar att under budgetåret 1997 återkomma till riksdagen vad gäller Skogsstyrelsens förslag i rapporten Aktionsplan för biologisk mångfald och uthålligt skogsbruk. Den beräknade utgiftsutvecklingen på området till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1996 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor):
Utgift Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1994/95 1995/96 1997 19981999
401,1 637,2 370,0 344,3 347,8
Skogsvårdsstyrelserna regionaliseras
1990 års skogspolitiska kommitté, vars förslag låg till grund för 1993 års skogspolitiska beslut, föreslog en fortsättning på den regionalisering av skogsvårdsstyrelserna som påbörjades år 1986 (SOU 1992:111). Förslaget fick ett övervägande positivt mottagande av remissinstanserna. Frågan om regionalisering fick emellertid anstå i avvaktan på Regionberedningens då pågående arbete. Regionberedningen har nu föreslagit att skogsvårdsstyrelserna skall integreras i länsstyrelserna. De flesta remissinstanser som har yttrat sig i frågan avstyrker förslaget. Det gäller såväl myndigheter som bransch organisationer. Skogsstyrelsen har bl.a. mot bakgrund härav föreslagit att regionaliseringen nu fullföljs. Det är angeläget att 1993 års skogspolitik får ett snabbt och brett genomslag. En förutsättning härför är en effektiv myndighet som kan föra ut och förankra statsmakternas beslut och intentioner hos skogsägarna. Mot den bakgrunden bör skogsvårdsorganisationen bestå som en samlad myndighet med Skogsstyrelsen som chefsmyndighet för regionala skogsvårdsstyrelser. Ekonomiskt utrymme för en lokalt förankrad organisation, en omfördelning av resurser till angelägna insatsområden och nödvändiga besparingar på statsbudgeten kan åstadkommas genom en halvering av antalet regionkanslier såsom Skogsstyrelsen har föreslagit. Det är angeläget att Skogsstyrelsen vid omorganisationen beaktar de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till regionalpolitiken i enlighet med 7 § 4 verksförordningen (1995:1322). Efter förslag från Skogsstyrelsen kommer regeringen att ange riktlinjer för den nya regionala organisationens struktur. Regionaliseringen av skogsvårdsstyrelserna kan, utom i två avseenden, genomföras utan beslut av riksdagen. I lagen (1990:1496) om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses finns en inledande bestämmelse om att det skall finnas en skogsvårdsstyrelse i varje län. Motivet för lagstiftningen är närmast det förhållandet att tre av skogsvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare för dessa väljs av landstinget. Denna ordning är en rest av de föreskrifter som fanns innan skogsvårdsstyrelserna förstatligades år 1981. Bestämmelserna om hur styrelserna skall utses bör i fortsättningen överensstämma med de principer som normalt gäller för statliga myndigheter. Det är regeringens avsikt att styrelserna även i fortsättningen skall ha en regional förankring, men att ledamöterna skall förordnas av regeringen. Mot denna bakgrund bör lagen (1990:1496) om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelsen utses upphöra att gälla vid utgången av år 1996. Vidare bör 33 § skogsvårdslagen (1979:429) ändras vad avser avgränsningen av skogsvårdsstyrelsernas tillsynsansvar till länet.
Kvalitetsnormer för skogsodlingsmaterial
Ytterligare en ändring bör göras i skogsvårdslagen. För att uppfylla de krav som ställs i rådets direktiv 71/161/EEG av den 30 mars 1971 och 75/445/EEG av den 26 juni 1975 om yttre kvalitetsnormer och äkthet för skogsodlingsmaterial som saluförs inom gemenskapen behövs en möjlighet för regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter för att främja, garantera och kontrollera äkthet och kvalitet vid framställning och handel med skogsodlingsmaterial. I 7 § skogsvårdslagen (1979:429) bör det därför som ett andra stycke införas ett bemyndigande av sådant innehåll. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1997.
Motionen
I motion Jo303 (s) anförs att skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i Västernorrland redan i dag omfattar ett stort geografiskt område. Den nuvarande organisationen med en skogsvårdsstyrelse i Västernorrland bör därför bibehållas i sin nuvarande form.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag till upphävande av lagen (1990:1496) om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses. Som en följd av detta avstyrker utskottet regeringens förslag i prop. 1994/95:224 Följdfrågor med anledning av den ändrade länsindelningen i Skåne m.m. om lag om val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län. Utskottet har heller inga invändningar mot regeringens förslag om ändring i 7 och 33 §§ skogsvårdslagen (1979:429). Med anledning av motion Jo303 vill utskottet anföra följande. Som framgår av propositionen kommer regeringen efter förslag från Skogsstyrelsen att ange riktlinjer för den nya regionala skogsvårdsorganisationens struktur. Regeringen uttalar även att det är angeläget att Skogsstyrelsen vid omorganisationen beaktar de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till regionalpolitiken i enlighet med 7 § 4 verksförordningen (1995:1322). Utskottet förutsätter att synpunkter av den typ som framförs i motionen kommer att beaktas i den fortsatta behandlingen av ärendet hos regeringen och Skogsstyrelsen och föreslår ingen ytterligare åtgärd med anledning av motionen.
38. Skogsvårdsorganisationen (H 1)
Propositionen
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är den centrala förvaltnings myndigheten för skogsvårdsstyrelserna. På anslaget redovisas all verksamhet hos skogsvårdsorganisationen. Det övergripande målet för skogsvårdsorganisationen är att verka för att landets skogar vårdas och brukas på ett hållbart sätt i enlighet med de skogspolitiska målen och det för skogsbruket och myndigheten gällande sektorsansvaret för miljön. Mot bakgrund bl.a. av den förändrade organisation som redovisas i det föregående beräknas en årlig besparing på 20 miljoner kronor uppnås. Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av besparingsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998 (prop. 1994/95:100 bil. 13, NU18) och de övriga besparingar som regeringen aviserade i kom pletteringspropositionen (1995/96:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med 20,2 miljoner kronor. Anslagsnivån beräknas därmed till 271 393 000 kr. För åren 1998 och 1999 beräknas anslagsnivån preliminärt till lägre belopp i reala termer.
Motionerna
Enligt motion Jo249 (m) yrkande 8 bör skogsvårdsorganisationen förstärkas med 5 miljoner kronor för att kunna förbättra rådgivningen till enskilda skogsägare och skogsbrukare. Skogsvårdsstyrelserna bör enligt motion Jo304 (mp) yrkande 19 organiseras under Naturvårdsverket. Den centrala Skogsstyrelsen har spelat ut sin roll och bör läggas ned.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag till medelstilldelning till Skogsvårdsorganisationen och avstyrker motion Jo249 yrkande 8. Skogsvårdens organisation behandlades i samband med att regeringen fattade beslut om en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226, JoU15, s. 52). Utskottet anförde då att det även i fortsättningen behövs statliga myndigheter som för ut och förankrar skogspolitiken direkt hos skogsägarna och i förtroendefullt samarbete med dem. Vad gäller samverkansformerna för myndigheternas naturskyddsarbete hänvisade utskottet till att den Skogspolitiska kommittén lämnat en detaljerad redogörelse för ansvarsfördelningen i sitt betänkande. Motsvarande förslag som väcks i motion Jo304 yrkande 19 behandlades av utskottet under föregående riksmöte (JoU3). Utskottet anförde då att den nya skogspolitiken beslutades så sent som år 1993 och hade börjat få genomslag i det praktiska arbetet hos myndigheter och skogsägare. Utskottet ansåg det inte meningsfullt att i det läget föreslå genomgripande förändringar i politiken, vare sig beträffande mål eller medel, utan hänvisade till den utvärdering av den nya skogspolitikens effekter som Skogsstyrelsen skall slutföra under år 1997. Utskottet finner inte nu anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker motion Jo304 yrkande 19.
39. Bidrag till skogsvård m.m. (H 2) och Täckande av förluster till följd av statliga kreditgarantier för lån till byggande av skogsvägar (H 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen H 2 och H 3.
40. Insatser för skogsbruket (H 4)
Propositionen
Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcker kostnaden för statsbidrag enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket samt för statsbidrag enligt ädellövskogsförordningen (1984:120) avseende beslut som fattats under tiden den 1 juliden 31 december 1993. Under förutsättning att kommissionen godkänner regeringens förslag till program för stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket vad avser vitaliseringsgödsling av skogsmark bör 7,5 miljoner kronor om året disponeras av detta anslag för nationell finansiering för ändamålet under åren 19972000. Regeringen kommer senare i höst att besluta om särskilda medel för biotop inventeringen. Som en följd av att riksdagen godkänt den inriktning av besparingsåtgärder som regeringen förordat för budgetåren 1997 och 1998 (prop. 1994/95:100 bil. 13, NU18) och de övriga besparingar som regeringen aviserade i kompletteringspropositionen (1995/96:150 bil. 1 s. 60) minskas anslaget med 3,3 miljoner kronor. Anslagsnivån beräknas därmed till 80 200 000 kr. För åren 1998 och 1999 beräknas preliminärt en lägre nivå beroende på att biotopinventeringen då skall vara slutförd.
Motionerna
I motion Jo312 (v) yrkande 4 anförs att möjligheterna att återigen använda arbetsmarknadsmedel för att i samfinansiering med det privata skogsbruket genomföra skogsvårdsåtgärder bör undersökas. Vidare anförs i yrkande 5 att ett stöd för anläggning av skogsbilvägar bör övervägas.
Utskottets överväganden
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag under anslaget. Motionsförslag om användande av arbetsmarknadsmedel för bl.a. naturvårdsändamål har behandlats av utskottet i betänkande 1993/94:JoU13 (s. 30). Utskottet hänvisade då till ett yttrande från arbetsmarknadsutskottet som erinrade om att utnyttjandet av de arbetsmarknadspolitiska resurserna måste bedömas från arbetsmarknadssynpunkt. Dessa medel bör alltså inte ses som en resurs för andra i och för sig angelägna samhällsområden. Arbetsmarknadsutskottet anförde vidare att det är AMS som fördelar resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser i de olika länen med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge. Jordbruksutskottet ansåg liksom arbetsmarknadsutskottet att riksdagen inte bör gå in på prioriteringen av hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas och avstyrkte motionerna. Utskottet finner inte anledning att nu ändra ståndpunkt i frågan och avstyrker motion Jo312 yrkande 4. Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser utskottet att det inte bör komma i fråga att återinföra det statliga bidraget till skogsbilvägar och motion Jo312 yrkande 5 avstyrks därmed.
41. Internationellt skogssamarbete (H 5) och Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning (H 6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen H 5 och H 6.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar att riksdagen a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 11, 1996/97:Jo234 yrkande 3, 1996/97:Jo237 yrkandena 11 och 19, 1996/97:Jo239 yrkandena 16, 17 och 19, 1996/97:Jo241 yrkandena 12 och 22, 1996/97:Jo249 yrkandena 48, 1996/97:Jo408 yrkande 10 och 1996/97:K918 yrkandena 7 och 8 anvisar anslag för budgetåret 1997 under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 1, b) godkänner att de övergripande målsättningarna för verksamheten inom Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under anslaget F 2 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, 2. beträffande preliminär fördelning på anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för budgetåren 1998 och 1999 att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo241 yrkande 23, 3. beträffande övergripande mål för Statens jordbruksverk att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Statens jordbruksverks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad regeringen förordar under anslaget B 1 Statens jordbruksverk, 4. beträffande tillgång till kredit att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på 5,5 miljarder kronor, 5. beträffande administrationen av EG:s jordbruksstöd att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 4, 1996/97: Jo216, 1996/97:Jo220 yrkande 1, 1996/97:Jo245 yrkande 3 och 1996/97:Jo257 yrkande 3, res. 1 (m, v) res. 2 (c) 6. beträffande utbetalning av stöd att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 4 och 1996/97:Jo237 yrkande 4, res. 3 (v) 7. beträffande bifonden att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo251, 8. beträffande jordfonden att riksdagen godkänner vad regeringen anfört under anslaget B 2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. om jordfondens storlek och användning, 9. beträffande den fortsatta avbytarverksamheten att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo245 yrkande 15, 1996/97: Jo256 och 1996/97:Jo258 yrkande 4, 10. beträffande medel för ekologisk produktion att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo229 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Jo237 yrkandena 1 och 2, 11. beträffande investeringsstöd att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 16, 1996/97: Jo245 yrkande 16 och 1996/97:Jo255 yrkande 4, 12. beträffande utvärdering av ytterligare investeringsstöd att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo206 yrkande 4, 13. beträffande maskinringar att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo221, 14. beträffande den framtida nivån på anslaget B 10 att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo249 yrkande 3, 15. beträffande de regionala stöden till jordbruket att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo210 yrkandena 1, 10, 11 och 12, 1996/97:Jo212 yrkande 1, 1996/97:Jo217, 1996/97:Jo225, 1996/97:Jo235 yrkande 2, 1996/97:Jo236 yrkande 9, 1996/97:Jo239 yrkande 8, 1996/97:Jo245 yrkandena 1, 9, 10 och 11, 1996/97:Jo255 yrkandena 13 samt 1996/97:Jo258 yrkande 5, res. 4 (m, fp, v) 16. beträffande nivåerna för LFA- stödet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 3, 1996/97:Jo229 yrkande 3, 1996/97:Jo237 yrkande 3 och 1996/97: Jo245 yrkande 2, res. 5 (v, mp) 17. beträffande vissa stödområden att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo211 yrkande 2, 1996/97: Jo214, 1996/97:Jo244, 1996/97:Jo248, 1996/97:Jo253, 1996/97: Jo257 yrkande 2 och 1996/97:Jo258 yrkande 3, 18. beträffande hållandetider m.m. i LFA-systemet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo210 yrkandena 6 och 9 samt 1996/97:Jo245 yrkandena 5 och 8, 19. beträffande utökat miljöprogram att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo207, 1996/97:Jo210 yrkande 5, 1996/97:Jo211 yrkande 1, 1996/97:Jo215, 1996/97:Jo229 yrkande 5, 1996/97:Jo236 yrkande 8, 1996/97:Jo237 yrkande 5, 1996/97:Jo238, 1996/97:Jo239 yrkande 5, 1996/97: Jo245 yrkande 4, 1996/97:Jo246, 1996/97:Jo257 yrkande 1 och 1996/97:Jo258 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 20. beträffande utvärdering m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 15, 1996/97:Jo212 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Jo226, 1996/97:Jo229 yrkande 7, 1996/97:Jo236 yrkande 6, 1996/97:Jo237 yrkande 7, 1996/97:Jo239 yrkandena 7 och 11, 1996/97:Jo241 yrkandena 13 och 14, 1996/97:Jo245 yrkande 14 samt 1996/97:Jo258 yrkande 6, res. 6 (m) 21. beträffande de norrländska landskapstyperna att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 14 och 1996/97:Jo245 yrkande 13, res. 7 (m, v) 22. beträffande anläggning av våtmarker att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo236 yrkande 5, 1996/97: Jo773 yrkande 3 och 1996/97:Jo775, res. 8 (m, fp) 23. beträffande ett särskilt fjällmiljöprogram att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo220 yrkande 2, 1996/97: Jo222, 1996/97:Jo229 yrkande 6 och 1996/97:Jo237 yrkande 6, res. 9 (v, mp) 24. beträffande äldre genetiskt värdefulla kulturväxter m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo797 yrkande 5, res. 10 (v, mp) 25. beträffande ramen för det nationella miljöersättningsprogrammet att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo206 yrkande 3, 1996/97: Jo210 yrkande 13, 1996/97:Jo234 yrkande 1, 1996/97:Jo239 yrkande 6 och 1996/97:Jo245 yrkande 12, 26. beträffande förenklingar i regelverket för miljöersättningar i jordbruket att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo203, 1996/97:Jo236 yrkandena 4 och 7 samt 1996/97:Jo239 yrkande 10, res. 11 (m) 27. beträffande den biologiska mångfalden i renskötselområdet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 13 och 1996/97:Jo237 yrkande 13 godkänner vad regeringen förordat om ett nytt delprogram inom ramen för miljöprogrammet för ersättning till rennäringen för bevarande av rovdjur inom renskötselområdet, res. 12 (v, mp) 28. beträffande anslagsrubricering att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 14 och 1996/97:Jo237 yrkande 14, 29. beträffande produktion av biomassa att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om ett nationellt anläggningsstöd för plantering av fleråriga grödor för produktion av biomassa, 30. beträffande finansiella sanktioner att riksdagen godkänner att anslaget B 16 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. även får belastas med kostnader för eventuella finansiella sanktioner, 31. beträffande finansiering av fiskevårdsåtgärder att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 10, 1996/97:Jo237 yrkande 10, 1996/97:Jo241 yrkande 18, 1996/97:Jo403 och 1996/97:Jo410 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 32. beträffande en sammanhållen rovdjurspolitik att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo229 yrkandena 12, 15 och 16, 1996/97:Jo233 yrkande 2, 1996/97:Jo237 yrkandena 12, 15 och 16, 1996/97:Jo239 yrkande 18, 1996/97:Jo241 yrkande 19, 1996/97:Jo902, 1996/97:Jo903, 1996/97:Jo907, 1996/97:Jo908, 1996/97:Jo909, 1996/97:Jo910, 1996/97:Jo913, 1996/97:Jo921, 1996/97:Jo926, 1996/97:Jo927 yrkande 2 och 1996/97:Jo929 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, res. 13 (mp) - motiv. 33. beträffande finansiering av ersättningssystem för rovdjursrivna renar att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo241 yrkande 15 och 1996/97:K918 yrkande 6, res. 14 (mp) 34. beträffande kvalitetsmärkning av matpotatis att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om slopande av den obligatoriska kvalitetsmärkningen av matpotatis, 35. beträffande bestrålning av kryddor att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo241 yrkandena 20 och 21, 1996/97:Jo515 yrkande 3 och 1996/97:Jo530 och godkänner vad regeringen förordat om bestrålning av vissa livsmedel, res. 15 (c, mp) 36. beträffande forskning om ekologisk produktion inom jordbruket att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo239 yrkandena 13 och 14 och 1996/97:Jo1, 37. beträffande utformning av forskningsprogrammet för ekologisk odling att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo241 yrkande 11, 38. beträffande ett samlat livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo604 yrkande 2, 39. beträffande livsmedelsrelaterad näringsforskning att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo522 yrkande 1, 40. beträffande riktlinjer för forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub10 yrkande 17, 41. beträffande forskning och utveckling inom skogssektorn att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo603, 42. beträffande skogssektorns utvecklingspotential att riksdagen avslår motion 1996/97:A432 yrkande 21, 43. beträffande miljöhänsyn vid forskning och utveckling inom skogssektorn att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub10 yrkande 16, res. 16 (mp) 44. beträffande forskning inom Jordbruksdepartementets område att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 37, res. 17 (m) 45. beträffande forskning om genmanipulerade livsmedel att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo241 yrkande 9, res. 18 (v, mp) 46. beträffande en djurskyddsprofessur vid SLU att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo241 yrkande 10, 47. beträffande målsättning för verksamheten vid SLU att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för SLU skall vara i enlighet med vad regeringen förordat under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet, 48. beträffande fördelning av ärenden mellan departementen att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 22 och 1996/97:Ub10 yrkande 20, 49. beträffande vissa lokaliseringsfrågor att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo601, 50. beträffande Alnarp att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo602, 51. beträffande skogsvårdsorganisationen i Västernorrland att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo303, 52. beträffande huvudman för skogsvårdsorganisationen att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 19, res. 19 (mp) 53. beträffande insatser för skogsbruket att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo312 yrkandena 4 och 5, res. 20 (v) 54. beträffande ändring i utsädeslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298) med den dndringen att ingressen till lagförslaget erhåller följande lydelse: Härigenom föreskrivs att det i utsädeslagen (1976:298) skall föras in en ny paragraf, 6 §, av följande lydelse. 55. beträffande ändring i skogsvårdslagen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skogs vårdslagen (1979:429), 56. beträffande upphävande av lagen om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1990:1496) om hur ledamöter i skogsvårdsstyrelserna utses, 57. beträffande lagförslag i proposition 1995/96:224 att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1995/96:224 yrkande 3 till lag om val av ledamöter i Skogsvårdsstyrelsen i Skåne län.
Stockholm den 28 november 1996
På jordbruksutskottets vägnar
Sinikka Bohlin
I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Marie Wilén (c) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Administrationen av EG:s jordbruksstöd (mom. 5)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson (v) och Eva Björne (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med Enligt utskottets och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse: Enligt utskottets - - - (=utskottet) - - - berörda myndigheter. I detta sammanhang bör även svårigheterna att få del av statistik som visar vilka resurser som utbetalts uppmärksammas. Jordbruksverket bör snarast utforma rutiner som tillgodoser behovet av regional redovisning inom olika stödområden och stödformer. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo210 yrkande 4 och Jo220 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo216 yrkandena 1 och 2, Jo245 yrkande 3 och Jo257 yrkande 3 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande administrationen av EG:s jordbruksstöd att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Jo220 yrkande 1 och med anledning av motion 1996/97:Jo210 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1996/97:Jo216, 1996/97:Jo245 yrkande 3 och 1996/97:Jo257 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Administrationen av EG:s jordbruksstöd (mom. 5)
Lennart Brunander och Marie Wilén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med Enligt utskottets och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse: Enligt utskottets - - - (=utskottet) - - - berörda myndigheter. Jordbruksverket har i och med EU-medlemskapet erhållit nya arbetsuppgifter. Verket har ofta haft kort tid på sig att verkställa de nya regler som gäller inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta har ofrånkomligen inneburit att verket ibland hamnat i svårigheter med att klara av denna administration. I likhet med vad som anförs i motion Jo257 yrkande 3 anser utskottet att det finns ett behov av en förutsättningslös genomgång av Jordbruksverkets uppdrag och organisation med syfte att säkerställa ett så effektivt administrativt arbete som möjligt. En särskild utredare bör därför ges i uppdrag att pröva vilka organisationsförändringar som bör genomföras för att uppnå bästa möjliga resultatuppfyllelse. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo257 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo210 yrkande 4, Jo216 yrkandena 1 och 2, Jo220 yrkande 1 och Jo245 yrkande 3 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande administrationen av EG:s jordbruksstöd att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo257 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 4, 1996/97:Jo216, 1996/97:Jo220 yrkande 1 och 1996/97:Jo245 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Utbetalning av stöd (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med Även motionerna och slutar med det anförda bort ha följande lydelse: I likhet med vad som anförs i motionerna Jo229 yrkande 4 och Jo237 yrkande 4 anser utskottet att det nationella stödet snarast skall utbetalas i sin helhet. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande utbetalning av stöd att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 4 och 1996/97:Jo237 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. De regionala stöden till jordbruket (mom. 15)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m) och Lennart Fremling (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med Enligt utskottets och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar avslutningsvis att det finns starka skäl som talar för att en mer sammanhållen utvärdering görs av de nuvarande stödsystemen med avseende på jordbruksnäringens situation inom framför allt stödområdena 1-4. Det fortsatta utvärderingsarbetet bör således inbegripa en analys av lönsamhetsutvecklingen för det norrländska jordbruket som därtill ger förslag till förbättringar så att Norrlandsbönderna faktiskt kan sägas erhålla full merkostnadsersättning. Översynen bör också ta sikte på de med stödområdesindelningen förenade gränsdragningsproblemen. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo210 yrkandena 1 och 10-12, Jo225, Jo236 yrkande 9, Jo245 yrkandena 1 och 9-11 och Jo255 yrkandena 1-3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo212 yrkande 1, Jo217, Jo235 yrkande 2, Jo239 yrkande 8 och Jo258 yrkande 5 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande de regionala stöden till jordbruket att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo210 yrkandena 1 och 10-12, 1996/97:Jo225, 1996/97:Jo236 yrkande 9, 1996/97:Jo245 yrkandena 1 och 9-11 och 1996/97:Jo255 yrkandena 13 samt med avslag på motionerna 1996/97:Jo212 yrkande 1, 1996/97:Jo217, 1996/97:Jo235 yrkande 2, 1996/97:Jo239 yrkande 8 och 1996/97:Jo258 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Nivåerna för LFA-stödet (mom. 16)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med Vidare avstyrks och slutar med yrkande 2 bort ha följande lydelse: I samband med föregående budgetproposition överfördes 280 miljoner kronor från det nationella stödet till miljöprogrammet. Klart uttalat var att det norrländska jordbruket skulle garanteras i stort sett samma kostnadstäckningsgrad jämfört med 1990 års situation. I förhållande till de framförhandlade ramarna ligger utbetalningarna ca 90-95 miljoner kronor lägre. I budgetpropositionen har ramen för LFA-stödet totalt minskats med 21 miljoner kronor med hänvisning till att den slutliga omfattningen av LFA- områden nu är slutförhandlad. Stödet till Norrland har minskats med 14 miljoner kronor trots att omförhandlingarna inte berört detta område. Med hänvisning till att inga geografiska förändringar gjorts i områdena 1-4 samt mål 6-området anser utskottet att det är de framförhandlade nivåerna som skall gälla för LFA-stödet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo229 yrkande 3 och Jo237 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo210 yrkande 3 och Jo245 yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande nivåerna för LFA- stödet att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 3 och 1996/97:Jo237 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 3 och 1996/97:Jo245 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Utvärdering m.m. (mom. 20)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med Norra Sverige och slutar med berörda delar bort ha följande lydelse: Utskottet vill vidare bl.a. framhålla att medlemskapet i EU medfört att det svenska systemet för bevarande av värdefulla naturvärden i odlingslandskapet (NOLA) införlivats i EU:s regelverk. Regelsystemet har på många punkter förändrats. Förändringarna har dessutom skett under stor tidspress. Nya former av miljöstöd har tillkommit inför varje ansökningstillfälle. Sökanden har då haft möjlighet att överföra marker till de nya stödformerna. Genom krångliga regler samt oklar tillämpning finns det stora arealer som omfattas av miljöstödsansökningar men som inte uppfyller alla krav för att få stöd. Man bör därför även i fortsättningen ha möjlighet att överföra arealer mellan olika miljöstödsformer. Vidare bör övergångsreglerna för anpassning till det nya systemet förlängas. Osäkerhet om reglernas tolkning samt kravet på femårsavtal med eventuell återbetalningsskyldighet har gjort att många markägare avstår från att sköta sina marker. Det är därför av största vikt att regelsystemet anpassas. När det gäller stödet för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer ställs hårdare krav för vissa delar av landet (exempelvis Gotland och Öland) än andra. Skötselkraven är dessutom så satta att mindre enheter inte har resurser att initialt följa de krav som ställs. Detta medför att flera mindre enheter ej klarar kraven för att få ersättning och därmed förloras incitamentet att bevara kulturvärden för framtiden. Det är på dessa mindre enheter som större delen av de värdefulla lämningarna finns bevarade. En del av Norrlandsstödet utgår via delprogrammet Öppet odlingslandskap. Ett ökat arealkrav skulle leda till att ytterligare bönder inte klarar kraven och att Norrlandsstödet urholkas än mer. Därmed ökar hotet mot det öppna odlingslandskapet. Reglerna behöver ändras så att dagens arealkrav inte skärps ytterligare. I samband med den utvärdering som nu genomförs bör även möjligheten att införa ett sammanhållet delprogram med inriktning på miljöåtgärder i det konventionella jordbruket undersökas. En sådan satsning kan enligt utskottets mening ge betydande miljövinster. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo210 yrkande 15, Jo226 yrkandena 1 och 2, Jo236 yrkande 6 och Jo245 yrkande 14 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo212 yrkandena 2 och 3, Jo229 yrkande 7, Jo237 yrkande 7, Jo239 yrkandena 7 och 11, Jo241 yrkandena 13 och 14 och Jo258 yrkande 6 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse: 20. beträffande utvärdering m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 15, 1996/97:Jo226, 1996/97:Jo236 yrkande 6 och 1996/97:Jo245 yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1996/97:Jo212 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Jo229 yrkande 7, 1996/97:Jo237 yrkande 7, 1996/97:Jo239 yrkandena 7 och 11, 1996/97:Jo241 yrkandena 13 och 14 och 1996/97:Jo258 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. De norrländska landskapstyperna (mom. 21)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Maggi Mikaelsson (v) och Eva Björne (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med Med det och slutar med yrkande 13 bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det angeläget att de norrländska landskapstyperna görs synliga i miljöprogrammet. Ett exempel på att norra Sveriges landskapstyper ej beaktats är delprogrammet Värdefulla natur- och kulturvärden (KULT) vars besvärliga och detaljerade regler direkt diskriminerar mindre gårdar. De fem nordligaste länen står för endast 5 % av de utnyttjade resurserna medan Skåne står för 21 %. Vidare kan nämnas att de norrländska foderarealerna raningar, myrslåttrar och översilningsängar inte erhåller ersättning. Därtill diskrimineras de traditionella betesmarkerna i den brukade bondeskogen som inte kan erhålla ersättning med dagens regelverk. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo210 yrkande 14 och Jo245 yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande de norrländska landskapstyperna att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo210 yrkande 14 och 1996/97:Jo245 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Anläggning av våtmarker (mom. 22)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Björne (m) och Lennart Fremling (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med Med samma och slutar med yrkandena 1-3 bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening finns det i detta sammanhang anledning att uppmärksamma våtmarkernas betydelse. Här krävs en översyn av gällande regler. Det är rimligt att tillåta anläggandet av våtmark även på betesmark. Våtmarken bör huvudsakligen ta emot vatten från åkermark men inte nödvändigtvis vara belägen på åker. Det finns inte heller skäl att hindra ansvarsfull vattentäkt och bete på sådan våtmark. Vidare bör stöd inte bara kunna utgå för att kompensera den mark som tas i anspråk utan även för anläggningskostnader. Sverige bör inom EU verka för att reglerna ändras i enlighet med det anförda. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo236 yrkande 5, Jo773 yrkande 3 och Jo775 yrkandena 1-3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse: 22. beträffande anläggning av våtmarker att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo236 yrkande 5, 1996/97:Jo773 yrkande 3 och 1996/97:Jo775 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Ett särskilt fjällmiljöprogram (mom. 23)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med De i och slutar med berörda motionsyrkanden bort ha följande lydelse: I Norrlands inland är jordbruksnäringen starkt hotad och de olika framförhandlade EU-stöden har inte kunnat kompensera näringen för detta. De fjällnära områdena var underkompenserade redan före EU-inträdet. Detta var delvis beroende på den annorlunda struktur och de olika förutsättningar som finns för att bedriva jordbruk i Norrlands inland. Ett exempel på att norra Sveriges landskapstyper ej beaktats i det framförhandlade delprogrammet Värdefulla natur- och kulturvärden är att de fem nordligaste länen står för endast 5 % av de utnyttjade resurserna, medan Skåne står för 21 % av beloppet. Det som är unikt för kulturlandskapet i norra Sverige och för inlandsjordbruket är att små enheter, långa avstånd, små förutsättningar att odla spannmål, brist på rationaliseringsmöjligheter och sämre förutsättningar att få del av det nya programmet för landskapsvårdsersättning motiverar införandet av en särskild fjällmiljöersättning. Regeringen bör därför få i uppdrag att ta upp diskussionen om ett fjällmiljöprogram för jordbruket i Norrlands inland. Förutom ovan redovisade faktorer bör ett sådant program också omfatta möjligheter till intransportstöd. I detta sammanhang bör även fjällkon (SKB) uppmärksammas. I hela Norrland och särskilt i Jämtland är fjällkon en del av det levande jordbruket. Fjällkon har i generationer anpassat sig till de villkor som den norrländska naturen ställer. Som tålig, långlivad och god grovfoderomvandlare har hon en given plats i omställningen till ett kretsloppsbaserat jordbruk. Men för att fjällkon skall vara en produktionsresurs krävs att man tar hänsyn till hennes speciella kvaliteter. Det krävs kvoter och djurbidrag som tar hänsyn till fjällkons lägre årsproduktion. Vidare förtjänar getnäringen, som är en liten nisch i det svenska jordbruket, en större uppmärksamhet. Enligt Jordbruksverkets statistik fanns det 2 440 bidragsberättigade getter år 1995. Getter har ingen egen kvot i EU:s regelverk utan räknas in i fårkvoten som är på 180 000 tackor. Getnäringen ger förutom getost och mese också kött och ett mycket slitstarkt skinn (getnappa). Getskötsel passar utmärkt att bedriva småskaligt och extensivt eftersom getter har små krav på foder. Ett ökat inslag av getter bidrar också till att behålla och återställa biologisk mångfald eftersom getter delvis föredrar andra örter och gräs än t.ex. får. För att öka lönsamheten och möjliggöra en mer extensiv djurhållning skulle djurbidraget behöva höjas. I samband med utvärderingen och omförhandlingen av EU:s miljöstöd bör getnäringen ges en egen plats. Det behövs även riktade och bättre marknadsföringsåtgärder för att sprida getosten som fortfarande är tämligen okänd i södra delarna av Sverige. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo220 yrkande 2, Jo222, Jo229 yrkande 6 och Jo237 yrkande 6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande ett särskilt fjällmiljöprogram att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo220 yrkande 2, 1996/97:Jo222, 1996/97:Jo229 yrkande 6 och 1996/97:Jo237 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Äldre genetiskt värdefulla kulturväxter m.m. (mom. 24)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med Vidare avstyrks och slutar med yrkande 5 bort ha följande lydelse: Som framhålls i motion Jo797 har vi stora kulturskatter i våra kulturväxter. De är dessutom betydelsefulla som genetisk resurs som det finns all anledning att försöka bevara. Dagens system för miljöersättningar i jordbruket omfattar inte odling av äldre genetiskt värdefullt växtmaterial och inte heller skötsel av åkermark med insådd av hotade åkerogräs. Enligt utskottets mening bör ersättningssystemet kompletteras så att ersättning kan utgå även för odling av dldre genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo797 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse: 24. beträffande äldre genetiskt värdefulla kulturväxter m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo797 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Förenklingar i regelverket för miljöersättningar i jordbruket (mom. 26)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med Frågan om och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse: Regelverket för miljöersättningar är mycket komplicerat och detaljerat samt svårtolkat. Detaljreglerna har i vissa fall motverkat sitt syfte dels genom att många brukare inte sökt ersättning, dels därför att reglerna inte alltid varit miljömässigt ändamålsenliga. Reglerna inom kulturmiljöprogrammet tillhör de mest komplicerade. Kraven på kvalifikationspoäng missgynnar mindre markägare även om markerna är mycket värdefulla från bevarandesynpunkt. I samband med utvärderingen bör övervägas om kvalifikationspoängen skall slopas. Enligt utskottets mening går det lika bra att göra en bedömning av stödnivån utifrån stödpoängsberäkning. Detaljreglerna kring landskapselementen kan också förenklas. Till detta kommer sanktionsbestämmelser som skapar stor osäkerhet. Arbetet med en översyn och förenklingar av regelsystemet bör bedrivas såväl på nationell nivå som inom EU. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo203, Jo236 yrkandena 4 och 7 samt Jo239 yrkande 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse: 26. beträffande förenklingar i regelverket för miljöersättningar i jordbruket att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo203, 1996/97:Jo236 yrkandena 4 och 7 samt 1996/97:Jo239 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Den biologiska mångfalden i renskötselområdet (mom. 27)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med När det och slutar med anses tillgodosedda bort ha följande lydelse: Det är positivt att det nu införs ett miljömål för rennäringen liksom att det införs ett miljöersättningsprogram för bevarande av rovdjur i renskötselområdet. Det är viktigt att framhålla att miljöersättningsprogrammet avseende rovdjursrivna renar måste bygga på den överenskommelse som gjorts mellan Naturvårdsverket och Sametinget. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om ett nytt delprogram inom ramen för miljöprogrammet för ersättning till rennäringen för bevarande av rovdjur inom renskötselområdet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo229 yrkande 13 och Jo237 yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse: 27. beträffande den biologiska mångfalden i renskötselområdet att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad regeringen förordat om ett nytt delprogram inom ramen för miljöprogrammet för ersättning till rennäringen för bevarande av rovdjur inom renskötselområdet samt med anledning av motionerna 1996/97:Jo229 yrkande 13 och 1996/97:Jo237 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. En sammanhållen rovdjurspolitik (mom. 32, motiveringen)
Gudrun Lindvall (mp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med Av utskottets och slutar med till känna bort ha följande lydelse: Av utskottets - - - (= utskottet) - - - i analysen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en sammanhållen rovdjurspolitik i enlighet med vad som här anförts i så god tid att riksdagen kan behandla frågan under våren 1997. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo229 yrkandena 12, 15 och 16, Jo233 yrkande 2, Jo237 yrkandena 12, 15 och 16, Jo239 yrkande 18, Jo241 yrkande 19, Jo902, Jo903 yrkandena 1 och 2, Jo907, Jo908, Jo909, Jo910, Jo913, Jo921, Jo926, Jo927 yrkande 2 och Jo929 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
14. Finansiering av ersättningssystem för rovdjursrivna renar (mom. 33)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med I avvaktan och slutar med vidare åtgärd bort ha följande lydelse: Det ovan nämnda systemet för ersättning för rovdjursrivna renar har tagits emot väl av såväl renägare som naturvårdsintressen. Utskottet ser med tillfredsställelse att vi nu fått ett system som är så konstruerat att rennäring och rovdjur kan samexistera i renbeteslandet. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen lämna garantier för att en summa på 30 miljoner kronor skall finnas till förfogande för att finansiera systemet under år 1997. Om finansiering inom EU:s miljöstöd inte visar sig möjlig skall regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag om återstående finansiering. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo241 yrkande 15 och K918 yrkande 6 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse: 33. beträffande finansiering av ersättningssystem för rovdjursrivna renar att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo241 yrkande 15 och 1996/97:K918 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Bestrålning av kryddor (mom. 35)
Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med Beträffande bestrålning och slutar med det anförda bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning försämras kvaliteten hos livsmedel vid bestrålning. Fetter och aminosyror förändras, mängden vitaminer minskar och de fria radikalerna ökar. Tidigare utredningar har också kommit fram till att det inte finns något behov av bestrålning av livsmedel i Sverige. Regeringens förslag rör visserligen en mycket begränsad kategori livsmedel, men risken är stor att denna uppluckring av bestrålningsförbudet kan leda till att ytterligare livsmedelsprodukter tillåts bli behandlade med strålning. Utskottet finner inte att de skäl regeringen anför för att tillåta bestrålning är sådana att utskottet är berett att tillstyrka regeringens förslag. Import av bestrålade kryddor bör följaktligen inte heller tillåtas. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo241 yrkandena 20 och 21, Jo515 yrkande 3 samt Jo530 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse: 35. beträffande bestrålning av kryddor att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning av motionerna 1996/97:Jo241 yrkandena 20 och 21, 1996/97:Jo515 yrkande 3 och 1996/97:Jo530 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Miljöhänsyn vid forskning och utveckling inom skogssektorn (mom. 43)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med Enligt den och slutar med det anförda bort ha följande lydelse: Regeringens förslag till samordning av den skogsindustriella forskningen innebär en effektivisering av användningen av en viktig svensk råvara. Enligt utskottets uppfattning är det väsentligt att det aviserade programmet uppmärksammar kraven på naturvårdshänsyn och miljöskyddsaspekter inom skogsbruket. En effektivisering av forskningen måste ske under stort hänsynstagande till de naturvärden som den svenska skogen utgör. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Ub10 yrkande 16 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse: 43. beträffande miljöhänsyn vid forskning och utveckling inom skogssektorn att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub10 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Forskning inom Jordbruksdepartementets område (mom. 44)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med Av proposition och slutar med det föregående bort ha följande lydelse: I många delar av landet är jordbruket och den tillhörande förädlingsindustrin en av de ekonomiskt sett viktigaste näringsgrenarna. Sverige har goda förutsättningar att utveckla jordbruket ytterligare, bl.a. genom satsningar på forskning och utveckling. Enligt utskottets uppfattning är det olyckligt att som i forskningspropositionens förslag om medelstilldelning på forskningens område utesluta eller tona ned betydelsen av forskningssatsningar inom det konventionella jordbruket. Stöd för forskning kring miljöförbättringar i det konventionella jordbruket kan leda till mer omfattande och snabbare miljövinster än en mer ensidig satsning på forskning inom det ekologiska jordbruket. Skogsnäringen är Sveriges viktigaste exportgren. Det är därför av stor ekonomisk betydelse att Sverige har en hög förädlingsgrad på de produkter som kommer ur skogen. Av detta skäl bör skogs- och skogsproduktrelaterad forskning bedrivas i tillräcklig omfattning och på en mycket hög nivå. Det är också viktigt att forskningen har en sådan organisation och struktur att kunskapsspridningen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Ub411 yrkande 37 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse: 44. beträffande forskning inom Jordbruksdepartementets område att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub411 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Forskning om genmanipulerade livsmedel (mom. 45)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med Utskottet vill även och slutar med av motionen bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning kan genmodifierade organismers påverkan på miljö och hälsa utvecklas till ett stort miljöproblem. Våren 1995 godkände EU införsel och hantering av genmanipulerad soja. Enligt vad utskottet erfarit har partier med genmanipulerad soja blandad med vanlig soja importerats till EU. Sojan kommer att användas såväl till livsmedel som till foder. Det kan finnas en risk för att proteiner i dessa kan ge allergiska reaktioner. I dag förekommer även utplantering av genmanipulerade växter. Det finns en risk för spridning av gener från genmanipulerade växter till vilda släktingar, t.ex. mellan genmanipulerad raps och åkersenap. Vilka effekter detta kan få i naturen är inte klarlagt. Med hänvisning till vad som här anförts anser utskottet att forskning om riskerna med genmanipulation i livsmedel och miljö måste prioriteras. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo241 yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse: 45. beträffande forskning om genmanipulerade livsmedel att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo241 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Huvudman för skogsvårdsorganisationen (mom. 52)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med Motsvarande förslag och slutar med yrkande 19 bort ha följande lydelse: I och med den nya skogsvårdslagen avreglerades skogsbruket vad gäller själva brukandet samtidigt som naturvårdskraven ökade. Skogsvårdsstyrelsernas roll förändrades till att bli mer inriktad på naturvård än tidigare. Utskottet anser att det finns stora samordningsvinster att göra om man organiserar skogsvårdsstyrelserna och de lokala skogsvårdsdistrikten under Naturvårdsverket. I samband med detta bör samtliga anställda ges en kompletterande utbildning i ekologi och naturvård. Den centrala Skogsstyrelsen har spelat ut sin roll och bör läggas ned. I avvaktan på sammanslagningen bör skogs- och naturvårdsmyndigheterna utforma ett fastare och mer formaliserat samarbete. En modell för detta kan vara den som tillämpas i Kopparbergs län där företrädare för länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, skogsvårdsdistrikten och kommunerna i länet sammanträder 34 gånger per år i något de kallar länets naturvårdsberedning. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo304 yrkande 19 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse: 52. beträffande huvudman för skogsvårdsorganisationen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Insatser för skogsbruket (mom. 53)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med Motionsförslag om och slutar med avstyrks därmed bort ha följande lydelse: Som en följd av den nya skogspolitiken har den översiktliga planeringen och stödförmedlingen praktiskt taget upphört vid skogsvårdsstyrelserna. Möjligheten att stödja skogsvårdsåtgärder och byggande av skogsbilvägar har upphört. Stöd kan endast utgå för natur- och kulturmiljöåtgärder. I stället för att som tidigare samordna anläggande av riktiga skogsbilvägar bygger enskilda skogsägare egna vägar till sina egna avverkningsplatser, vilket försämrar såväl strukturen på skogsbilvägnätet som miljöhänsynen. Utskottet anser därför att ett stöd till anläggande av skogsbilvägar bör övervägas för att uppnå bättre samordning och miljöhänsyn. För att stimulera röjning, gallring och skogsodling bör regeringen undersöka möjligheterna att återigen använda arbetsmarknadsmedel för att i samfinansiering med det privata skogsbruket utföra skogsvårdsåtgärder. Villkor för stödet bör vara att åtgärdsplaner upprättas. Dessa skall givetvis inkludera miljöhänsyn. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo312 yrkandena 4 och 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse: 53. beträffande insatser för skogsbruket att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo312 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, m.m.
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför:
Den 22 november beslutade riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende år 1997. Samtidigt beslutades en preliminär fördelning av statens utgifter på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande i Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Massarbetslösheten kan steg för steg pressas tillbaka samtidigt som den sociala tryggheten också i andra bemärkelser kan öka genom att hushållen får en ökad ekonomisk självständighet. Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till kraftiga skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som skall vara gemensamma. Rättsväsendet måste fungera tillfredsställande och försvaret skall vara så starkt att Sverige kan försvaras. När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november valt en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i detaljbesluten. I detta särskilda yttrande redovisar vi den del av vår politik som berör utgiftsområde 23.
Anslagen
I vår avvikande mening till utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde 23 bestäms till ett högre belopp än vad regeringen föreslagit, nämligen till 13 350 084 000 kr. Av vår avvikande mening framgår att det finns en rad angelägna ändamål inom utgiftsområdet som inte kan tillgodoses inom den av regeringen föreslagna utgiftsramen. Genom EU-medlemskapet öppnades den svenska jordbruksnäringen för konkurrens från övriga EU-länder. Det är därför av avgörande betydelse att jordbruksnäringen får arbeta på likvärdiga villkor. Konkurrensen kommer annars att leda till utslagning av stora delar av svensk livsmedelsproduktion med följdverkningar för såväl landskapsmiljön som förädlingsindustrin. Enligt vår mening bör en ytterligare satsning göras på miljöprogrammet med 30 miljoner kronor. Med EU:s medfinansiering skapas då ett utrymme på 60 miljoner kronor som bör användas till våtmarksstöd och till miljöåtgärder i anslutning till det konventionella åkerbruket. Vidare föreslår vi vissa besparingar på Fiskeriverket. Staten behöver av statsfinansiella skäl se över myndighetsstrukturen. Fiskeriverket bör snarast samordnas med annan statlig myndighet, exempelvis Jordbruksverket. Detta bör medföra vissa besparingsmöjligheter i administrationen. En del av de frigjorda medlen, 5 miljoner kronor, bör användas till fiskevård på statens vatten. Skogsvårdsarbetet behöver konkretiseras och drivas närmare skogsnäringen. Vi föreslår därför att skogsvårdsorganisationen tillförs 5 miljoner kronor för rådgivning till skogsbrukare. Sedan riksdagen nu fastställt utgiftsramen till ett enligt vår mening otillräckligt belopp kan vi av formella skäl ej yrka bifall till våra ursprungliga anslagsyrkanden i den del dessa innebär att ramen överskrids.
Framtida nivå på anslaget B 10
Regeringens förslag när det gäller ramarna för kompensationsersättningen innebär en sänkning med 21 miljoner kronor för nästa budgetår. Sänkningen är en anpassning till att lantbruksföretagen inte utnyttjat hela ramen för år 1995. Enligt vår mening kan det dåliga utnyttjandet ha orsakats av bristande kunskaper om de nya jordbrukspolitiska villkoren samt ovana att hantera EU-stöden. Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till finansiering om utnyttjandet av stöden visar sig öka och nå upp till de ramar som ursprungligen beräknades.
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, m.m.
Lennart Fremling (fp) anför:
Anslag
Folkpartiet liberalerna har i motioner föreslagit en alternativ budget för år 1997. Vårt budgetförslag innebär i sina huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt med en stark rättviseprägel genom en tydligare omsorg om de mest utsatta i och utanför Sverige ( för en utförligare redovisning se reservation nr 48 i betänkande 1996/97:FiU1). För utgiftsområde 23 föreslog vi 600 miljoner kronor utöver Socialdemokraternas och Centerpartiets förslag, dvs. 13 924 084 000 kr. Vårt förslag till utgiftsram har emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg och vi är nu förhindrade att fullfölja våra anslagsyrkanden. Av vår avvikande mening till yttrande 1996/97:JoU1y framgår att vi föreslår en fördelning av utgifterna på utgiftsområde 23 som innebär en förstärkning av miljöprogrammet med 600 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Den föreslås finansieras med en arealskatt. Den totala ekonomiska effekten för lantbruket blir densamma som med regeringens förslag. Förslaget ger dock ett 300 miljoner kronor större bidrag från EU.
3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, m.m.
Maggi Mikaelsson (v) anför:
I Vänsterpartiets avvikande mening till utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde 23 bestäms till ett högre belopp än vad regeringen föreslagit, nämligen till 13 492 884 000 kr. Av vår avvikande mening framgår att det finns en rad angelägna ändamål inom utgiftsområdet som inte kan tillgodoses inom den av regeringen föreslagna utgiftsramen. Ytterligare 100 miljoner kronor skall tillföras miljöersättningsprogrammet. Inom den utökade ramen föreslås bl.a. ett särskilt fjällmiljöprogram. Programmet skall ta hänsyn till fjäll- och inlandsjordbrukets speciella förutsättningar, ge kompensation till stödområde 4 och innehålla ersättning också för rovdjursrivna tamdjur. För att möjliggöra en avtrappning av avbytarstödet satsas 35 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Ytterligare 20 miljoner kronor tillförs fiskevården och ersättningen till övriga viltskador förstärks med ytterligare 6 miljoner kronor. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) får ytterligare 8 miljoner kronor. Sedan riksdagen nu fastställt utgiftsramen till ett enligt vår mening otillräckligt belopp kan vi av formella skäl ej yrka bifall till våra ursprungliga anslagsyrkanden i den del dessa innebär att ramen överskrids. Utskottets majoritet har tillstyrkt regeringens förslag om ett sänkt prisstöd till rennäringen. Sänkningen görs med hänvisning till den kraftiga ökningen av avräkningspriset under de två senaste åren. Vänsterpartiet anser att det inte är rimligt att sänka prisstödet utan att först analysera konsekvenserna av detta. Räknat över en längre period än två år visar det sig också att avräkningspriset inte har följt prisutvecklingen i stort. Eftersom den totala renslakten har minskat bedömer vi att ett oförändrat prisstöd ryms inom den totala ramen, varför vi inte heller yrkat på höjd ram för detta ändamål.
4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, m.m.
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Anslag
I Miljöpartiets avvikande mening till utskottets yttrande 1996/97:JoU1y har vi yrkat att utgiftsramen för utgiftsområde 23 bestäms till ett högre belopp än vad regeringen föreslagit, nämligen till 13 484 084 000 kr. Av vår avvikande mening framgår att det finns en rad angelägna ändamål inom utgiftsområdet som inte kan tillgodoses inom den av regeringen föreslagna utgiftsramen. Vi anser bl.a. att avbytarverksamheten är mycket viktig och att den därför måste värnas. Den ger arbeten i glesbygd och då främst till kvinnor. Det vore bra om jordbruksnäringen själv kunde finansiera verksamheten. För att möjliggöra en omställning bör ytterligare 35 miljoner kronor tillföras denna verksamhet. För att stimulera en omställning till ekologisk odling föreslås en ökad stödnivå på ca 600 kr/ha. För detta krävs ytterligare 50 miljoner kronor för budgetåret 1997. Vidare bör ytterligare 5 miljoner kronor avsättas för ersättning eller bidrag till rovdjursrivna tamdjur. Detta ämne utvecklas vidare nedan. Fiskevården bör tillföras 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Sedan riksdagen nu fastställt utgiftsramen till ett enligt vår mening otillräckligt belopp kan vi av formella skäl ej yrka bifall till våra ursprungliga anslagsyrkanden i den del dessa innebär att ramen överskrids. Vi vidhåller även vår uppfattning angående den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområde 23 för budgetåren 1998 och 1999.
Ersättning för rovdjursrivna tamdjur
Den ändring av 29 a § jaktförordningen som innebär att ersättning inte betalas ut för rovdjursrivna djur som kan försäkras har orsakat mycket irritation. De stora rovdjuren och deras fortlevnad har blivit en viktig symbolfråga för såväl naturvård som biologisk mångfald. Det är viktigt att acceptansen för dem är hög så att vi inte återfår en situation med olovlig jakt på de fredade rovdjuren. Bidragen till rivna tamdjur bör finnas kvar av just det skälet. Det är ett sätt för samhället att i praktisk handling visa att talet om bevarande av rovdjuren betyder något. Vi skall alla solidariskt dela på kostnaden om någon får tamdjur rivna av rovdjuren. Av dessa anledningar är det angeläget att jaktförordningen ändras så att det är möjligt att ersätta förlust av rovdjursrivna tamdjur.
Ekologisk odling
Miljöpartiet välkomnar att det nu avsätts medel för försöks- och utvecklingsverksamhet i det ekologiska lantbruket. Det har länge varit ett problem att det inte varit möjligt att ansöka om stöd för mer praktiskt inriktad utvecklingsverksamhet. De medel som avsatts för ändamålet, 15 miljoner kronor, är dock i lägsta laget och regeringen bör därför se över möjligheterna att använda en del av de 46 miljoner kronor som satts av för forskning om ekologiskt lantbruk för mer tillämpad verksamhet. Vi vill dessutom påtala vikten av att det sker en samordning av de program som är under utveckling på SJFR, Stiftelsen Svenskt lantbruk och Jordbruksverket. Vidare anser vi att arealstödet till ekologiska lantbrukare bör vara av sådan storlek att det blir ekonomiskt lönsammare att odla ekologiskt än konventionellt. Stödet bör vara lika över landet och nivån bör vara 2 000 kr per hektar. För att stimulera en omläggning av hela gårdens areal inklusive djur kan vi tänka oss olika nivåer för det ekologiska stödet. Möjligheterna till en sådan differentiering bör prövas.
Djurskyddsprofessur
Miljöpartiet de gröna har i tidigare motioner till riksdagen förordat att en professur i djurskydd skall inrättas. En sådan professur innebär att djurens behov och djurens beteenden kommer i centrum och att statusen för djurskyddsfrågor ökar. En lämplig placering av en djurskyddsprofessur är SLU. Långt framskridna planer finns enligt uppgift på att upprätta en djurskyddsprofessur, och vi förutsätter att finansieringen av den snart skall vara klar. Annars avser vi att återkomma i frågan.
Fördelning av ärenden mellan departement
Vi anser att Sveriges lantbruksuniversitet bör höra under samma departement som övriga högskolor, liksom att Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) bör hanteras av samma departement som övriga forskningsråd, dvs. Utbildningsdepartementet. Detta är enligt vår mening särskilt angeläget eftersom regeringen nu avvisar förslaget om att omvandla SJFR till ett sektorsforskningsråd. Till nästa forskningsproposition bör en flyttning av ansvar och resurser genomföras. Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
Utskott ets
förslag
A Internationellt samarbete 1 Bidrag till vissa 37 414 internationella organisationer m.m. (ram)
B Jordbruk och trädgårdsnäring 1 Statens 183 114 jordbruksverk (ram) 2 Stöd till 45 000 jordbrukets rationalisering m.m. (ram) 3 Stöd till 13 000 avbytarverksamhet (obet) 4 Statens 966 utsädeskontroll (ram) 5 Statens 1 300 växtsortnämnd (ram) 6 Miljöförbättrande 23 857 åtgärder i jordbruket (res) 7 Bekämpande av 2 629 växtsjukdomar (ram) 8 Strukturstöd inom 149 000 livsmedelssektorn (ram) 9 Från EG-budgeten 184 000 finansierat strukturstöd (ram) 1 Regionala stöd till 719 000 0 jordbruket (ram) 1 Från EG-budgeten 325 000 1 finansierade regionala stöd till jordbruket (ram) 1 Kompletterande 1 085 2 åtgärder inom 000 jordbruket (ram) 1 Från EG-budgeten 1 092 3 finansierade kom- 500 pletterande åtgärder inom jordbruket (ram) 1 Arealersättning och 4 950 4 djurbidrag m.m. 000 (ram) 1 Intervention och 2 139 5 exportbidrag för 000 jordbruksprodukter (ram) 1 Räntekostnader för 119 333 6 förskotterade areal ersättningar m.m. (ram)
C Fiske 1 Fiskeriverket (ram) 58 166 2 Strukturstöd till 30 890 fisket m.m. (ram) 3 Från EG-budgeten 80 000 finansierade strukturstöd till fisket m.m. (ram) 4 Fiskevård (ram) 4 612
D Rennäring m.m. 1 Främjande av 61 700 rennäringen m.m. (ram) 2 Ersättningar för 12 500 viltskador m.m. (ram) 3 Stöd till 1 538 innehavare av fjällägenheter m.m. (ram)
E Djurskydd och djurhälsovård 1 Statens 74 004 veterinärmedicinska anstalt (ram) 2 Bidrag till 77 691 distriktsveterinäro rganisationen (obet.) 3 Djurhälsovård och 16 832 djurskyddsfrämjande åtgärder (ram) 4 Centrala 6 909 försöksdjursnämnden (ram) 5 Bekämpande av 89 500 smittsamma husdjurssjukdomar (ram)
F Livsmedel 1 Statens 103 051 livsmedelsverk (ram) 2 Livsmedelsekonomisk 3 868 a samarbets- nämnden (ram) 3 Kostnader för livsm 28 415 edelsberedskap (ram) 4 Livsmedelsstatistik 31 291 (ram) 5 Jordbruks- 6 000 och livsmedelsstat istik finansierad från EG-budgeten (ram)
G Utbildning och forskning 1 Sveriges 980 773 lantbruksuniversite t (ram) 2 Skogs- och 10 501 jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnad er (ram) 3 Skogs- och 204 850 jordbrukets forskningsråd: Forskning och kollektiv forskning (ram) 4 Bidrag till Skogs- 882 och lantbruksakademien (obet)
H Skogsnäring 1 Skogsvårdsorganisat 271 393 ionen (ram) 2 Bidrag till 10 000 skogsvård m.m. (res) 3 Täckande av 1 000 förluster till följd av statliga kreditgarantier för lån till byggande av skogsvägar (res) 4 Insatser för 80 200 skogsbruket (ram) 5 Internationellt 1 405 skogssamarbete (ram) 6 Från EG-budgeten 6 000 finansierade medel för skogsskadeövervakni ng (ram)
SUMMA 13 324 084