Statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (Justitiedepartementet, Jordbruksdepartementet och Näringsdepartementet)
Betänkande 1994/95:JoU13
Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU13
Statsbudgeten för budgetåret 1995/96 (Justitiedepartementet, Jordbruksdepartementet och Näringsdepartementet)
Innehåll
1994/95 JoU13
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet de förslag under Justitie-, Jordbruks- och Näringsdepartementens huvudtitlar som tillhör jordbruksutskottets beredningsområde. Vidare behandlas proposition 1994/95:105 i den del som berör anslag till Gentekniknämnden för budgetperioden 1994/95. I betänkandet behandlar utskottet dessutom 230 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1995.
Med anledning av ett motionsyrkande (c) föreslår utskottet att en parlamentarisk kommitté tillsätts med uppgift att utarbeta en svensk strategi för reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Vidare föreslår utskottet med anledning av åtta motionsyrkanden (m, c, kds, mp, v) att stöd skall utgå till avbytarverksamheten med 150 miljoner kronor även under budgetperioden 1995/96. När det gäller startstöd till yngre jordbrukare framhåller utskottet att det under budgetperioden 1995/96 bör finnas möjlighet att erhålla sådant stöd i hela landet. Utskottet förordar vidare att 4,5 miljoner kronor av det nationella producentstödet får disponeras för stöd till bär- och grönsaksodlingen i norra Sverige. Det s.k. södra LFA-stödet förstärks med 100 miljoner kronor per år i förhållande till regeringens förslag. Därmed tillgodoses ett antal motionsyrkanden (m, fp, c, kds, mp, v) helt eller delvis.
Med instämmande i flera motionsyrkanden (m, c) förordar utskottet att riksdagen godkänner och ger regeringen till känna ett uttalande av innebörd att den framförhandlade ramen för det nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket ligger fast och att ramen får utnyttjas utifrån en samlad bedömning av samhällsekonomi och miljöbehov. Motsvarande skall även gälla inriktningen av och de av utskottet förordade budgetmässiga åtagandena rörande det s.k. LFA-stödet.
Med anledning av ett motionsyrkande (c) föreslår utskottet att det av EU delfinansierade miljöstödet förstärks i förhållande till regeringens förslag med en nationell insats på 350 miljoner kronor. För delfinansiering av denna förstärkning utnyttjar utskottet 280 miljoner kronor av det nationella Norrlandsstödet. I samband härmed föreslår utskottet med anledning av sex motionsyrkanden (m, fp, c, mp, v) att stöd även bör utgå till jordbrukare som delvis ställer om till ekologisk odling.
När det gäller arealersättning förordar utskottet med anledning av fem motionsyrkanden (m, fp, c, kds) en indelning i fem områdesklasser. Vidare föreslår utskottet att antalet interventionsorter skall vara 33, fördelade över landet. Därmed tillgodoses ett antal motionsyrkanden (m, fp, c, v, kds, s) helt eller delvis.
I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats 44 reservationer och ett särskilt yttrande.
Propositionerna
ANDRA HUVUDTITELN
Regeringen (Justitiedepartementet) har i proposition 1994/95:100 bilaga 3 föreslagit
G. Gentekniknämnden
(G 6) att riksdagen till Gentekniknämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 086 000 kr.
NIONDE HUVUDTITELN
Regeringen (Jordbruksdepartementet) har i proposition 1994/95:100 bilaga 10 föreslagit
Jordbruksdepartementet
att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
A. Internationellt samarbete
(A 1) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 244 500 000 kr.
(B 2) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om utnyttjandet av statlig kreditgaranti,
(B 2) 2. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av jordfonden,
(B 2) 3. att riksdagen till Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 67 500 000 kr.
(B 3) att riksdagen till Stöd till jordbrukets företagshälsovård för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 37 500 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 28 296 000 kr.
(B 5) att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 502 000 kr.
(B 6) att riksdagen till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 500 000 kr.
(B 7) att riksdagen till Strukturstöd inom livsmedelssektorn för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 58 500 000 kr.
(B 8) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierat strukturstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 103 500 000 kr.
(B 9) att riksdagen till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 452 000 000 kr.
(B 10) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 284 000 000 kr.
(B 11) att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 000 kr.
(B 12) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 000 kr.
(B 13) att riksdagen till Arealersättning och djurbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 8 540 000 000 kr.
(B 14) att riksdagen till Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 575 000 000 kr.
(B 15) att riksdagen till Köp och försäljning av mjölkkvoter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(B 16) att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m. för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 179 000 000 kr.
C. Fiske
(C 1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 93 459 000 kr.
(C 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 684 000 kr.
(C 3) att riksdagen till Strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 53 837 000 kr.
(C 4) att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 120 000 000 kr.
E. Djurskydd och djurhälsovård
(E 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 697 000 kr.
(E 2) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
(E 3) att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 101 289 000 kr.
(E 4) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 7 500 000 kr.
(E 5) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 39 151 000 kr.
(E 6) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 110 000 kr.
(E 7) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 102 874 000 kr.
F. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(F 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr.
(F 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 002 000 kr.
(F 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 36 634 000 kr.
(F 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 943 000 kr.
G. Livsmedel
(G 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 647 000.
(G 4) 1. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört beträffande disposition av medlen under anslaget,
(G 4) 2. att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 189 589 000 kr.
(G 5) att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(G 6) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 55 304 000 kr.
(G 7) att riksdagen till Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 9 000 000 kr.
(G 8) att riksdagen till Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.
TOLFTE HUVUDTITELN
Regeringen (Näringsdepartementet) har i proposition 1994/95:100 bilaga 13 föreslagit
(B 1) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(B 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 424 200 000 kr.
(B 3) att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(B 5) att riksdagen till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 147 000 000 kr.
(B 6) att riksdagen till Bidrag till skogsfröplantager för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 021 000 kr.
Proposition 1994/95:105
Regeringen (Näringsdepartementet) har i proposition 1994/95:105 föreslagit
(G 6) att riksdagen till Gentekniknämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 600 000 kr.
Motionerna
1994/95:Jo201 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöersättning till jordbrukssektorn.
1994/95:Jo202 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av begreppen jordbrukspolitik resp. livsmedelspolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den globala livsmedelsförsörjningen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprogram för jordbruket,
7. att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket för 1995/96 anvisar 700 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 500 000 000 kr,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återförande av miljöavgifter till jordbruksnäringen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till mindre gynnade områden (LFA),
10. att riksdagen till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar 300 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 1 752 000 000 kr,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologiskt jordbruk,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten,
13. att riksdagen till Stöd till jordbrukets företagshälsovård för budgetåret 1995/96 anvisar 300 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 337 500 000 kr,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på bioråvaror,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av arbetet med reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en parlamentarisk kommitté för att arbeta fram en svensk strategi för reformeringen av CAP samt följa och utvärdera den svenska politiken.
1994/95:Jo203 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av klargörande regler för behandling av mark som inte odlas så att den inte skapar olägenheter för omgivningen.
1994/95:Jo204 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till försöksverksamhet med ekologisk odling och mjölkproduktion.
1994/95:Jo205 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till sockertillverkningen på Gotland.
1994/95:Jo206 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att stöd med 200 000 000 kr per år skall utgå till avbytarverksamheten under budgetperioden,
2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning för att utröna när och på vilket sätt näringen kan överta hälften av det statliga stödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts om stödet till avbytarverksamheten.
1994/95:Jo207 av Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lantbrukets villkor.
1994/95:Jo208 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att i skötsellagen införa krav på odlingsfria zoner på 5--10 meter längs vattendrag.
1994/95:Jo209 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga kreditgarantier till jordbruksföretag.
1994/95:Jo210 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett program som visar hur målet att 10 % av åkerarealen skall odlas ekologiskt år 2000 skall nås,
2. att riksdagen beslutar fastställa målet att konstgödselanvändningen inom jordbruket skall halveras till år 2000 utifrån 1994 års förbrukning,
3. att riksdagen beslutar fastställa målet att användningen av bekämpningsmedel skall reduceras med 80 % till år 2000 utifrån 1994 års siffror,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräkning av reduktionen av bekämpningsmedel vad gäller antal kilogram respektive dos,
5. att riksdagen till konto B 11 Miljöersättningar i jordbruket till delprogram för stöd till ekologisk odling anslår 450 000 000 kr för budgetperioden, fördelat på 150 000 000 kr odlingssäsong 1995 och 300 000 000 kr 1996, varav hälften finansieras av EU,
6. att riksdagen beslutar att arealstöd för ekologisk odling skall utgå dels till odlare som ställt om hela odlingsarealen, dels till omställd areal hos odlare som avser att ställa om hela gården och till ekologiskt odlad åkerareal på gård där hela gårdens åkerareal inte avses ställas om, för samtliga med kontrakterad odling under 5 år,
7. att riksdagen beslutar att arealstöd skall utgå till samtliga grödor liksom till vall, bete och träda,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts om ekologisk odling,
9. att riksdagen beslutar att under konto B 11 Miljöersättningar inom jordbruket för nytt delprogram: miljöprogram Resurshushållande konventionellt jordbruk anslå 200 000 000 kr under 1995 och 500 000 000 kr under 1996, totalt för budgetperioden 700 000 000 kr, varav hälften finansieras av EU,
10. att riksdagen beslutar att villkoren för stöd enligt detta program skall vara enligt förslag i SOU 1994:82, men med de ändringar som föreslås i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts i motionen om stöd till resurshushållande konventionellt jordbruk,
12. att riksdagen under konto B 11 Miljöersättningar inom jordbruket för nytt delprogram Produktionsanknutet generellt stöd till vall och bete i stödområdena 1--4 och i södra Sveriges s.k. LFA-område under budgetperioden anslår 800 000 000 kr per år, totalt 1 600 000 000 kr, varav hälften finansieras av EU,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts om stöd till utrotningshotade husdjursraser, våtmarker m.m. inom konto B 11 Miljöersättningar inom jordbruket,
14. att riksdagen till konto B 11 Miljöersättningar inom jordbruket totalt anslår 1 700 000 000 kr som förslagsanslag under budgetperioden,
15. att riksdagen beslutar att på konto B 12 Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar uppföra 1 700 000 000 kr under budgetperioden,
16. att riksdagen till konto B 6 Stöd till sockerbruket på Gotland anvisar 18 750 000 kr som förslagsanslag under budgetperioden,
17. att riksdagen till konto B 9 Regionala stöd till jordbruket för stöd till södra Sveriges LFA-områden anvisar 270 000 000 kr på årsbasis, totalt 540 000 000 kr för budgetperioden,
18. att riksdagen beslutar att stödnivån för stöden till lantbruket i Norrland enligt förslag i proposition 1994/95:19 skall vara 1 044 miljoner kronor och att det nationella stödet därmed minskas till 210 000 000 kr,
19. att riksdagen till konto B 9 Regionala stöd till jordbruket totalt anvisar 875 000 000 kr per odlingssäsong, totalt för budgetperioden med avräkning enligt budgetpropositionen 1 078 000 000 kr för budgetperioden,
20. att riksdagen på konto B 10 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket uppför 390 000 000 kr för budgetperioden,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts om att strukturstöden och miljöstöden skall fördelas enligt förslag i proposition 1994/95:19,
22. att riksdagen till konto B 3 Stöd till jordbrukets företagshälsovård för budgetperioden anvisar 337 500 000 kr som förslagsanslag, där 300 000 000 kr avsätts till avbytarverksamheten,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts om avbytarverksamheten,
24. att riksdagen till konto G 8 Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet anslår 43 000 000 kr under budgetperioden, där 3 miljoner kronor avser förstärkning av KRAV-organisationen och 10 miljoner kronor avser förstärkning för ekologiska produkter,
27. att riksdagen beslutar att till konto B 4 Rådgivning och utbildning anslå 103 296 000 kr för budgetperioden, där 75 000 000 kr avser förstärkning till rådgivning för ekologisk odling enligt förslag i motionen,
28. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften för kväve i gödselmedel till 5,60 kr per kilogram, om andelen kväve i medlet är minst 2 %,
29. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på kadmium i gödselmedel till 50 kr per gram, till den del Cd-innehållet överstiger 5 gram per ton fosfor,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för att helt eliminera kadmium ur gödselmedel,
31. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på bekämpningsmedel till 100 kr per kilogram verksam beståndsdel,
32. att riksdagen beslutar att miljöavgifterna i punkterna 28, 29 och 31 skall gälla från den 1 mars 1995,
33. att riksdagen till konto F 3 Statens växtsortnämnd anslår 4 002 000 kr som förslagsanslag under budgetperioden, där 4 miljoner kronor avsätts för sortgodkännande av traditionella köksväxtsorter,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt har anförts i motionen.
1994/95:Jo211 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Jordfonden.
1994/95:Jo212 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten.
1994/95:Jo213 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till stimulans- och stödprogram till ekologisk odling på sätt som redovisas i motionen.
1994/95:Jo214 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen med EU förhandlar fram en ny överenskommelse om antalet interventionsorter i enlighet med det förslag som finns i motionen.
1994/95:Jo215 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglering av hur areal omställd enligt 1990 års jordbrukspolitiska beslut får tas in under EU:s jordbrukssystem CAP.
1994/95:Jo216 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att antalet interventionsorter utökas till 33.
2. att riksdagen hos regeringen begär att den utformar ett Miljöstöd Nord i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo217 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om LFA-stöd till det inre av Hallands glesbygdsområden.
1994/95:Jo219 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd för maskinringsverksamheten.
1994/95:Jo220 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mjölkkvotstilldelning till besättningar som är av rasen svensk kullig boskap, SKB.
1994/95:Jo221 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående användning av EU:s mål 6-medel för fortsatt avbytarverksamhet inom mål 6-området.
1994/95:Jo222 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet prisorter för inlösen av spannmål.
1994/95:Jo223 av Patrik Norinder och Christel Anderberg (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet regioner och EU:s arealersättning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökning av antalet prisorter.
1994/95:Jo224 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpningen av Sveriges EU-avtal med avseende på jordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det framförhandlade resultatet skall utnyttjas i större utsträckning.
1994/95:Jo227 av Marie Wilén och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen till utveckling av naturbruksskolorna som kunskapscentra för budgetåret 1995/96 anslår 5 000 000 kr genom omfördelning inom Jordbruksdepartementets anslag B 1.
1994/95:Jo228 av Agneta Brendt och Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologisk odling.
1994/95:Jo229 av Maggi Mikaelsson och Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arrendatorers möjlighet att få ersättning för mjölkkvot.
1994/95:Jo230 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispens från gällande EU-regler avseende odling av spannmål för eldningsändamål.
1994/95:Jo231 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om maskinringarnas betydelse i framtida svenskt lantbruk.
1994/95:Jo232 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöstödet i stödområdena 1--4.
1994/95:Jo233 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till jordbruket i norra Västmanland.
1994/95:Jo234 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av miljöstöd för animalieproduktionen i stödområde 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svinproduktionen i stödområde 4,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppflyttning av vissa kommuner i högre stödområde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning av industristödet i stödområde 4.
1994/95:Jo235 av Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utnyttjandet av EU:s miljöstöd.
1994/95:Jo236 av Inger René och Gustaf von Essen (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av subventioner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga medel till avbytartjänster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om EU:s startstöd till avbytarorganisationen.
1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anpassningen till EU:s jordbrukspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av EU:s jordbrukspolitik CAP,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om urholkning av EU-avtalet,
4. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys kring effekterna av riksdagens beslut i anledning av EU-avtalet i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprogrammet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om LFA-stödet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealersättningar inom EU,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prisorter för inlösen av spannmål,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöavgifter,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bioproduktion,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiering av EU-avgiften,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiska konsekvenserna för jord- och skogsbruket till följd av skattepolitiken,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ekologisk odling skall kunna bedrivas på delvis omställda gårdar,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska livsmedelsbranschen i det internationella perspektivet,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om långsiktiga mål för livsmedelssektorn i Sverige,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regional omfördelning och kapitaliseringseffekter,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om parlamentarisk uppföljning av utvecklingen av jordbruket i Sverige,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljningen av tillgångarna i Jordfonden,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den privata äganderätten.
1994/95:Jo240 av Kjell Ericsson och Börje Hörnlund (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad användning av framförhandlat miljöstöd i regionalpolitiskt syfte för att bibehålla stödnivån i stödområde 4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att lösa problemen med det regionala stödet till svinproduktionen i stödområde 4,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stå fast vid höstriksdagens beslut om att beräkna behovet av nationellt stöd i svinproduktionen utifrån en tredjedel egenproducerad spannmål i stödområdena 1--3,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om djurkoppling vid användning av miljöstöd i regionalpolitiskt syfte,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktionsanknytning för nationellt stöd till mjölkproduktionen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållet anslag till avbytarverksamheten.
1994/95:Jo241 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en marknadsinriktad målsättning för jordbruks- och livsmedelspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensanalyser beträffande marknadsmässig prisbildning och resursfördelning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om politiskt beslutad kostnadsbelastning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ramprogram på jordbruks- och livsmedelssektorn för Sydsverige,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda konkurrenskontroller på jordbruks- och livsmedelsområdet.
1994/95:Jo242 av Karl Hagström och Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mjölkkvoter och arrendatorer.
1994/95:Jo243 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvottilldelning för ekomjölkproducenterna.
1994/95:Jo244 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning.
1994/95:Jo245 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet prisorter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en prisort i Örebro län.
1994/95:Jo246 av Eva Eriksson och Lennart Fremling (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av regionalstödet,
2. att riksdagen till anslaget B 9 Regionala stöd till jordbruket anvisar 225 000 000 kr mer än vad regeringen har föreslagit eller således 1 677 000 000 kr samt justerar anslaget B 10 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd i motsvarande grad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av miljöstödet,
4. att riksdagen till anslaget B 11 Miljöersättningar inom jordbruket anvisar 375 000 000 kr mer än vad regeringen har föreslagit eller således 1 175 000 000 kr samt justerar anslaget B 12 Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar i motsvarande grad,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av arbetet i EU,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett ökat antal ersättningsnivåer för arealersättning, vilka skall kompensera ett lägre spannmålspris,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal interventionsorter,
1994/95:Jo247 av Ingegerd Wärnersson och Marianne Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om livsmedelsproduktionen i Sydsverige.
1994/95:Jo248 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av mjölkkvoter med hänsyn till förhållandena i norra Sverige.
1994/95:Jo249 av Bo Bernhardsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett aktivt svenskt agerande för en reformering av EU:s jordbrukspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av en utvärdering och uppföljning av återregleringens konsekvenser för det svenska jordbruket.
1994/95:Jo250 av Jörgen Persson och Rune Berglund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om maskinringarnas betydelse i framtida svenskt lantbruk.
1994/95:Jo251 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av tydliga signaler för att främja ekologisk produktion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om storlek och utformning av riktad arealersättning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologisk rådgivning inom förstärkt anslag till miljöprogrammet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktionsbegränsningar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om KRAV-kontrollen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekologisk inriktning på forskning och försök.
1994/95:Jo252 av Agneta Ringman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om landskapsvårdande åtgärder för Öland.
1994/95:Jo254 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytarverksamheten inom lantbruket.
1994/95:Jo255 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av konsekvensanalys rörande jordbrukets ekonomi och villkor.
1994/95:Jo258 av Krister Örnfjäder och Agne Hansson (s, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompensation vid fördelning av mjölkkvoter.
1994/95:Jo259 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att under anslaget B 1 Jordbruksverket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 12 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Stöd till jordbrukets företagshälsovård inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 37 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar att sätta upp ett nytt anslag under Jordbruksdepartementets huvudtitel för stöd till avbytarverksamheten samt anvisar detta anslag 150 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget B 4 Rådgivning och utbildning anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 28 296 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att under anslaget B 9 Regionala stöd till jordbruket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 237 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att under anslaget B 10 Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 75 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att under anslaget B 11 Miljöersättningar inom jordbruket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 1 461 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 1 461 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att under anslaget C 1 Fiskeriverket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 43 500 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att under anslaget F 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 15 000 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att under anslaget G 3 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden inom Jordbruksdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 5 647 000 kr i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo260 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att ge Skånes jordbruk och livsmedelsproduktion goda konkurrens- och utvecklingsmöjligheter.
1994/95:Jo261 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges uppgift när det gäller utformningen av den framtida jordbrukspolitiken i EU,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbruket som sysselsättningsskapande verksamhet,
3. att riksdagen till Stöd till jordbrukets företagshälsovård (B 3) för budgetåret 1995/96 anvisar 150 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
4. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 20 000 000 kr från Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F 6) till Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 7),
6. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 140 000 000 kr från Regionala stöd till jordbruket (B 9) till Miljöersättningar inom jordbruket (B 11),
7. att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket (B 11) för budgetåret 1995/96 anvisar 910 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöåtgärder inom jordbruket så att 400 000 000 kr avser stöd till vall och bete i Norrland, 300 000 000 kr avser stöd till vall och bete i södra Sveriges skogs- och mellanbygder, 200 000 000 kr avser miljöåtgärder i det konventionella jordbruket, 150 000 000 kr avser rådgivning och utbildning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Norrlandsjordbruket,
10. att riksdagen för budgetåret 1995/96 beslutar överföra 30 000 000 kr från Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet (G 8) till Sveriges lantbruksuniversitet (H 1),
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka antalet prisorter för spannmål.
1994/95:Jo262 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöstödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om LFA-stödet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att öka antalet interventionsorter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exportbidrag vid export av havre,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsekvensanalys,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av EU-råd.
1994/95:Jo263 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av svensk jordbrukspolitik syftande till att ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet och fullt utnyttjande av befintlig åkermark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det globala perspektivet i livsmedelsförsörjningen skall vägas in vid utformningen av jordbrukspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en konsekvensanalys av den förda jordbrukspolitiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprogrammet omfattande bevarandeprogram, program för resurshushållning och program för ekonomisk bärkraft, innebärande en strävan mot att de tre delprogrammen används fullt ut,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att principen om återförande av miljöavgifter till jordbruksnäringen skall tillämpas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till mindre gynnade områden (LFA), vilket innebär 150 000 000 kr utöver regeringens förslag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealersättning till det ekologiska jordbruket för CAP- och icke CAP-grödor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet klasser för arealersättning till CAP-grödor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet prisorter för intervention,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten och anvisar 200 000 000 kr utöver regeringens förslag,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om instruktioner till Jordbruksverket när det gäller att stimulera jordbruket och trädgårdsnäringen till en bättre ekologisk anpassning.
1994/95:Jo264 av Agneta Ringman och Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av bettransportstödet till betodlarna i sydöstra Sverige.
1994/95:Jo265 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslaget till miljöersättningar i jordbruket bör kompletteras så att ersättning kan utgå till odling av äldre, genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs,
2. att riksdagen under förutsättning att yrkande 1 inte bifalls som sin mening ger regeringen till känna att resurser på annat sätt bör ställas till förfogande så att kraven enligt konventionen om biologisk mångfald uppfylls.
1994/95:Jo266 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytarverksamheten.
1994/95:Jo268 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet interventionsorter som finansieras av EU.
1994/95:Jo269 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lilian Virgin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om interventionsorter och avbytarverksamhet.
1994/95:Jo270 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kravet på införande av miljöstöd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av ett väsentligt ökat antal interventionsorter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytartjänsten.
1994/95:Jo271 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys av det svenska slätt- och mellanbygdsjordbrukets konkurrenssituation inom EU.
1994/95:Jo272 av Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för att avbytartjänsten skall få vara kvar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stöd till mindre gynnade jordbruksområden (LFA) bör utgå till hela Gotland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de möjligheter som finns att utnyttja EU:s miljöprogram bör tas till vara fullt ut,
4. att riksdagen hos regeringen begär att den med EU framförhandlar en ny överenskommelse om antalet interventionsorter så att Gotland finns med som interventionsort.
1994/95:Jo273 av Marie Wilén (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprogram för jordbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mindre gynnade områden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avbytarverksamheten.
1994/95:Jo274 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett fullt utnyttjande av LFA-stödet enligt EU-avtalet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att kompensera konkurrensnackdelarna för svinproduktion inom området LFA-syd,
3. att riksdagen till Lantbrukets avbytarverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar 200 miljoner kronor eller för 18 månader 300 miljoner kronor.
1994/95:Jo275 av Lennart Brunander och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatt stöd till maskinringsverksamheten.
1994/95:Jo276 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den nu förda EU-politikens effekter för bl.a. skånska lantbrukare.
1994/95:Jo278 av Helena Nilsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt livsmedelspolitiskt program.
1994/95:Jo301 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett storskaligt kalkningsprogram för skogsmark i Sverige.
1994/95:Jo302 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning och askåterföring i Halland.
1994/95:Jo306 av Ronny Olander och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av ny plantering av ädellövskog.
1994/95:Jo307 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad satsning på skogsbilvägar.
1994/95:Jo308 av Rune Berglund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsbilvägar i Jämtlands län.
1994/95:Jo309 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Skogsstyrelsen ges i uppdrag att tillhandahålla service för vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Jo402 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till Fiskeriverket.
1994/95:Jo415 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel ur anslaget C 3 skall kunna användas för att trålare i tider av fiskestopp utrustas till att arbeta med att rensa bort spökgarn etc.
1994/95:Jo416 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen avslår förslaget om ökat anslag till Fiskeriverket.
1994/95:Jo503 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 50 miljoner kronor för innevarande budgetår för att ge organisationer möjlighet att söka medel för att informera om genteknikens följder.
1994/95:Jo507 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att anslå 2 miljoner kronor under budgetåret för att börja arbete med sortgodkännande av traditionella växtsorter.
1994/95:Jo609 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur EU:s miljöprogram för jordbruket kan utnyttjas i syfte att öka investeringar i våtmarker.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för ett resurshushållande jordbruk.
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för ett förenklat regelkomplex inom EU:s jordbrukssektor,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande i arbetet för att miljöanpassa det konventionella jordbruket samt främja det ekologiska jordbruket i EU.
1994/95:K508 av Ulf Björklund och Rolf Åbjörnsson (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de samiska näringarnas möjligheter att få del av EU:s mål 6-områdesstöd bl.a. genom upprättandet av ett miljöprogram enligt EU:s miljöförordning 2078/92.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett framtidsprogram för livsmedelssektorn,
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
21. att riksdagen beslutar öka anslaget till miljöstöd med 400 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
19. att riksdagen till avbytartjänst och miljöstöd för budgetåret 1995/96 anvisar 500 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:U502 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige inom EU bör arbeta för att jordbrukspolitiken läggs om så att ökad import från Östeuropa och u-länder blir möjlig och att utvecklingen styrs i riktning mot ett ekologiskt och djurvänligt jordbruk.
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges roll som pådrivande för en avreglering av och om minskat stöd till EU:s jordbrukspolitik.
1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbrukspolitiken.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppdra åt Konsumentberedningen att analysera de förändringar och konsekvenser EU-medlemskapet medför.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
Representanter för Jordbruksdepartementet har bl.a. lämnat information om de pågående förhandlingarna med EU angående Sveriges medverkan i den gemensamma jordbrukspolitiken. Lars-Erik Hellberg, Svenska Lantarbetareförbundet, har informerat utskottet om sitt utredningsarbete beträffande avbytarverksamheten.
Vidare har utskottet uppvaktats av representanter för Sveriges Jordägareförbund, LRF:s Norrlandsgrupp och Norrbottens Bär och Grönsaker Ekonomiska Förening.
Utskottet har mottagit ett antal skrivelser i ärendet.
Utskottet
1. Svensk jordbrukspolitik m.m.
Propositionen
Enligt regeringen måste en svensk och europeisk jordbrukspolitik ha sin utgångspunkt i det globala livsmedelspolitiska perspektivet. I en värld där de rika länderna dumpar sin överskottsproduktion i bl.a. tredje världens städer kommer urbaniseringen i dessa delar av världen att accelerera och en fortsatt ensidig exportproduktion av specialgrödor att ytterligare utarma landsbygden och jordarna. Ländernas förmåga att försörja sig själva minskar. Därför måste den nationella livsmedelspolitiken inte bara integreras i EU:s. Den måste, liksom EU:s, ses och förstås i sitt globala sammanhang.
Sveriges medlemskap i EU innebär att vi skall samordna vår politik på livsmedelsproduktionens område med EU:s jordbrukspolitik. Den gemensamma jordbrukspolitiken -- Common Agricultural Policy (CAP) -- är ett av EU:s viktigaste samarbetsområden. Enligt regeringen är det viktigt att det finns ett levande jordbruk i landets alla delar. Jordbrukspolitiken har starka regionalpolitiska inslag även inom EU. En smidig administration behöver utformas för hantering av de olika stödordningarna. De olika strukturstöden som rör jordbruket skall administreras inom länsstyrelserna. Detta innebär att länsstyrelserna får en mycket viktig roll i den regionala utvecklingen. De får ansvar för områden som på ett gynnsamt sätt stödjer och kompletterar varandra i utvecklingen av ett mångfasetterat och miljövänligt lantbruk med kulturmiljövård som ett viktigt inslag. Till denna bild hör också de extra resurser som avsatts för att stimulera kvinnligt företagande i hela landet och som mycket väl kan kombineras med de olika insatserna inom jordbrukspolitikens område. De förslag som läggs i det följande till kompletterande miljöåtgärder, stöd till mindre gynnade områden och olika direktbidrag ger möjlighet att på ett balanserat sätt, utan alltför omfattande snedvridningar mellan olika produktionssektorer och regioner, hantera de problem som kan uppstå i samband med införandet av CAP. Enligt regeringen har miljö- och regionalpolitiska hänsyn samt incitament till en inriktning mot kvalitet prioriterats i stället för kvantitet. Därmed skall det svenska jordbrukets ställning på EU-marknaden stärkas och grunden läggas till ett långsiktigt uthålligt jordbruk.
Enligt regeringen bör det genom de presenterade besparingarna för hela mandatperioden nu gå att med större säkerhet planera för framtiden. Regeringen föreslår att merparten av besparingarna tas ut i samband med övergången till EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige har i samband med avtalet om ett EU-medlemskap förhandlat fram olika stödformer som är av frivillig art och enbart till en del finansierade över EU:s budget. Dessa utnyttjas i dag bara till en del, medan de direktbidrag som utgår givetvis utnyttjas fullt ut. Skälet till att regeringen föreslår att de frivilliga bidragen skall utnyttjas i begränsad utsträckning är att den svenska medfinansieringen skulle utgöra en alltför stor belastning på statsbudgeten. Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige är en av de faktorer som kommer att avgöra hur dessa stödformer utnyttjas i framtiden. Besparingsåtagandet inom jordbruksområdet fram till år 1998 utöver de besparingar som presenteras för budgetåret 1995/96 omfattar ca 500 miljoner kronor. Enligt regeringen finns besparingspotentialen framför allt på administrationen. I övrigt kan besparingar hämtas hem genom förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken som resulterar i utgiftsminskningar på den svenska statsbudgeten. Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde minskas med 332 miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 349 miljoner kronor. För en 12-månadersperiod blir besparingen 232 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Besparingsåtgärder (miljoner kronor)
1995/96 1998* (12 mån)
Miljöersättningar inom jordbruket 974 974 Stöd till mindre gynnade områden 150 150 Forskning och utbildning 200 200 Övrigt 172 672
Summa besparingar brutto 1 496 1 996
Reformer -389 -389
Summa besparingar netto 1 107 1 607*
* De bestående besparingarna budgetåret 1998 beräknas uppgå till 500 miljoner kronor utöver vad som föreslås för budgetåret 1995/96 (12 månader).
Motionerna
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 2 utesluter begreppet livsmedelspolitik produktion av energi- och industriråvaror samt hänsynstagande till kulturmiljö och biologisk mångfald. Lämpligare är att i dessa sammanhang i stället använda det vidare begreppet jordbrukspolitik. Enligt yrkande 4 måste jordbrukspolitiken utformas med hänsyn till den globala livsmedelsförsörjningen. Sverige bör ha en naturresursberedskap för att snabbt kunna öka produktionen. I motion Jo210 (mp) yrkande 34 framhålls bl.a. att Sverige måste få ett lantbruk som är långsiktigt uthålligt. Intresset är stort både hos konsumenter och lantbrukare för det ekologiska jordbruket. Det är därför viktigt att de rätta politiska signalerna ges för att få i gång en utveckling mot ett hållbart lantbruk. Enligt motion Jo238 (m) innebär förslaget om finansieringen av EU-avgiften att skattebelastningen inte kommer att stå i proportion till jordbrukets del i samhällsekonomin (yrkande 12). Den förda skattepolitiken kommer att få oacceptabla ekonomiska konsekvenser för jord- och skogsbruket (yrkande 13). Enligt yrkande 23 måste den svenska livsmedelsbranschen ses i det internationella perspektivet. Man måste tillsammans med näringen tillvarata och utveckla den svenska livsmedelsproduktionen och genom olika stöd skapa goda förutsättningar och rättvisa villkor. I yrkande 24 framhålls betydelsen av långsiktiga mål för livsmedelssektorn i Sverige. Näringen måste anpassas till förhållanden som kan antas bli gällande i en framtida avreglerad internationell marknad. Även i motion Jo241 (fp) yrkande 1 konstateras att det behövs en marknadsinriktad målsättning för jordbruks- och livsmedelspolitiken. Regeringen bör i samråd med konsument- och producentsidan formulera en gemensam målsättning. Enligt yrkande 3 får produktionen i Sydsverige inte drabbas av politiskt beslutade kostnader som avviker från vad som gäller i närområdet. Ett ramprogram bör utformas för jordbruks- och livsmedelssektorn i Sydsverige (yrkande 4). Vidare behövs särskilda konkurrenskontroller på jordbruks- och livsmedelsområdet (yrkande 8). När det gäller livsmedelsproduktionen i Sydsverige framhålls i motion Jo247 (s) att en marknadsmässig resursfördelning och prisbildning måste underlättas. Avregleringen måste fortsätta och politiskt beslutade kostnader som snedvrider konkurrensförhållandena i närområdet bör ej accepteras. I motion Jo260 (c) yrkande 1 betonas behovet av åtgärder för att ge Skånes jordbruk och livsmedelsproduktion goda konkurrens- och utvecklingsmöjligheter. Jordbruket som sysselsättningsskapande verksamhet uppmärksammas i motion Jo261 (v) yrkande 2. Enligt motionärerna är få sysselsatta i första ledet men om man räknar hela kedjan blir de tre gånger så många. Enligt motion Jo263 (kds) yrkande 1 bör svensk jordbrukspolitik inriktas på att ge möjlighet att bedriva jordbruk i hela landet med ett fullt utnyttjande av befintlig åkermark. Vid utformningen av jordbrukspolitiken måste det globala perspektivet i livsmedelsförsörjningen vägas in (yrkande 2). I motion Jo278 (c) yrkas att ett nationellt livsmedelspolitiskt program utformas med klart formulerade mål och strategier (yrkande 1). Enligt motion K630 (s) yrkande 5 bör ett framtidsprogram för den skånska livsmedelssektorn utarbetas som syftar till att utveckla kvalitet i produktionen. Staten och regionala organ måste samverka och ta initiativ till utarbetande av ett program för bionäringarna och livsmedelsindustrin.
Enligt motionerna Jo202 (c) yrkande 14 och Jo238 (m) yrkande 10 bör en satsning på bioråvaror initieras så snart som möjligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag i enlighet med betänkandet Växande grödor (SOU 1994:113).
Utskottets överväganden
Sveriges medlemskap i EU betyder att marknadsförutsättningarna för jordbruket och livsmdelsproduktionen har förändrats. Gränserna öppnas för handel och konkurrensen skärps. Som framhålls i flera motioner behöver mer långsiktiga mål på jordbruksområdet fastställas som förbereder landet för den dag då jordbruket skall konkurrera och verka på en i det närmaste avreglerad internationell livsmedelsmarknad. Det svenska jordbruket måste på ett smidigt och konsekvent sätt anpassas till denna situation. Bl.a skulle konsument- och producentsidan i samråd kunna formulera en målsättning för en mer marknadsinriktad jordbruks- och livsmedelspolitik. Härigenom skapas även bättre planeringsförutsättningar för dem som är verksamma med jordbruks- och livsmedelsproduktion. Verksamheten har under senare år fått leva i ovisshet om de framtida villkoren. Som regeringen framhåller bör det nu också gå att med större säkerhet planera för framtiden genom att riktlinjerna nu läggs fast, EU-medlemskapets effekter slår igenom direkt och besparingarna presenteras för hela mandatperioden. Den svenska jordbrukspolitiken skall främja jordbrukets möjligheter att som en del av kretsloppssamhället producera livsmedel, bioenergi och andra bioråvaror. Ett livskraftigt jordbruk främjar samtidigt den biologiska mångfalden och kulturmiljövården. På det livsmedelspolitiska området skall konsumentintresset främjas och frågor som rör livsmedelskvalitet, prissättning, konkurrens, m.m. drivas med kraft.
Som regeringen framhåller är det viktigt att man vid samordningen med EU:s jordbrukspolitik uppmärksammar betydelsen av ett levande jordbruk i landets alla delar. Jordbrukspolitiken har starka regionalpolitiska inslag även inom EU. Som framgår av regeringens förslag skall strukturstöden som rör jordbruket administreras inom länsstyrelserna. Detta innebär enligt utskottets mening att länsstyrelserna får en mycket viktig roll i den regionala utvecklingen. Genom de nya funktioner som nu tillförs länsstyrelserna får de ansvar för områden som på ett gynnsamt sätt stödjer och kompletterar varandra i utvecklingen av ett mångfasetterat och miljövänligt lantbruk med kulturmiljövård som ett viktigt inslag. Som framhålls i propositionen hör till denna bild också de extra resurser som avsatts för att stimulera kvinnligt företagande i hela landet och som mycket väl kan kombineras med de olika insatserna inom jordbrukspolitikens område. De förslag beträffande kompletterande miljöåtgärder, stöd till mindre gynnade områden och olika direktbidrag som utskottet behandlar senare i detta betänkande bör öka möjligheterna att på ett balanserat sätt, utan alltför omfattande snedvridningar mellan olika produktionssektorer och regioner, hantera de problem som kan uppstå i samband med införandet av CAP. I likhet med regeringen anser utskottet att miljö- och regionalpolitiska hänsyn samt incitament till en inriktning mot kvalitet i stället för kvantitet bör prioriteras. Därmed stärks det svenska jordbrukets ställning på EU-marknaden och grunden kan läggas till ett långsiktigt uthålligt jordbruk.
Som framgår av det anförda finns det en betydande samstämmighet mellan regeringens uttalanden om jordbruks- och livsmedelspolitikens inriktning (prop. s. 3--7) och de synpunkter som förs fram i motionerna. Utskottet kan för sin del i stor utsträckning ansluta sig till de mer allmänt hållna överväganden om jordbrukspolitiken som görs i t.ex. motionerna Jo210, Jo238, Jo241, Jo247, Jo260, Jo263, Jo278 och K630. Några motionsyrkanden går ut på att riksdagen skall göra uttalanden om jordbrukets betydelse i olika avseenden eller om de negativa effekterna av vissa av de i propositionen framlagda förslagen. Sådana uttalanden är enligt utskottets mening mindre meningsfulla om de inte förenas med verkställbara krav på konkreta åtgärder från regeringens sida. Med de reservationer som innefattas i det anförda delar utskottet t.ex. uppfattningen i motion Jo202 att begreppet livsmedelspolitik i vissa sammanhang kan vara alltför snävt och att begreppet jordbrukspolitik kan vara en bättre benämning på åtgärder som även innefattar t.ex. energiproduktion och hänsyn till kulturmiljö och biologisk mångfald. Utskottet förutsätter att både riksdagen och regeringen använder båda begreppen på ett sätt som bäst tillgodoser behovet av en rättvisande beskrivning av den politik som förs eller av de åtgärder som i förekommande fall är aktuella. Frågan får dock i huvudsak betecknas som en terminologisk fråga och är inte av den beskaffenheten att den bör bli föremål för ett riksdagsbeslut.
Utskottet har inget att invända mot t.ex. bedömningen i motion Jo210 yrkande 34 att det svenska lantbruket bör vara långsiktigt uthålligt. Detta överensstämmer väl med vad riksdagen tidigare beslutat i fråga om miljöpolitiken och kretsloppsarbetet och berörs dessutom i regeringens skrivelse 1994/95:120 om miljön -- vårt gemensamma ansvar (s. 22 f.). Det torde inte heller råda delade meningar angående synpunkterna i motionerna Jo238 och Jo241 om en långsiktig och marknadsinriktad målsättning för livsmedelssektorn och en fortsatt utveckling av livsmedelsbranschen. Motionerna är i stor utsträckning tillgodosedda med vad utskottet anfört ovan.
Sammanfattningsvis bedömer utskottet att följande motioner har tillgodosetts genom utskottets överväganden eller kan förväntas bli i större eller mindre utsträckning tillgodosedda utan något särskilt initiativ från riksdagens sida: Jo202 yrkande 2, Jo210 yrkande 34, Jo238 yrkandena 23 och 24, Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8, Jo247, Jo260 yrkande 1, Jo263 yrkande 1, Jo278 yrkande 1 och K630 yrkande 5.
Som framgår av propositionen har Sverige i samband med avtalet om ett EU-medlemskap förhandlat fram olika stödformer som är av frivillig art och enbart till en del finansierade över EU:s budget. Utskottet gör längre fram i detta betänkande en bedömning som i viss mån avviker från regeringens överväganden när det gäller att utnyttja och medfinansiera de frivilliga bidragen. Det innebär givetvis inte att utskottet motsätter sig vad regeringen anför om att den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige kan påverka i vad mån stödformerna skall utnyttjas i framtiden. Utskottet hänvisar härvidlag till vad som anförs i det följande under vissa anslagspunkter, bl.a. B 3 Stöd till avbytarverksamhet m.m. och B 11 Miljöersättningar inom jordbruket. Med de inskränkningar som innefattas i det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar (mom. 87 i hemställan).
Utskottet kan i stor utsträckning ansluta sig till de synpunkter som redovisas i både propositionen och motionerna Jo202 yrkande 4 samt Jo263 yrkande 2 när det gäller jordbrukspolitiken i ett globalt livsmedelspolitiskt perspektiv. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att det finns rapporter från olika internationella organisationer, bl.a. FAO och Världsbanken, som varnar för krympande produktionsresurser i jordbruket och annan livsmedelsförsörjning. I 1995 års utgåva av Tillståndet i världen från Worldwatch Institute finns beskrivningar av vilka gränser naturen sätter för möjligheterna att öka den globala livsmedelsförsörjningen eller hålla jämna steg med befolkningsutveckling och stigande efterfrågan på livsmedel från vissa länder.
Som också anförs i propositionen hotas livsmedelsförsörjningen av miljöförstöring, erosion, försurning, försaltning och ökenutbredning. Mot bakgrund av detta hot finns det anledning att beakta möjligheterna till en mer flexibel användning av åkermarken till annan produktion än livsmedel, samtidigt som en beredskap för ökad livsmedelsproduktion bibehålls. Den nationella jordbruks- och livsmedelspolitiken måste således inte bara integreras i EU:s utan också ses och förstås i sitt globala sammanhang. Dessa frågor kan med fördel bevakas och drivas inom ramen för bl.a. Sveriges agerande i FAO och i biståndsarbetet. Utskottet utgår från att motionerna Jo202 yrkande 4 och Jo263 yrkande 2 kommer att tillgodoses utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Som framhålls i motion Jo261 yrkande 2 har de areella näringarna stor betydelse för sysselsättningen inom landet, särskilt om man även beaktar de efterföljande leden förädling och distribution. Vidare underskattas alltid lantbrukets del av sysselsättningen eftersom många som arbetar deltid i jordbruket redovisas under andra näringsgrenar. Ett belysande exempel är kvinnorna som ofta kombinerar jordbruksarbete med ett annat deltidsarbete. Den regionalpolitiska betydelsen av en näring som ger arbetsmöjligheter åt både män och kvinnor är föga uppmärksammad. Kvinnornas ekonomiska betydelse för näringen underskattas ofta. Det finns många exempel på hur kvinnor omsatt sina kunskaper och erfarenheter i framgångsrik företagsamhet inom jordbruk och livsmedelsindustri, inte minst i glesbygder. De EU-anknutna strukturstöd som nu blir tillgängliga kan bidra till att ytterligare stödja denna utveckling. Syftet med motion Jo261 yrkande 2 bör mot bakgrund av det anförda kunna tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Utskottet är inte berett att föreslå något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av de i motion Jo238 yrkandena 12 och 13 framförda synpunkterna beträffande EU-avgiftens finansiering m.m. Regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till riksdagen i denna fråga. Motionen avstyrks i berörda delar.
När det gäller bioproduktion och bioråvaror vill utskottet anföra följande. I november 1993 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla och öka användningen av biologiska råvaror i Sverige. I juli 1994 redovisades resultatet i betänkandet Växande råvaror (SOU 1994:113). Betänkandet bereds för närvarande av regeringen. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av beredningen och föreslår därför att motionerna Jo202 yrkande 14 och Jo238 yrkande 10 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
2. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik m.m.
Propositionen
Enligt regeringen bör konsumenternas intresse av bra mat till rimliga priser dominera livsmedelspolitiken. Ett medlemskap i EU kommer sannolikt att innebära en viss matprissänkning som en följd av den förändrade jordbrukspolitiken som innebär att prisstöd ersätts med direktstöd samt att våra gränser öppnas för import. En framtida sänkning av tullar och införselavgifter till följd av GATT-avtalet kommer att inleda en friare handel också på en större världsmarknad. Det kan skapa ytterligare vinster för konsumenterna.
Frågor som rör livsmedel, landsbygdsutveckling och regionalpolitik har stor betydelse inom EU. Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och regionalstöd över strukturfonderna har gradvis utvecklats sedan början av 1960-talet. Större delen av den gemensamma budgeten går till dessa ändamål. Den politik som i dag förs inom livsmedelsområdet har enligt regeringen en rad brister och bör därför förändras på en rad viktiga punkter. Regeringen betonar dock att redovisade förslag ligger i linje med det förändringsarbete som pågår inom gemenskapen. De budgetproblem som förorsakas av den gemensamma jordbrukspolitiken kan komma att förhindra ett närmare samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.
När det gäller vegetabiliesektorn innebär EU:s reform av den gemensamma jordbrukspolitiken som inleddes år 1992 att priserna till bonden på spannmål och oljeväxter fram t.o.m. år 1997 skall närma sig världsmarknadspriset. Producenterna skall kompenseras genom ett generellt arealbidrag. Samtidigt skall en viss andel av arealen tas ur livsmedelsproduktionen. För år 1995 gäller andelen 12 %. Programmet bygger på en kombination av prissänkningar, direkta inkomststöd och produktionsbegränsningar. Enligt regeringen utgör riskerna för att kostnaderna blir högre än väntat samtidigt som produktionen inte begränsas i tillräcklig omfattning starka skäl att fördjupa reformen inom vegetabilieområdet. Priserna bör sänkas till världsmarknadsnivå och gränsskyddet avskaffas. Arealbidragen bör riktas till mindre jordbruk och bidragens värde begränsas kraftigt för de stora producenterna med intensiv produktion. Miljöaspekterna bör ges en starkare ställning bl.a. genom införande av avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel enligt principen att nedsmutsaren skall betala. En framtida inriktning av CAP enligt dessa utgångspunkter skulle gynna jordbruket i länder där merparten av arealen finns hos små och medelstora jordbruk och där kemikalieanvändningen begränsas.
Inom animaliesektorn finns i EU en rad kvotsystem med syfte att reglera produktionen t.ex. inom mjölksektorn. Enligt regeringens uppfattning är kvotsystem ineffektiva och bidrar till bristande konkurrens, högre priser och en låg förändringstakt inom jordbruket. Kostnaderna bärs till stora delar av konsumenterna. En annan effekt av kvotsystem är att en ineffektiv industristruktur bevaras. Sverige bör aktivt arbeta för att kvotsystemen avskaffas.
Enligt regeringen bör sådana generella strukturstöd som ökar livsmedelssektorns konkurrenskraft, genom att utveckla produktionen inom de områden där Sverige har fördelar genom kunnande, teknisk utveckling eller klimat, prioriteras. Regeringen har tidigare redovisat förslag till hur regionala stöd skall tillämpas i norra Sverige (prop. 1994/95:75). När det gäller regionala stöd till jordbruket i södra Sverige bör vissa resurser kunna avsättas till områden med särskilt svåra brukningsförhållanden. Sådana områden finns företrädesvis på det småländska höglandet. Även på Gotland och Öland bör stöd kunna lämnas i form av stöd till mindre gynnade områden. Inriktningen på tillämpningen av EU:s miljöprogram i Sverige har också redovisats i proposition 1994/95:75. I det följande föreslås att vissa resurser avsätts på statsbudgeten för generella strukturstöd samt för miljöprogrammet. Ett program av särskild betydelse för landsbygdens möjligheter att vidareutvecklas är EG:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-stödet. En tillämpning av detta stöd i Sverige bör enligt regeringen i första hand riktas till skogsbygderna i södra och mellersta Sverige. Även öarna Gotland och Öland bör vara aktuella för denna stödform.
Motionerna
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 17 bör arbetet med reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik inriktas på att minska antalet regleringar. Ett stöd bör utformas som huvudsakligen består av areal- och djurbidrag. Vidare måste arbetet fortsätta med att förbättra miljön i jordbruket och produktionen av miljövänliga råvaror stimuleras. Djurskydd och djurhälsa måste stärkas. Motsvarande krav och synpunkter framförs även i motionerna Jo238 (m) yrkande 2, Jo246 (fp) yrkande 5, Jo249 (s) yrkande 1, Jo261 (v) yrkande 1, K224 (kds) yrkandena 19 och 20, U502 (mp) yrkande 3 och U503 (fp) yrkande 8.
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 18 bör en parlamentarisk kommitté inrättas med uppgift att arbeta fram en svensk strategi för reformering av CAP samt följa och utvärdera den svenska politiken. I motion Jo238 (m) yrkande 4 begärs att regeringen genomför en konsekvensanalys kring effekterna av riksdagens beslut i anledning av EU-avtalet. Enligt yrkande 26 bör en parlamentarisk uppföljning beträffande utvecklingen av jordbruket i Sverige genomföras. En konsekvensanalys beträffande marknadsmässig prisbildning och resursfördelning begärs i motion Jo241 (fp) yrkande 2. Även i motion Jo249 (s) yrkande 2 betonas nödvändigheten av en utvärdering och uppföljning av återregleringens konsekvenser för det svenska jordbruket. Behovet av konsekvensanalys rörande jordbrukets ekonomi och villkor framhålls också i motionerna Jo255 (c), Jo262 (c) yrkande 7 och Jo271 (c). Enligt motion Jo262 yrkande 8 bör ett EU-råd inrättas med representanter för bönder, livsmedelsindustri, regering och riksdag. En analys av den förda jordbrukspolitiken krävs även i motion Jo263 (kds) yrkande 3. Enligt motion A807 (c) yrkande 10 bör Konsumentberedningen ges i uppdrag att analysera de förändringar och konsekvenser EU-medlemskapet medför.
I motion Jo210 (mp) yrkas att riksdagen fastställer miljöavgiften för kväve i gödselmedel till 5,60 kr per kg, om andelen kväve i medlet överstiger 2 % (yrkande 28). Vidare yrkas att riksdagen fastställer miljöavgiften på kadmium i gödselmedel till 50 kr per gram, till den del Cd-innehållet överstiger 5 g per ton fosfor (yrkande 29). Vidare begärs i yrkande 30 att möjligheterna för att helt eliminera kadmium ur gödselmedel skall utredas. Enligt yrkande 31 bör riksdagen fastställa miljöavgiften på bekämpningsmedel till 100 kr per kg verksam beståndsdel. De i yrkandena 28, 29 och 31 redovisade miljöavgifterna skall gälla från den 1 mars 1995 (yrkande 32).
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 8 bör miljöavgifterna återföras till jordbruksnäringen. Näringen bör tillföras resurser för miljöinsatser som står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna. Även i motion Jo263 (kds) yrkande 5 hävdas att principen om återförande av miljöavgifter till jordbruksnäringen skall tillämpas. I motion Jo238 (m) yrkande 9 framhålls att miljöargument saknas för att införa höjda skatter på handelsgödsel. En sådan höjning kräver en objektiv och saklig utvärdering. Medel som kommer in bör gå till delfinansiering av deltagandet i EU:s miljöprogram.
Enligt motion Jo203 (fp) behövs klargörande regler för behandling av mark som inte odlas så att den inte skapar olägenheter för omgivningen. I motion Jo215 (mp) yrkas att anslutningen av areal, omställd enligt 1990 års beslut, till EU:s jordbrukssystem (CAP) skall regleras. Areal som tas ur omställningen och in i CAP måste sättas i ogräskarantän, följas av vall, kvävefixerande gröda eller mekanisk bearbetning. Enligt motion Jo208 (kds) bör i skötsellagen införas ett krav på odlingsfria zoner på 5--10 meter längs vattendrag.
Enligt motion Jo238 (m) yrkande 33 måste den privata äganderätten värnas. Vid intrång skall ersättningen utgå till fulla värdet. Nya skatter och pålagor på ägandet kommer att försvaga det familjeägda skogs- och jordbruket.
Utskottets överväganden
Frågor som rör livsmedel, landsbygdsutveckling och regionalpolitik har stor betydelse inom EU och då inte minst som delar av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Utskottet anser i likhet med regeringen att politiken på jordbruks- och livsmedelsområdet har en rad brister och att den behöver förändras på flera viktiga punkter. Vid reformeringen av CAP bör en primär uppgift vara att successivt minska antalet regleringar och minska budgetbelastningen. Marknadsregleringar bör undvikas och det huvudsakliga stödet bör utgå som generella areal- och djurbidrag. När det gäller vegetabilieområdet bör således reformen fördjupas. Sverige bör aktivt arbeta för att kvotsystemen inom animaliesektorn avskaffas. Som regeringen framhåller är kvotsystem ineffektiva och bidrar till bristande konkurrens, högre priser och en låg förändringstakt inom jordbruket. Kostnaderna bärs till stora delar av konsumenterna. En annan effekt av kvotsystem är att en ineffektiv industristruktur bevaras. I fråga om strukturstöd bör man prioritera generella stöd som ökar livsmedelssektorns konkurrenskraft, genom att utveckla produktionen inom de områden där landet (Sverige) har fördelar genom kunnande, teknisk utveckling eller klimat. När det gäller förbättringar av djurhållningen och djurhälsan bör målet vara att de svenska normerna på dessa områden blir vägledande även inom EU. En framtida inriktning av CAP enligt nu redovisade utgångspunkter skulle gynna jordbruket i länder där merparten av arealen finns hos små och medelstora jordbruk och där kemikalieanvändningen begränsas. En sådan inriktning av den fortsatta reformeringen av CAP sammanfaller till övervägande del med de i motionerna Jo202 yrkande 17, Jo238 yrkande 2, Jo246 yrkande 5, Jo249 yrkande 1, Jo261 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20, U502 yrkande 3 och U503 yrkande 8 redovisade synpunkterna. Enligt utskottets mening kan berörda motionsyrkanden därmed i allt väsentligt anses tillgodosedda.
Som anförs i flera motioner är det angeläget att EU-medlemskapets konsekvenser för bl.a. jordbruket utvärderas och följs upp. Utskottet har tidigare framhållit behovet av ett sådant arbete (1994/95:JoU7). Enligt ett frågesvar av jordbruksministern arbetar man inom Jordbruksverket och regeringskansliet med en analys av konsekvenserna för jordbruket av EU-medlemskapet och finansieringen av EU-avgiften. Samråd skall bl.a. ske med lantbrukets företrädare. Resultatet kommer att redovisas i samband med att regeringen presenterar sitt förslag till finansiering av EU-avgiften (se RD 1994/95:56). I avvaktan på resultatet av det pågående analysarbetet anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motionerna Jo238 yrkandena 4 och 26, Jo241 yrkande 2, Jo249 yrkande 2, Jo255, Jo262 yrkande 7, Jo263 yrkande 3 och Jo271. Motionerna avstyrks i berörda delar.
I likhet med vad som anförs i motion Jo202 yrkande 18 anser utskottet att arbetet med en reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) bör beredas på nationell nivå. Vid tidigare förändringar av jordbrukspolitiken i Sverige har förslagen beretts i en sådan parlamentarisk kommitté. Så skedde bl.a. inför 1990 års beslut, och vid Omställningskommissionens arbete fanns också en parlamentarisk referensgrupp som följde arbetet. Den stora andel av EG:s budget som går till den gemensamma jordbrukspolitiken motiverar i sig att dessa frågor bereds i särskild ordning. Utskottet föreslår att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté med uppgift att utarbeta en svensk strategi för reformering av CAP. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo202 yrkande 18 bör ges regeringen till känna. Med det anförda kan syftet med motion Jo262 yrkande 8 i allt väsentligt anses tillgodosett. Motionsyrkandet bör därmed lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Med samma motivering avstyrks även motion A807 yrkande 10.
I samband med riksdagens beslut hösten 1994 om vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen höjdes på förslag av regeringen miljöavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel kraftigt (1994/95:JoU7). Utskottet, som inte finner anledning att nu ompröva avgiften, avstyrker motion Jo210 yrkandena 28, 29, 30, 31 och 32. När det gäller det i motionen framförda kravet beträffande ikraftträdandet vill utskottet framhålla att en sådant beslut inte skulle stå i överensstämmelse med grundlagens förbud mot retroaktiv lagstiftning (RF 2:10).
När det gäller återförande av medel från miljöavgifter vill utskottet anföra följande. Miljöavgifterna är att betrakta som skatter, och som sådana redovisas de som intäkter i statsbudgeten. De kan således inte specialdestineras för särskilda ändamål. Utskottet har tidigare (1994/95:JoU7), i anslutning till motionsyrkanden som syftar till en specialdestinering, framhållit bl.a. att ökade statliga intäkter givetvis också ger staten ökade möjligheter att tillgodose olika ändamål på det jordbrukspolitiska området och att det bör finnas ett samband mellan jordbrukets pålagor och de stödformer som återgår till jordbruket. Utskottet förutsätter givetvis att regeringen vidtar åtgärder i enlighet med det tillkännagivande som gjorts i ovan nämnda betänkande. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo202 yrkande 8, Jo238 yrkande 9 och Jo263 yrkande 5.
Enligt förordningen (1994:1715) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter meddelas föreskrifter om hur jordbruksmark som tagits ur produktion skall skötas på ett miljöanpassat sätt av Jordbruksverket. Nationella miljöregler för träda inom ramen för EU:s arealbidragssystem finns i verkets föreskrifter om arealersättning till jordbrukare som odlar ersättningsberättigade grödor och om foderareal (SJVFS 1995:21). Föreskrifter för hur utträde ur omställningsprogrammet skall ske har ännu inte utfärdats. Utskottet förutsätter att sådana föreskrifter kommer att utfärdas utan dröjsmål. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att förorda något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionerna Jo203 och Jo215 avstyrks.
Utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda en ändring av skötsellagen i enlighet med vad som anförts i motion Jo208. Därmed avstyrks motionen.
När det gäller de i motion Jo238 yrkande 33 framförda synpunkterna om den privata äganderätten vill utskottet erinra om att riksdagen i oktober 1994 antog ett vilande lagförslag om ändring i regeringsformen (1994/95:KU5, rskr. 11). I bestämmelsen i 2 kap. 18 § regeringsformen om rätt till ersättning vid expropriation eller annat sådant förfogande infördes en närmare precisering av det egendomsskydd som anges i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). När det gäller frågan om intrångsersättningar m.m. kommer utskottet i ett vidare sammanhang att få anledning att återkomma till frågan, bl.a. i samband med riksdagens behandling av förslag till miljöbalk. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo238 yrkande 33 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
3. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget A 1.
4. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet och har som övergripande mål att verka för en positiv utveckling av jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade omställningen av jordbruket, dels följa utvecklingen inom sitt område med anledning av denna. Jordbruksverkets organisation m.m. framgår av förordningen (1991:375) med instruktion för Statens jordbruksverk.
Regeringen anser att de övergripande målen för Jordbruksverkets verksamhet kan behöva förändras till följd av EU-medlemskapet. Verkets instruktion kommer därför att omarbetas under våren 1995. Jordbruksverkets årsredovisning för budgetåret 1993/94 uppfyller de krav som ställs. Verket bör tills vidare få bedriva den avgiftsfinansierade verksamheten i samma omfattning som föregående budgetår. Regeringen beräknar de totala resurserna för Jordbruksverket under 18-månadersperioden till 244 500 000 kr. Verkets resurser kommer därmed i stort sett att vara oförändrade som en följd av EU-medlemskapet, eftersom man tidigare haft särskilda resurser för omställningsprogrammet enligt 1990 års beslut. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 %.
Motionerna
I motion Jo259 (m) yrkas att det under anslaget Statens jordbruksverk (B 1) anvisas ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 12 miljoner kronor (yrkande 2). Enligt motion Jo227 (c) bör 5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 omfördelas inom ramen för anslaget B 1 till utveckling av naturbruksskolorna som kunskapscentra. I motion Jo263 (kds) yrkas att regeringen instruerar Jordbruksverket att vidta åtgärder för att stimulera jordbruket och trädgårdsnäringen till en bättre ekologisk anpassning (yrkande 11).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget B 1. Därmed avstyrks motion Jo259 yrkande 2.
Utskottet har tidigare behandlat vissa förslag beträffande lantbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivning m.m. (senast 1993/94:JoU13). Naturbruks/lantbruksskolorna har genom tidigare beslut givits möjlighet att utveckla sin roll som förmedlare av kunskap till yrkesverksamma inom näringarna. Härvid har bl.a. framhållits att utbildningen inom jordbruk och trädgårdsnäring till stor del utgörs av specialkurser och att det är av stor betydelse att behoven av fortbildning och kompetensutveckling tillgodoses. Anpassningen till EU och en framtida avreglering har ansetts medföra allt större krav på de aktiva näringsutövarnas företagsekonomiska kunskaper och därmed på den undervisning som ges vid lantbruksskolorna. Det har fått ankomma på Jordbruksverket att i samråd med berörda myndigheter och organisationer utforma ramarna för ifrågavarande utbildningsprogram, villkoren för stödet samt fördelningen av för ändamålet tillgängliga medel. Utskottet vidhåller sin nu redovisade uppfattning beträffande det fortsatta arbetet med att utveckla lantbruks/naturbruksskolornas roll i fortbildning och rådgivning. Såvitt utskottet kan bedöma innebär inte heller regeringens förslag i denna del (under punkt B 4) någon förändring i förhållande till tidigare ställningstagande. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo227 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
Som framgår av propositionen har regeringen satt upp flera verksamhetsmål för Jordbruksverkets verksamhet. Bl.a. skall verket i enlighet med miljömålet för livsmedelspolitiken verka för ett rikt och varierat odlingslandskap med en bevarad biologisk mångfald. Jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage och bekämpningsmedelsanvändning skall minimeras. Vidare framhålls betydelsen av att odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden bevaras. Enligt utskottets mening har Jordbruksverket, enligt sin gällande instruktion och enligt de av regeringen uppsatta verksamhetsmålen, att verka för en förbättrad ekologisk anpassning av jordbruks- och trädgårdsnäringen. Därmed föreslår utskottet att motion Jo263 yrkande 11 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
5. Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 2)
Propositionen
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål. På Jordfonden bokförs kostnaderna för länsstyrelsernas förvärv, överlåtelser och förvaltning av jordfondsfastigheterna samt köpeskillingen för försålda fastigheter. Jordfondsfastigheterna skall användas främst för att främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Fastigheterna skall också användas för att främja bosättning och sysselsättning i glesbygd. För budgetåret 1994/95 disponeras en rörlig kredit om 35 miljoner kronor för jordfondsändamål. Från anslaget betalas också utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering m.m. och rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.
Regeringen föreslår att anslagen Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., Markförvärv för jordbrukets rationalisering och Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti slås samman till ett nytt anslag, som benämns Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m.
Enligt regeringen bör bidragsramen för yttre rationalisering vara 5 miljoner kronor. För budgetperioden 1995/96 bör anslagsposten föras upp med 7,5 miljoner kronor. Beträffande täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti föreslår regeringen att möjligheten att erhålla statliga kreditgarantier begränsas till trädgårdsföretag. Behovet för jordbruksföretagen att erhålla dessa kreditgarantier torde vara betydligt mindre då jordbruksföretagen har lättare att erhålla vanliga banklån. Den föreslagna begränsningen i tillämpningen leder inte till någon omedelbar besparing, och de kostnader som uppstår på anslaget hänför sig till redan beviljade garantier. Engagemangsramen bör vara 2,2 miljarder kronor. Anslagsposten bör föras upp med 60 miljoner kronor. När det gäller markförvärv för jordbrukets rationalisering framhåller regeringen att jordfondsverksamheten på sikt bör avvecklas. Den 1 juli 1995 bör disponibelt statskapital minskas med 30 miljoner kronor. Därefter bör avvecklingen fullföljas genom försäljning av befintliga fastigheter. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den regionala prioriteringen av verksamheten under avvecklingsperioden. Enligt regeringen föreligger inte längre något behov av rörlig kredit då likviditeten har förbättrats med anledning av försäljning av äldre fastigheter. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om utnyttjandet av statlig kreditgaranti och avvecklingen av Jordfonden.
Anslaget bör föras upp med totalt 67 500 000 kr.
Motionerna
Enligt motion Jo209 (s) är de statliga kreditgarantierna till jordbruksföretag av stor betydelse för jordbruket, särskilt på Gotland. Enligt motionären får lånemöjligheterna inte försämras. I motion Jo211 (s) framhålls att omarronderingen måste fortsätta. Detta är till gagn för både sysselsättning och fastighetsstruktur, framför allt i glesbygd. Jordfonden bidrar även till att minska utarmningen av glesbygden. Enligt motion Jo238 (m) yrkande 29 bör de genom en privatisering av Jordfonden frigjorda medlen investeras i skyddsvärda områden där staten avser att ha ett långsiktigt ägande.
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det gäller behovet av statlig kreditgaranti. Möjligheten att erhålla sådan garanti bör begränsas till trädgårdsföretag. Behovet för jordbruksföretagen att erhålla dessa kreditgarantier torde vara betydligt mindre då jordbruksföretagen har lättare att erhålla vanliga banklån. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om utnyttjandet av statlig kreditgaranti samt avslår motion Jo209.
I likhet med regeringen anser utskottet att jordfondsverksamheten på längre sikt bör avvecklas. Avvecklingen bör genomföras genom försäljning av befintliga fastigheter. Under avvecklingsperioden får det ankomma på regeringen att besluta om den regionala prioriteringen av verksamheten. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av Jordfonden. Därmed avstyrks motionerna Jo211 och Jo238 yrkande 29.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett förslagsanslag på 67 500 000 kr.
6. Stöd till jordbrukets företagshälsovård (B 3)
Propositionen
Anslaget disponeras för företagshälsovård till jordbrukare.
Regeringen föreslår att stödet till avbytarverksamheten upphör. Förslaget innebär en besparing med 100 miljoner kronor under 12 månader. Regeringen anser att den situation Sveriges ekonomi befinner sig i inte medger att några subventioner för verksamheten lämnas under kommande budgetår. Under förevarande anslag föreslås därmed att endast medel anvisas för bidrag till jordbrukets företagshälsovård. Anslaget skall därför fortsättningsvis benämnas Stöd till jordbrukets företagshälsovård. Enligt regeringen kan stödet beräknas uppgå till 25 miljoner kronor per år. För budgetperioden 1995/96 bör anvisas ett förslagsanslag på 37 500 000 kr.
Motionerna
Enligt motionerna Jo202 (c) yrkande 13 och Jo274 (c) yrkande 3 bör 300 miljoner kronor för budgetperioden anvisas till lantbrukets avbytartjänst vilket innebär ett förslagsanslag på sammanlagt 337 500 000 kr under B 3. Även i motionerna Jo206 (mp) yrkande 1 och Jo210 (mp) yrkande 22 föreslås att det under anslaget B 3 anvisas 200 miljoner kronor per år eller för budgetperioden 300 miljoner kronor till avbytartjänst. Enligt motion Jo259 (m) bereds inom Arbetsmarknadsdepartementet för närvarande frågan om vilka åtgärder som behöver vidtas för att bygga vidare på och upprätthålla en bra företagshälsovård. Lantbrukets företagshälsovård bör tas upp i samband med att företagshälsovården belyses i sin helhet. Mot bakgrund härav bör utgiften för jordbrukets företagshälsovård upphöra och anslaget avvecklas (yrkande 3). Beträffande avbytarverksamheten yrkas att ett nytt anslag för detta ändamål sätts upp med 150 miljoner kronor för budgetperioden (yrkande 4). Enligt motion Jo261 (v) yrkande 3 bör 150 000 000 kr anvisas till avbytarverksamheten under punkt B 3. Härigenom ges tid att söka andra lösningar. Stödet till avbytartjänsten skall enligt motionerna Jo263 (kds) yrkande 10 och Fi216 (kds) yrkande 19 (delvis) finnas kvar. 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag bör anvisas under B 3 för detta ändamål.
I flera motioner framförs synpunkter beträffande behovet av och formerna för den framtida avbytarverksamheten. I motionerna Jo202 (c) yrkande 12 och Jo212 (c) framhålls att borttagandet av subventionerna minskar lantbrukarnas möjligheter att utnyttja avbytartjänsten. Vidare innebär det ökad arbetslöshet i områden med få alternativ till sysselsättning. Avbytartjänsten bidrar till att stärka de ekonomiska förutsättningarna i lantbruket och på landsbygden. Enligt motion Jo240 (c) yrkande 6 bör anslaget till avbytartjänsten bibehållas. Stödet kan ej ersättas med EU:s regionalstöd. Även i motionerna Jo272 (c) yrkande 1 och Jo273 (c) yrkande 3 framhålls att villkoren för avbytartjänsten inte får försämras. Enligt motionerna Jo210 (mp) yrkande 23 och Jo206 (mp) yrkande 2 bör näringen överta halva kostnaden för avbytarverksamheten. Frågan om när och på vilket sätt detta kan genomföras bör skyndsamt utredas. I sistnämnda motion framhålls bl.a. att avbytarverksamheten ger möjlighet till ledighet för ca 8 000 mjölkbönder och att den innebär sysselsättning för ca 1 700 avbytare. Detta har stor betydelse i glesbygd (yrkande 3). Enligt motion Jo221 (m) bör EU:s medel för mål 6 kunna utnyttjas för fortsatt avbytarverksamhet inom mål 6-området. I motion Jo236 (m) yrkande 1 framhålls att subventioner bör avvecklas successivt under budgetåret 1995/96 så att näringen hinner anpassa sig. Stödet bör utformas på ett sådant sätt att nya företag ges möjlighet att verka på lika villkor som den redan i dag etablerade avbytartjänsten (yrkande 2). Vidare bör möjligheterna att utnyttja EU:s startstöd prövas (yrkande 3). Enligt motion Jo238 (m) yrkande 11 bör stödet till avbytartjänsten avtrappas fram till år 1998 så att avbytartjänsten hinner hitta nya former. Enligt motion Jo254 (s) bör lantbruks- och avbytarservicen byggas ut. Om verksamheten skaffade sig en volym av 40 % s.k. fullbetalda tjänster skulle EU:s introduktionsbidrag med successiv avtrappning kunna användas. I motion Jo266 (s) framhålls avbytarverksamhetens stora regionalpolitiska betydelse. Andra former för finansiering bör redovisas innan avveckling sker. Enligt motion Jo269 (s) delvis är det angeläget att avbytarverksamheten får fortsätta. Avtrappningen av stödet måste göras långsammare. Enligt motion Jo270 (fp) yrkande 3 bör regeringens förslag analyseras innan en avveckling genomförs.
Utskottets överväganden
I samband med det livsmedelspolitiska beslutet (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) framhölls att avbytarverksamheten från social synpunkt var så väsentlig att den skulle finansieras med statliga medel. Möjligheterna att på sikt överföra ansvaret till jordbruksnäringen borde dock övervägas. Den 14 mars 1991 bemyndigade regeringen chefen för Jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda den framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare. Utredningen överlämnade våren 1993 sitt betänkande (SOU 1993:25) Sociala åtgärder för jordbrukare. Utredningen fann att staten även fortsättningsvis skulle lämna ett stöd så att förutsättningarna för en rikstäckande avbytarverksamhet kunde upprätthållas. Subventionsgraden till verksamheten föreslogs dock minska.
I november 1994 redovisade regeringen sin syn på den ekonomiska politikens inriktning under de närmaste åren (prop. 1994/95:25). Med hänsyn till det ekonomiska läget förklarade regeringen bl.a. att subventionerna till avbytarverksamheten borde upphöra genom en avtrappning med början från den 1 juli 1995. En besparing på 100 miljoner kronor föreslogs för budgetåret 1995/96. Det förutsattes i detta sammanhang att näringen kollektivt skulle ta ett ansvar för att upprätthålla avbytarverksamheten. Ett förslag i enlighet härmed aviserades till kommande budgetproposition.
Utskottet vill för sin del anföra följande. Som framhållits tidigare är avbytarverksamheten väsentlig från social synpunkt. Den ger lantbrukarna social trygghet och avbytarna värdefulla arbetstillfällen, särskilt i glesbygd. Sveriges ekonomiska situation är emellertid så allvarlig att subventionerna till avbytarverksamheten bör minska. Ett belopp på 100 miljoner kronor per år bör beräknas för verksamheten. Detta innebär att 150 miljoner kronor bör anvisas till avbytarverksamheten för budgetperioden. Anslaget bör tills vidare behålla beteckningen stöd till avbytarverksamhet m.m. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag under denna punkt. Utskottet föreslår således med anledning av regeringens förslag och motionerna Fi216 yrkande 19 (delvis), Jo202 yrkande 13, Jo206 yrkande 1, Jo210 yrkande 22, Jo259 yrkande 4, Jo261 yrkande 3, Jo263 yrkande 10 och Jo274 yrkande 3 att det till stöd till avbytarverksamheten och jordbrukets företagshälsovård för budgetåret 1995/96 anvisas 187 500 000 kr. Därmed avstyrks motion Jo259 yrkande 3.
När det gäller den framtida avbytarverksamheten erinrar utskottet om att Jordbruksdepartementet i januari 1995 tillkallat en särskild utredningsman som bl.a. skall undersöka möjligheterna till EU-finansiering samt stimulera till och undanröja hinder för nya former av avbytarverksamhet. En rapport skall enligt uppgift redovisas under våren 1995. Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och föreslår att motionerna Jo202 yrkande 12, Jo206 yrkandena 2 och 3, Jo210 yrkande 23, Jo212, Jo221, Jo236 yrkandena 1, 2 och 3, Jo238 yrkande 11, Jo240 yrkande 6, Jo254, Jo266, Jo269 delvis, Jo270 yrkande 3, Jo272 yrkande 1 och Jo273 yrkande 3 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
7. Rådgivning och utbildning (B 4)
Propositionen
Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-, utbildnings- och utvecklingsinsatser för att underlätta jordbrukets omställning och för landskapsvård som ett led i omställningen av jordbruket.
Jordbruket står inför stora förändringar i och med Sveriges medlemskap i EU. Enligt regeringen kommer en väl fungerande rådgivning och utbildning såväl som inledande informationsinsatser att spela en stor roll för det svenska jordbrukets möjligheter att klara dessa förändringar. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att anslaget bör finnas kvar under budgetåret 1995/96 och föras upp med 28 296 000 kr. Medlen bör liksom hittills i huvudsak disponeras av länsstyrelserna. Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning om 5 %.
Motionerna
Enligt motion Jo210 (mp) yrkande 27 bör 103 296 000 kr anvisas för rådgivning och utbildning (B 4). Härav skall 75 000 000 kr gå till att förstärka rådgivning för ekologisk odling. I motion Jo259 (m) yrkas att anslaget för rådgivning och utbildning (B 4) slopas. Den nya utvecklingen inom jordbruket gör att det inte längre är befogat att ha kvar anslaget ytterligare ett år som ursprungligen var tänkt (yrkande 5).
I fyra motioner uppmärksammas maskinringarnas verksamhet. I motion Jo219 (kds) framhålls behovet av fortsatt stöd och i motionerna Jo231 (s) och Jo250 (s) betonas maskinringarnas betydelse i ett framtida svenskt lantbruk. Enligt motionärerna ligger det i statsmakternas intresse att uppmuntra verksamheten, och stöd bör därför utgå under uppbyggnadsskedet. Även enligt motion Jo275 (c) bör startstöd utgå under uppbyggnadsskedet.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 4 och tillstyrker därför regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna Jo210 yrkande 27 och Jo259 yrkande 5.
Kostnadseffektiviteten i det svenska jordbruket har alltmer kommit att sammanhänga med hur kapitalkostnaderna hanteras. Ett rationellt utnyttjande av maskinerna spelar därmed en allt större roll. Maskinringarna ger samverkansfördelar och stora möjligheter att väsentligt reducera kapitalkostnaderna. Enligt utskottets mening ligger det i både statsmakternas och näringens intresse att underlätta och uppmuntra bildandet av maskinringar. Stöd till maskinringsverksamheten har tidigare utgått från anslaget Rådgivning och utbildning. Enligt vad utskottet erfarit undersöker Jordbruksverket för närvarande möjligheterna till medfinansiering från EG:s budget. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar maskinringarnas betydelse för det svenska jordbruket och gör det möjligt för dessa att komma i åtnjutande av tillgängliga generella stöd. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo219, Jo231, Jo250 och Jo275 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
8. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 5)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget B 5.
9. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 6)
Propositionen
Under detta anslag anvisas Stöd till sockerproduktionen på Gotland.
Regeringen fortsätter att driva frågan om en regional fördelning av sockerkvoten för att nå en överenskommelse med EU i denna fråga. Mot bakgrund av riksdagens uttalande förändras förutsättningarna för det övergångsvisa stödet till fortsatt sockerproduktion på Gotland. Med hänvisning till pågående överläggningar med EG-kommissionen som sålunda tar sikte på fortsatt sockerproduktion på Gotland bör anslaget kunna användas också för andra åtgärder än stöd till sockerbruket. Åtgärderna skall dock syfta till fortsatt sockerproduktion på Gotland. Regeringen bedömer samtidigt att medel från EG:s strukturfonder i ett längre perspektiv bör kunna användas för att stödja sockerproduktionen på Gotland. Enligt regeringen bör anslaget föras upp med 12 500 000 kr.
Motionerna
I motionerna Jo205 och Jo210 yrkande 16 (båda mp) framhålls betydelsen av en fortsatt sockertillverkning på Gotland. För att säkerställa denna produktion bör anvisas 18 750 000 kr. Enligt motion Jo264 (s) bör bettransportstödet till betodlarna i sydöstra Sverige ses över.
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen kommer regeringen att fortsätta driva frågan om en regional fördelning av sockerkvoten. Pågående överläggningar med EG-kommissionen bör enligt utskottets mening sålunda ta sikte på bibehållen sockerproduktion på Gotland. Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller möjligheterna att använda anslaget för andra åtgärder ägnade att främja den fortsatta sockerproduktionen. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning. Därmed avstyrks motionerna Jo205 och Jo210 yrkande 16.
Utskottet är inte berett att föreslå något uttalande från riksdagens sida med anledning av det i motion Jo264 framförda kravet på förlängning av transportstödet till betodlarna i sydöstra Sverige. Nationellt stöd inklusive transportstöd torde i princip ej vara förenligt med EU:s regelverk annat än övergångsvis. Motionen avstyrks.
10. Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 7) och Från EG-budgeten finansierat strukturstöd (B 8)
Propositionen
Under anslaget bör medel anslås för de av EG:s horisontella strukturstöd som Sverige avser att införa. De stöd som bör utnyttjas är startstöd till yngre jordbrukare enligt förordningen (EEG) nr 2328/91. Vidare bör stöd lämnas till bearbetning och avsättning av jord- och skogsprodukter enligt förordningarna (EEG) nr 866/90 och nr 867/90.
När det gäller startstöd till yngre jordbrukare framhåller regeringen bl.a. att yngre jordbrukare anses mer öppna för förändringar och att ett startstöd därmed kan främja den anpassning och effektivisering som jordbruket är i behov av. Inte minst under anpassningen till de förändrade förutsättningar för jordbruksföretagande som följer av ett svenskt EU-inträde torde denna stödform vara viktig. Enligt regeringen bör stödet riktas till jordbrukare i Norrland och i skogs- och mellanbygd. Stöd bör också kunna lämnas till trädgårds- och rennäringsföretag.
Totalt beräknas kostnaderna för stöden för 12 månader till 108 miljoner kronor, varav EG förutsätts finansiera 69 miljoner kronor. För 18-månadersperioden 1995/96 föreslår regeringen ett förslagsanslag på 58 500 000 kr. Ett belopp på 103 500 000 kr, motsvarande EG:s finansiering, bör anvisas under ett särskilt anslag.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslagen B 7 och B 8.
När det gäller startstödet till yngre jordbrukare anser utskottet i likhet med regeringen att stödet på sikt bör riktas till bl.a. jordbrukare i Norrland och i skogs- och mellanbygd. Utskottet finner emellertid att stödet under budgetperioden 1995/96 bör utgå i hela landet. Vad utskottet anfört beträffande startstöd till yngre jordbrukare bör ges regeringen till känna.
11. Regionala stöd till jordbruket (B 9) och Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket (B 10)
Propositionen
Stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige har t.o.m. budgetåret 1994/95 lämnats under anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige. Stöd har lämnats i form av pristillägg eller direktbidrag inom det s.k. stödområdet. Stödområdet består av fem delområden med beteckningarna 1, 2a, 2b, 3 och 4.
Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har möjlighet att lämna ett nationellt stöd i vissa delar av norra Sverige. De regioner som omfattas av bestämmelserna är de nuvarande stödområdena 1--3. Inom EU finns möjlighet att ge stöd till s.k. mindre gynnade områden. Dessa stöd skall lämnas som areal- eller djurbidrag. För att utnyttja dessa stöd krävs medfinansiering från medlemslandet. Stöd kan lämnas till de områden som fastställs i förhandlingar med övriga medlemsstater.
Regeringens förslag innebär att högst 600 miljoner kronor avsätts för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Det nationella stödet skall komplettera andra stödformer till jordbruket i områdena 1--3.
För stöd till jordbruket i mindre gynnade områden för budgetåret 1995/96 bör avsättas 320 miljoner kronor från den svenska statsbudgeten. Det totala stödet beräknas därmed uppgå till ca 462 miljoner kronor för den första 12-månadersperioden.
Stödens omfattning, finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.
LFA-region Svensk EU- Totalt finansiering finansiering
Stödområde 1-3 158 52 210 exkl. mål 6 Mål 6 52 53 105 Stödområde 4 60 20 80
Summa 270 125 395
Södra LFA 50 17 67
Summa LFA 320 142 462
Det södra LFA-området kommer att omfatta stora delar av södra Sveriges skogs- och mellanbygder samt Gotland och Öland.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till 1 452 miljoner kronor. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995 skall avräknas från det nationella stödet. Överläggningar pågår för närvarande med EG-kommissionen om den närmare utformningen och infasningen av det nationella stödet.
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 bör under det nya anslaget B 10 anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket.
Motionerna
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 9 krävs större insatser för att hålla skogs- och mellanbygder levande. LFA-stöd syd bör därför utgå enligt proposition 1994/95:19. Enligt motion Jo210 (mp) yrkande 21 delvis skall strukturstöden fördelas enligt proposition 1994/95:19. Enligt motion Jo216 (m) yrkande 2 bör regeringen utforma ett Miljöstöd nord enligt förslag i motionen. Regeringens förslag om regionalstöd sänker lönsamheten för animalieproducenter inom område 4. Om regeringen valt miljöstöd anpassat till produktionen hade EU finansierat 50 %. I motion Jo217 (s) framhålls betydelsen av ett s.k. LFA-stöd till det inre av Hallands glesbygdsområden. I motion Jo234 (c) yrkande 2 föreslås att smågris- och slaktsvinsproducenter i område 4 skall få ett s.k. LFA-stöd till spannmålsodling. Vidare yrkas att vissa kommuner flyttas upp i högre stödområde (yrkande 3). Enligt yrkande 4 bör industristödet i område 4 utredas. Enligt motion Jo238 (m) yrkande 6 kan regeringens förslag att sänka LFA-stödet medföra nackdelar för sydsvenska höglandet. Djurhållningen riskerar att flyttas till andra mer bärkraftiga områden. LFA-stöd bör utgå enligt proposition 1994/95:19. I motion Jo240 (c) krävs åtgärder för att lösa problemen med det regionala stödet till svinproduktion i stödområde 4 (yrkande 2). Enligt yrkande 3 bör man stå fast vid höstriksdagens beslut om att beräkna behovet av nationellt stöd till svinproduktionen utifrån egenproducerad spannmål i stödområdena 1--3. Det nationella stödet till mjölkproduktionen bör relateras till historisk produktion i nära anknytning till den faktiska för att ej bromsa upp nödvändig strukturutveckling (yrkande 5). Enligt motion Jo246 (fp) yrkande 1 är regeringens förslag beträffande LFA-syd otillräckligt. Stödet bör ökas enligt proposition 1994/95:19. Norrlandsstödet gynnar ensidigt djuruppfödning baserad på djurfoder från södra Sverige och saknar miljöprofil. Enligt motion Jo261 (v) fördubblas stödbeloppet om man utnyttjar 100 miljoner kronor av det nationella stödet och 50 miljoner kronor av strukturstödet som miljöstöd. Detta ger totalt ett högre stöd till Norrland (yrkande 9). I motion Jo262 (c) yrkas att s.k. LFA-stöd skall utgå till flera områden i Skaraborgs län (yrkande 3). I motion Jo272 (c) yrkande 2 framhålls att stöd till mindre gynnade områden (LFA) bör utgå till hela Gotland. Enligt motion Jo273 (c) yrkande 2 är regeringens förslag oroande för Bergslagen där mjölk- och köttproduktionen är av stor betydelse för det öppna landskapet. Stöd bör utgå enligt proposition 1994/95:19. Norra Västmanland bör placeras i område B. Även Heby kommun, där ingen del klassas som LFA-område, bör observeras. I motion Jo274 (c) yrkas att LFA-stödet utnyttjas fullt ut enligt EU-avtalet (yrkande 1). Vidare bör åtgärder vidtas för att kompensera konkurrensnackdelarna för svinproduktion inom området LFA-syd (yrkande 2). Enligt motion A 415 (kds) yrkande 4 är det nödvändigt att jordbrukspolitiken anpassas så att de östgötska jordbrukarna får med EU jämförliga konkurrensvillkor. Neddragningarna på LFA-stöd som delvis drabbar Östergötland är inte acceptabelt.
Enligt motion K508 (kds) yrkande 4 bör de samiska näringarna ha möjligheter att få del av EG:s stöd till mål 6-områdena, bl.a. genom upprättandet av ett miljöprogram enligt förordning 2078/92.
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 10 bör till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisas 300 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller således 1 752 miljoner kronor. I motion Jo210 (mp) yrkas att 270 miljoner kronor på årsbasis för LFA-syd, totalt 540 miljoner kronor för budgetperioden, anvisas under anslaget B 9 (yrkande 17). Enligt yrkande 18 skall stödnivån för stöden till lantbruket i Norrland motsvara de i proposition 1994/95:19 lämnade förslagen, dvs. 1 044 miljoner kronor. Det nationella stödet under B 9 bör därmed minskas till 210 miljoner kronor. Till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 bör anvisas totalt 875 miljoner kronor per odlingssäsong, totalt för budgetperioden med avräkning enligt budgetpropositionen 1 078 miljoner kronor (yrkande 19). Till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket bör uppföras 390 miljoner kronor för budgetperioden (yrkande 20). Enligt motion Jo246 bör under B 9 anvisas 225 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller totalt 1 677 miljoner kronor. Anslaget B 10 bör justeras i motsvarande grad (yrkande 2). I motion Jo259 (m) yrkas att ett i förhållande till regeringen minskat anslag anvisas med 237 miljoner kronor under B 9. Enligt motionärerna bör LFA-stödet utnyttjas enligt proposition 1994/95:19. Det nationella stödet bör begränsas till 292 miljoner kronor (yrkande 6). Under B 10 bör anvisas ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 75 miljoner kronor (yrkande 7). Enligt motion Jo261 (v) yrkande 6 bör 140 miljoner kronor överföras från B 9 till B 11. Stödet till mindre gynnade områden (LFA) bör enligt motion Jo263 (kds) yrkande 6 tillföras 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Utskottets överväganden
Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har möjlighet att lämna producentstöd på nationell nivå till jordbruket i norra Sverige. Vidare finns inom EU möjlighet att ge stöd till s.k. mindre gynnade områden. Dessa stöd kräver medfinansiering från medlemslandet. Områdena fastställs i förhandlingar med övriga medlemsstater.
Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom regeringens förslag när det gäller det regionala stödet till jordbruket. Utskottet anser dock att en viss del av det nationella stödet bör omfördelas och användas för att förstärka miljöersättningarna inom jordbruket. Som redovisas i det följande kompletteras det nationella stödet av andra stödformer till jordbruket i områdena 1--3. En sådan omfördelning innebär enligt utskottets mening både nödvändiga och förbättrade möjligheter att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, bevara den biologiska mångfalden samt minimera jordbrukets miljöbelastning. Utskottet föreslår därför att det nationella stödet minskas med 280 miljoner kronor per år och att dessa medel i stället används till miljöersättningar i jordbruket. Utskottets förslag innebär att högst 320 miljoner kronor avsätts för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige per år. Den nu redovisade minskningen av det nationella stödet skall kompenseras fullt ut. Utskottet återkommer till denna fråga längre fram i betänkandet.
Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma bär- och grönsaksodlingens betydelse för jordbruk och företagsverksamhet i norra Sverige. Våren 1994 bemyndigade riksdagen regeringen att komplettera stödet till Norlandsjordbruket under budgetåret 1994/95 med ett stöd till odling av bär och grönsaker (1993/94:JoU26, rskr. 326). Enligt utskottets mening finns starka skäl för ett fortsatt stöd till sådan odling även under budgetperioden 1995/96. Det nationella producentstödet bör således få disponeras även för detta ändamål. Stödet bör finansieras inom den föreslagna totalramen under anslaget genom en motsvarande neddragning av övriga stödformer som i princip fördelas lika mellan produktionsgrenarna. Det bör ankomma på regeringen att utforma närmare bestämmelser om det av utskottet föreslagna stödet. Häri ingår också t.ex. överväganden om fördelningen inom anslaget och om det lämpliga i att differentiera stödet mellan olika stödområdena. Enligt utskottets mening kan för 12 månader 3 miljoner kronor anses utgöra ett lämpligt avvägt belopp att fördela som stöd till bär- och grönsaksodlingen. För budgetperioden 1995/96 innebär detta ett belopp på 4,5 miljoner kronor. Vad utskottet anfört beträffande bär- och grönsaksodlingen i norra Sverige bör ges regeringen till känna.
Som framhålls i propositionen kommer det södra LFA-området att omfatta stora delar av södra Sveriges skogs- och mellanbygder samt Gotland och Öland. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget att stödja främst animalieproduktionen i dessa svagare bygder. Utskottet föreslår därför att stödet till mindre gynnade områden i södra Sverige tillförs ytterligare 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en nationell insats på sammanlagt 150 miljoner kronor. För stöd till jordbruket i mindre gynnade områden bör totalt avsättas 420 miljoner kronor per år från den svenska statsbudgeten. Det totala stödet (inklusive EG-finansiering) beräknas därmed uppgå till ca 595 miljoner kronor för den första 12-månadersperioden. Härav beräknas finansieringen från EG:s budget uppgå till ca 175 miljoner kronor.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till 1 232 000 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995 skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses motionerna Jo202 yrkande 10, Jo210 yrkandena 17, 18 och 21 delvis, Jo238 yrkande 6, Jo246 yrkande 2, Jo259 yrkande 6, Jo261 yrkandena 6 och 9 och Jo263 yrkande 6 till stor del. Motion Jo210 yrkande 19 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
Utskottets förslag beträffande stödens omfattning, finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.
12 månader
LFA-region Svensk EU- Totalt finansiering finansiering
Stödområde 1-3 158 52 210 exkl. mål 6 Mål 6 52 53 105 Stödområde 4 60 20 80
Summa 270 125 395
Södra LFA 150 50 200
Summa LFA 420 175 595
Nationellt stöd 320
Totalt stöd 740
Omräknat till 18 månader
Nationellt stöd: (320x1,5) 480
Avgår utbetalade direktbidrag -88
LFA (2x420) 840
Totalt för budget- perioden 1 232
I flera motioner framförs yrkanden rörande det regionala stödet till jordbruket och då särskilt stödet till s.k. mindre gynnade områden. Med anledning av de förslag som redovisas i detta betänkande kan, enligt utskottets mening, syftet med ifrågavarande motioner i allt väsentligt anses tillgodosett. Utskottet förutsätter att Jordbruksverket vid behov aktualiserar frågan om gränsdragningen mellan de olika stödområdena. Vidare erinrar utskottet om att regeringen, i samband med de fortsatta förhandlingarna med EU, har att särskilt beakta förutsättningarna för den fortsatta smågris- och svinproduktionen i norra Sverige. Vidare skall regeringen i det fortsatta arbetet uppmärksamma kraven på övergångsbestämmelser för mjölkproducenter med liten areal (1994/95:JoU7, rskr. 126). Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo202 yrkande 9, Jo216 yrkande 2, Jo217, Jo234 yrkandena 2--4, Jo240 yrkandena 2, 3 och 5, Jo246 yrkande 1, Jo262 yrkande 3, Jo272 yrkande 2, Jo273 yrkande 2, Jo274 yrkandena 1 och 2 och A415 yrkande 4 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Resultatet av EU-förhandlingarna innebär att rennäringen kan inkluderas i jordbrukssektorn. Detta medför att berörda företag normalt kan få tillgång till EU:s strukturstöd (prop. 1994/95:19). Utskottet har tidigare framhållit betydelsen av att rennäringen även fortsättningsvis erhåller nationellt stöd. Vidare förutsatte utskottet att möjligheterna att lämna strukturstöd för investeringar m.m. inom ramen för EU:s bestämmelser och i samarbete med livsmedelsindustrin i övrigt utnyttjas (1994/95:JoU7). Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motion K508 yrkande 4. Motionen avstyrks således i berörd del.
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 bör under det nya anslaget B 10 anvisas ett belopp på 350 000 000 kr motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket. Därmed avstyrks motionerna Jo210 yrkande 20 och Jo259 yrkande 7.
12. Miljöersättningar inom jordbruket (B 11) och Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar (B 12)
Propositionen
Under anslaget B 11 bör medel anslås för ett miljöprogram enligt EG:s regler i den omfattning som anges nedan.
Vid ett EU-medlemskap skall Sverige införa ett miljöprogram i enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92 bestående av tre delprogram.
Ett delprogram skall stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden. Nuvarande program för bevarande av sådana områden bör därvid vidareutvecklas på basis av bl.a. det förslag som tagits fram av utredningen om förstärkta miljöinsatser i jordbruket. I enlighet med riksdagens beslut (bet. 1994/95:JoU7, rskr. 126) skall också ett generellt arealstöd till vall och betesmarker kunna utgå inom miljöprogrammet i stödområdena 1--4 samt i södra Sveriges s.k. LFA-områden. Inom ramen för anvisade resurser bör ett sådant stöd kunna lämnas inom detta första delprogram. Delprogrammet kommer således att inriktas på marker som från miljösynpunkt är viktiga att bevara och där ersättningarna medför att miljöförbättringar kan åstadkommas. I ett andra delprogram skall stöd lämnas för att återställa och bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk odling. Det nuvarande systemet med landskapsvårdande åtgärder och naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA) under fjortonde huvudtiteln (Miljödepartementet) införlivas i det nya systemet.
Regeringen kommer att utarbeta ett detaljerat förslag till miljöprogram som snarast skall föreläggas EG-kommissionen för godkännande.
Sammanlagt bör enligt regeringen för miljöprogrammet beräknas ett belopp av 800 miljoner kronor. Av programmet finansieras ca 50 % från EG-budgeten. Inom mål 6-området i norra Sverige är finansieringsgraden högre. Kostnaderna för den svenska statsbudgeten blir ca 400 miljoner kronor. Under budgetperioden kommer dock att utbetalas miljöstöd vid två tillfällen, varför kostnaden på statsbudgeten blir 800 miljoner kronor.
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 11 bör under det nya anslaget B 12 anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering.
Motionerna
I motionerna Jo201 (m), Jo224 (m) yrkandena 1 och 2, Jo235 (m), Jo238 (m) yrkandena 1 och 3, Jo240 (c) yrkande 1, Jo272 (c) yrkande 3 och Jo276 (m) framförs krav om att regeringen i större utsträckning och i olika avseenden bör utnyttja resultatet av det framförhandlade EU-avtalet.
Enligt motion Jo202 (c) yrkande 6 bör ett miljöprogram för jordbruket innehålla programmet för ekonomisk bärkraft, programmet för resurshushållning och bevarandeprogrammet. I motion Jo210 (mp) yrkas att ett nytt miljöprogram Resurshushållande konventionellt jordbruk skall införas. Programmet skall, med vissa ändringar, följa förslagen i SOU 1994:82 (yrkandena 10 och 11). Vidare bör stöd utgå till utrotningshotade husdjursraser, våtmarker m.m. under B 11 (yrkande 13). Enligt motion Jo232 (s) omfattas inte område 4 i Värmland av nationellt stöd. Enligt motionen är det viktigt att förslaget om generellt arealstöd för vall och betesmark i områdena 1--4 genomförs. Enligt motion Jo233 (s) bör jordbruket i norra Västmanland komma i fråga både för LFA-stöd och miljöstöd. I motion Jo234 (c) yrkas att ett miljöstöd för animalieproduktion i stödområde 4 införs (yrkande 1). Bevarandeprogrammet bör enligt motion Jo238 (m) yrkande 5 fullföljas enligt proposition 1994/95:19, och delfinansierat miljöstöd bör delvis ersätta nationellt Norrlandsstöd. I motion Jo240 (c) yrkas att miljöstöd skall förenas med krav på djurhållning (yrkande 4). Enligt motion Jo261 (v) yrkande 8 skall miljöåtgärderna inom jordbruket fördelas så att 400 miljoner kronor avser vall och bete i Norrland, 300 miljoner kronor avser stöd till vall och bete i södra Sveriges skogs- och mellanbygder, 200 miljoner kronor avser miljöåtgärder i det konventionella jordbruket och 150 miljoner kronor avser rådgivning och utbildning. I motion Jo262 (c) yrkande 2 framförs krav om att miljöstöd skall utgå till vall och bete som ej erhåller generellt arealstöd. Miljöprogrammet bör enligt motion Jo263 (kds) yrkande 4 omfatta ett bevarandeprogram, ett program för resurshushållning och ett program för ekonomisk bärkraft. I motion Jo265 (mp) föreslås att förslaget till miljöersättning i jordbruket kompletteras så att ersättning kan utgå till odling av äldre genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs (yrkande 1). Om detta yrkande ej kan tillgodoses bör resurser på annat sätt ställas till förfogande så att kraven enligt konventionen om biologisk mångfald uppfylls (yrkande 2). I motion Jo270 (fp) yrkande 1 framhålls att om utökningen av stödet till norra Sverige förändras till ett miljöstöd kan Sverige få tillbaka lika mycket från EU. Enligt motion Jo273 (c) yrkande 1 bör ett miljöprogram för jordbruket i enlighet med proposition 1994/95:19 inrättas. Ett förslag om hur EU:s miljöprogram för jordbruket kan utnyttjas i syfte att öka investeringar i våtmarker efterlyses i motion Jo609 (m) yrkande 16. I motion Jo628 (fp) yrkande 25 framhålls betydelsen av riktlinjer för ett resurshushållande jordbruk.
Flera motioner tar upp olika detaljfrågor om villkoren för och utformningen av stödet till den ekologiska odlingen. Enligt motion Jo202 (c) yrkande 11 bör stöd till ekologiskt jordbruk utgå inom miljöprogrammet på en högre nivå än den som regeringen föreslagit. Stödet måste vara långsiktigt och utgå även till jordbruk som delvis ställer om. Regeringen bör återkomma med en plan för hur tioprocentsmålet skall nås. Även i motion Jo210 (mp) begärs att regeringen i ett särskilt program skall ange hur målet, att 10 % av åkerarealen skall odlas ekologiskt år 2000, skall nås (yrkande 1). Vidare skall riksdagen fastställa att konstgödselanvändningen inom jordbruket skall halveras till år 2000 utifrån 1994 års förbrukning (yrkande 2) samt att användningen av bekämpningsmedel skall reduceras med 80 % till år 2000 utifrån 1994 års siffror (yrkande 3). När det gäller reduktionen av bekämpningsmedel bör avgiften baseras på dos (yrkande 4). Enligt yrkande 6 skall arealstöd för ekologisk odling utgå dels till odlare som ställt om hela odlingsarealen, dels till omställd areal hos odlare som avser att ställa om hela gården och till ekologiskt odlad åkerareal på gård där hela gårdens åkerareal inte avses ställas om, för samtliga med kontrakterad odling under 5 år. Arealstöd skall utgå till samtliga grödor liksom till vall, bete och träda (yrkande 7). Stödet för ekologisk odling bör vara i storleksordningen 2 000 kr per hektar, lika för hela landet. En eventuell differentiering mellan olika grödor måste skyndsamt utredas (yrkande 8). I Jo213 (c) framförs förslag till stimulans och stödprogram till ekologisk odling. EU-avtalets miljöprogram bör utnyttjas. För odlingen skall femårsavtal tecknas och stöd skall utgå till all areal och alla grödor. Hela gården behöver ej läggas om, och kvotsystem och trädeskrav får ej tillåtas motverka utvecklingen av den ekologisk odlingen. Enligt motion Jo228 (s) kan den ekologiska odlingen begränsas av faktorer som brist på KRAV-fodersäd och kvotbegränsningar. Generell arealersättning bör utgå till ekologiskt brukad mark och förhöjd arealersättning vid ekologisk djurhållning med hög självförsörjningsgrad. Även i motion Jo238 (m) yrkande 19 framförs krav om att ekologisk odling skall kunna bedrivas på delvis omställda gårdar. Motsvarande krav återfinns även i motion Jo246 (fp). Stöd bör även utgå till utveckling av resurshushållning i konventionellt jordbruk och utbildning och forskning bör få en egen post inom miljöprogrammet (yrkande 3). I motion Jo251 (v) yrkande 1 betonas vikten av tydliga signaler för att främja ekologisk produktion. Kravet på att hela gården måste ställas om inom fem år kan innebära att vissa odlare avstår. Enligt yrkande 2 bör hänsyn tas till kostnadsskillnader mellan de som driver enbart ekologisk växtodling och de som även har ekologisk djurhållning. Den regionala differentieringen bör slopas och ersättas med differentiering av ersättningen efter djurtäthet. Dubbel ersättning bör ges till ekologisk djurhållning samt högre ersättning för grödor som ej ger EU:s generella arealstöd. Den ekologiska rådgivningen bör förstärkas genom att medel under B 4 förs över till B 11. Rådgivningen bör ingå i EU:s miljöprogram (yrkande 4). Eftersom det inte finns några överskott på den ekologiska marknaden bör ekologiska gårdar undantas från samtliga generella produktionsbegränsningar (yrkande 5). När det gäller KRAV-kontrollen betonas behovet av bred förankring och smidig tillämpning. Regeringen bör verka för att EU:s detaljstyrning på sikt upphör. Huvudprincip i ekologisk odling är lokal anpassning (yrkande 6). I yrkande 7 framhålls betydelsen av en ekologisk inriktning på forskning och försök.
I motionerna Jo204 (c) och Jo244 (s) framhålls betydelsen av att viss försöksverksamhet med ekologiskt jordbruk främjas (Hushållningssällskapets gård Tingvall, Bohuslän).
I motion Jo202 (c) yrkas att det under B 11 anvisas 700 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller totalt 1 500 miljoner kronor. Den del av Norrlandsstödet som utgår enligt miljöprogrammet bör redovisas under B 9 (yrkande 7). Enligt motion Jo210 (mp) yrkande 5 bör under B 11 till Delprogram för stöd till ekologisk odling anslås 450 miljoner kronor för budgetperioden, fördelat på 150 miljoner kronor odlingssäsongen 1995 och 300 miljoner kronor år 1996. Hälften finansieras av EU. För ett nytt delprogram Miljöprogram -- Resurshushållande konventionellt jordbruk bör anslås 200 miljoner kronor under år 1995 och 500 miljoner kronor under år 1996, totalt för budgetperioden 700 miljoner kronor. Hälften finansieras av EU (yrkande 9). Enligt yrkande 12 bör under B 11 för ett nytt delprogram avseende produktionsanknutet generellt stöd till vall och bete i stödområde 1--4 samt i södra Sveriges s.k. LFA-områden under budgetperioden anvisas 800 miljoner kronor per år, totalt 1 600 miljoner kronor. Hälften finansieras av EU. Totalt bör under B 11 anvisas 1 700 miljoner kronor under budgetperioden (yrkande 14). Därmed bör även under B 12 anvisas 1 700 miljoner kronor för budgetperioden (yrkande 15). Miljöstöden bör i övrigt fördelas i enlighet med proposition 1994/95:19 (yrkande 21 delvis). I motion Jo246 (fp) yrkas att det under B 11 anvisas 375 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller således 1 175 miljoner kronor samt att anslaget B 12 justeras i motsvarande mån (yrkande 4). Enligt motion Fi211 (fp) yrkande 21 bör under B 11 anvisas 400 miljoner kronor utöver regeringens förslag. I motion Jo259 (m) yrkas att det under B 11 anvisas ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 1 461 miljoner kronor (yrkande 8). Enligt yrkande 9 bör under B 12 anvisas ett i förhållande till regeringens förslag ökat anslag med 1 461 miljoner kronor. Enligt motion Jo261 (v) yrkande 7 bör under B 11 anvisas 910 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Till Miljöstöd och avbytartjänst bör enligt motion Fi216 (kds) yrkande 19 delvis anvisas 500 miljoner kronor utöver regeringens förslag. 200 miljoner kronor avser avbytartjänst under B 3 och 300 miljoner kronor avser miljöersättningar under B 11 (jfr Jo263 yrkande 10).
Utskottets överväganden
De övergripande målen för den generella miljöpolitiken som riksdagen tidigare beslutat om är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de långsiktigt kan utnyttjas samt att skydda natur- och kulturlandskapet. Skyddet av hälsa, kultur- och naturvärden samt naturresurser ställer krav på hur samhällets materialflöden och markanvändning utformas (1990/91:JoU30, rskr. 343)
Det övergripande målet för den svenska jordbrukspolitiken är en god hushållning med samhällets totala resurser. Sektorsansvaret för miljöfrågorna har lagts fast av riksdagen. Miljömålet för jordbrukssektorn är att slå vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap, att bevara den biologiska mångfalden samt att minimera jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage och användningen av bekämpningsmedel. All användning av kadmium som kan medföra att metallen sprids i naturen bör, enligt riksdagen, på sikt upphöra (1989/90:JoU25, rskr. 327).
Som en följd av EU-medlemskapet skall Sverige införa ett miljöprogram i enlighet med förordningen (EEG) nr 2078/92. Riksdagen har i december 1994 i allt väsentligt godtagit regeringens förslag om införandet av ett miljöprogram bestående av tre delprogram. Ett delprogram skall vara att stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap. I ett andra delprogram skall stöd lämnas för att återställa och bevara miljön i miljökänsliga områden. I ett tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk odling (1994/95:JoU7, rskr. 126).
Utskottet har ovan (se s. 27), med reservation för vissa förändringar när det gäller miljöersättningarna inom jordbruket, föreslagit att riksdagen godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar. Enligt utskottets mening bör Sverige i det fortsatta förhandlingsarbetet bekräfta att den framförhandlade ramen för det nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket ligger fast. Detta motsvarar ett belopp om 1,4 miljarder kronor per år i nationell satsning. Ramen får sedan utnyttjas utifrån en samlad bedömning av samhällsekonomi och miljöbehov. EG:s miljöprogram för jordbruket syftar till att minska jordbrukets miljöbelastning och till att bevara odlingslandskapet. Omfattningen och inriktningen av programmet förutsätts anpassas till medlemslandets specifika behov. De ersättningar som kan utgå enligt den framförhandlade tillämpningen av EG:s miljöprogram är bl.a. beroende av det statsfinansiella läget. Ett ställningstagande i denna del innebär å andra sidan inte på något sätt att Sverige avsagt sig möjligheterna till fortsatta miljösatsningar inom ramen för miljöprogrammet. Motsvarande bör gälla beträffande inriktningen och de av utskottet förordade budgetmässiga åtagandena rörande stödet till mindre gynnade områden (LFA-stöd). Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo201, Jo224 yrkandena 1 och 2, Jo235, Jo238 yrkandena 1 och 3, Jo240 yrkande 1, Jo272 yrkande 3 och Jo276 bör godkännas av riksdagen samt ges regeringen till känna.
Vad därefter beträffar anslagsberäkningen för budgetåret 1995/96 föreslår utskottet att det av EU delfinansierade miljöstödet ökas i förhållande till regeringens förslag med ett nationellt tillskott på 350 miljoner kronor. Som utskottet redovisat ovan (s. 45) finansieras tillskottet delvis med en sänkning av det nationella stödet under anslaget för regionala stöd till jordbruket (B 9). Härutöver tillförs anslaget ytterligare 70 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en nationell insats per år på sammanlagt 750 miljoner kronor (1 500 miljoner kronor inkl. EG-finansiering). Neddragningen av det nationella stödet till Norrland skall kompenseras fullt ut. Kompensationen skall användas till vall och bete inom ramen för programmet för landskapsvårdande åtgärder. Med hänsyn till att miljöstöd kommer att utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden 1995/96 föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket anvisar 1 500 000 000 kr. Med det anförda anser utskottet att motion Jo202 yrkande 7 i allt väsentligt kan anses tillgodosedd. Motionerna Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, Jo246 yrkande 4, Jo259 yrkande 8, Jo261 yrkande 7, Fi211 yrkande 21 och Fi216 yrkande 19 delvis avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att 1 500 000 000 kr anvisas under det nya anslaget B 12, motsvarande EG:s finansiering. Därmed avstyrks motionerna Jo210 yrkande 15 och Jo259 yrkande 9.
Ett stort antal motioner behandlar olika villkor och förutsättningar för miljöprogrammets genomförande. Som redovisats ovan har riksdagen tidigare godkänt ett förslag till miljöprogram med tre delprogram. Därvid framhöll utskottet bl.a. att miljöprogrammet borde innehålla ett generellt arealstöd till vall och betesmarker inom stödområdena 1--4 samt i södra Sveriges s.k. LFA-områden. Utskottet begärde även ett förslag från regeringen beträffande stöd till resurshushållande konventionellt jordbruk (1994/95:JoU7, rskr. 126). Utskottet konstaterar att regeringen nu fullföljer riksdagens tidigare beslut. Utskottet anser att ett generellt arealstöd till vall och betesmark, differentierat efter områdenas odlingsbetingelser, bör kunna lämnas under det första delprogrammet inom ramen för här anvisade resurser. Ett sådant stöd bör enligt utskottets mening vara förenat med krav på djurinnehav. Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen dessutom ett förslag om resurshushållande konventionellt jordbruk i enlighet med vad utskottet tidigare förordat (1994/95:JoU7). Vissa medel bör således kunna användas till miljöförbättrande åtgärder inom det s.k. konventionella jordbruket. För återställande och bevarande av odlingsmiljöer i känsliga områden skall ett särskilt delprogram utformas. Sverige har sedan tidigare ett program för bevarande av vissa från natur- och kulturmiljösynpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden. Detta program bör enligt utskottets mening kunna utvecklas i enlighet med EG:s miljöprogram. Som framgår av tidigare riksdagsbeslut bör delprogrammet för miljökänsliga områden även gälla t.ex. återställande av våtmarker, gärdesgårdar och dikesrenar. Inom ramen för programmet inryms också stöd för bevarande av utrotningshotade husdjursraser. När det gäller den ekologiska odlingen återkommer utskottet nedan. För att miljöprogrammet skall kunna genomföras fordras att utbudet av utbildningsprogram och information ökas väsentligt. Det gäller framför allt ökade satsningar på utbildning rörande ekologiskt jordbruk, biologisk mångfald samt landskapets övriga natur- och kulturvärden. Nya satsningar kommer även att behövas bl.a. för utbildning rörande resurshushållande konventionellt jordbruk. Vidare behöver informationsmaterial för jordbrukare om det svenska miljöersättningsprogrammet utarbetas. Utskottet utgår ifrån att insatser på dessa områden ryms inom ramen för de olika delprogrammen. Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört om miljöersättningar inom jordbruket kan syftet med motionerna Jo202 yrkande 6, Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis, Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo238 yrkande 5, Jo240 yrkande 4, Jo261 yrkande 8, Jo262 yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande 1, Jo273 yrkande 1, Jo609 yrkande 16 och Jo628 yrkande 25 i allt väsentligt anses tillgodosett. Motionsyrkandena bör således inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Med anledning av de i motion Jo265 framförda synpunkterna beträffande värdefulla kulturväxter vill utskottet framhålla att en svensk landsstudie skall genomföras som bl.a. redovisar vilka kulturväxter som finns i landet och vilka åtgärder som behövs för att säkra en bred genetisk variation hos dem, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde (dir. 1994:77). Utskottet är inte berett att härutöver föreslå något särskilt uttalande från riksdagens sida med anledning av motionen. Utskottet avstyrker därmed motion Jo265 yrkandena 1 och 2.
Den huvudsakliga målsättningen för det ekologiska jordbruket är att utforma resurseffektiva kretsloppsbaserade produktionssystem som ger liten miljöpåverkan och producerar livsmedel med hög kvalitet. En helhetssyn på miljö- och resursfrågorna förutsätter enligt utskottets mening ett kretsloppstänkande, där råvaruuttagen görs i balans med den naturliga återbildningen och där nya resurser skapas utan att göra skada. Ett annat mål bör vara att bevara och utveckla ett kulturlandskap som präglas av biologisk mångfald. Vidare bör husdjuren ges livsbetingelser som tillgodoser deras naturliga behov. Riksdagen har som mål antagit att 10 % av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000. Detta förutsätter att den ekologiskt odlade arealen ökar med i genomsnitt ca 50 000 ha per år fram till år 2000 (1993/94:JoU22, rskr. 272). Riksdagen har i december 1994 i allt väsentligt ställt sig bakom regeringens förslag till delprogram för ekologiskt jordbruk. Bl.a. framhöll utskottet att ett permanent stöd som innefattar både kompensation för inkomstbortfall och incitament bör lämnas till jordbrukare som förbinder sig att under en femårsperiod odla ekologiskt. Enligt riksdagens mening borde ekologiskt jordbruk kunna undantas från krav på träda för utbetalning av arealbidrag enligt EG:s regler. Regeringen anmodades därför att driva frågan om att få till stånd en särregel för det ekologiska jordbruket som innebär att en anslutning till trädesprogrammet skall vara frivillig. Det fick ankomma på regeringen att besluta om de närmare reglerna för ersättningen (1994/95:JoU7, rskr. 126). Med undantag för omställningskravet, som utskottet behandlar nedan, är det enligt utskottets mening lämpligt att avvakta resultatet och redovisningen av regeringens fortsatta arbete med delprogrammet för ekologiskt jordbruk. Utskottet finner därför ingen anledning att nu ta upp de olika detaljfrågor om villkoren för och utformningen av stödet till ekologiskt jordbruk som framförs i motionerna Jo202 yrkande 11 delvis, Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8, Jo213 (c) delvis, Jo228 (s), Jo246 yrkande 3 delvis samt Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7. Berörda yrkanden bör därmed lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Med samma motivering avstyrks även motionerna Jo204 och Jo244.
Som utskottet anfört ovan har regeringen att utarbeta ett mer detaljerat förslag till miljöprogram som även innefattar delprogrammet för ekologisk odling. Utskottet delar dock den bedömning som görs i flera motioner när det gäller kravet att hela arealen måste ställas om till ekologisk odling för att stöd skall utgå. Erfarenheten visar att de som ställer om arealer för ekologisk odling oftast inte är beredda att ställa om hela gården samtidigt utan i stället prövar sig fram med en mindre andel. Regeringens förslag kan enligt utskottets mening försena utvecklingen av den ekologiska odlingen i Sverige. Utskottet föreslår därför att även en delvis omställd areal, med i övrigt lika villkor, skall kunna komma i åtnjutande av stöd. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo202 yrkande 11 delvis, Jo210 yrkande 6, Jo213 delvis, Jo238 yrkande 19, Jo246 yrkande 3 delvis och Jo251 yrkande 1 delvis bör ges regeringen till känna.
13. Arealersättning och djurbidrag m.m. (B 13)
Propositionen
Från det nya anslaget föreslås att direktbidrag utbetalas i form av areal-, trädes- och djurbidrag. Bidragen bör redovisas under tre särskilda anslagsposter. Bidragen finansieras helt från EG-budgeten.
Arealbidrag lämnas för odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter och oljelin. Vidare finns arealbaserade stöd för bl.a. spånadslin, odling av vicker m.m. En grundläggande förutsättning för stödet är att minst 15 % av åkermarken tas ur livsmedels- och foderproduktion. För år 1995 har dock beslutats att kravet skall vara minst 12 %. Även för denna mark erhålls arealbidrag. Arealbidraget skall kompensera jordbrukare för de sänkta spannmålspriserna som CAP-reformen innebär. Bidraget är begränsat till en maximalareal som kallas basareal. Basarealen utgörs av medeltalet för faktisk odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter och areal som ingick i offentligt trädesprogram under perioden 1989--1991. Den svenska basarealen, uppgår till ca 1,8 miljoner ha. Omställningsarealen ingår i basarealen, men för att få EU:s stöd kan arealen inte stå kvar i det inhemska systemet.
Genom en indelning av landet i produktionsregioner med olika avkastningsnivåer kan areal- och trädesersättningarna lämnas med olika belopp i de olika regionerna. Enligt regeringen skall för Sveriges del tre ersättningsnivåer tillämpas.
Kostnaderna för areal- och trädesersättningarna är till viss del beroende på hur basarealen utnyttjas. På årsbasis beräknas tills vidare arealersättningarna uppgå till 2 700 miljoner kronor och trädesersättningarna till 850 miljoner kronor. Under 18-månadersperioden kommer ersättningarna att lämnas för två växtsäsonger förutom slutbetalningen av stödet till oljeväxter. Den totala kostnaden kan därmed uppgå till 7 100 miljoner kronor.
Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av nöt, tackor och getter. Den totala kostnaden för djurbidrag har beräknats till 720 miljoner kronor per år. Under 18-månadersperioden kommer ersättningarna att lämnas för två år. Den totala kostnaden kan därmed uppgå till 1 440 miljoner kronor.
Enligt regeringen bör totalt för budgetperioden 1995/96 anvisas 8 540 000 000 kr under anslaget B 13.
Motionerna
Enligt motionerna Jo223 (m) yrkande 1 och Jo238 (m) yrkandena 7 och 25 delvis bör arealbidraget differentieras med hänsyn till markens avkastning. Antalet områden bör vara i enlighet med förslaget i proposition 1994/95:19. Även i motionerna Jo246 (fp) yrkande 6, Jo262 (c) yrkande 1 och Jo263 (kds) yrkande 8 framhålls att fler än tre områden bör inrättas för att ett varierande skördeutfall skall kunna beaktas.
I motion Jo230 (m) framhålls att dispens från gällande EU-regler bör medges för odling av spannmål (svartvete) för eldningsändamål. Arealersättning bör enligt motion Jo263 (kds) yrkande 7 utgå till all ekologiskt odlad areal inklusive vall.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 13 och tillstyrker därför regeringens förslag i denna del.
Med anledning av de i motionerna Jo223 yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo246 yrkande 6, Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8 framförda synpunkterna beträffande antalet ersättningsnivåer för arealersättning vill utskottet framhålla följande. De arealersättningar som helt finansieras av EU avser att ersätta det lägre spannmålspris som är en följd av tidigare beslutade reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).
Riksdagen har tidigare beslutat att arealersättningen skall differentieras med utgångspunkt från tre ersättningsnivåer. Utskottet har emellertid efter ytterligare överväganden kommit till slutsatsen att det tidigare ställningstagandet inte ger möjlighet till tillräcklig differentiering av arealersättningen i förhållande till markens avkastning. En viss utökning av antalet ersättningsnivåer bör kunna ge en mer rättvisande bild av den verkliga produktionen inom de olika avkastningsområdena, samtidigt som en utjämning mellan regionerna kan bibehållas. Utskottet föreslår därför att antalet ersättningsnivåer utökas till fem. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo223 yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo246 yrkande 6, Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet är inte berett att föreslå någon förändring av arealstödet med syfte att, utöver vad som tidigare föreslagits i detta betänkande, främja det ekologiska jordbruket. Därmed avstyrks motion Jo263 yrkande 7.
Frågan om dispens från EU-reglerna om arealstöd i samband med odling av spannmål för eldningsändamål prövas för närvarande av Jordbruksverket. Utskottet är därför inte berett att föreslå något uttalande från riksdagens sida med anledning av motion Jo230. Motionen avstyrks.
14. Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 14)
Propositionen
Under anslaget finansieras kostnaderna för intervention (dvs. offentlig lagring m.m.) och exportbidrag i enlighet med EG:s regler. Anslaget bör redovisas under två särskilda anslagsposter. Anslaget finansieras helt från EG-budgeten.
Kostnader för intervention täcks i efterskott av EG:s jordbruksfonds garantisektion. Anslagsposten bör föras upp med 900 miljoner kronor. Anslagsposten för exportbidrag bör föras upp med 675 miljoner kronor. Enligt regeringen bör totalt för budgetperioden 1995/96 anvisas 1 575 000 000 kr under anslaget B 14.
Motionerna
I motionerna Jo207 (m), Jo214 (c), Jo216 (m) yrkande 1, Jo222 (m), Jo223 (m) yrkande 2, Jo238 (m) yrkande 8, Jo245 (s) yrkandena 1 och 2, Jo246 (fp) yrkande 7, Jo261 (v) yrkande 11, Jo262 (c) yrkande 5, Jo263 (kds) yrkande 9, Jo268 (s), Jo269 (s) delvis, Jo270 (fp) yrkande 2 och Jo272 (c) yrkande 4 framhålls bl.a. att antalet interventionsorter bör utökas. Enligt motion Jo262 (c) yrkande 6 bör exportbidrag vid export av havre införas. Bidrag bör utgå för hela den mängd havre som inte kan avsättas inom EU.
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget B 14 och tillstyrker därför regeringens förslag.
När det gäller antalet interventionsorter vill utskottet framhålla följande. Kostnaderna för intervention (dvs. offentliga uppköp och lagring m.m.) finansieras helt från EG-budgeten. Antalet interventionsorter bör således kunna väljas med utgångspunkt från att fraktkostnader och garantipris blir så lika som möjligt inom EU. Härigenom ökar förutsättningarna för jordbruket att kunna konkurrera på lika villkor. Utskottet föreslår därför att det inrättas 33 interventionsorter fördelade över landet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo207, Jo214, Jo216 yrkande 1, Jo222, Jo223 yrkande 2, Jo238 yrkande 8, Jo245 yrkandena 1 och 2, Jo246 yrkande 7, Jo261 yrkande 11, Jo262 yrkande 5, Jo263 yrkande 9, Jo268, Jo269 delvis, Jo270 yrkande 2 och Jo272 yrkande 4 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt vad utskottet erfarit har EU beslutat införa ett anbudssystem för fastställande av exportbidrag vid export av havre. Med det anförda föreslår utskottet att motion Jo262 yrkande 6 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
15. Köp och försäljning av mjölkkvoter (B 15)
Propositionen
Det nya anslaget föreslås användas för Jordbruksverkets köp och försäljning av mjölkkvoter till ett administrativt satt pris. För att en mjölkproducent skall ha rätt att sälja mjölk måste producenten inneha en mjölkkvot i enlighet med förordningen (EEG) nr 804/68. Enligt förordningen är det möjligt att under vissa förutsättningar överlåta sin mjölkkvot.
Enligt regeringen bör för budgetperioden 1995/96 anvisas ett förslagsanslag på 1 000 kr under anslaget B 15.
Motionerna
Enligt motion Jo220 (s) bör besättningar med svensk kullig boskap undantas från kvottilldelningen. I motion Jo238 (m) yrkande 25 delvis framhålls att en fri handel med mjölkkvoter bör eftersträvas för att begränsa problemen med kapitaliseringseffekter. Administrativa åtgärder leder till negativa effekter på fastighetsmarknaden och blir dyrare för staten. En särskild kvottilldelning för ekomjölkproducenter bör enligt motion Jo243 (m) införas. I motion Jo248 (s) föreslås att fördelningen av mjölkkvoter ges en sådan utformning att mjölkproduktionen i norra Sverige stimuleras. I motion Jo252 (s) framhålls att mjölkproduktionen ofta utgör bas för betesdriften. För att främja landskapsvården på bl.a. Öland bör särskilda mjölkkvoter fördelas till områden med stor biologisk mångfald. Enligt motion Jo258 (s, c) har Tjustbygdens lantbrukare genomfört sin leukosbekämpning ett år tidigare (1990) än övriga lantbrukare i Sverige. Därmed producerade de mindre mjölk åren 1991 och 1993. Detta bör beaktas vid kvotfördelningen.
I motionerna Jo229 (v) och Jo242 (s) framhålls bl.a. att den arrendator som väljer att upphöra med mjölkproduktionen bör få sin rättmätiga del av ersättningen för den mjölkkvot vederbörande förvaltat.
Utskottets överväganden
Regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget B 15 tillstyrks.
Som framhålls i propositionen skall mjölkkvoterna hanteras inom ramen för ett system med administrativt fastställda priser. Utskottet har tidigare förordat att producenter av s.k. ekomjölk inte bör åläggas några begränsningar i kvothänseende och att särskild hänsyn bör tas till mjölkproducenterna i norra Sverige (1994/95:JoU2y). Utöver nu redovisade synpunkter finner utskottet ingen anledning att i detta sammanhang förorda något ytterligare riksdagsuttalande beträffande fördelningen av mjölkkvoter. Därmed avstyrks motionerna Jo220, Jo238 yrkande 25 delvis, Jo243, Jo248, Jo252 och Jo258.
Fördelningen av värdet av mjölkkvoter mellan jordägare och arrendator är en fråga som berör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden inbördes. Föreskrifter härom meddelas genom lag (RF 8:2). Enligt EG:s lagstiftning kan en nation fördela mjölkkvoter vid ett arrendes upphörande, om arrendatorn avvecklar sin verksamhet på grund av någon omständighet som ligger utanför arrendatorns kontroll. Detta gäller såvida inte parterna har avtalat något annat. Närmare föreskrifter om sådan kvotfördelning har meddelats av Jordbruksverket (SJVFS 1995:20). Utskottet finner inte anledning att i detta sammanhang föreslå ett tillkännagivande i enlighet med motionerna Jo229 och Jo242. Utskottet avstyrker därför berörda motioner.
16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget B 16.
17. Fiske (C)
Propositionen
Den statliga verksamheten inom fiskets område utgörs i huvudsak av regleringar med stöd av lagstiftning och att ge ekonomiskt stöd till fisket, vattenbruket, fiskevården och forskningen. Vidare ingår internationella förhandlingar, fiskeriundersökningar, rådgivning och information.
Det övergripande målet för fiskeripolitiken är att verka för en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna, bl.a. så att den biologiska mångfalden bevaras. Vidare är målet att verka för tillgång på fisk av god kvalitet och utveckling av konkurrenskraftiga företag inom fisket och vattenbruket. Fiskeriverket som är den ansvariga centrala förvaltningsmyndigheten för fisket har visat att måluppfyllelsen i stort har varit god under senare år och att de verksamhetsmål som regeringen har ställt upp har tillgodosetts i allt väsentligt.
Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny fiskelag (1993:787). Den trädde i kraft den 1 januari 1994. I lagen görs bl.a. rätten att bedriva ett yrkesmässigt fiske beroende av yrkesfiskelicens. Vidare ges möjlighet att fördela fisket genom att meddela föreskrifter som begränsar redskapsanvändningen för fritidsfisket. Krav kan ställas på särskilt tillstånd för användning av fartyg för yrkesmässigt fiske. De föreskrifter som utfärdas av Fiskeriverket med stöd av fiskelagen och fiskeförordningen (1993:1097) har förenklats och begränsats kraftigt.
EU-avtalet medför att Sverige från den 1 januari 1995 fullt ut deltar i den gemensamma fiskeripolitiken. Den består av resurs-, marknads- och strukturpolitik. Resurspolitiken reglerar fördelningen av fiskresurser mellan medlemsländerna samt avtal med tredje land. De viktigaste delarna i marknadspolitiken är överskottsreglering och importreglering. Strukturpolitiken syftar bl.a. till anpassning och modernisering av fiskeflottan samt investeringar i fiskberedning och vattenbruk. Härutöver finns det inom fiskeripolitiken regler om kontroll på fiskets område. EG:s gemensamma fiskeripolitik beskrivs utförligare i proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, del 2.
Regeringen har i proposition 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen lämnat förslag i vissa lagstiftningsfrågor för att möjliggöra tillämpningen av EU:s regelverk bl.a. inom den gemensamma fiskeripolitiken. Riksdagen har antagit förslagen (bet. 1994/95:JoU7, rskr. 126 och bet. 1994/95:UU5, rskr. 63).
De tekniska förutsättningarna för ett yrkesfiskaravdrag liknande det i Danmark utreds.
Det svenska yrkesfiskets fångster uppgick år 1993 till ca 335 000 ton till ett värde av drygt 700 miljoner kronor. Det är en värdeminskning med 2 % jämfört med föregående år. Det svaga beståndet av torsk i Östersjön och den fortsatt svaga marknaden för sill och strömming gör sammantaget att yrkesfisket för närvarande befinner sig i en bekymmersam situation. Sjukdomen M 74 utgör ett allvarligt hot mot den vilda laxen i Östersjön. Försäljningsvärdet av vattenbrukets produktion uppgick år 1993 till ca 130 miljoner kronor.
Under innevarande budgetår inriktas arbetet på fiskets område på en fortsatt integrering i och anpassning till EG:s gemensamma fiskeripolitik.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på fiskets område till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96
106,0 88,0 279,9 186,4
Den föreslagna kraftiga utgiftsökningen inför budgetåret 1995/96 hänför sig dels till en förstärkning av Fiskeriverkets resurser inför medlemskapet i EU, dels till ett väntat stort återflöde från EU på fiskets område.
18. Fiskeriverket (C 1)
Propositionen
Fiskeriverkets verksamhet kommer i hög grad att påverkas av ett EU-medlemskap. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om de administrativa konsekvenserna av ett EU-medlemskap bör de nuvarande verksamhetsmålen för Fiskeriverket endast omfatta budgetåret 1995/96.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 %.
Vad gäller RRV:s invändningar mot Fiskeriverkets årsredovisning finner regeringen att RRV:s påpekanden är av sådan art att dessa skyndsamt bör föranleda åtgärder. Ett sådant arbete har inletts, och vad som orsakat revisionsanmärkning kommer att undanröjas.
Regeringen föreslår att riksdagen till Fiskeriverket anvisar ett ramanslag på 93 459 000 kr.
Motionerna
Enligt motion Jo259 (m) bör ett rationaliseringsarbete snarast sättas i gång inom Fiskeriverket. En besparing föreslås med 43,5 miljoner kronor för nästa budgetår, jämfört med regeringens förslag (yrkande 10). Det innebär att verksamheten bör ta helt nya former. Redan tidigare har Fiskeriverket uppmanats att stärka samarbetet med bl.a. Jordbruksverket. Regeringen bör återkomma med ett förslag om sammanslagning av de båda verken. Även i motion Jo402 (m) föreslås besparingar och ändrad organisation av Fiskeriverket. Anslaget bör på sikt kunna minskas, och ökningen av anslaget avstyrks (yrkande 8). Liknande förslag framställs i motion Jo416 yrkande 6 (m).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens bedömning att Fiskeriverkets verksamhet i hög grad kommer att påverkas av EU-medlemskapet. En så kraftig minskning av anslaget som föreslås i motion Jo259 kan enligt utskottets mening inte genomföras utan att det får genomgripande konsekvenser för verkets uppgifter och organisation. Som framgår av inledningsavsnittet till bilaga 10 i budgetpropositionen ämnar regeringen tillsätta en utredning under våren 1995 med uppdrag att granska den samlade administrationen inom livsmedelsområdet. Vidare föreslås betydande besparingar på myndigheternas förvaltningskostnader m.m. fram t.o.m. år 1998.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag, som bl.a. innebär att verket förstärks med 9 miljoner kronor för sitt arbete med EU-medlemskapet, varav 1 miljon kronor utgör förstärkning av kvalitetskontrollen på fiskets område. I enlighet härmed avstyrks motionerna Jo259, Jo402 och Jo416 i berörda delar.
19. Främjande av fiskerinäringen (C 2)
Medel för bidrag till länsstyrelserna för fisketillsyn bör enligt regeringen i fortsättningen inte föras upp under detta anslag. Möjligheterna att lämna bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten är inte längre aktuella, varför möjlighet till bidrag för ändamålet inte bör finnas i fortsättningen. Medlen för forskning bör i så stor utsträckning som möjligt och lämpligt användas i kombination med forskningsmedel från EU:s budget för att öka effekten och utbytet av dem. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på 5 684 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
20. Strukturstöd till fisket m.m. (C 3)
Propositionen
Från anslaget lämnas statligt stöd till investeringar i fiskeföretag, fångstbegränsning, skrotning av fiskefartyg samt skador på fiskeredskap och vattenbruksanläggningar. Stödet lämnas i form av bidrag och statlig garanti för lån. Bestämmelser om detta finns i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Från anslaget lämnas också ersättning i samband med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov. Från anslaget täcks vidare kostnader för förluster på grund av statlig garanti för lån till fiskeföretag och fiskberedningsföretag.
Under år 1993 lade EU fast nya riktlinjer för strukturpolitiken på fiskets område och inrättade en särskild fond för denna, Financial Instrument for Fisheries Guidance (FIFG). FIFG finansierar den del av fiskets strukturstöd som kan hänföras till mål 5a, dvs. anpassningen av fiskerisektorns struktur.
De mål som gäller för strukturpolitiken är
att bidra till att uppnå en varaktig balans mellan resurser och deras utnyttjande, att stärka utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag inom sektorn samt att förbättra marknadsutbudet och förädlingsvärdet för fiskets och vattenbrukets produkter.
Strukturstödet kan ges till följande områden, nämligen
omstrukturering och förnyelse av fiskeflottan, modernisering av fiskeflottan, förbättring av de villkor under vilka fiskets och vattenbrukets produkter förädlas och marknadsförs, utveckling av vattenbruket samt skydd och utveckling av marina resurser i kustvatten, försöksfiske, utrustning i fiskehamnar samt studier av nya marknader.
EU har även slagit fast mål och regler för hur gemenskapens fiskerisektor skall omstruktureras under perioden 1994--1996 i syfte att uppnå en varaktig balans mellan fiskresurserna och deras utnyttjande.
EU:s medlemsländer skall i ett s.k. programdokument redogöra för kommissionen hur man avser att praktiskt utforma strukturpolitiken. Det nuvarande programdokumentet gäller för åren 1994--1999. Planen skall bl.a. innehålla en beskrivning av fiskerisektorn, de mål landet har fastslagit för sin strukturpolitik samt de medel man avser använda för att nå de fastställda målen.
Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken stämmer väl överens med de mål som EU har lagt fast för strukturpolitiken på fiskets område. Det övergripande målet bör därför bestå och vara utgångspunkt för strukturplanen. De medel som finns under detta anslag bör användas för att uppnå målet. Medfinansieringen från EU varierar beroende på om åtgärden är offensiv i form av t.ex. ett nybygge eller defensiv i form av t.ex. skrotning av fiskefartyg. Medlen bör användas i första hand för att engångsvis eller under en kort period stödja en småskalig företagsamhet inom fisket och vattenbruket.
Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 53 837 000 kr.
Motionen
I motion Jo415 (kds) uppmärksammas ett speciellt problem för yrkesfiskenäringen i form av borttappade fiskeredskap. Dessa s.k. spökgarn fortsätter att fiska lång tid efter det de förlorats. Andra problem är dumpade farliga ämnen i fiskevattnen. Det vore en angelägen åtgärd för staten att avsätta medel för att utrusta trålare för miljö- och fiskevårdande åtgärder som under perioder av fiskestopp får i uppgift att rensa upp från spökgarn etc. Medel för detta bör tas under anslaget C 3 Strukturstöd till fisket (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Bestämmelser om anslaget C 3 Strukturstöd till fisket m.m. finns i förordningen (1974:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Utskottet anser det mindre lämpligt att medel för strukturåtgärder m.m. används på det sätt som avses i motion Jo415 yrkande 5. När det gäller t.ex. problemen med dumpade stridsmedel hänvisar utskottet till sin redovisning i betänkandet 1994/95:JoU2 s. 13. Utskottet avstyrker motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag om anslag.
21. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. (C 4)
Med hänvisning till vad regeringen har anfört under anslaget C 3 bör ett nytt anslag tas upp på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett förslagsanslag på 120 000 000 kr, varav 80 000 000 kr avser perioden juli 1995--juni 1996.
22. Djurskydd och djurhälsovård (E)
Propositionen
De övergripande målen för djurskydds- och djurhälsovårdsområdet är ett gott hälsotillstånd bland husdjuren och ett gott djurskydd samt en begränsning av användningen av försöksdjur i Sverige.
Djurskydd och djurhälsovård inom departementets ansvarsområde omfattar verksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt och Statens jordbruksverk, inkluderande distriktsveterinärverksamheten, samt vid Centrala försöksdjursnämnden.
Under det senaste året har sjukdomsläget förändrats på några punkter både i vår omvärld och inom landet. Rabiesproblemet med olika utbredning av sjukdomen inom Europa har varit svår att lösa i frihandelsdiskussionen mellan Europas länder. Sedan den 1 maj 1994 krävs dock rabiesvaccination med serologisk uppföljning för införsel av hund och katt från större delen av EES-området.
En ny svinsjukdom, allmänt kallad blåöronsjukan (PRRS), är spridd i flera europeiska länder. I slutet av juli bröt mul- och klövsjuka ut i nordöstra Grekland med utbrott i såväl nötkreaturs- som fårbesättningar. I övrigt karaktäriseras den epizootiska bilden framför allt av klassisk svinpest med utbrott i bl.a. Tyskland och Belgien.
Både vad gäller nötkreatur, svin, fjäderfä och odlad fisk förekommer i Europa sjukdomar av allvarlig karaktär som inte existerar i Sverige. En öppning av Sveriges gränser mot Europa kommer således att få konsekvenser för smittskyddet, bl.a. genom ett ökat smittryck och en ökad risk för utbrott av sjukdomar som i dag inte förekommer i Sverige. En ökad svensk beredskap och aktivitet kommer därför att behövas på detta område.
Budgetåret 1993/94 gjordes stora insatser för att kontrollera och följa upp de fall av paratuberkulos på nötkreatur som påvisades hösten 1993.
Undersökningar av tankmjölksprov från alla mjölkkobesättningar har visat att ytterst få besättningar är smittade med IBR (infektiös bovin rhinotracheit). Ett omfattande bekämpningsprogram har påbörjats och detta har även godkänts av ESA (EFTA Surveillance Authority). Bekämpningsprogrammen för leukos hos nötkreatur och AD (Aujeszkys sjukdom) hos svin fortlöper tillfredsställande, och målet är att friförklara landet från sjukdomarna under budgetåret 1995/96.
Riksdagen har beslutat om huvuddragen för den framtida distriktsveterinärorganisationen (prop. 1993/95:150, bet. JoU32, rskr. 403). I beslutet ligger bl.a. att det statliga huvudmannaskapet behålls tills vidare och att det under budgetåret 1994/95 anvisas 15 miljoner kronor för inrättande av ytterligare ca 50 veterinärstationer. Riksrevisionsverket har därefter utrett frågor beträffande den regionala och lokala organisationen, veterinärstationernas driftsform och uppbördssystemet. Uppdraget redovisades till regeringen i september 1994. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets rapport arbetar Jordbruksverket för närvarande för att den förändrade distriktsveterinärorganisationen skall kunna verka från den 1 juli 1995.
Den utvärdering av Centrala försöksdjursnämndens forskningssatsningar under perioden 1988--1992, som genomförts av en extern expert, slutredovisades i december 1993. Utvärderingen visar bl.a. att de forskningsprojekt som erhållit stöd genomgående varit av hög vetenskaplig kvalitet med en klar inriktning mot alternativa metoder. I utvärderingen framhålls att Centrala försöksdjursnämnden i huvudsak har använt de begränsade resurserna på ett riktigt och effektivt sätt.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på djurskydds- och djurhälsovårdsområdet till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96
252,1 266,2 363,6 240,6
23. Statens veterinärmedicinska anstalt m.fl. anslag (E 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen E 1, E 2, E 3, E 4, E 5, E 6 och E 7 (s. 71--81).
24. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (F)
Propositionen
Verksamheten inom växtskyddsområdet omfattar frågor om utsädeskontroll, frågor om intagning av växtsorter på sortlista samt växtförädlarrättsärenden, frågor om funktionsprovningar och tekniska utvärderingar m.m. av lantbruks- och entreprenadmaskiner samt frågor om bekämpning av växtskadegörare.
De övergripande målen för verksamhetsområdet är beträffande utsädes-, sortliste- och växtförädlarrättsfrågor att förse lantbruksnäringen med utsäde och sorter av fullgod kvalitet för att därigenom främja ett effektivt jordbruk. Anslaget för bekämpande av farliga växtsjukdomar syftar till att möjliggöra en snabb och effektiv bekämpning av till landet introducerade karantänsskadegörare, vilket i förlängningen kan bidra till en minimerad användning av bekämpningsmedel.
Funktionsprovningar och tekniska utvärderingar m.m. av lantbruks- och entreprenadmaskiner syftar till att säkerställa att föreskrivna arbetarskyddskrav uppfylls av vissa typer av maskiner i drift samt att via opartiska provningar och tekniska utvärderingar av maskiner och teknisk utrustning medverka till en minimerad påverkan på naturmiljön, djurmiljön och arbetsmiljön av dessa maskiner och tekniska utrustningar.
På maskinprovningsområdet återkommer regeringen med särskild proposition i ämnet.
För budgetåret 1995/96 föreslås inga förändringar i övrigt av verksamheten eller verksamhetsinriktningarna på området.
Under anslaget F 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket har tidigare anvisats medel till ekologisk odling, åtgärder för att bevara biologisk mångfald samt natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Dessa områden kommer framöver att behandlas i det svenska miljöprogrammet inom ramen för förordningen (EEG) nr 2078/92. Detta innebär att det framför allt är frågor om bekämpningsmedelsanvändning, näringsläckage samt ammoniakavgång inom jordbruket och trädgårdsnäringen som kommer att behandlas under ifrågavarande anslag. Detta är prioriterade områden vad gäller det svenska miljöarbetet inom EU och i andra internationella sammanhang.
För budgetåret 1995/96 föreslås oförändrad medelstilldelning till bekämpningsmedels- och näringsläckageprogrammet. 4,2 miljoner kronor föreslås satsas på ett handlingsprogram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på växtskydds- och miljöområdet till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96
52,1 47,8 50,4 33,4
25. Statens utsädeskontroll (SUK): Uppdragsverksamhet (F 1) samt Bidrag till Statens utsädeskontroll (F 2)
Propositionen
Statens utsädeskontroll (SUK) har under en följd av år framgångsrikt arbetat med att rationalisera och effektivisera den statliga utsädeskontrollverksamheten. Från att år 1990 varit lokaliserade till fyra platser (Umeå, Skara, Landskrona och Lund) med ca 100 anställda samt dragits med betydande underskott i verksamheten är i dag personalstyrkan reducerad med ca 40 personer och lokaliserad till en enhet i Svalöv. Verksamhet som tidigare varit anslagsberoende har i ökad utsträckning avgiftsbelagts.
SUK:s kapitalförsörjningsmodell för investeringar i anläggningstillgångar (avkastningspliktigt statskapital med konsolideringsansvar) kommer från budgetåret 1995/96 att ersättas med lån i Riksgäldskontoret.
Regeringen föreslår att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Under anslaget F 2 anför regeringen att anslaget under budgetåret 1993/94 omfattade 11 % av den totala verksamheten inom utsädeskontrollen och uppgick till 2 850 000 kr. Tillsynsverksamheten omfattar huvudsakligen regler om kvalitetsdeklaration av utsäde av växtslag som inte omfattas av EG:s certifieringssystem. Kostnaden för denna verksamhet har av SUK uppskattats till ca 400 000 kr. Regeringen anser att det är rimligt att kvaliteten på denna typ av utsäde kan upprätthållas utan statlig medverkan. Utsädesförordningen bör därför förändras i enlighet härmed.
Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen F 1 och F 2.
26. Statens växtsortnämnd (F 3)
Propositionen
Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994 års budgetproposition för Statens växtsortnämnd bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997. Regeringen föreslår att riksdagen till Statens växtsortnämnd anvisar ett ramanslag på 1 002 000 kr.
Motionerna
I motion Jo507 (mp) anförs att nya EU-regler om sortdokumentation, certifiering m.m. kan få förödande konsekvenser för utbudet av köksväxter. Ytterst innebär reglerna ett hot mot den biologiska mångfalden och det genetiska och kulturella arvet. Enligt yrkande 1 i motionen bör riksdagen "under budgetåret" anslå 2 miljoner kronor för att börja arbete med sortgodkännande av traditionella växtsorter.
I motion Jo210 från samma parti yrkas att riksdagen under anslaget F 3 anslår 4 002 000 kr och avsätter 4 miljoner kronor för sortgodkännande av traditionella växtsorter. Av motionen framgår att det totala anslaget rätteligen skall uppgå till 5 002 000 kr (yrkande 33).
Utskottets överväganden
Regeringen har nyligen lagt fram en proposition med förslag om vissa ändringar i växtskyddslagen m.m. Propositionen och vissa närliggande motioner behandlas i utskottets betänkande 1994/95:JoU15. Som närmare framgår av betänkandet har regeringen hösten 1994 tillsatt en utredning om jordbrukets tillgång på växtgenetiska resurser. Utredaren skall göra en svensk landsstudie som bl.a. redovisar vilka kulturväxter som finns i landet och vilka åtgärder som behövs för att säkra en bred genetisk variation hos dem, deras vilda släktingar och andra växter av potentiellt värde. I avvaktan på resultatet av denna utredning anser utskottet att regeringens förslag om medelsanvisning bör bifallas. Motionerna Jo210 och Jo507 avstyrks i berörda delar.
27. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F 6)
Propositionen
Jordbruksverket har bedömt att uppsatta miljömål skall kunna nås vid oförändrad medelstilldelning under anslaget. För budgetåret 1994/95 anslogs 7,8 miljoner kronor till ekologisk produktion under anslaget. Denna tilldelning skall tas bort från detta anslag och behandlas framöver i det svenska miljöprogrammet inom ramen för EG:s förordning 2078/92.
Regeringen anser att 4,2 miljoner kronor skall anslås för handlingsprogram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor. Därutöver användes inom ramen för anslaget drygt 5,2 miljoner kronor för trädgårdsnäringens miljöfrågor. Oförändrat 23,1 miljoner kronor skall anslås för bekämpningsmedelsprogrammet och 8,1 miljoner kronor för näringsläckageprogrammet.
Vad gäller biologisk mångfald och odlingslandskapet behandlas dessa frågor framöver i det svenska miljöprogrammet inom ramen för EG:s förordning 2087/92. Regeringen avser att under år 1995 återkomma till frågan om vilka mål som skall gälla för användningen av bekämpningsmedel efter år 1996. Anslaget förs upp med 36 634 000 kr (reservationsanslag).
Motionerna
I motion Jo259 (m) yrkas att anslaget reduceras med 15 miljoner kronor (yrkande 11). Motionärerna hänvisar till att de i en annan motion föreslagit ett bättre utnyttjande av EU:s miljöstöd. Till år 1998 bör anslaget F 6 helt fasas ut till förmån för en fortsatt satsning på EU:s miljöprogram för jordbruket.
Enligt motion Jo261 (v) yrkande 4 bör 20 miljoner kronor av anslaget föras över till anslaget B 7 Strukturstöd inom livsmedelssektorn. Motionen redovisas närmare i ett föregående avsnitt.
Utskottets överväganden
Utskottet har i det föregående föreslagit vissa ändringar i regeringens förslag såvitt avser några för jordbruket centrala stödformer, däribland regionala stöd till jordbruket och miljöersättningar inom jordbruket. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna Jo259 yrkande 11 och Jo261 yrkande 4.
28. Bekämpande av växtsjukdomar (F 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget F 7 (s. 89).
29. Livsmedel (G)
Propositionen
Livsmedelsfrågorna är viktiga för konsumenterna. Konsumenternas intresse av bra mat till rimliga priser bör dominera livsmedelspolitiken, och konsumenten skall stå i centrum för livsmedelspolitiken. En fri handel med livsmedel inom EU förutsätter en effektiv livsmedelskontroll. Konsumenterna har ett intresse av att varorna märks tydligt och att skadliga ingredienser och tillsatser utesluts.
Sverige skall aktivt verka för att inom EU bl.a. förstärka livsmedelskontrollen, minimera användningen av tillsatser, införa en bättre märkning av livsmedel samt öka livsmedlens tjänlighet genom fördjupade kvalitets- och hälsokrav.
En av Statens livsmedelsverks huvudsakliga uppgifter är att bevaka konsumentintresset inom livsmedelsområdet. Enligt regeringens mening bör konsumentintresset i verksamheten understrykas ytterligare. Regeringen föreslår därför i det följande att det övergripande målet för Livsmedelsverket skall vara att i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen samt bra matvaror. Konsumenterna skall känna trygghet och ha de kunskapsmässiga förutsättningarna att kunna välja fullgoda livsmedel för en näringsriktig och prisvärd kost.
Det finns ett starkt samband mellan kosten och hälsan. Livsmedelsverket har, i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen, den 31 oktober 1994 på regeringens uppdrag redovisat ett förslag till nationell handlingsplan för nutrition. Huvudmålet för handlingsprogrammet skall enligt förslaget vara att genom förbättrade mat- och motionsvanor befrämja hälsa samt förebygga sjuklighet och för tidig död i kostrelaterade sjukdomar samt att minska de sociala klyftorna med avseende på dessa sjukdomars förekomst. Förslaget remissbehandlas för närvarande.
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden har fr.o.m. den 1 juli 1993 beställaransvaret för jordbruks- och viss livsmedelsstatistik. En stor del av nämndens arbete under 1993 och 1994 har därför varit att anpassa den svenska jordbruks- och livsmedelsstatistiken till de krav som EG ställer för motsvarande statistik. Ett fortsatt anpassnings- och utredningsarbete förutses för den första tiden av ett EU-medlemskap. För budgetåret 1995/96 görs vissa besparingar på de objektiva skördeuppskattningarna. De ökade kostnader som en anpassning till EG:s krav medför beräknas täckas av medel från EG.
Det svenska systemet för industrins råvarukostnadsutjämning upphör vid ett EU-medlemskap. Det gäller även rabatteringssystemet för svensktillverkad stärkelse för tekniskt bruk. Vissa utbetalningar kan dock finnas kvar efter den 1 juli 1995 varför anslaget ändå bör vara kvar.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på livsmedelsområdet till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96
586,0 556,3 425,8 282,8
30. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (G 3)
Propositionen
Regeringen förutser ett ökat utredningsbehov inom nämndens verksamhetsområde under första tiden av EU-medlemskapet. Bl.a. bör utredas vidare huruvida det administrativa företagsregistret som används för stödutbetalningar inom EU (s.k. IAKS-registret) kan användas som statistikregister. Om så är fallet torde stora resursbesparingar kunna göras. Regeringen bedömer att de kostnader som detta ökade utredningsbehov medför bör kunna rymmas inom det här föreslagna anslagsbeloppet och sparade medel under detta anslag samt under anslaget Livsmedelsstatistik. Anslaget förs upp med 5 647 000 kr (ramanslag).
Motionen
Mot bakgrund av det stora behovet av besparingar i statsbudgeten föreslår motionärerna i motion Jo259 (m) att Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden läggs ned. Dess uppgifter bör föras över på Jordbruksverket och Livsmedelsverket. En besparing föreslås som motsvarar hela anslaget (yrkande 13).
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning angående Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens verksamhet och resursbehov. I anslutning till motion Jo259 bör tilläggas att full besparingseffekt är svår att uppnå vid budgetårets ingång även vid nedläggning. På grund av gällande bestämmelser om anställningsskydd och uppsägningstid för personalen uppkommer lönekostnader även efter den 1 juli 1995. Motionen avstyrks i denna del.
31. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. (G 4)
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:25 föreslagit att en besparing på livsmedelsberedskapens område bör göras med 200 miljoner kronor. Besparingen är möjlig mot bakgrund av de förändrade planeringsförutsättningarna i 1992 års totalförsvarsbeslut och den förändrade importsituation som uppstått i och med förändringarna i Europa. Det svenska EU-medlemskapet är också av stor betydelse för möjligheten till en säkrare import under ett krisskede. Regeringen anser därför att beredskapslagringen bör koncentreras på behoven i krig. Således kan stora besparingar göras på områden som har effekt på andra skeden än kriget. För att uppnå en permanent besparing på 200 miljoner kronor måste beredskapslagren reduceras väsentligt. Jordbruksverket måste därför snarast starta en utförsäljning av de lager som inte är helt nödvändiga för krigsskedet. Utförsäljningen skall ske på ett sådant sätt att staten inte åsamkas onödiga förluster. Jordbruksverket skall beakta 1992 års försvarsbeslut då prioriteringar för beredskapslagringen görs.
Regeringen har mot bakgrund av besparingskravet på verksamheten den 22 december 1994 fattat beslut om att stoppa alla nyinvesteringar i insatsvaror under budgetåret 1994/95.
Regeringen föreslår att 189 589 000 kr anvisas för verksamheten. Jordbruksverket får använda det disponibla överskott som finns för lagringsverksamheten.
En minskning av lagren bör ske i en takt som innebär att onödiga förluster undviks och som samtidigt innebär att den permanenta besparingen på 200 miljoner kronor upptas fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och inför 1996 års totalförsvarsbeslut kommer regeringen att besluta om en särskild översyn av livsmedelsfunktionen.
Den särskilda planeringsramen för det civila försvaret ger stadga åt planeringen under en försvarsbeslutsperiod och är ett viktigt avvägningsinstrument vid programplanearbetet när det gäller resursfördelningen. För att förbättra de totala avvägningsmöjligheterna anser regeringen att ramen bör tillföras investeringar och driftkostnader för livsmedelsberedskapen.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och överväganden. För verksamheten bör anvisas ett förslagsanslag på 189 589 000 kr.
32. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (G 5), Livsmedelsstatistik (G 6) och Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten (G 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen G 5--G 7 (s 100--101).
33. Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet (nytt anslag) (G 8)
Propositionen
Ett svenskt medlemskap i EU torde innebära en ökad konkurrens och ett ökat varuutbud på den svenska livsmedelsmarknaden. Ökningen av varor och aktörer kan medföra att behovet av livsmedelskontroll ökar. Regeringen anser därför att vissa åtgärder bör vidtas för att bättre ta till vara konsumenternas intressen. Det kan t.ex. gälla insatser för förstärkt information till konsumenter, livsmedelskontroll, tydligare varumärkning, kvalitetsförbättringar, minimering av kemiska tillsatser etc. Konsumenter med särskilda behov, t.ex. allergiker bör särskilt uppmärksammas. Vi måste vidare fullfölja vårt arbete med att förbättra livsmedelskvaliteten. Det kan t.ex. gälla åtgärder för att minimera användningen av bekämpningsmedel, konserveringsmedel och färgämnen i produktionen, förbättra djurhållningen och förbjuda bestrålning av livsmedel. Mottagare av medel från detta anslag kan t.ex. vara konsumentorganisationer och branschorganisationer. Sveriges konsumentråd är exempel på en paraplyorganisation som bl.a. verkar för upplysning och opinionsbildning i konsumentpolitiska frågor.
Regeringen har för avsikt att göra en bredare översyn av konsumentfrågornas ställning och innehåll vid ett svenskt medlemskap i EU.
En ökad konkurrens på den svenska marknaden ställer krav på ökad effektivitet inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Svenska företag inom dessa områden måste profilera sig mer än tidigare, och större insatser krävs vad gäller marknadsföring av svenska livsmedel med hög kvalitet. Till detta hör en satsning på ekologiskt framställda produkter. Sverige har goda förutsättningar att profilera sig på EU-marknaden inom detta område. Regeringen avser att tillsammans med näringen medverka till att utarbeta en strategi för marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter liksom utveckling av regionala varumärken och insatser för att marknadsföra ekologiskt framställda livsmedel. Det skall dock betonas att huvudansvaret för insatser på detta område alltid ligger på näringen.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få besluta om fördelningen av medel under detta anslag. Anslaget förs upp med 30 000 000 kr.
Motionerna
I motion Jo210 (mp) yrkas att anslaget höjs med 13 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor bör avse information om och marknadsföring av ekologiska livsmedel och 3 miljoner kronor anvisas till KRAV:s verksamhet. Motionärerna framhåller bl.a. att det med den förväntade ökningen av antalet ekologiska lantbrukare behövs en ekonomisk förstärkning inom de angivna områdena (yrkande 24).
Enligt motion Jo261 (v) yrkande 10 bör 30 miljoner kronor omfördelas från detta anslag till Sveriges lantbruksuniversitet för att i någon mån kompensera de nedskärningar som föreslås i fråga om forskning och utveckling.
Utskottets överväganden
Utskottet anser att det nya anslag som regeringen föreslår kan fylla en viktig funktion, såväl när det gäller att hävda konsumentfrågorna som i fråga om marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter. Av propositionen framgår enligt utskottets mening att ekologiskt framställda livsmedel utgör en viktig del i den verksamhet som beskrivs av regeringen. I övrigt hänvisar utskottet till sina ställningstaganden i det föregående om stöd till ekologisk odling m.m. Motion Jo210 yrkande 24 avstyrks.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om det nya anslaget till konsument- och marknadsföringsåtgärder avstyrker utskottet även motion Jo261 yrkande 10. Frågan om resurser till FoU-verksamheten inom Jordbruksdepartementets område behandlas i övrigt i utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UbU14.
Bilaga 13 (Näringsdepartementet)
34. Skogsnäring (B)
Propositionen
Skogsindustrin och skogsbruket utgör tillsammans en av de viktigaste näringarna för Sverige. Den är vår främsta exportnäring. Nettoexportvärdet är väsentligt större än för verkstadsindustrin. Exportinkomsterna under år 1994 beräknas bli ca 70 miljarder kronor. Detta år har kännetecknats av en hög aktivitet i näringen. Kapacitetsutnyttjandet i industrin har varit på topp. Produktionen av sågade barrträvaror har ökat med 8 % till närmare 14 miljoner m3. Produktionen av papper och papp ökade med närmare 6 %. Avsalupriserna har stigit kraftigt. Skogsföretagens förbättrade ekonomiska resultat möjliggör nödvändiga och angelägna investeringar som ökar kapaciteten och moderniserar tillverkningsprocesserna.
Sammantaget har denna utveckling bidragit till kraftigt ökade avverkningar i den svenska skogen. Under 1993/94 avverkades ca 72 miljoner skogskubikmeter, en ökning med närmare 10 % på ett år. Priserna har höjts väsentligt under år 1994. Årsavverkningen i skogen är dock betydligt lägre än den årliga tillväxten som beräknas till ca 100 miljoner skogskubikmeter.
Plantering av den avverkade arealen har minskat i omfattning de senaste åren. Mellan åren 1988 och 1993 var minskningen ca 30 %. I stället har skogsägarna, främst inom småskogsbruket, gått över till s.k. naturlig föryngring under fröträd. Arealen beståndsvårdande ungskogsröjningar har minskat med ca 30 %.
Gällande skogspolitik beslutades av riksdagen år 1993 och trädde i kraft den 1 januari 1994. Den tar sin utgångspunkt i de skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 (UNCED). I dessa principer betonas både utnyttjande och vård av skogarna. I den svenska skogspolitiken finns det numera både ett produktionsmål och ett miljömål. Dessa mål skall vara jämställda och väga lika tungt.
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Det förutsätter att de tendenser till minskad kvalitet i skogsskötseln som Skogsstyrelsen har redovisat motverkas. Detta gäller bl.a. formerna för beståndsanläggning och valet av trädslag. Det är en angelägen uppgift för Skogsvårdsorganisationen att uppmärksamma dessa frågor i sin tillsyn och rådgivning.
Miljömålet för skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Den svenska strategin för att bevara en biologisk mångfald innebär att produktionsmålet och miljömålet integreras. På större delen av den svenska skogsmarken skall skogen brukas och då på ett sätt som innebär att hänsyn tas till naturvårdens intressen. Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom att vissa arealer helt undantas från skogsbruk. För närvarande är enligt den officiella naturvårdsstatistiken 3,3 % av den produktiva skogsmarken skyddad i form av nationalparker, naturreservat, domänreservat etc. Större delen av dessa arealer ligger ovanför den s.k. skogsodlingsgränsen. Till denna skyddade areal kommer skogsmarksimpedimenten om ca 4 miljoner hektar som inte får avverkas enligt skogsvårdslagen och som inte ingår i vad som definieras som produktiv skogsmarksareal. I takt med ett ökat sektorsansvar för miljön har skogsägarnas ekonomiska ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i skogsvårdslagen utan också genom naturvårdslagstiftningens nya bestämmelser om biotopskydd och skärpta bestämmelser om markavvattning och samråd. Skogsägarna och andra som är verksamma inom skogsbruket har påtagligt ökat sitt engagemang för naturvård och naturhänsyn under senare år. Den senaste undersökningen visar att 75 % av hänsynskraven tillgodoses vid avverkningarna.
Sverige håller en hög profil i internationella skogsfrågor. Vi var mycket aktiva inför och under UNCED och deltar nu internationellt i en mängd uppföljningsarbeten. Kommissionen för uthållig utveckling (CSD) möts i april 1995 då man bl.a. avser ta upp UNCED:s beslut i skogliga frågor, dvs. kapitel 11 i Agenda 21 och de s.k. skogsprinciperna. Som ett led i förberedelserna för CSD-mötet har en global skogsministerkonferens hållits i anslutning till ett möte med FAO:s skogskommitté. Denna konferens har initierats av Sverige i samarbete med övriga nordiska länder. Sverige har också med framgång verkat för att skogsfrågorna skall ges ökade resurser inom FAO. Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har utvecklats. Dessa länder är numera intresserade inte bara av svensk skogsteknologi och skogsvård utan också av våra kunskaper på skogsmiljöområdet. Sverige medverkar också aktivt i det arbete som bedrivs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), i uppföljningen av den europeiska skogsministerkonferensen i Helsingfors år 1993 och i den Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) där vi är representerade på konsumentsidan. Genom observatörsskapet har vi haft möjligheter att redan under år 1994 medverka i EU-ländernas samråd inför och under internationella skogsmöten. Som medlem i EU kommer Sverige att aktivt driva skogsfrågorna i nära och täta kontakter med skogsnäringen, fackliga organisationer och andra berörda.
Fr.o.m. den 1 januari 1994 är den statliga verksamheten med produktion av skogsfrö och skogsplantor bolagiserad i enlighet med 1993 års skogspolitiska beslut. Svenska Skogsplantor AB har haft en utveckling under det första verksamhetsåret som är något bättre än den plan som förelåg vid bolagiseringen.
Den beräknade utgiftsutvecklingen på skogsområdet t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:
Beräknad Beräknad Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing 1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 1997 1998
427,2 439,5 637,2 425,5 -* -
* Utgifterna beräknas minska med 24,5 miljoner kronor till följd av andra beslut.
35. Skogsvårdsorganisationen (B 1) och Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (B 2)
Propositionen
Riksdagen beslutade i maj 1993 om Skogsvårdsorganisationens verksamhet för treårsperioden 1993/94--1995/96. De övergripande mål och riktlinjer för verksamheten som gäller för treårsperioden bör ligga fast. Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet är sålunda att verka för ett ansvarsfullt nyttjande av landets skogstillgångar i enlighet med de av statsmakterna beslutade målen för skogsbruket.
Skogsvårdsorganisationens verksamhet ges i linje med detta en starkare inriktning mot miljöfrågorna. De nya uppgifter som har tillkommit med myndigheternas sektorsansvar för miljön understryker detta. Förutom de uppgifter som följer direkt härav kommer skogsägarnas ökade behov av rådgivning, information och utbildning att prägla organisationens verksamhet de närmaste åren. Det är angeläget att dessa insatser även inriktas på att förbättra skötseln så att skogspolitikens produktionsmål nås. Därtill kommer den för Skogsvårdsorganisationen viktiga uppgiften att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya skogspolitiska målen uppfylls. Organisationsförändringen som pågår till följd av minskade resurser för myndighetsuppgifter skall slutföras snarast.
Under anslaget B 2 anför regeringen bl.a.:
Sveriges medlemskap i EU kommer att kräva Skogsvårdsorganisationens medverkan i beredningen av olika frågor i anslutning till EU-arbetet. Skogsstyrelsen måste skapa utrymme för dessa nya uppgifter genom omprioriteringar.
Anslaget har pris- och löneomräknats. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 9 miljoner kronor.
Anslaget bör föras upp med sammanlagt 424 200 000 kr.
Utskottets övervägande
Utskottet ansluter sig till regeringens överväganden och tillstyrker förslagen under anslagen B 1 och B 2.
36. Bidrag till skogsvård m.m. (B 3)
Propositionen
I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 60 miljoner kronor nästa budgetår. Frågan om regionalpolitiska åtgärder inom skogsbruket får bedömas i anslutning till fördelningen av de medel som anvisas inom regionalpolitiken. Anslaget förs upp med 60 000 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo306 (s) har ädellövskogen i Skåne stort värde från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt och för rekreation och friluftsliv i delar av Sydsverige. Målet bör vara att en större andel av anslaget B 3 satsas på att plantera ny ädellövskog inom områden där det är särskilt angeläget från miljösynpunkt.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att bidragsbestämmelserna och den närmare fördelningen av anslaget beslutas på regerings- och myndighetsnivå. Detaljföreskrifter om bidraget finns i förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket samt i Skogsstyrelsens föreskrifter (SJVFS 1993:1). Enligt sistnämnda författning prioriteras anläggning av sådana lövskogsbestånd på f.d. jordbruksmark som beräknas få särskilt värde för t.ex. landskapsbilden. Motion Jo306 avstyrks i den mån den ej tillgodoses med det anförda.
37. Stöd till byggande av skogsvägar (B 4)
Propositionen
Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde den 1 juli 1992. Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag till vägbyggnadsprojekt och avsyning av dessa.
Regeringen föreslår att anslaget skall finnas kvar som ett förslagsanslag på 1 000 kr för att täcka eventuella kostnader för infriande av utestående lånegarantier på ca 1,3 miljoner kronor.
Motionerna
I två motioner, Jo307 (c) och Jo308 (s), framhålls behovet av skogsbilvägar i Jämtlands län. Enligt Skogsstyrelsens utredningar är ca 35 % av den produktiva skogsmarken i länet att betrakta som väglös, dvs. avståndet till skogsbilväg är längre än 500 m. Ett statligt stöd med en bidragsdel om 50 % skulle bl.a. stimulera till ökad samverkan mellan olika skogsägare för miljöanpassade och rationella väglösningar.
I motion Jo309 (kds) bör regeringen tydligt i sitt regleringsbrev uttala att det ingår i Skogsstyrelsens uppgifter att ge service för vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar.
Utskottets överväganden
Under anslaget B 3 Bidrag till skogsvård m.m. redovisar regeringen en gemensam skrivelse från landshövdingarna i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län angående ökat samhällsstöd för ökad aktivitet inom privatskogsbruket i Norrlands inland. Enligt regeringen bör frågan om regionalpolitiska åtgärder inom skogsbruket bedömas i anslutning till fördelningen av de medel som anvisas inom regionalpolitiken. Utskottet delar regeringens bedömning och anser dessutom att det av statsfinansiella skäl ej bör komma i fråga att återinföra det statliga bidraget till skogsvägar. Utskottet avstyrker motionerna Jo307 och Jo308.
Som framgår av tidigare utskottsbehandling ingår de uppgifter som anges i motion Jo309 i Skogsstyrelsens ansvarsområde (1993/94:JoU13 s. 35). Motionen avstyrks.
38. Insatser för skogsbruket (B 5)
Propositionen
Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag för skogsbruket. Från anslaget bekostas sålunda bidrag till naturvårds- och kulturvårdsåtgärder, bidrag till ädellövskogsbruk, statens kostnader för försöksverksamheten med skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet, intrångsersättningar som följer av skogsvårdsstyrelsernas beslut samt projektmedel för att slutföra investeringarna av småbiotoper och sumpskogar.
Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen låtit utreda skogsskadornas omfattning och orsaker m.m. Uppdraget har redovisats med överlämnande av rapporten Skogsskador i Sverige, nuläge och förslag till åtgärder. Skogsstyrelsen är i stort sett positiv till vad som föreslås i rapporten rörande vitaliseringsgödsling och kalkning men anser bl.a. att man inte nu behöver lägga fast fördelningen mellan dessa båda åtgärder. Skogsstyrelsen bedömer att verksamheten behöver öka i omfattning successivt och att ytterligare medel härför behövs under innevarande treårsperiod. Rapporten har remissbehandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (dnr Jo94/1252).
Skogsstyrelsen föreslår sålunda en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet med skogsmarkskalkning och att anslaget därför bör räknas upp med 20 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Vidare föreslås en omfördelning till detta område med 1,5 miljoner kronor. För åren 1997, 1998 och därefter föreslås en upptrappning till 60, 100 resp. 120 miljoner kronor. Skogsstyrelsen anser att åtgärderna bör finansieras med i första hand särskilda avgifter eller skatter på svenska utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak.
I stort sett alla remissinstanser instämmer i utredningens beskrivning av kunskapsläget, marktillståndet och behovet av åtgärder. När det gäller konsekvenserna av markförsurningen och frågan om man i dag har tillräckligt underlag för beslut går meningarna isär. Flera remissinstanser, bland dem Sveriges lantbruksuniversitet och Stiftelsen Skogsbrukets Forskninginstitut, framhåller att utredningens bedömningar och slutsatser är långt ifrån självklara. När det gäller förslagen till direkta åtgärder för att motverka skogsmarksskador är flertalet remissinstanser positiva eller förordar en försiktig linje. Meningarna är delade om den föreslagna skogsskadenämndens konstruktion och befogenheter. Flertalet instämmer i att det även i fortsättningen finns behov av insatser på forskning inom området.
Regeringen föreslår mot bakgrund av den osäkerhet som råder om de föreslagna åtgärdernas effekter på skogen och behovet av ytterligare kunskaper i fråga om vitaliseringsgödsling och askåterföring att försöksverksamheten med skogsmarkskalkning skall fortsätta på oförändrad nivå under budgetåret 1995/96. Regeringen har den 17 november 1994 beslutat att NUTEK i samarbete med Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket skall utreda frågan om vissa mer praktiska problem med askåterföring till skogsmark. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 miljon kronor. Anslaget förs upp med 147 000 000 kr (reservationsanslag).
Motionerna
Med hänsyn till den snabba ökningen av antalet skogsskador föreslås i motion Jo301 (s) yrkande 2 ett storskaligt kalkningsprogram i Sverige. Staten har ett ansvar för att detta kommer i gång, och skogsbruket bör stå för merparten av kostnaderna.
I motion Jo302 (s) yrkande 2 anförs att åtgärder på sikt måste vidtas för att begränsa nedfallet av försurande ämnen. Akuta åtgärder behövs dessutom som gör att växterna klarar perioden fram till dess balans uppnås. På kort sikt måste kalkning och askåterföring användas för att försvara marken. Då är det nödvändigt att kalkningsprojekten prioriteras till de områden som är värst utsatta. Dessa marker finns i sydvästra Götaland och Halland. Den halländska skogsmarken bör prioriteras när kalkningsprogrammet upprättas. Det gäller också återföring av träaska.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det är viktigt att statsmakterna noga följer utvecklingen i fråga om skogsskadorna och vidtar effektiva motåtgärder. Den utredning av Skogsstyrelsen om skogsskadornas omfattning och orsaker som nämns i propositionen bör kunna utgöra ett underlag för mer långsiktiga överväganden. Utskottet utgår från att det kommer att finnas anledning för utskottet att återkomma till dessa frågor i ett sammanhang där mer grundliga bedömningar kan göras. Utskottet ansluter sig i detta sammanhang till regeringens synpunkter angående den fortsatta kalkningsverksamheten och avstyrker motion Jo301 yrkande 2. I anslutning till motion Jo302 vill utskottet framhålla att man vid fördelning av resurserna för skogsmarkskalkning m.m. givetvis bör ta hänsyn till de områden där problemen har stor omfattning och intensitet. Yrkande 2 i motionen avstyrks i den mån den ej tillgodoses med det anförda.
39. Bidrag till skogsfröplantager (B 6)
Fr.o.m. den 1 juli 1992 upphörde möjligheterna att ge statliga bidrag till anläggning av skogsfröplantager. Bidrag som har beslutats före denna tidpunkt har betalats ut av reserverade medel under äldreanslaget Skogsvårdsorganisationen: Investeringar allt eftersom investeringarna har färdigställts och godkänts. Reserverade medel under anslaget får av formella skäl inte disponeras av Skogsstyrelsen eller regeringen efter utgången av budgetåret 1994/95. Skogsstyrelsen har föreslagit att reserverade medel får disponeras för att infria åtaganden gjorda före den 1 juli 1992.
Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag tas upp på 6 021 000 kr nästa budgetår. Det motsvarar den beräknade reservationen på det äldre anslaget. Utskottet tillstyrker förslaget.
Andra huvudtiteln -- Gentekniknämnden
Proposition 1994/95:105
40. Gentekniknämnden
Propositionen
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för innevarande budgetår.
Den 1 juli 1994 trädde lagen (1994:900) om genetiskt modifierade organismer i kraft. Samtidigt inrättades en särskild nämnd, Gentekniknämnden, som fick till uppgift att följa utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och ge råd om användningen av gentekniken.
Nämnden övertog de arbetsuppgifter som tidigare åvilade Delegationen för hybrid-DNA-frågor och fick samtidigt ett bredare verksamhetsansvar än det delegationen kan sägas ha haft. Gentekniknämnden skall bl.a. yttra sig över ansökningar om tillstånd enligt den nya lagen och samråda med andra myndigheter när dessa beslutar föreskrifter.
Delegationens resursbehov för budgetåret 1994/95 beräknades till 1 040 000 kr. Dessa medel har övertagits av Gentekniknämnden. Mot bakgrund av den snabba utveckling som pågår inom genteknikområdet och de oreparabla effekter för bl.a. miljön som en missbedömning av teknikens användning skulle kunna medföra är Gentekniknämndens verksamhet en för hela samhället angelägen uppgift.
Enligt regeringens uppfattning bör nämnden för att kunna fullgöra sina uppgifter få sitt anslag höjt. Gentekniknämnden bör därför för budgetåret 1994/95 anvisas ytterligare 600 000 kr. En sådan anslagshöjning kommer att finansieras med en motsvarande besparing på anslaget D 2. Domstolarna m.m. för budgetåret 1994/95.
Motionen
I motion Jo503 (mp) yrkas att riksdagen för innevarande budgetår anvisar 50 miljoner kronor för en informationskampanj om genteknikens följder. Enligt motionen skulle genom ett sådant anslag vissa organisationer ges möjlighet att söka medel för att informera om genteknikens följder (yrkande 1).
Utskottets överväganden
I betänkandet 1994/95:JoU14 om statsbudgeten på Miljödepartementets verksamhetsområde behandlar utskottet ytterligare motioner om information rörande gentekniken, vilka motioner närmast avser budgetåret 1995/96. Den här aktuella motionen innebär att riksdagen under innevarande budgetår skall anvisa 50 miljoner kronor för detta ändamål. Utskottet vill framhålla att det kommer att återstå endast kort tid av innevarande budgetår när riksdagen avslutat behandlingen av budgetfrågorna. Sannolikt tar det betydligt längre tid att informera om bidragsmöjligheten, att pröva inkomna bidragsansökningar och att därefter fördela ett så stort belopp som motionärerna föreslår. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 105 om tilläggsanslag till Gentekniknämnden.
Proposition 1994/95:100 bil. 3
41. Gentekniknämnden
Mot bakgrund av den snabba utveckling som pågår på genteknikområdet och de oreparabla effekter för bl.a. miljön som en missbedömning av teknikens användning skulle kunna medföra, är Gentekniknämndens verksamhet en för hela samhället angelägen uppgift.
Enligt regeringens uppfattning bör nämnden för att kunna fullgöra sina uppgifter få en medelsförstärkning. Gentekniknämnden bör därför för budgetåret 1995/96 anvisas ytterligare 1 500 000 kr. Härtill kommer det belopp som föreslås anvisat på tilläggsbudget (se föregående anslagspunkt).
Gentekniknämnden har nyligen påbörjat sin verksamhet, varför nämndens resursbehov är svårt att överblicka. Regeringen avser därför att noga följa Gentekniknämndens verksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den svenska jordbrukspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 2, 1994/95:Jo210 yrkande 34, 1994/95:Jo238 yrkandena 23 och 24, 1994/95:Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8, 1994/95:Jo247, 1994/95:Jo260 yrkande 1, 1994/95:Jo263 yrkande 1, 1994/95:Jo278 yrkande 1 och 1994/95:K630 yrkande 5,
res. 1 (m)
2. beträffande den globala livsmedelsförsörjningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 4 och 1994/95:Jo263 yrkande 2,
3. beträffande jordbruk och sysselsättning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo261 yrkande 2,
4. beträffande EU-avgiftens finansiering
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo238 yrkandena 12 och 13,
res. 2 (m, fp)
5. beträffande bioproduktion och bioråvaror
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 14 och 1994/95:Jo238 yrkande 10,
res. 3 (m)
6. beträffande reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17, 1994/95:Jo238 yrkande 2, 1994/95:Jo246 yrkande 5, 1994/95:Jo249 yrkande 1, 1994/95:Jo261 yrkande 1, 1994/95:K224 yrkandena 19 och 20, 1994/95:U502 yrkande 3 och 1994/95:U503 yrkande 8,
res. 4 (m) res. 5 (v) res. 6 (mp)
7. beträffande konsekvenser för jordbruket av EU-medlemskapet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo238 yrkandena 4 och 26, 1994/95:Jo241 yrkande 2, 1994/95:Jo249 yrkande 2, 1994/95:Jo255, 1994/95:Jo262 yrkande 7, 1994/95:Jo263 yrkande 3 och 1994/95:Jo271,
res. 7 (m)
8. beträffande parlamentarisk kommitté
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo202 yrkande 18 och med avslag på motion 1994/95:Jo262 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande ett uppdrag till Konsumentberedningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 10,
10. beträffande vissa miljöavgifter
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo210 yrkandena 28, 29, 30, 31 och 32,
res. 8 (mp)
11. beträffande återförande av miljöavgifter, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 8, 1994/95:Jo238 yrkande 9 och 1994/95:Jo263 yrkande 5,
res. 9 (m)
12. beträffande skötsel av åkermark
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo203 och 1994/95:Jo215,
res. 10 (mp)
13. beträffande ändring av skötsellagen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo208,
14. beträffande den privata äganderätten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo238 yrkande 33,
res. 11 (m)
Internationellt samarbete (Litt. A)
15. beträffande bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr,
Jordbruk och trädgård (Litt. B)
16. beträffande Statens jordbruksverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 2 till Statens jordbruksverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 244 500 000 kr,
res. 12 (m)
17. beträffande naturbruksskolorna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo227,
18. beträffande instruktion till Jordbruksverket
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo263 yrkande 11,
19. beträffande statlig kreditgaranti
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Jo209 godkänner vad regeringen anfört om utnyttjandet av statlig kreditgaranti,
20. beträffande jordfonden
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Jo211 och 1994/95:Jo238 yrkande 29 godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av jordfonden,
res. 13 (m)
21. beträffande stöd till jordbrukets rationalisering, m.m.
att riksdagen till Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 67 500 000 kr,
22. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 13, 1994/95:Jo206 yrkande 1, 1994/95:Jo210 yrkande 22, 1994/95:Jo259 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 3, 1994/95:Jo263 yrkande 10, 1994/95:Jo274 yrkande 3 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis samt med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 3 till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 187 500 000 kr,
res. 14 (m)
23. beträffande den framtida avbytarverksamheten
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 12, 1994/95:Jo206 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Jo210 yrkande 23, 1994/95:Jo212, 1994/95:Jo221, 1994/95:Jo236 yrkandena 1--3, 1994/95:Jo238 yrkande 11, 1994/95:Jo240 yrkande 6, 1994/95:Jo254, 1994/95:Jo266, 1994/95:Jo269 delvis, 1994/95:Jo270 yrkande 3, 1994/95:Jo272 yrkande 1 och 1994/95:Jo273 yrkande 3,
24. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 27 och 1994/95:Jo259 yrkande 5 till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 28 296 000 kr,
res. 15 (m) res. 16 (mp)
25. beträffande maskinringar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo219, 1994/95:Jo231, 1994/95:Jo250 och 1994/95:Jo275,
26. beträffande omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 502 000 kr,
27. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo205 och 1994/95:Jo210 yrkande 16 till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 500 000 kr,
res. 17 (mp)
28. beträffande bettransportstöd
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo264,
29. beträffande strukturstöd inom livsmedelssektorn
att riksdagen till Strukturstöd inom livsmedelssektorn för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 58 500 000 kr,
30. beträffande från EG-budgeten finansierat strukturstöd
att riksdagen till Från EG-budgeten finansierat strukturstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 103 500 000 kr,
31. beträffande startstöd till yngre jordbrukare
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. beträffande regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18 och 21 delvis, 1994/95:Jo238 yrkande 6, 1994/95:Jo246 yrkande 2, 1994/95:Jo259 yrkande 6, 1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 och 1994/95:Jo263 yrkande 6 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210 yrkande 19 till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 232 000 000 kr,
res. 18 (m) res. 19 (v) res. 20 (mp)
33. beträffande bär- och grönsaksodling i norra Sverige
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. beträffande stöd till mindre gynnade områden m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 9, 1994/95:Jo216 yrkande 2, 1994/95:Jo217, 1994/95:Jo234 yrkandena 2--4, 1994/95:Jo240 yrkande 2, 3 och 5, 1994/95:Jo246 yrkande 1, 1994/95:Jo262 yrkande 3, 1994/95:Jo272 yrkande 2, 1994/95:Jo273 yrkande 2, 1994/95:Jo274 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:A415 yrkande 4,
35. beträffande stöd till rennäringen
att riksdagen avslår motion 1994/95:K508 yrkande 4,
36. beträffande EG-budgetens finansiering av regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 20 och 1994/95:Jo259 yrkande 7 till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 350 000 000 kr,
res. 21 (m) - villk. 18 res. 22 (mp) - villk. 20
37. beträffande ramen för det nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo201, 1994/95:Jo224 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo235, 1994/95:Jo238 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Jo240 yrkande 1, 1994/95:Jo272 yrkande 3 och 1994/95:Jo276 godkänner vad utskottet anfört och som sin mening ger regeringen detta till känna,
res. 23 (m)
38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo202 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, 1994/95:Jo246 yrkande 4, 1994/95:Jo259 yrkande 8, 1994/95:Jo261 yrkande 7, 1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 000 kr,
res. 24 (m) res. 25 (v) res. 26 (mp)
39. beträffande Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 15 och 1994/95:Jo259 yrkande 9 till Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 000 kr,
res. 27 (m) - villk. 24 res. 28 (mp) - villk. 26
40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 6, 1994/95:Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis, 1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233, 1994/95:Jo234 yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkande 5, 1994/95:Jo240 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 8, 1994/95:Jo262 yrkande 2, 1994/95:Jo263 yrkande 4, 1994/95:Jo270 yrkande 1, 1994/95:Jo273 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 16 och 1994/95:Jo628 yrkande 25,
res. 29 (m) res. 30 (v) res. 31 (mp)
41. beträffande värdefulla kulturväxter m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo265,
res. 32 (mp)
42. beträffande omställning till ekologiskt jordbruk
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo210 yrkande 6, 1994/95:Jo213 delvis, 1994/95:Jo238 yrkande 19, 1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis och 1994/95:Jo251 yrkande 1 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. beträffande vissa frågor i övrigt om ekologiskt jordbruk
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8, 1994/95:Jo213 delvis, 1994/95:Jo228, 1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis samt 1994/95:Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7,
res. 33 (v) res. 34 (mp)
44. beträffande viss försöksverksamhet med ekologiskt jordbruk
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo204 och 1994/95:Jo244,
45. beträffande arealersättning och djurbidrag m.m.
att riksdagen till Arealersättning och djurbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 8 540 000 000 kr,
46. beträffande differentierad arealersättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo223 yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, 1994/95:Jo246 yrkande 6, 1994/95:Jo262 yrkande 1 och 1994/95:Jo263 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 35 (m) res. 36 (fp) res. 37 (v)
47. beträffande arealersättning till det ekologiska jordbruket
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo263 yrkande 7,
48. beträffande odling av spannmål för eldningsändamål
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo230,
49. beträffande intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter
att riksdagen till Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 575 000 000 kr,
50. beträffande antalet interventionsorter
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo207, 1994/95:Jo214, 1994/95:Jo216 yrkande 1, 1994/95:Jo222, 1994/95:Jo223 yrkande 2, 1994/95:Jo238 yrkande 8, 1994/95:Jo245 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo246 yrkande 7, 1994/95:Jo261 yrkande 11, 1994/95:Jo262 yrkande 5, 1994/95:Jo263 yrkande 9, 1994/95:Jo268, 1994/95:Jo269 delvis, 1994/95:Jo270 yrkande 2 och 1994/95:Jo272 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
51. beträffande exportbidrag för havre
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo262 yrkande 6,
52. beträffande köp och försäljning av mjölkkvoter
att riksdagen till Köp och försäljning av mjölkkvoter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
53. beträffande fördelning av mjölkkvoter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo220, 1994/95:Jo238 yrkande 25 delvis, 1994/95:Jo243, 1994/95:Jo248, 1994/95:Jo252 och 1994/95:Jo258,
res. 38 (m)
54. beträffande mjölkkvoter och arrenden
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo229 och 1994/95:Jo242,
res. 39 (v)
55. beträffande räntekostnader för förskotterade arealersättningar
att riksdagen till Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 179 000 000 kr,
Fiske (Litt. C)
56. beträffande Fiskeriverket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo259 yrkande 10, 1994/95:Jo402 yrkande 8 och 1994/95:Jo416 yrkande 6 till Fiskeriverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 93 459 000 kr,
res. 40 (m)
57. beträffande främjande av fiskerinäringen
att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 684 000 kr,
58. beträffande strukturstöd till fisket m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Jo415 yrkande 5 till Strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 53 837 000 kr,
59. beträffande från EG-budgeten finansierade strukturstöd
att riksdagen till Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 120 000 000 kr,
Djurskydd och djurhälsovård (Litt. E)
60. beträffande Statens veterinärmedicinska anstalt
att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 102 697 000 kr,
61. beträffande Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet
att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
62. beträffande bidrag till distriktsveterinärorganisationen
att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 101 289 000 kr,
63. beträffande bidrag till veterinärvård
att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 7 500 000 kr,
64. beträffande djurhälsovård m.m.
att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 39 151 000 kr,
65. beträffande Centrala försöksdjursnämnden
att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 10 110 000 kr,
66. beträffande smittsamma husdjurssjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 102 874 000 kr,
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. F)
67. beträffande Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr,
68. beträffande bidrag till Statens utsädeskontroll
att riksdagen till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 691 000 kr,
69. beträffande Statens växtsortnämnd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo507 yrkande 1 och 1994/95:Jo210 yrkande 33 till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 1 002 000 kr,
res. 41 (mp)
70. beträffande miljöförbättrande åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo259 yrkande 11 och 1994/95:Jo261 yrkande 4 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 36 634 000 kr,
res. 42 (m)
71. beträffande växtsjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 3 943 000 kr,
Livsmedel (Litt. G)
72. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 13 till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 647 000 kr,
res. 43 (m)
73. beträffande beredskapslagring
att riksdagen a) godkänner vad regeringen anfört beträffande disposition av medlen under anslaget,
b) till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 189 589 000 kr,
74. beträffande råvarukostnadsutjämning
att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
75. beträffande livsmedelsstatistik
att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 55 304 000 kr,
76. beträffande jordbruks- och livsmedelsstatistik
att riksdagen till Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 9 000 000 kr,
77. beträffande konsument- och marknadsföringsåtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 24 och 1994/95:Jo261 yrkande 10 till Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr,
res. 44 (mp)
Bilaga 13
Skogsnäring (Litt. B)
78. beträffande Skogsvårdsorganisationen
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
79. beträffande Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 424 200 000 kr,
80. beträffande bidrag till skogsvård m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:Jo306 till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr,
81. beträffande skogsvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo307, 1994/95:Jo308 och 1994/95:Jo309 till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
82. beträffande insatser för skogsbruket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Jo301 yrkande 2 och 1994/95:Jo302 yrkande 2 till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 147 000 000 kr,
83. beträffande skogsfröplantager
att riksdagen till Bidrag till skogsfröplantager för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 021 000 kr,
Bilaga 3
Övriga myndigheter (Litt. G)
84. beträffande tilläggsanslag till Gentekniknämnden
att riksdagen till Gentekniknämnden på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 600 000 kr,
85. beträffande anslag för information om genteknik
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo503 yrkande 1,
86. beträffande Gentekniknämnden
att riksdagen till Gentekniknämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 3 086 000 kr,
87. beträffande besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde
att riksdagen, i de delar som ej berörs av utskottets hemställan ovan, godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
Stockholm den 23 mars 1995
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c).
Reservationer
1. Den svenska jordbrukspolitiken (mom. 1)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Sveriges medlemskap" och på s. 27 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Det svenska kulturlandskapet och vår fina landsbygd är också helt förknippade med vårt jord- och skogsbruk. Den svenske bonden är förvaltare av ett värdefullt natur- och kulturarv. En väl fungerande jordbruksnäring är också basen och förutsättningen när det gäller en levande och befolkad landsbygd. Enligt utskottets mening finns ett klart samband mellan förutsättningen att driva jordbruk och hur skatter och avgifter utformas. Skatte- och avgiftspolitiken måste därför utformas så att konkurrensen inte snedvrids. En starkare näring ökar förutsättningarna för det goda förvaltarskapet när det gäller såväl jordbruksföretagens utveckling som värnandet om natur- och kulturmiljön. Sveriges lantbrukare skall vara fria företagare. Ägande och förfoganderätt över skog och mark måste stärkas. Utskottet anser att onödiga regleringar måste tas bort och målet bör vara att så långt möjligt avreglera och marknadsanpassa hela näringen. Ett av de viktigaste inslagen i denna politik är att förbättra de grundläggande förutsättningarna för företagandet. Förenklade regler för företagen och sänkta skatter har på jord- och skogsbruksområdet lett till lägre kostnader och bättre lönsamhet.
Samtidigt är det också viktigt att svenska livsmedelsproducenter får arbeta på lika villkor med konkurrenter i omvärlden. EU-medlemskapet innebär att EU:s jordbrukspolitik sedan årsskiftet också gäller i Sverige. Detta gör villkoren för svenska bönder mer jämförbara med villkoren i de viktigaste konkurrentländerna. Med inträdet i EU lämnar vi den nationella svenska jordbrukspolitiken bakom oss och går in i den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, allmänt benämnd CAP (Common Agricultural Policy). För Sverige innebär CAP en återgång till mera av reglering och styrning vilket inte är bra. Dock kan förväntas att även EU:s jordbrukspolitik kommer att stegvis förändras i marknadsorienterad riktning. Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri står nu inför nya utmaningar men också inför nya möjligheter. Eftersom jordbrukspolitiken inte ingick i EES-samarbetet är det fråga om stora förändringar och en helt ny situation. Det avtal som framförhandlats under den borgerliga regeringens ledning kan enligt utskottets mening, om det utnyttjas, skapa nya möjligheter för svensk livsmedelsproduktion. Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri har tack vare detta avtal för första gången i modern tid chansen att få konkurrera på lika villkor. Den av EU:s skattebetalare finansierade dumpningen av livsmedel på den svenska marknaden upphör. Samtidigt ökar möjligheten för lönsam export på den europeiska marknaden. Produktionskostnaderna sjunker genom möjligheterna till högre och effektivare kapacitetsutnyttjande i såväl jordbruk som livsmedelsindustri. Konkurrensen blir emellertid hårdare när gränsskyddet mellan EU och Sverige försvinner.
Genom medlemskapet lämnar vi den tidigare inriktningen att endast producera för hemmamarknaden. Europamarknaden har öppnats. Nu måste producenterna etablera de svenska produkterna på denna marknad med sina uppemot 370 miljoner konsumenter. Detta är en revolutionerande förändring. Ökad konkurrens på hemmaplan men också nya stora möjligheter att få mäta sina krafter på de nya marknaderna med svensk kvalitetsproduktion. Svenska livsmedel kan bli en värdefull exportvara. Ett förbättrat företagsklimat, stigande optimism inom jordbruksnäringens alla led, rationaliseringar och en starkt ökad effektivisering inte minst inom livsmedelsindustrin under senare år lovade gott inför framtiden. Utvecklingen mot Sveriges medlemskap i EU har även gynnat konsumenterna. Priserna på livsmedelsprodukter från den svenska jordbruksproduktionen, t.ex. mjöl, gryn, bröd m.m., sjönk med 7 % från hösten 1991 till våren 1994. Övriga priser steg under samma period med 7 %. Mellan åren 1991 och 1993 sjönk matpriserna med 4,3 %. Enligt utskottets mening har denna gynnsamma prisutveckling åstadkommits tack vare en politik för konkurrenskraftiga lantbruksföretag men också tack vare fortsatt avreglering och förstärkt konkurrenslagstiftning.
Den svenska jordbrukspolitiken går nu in i en ny fas genom medlemskapet i Europeiska unionen. Regeringens och riksdagens relation till jordbruks- och livsmedelssektorn och dess företrädare bör radikalt förändras. Under lång tid har näringen och staten varit motparter i en ständigt pågående förhandlingsprocess. Detta förhållande har nu till allt väsentligt upphört. Jordbrukspolitiken bör nu inriktas på att tillsammans med näringen, i nationens intresse, tillvarata och utveckla den svenska livsmedelsproduktionens förutsättningar. Politiker måste gå med och inte mot en näring som nu för första gången möter en stark europeisk konkurrens. Politiken skall hjälpa näringen att inta sin plats i det internationella perspektivet vad gäller produktionen av jordbruksvaror. Stödet skall inte innebära speciella förmåner till jordbruksnäringen utan endast bidra till att skapa goda förutsättningar och rättvisa villkor. Konkurrensneutralitet gentemot andra producenter som agerar på den svenska, europeiska och internationella marknaden, är en grundförutsättning för en god utveckling även inom den svenska jordbrukssektorn.
Det naturligt första steget för den nya svenska jordbruks- och livsmedelspolitiken bör vara att berörda beslutsfattare söker enas om en långsiktig målsättning för politiken och näringens utveckling. Enligt utskottets bedömning råder en stor samstämmighet kring att EU:s jordbrukspolitik måste genomgå betydande förändringar under de kommande åren. Sverige har klart och tydligt uttalat sig för detta. Följaktligen bör då målsättningen med politiken vara att så konsekvent och smärtfritt som möjligt söka anpassa näringen till de förhållanden som kan antas blir gällande i en framtida närmast helt avreglerad internationell marknad för jordbruksprodukter. Detta förutsätter förändringar av såväl EU:s jordbrukspolitik som ytterligare framsteg inom GATT-samarbetet. En utvidgning av EU hör också hemma i det scenariot. Ingen kan i dag förutse vilket tidsperspektiv scenariot förutsätter, med det är ändå i denna riktning som politikens målsättning måste klargöras och förankras inom näringen. Detta skulle vara till gagn för såväl jordbruk som livsmedelsindustrin och dess anställda men också hela nationen i övrigt.
Vad utskottet anfört om den svenska jordbrukspolitiken med anledning av motion Jo238 yrkandena 23 och 24 bör ges regeringen till känna. Genom utskottets överväganden bedömer utskottet att följande motioner har tillgodosetts eller kan förväntas bli i större eller mindre utsträckning tillgodosedda utan något särskilt initiativ från riksdagens sida: Jo202 yrkande 2, Jo210 yrkande 34, Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8, Jo247, Jo260 yrkande 1, Jo263 yrkande 1, Jo278 yrkande 1 och K630 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande den svenska jordbrukspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena 23 och 24 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 2, 1994/95:Jo210 yrkande 34, 1994/95:Jo241 yrkandena 1, 3, 4 och 8, 1994/95:Jo247, 1994/95:Jo260 yrkande 1, 1994/95:Jo263 yrkande 1, 1994/95:Jo278 yrkande 1 och 1994/95:K630 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. EU-avgiftens finansiering (mom. 4)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp) och Eva Björne (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet är" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo238 innebär regeringens förslag om finansiering av EU-avgiften en skattechock för jord- och skogsbruket. Den föreslagna beskattningen står enligt utskottets mening inte i proportion till jordbrukets del i samhällsekonomin. Nya fastighetsskatter, arbetsgivaravgifter, miljöskatter, dieselskatter utöver alla andra skattehöjningar blir en övermäktig börda för många. Detta tillsammans med att det svenska jordbruket inte fullt ut tillåts konkurrera på lika villkor med jordbruket inom EU leder till oacceptabla ekonomiska konsekvenser för landsbygdsnäringarna. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkandena 12 och 13 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande EU-avgiftens finansiering
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena 12 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Bioproduktion och bioråvaror (mom. 5)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "När det" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en satsning på bioråvaror initieras så snart som möjligt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag i enlighet med betänkandet Växande grödor (SOU 1994:113). Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Enligt utskottets bedömning är syftet med motion Jo202 yrkande 14 med det anförda i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande bioproduktion och bioråvaror
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 10 och med avslag på motion 1994/95:Jo202 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom. 6)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Frågor som" och på s. 32 slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) utgör en av hörnstenarna i EU-samarbetet. För Sveriges del innebär CAP en tillbakagång till fler regleringar. Till skillnad från den gamla svenska jordbrukspolitiken bygger inte EU:s jordbrukspolitik på prisstöd. Huvuddelen av stödet utgörs i stället av arealersättning. Utöver detta finns garanterade interventionspriser, exportsubventioner, kvoter samt regionala stöd, strukturstöd och miljöstöd. Inom EU har olika lösningar diskuterats. Bl.a. har det framförts förslag om att de nya medlemsländerna bara skall få tillgång till en bantad version av CAP.
Enligt utskottets mening kan övergångstider bli nödvändiga, men en sådan lösning är inte långsiktigt hållbar. Inom EU skall full frihet gälla för handel med varor, och så länge EU:s jordbrukspolitik bygger på stöd och kvoter bör den vara gemensam för hela EU. Andra lösningar leder ofrånkomligen till konkurrenssnedvridningar. Av denna anledning och av andra skäl bör därför CAP reformeras i grunden. Sverige bör redan nu med skärpa verka inom EU för en avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken, förenklingar och mera marknadsinriktade priser. Utskottet bedömer också att den svenska jordbruksnäringen är tillräckligt konkurrenskraftig för att klara en gemensamt genomförd avreglering av CAP. För att nå framgång i det arbetet måste Sverige visa stort engagemang i frågorna. Det innebär också att våra höga ambitioner på djurhälsoområdet och vårt goda rykte för det rena jordbruket fullt ut måste beaktas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 2 bör ges regeringen till känna. Den nu redovisade inriktningen av den fortsatta reformeringen av CAP sammanfaller till stor del med de i motionerna Jo202 yrkande 17, Jo246 yrkande 5, Jo249 yrkande 1, Jo261 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20, U502 yrkande 3 och U503 yrkande 8 redovisade synpunkterna. Enligt utskottets mening kan berörda motionsyrkanden därmed i allt väsentligt anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17, 1994/95:Jo246 yrkande 5, 1994/95:Jo249 yrkande 1, 1994/95:Jo261 yrkande 1, 1994/95:K224 yrkandena 19 och 20, 1994/95:U502 yrkande 3 och 1994/95:U503 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom. 6)
Maggi Mikaelsson (v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Frågor som" och på s. 32 slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det Sveriges uppgift att inom ramen för Sveriges medlemskap i EU påverka EU:s jordbruk mot ett mindre bidragsberoende och en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion, ett starkare skydd för djurs hälsa och välbefinnande samt en livsmedelsproduktion som inte bidrar till en fortsatt orättvis världshandel. EU:s överproduktion av jordbruksprodukter, som dumpar världsmarknadspriserna och som aktivt förhindrar världens fattiga länder att vända sin egen utveckling, måste stoppas. Vid reformeringen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) bör en primär uppgift vara att successivt minska antalet regleringar och minska budgetbelastningen. Sverige bör aktivt verka för att kvotsystemen avskaffas. Som regeringen framhåller är kvotsystem ineffektiva och bidrar till bristande konkurrens, högre priser och en låg förändringstakt inom jordbruket. Kostnaderna bärs till stora delar av konsumenterna. En annan effekt av kvotsystem är att en ineffektiv industristruktur bevaras. I fråga om strukturstöd bör man prioritera generella stöd som ökar livsmedelssektorns konkurrenskraft, genom att utveckla produktionen inom de områden där landet (Sverige) har fördelar genom kunnande, teknisk utveckling eller klimat. När det gäller förbättringar av djurhållningen och djurhälsan bör målet vara att de svenska normerna på dessa områden blir vägledande även inom EU. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo261 yrkande 1 bör ges regeringen till känna. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna Jo202 yrkande 17, Jo238 yrkande 2, Jo246 yrkande 5, Jo249 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20, U502 yrkande 3 och U503 yrkande 8. Motionerna avstyrks således i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo261 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17, 1994/95:Jo238 yrkande 2, 1994/95:Jo246 yrkande 5, 1994/95:Jo249 yrkande 1, 1994/95:K224 yrkandena 19 och 20, 1994/95:U502 yrkande 3 och 1994/95:U503 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik (mom. 6)
Gudrun Lindvall (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med "Frågor som" och på s. 32 slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör Sverige inom EU arbeta för att jordbrukspolitiken läggs om så att ökad import från Östeuropa och u-länder blir möjlig och att utvecklingen styrs i riktning mot ett ekologiskt och djurvänligt jordbruk. Vad utskottet anfört med anledning av motion U502 yrkande 3 bör ges regeringen till känna. Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning föreslå någon riksdagens åtgärd i anledning av motionerna Jo202 yrkande 17, Jo238 yrkande 2, Jo246 yrkande 5, Jo249 yrkande 1, Jo261 yrkande 1, K224 yrkandena 19 och 20 och U503 yrkande 8. Motionerna avstyrks således i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:U502 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 17, 1994/95:Jo238 yrkande 2, 1994/95:Jo246 yrkande 5, 1994/95:Jo249 yrkande 1, 1994/95:Jo261 yrkande 1, 1994/95:K224 yrkandena 19 och 20 och 1994/95:U503 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 7. Konsekvenser för jordbruket av EU-medlemskapet (mom. 7)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Som anförs" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Jordbruksutskottet förutsatte i sitt betänkande 1994/95:JoU7 från hösten 1994 att regeringen i budgetpropositionen skulle redovisa en konsekvensanalys av de beslut som då togs kring EU-medlemskapet. Regeringen har inte presenterat någon sådan analys. Utskottet föreslår därför än en gång att riksdagen av regeringen begär en sådan konsekvensanalys. Effekterna av att inte utnyttja EU-avtalets möjligheter kombinerat med nya tunga särskatter på jord- och skogsbruksfastigheter gör detta krav mycket välmotiverat. Vidare anser utskottet att det är viktigt att den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn positivt lyckas utnyttja de möjligheter som EU-anslutningen skapar. Enligt utskottet behövs en målsättning och en strategi för det fortsatta politiska agerandet inom EU. Då de allra flesta är klart medvetna om att EU:s jordbrukspolitik CAP måste reformeras är det därför påkallat att begära att en arbetsgrupp eller kommitté med bred parlamentarisk förankring tillsätts för att följa utvecklingen. Det gäller också att följa och utvärdera tillämpningen av EU:s regler och stöd i den svenska verkligheten. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkandena 4 och 26 bör ges regeringen till känna. Den nu redovisade inriktningen av den fortsatta reformeringen av CAP sammanfaller till stor del med de i motionerna 1994/95:Jo241 yrkande 2, 1994/95:Jo249 yrkande 2, 1994/95:Jo255, 1994/95:Jo262 yrkande 7, 1994/95:Jo263 yrkande 3 och 1994/95:Jo271 redovisade synpunkterna. Enligt utskottets mening kan berörda motionsyrkanden därmed i allt väsentligt anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande konsekvenser för jordbruket av EU-medlemskapet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena 4 och 26 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo241 yrkande 2, 1994/95:Jo249 yrkande 2, 1994/95:Jo255, 1994/95:Jo262 yrkande 7, 1994/95:Jo263 yrkande 3 och 1994/95:Jo271 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Vissa miljöavgifter (mom. 10)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "I samband" och slutar med "lagstiftning (RF 2:10)" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo210 krävs en kombination av satsningar på ekologiskt och resurshushållande jordbruk, och betydligt högre miljöavgifter på insatsmedel för att utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart jordbruk skall ta fart på allvar. Dessutom kommer riksdagens mål att konstgödselanvändningen skall minska med 25 % till år 1995 inte att nås. Ett långsiktigt hållbart jordbruk måste baseras mer på ekologiska metoder och kunskaper samt en allt mindre användning av insatsmedel. Enligt utskottets mening bör regeringen snarast utarbeta ett förslag till höjda miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel enligt följande. Miljöavgiften bör höjas till 5,60 kr per kilo kväve i gödselmedel, om andelen kväve i medlet är minst 2 %. Miljöavgiften på kadmium i gödselmedel bör fastställas till 50 kronor per gram för Cd-innehållet över 5 gram per ton fosfor. Kadmium är en mycket giftig tungmetall som enligt utskottets mening bör tas bort ur gödselmedel. När det gäller bekämpningsmedel baseras avgiften på kilo. Utskottet ser helst en avgift baserad på dos. Eftersom regeringen fått i uppdrag att återkomma med ett förslag i denna del (1994/95:JoU7, rskr. 126) föreslår utskottet tills vidare att avgiften höjs till 100 kr för varje kilogram verksam substans. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo210 yrkandena 28, 29, 30 och 31 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Yrkande 32 avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande vissa miljöavgifter
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkandena 28, 29, 30 och 31 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Återförande av miljöavgifter m.m. (mom. 11)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "När det" och på s. 33 slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
När det -- -- -- (=utskottet) -- -- -- nämnda betänkande. Exempelvis skulle de medel som kommer in genom den under hösten 1994 beslutade höjningen av ifrågavarande miljöavgifter kunna gå till delfinansieringen av deltagandet i EU:s miljöprogram för jordbruket. När det gäller avgiften på handelsgödsel vill utskottet framhålla att läckaget av näringsämnen inte minskar eller ökar automatiskt med ändrad användning av handelsgödsel. Variationer i kväveläckaget kan lika gärna relateras till väderlek och andelen höstsådd gröda och vintergrön mark. Vidare svarar svenskt åkerbruk endast för drygt 1 % av kväveläckaget till Östersjön. En stor del av detta kommer i sin tur förmodligen från stallgödsel som kan vara en större källa till kväveläckage eftersom det är svårare att dosera. Även om allt svensk jordbruk helt skulle läggas ner skulle det inte påverka övergödningssituationen i Östersjön. Att påstå att man kan lösa övergödningsproblemen i Östersjön med hjälp av höjd skatt på handelsgödsel i Sverige är en alltför enkel lösning på ett komplicerat miljöproblem. Eftersom det saknas miljöargument för att införa höjda skatter på handelsgödsel ifrågasätter utskottet starkt relevansen i tidgare fattade beslut. En objektiv och saklig utvärdering om motivets hållbarhet bör göras. Fortsatta höjningar med dessa motiv som grund bör avvisas. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 9 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202 yrkande 8 och Jo263 yrkande 5 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande återförande av miljöavgifter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 8 och 1994/95:Jo263 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Skötsel av åkermark (mom. 12)
Gudrun Lindvall (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "Enligt förordningen" och slutar med "Jo215 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det jordbrukspolitiska beslutet 1990 innebar att stora arealer åkermark togs ur odling för att minska jordbrukets överskottsproduktion. Man erbjöds omställningsstöd för att undanta arealen varaktigt från produktion av prisreglerade grödor, i första hand spannmål. På en del marker planterades skog eller Salix för energiproduktion. På andra anlades våtmarker. Men de flesta åkrar lämnades bara öppna för ogräsen. I och med EU-inträdet kan dessa arealer ställas om till EU- träda och därmed ingå i underlaget för CAP-bidrag. En stor del av ogräsarealerna kommer att växlas över och därmed komma i produktion igen. De här åkrarna är i dag ogräsbanker och inte möjliga att odla med gott resultat utan åtgärder. Ett snabbt sätt att få dem i produktion vore att bespruta dem med kemiska ogräsbekämpningsmedel. Detta måste dock undvikas. Riksdagens mål, att användningen av bekämpningsmedel skall halveras fram till år 1996, kan då allvarligt hotas. Enligt utskottets mening går det att få dessa arealer i godtagbart skick på andra sätt än genom besprutning. Ett sätt vore att arealerna odlas med vall eller proteinfixerande grödor, som slås vid upprepade tillfällen under odlingssäsongen. På det sättet får många av de ettåriga ogräsen ingen chans att gå i frö. De fleråriga ogräsen måste slås flera gånger under odlingssäsongen för att knäckas. En annan metod kan vara återkommande mekanisk bearbetning som harvning och plöjning. Det viktiga är att välja en annan väg än kemikalievägen. Areal som tas ur omställningsprogrammet och in i CAP-systemet måste hanteras speciellt. Den får inte tas i produktion direkt utan måste sättas i ogräskarantän. Regeringen bör skyndsamt utreda frågan i samråd med näringen för att före odlingssäsongens start utfärda en förordning, som föreskriver hur tidigare omställd areal skall hanteras då den växlas in i CAP-systemet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo215 bör ges regeringen till känna. Motion Jo203 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande skötsel av åkermark
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo215 och med avslag på motion 1994/95:Jo203 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Den privata äganderätten (mom. 14)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med "När det" och slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör äganderättsfrågorna och ersättningsreglerna vid intrång uppmärksammas. Den privata äganderätten måste värnas och vid intrång skall ersättning utgå till fulla värdet. De av regeringen aviserade nya skatterna och pålagorna på ägandet kommer att försvaga det familjeägda skogs- och jordbruket. Fastighetsskatt på skogsbruk och jordbruk samt en återinförd avgift motsvarande den avskaffade skogsvårdsavgiften innebär ett införande av skatt på det arbetande kapitalet. Detta dränerar möjligheterna till utveckling, tillväxt och investeringar i dessa företag. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 33 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande den privata äganderätten
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Statens jordbruksverk (mom. 16)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Jo259 yrkande 2 att en besparing på 12 miljoner kronor bör göras under anslaget till Jordbruksverket (B 1). Det mycket stora besparingsarbete som regeringen aviserat till år 1998 bör enligt utskottets mening sättas i gång redan nu. Målsättningen bör vara att redan innan nästa budgetårs slut åstadkomma en besparing på bl.a. anslaget till Jordbruksverket med 8 miljoner kronor. Detta motsvarar en 5-procentig effektivisering. Utskottet tillstyrker således motion Jo259 yrkande 2 och föreslår att riksdagen för budgetperioden 1995/96 till Statens jordbuksverk (B 1) anvisar ett ramanslag på 232 500 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande Statens jordbruksverk
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 2 till Statens jordbruksverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 232 500 000 kr, 13. Jordfonden (mom. 20)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "I likhet" och slutar med "yrkande 29" bort ha följande lydelse:
I likhet -- -- -- (=utskottet) -- -- -- av verksamheten. Tillgångarna i jordfonden bör således säljas ut. Detta ägande bör enligt utskottets mening skiftas till ett annat mer ändamålsenligt ägande. Staten bör genom privatisering av jordfonden använda de då frigjorda medlen till att investera i skyddsvärda områden där staten avser att ha ett långsiktigt ägande. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av Jordfonden. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkande 29 bör ges regeringen till känna. Motion Jo211 avstyrks i den mån den inte kan anses tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande Jordfonden
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Jo211 godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av jordfonden samt med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (mom. 22)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- avbytarverksamhet m.m. När det gäller lantbrukets företagshälsovård anser utskottet i likhet med vad som anförs i motion Jo259 yrkande 3 att denna fråga bör tas upp i samband arbetsmarknadsdepartementets beredning av företagshälsovården i dess helhet. Samma regler bör gälla för lantbruket som för övriga verksamheter. Mot bakgrund härav anser utskottet att utgiften för jordbrukets företagshälsovård bör upphöra. Detta förslag innebär en besparing för budgetperioden på 37,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utskottet föreslår således med bifall till motion Jo259 yrkande 3 och med anledning av motionerna Jo202 yrkande 13, Jo206 yrkande 1, Jo210 yrkande 22, Jo259 yrkande 4, Jo261 yrkande 3, Jo263 yrkande 10, Jo274 yrkande 3 och Fi216 yrkande 19 delvis att det till stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisas ett förslagsanslag på 150 000 000 kr. Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag om medelsanvisning till företagshälsovården.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse: 22. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 13, 1994/95:Jo206 yrkande 1, 1994/95:Jo210 yrkande 22, 1994/95:Jo259 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 3, 1994/95:Jo263 yrkande 10, 1994/95:Jo274 yrkande 3 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis samt med avslag på regeringens förslag till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 150 000 000 kr, 15. Rådgivning och utbildning (mom. 24)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
I samband med 1990 års jordbrukspolitiska beslut tillkom ett särskilt anslag för rådgivning och utbildning. Mot bakgrund av den väntade stora omställningen inom jordbruket till alternativ produktion sågs då stora behov av informationsinsatser. Nu befinner sig jordbruket i ett helt annat läge. Inträdet i EU har öppnat nya förutsättningar och nya marknader. Omställningen till alternativ produktion kommer att vara betydligt mindre omfattande än förväntat. Den nya utvecklingen inom jordbruket och intentionerna hos lantbrukarna gör att det inte längre är befogat att ha kvar anslaget ytterligare ett år som ursprungligen var tänkt. Med anledning av detta anser utskottet i likhet med vad som anförts i motion Jo259 yrkande 5 att anslaget till Rådgivning och utbildning bör slopas. Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag om medelsanvisning under denna punkt. Även motion Jo210 yrkande 27 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 5 och med avslag på motion 1994/95:Jo210 yrkande 27 avslår regeringens förslag såvitt avser rådgivning och utbildning för budgetåret 1995/96, 16. Rådgivning och utbildning (mom. 24)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en utökad rådgivning och utbildning rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk är nödvändigt för att omställningen till ett hållbart lantbruk skall underlättas. Att odla ekologiskt kräver ett annorlunda kunnande. Insatserna för växtnäringsförsörjning, ogräsbekämpning m.m. måste vara förebyggande. Även ekologisk djurhållning kräver rådgivning. Om inte insatserna på detta område ökas rejält finns risk att bristen på rådgivning och kunnande omöjliggör för många jordbrukare att ställa om driften. Som föreslås i motion Jo210 bör därför ytterligare 50 miljoner kronor per år tillföras rådgivningen om ekologisk odling. För budgetperioden innebär detta ett belopp på 75 miljoner kronor. Utskottet föreslår således med anledning av regeringens förslag och motion Jo210 yrkande 27 att det till rådgivning och utbildning för budgetåret 1995/96 anvisas 103 296 000 kr. Därmed avstyrks motion Jo259 yrkande 5.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande rådgivning och utbildning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkande 27 samt med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 5 till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 103 296 000 kr,
17. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (mom. 27)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Sockerproduktionen är en viktig del av Gotlands näringsliv. Den ger möjlighet till varierad odling på flera ställen på ön. Hela hanteringen från odling och skörd av betor till sockertillverkning och transporter berör årligen ca 1 000 personer. I regeringens förslag ingår ett stöd på 12,5 miljoner kronor under budgetperioden. Beräkningar på Gotland visar att denna satsning genererar inkomster på ca 140 miljoner kronor. Det är med andra ord en mycket viktig regionalpolitisk satsning, som förutom att den ger många arbetstillfällen också är samhällsekonomiskt lönsam. De skatteintäkter som verksamheten genererar betalar väl den statliga satsningen. Arbetssituationen på Gotland är allvarlig och ön har inte råd att förlora arbetstillfällen. Det finns därför all anledning att se till att sockertillverkningen får fortsätta. Roma och Gotland har länge levt i ovisshet om hur det skall bli med sockerframställningen och dess framtid. Denna ovisshet måste upphöra. Eftersom sockertillverkningen är samhällsekonomiskt effektiv och ger många jobb betyder det att sockertillverkningen i Roma måste få fortsätta under lång tid och att det stöd som nu finns i den nya budgeten måste fortsätta. Om nuvarande ägaren av sockerbruket hyser tveksamheter om fortsatt drift måste staten träda in för att förändra ägarbilden så att en fortsatt drift kan garanteras. Med det anförda ansluter sig utskottet till vad som anförts i motionerna Jo205 och Jo210 yrkande 16 och föreslår att stöd till sockerbruket på Gotland för budgetperioden 1995/96 skall utgå med 18 750 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:
27. beträffande stöd till sockerbruket på Gotland m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med anledning av motion 1994/95:Jo205 samt med bifall till motion 1994/95:Jo210 yrkande 16 till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 18 750 000 kr, 18. Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Utskottet kan" och på s. 46 slutar med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom de förslag som redovisas i motionerna Jo238 yrkande 6 och Jo259 yrkande 6 när det gäller det regionala stödet till jordbruket. De motiv för att stödja jordbruket i norra Sverige som lades fast i 1990 års jordbrukspolitiska beslut är giltiga även framgent. Jordbrukspolitikens regionala målsättning bör således vara att bidra till regional utjämning av sysselsättning och välfärd, vilket i praktiken innebär att verka för ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige. Motiven för ett livskraftigt jordbruk är, förutom livsmedelsproduktionen i sig, jordbrukets betydelse för att upprätthålla sysselsättning, befolkning, samhällsstruktur och landskapsbild. Jordbruket har också en viktig roll att spela för att tillgodose en god livsmedelsberedskap. Att upprätthålla en acceptabel nivå på produktionen ingår i målsättningen att verka för ett livskraftigt jordbruk. Motivet för Norrlandsstödet är enligt utskottets uppfattning primärt att ersätta jordbruket för merkostnader p.g.a. klimat, avstånd, växtodlingssäsongens längd, dyrare byggnader m.m. Utgångspunkt för stödnivån till jordbruket i norra Sverige vid ett EU-medlemskap skall vara den stödnivå som gäller för budgetåret 1994/95, dvs. 1 044 miljoner kronor. Det innebär att målsättningen för stödet ligger fast vid minst den nivå som gällde före medlemskapet i EU. Utskottet föreslår således att det nationella stödet minskas med 308 miljoner kronor per år. Det nationella stödet ersätts i viss utsträckning av delfinansierat miljöstöd. Utskottets förslag innebär att högst 292 miljoner kronor avsätts för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige per år.
Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till känna.
Då det gäller stöd till mindre gynnade områden (LFA-stöd) minskar regeringen nivån med 150 miljoner i förhållande till förra regeringens förslag. Enligt utskottets mening kan detta få allvarliga konsekvenser på sydsvenska höglandet, eftersom en stor del av djurhållningen då hotar att överföras till andra mer bärkraftiga områden. Ur miljösynpunkt skulle en sådan omflyttning vara mycket negativ då djurhållningen i södra Sveriges skogsbygder ofta är en förutsättning för bevarandet av den biologiska mångfalden och öppethållande av vallodlingsarealen. Utskottet anser att ett s.k. LFA-stöd till detta område enligt den tidigare regeringens förslag (prop. 1994/95:19) är en rimlig satsning för att hindra en sådan utveckling. Utskottet föreslår därför att stödet till mindre gynnade områden i södra Sverige tillförs ytterligare 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en nationell insats på sammanlagt 200 miljoner kronor. För stöd till mindre gynnade områden bör totalt avsättas 470 miljoner kronor per år från den svenska statsbudgeten. Det totala stödet (inklusive EG-finansiering) beräknas därmed uppgå till ca 662 miljoner kronor för den första 12-månadersperioden. Härav beräknas finansieringen från EG:s budget uppgå till ca 192 miljoner kronor.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till 1 332 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995 skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses motion Jo259 yrkande 6. Motionerna Jo202 yrkande 10, Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, Jo246 yrkande 2, Jo261 yrkandena 6 och 9 samt Jo263 yrkande 6 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört. Utskottets förslag beträffande stödens omfattning, finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.
12 månader
LFA-region Svensk EU- Totalt finansiering finansiering
Stödområde 1-3 158 52 210 exkl. mål 6 Mål 6 52 53 105 Stödområde 4 60 20 80
Summa 270 125 395
Södra LFA 200 67 267
Summa LFA 470 192 662
Nationellt stöd 292
Totalt stöd 762
Omräknat till 18 månader
Nationellt stöd: (292x1,5) 438
Avgår utbetalade direktbidrag -88
LFA (2x470) 940
Totalt för budget- perioden 1 332
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Jo238 yrkande 6 och 1994/95:Jo259 yrkande 6 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, 1994/95:Jo246 yrkande 2, 1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 samt 1994/95:Jo263 yrkande 6 till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 332 000 000 kr,
19. Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Utskottet kan" och på s. 46 slutar med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom de förslag som redovisas i motion Jo261 yrkandena 6 och 9 när det gäller det regionala stödet till jordbruket. Anslagsposten innefattar strukturstöd dels till Norrlandsjordbruket, dels till södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Enligt utskottets mening är regeringens ambitionsnivå för låg vad gäller det södra LFA-området. Genom ett effektivare utnyttjande av EG:s medfinansiering ökar stödet till miljöprogrammet, Norrlandsjordbruket och det så kallade södra LFA-området. Det sker genom att en mindre neddragning av det nationella stödet fördelas till stödformer som berättigar till EU-stöd. Effekten blir att stödet förskjuts mot Norrlands inland. Utskottet föreslår således att det nationella stödet minskas med 100 miljoner kronor per år. Utskottets förslag innebär att högst 500 miljoner kronor avsätts för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige per år. Minskningen av det nationella stödet skall också ses som en signal att ställa om den mest intensiva jordbruksproduktionen i riktning mot en mer extensiv produktion. Utskottet menar dock att det är viktigt att denna omställning ges tillräcklig tid för genomförande. Förädlingsindustrin är i dag anpassad till nuvarande produktionsvolymer och en omställning kan därför inte göras under ett budgetår.
Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till känna.
När det gäller LFA-stöd till områdena 1--3 anser utskottet att en omfördelning i enlighet med vad som anförts ovan bör göras och därmed kan denna anslagspost beräknas till 108 miljoner kronor per år. Detta är 50 miljoner kronor mindre än regeringens förslag. Utskottet föreslår vidare att stödet till mindre gynnade områden i södra Sverige tillförs ytterligare 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Detta innebär en nationell insats på sammanlagt 80 miljoner kronor. För stöd till mindre gynnade områden bör totalt avsättas 300 miljoner kronor per år från den svenska statsbudgeten. Det totala stödet (inklusive EG-finansiering) beräknas därmed uppgå till ca 435 miljoner kronor för den första 12-månadersperioden. Härav beräknas finansieringen från EG:s budget uppgå till ca 135 miljoner kronor. Denna omfördelning gör att totalt 120 miljoner kronor kan överföras från anslaget B 9 till miljöprogrammet under anslaget B 11. För budgetåret 1995/96 blir det 140 miljoner kronor.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till 1 262 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995 skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses motion Jo261 yrkandena 6 och 9. Motionerna Jo202 yrkande 10, Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, Jo238 yrkande 6, Jo246 yrkande 2, Jo259 yrkande 6 och Jo263 yrkande 6 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Utskottets förslag beträffande stödens omfattning, finansiering och fördelning framgår av följande sammanställning.
12 månader
LFA-region Svensk EU- Totalt finansiering finansiering
Stödområde 1-3 108 36 144 exkl. mål 6 Mål 6 52 53 105 Stödområde 4 60 20 80
Summa 220 109 329
Södra LFA 80 26 106
Summa LFA 300 135 435
Nationellt stöd 500
Totalt stöd 800
Omräknat till 18 månader
Nationellt stöd: (500x1,5) 750
Avgår utbetalade direktbidrag -88
LFA (2x300) 600
Totalt för budget- perioden 1 262
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis, 1994/95:Jo238 yrkande 6, 1994/95:Jo246 yrkande 2, 1994/95:Jo259 yrkande 6 och 1994/95:Jo263 yrkande 6 till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 262 000 000 kr,
20. Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Utskottet kan" och på s. 46 slutar med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom de förslag som redovisas i motion Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 (delvis) när det gäller det regionala stödet till jordbruket. Anslagsposten innefattar strukturstöd dels till Norrlandsjordbruket, dels till södra Sveriges skogs- och mellanbygder. Enligt utskottet skall stödet till norra Sverige utformas enligt förslag i proposition 1994/95:19. Detta innebär en totalram på 1 044 miljoner kronor. Det totala stödet till Norrland fördelas på 395 miljoner kronor i s.k. LFA-stöd, 440 miljoner kronor i stöd till vall och bete (miljöstöd nord) och återstoden i nationellt stöd.
Utskottet vill -- -- -- (=utskottet) -- -- -- till känna.
Inom anslaget redovisas även stödet till mindre gynnade områden i södra Sverige. Utskottet anser det oacceptabelt att stödet till södra LFA-området minskats från 270 miljoner kronor per år till 67 miljoner kronor. Det är en minskning med 200 miljoner kronor jämfört med förslaget i proposition 1994/95:19. I detta område finns just de ängs- och hagmarker som måste bibehållas för att arter beroende av kulturlandskapet skall kunna finnas kvar och öka. LFA-stöden lämnas per djurenhet, och just lantbruk med djur är en förutsättning för att bevara detta viktiga natur- och kulturlandskap. Stödet till södra Sveriges LFA-områden bör enligt utskottets mening ökas med 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag till 270 miljoner kronor på årsbasis. För budgetperioden innebär detta totalt 540 miljoner kronor.
För 18-månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till 1 078 000 kr. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två årsbelopp kommer att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också tagits till att avräkning motsvarande utbetalda särskilda direktbidrag i stödområdena 1--3 avseende första halvåret 1995 skall avräknas från det nationella stödet. Härmed tillgodoses motion Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis. Motionerna Jo202 yrkande 10, Jo238 yrkande 6, Jo246 yrkande 2, Jo259 yrkandena 6 och 9, Jo261 yrkande 6 och Jo263 yrkande 6 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo210 yrkandena 17, 18, 19 och 21 delvis samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 10, 1994/95:Jo238 yrkande 6, 1994/95:Jo246 yrkande 2, 1994/95:Jo259 yrkande 6, 1994/95:Jo261 yrkandena 6 och 9 och 1994/95:Jo263 yrkande 6 till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 078 000 000 kr,
21. EG-budgetens finansiering av regionala stöd till jordbruket (mom. 36)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 och med anledning av motion Jo259 yrkande 7 bör under det nya anslaget B 10 anvisas ett belopp på 384 000 000 kr motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket. Därmed avstyrks motion Jo210 yrkande 20.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande EG-budgetens finansiering av regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo259 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210 yrkande 20 till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 384 000 000 kr,
22. EG-budgetens finansiering av regionala stöd till jordbruket (mom. 36)
Under förutsättning av bifall till reservation 20
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget B 9 och med anledning av motion Jo210 yrkande 20 bör under det nya anslaget B 10 anvisas ett belopp på 390 000 000 kr motsvarande EG:s finansiering av regionala stöd till jordbruket. Därmed avstyrks motion Jo259 yrkande 7.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande EG-budgetens finansiering av regionala stöd till jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo210 yrkande 20 samt med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 7 till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 390 000 000 kr, 23. Ramen för det nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket m.m. (mom. 37)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Utskottet har" och på s. 52 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär enligt utskottets mening att avtalet med EU urholkas. Regeringen äventyrar de nya möjligheterna genom att avstå från EU-medel som Sverige förhandlat sig till. Detta innebär att svenskt jordbruk inte fullt ut får chans att ta del av EU-medlemskapet på samma villkor som övriga EU-länder. Därmed hotas den optimism och framtidstro som börjat spira på landsbygden. Risken är nu stor att Sverige missar möjligheterna att utveckla jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin. Många arbetstillfällen kan komma att äventyras, och de nya som skulle bli följden av en förväntad expansion och en förhöjd förädlingsgrad kommer aldrig till stånd. Utskottet anser att ett bättre utnyttjande av framförhandlat stöd för miljöinsatser samt stöd till s.k. missgynnade områden skulle vara positivt för landet i sin helhet. Angelägna miljösatsningar skulle bli gjorda och arbetstillfällen skulle räddas. Det allmänna skulle skattevägen få ökade intäkter. Enligt utskottets mening bekräftar budgetpropositionen den urholkning av EU-avtalet som uppmärksammades redan under hösten 1994. Genom regeringens agerande skadas konkurrensmöjligheterna för svenska lantbruksföretag och svensk livsmedelsindustri. Dessutom äventyras miljösatsningarna. Regeringen har föreslagit att medlemsavgifterna till EU till stor del skall finansieras genom nya skatter på jordbruks- och skogsbruksfastigheter. Utskottet avvisar dessa förslag och förordar det förslag som redovisades av den tidigare regeringen hösten 1994. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo238 yrkandena 1 och 3 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo201, Jo224 yrkandena 1 och 2, Jo235, Jo240 yrkande 1, Jo272 yrkande 3 och Jo276 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande ramen för det nationella programmet för miljöersättningar inom jordbruket m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo238 yrkandena 1 och 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo201, 1994/95:Jo224 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Jo235, 1994/95:Jo240 yrkande 1, 1994/95:Jo272 yrkande 3 och 1994/95:Jo276 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 24. Miljöersättningar inom jordbruket (mom. 38)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Vad därefter" och slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Regeringen har föreslagit ett betydligt mindre omfattande svenskt utnyttjande av EU:s miljöstöd för jordbruket än vad som från början var tänkt. Utskottet är starkt kritiskt till att regeringen försitter denna chans till en kraftfull satsning på miljöåtgärder. Som utskottet återkommer till nedan kan en rad skäl anföras för att utnyttja miljöstödet för jordbruket enligt det förslag som fanns i den tidigare regeringens EU-proposition (prop. 1994/95:19). Utskottet föreslår därför att det av EU delfinansierade miljöstödet ökas i förhållande till regeringens förslag med 672 miljoner kronor. Som utskottet redovisat ovan finansieras tillskottet delvis med en sänkning av det nationella stödet under anslaget för regionala stöd till jordbruket (B 9). Detta innebär en nationell insats per år på sammanlagt 1 072 000 000 kr (2 144 miljoner kronor inkl. EG-finansiering). Med hänsyn till att miljöstöd kommer att utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden 1995/96 föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket anvisar 2 144 000 000 kr. Med det anförda anser utskottet att motion Jo259 yrkande 8 kan anses tillgodosedd. Motionerna Jo202 yrkande 7, Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, Jo246 yrkande 4, Jo261 yrkande 7, Fi211 yrkande 21 och Fi216 yrkande 19 delvis avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo259 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 7, 1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, 1994/95:Jo246 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 7, 1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 144 000 000 kr, 25. Miljöersättningar inom jordbruket (mom. 38)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Vad därefter" och slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
EU:s miljöstöd tillhör de stöd där regeringen föreslår den största förändringen jämfört med den utredning, "Förstärkta miljöinsatser i jordbruket" (SOU 1994:82), som legat till grund för förhandlingarna med EU. Som redovisats ovan har riksdagen i principfrågan om miljöprogrammens utformning beslutat att ett miljöprogram med tre delprogram skulle utformas inom ramen för EEG-förordning 2078/92. Enligt utskottets mening är regeringens förslag till ekonomiska ramar för miljöstödsprogrammet för lågt. I regeringens förslag omfördelas medel från Miljödepartementets budget för landskapsvård på 250 miljoner kronor samt 39 miljoner kronor för s.k. NOLA-stöd. Det innebär att regeringens förslag i princip endast utnyttjar de EU-medel som tillämpningen av EEG-förordningen 2078/92 innebär. Av de återförda miljöavgifterna syns inte ett spår. Detta trots att riksdagen i december uttalade att jordbruket och trädgårdsnäringen bör tillföras resurser som står i paritet med intäkterna från miljöavgifterna. Enligt utskottets uppfattning finns det många goda skäl att satsa på miljöåtgärder i jordbruket. Det handlar å ena sidan om att skapa förutsättningar för en nödvändig omställning mot en långsiktigt hållbar utveckling som kan kombinera produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet med att tillhandahålla för människan nödvändiga kollektiva nyttigheter samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Men det handlar också om att så långt den svenska ekonomin tillåter utnyttja de delfinansierade miljöstöd som förhandlats fram med EU. Utskottet föreslår därför att det av EU delfinansierade miljöstödet ökas med 455 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Finansiering sker genom att utöver regeringens förslag återföra medel för avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel samt en omfördelning av medel från anslagen B 4, B 9 och F 6. Detta innebär en nationell insats per år på sammanlagt 855 000 000 kr (1 710 miljoner kronor inkl. EG-finansiering). Med hänsyn till att miljöstöd kommer att utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden 1995/96 föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket anvisar 1 710 000 000 kr. Med det anförda anser utskottet att motion Jo261 yrkande 7 kan anses tillgodosedd. Motionerna Jo202 yrkande 7, Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, Jo246 yrkande 4, Jo259 yrkande 8, Fi211 yrkande 21 och Fi216 yrkande 19 delvis avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo261 yrkande 7 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 7, 1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14, 1994/95:Jo246 yrkande 4, 1994/95:Jo259 yrkande 8, 1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 710 000 000 kr,
26. Miljöersättningar inom jordbruket (mom. 38)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Vad därefter" och slutar med "anses tillgodosedda" bort ha följande lydelse:
Regeringen har föreslagit ett betydligt mindre omfattande svenskt utnyttjande av EU:s miljöstöd för jordbruket än vad som från början var tänkt. Utskottet är starkt kritiskt till att regeringen försitter denna chans till en kraftfull satsning på miljöåtgärder. Som utskottet återkommer till nedan kan en rad skäl anföras för att utnyttja miljöstödet för jordbruket enligt det förslag som fanns i den tidigare regeringens EU-proposition (prop. 1994/95:19) och som i detalj redovisas i utredningen "Förstärkta miljöinsatser i jordbruket" (SOU 1994:82). Utskottet föreslår därför att det av EU delfinansierade miljöstödet ökas i förhållande till regeringens förslag med 1 225 miljoner kronor. Till ett delprogram för stöd till ekologisk odling bör enligt utskottets mening 450 miljoner kronor anvisas för budgetperioden, fördelat på 150 miljoner kronor odlingssäsongen 1995 och 300 miljoner kronor odlingssäsongen 1996. Hälften finansieras av EU. För ett nytt delprogram, "Resurshushållande konventionellt jordbruk", bör 200 miljoner kronor anvisas under år 1995 och 500 miljoner kronor under år 1996. Totalt för budgetperioden kan beräknas ett belopp på 700 miljoner kronor, varav hälften finansieras av EU. För ett nytt delprogram, "Produktionsanknutet generellt stöd till vall och bete", i stödområdena 1--4 och i södra Sveriges s.k. LFA-område bör 800 miljoner kronor anvisas per år. För budgetperioden innebär detta ett belopp på totalt 1 600 miljoner kronor, varav hälften finansieras av EU. För delprogrammet landskapsvårdande åtgärder och delprogrammet miljökänsliga områden bör sammanlagt 650 miljoner kronor anvisas per år. För budgetperioden innebär detta ett belopp på totalt 1 300 miljoner kronor, varav hälften finansieras av EU. Sammanfattningsvis innebär detta en nationell insats per år på sammanlagt 1 012 500 000 kr (2 025 miljoner kronor inkl. EG-finansiering). Med hänsyn till att miljöstöd kommer att utbetalas vid två tillfällen under budgetperioden 1995/96 föreslår utskottet att riksdagen till Miljöersättningar inom jordbruket anvisar 2 025 000 000 kr. Med det anförda anser utskottet att motion Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14 kan anses tillgodosedd. Motionerna Jo202 yrkande 7, Jo246 yrkande 4, Jo259 yrkande 8, Jo261 yrkande 7, Fi211 yrkande 21 och Fi216 yrkande 19 delvis avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:
38. beträffande miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo210 yrkandena 5, 9, 12 och 14 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 7, 1994/95:Jo246 yrkande 4, 1994/95:Jo259 yrkande 8, 1994/95:Jo261 yrkande 7, 1994/95:Fi211 yrkande 21 och 1994/95:Fi216 yrkande 19 delvis till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 025 000 000 kr,
27. EG-budgetens finansiering av miljöersättningar inom jordbruket (mom. 39)
Under förutsättning av bifall till reservation 24
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att 2 144 000 kr anvisas under det nya anslaget B 12, motsvarande EG:s finansiering. Därmed tillgodoses motion Jo259 yrkande 9. Motion Jo210 yrkande 15 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande EG-budgetens finansiering av miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo259 yrkande 9 samt med avslag på motion 1994/95:Jo210 yrkande 15 till Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 144 000 000 kr,
28. EG-budgetens finansiering av miljöersättningar inom jordbruket (mom. 39)
Under förutsättning av bifall till reservation 26
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att 2 025 000 000 kr anvisas under det nya anslaget B 12, motsvarande EG:s finansiering. Därmed tillgodoses motion Jo210 yrkande 15. Motion Jo259 yrkande 9 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. beträffande EG-budgetens finansiering av miljöersättningar inom jordbruket
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:Jo210 yrkande 15 och med avslag på motion 1994/95:Jo259 yrkande 9 till Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 025 000 000 kr,
29. Det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket (mom. 40)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Ett stort" och på s. 53 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
I den tidigare regeringens EU-proposition (prop. 1994/95:19) föreslogs att Sverige i stor utsträckning skulle utnyttja EU:s miljöprogram för jordbruket. Som utskottet anfört ovan har regeringen valt att gå ifrån detta förslag. Regeringen har i stället presenterat ett eget program som innebär att Sverige inte utnyttjar EU:s miljöprogram fullt ut. Utskottet anser att den tidigare regeringens förslag bör fullföljas och föreslår därför följande. Det nationella programmet för miljöersättning bör delas upp i tre områden med samordning mellan de olika programområdena. Dessa är programmet för ekonomisk bärkraft, resurshushållningsprogrammet samt bevarandeprogrammet. Programområdena bör i princip svara mot målet för ett öppet och varierat landskap, målet att minska växtnäringsläckaget och riskerna vid användning av bekämpningsmedel samt målet att bevara biologisk mångfald och kulturvärden i odlingslandskapet.
Programmen innebär sammanfattningsvis följande. För att främja sådan användning av jordbruksmark som är förenlig med skydd och förbättring av miljön, landsbygden och landskapet bör miljöersättning lämnas i norra Sverige och i det mindre gynnade området i södra Sveriges skogs- och mellanbygder inom ramen för programmet för ekonomisk bärkraft. Detta för att bevara ett levande och öppet landskap.
Inom ramen för resurshushållningsprogrammet bör ersättning lämnas bl.a. till ekologiskt jordbruk och resurshushållande konventionellt jordbruk. Riktmärket för ekologiskt jordbruk bör i enlighet med riksdagens målsättning vara att ca 300 000 ha åkermark odlas ekologiskt år 2000. För detta ändamål bör en permanent arealersättning lämnas till jordbrukare med ekologiskt jordbruk. För att reducera växtnäringsläckaget ytterligare bör miljöersättning lämnas även för extensiv vall, för skyddszoner utmed vattendrag samt för insådd av fånggröda.
Inom ramen för bevarandeprogrammet bör ersättning lämnas för bevarande av slåttermark, betesmark och för övriga värdefulla natur- och kulturmiljöer. Dessutom bör det lämnas ersättning för övriga åtgärder för att bevara biologisk mångfald såsom ersättning för bevarande av våtmarker, småvatten, mindre åar och bäckar. Därutöver bör ersättning lämnas för miljöåtgärder på vissa begränsade arealer skogsmark.
På grund av att den nuvarande regeringen frångått den tidigare regeringens framförhandlade resultat har allvarliga förseningar uppstått. Det är nu angeläget att prioritera åtgärder som snabbt kan genomföras. Stöd till vall och bete samt våtmarker är sådana delområden, likaså bevarande av värdefullt odlingslandskap inom ramen för länsstyrelsernas inventeringar och program.
Enligt utskottets mening bör regerigen återkomma till riksdagen med ett förslag i enlighet med det nu anförda. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo238 yrkande 5 och Jo609 yrkande 16 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202 yrkande 6, Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis, Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo240 yrkande 4, Jo261 yrkande 8, Jo262 yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande 1, Jo273 yrkande 1 och Jo628 yrkande 25 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo238 yrkande 5 och 1994/95:Jo609 yrkande 16 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 6, 1994/95:Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis, 1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233, 1994/95:Jo234 yrkande 1, 1994/95:Jo240 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 8, 1994/95:Jo262 yrkande 2, 1994/95:Jo263 yrkande 4, 1994/95:Jo270 yrkande 1, 1994/95:Jo273 yrkande 1 och 1994/95:Jo628 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket (mom. 40)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Ett stort" och på s. 53 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Ett stort -- -- -- (=utskottet) -- -- -- på djurinnehav. Det inom delprogrammet för landskapsvård föreslagna arealstödet för vall och bete bör utformas så att 400 miljoner kronor avser stöd till vall och bete i Norrland och 300 miljoner kronor avser stöd till vall och bete i södra Sveriges skogs- och mellanbygder.
Riksdagen beslutade i december 1994 att regeringen skulle återkomma med förslag på miljöåtgärder i det konventionella jordbruket. Enligt utskottets mening är det är beklagligt att regeringen inte har presenterat något sådant förslag. Även om det finns ett växande intresse för ekologiskt odlad mat kommer under en lång tid framåt det konventionella jordbruket att dominera livsmedelsproduktionen. Det är därför av avgörande betydelse att också det konventionella jordbruket minskar miljöbelastningen och bidrar till en bättre miljö. Jordbruket är ett viktigt och nödvändigt led i kretsloppet och kan utgöra en motor för utvecklingen av ett framtida kretsloppssamhälle. De problem som måste åtgärdas när det gäller det konventionella jordbruket är bristande kunskap om jordbrukets roll för miljön, växtnäringsläckaget, läckage från stallgödsel samt bevarande och återupprättande av ett varierat odlingslandskap och en biologisk mångfald. För att komma till rätta med problemen måste man bl.a. öka arealen grön mark inklusive extensiv vall, begränsa användningen av handelsgödselkväve, skapa sprutningsfria kantzoner, öka insådden av fånggrödor och återskapandet av våtmarksområden samt kunskapen om det biologiska kretsloppet genom att bl. a. göra växtnäringsbalanser för det enskilda jordbruket. Inom ramen för landskapsvård bör ca 200 miljoner kronor avsättas som ett första steg i avvaktan på ytterligare förslag om miljöåtgärder från regeringen.
Den viktigaste enskilda faktorn för att vrida utvecklingen i miljövänlig riktning är enligt utskottets mening kunskap. Därför är det nödvändigt att en ny inriktning av jordbrukspolitiken också ger möjlighet för jordbrukaren både att få rådgivning och att få möjlighet till utbildning och vidareutbildning. Genom införandet av EU:s miljöprogram finns det dessutom möjligheter att få dessa utbildningsinsatser delfinansierade från EU. Anslaget för Rådgivning och utbildning (B 4) bör därför överföras till anslaget för Miljöersättningar inom jordbruket (B 11) och ingå i EU:s miljöprogram. Inom ramen för landskapsvårdsprogrammet kan därför 150 miljoner kronor avsättas till rådgivning och utbildning. Av detta bör ca 40 miljoner avdelas till det ekologiska jordbruket. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo261 yrkande 8 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202 yrkande 6, Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis, Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo238 yrkande 5, Jo240 yrkande 4, Jo262 yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande 1, Jo273 yrkande 1, Jo609 yrkande 16 och Jo628 yrkande 25 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo261 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 6, 1994/95:Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis, 1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233, 1994/95:Jo234 yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkande 5, 1994/95:Jo240 yrkande 4, 1994/95:Jo262 yrkande 2, 1994/95:Jo263 yrkande 4, 1994/95:Jo270 yrkande 1, 1994/95:Jo273 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 16 och 1994/95:Jo628 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket (mom. 40)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med "Ett stort" och på s. 53 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
För att styra in konventionella lantbrukare mot en miljövänligare produktion bör Sverige ha ett program för stöd till resurshushållande konventionellt jordbruk liknande det som föreslogs i betänkandet "Förstärkta miljöinsatser i jordbruket" (SOU 1994:82). Enligt EU:s miljöprogram för jordbruket skall medlemsländerna ha ett miljöprogram syftande till ett på sikt resurssnålare och hållbarare lantbruk. Det förslag till miljöprogram som regeringen föreslagit uppfyller inte detta krav. Enligt utskottets mening är detta olyckligt, eftersom just programmet för resurshushållande konventionellt jordbruk kan ge konventionella odlare, som är intresserade av ekologisk odling, en möjlighet att växla om stegvis. Genom detta program får vi i gång utvecklingen och stimulerar miljötänkandet. Kraven för att få detta stöd skall vara mindre användning av handelsgödselkväve och bekämpningsmedel m.m. enligt förslag i betänkandet "Förstärkta miljöinsatser i jordbruket". Enligt utskottets bedömning bör dock kraven på reduktion av användning av konstgödsel skärps, och därför föreslås att olika stödnivåer och en trappa för reduktionen (30 %, 40 % och 50 %) införs. Enligt utskottets mening bör även dispensmöjligheten för svampbekämpningsmedel tas bort. Stöden skall alltså differentieras efter miljöinsats. Det högsta stödet skall inte överstiga hälften av stödet till ekologisk odling, dvs. 1 000 kr per hektar. För att få stöd skall kontrakt om 5 år tecknas. Programmet kan ingå i EU:s miljöprogram och delfinansieras till 50 % av EU.
Många av de arter som är akut hotade i odlingslandskapet finns i vall och betesmarker. För att säkerställas att dessa bevaras och att ett jordbruk med djur blir kvar i dessa områden behövs produktionsanknutet generellt arealstöd till vall och bete. Varken omfattningen eller nivåerna för dessa stöd inom miljöprogrammet anges av regeringen. Enligt utskottets mening bör det produktionsanknutna generella stödet till vall och bete brytas ut ur det föreslagna miljöprogrammet och tillföras nya resurser enligt förslag i betänkandet "Förstärkta miljöinsatser i jordbruket" och proposition 1994/95:19. Stödet kan ingå i EU:s miljöprogram och finansieras till 50 % av EG-budgeten.
När det gäller miljöersättningar inom jordbruket i övrigt konstaterar utskottet följande. Förslaget att lyfta ut stödet till vall och bete i stödområdena 1--4 och södra Sveriges LFA-områden ur den i budgetpropositionen föreslagna summan för miljöersättningarna skapar utrymme för ytterligare miljösatsningar inom jordbruket. Stöd till utrotningshotade husdjursraser, stöd till våtmarker, småvatten och åar är åtgärder utskottet finner särskilt angelägna.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202 yrkande 6, Jo232, Jo233, Jo234 yrkande 1, Jo238 yrkande 5, Jo240 yrkande 4, Jo261 yrkande 8, Jo262 yrkande 2, Jo263 yrkande 4, Jo270 yrkande 1, Jo273 yrkande 1, Jo609 yrkande 16 och Jo628 yrkande 25 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande det svenska programmet för miljöersättning inom jordbruket
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkandena 10, 11, 13 och 21 delvis samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 6, 1994/95:Jo232, 1994/95:Jo233, 1994/95:Jo234 yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkande 5, 1994/95:Jo240 yrkande 4, 1994/95:Jo261 yrkande 8, 1994/95:Jo262 yrkande 2, 1994/95:Jo263 yrkande 4, 1994/95:Jo270 yrkande 1, 1994/95:Jo273 yrkande 1, 1994/95:Jo609 yrkande 16 och 1994/95:Jo628 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Värdefulla kulturväxter m.m. (mom. 41)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Med anledning" och slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:
De länder som ratificerat konventionen om biologisk mångfald har förbundit sig att genomföra en rad åtgärder för att bevara jordens biologiska mångfald, verka för långsiktigt hållbar användning av dess beståndsdelar och åstadkomma en rättvis fördelning av de vinster som uppstår vid utnyttjande av genetiska resurser. I jordbruket strävar man efter ökad mångfald och mindre tillförsel av energi i alla former. Detta sätter odling av grödor med inbyggd genetisk resistens och av alternativa grödor i fokus. I Sverige och Norden används i dag alltmer växtmaterial som härstammar från sydligare länder. Detta material är dåligt anpassat till våra förhållanden, vilket är särskilt allvarligt för de norra regionerna. Det kommer därför att finnas ett stort inhemskt behov av ökad förädling av sorter med önskade egenskaper. I sin tur kräver detta bättre tillgänglighet till lämpliga genetiska resurser och ett välanpassat och tillgängligt grundmaterial för den framtida förädlingen. Även växtmaterial med potentiellt värde måste beaktas. En viktig resurs i sammanhanget är odlarhistoriskt intresserade jordbrukare och andra med tillgång till jordbruksmark som vill bevara gamla sorter i odling. De kan svara för insitu-bevarande av en omfattning som ingen situation kan klara. Sådana odlingar kan ha betydelse också för bevarande av mer eller mindre hotade ogräs. Bevarande av vissa åkerogräs måste ske under ganska speciella förhållanden och med tillämpning av traditionella metoder vid sådd, skörd och tröskning. Förutom det genbevarande värde odlingarna har kan de också besitta höga kulturhistoriska kvaliteter. I rätt sammanhang kan de väsentligt berika värdefulla kulturmiljöer i odlingslandskapet och höja deras pedagogiska värde. Förslaget till miljöersättningar i jordbruket innehåller inget stöd för odling av äldre, genetiskt värdefullt växtmaterial eller anläggning och skötsel av åkrar med insådd av hotade åkerogräs. Utskottet föreslår att förslaget till miljöersättningar kompletteras så att ersättning kan utgå även till odling av äldre genetiskt värdefulla kulturväxter och ogräs. Om detta inte genomförs föreslår utskottet att resurser på annat sätt ställs till förfogande så att kraven enligt konventionen om biologisk mångfald uppfylls. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo265 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande värdefulla kulturväxter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo265 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 33. Vissa frågor i övrigt om ekologiskt jordbruk (mom. 43)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Den huvudsakliga" och på s. 54 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är tydliga politiska signaler viktiga för att 10-procentsmålet för den ekologiska odlingen skall kunna realiseras. De lantbrukare som är beredda att gå före på vägen mot ett kretsloppsjordbruk måste garanteras en lönsamhet som är bättre än vid konventionell drift. Dessutom måste utvecklingen av det ekologiska lantbruket stöttas med andra jordbrukspolitiska åtgärder som visar att samhällets engagemang för den ekologiska produktionen är seriös och långsiktig.
Den nödvändiga lönsamhetsförstärkningen måste med dagens förutsättningar komma i form av en riktad arealersättning till hela den ekologiskt odlade arealen i enlighet med det beslut riksdagen redan tagit. I princip är det önskvärt att ökade miljökrav på jordbruket betalas direkt av konsumenterna via priset. Men i en situation där jordbrukspolitiken är bunden av EU-regleringar med administrativa priser är detta omöjligt att genomföra fullt ut. Så länge det konventionella jordbrukets miljökostnader inte kan läggas på produktpriserna blir det orimliga prisskillnader, om merkostnaden för ekologisk produktion helt och hållet måste tas ut på marknaden. Det är viktigt att ersättningsnivåerna tar hänsyn till de ganska stora skillnader som finns i kostnadsnackdel mellan olika driftsinriktningar -- framför allt skillnaden mellan de gårdar som bara driver växtodlingen ekologiskt och de som även har ekologisk djurhållning. Miljöprogramutredningen (SOU 1994:82) har inte tillräckligt beaktat den skillnaden. De regionala lönsamhetsskillnaderna har däremot överdrivits i utredningens beräkningar, vilka uteslutande baserats på ekonomin i växtodlingen. Den lägre arealavkastningen vid ekologisk drift ger effekter också på lönsamheten i djurhållningen. Om hänsyn tas till detta är de regionala lönsamhetsskillnaderna relativt små. Utskottet anser därför att den regionala differentieringen kan slopas. Däremot är utredningens förslag om differentiering av ersättningen efter djurtäthet i princip bra. Miljöstödet skall prioritera ekologisk djurhållning. Ekologisk djurhållning skall tilldelas dubbelt arealstöd. Ersättningen bör också vara högre för sådana grödor som inte kvalificerar för EU:s generella arealstöd, framför allt vall, potatis och grönsaker. Ersättningen bör inte knytas till KRAV:s eller EU:s regelverk för ekologisk odling. Båda dessa är komplicerade och består till stora delar av regler avsedda att garantera produkten gentemot konsumenterna.
Om 10-procentsmålet skall uppnås måste ca 7 000 lantbrukare introduceras i det ekologiska lantbrukets principer och metoder under en period på fem år. Det kräver rådgivning och utbildning av betydligt större omfattning än i dag. Särskilt i början av omläggningen behövs en koncentrerad insats med både utbildning och individuell rådgivning på gården. Även under den fortsatta omläggningstiden finns behov av regelbunden rådgivning. Också efter avslutad omläggning behövs givetvis resurser för assistans med att lösa särskilda problem i produktionen, liksom möjlighet till fördjupning och utveckling. Man bör även komma ihåg att en betydande del av metodutvecklingen i det ekologiska lantbruket sker i samarbete mellan erfarna lantbrukare och rådgivare/forskare. EU:s miljöprogramförordning innehåller generösa ramar för delfinansiering av utbildningskostnader. Samtliga statliga rådgivningsresurser till ekologiskt lantbruk bör därför kanaliseras via miljöprogrammet. Det är viktigt att de ökade resurserna görs tillgängliga för alla institutioner och aktörer som hanterar den ekologiska rådgivningen. Den bristande tillgången på erfarna rådgivare kommer att bli ett problem om nyanslutningen av lantbrukare ökar snabbt. Påbyggnadsutbildning av rådgivare måste därför prioriteras när det gäller utbildning.
Med EU-medlemskapet införs flera nya produktionsbegränsande åtgärder som alla har syftet att minska överskottsproduktionen. På den ekologiska marknaden finns dock inga överskott. Dessutom har ekologisk produktion redan betydligt lägre avkastning, lägre spannmålsandel och lägre djurtäthet. Såväl miljö- som marknads- och rättviseskäl motiverar därför att ekologiska gårdar undantas från samtliga generella produktionsbegränsningar (tvångsträda samt mjölk-, kött- och sockerbetskvoter).
KRAV-kontrollen har spelat en avgörande roll för det ekologiska lantbrukets expansion. KRAV har en bred förankring och ett smidigt regelsystem med kriterier som regelbundet skärps i takt med metodutvecklingen. Till skillnad från EU:s ekologiska regelverk, som har höga trösklar för nyrekrytering och till stora delar bygger på en nischproduktionsfilosofi, har KRAV en låg ingångströskel och en inriktning på bred anslutning. En stelbent tillämpning av EU-reglerna skulle därför allvarligt försvåra den vidare utvecklingen av det ekologiska lantbruket.
Enligt utskottets mening behövs specifika satsningar på forskning om ekologiskt lantbruk. I rådande inledningsskede är det viktigt att den tillämpade forskningen tillförs ytterligare resurser så att utvecklingen stimuleras på ett effektivt sätt.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202 yrkande 11 delvis, Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8, Jo213 delvis, Jo228 och Jo246 yrkande 3 delvis avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande vissa frågor i övrigt om ekologiskt jordbruk
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8, 1994/95:Jo213 delvis, 1994/95:Jo228 och 1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Vissa frågor i övrigt om ekologiskt jordbruk (mom. 43)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Den huvudsakliga" och på s. 54 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Jo210 måste Sverige få ett lantbruk som är långsiktigt uthålligt. Riksdagens mål att 10 % av åkerarealen skall vara ekologiskt odlad år 2000 är ett bra mål, men enligt utskottet är detta endast ett delmål. Det långsiktiga målet måste vara ett lantbruk helt fritt från användning av ändliga resurser och kemiska bekämpningsmedel. För att nå det första målet måste regeringen återkomma till riksdagen med en plan för hur det skall förverkligas. De jordbrukspolitiska besluten måste tydligt visa vilken utveckling som skall främjas.
Även för konstgödselanvändningen behövs ett delmål. Riksdagens mål att minska användningen med 25 % till år 1995 kommer inte att nås. Utskottet anser att det nya delmålet bör vara att användningen av konstkväve skall halveras till år 2000 beräknat utifrån 1994 års förbrukning. För bekämpningsmedel bör delmålet vara 80 % reduktion av användningen till år 2000 beräknat utifrån 1994 års förbrukning. Reduktionen bör inte som i dag beräknas med utgångspunkt från antal kilo aktiv substans. Hänsyn måste också tas till hur stor areal preparaten räcker till. Enligt utskottets mening bör reduktionen därför vara dosrelaterad.
Arealstödet till ekologiska lantbrukare måste vara av en sådan storlek, att det blir ekonomiskt lönsammare att odla ekologiskt än konventionellt. Stöd skall utgå till all åkerareal oavsett grödor, liksom vall, bete och träda. Även odling av bär, grönsaker och potatis bör alltså ge arealstöd. Enligt utskottets mening bör ekologiska odlare undantas från EU:s trädeskrav. Avsikten med trädeskravet är att minska produktionen, något den ekologiska odlaren redan gjort, eftersom hektarskörden är betydligt mindre i den ekologiska odlingen än i den konventionella. Stödet för ekologisk odling bör vara i storleksordningen 2 000 kr per hektar med lika fördelning över hela landet. Eventuell differentiering mellan olika grödor bör skyndsamt utredas i samarbete med näringen.
Enligt utskottets mening är en utökad rådgivning, utbildning och forskning rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk nödvändigt för att omställningen till ett hållbart lantbruk skall underlättas. Forskning rörande metoder att återföra växtnäring från tätorterna till jordbruket skall prioriteras, liksom forskning rörande sambandet mellan odlingssystem, produktkvalitet och hälsa. Med växtnäring avses inte bara rötslam, eftersom kväve och kalium då inte återförs.
Rådgivningsverksamheten är ytterst viktig för främjandet av den ekologiska odlingen. Att odla ekologiskt kräver ett annorlunda kunnande. Insatserna för växtnäringsförsörjning, ogräsbekämpning m.m. måste ske förebyggande. Även ekologisk djurhållning kräver rådgivning. Om inte insatserna på detta område ökas rejält finns risk att bristen på rådgivning och kunnande omöjliggör för många jordbrukare att ställa om driften. Med 10 procentsmålet skall antalet ekologiska lantbruk öka från dagens ca 2 000 till över 10 000 år 2000.
Vidar bör betydelsen av stöd till information och marknadsföring m.m. för ekologiskt lantbruk framhållas. Under anslaget Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet anslås 30 miljoner kronor för budgetperioden. Utskottet anser att detta anslag bör förstärkas. Den ekologiska produktionen kontrolleras i dag av KRAV, en ekonomisk förening med producenter, handel och miljöorganisationer som medlemmar. Den kontrollerar hela produktionen från fält och ladugårdar via förädlingen till butikerna. Verksamheten har varit mycket framgångsrik. I och med den förväntade ökningen av antalet ekologiska lantbrukare, både på växt- och djursidan, finns i dag behov av ekonomisk förstärkning. Verksamheten har under de senaste åren fått minskade anslag, vilket lett till att den i dag brottas med ekonomiska problem. Utskottet anser att ytterligare medel bör tillföras KRAV.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo202 yrkande 11 delvis, Jo213 delvis, Jo228, Jo246 yrkande 3 delvis och Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande vissa frågor i övrigt om ekologiskt jordbruk
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo210 yrkandena 1--4, 7 och 8 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo202 yrkande 11 delvis, 1994/95:Jo213 delvis, 1994/95:Jo228, 1994/95:Jo246 yrkande 3 delvis samt 1994/95:Jo251 yrkandena 1 delvis, 2 och 4--7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 35. Differentierad arealersättning (mom. 46)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Riksdagen har -- -- -- (=utskottet) -- -- -- markens avkastning. Det tidigare förslaget om endast tre klasser för utbetalning av arealstöd leder till snedvridna kapitaliseringseffekter, orättvis fördelning och felaktiga konkurrensförhållanden, inte minst gentemot omvärlden. Antalet klasser för areala ersättningar bör vara elva såsom föreslogs i den tidigare regeringens EU-proposition (prop. 1994/95:19). Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo223 yrkande 1 och Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo246 yrkande 6, Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande differentierad arealersättning
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo223 yrkande 1 och 1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo246 yrkande 6, 1994/95:Jo262 yrkande 1 och 1994/95:Jo263 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. Differentierad arealersättning (mom. 46)
Eva Eriksson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Jordbrukarna i Sverige har i enlighet med reglerna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) rätt till arealbidrag för spannmålsodling och vissa andra grödor. Bidraget är en kompensation för det lägre spannmåls- och oljeväxtpris som följde av den minskade prisregleringen när CAP-reformen genomfördes. Sverige förhandlade sig till ett arealbidrag grundat på en skördenivå motsvarande ett genomsnitt för landet om ca 4 000 kg spannmål per hektar. Enligt regelverket är det sedan Sveriges sak att besluta om antalet nivåer för arealersättningen. Avkastningen per hektar varierar starkt mellan områden med olika jordar och klimat. Genom olika bidragsnivåer i olika områden ges en rättvis kompensation till spannmålsodlarna. I proposition 1994/95:19 föreslogs 11 ersättningsnivåer, vilka på ett rättvist sätt skulle spegla den verkliga produktionen inom de olika avkastningsområdena i Sverige. Riksdagens tidigare beslut om endast 3 regioner och skillnaderna mellan nivåerna speglar enligt utskottets mening inte den verkliga skillnaden i avkastning som råder i Sverige. En minskning från 11 till 3 områden ger en väsentligt minskad konkurrenskraft i många av de spannmålsproducerande områdena. I områden mindre lämpade för spannmålsodling finns risken att djurhållning med vall och tillhörande bete konkurreras ut av en spannmålsodling för avsaluproduktion. För att bibehålla livsmedelspriserna, vårt öppna landskap och vår konkurrensförmåga i en framtida mer marknadsstyrd jordbruksproduktion måste svenskt jordbruk ges möjlighet att konkurrera på lika villkor med jämförbara regioner i andra EU-länder. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo246 yrkande 6 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo223 yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande differentierad arealersättning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo246 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1994/95:Jo223 yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, 1994/95:Jo262 yrkande 1 och 1994/95:Jo263 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 37. Differentierad arealersättning (mom. 46)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Riksdagen har" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Riksdagen har tidigare beslutat att arealersättningen skall differentieras med utgångspunkt från tre ersättningsnivåer. Utskottet har inte funnit anledning till ändrat ställningstagande i denna fråga. Därmed avstyrks motionerna Jo223 yrkande 1, Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, Jo246 yrkande 6, Jo262 yrkande 1 och Jo263 yrkande 8.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:
46. beträffande differentierad arealersättning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo223 yrkande 1, 1994/95:Jo238 yrkandena 7 och 25 delvis, 1994/95:Jo246 yrkande 6, 1994/95:Jo262 yrkande 1 och 1994/95:Jo263 yrkande 8,
38. Fördelning av mjölkkvoter (mom. 53)
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp) och Eva Björne (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Som framhålls" och slutar med "och Jo258" bort ha följande lydelse:
För att begränsa problemen med kapitaliseringseffekter bör en fri handel med mjölkkvoter eftersträvas. Nu gällande beslut att omsätta mjölkkvoter genom administrativa åtgärder leder enligt utskottets mening till negativa effekter på fastighetsmarknaden och blir sannolikt även dyrare för statskassan. Svenskt jordbruk är redan i dagsläget belastat med väsentligt högre politiskt beslutade kostnader än våra närmaste konkurrentländer, och ytterligare höjningar är föreslagna. Utskottet kräver att en konsekvent analys tas fram kring hur ingreppen påverkar markvärdena i olika delar av landet.
Utskottet vill i detta sammanhang även uppmärksamma vissa snedvridande effekter för de redan etablerade ekomjölkproducenterna när det gäller fördelning av mjölkkvoter. Genom att ekomjölkproducenterna har en lägre produktion per ko jämfört med konventionell produktion blir kvoten inledningsvis betydligt lägre. Om en producent däremot går över från konventionell produktion till produktion av ekomjölk utgår man vid kvotfördelning från hans tidigare betydligt högre produktion. Producenten får därmed ett betydligt bättre utgångsläge än den redan etablerade ekoproducenten. Denna drabbas också genom förhållandet att kalvarna i ekomjölksbesättningen måste födas upp med egen ekomjölk. Utgångskvoten blir därigenom än lägre. Dessa problem bör beaktas vid fördelning av ekomjölkkvoter. En sätt att uppnå största möjliga rättvisa vore att basera kvotfördelningen inom ekomjölkens produktion på antalet båsplatser multiplicerat med genomsnittsproduktionen per ko i mjölkkontrollen. Genom detta skulle ekomjölkproducenterna även få möjlighet att öka sin produktion.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo238 yrkande 25 delvis och Jo243 bör ges regeringen till känna. Motionerna Jo220, Jo248, Jo252 och Jo258 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:
53. beträffande fördelning av mjölkkvoter
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Jo238 yrkande 25 delvis och 1994/95:Jo243 samt med avslag på motionerna 1994/95:Jo220, 1994/95:Jo248, 1994/95:Jo252 och 1994/95:Jo258 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Mjölkkvoter och arrenden (mom. 54)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Fördelningen av" och slutar med "berörda motioner" bort ha följande lydelse:
När det gäller fördelningen av värdet av mjölkkvoter mellan jordägare och arrendator vill utskottet framhålla följande. Det naturliga vore att den arrendator som väljer att upphöra med mjölkproduktion också får en rättmätig del av ersättningen för den mjölkkvot vederbörande förvaltat. För arrendatorer som bedrivit mjölkproduktion i tiotals år borde rimligen hela ersättningen tillfalla arrendatorn. Det är värt att notera att detta inte medför några kostnader för samhället utan endast en ökad rättvisa för dem som av olika skäl inte äger sin gård, men ändå vill ha möjlighet att bedriva jordbruk. Regeringen bör få i uppdrag att se över detta och komma med enhetliga regler som garanterar rätten för arrendatorer att få skälig ersättning för mjölkkvoterna. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo229 bör ges regeringen till känna. Motion Jo242 kan därmed anses tillgodosedd utan någon riksdagens vidare åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande mjölkkvoter och arrenden
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Jo229 och med avslag på motion 1994/95:Jo242 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Fiskeriverket (mom. 56)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 61 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo259 har regeringen i ett inledande avsnitt i bilaga 10 av budgetpropositionen aviserat mycket kraftiga neddragningar av administrationen till år 1998. Mot den bakgrunden är det knappast lämpligt att nu höja anslaget till Fiskeriverket. Utskottet delar motionärernas åsikt att det nu krävs att ett rationaliseringsarbete sätts i gång för att göra en rejäl besparing under nästa budgetår. Verksamheten inom Fiskeriverket bör ta nya former, och en sammanslagning med Jordbruksverket bör övervägas. Utskottet tillstyrker således motion Jo259 yrkande 10. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning övriga motioner som förordat en minskning av verkets resurser.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:
56. beträffande Fiskeriverket att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 10 och med anledning av motionerna 1994/95:Jo402 yrkande 8 och 1994/95:Jo416 yrkande 6 till Fiskeriverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 49 959 000 kr,
41. Statens växtsortnämnd (mom. 69)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med "Regeringen har" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo507 har Sverige ett ansvar att bevara den del av den biologiska mångfalden som representeras av de traditionella växtsorterna och det genetiska arvet. Riksdagen bör anslå medel för att se till att våra traditionella köksväxtsorter blir sortgodkända och att Sverige nu verkar för att en motsvarande verksamhet snarast startas inom hela EU liksom inom ramen för det svenska arbetet inom FN. Riksdagen bör med anledning av motion Jo210 yrkande 33 anslå 4 miljoner kronor för sortgodkännande av traditionella köksväxtsorter, totalt 5 002 000 kr under anslaget. Härigenom tillgodoses även motion Jo507 yrkande 1.
dels att utskottets hemställan under 69 bort ha följande lydelse:
69. beträffande Statens växtsortnämnd att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Jo210 yrkande 33 och 1994/95:Jo507 yrkande 1 till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 5 002 000 kr,
42. Miljöförbättrande åtgärder (mom. 70)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
I det föregående har föreslagits (res. 24) att riksdagen genom ett bättre utnyttjande av EU:s miljöstöd till jordbruket satsar betydligt större resurser än vad regeringen föreslagit på miljöåtgärder inom jordbruket. Det åtgärdsprogram som det svenska jordbruket därmed går in i kommer i stor utsträckning att täcka de behov som tillgodosetts inom ramen för det nu aktuella anslaget. Härigenom kan en besparing göras med 15 miljonor kronor, i enlighet med vad som föreslagits i motion Jo259 yrkande 11. Till år 1998 bör anslaget helt fasas ut till förmån för en fortsatt satsning på EU:s miljöprogram för jordbruket.
dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:
70. beträffande Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 11 och med avslag på motion 1994/95:Jo261 yrkande 4 till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 21 634 000 kr,
43. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (mom. 72)
Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo259 yrkande 13 finns det, med hänsyn till det statsfinansiella läget, ett behov av att omstrukturera utgifterna för att kunna koncentrera satsningarna dit de mest behövs. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden bör läggas ned och dess uppgifter överföras på Jordbruksdepartementet och Livsmedelsverket. Härigenom kan en besparing göras med 5 647 000 kr. Utskottet förutsätter att eventuell övertalig personal kan tills vidare övertas av Jordbruksdepartementet om det blir nödvändigt vid det nya budgetårets ingång.
dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:
72. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Jo259 yrkande 13 avslår regeringens förslag om anslag till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1995/96,
44. Konsument- och marknadsföringsåtgärder (mom. 77)
Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 24 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Under föregående år fanns anslag om dels 2 miljoner kronor till information och marknadsföring under ett ettårigt anslag för ekologisk odling, dels 7,8 miljoner kronor under anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Båda anslagen försvinner i budgetpropositionen. För att utrymmet för den ekologiska odlingen skall bli tillräckligt anser utskottet att det nya anslaget till konsument- och marknadsföringsåtgärder bör förstärkas med 13 miljoner kronor. Härav bör kontrollorganisationen KRAV tillföras 3 miljoner kronor för sitt viktiga arbete och 10 miljoner kronor avdelas för information och marknadsföring för ekologiskt lantbruk. Utskottet tillstyrker således motion Jo210 yrkande 24.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:
77. beträffande Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1994/95:Jo210 yrkande 24 och med avslag på motion 1994/95:Jo261 yrkande 10 till Konsument- och marknadsföringsåtgärder för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 43 000 000 kr.
Särskilt yttrande
Regionala stöd till jordbruket (mom. 32)
Maggi Mikaelsson (v) anför:
Överenskommelsen om jordbrukspolitiken mellan Centern och Socialdemokraterna innebär en kraftig reducering av det nationella stödet till jordbruket i stödområdena 1--3, från högst 600 miljoner kronor till högst 320 miljoner kronor. Man skriver i betänkandet att minskningen skall kompenseras fullt ut och att kompensationen skall användas till vall och bete inom ramen för programmet för landskapsvårdande åtgärder. Enligt min mening är konsekvenserna av denna förändring av stöden inte tillräckligt analyserade.
Det tidigare Norrlandsstödet innefattade förutom prisstöd till mjölk, nöt- och lammkött även stöd till svin- och äggproduktion, potatis samt ett intransportstöd till livsmedelsindustrin. Dessa stöd kan inte på ett enkelt sätt ersättas av ett arealbaserat vall- och betesstöd. Vad den avsevärt lägre nivån på det nationella stödet kommer att innebära för den enskilde jordbrukaren och hur det kvarvarande Norrlandsstödet skall konstrueras är inte klarlagt innan beslutet om nivåerna fattas, vilket är beklagligt. Den norrländska livsmedelsindustrin balanserar redan i dag på den undre gränsen vad gäller tillgång på råvaror. Det är framför allt svinproduktionen som är basen för charkindustrin. En övergång till ett ökat utnyttjande av EU:s miljöstöd, vilket också Vänsterpartiet föreslagit, borde därför ha skett under en övergångstid som kunnat ge det norrländska jordbruket tillräcklig tid för omställning.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 2 Motionerna 6 Utskottet 22 Svensk jordbrukspolitik m.m. 22 Reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik m.m. 28 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 1) 33 Statens jordbruksverk (B 1) 33 Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 2) 35 Stöd till jordbrukets företagshälsovård (B 3) 37 Rådgivning och utbildning (B 4) 39 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 5) 40 Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. (B 6) 40 Strukturstöd inom livsmedelssektorn (B 7) och Från EG-budgeten finansierat strukturstöd (B 8) 41 Regionala stöd till jordbruket (B 9) och Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket (B 10) 42 Miljöersättningar inom jordbruket (B 11) och Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar (B 12) 47 Arealersättning och djurbidrag m.m. (B 13) 55 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter (B 14) 56 Köp och försäljning av mjölkkvoter (B 15) 57 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (B 16) 59 Fiske (C) 59 Fiskeriverket (C 1) 60 Främjande av fiskerinäringen (C 2) 61 Strukturstöd till fisket m.m. (C 3) 61 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. (C 4) 63 Djurskydd och djurhälsovård (E) 63 Statens veterinärmedicinska anstalt m.fl. anslag (E 1) 64 Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (F) 65 Statens utsädeskontroll (SUK): Uppdragsverksamhet (F 1) samt Bidrag till Statens utsädeskontroll (F 2) 66 Statens växtsortnämnd (F 3) 66 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (F 6) 67 Bekämpande av växtsjukdomar (F 7) 68 Livsmedel (G) 68 Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (G 3) 69 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. (G 4) 70 Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. (G 5), Livsmedelsstatistik (G 6) och Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten (G 7) 71 Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet (nytt anslag) (G 8) 71 Skogsnäring (B) 72 Skogsvårdsorganisationen (B 1) och Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (B 2) 75 Bidrag till skogsvård m.m. (B 3) 75 Stöd till byggande av skogsvägar (B 4) 76 Insatser för skogsbruket (B 5) 77 Bidrag till skogsfröplantager (B 6) 79 Gentekniknämnden, prop. 1994/95:105 79 Gentekniknämnden, prop. 1994/95:100 bil. 3 80 Hemställan 80 Reservationer 90 Särskilt yttrande 128