Statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (Miljö- och naturresursdepartementet)
Betänkande 1993/94:JoU15
Jordbruksutskottets betänkande
1993/94:JOU15
Statsbudgeten för budgetåret 1994/95 (Miljö- och naturresursdepartementet)
Innehåll
1993/94 JoU15
FJORTONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslagen under Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitel avsnitt A. Miljövård. Avsnitt B, litt. B 1 bereds av försvarsutskottet, litt. B 2--B 4 av näringsutskottet och avsnitten C, D och E av bostadsutskottet. Vidare tar jordbruksutskottet upp sammanlagt 58 motionsyrkanden till behandling.
Med anledning av en motion (m, s, fp, c, kds, nyd, v) gör utskottet ett uttalande av innebörden att, vid fördelning av forskningsresurser, forskning kring älgsjukan och dess spridning bör ges hög prioritet. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Regeringens förslag om medelsanvisning m.m. tillstyrks. Utskottet tillstyrker därmed bl.a. regeringens förslag om 7 miljoner kronor för att stödja arbete med att utarbeta lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling och om 5 miljoner kronor för internationellt utvecklingsarbete inom miljöövervakningsområdet. Vidare tillstyrks regeringens förslag om 10 miljoner kronor för ett femårigt program för omhändertagande av kvicksilveravfall. Utskottet tillstyrker även att regeringen bemyndigas att under budgetåret 1994/95 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Ett antal motioner tar upp frågor som har behandlats utförligt av utskottet under innevarande valperiod. Enligt tidigare principbeslut av utskottet avstyrks de därför utan närmare sakbehandling.
Till betänkandet har fogats 16 reservationer (s, nyd) och en meningsyttring (v).
Propositionen
Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har i proposition 1993/94:100 bilaga 15 föreslagit
A. Miljövård
(A 1) att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 421 202 000 kr.
(A 2) att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 89 850 000 kr.
(A 3) att riksdagen till Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 198 000 000 kr.
(A 4) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1995/96,
(A 4) 2. att riksdagen till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 190 445 000 kr.
(A 5) att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 157 096 000 kr.
(A 6) att riksdagen till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr.
(A 7) att riksdagen till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 29 880 000 kr.
(A 8) att riksdagen till Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 191 800 000 kr.
(A 9) att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 17 835 000 kr.
(A 12) att riksdagen till Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 950 000 kr.
(A 13) att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 36 947 000 kr.
(A 14) att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000 kr.
(A 15) att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 32 497 000 kr.
Huvuddragen i budgetförslaget
Budgetförslaget inom Miljö- och naturresursdepartementets ansvarsområde påverkas av uppgiften att forma en långsiktig och hållbar utveckling mot ett samhälle med frisk luft och rent vatten, levande sjöar, skogar och odlingslandskap. Det påverkas också av det kärva ekonomiska läget.
För att bidra till att uppfylla målen vad gäller statsmakternas beslut om dels nya budgetprinciper för myndigheternas förvaltningskostnader, dels saneringsprogrammet för den svenska ekonomin har ett produktivitets- och effektivitetskrav motsvarande 1,9 % lagts ut på i princip alla myndigheter som hör till departementets ansvarsområde.
Budgetförslaget bygger vidare till stora delar på av riksdagen fattade beslut om fleråriga program, t.ex. för forskningen.
I propositionen om en strategi för biologisk mångfald har aviserats vissa särskilda satsningar för att stärka arbetet med biologisk mångfald. Regeringen föreslår nu att 1 miljon kronor anvisas budgetåret 1994/95 för en vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald. Vidare föreslås att ett Centrum för forskning om biologisk mångfald inrättas vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Regeringen föreslår att sammanlagt 6,8 miljoner kronor anvisas härför under nionde huvudtitelns anslag till SLU. Härutöver skall i centrumbildningen också ingå den av Naturvårdsverket och SLU gemensamt finansierade Databanken för hotade arter. En informationskampanj om biologisk mångfald aviserades också i propositionen om biologisk mångfald (1993/94:30, JoU9, rskr. 87). Regeringen föreslår nu att 10 miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag för denna verksamhet under nionde huvudtitelns anslag till Statens jordbruksverk. Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag för den sista fasen av en landsomfattande våtmarksinventering under trettonde huvudtitelns anslag till Länsstyrelserna. Regeringen föreslår också att 6 miljoner kronor anvisas som ett engångsanslag till stöd för uppbyggnaden av Nordens Ark för bevarande av utrotningshotade djurarter. Sammantaget innebär förslagen en förstärkning inom området biologisk mångfald med 31,8 miljoner kronor. Härav har 25,8 miljoner kronor finansierats via de 500 miljoner kronor som aviserades i samband med energiskatteomläggningen (prop. 1991/92:150). Återstående delar har finansierats genom omprioriteringar inom Utbildningsdepartementets, Jordbruksdepartementets och Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitlar.
De nämnda 500 miljoner kronor som aviserades i samband med energiskatteomläggningen har för nästa budgetår i övrigt fördelats på följande ändamål.
Under Kommunikationsdepartementets huvudtitel har 30 miljoner kronor föreslagits för flottförsök med el- och elhybridfordon. Under Jordbruksdepartementets huvudtitel har 25 miljoner kronor föreslagits för teknikutveckling av små biobränsleeldade pannor (10 miljoner kronor) och etanolproduktion (15 miljoner kronor). Under Näringsdepartementets huvudtitel har föreslagits sammanlagt 114,5 miljoner kronor för stöd till energiåtgärder i Baltikum (87,5 miljoner kronor), solvärmestöd (7 miljoner kronor), miljöanpassade drivmedel (15 miljoner kronor) och teknikutveckling av solceller (5 miljoner kronor). För åtgärdsprogrammen för att återställa Östersjöns ekologiska balans (126,3 miljoner kronor), för kunskapsuppbyggnad inom miljöområdet i Baltikum (10 miljoner kronor), för kärnsäkerhet och strålskyddsåtgärder i Östeuropa (55,5 miljoner kronor) och för arbete med Östersjövisionen 2000 (0,7 miljoner kronor) samt för Klimatdelegationens arbete och för information och utbildning om klimatrelaterade frågor (6,2 miljoner kronor) föreslås sammanlagt 198,7 miljoner kronor under Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitel.
I det kärva ekonomiska läge som råder föreslås vidare att sammanlagt 106 miljoner kronor under departementets huvudtitel för budgetåret 1994/95 finansieras via de nämnda 500 miljoner kronorna för att bl.a. hålla en oförändrad ambitionsnivå vad gäller det nationella miljöövervakningsarbetet (10 miljoner kronor), stödet till Stockholms internationella miljöinstitut (12 miljoner kronor), stödet till demonstration av ny miljöskyddsteknik (25 miljoner kronor), EU-forskningen inom strålskyddsområdet (2,4 miljoner kronor) och departementets förvaltningskostnader (2,1 miljoner kronor). Vidare finansieras på samma sätt dels tillkommande medelsbehov för att uppfylla åtaganden enligt nytillkomna internationella konventioner och avtal inom miljöområdet (2,9 miljoner kronor), dels förstärkningar som gäller lantmäteriområdet (18,4 miljoner kronor), vård av naturvårdsobjekt (9 miljoner kronor) och departementets resurser (2,2 miljoner kronor). För att inleda ett femårigt program för omhändertagande av kvicksilveravfall föreslås 10 miljoner kronor.
Mot bakgrund av förslagen i propositionen om UNCED-uppföljningen föreslår regeringen att 7 miljoner kronor anvisas för att stödja arbetet med att utarbeta lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling. Vidare föreslås 5 miljoner kronor för internationellt utvecklingsarbete inom miljöövervakningsområdet. Medlen härför finansieras för nästa budgetår inom ramen för sistnämnda 106 miljoner kronor.
Arbetet med att slå vakt om odlingslandskapet fortsätter i enlighet med statsmakternas beslut med anledning av det livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Ett oförändrat anslag om 250 miljoner kronor föreslås för landskapsvårdande åtgärder nästa budgetår.
Försurning av mark och vatten är ett av våra allvarligaste miljöproblem. Därför är fortsatt kalkningsverksamhet nödvändig för att minska försurningens effekter i sjöar och vattendrag. Statens utgifter för kalkningsverksamheten beräknas till 198 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
För kemikaliekontrollen föreslås, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, oförändrade anslag.
Motionerna
1993/94:Jo225 av Marianne Jönsson m.fl. (c, fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att prioriteringsplan bör upprättas för fördelning av landskapsvårdsersättning.
1993/94:Jo228 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av riktlinjerna för användandet av landskapsvårdsmedel.
1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas 11. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer till riksdagen och redovisar hur inköp av mark till naturvårdsändamål skall finansieras.
1993/94:Jo602 av Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att tillräckliga resurser i form av NOLA-stöd till naturvårdsinriktat bete på Öland kan säkerställas, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att resurser tillskapas för att möjliggöra upprättande av civilrättsliga avtal med markägare, innebärande ekonomisk kompensation för en modifierad naturvårdsanpassad skogsskötsel, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nyttja resurser för arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis ALU-medel, för naturvårdsprojekt i större omfattning på Öland.
1993/94:Jo607 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser mot stranderosion i Ystads kommun.
1993/94:Jo611 av Kenneth Lantz och Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskriva en viss del av skulden till Polen i utbyte mot miljösatsningar för att minska försurningsproblemen i södra Sverige.
1993/94:Jo635 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att anslaget för investeringar inom miljöområdet höjs inför budgetåret 1995/96.
1993/94:Jo638 av Arne Andersson m.fl. (m, s, fp, c, kds, nyd, v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskning kring älgsjukan och dess spridning ges hög prioritet, 2. att eventuellt ökat medelsbehov i första hand tillgodoses genom omprioritering av forskningsresurser.
1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen beslutar anslå 15 000 000 kr till kommunernas miljöarbete, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur kommunerna skall driva miljöarbetet effektivare och kraftfullare, 9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur 500 000 000 kr från energiskatteomläggningen skall användas under budgetåret, 10. att riksdagen beslutar anvisa 200 000 000 kr utöver regeringens förslag till miljöinsatser i Östersjöregionen (A 8) eller således 391 800 000 kr, 11. att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut (A 14) beslutar anvisa 10 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således 22 000 000 kr, 14. att riksdagen beslutar anvisa 20 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit till forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (A 15) eller således 52 497 000 kr, 16. att riksdagen beslutar anvisa 50 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit till kalkningsverksamhet (A 3) eller således 248 000 000 kr, 17. att riksdagen till miljöforskning (A 5) beslutar anvisa 30 000 000 kr utöver vad regeringen har föreslagit eller således 187 096 000 kr, 18. att riksdagen till investeringar på miljöområdet (A 4) anvisar 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 290 445 000 kr, 19. att riksdagen till landskapsvårdande åtgärder (A 6) beslutar anvisa 100 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 350 000 000 kr, 20. att riksdagen till sanering och återställning av miljöskadade områden (A 7) beslutar anvisa 8 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 37 880 000 kr.
1993/94:Jo653 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad regeringen anslagit för byggande av en besöksanläggning vid Tåkern--Ombergsområdet.
1993/94:Jo656 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen anvisar ytterligare 5 000 000 kr till landskapsvård i Östergötland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett rättvisare administrationssystem för landskapsvård, 3. att riksdagen ger Länsstyrelsen i Östergötland tillåtelse att för försöksverksamhet med skyddszoner vid vattendrag i Östergötland anslå medel inom ramen för NOLA/landskapsvårdsbidrag, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medel för naturreservat i Östergötland, 5. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad regeringen anslagit för byggande av en besöksanläggning vid Tåkern--Ombergsområdet.
1993/94:Jo661 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen anvisar 7 000 000 kr för ett fullskaleprojekt mot stranderosion vid Löderups strandbad, Ystads kommun.
1993/94:Jo670 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 under anslaget A 5 Miljöforskning anvisa ytterligare 2 000 000 kr.
1993/94:Jo683 av Bengt Kindbom och Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en svensk insats med 30 miljoner kronor, inom ramen för de 500 miljoner kronor per år som riksdagen beslutat om för bl.a. miljöförbättrande åtgärder i Baltikum och Östeuropa, i Polen för reduktion av kväveoxidutsläpp från koleldade kraftverk.
1993/94:Jo692 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i Östersjöområdet, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om halvering av Statens naturvårdsverk till år 2000, 8. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 med 8 000 000 kr och således anvisar 413 202 000 kr, 9. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1994/95 med 3 000 000 kr och således anvisar 86 850 000 kr, 10. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 med 25 000 000 kr och således anvisar 165 445 000 kr, 11. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Miljöforskning för budgetåret 1994/95 med 3 000 000 kr och således anvisar 154 096 000 kr, 12. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 med 30 000 000 kr och således anvisar 220 000 000 kr, 13. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1994/95 med 2 000 000 kr och således anvisar 27 880 000 kr, 14. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95 med 300 000 kr och således anvisar 17 535 000 kr, 15. att riksdagen sänker av regeringen föreslaget anslag till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1994/95 med 600 000 kr och således anvisar 31 897 000 kr.
1993/94:Jo693 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ur anslaget till Naturvårdsverket för sysselsättningsskapande investeringar medel reserveras för anläggande och återskapande av våtmarker i Västsverige, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medel bör reserveras ur anslaget för landskapsvårdande åtgärder för anläggande av skyddszoner längs vattendrag som utpekas som särskilt angelägna av resp. länsstyrelse, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ur anslaget för sanering av mark medel anvisas för att kartera och åtgärda förorenade mark- och vattenområden på flera håll i Västsverige.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om "gröna jobb", 2. att riksdagen till Naturvårdsverkets anslag för sanering av mark för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver regeringens förslag, således 129 880 000 000 kr, 3. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr för bullersanering utöver vad regeringen anslagit, 4. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret 1994/95 anvisar 35 000 000 kr utöver vad regeringen anslagit till skötsel av naturområden samt upprustning av leder, 5. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret 1994/95 anvisar 8 000 000 kr utöver vad regeringen anslagit för byggande av en besöksanläggning vid Tåkern, 6. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret 1994/95 anvisar 7 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för att motverka stranderosion, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljö- och energibiståndet till Östeuropa, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska kommuners och företags medverkan i miljöprojekt i Baltikum, Polen och Ryssland, 16. att riksdagen till Naturvårdsverkets anslag för landskapsvård för budgetåret 1994/95 anvisar 50 000 000 kr utöver regeringens förslag, således 300 000 000 kr, 17. att riksdagen till Naturvårdsverkets anslag för investeringar för budgetåret 1994/95 anvisar 22 000 000 kr utöver regeringens förslag, således 212 445 000 000 kr, 35. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret 1994/95 anvisar 100 000 000 kr utöver regeringens förslag för att stimulera utbyggnad av kvävereningen i de kustnära reningsverken, 36. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret 1994/95 anvisar 200 000 000 kr utöver regeringens förslag till reinvesteringar i kommunernas va-nät, 37. att riksdagen till Naturvårdsverkets ramanslag för budgetåret 1994/95 anvisar 110 000 000 kr för investeringar i enskilda avloppsanläggningar.
1993/94:A457 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga medel för kalkning i Västmanland.
Yttrande
Arbetsmarknadsutskottet har avgett yttrande över 12 motionsyrkanden (se bilaga).
Utskottet
1. Statens naturvårdsverk (A 1)
Propositionen
Statens naturvårdsverk har i sin årsredovisning, i de delar som avser resultatredovisning mot bakgrund av de krav som återfinns i regleringsbrevet för budgetåret 1992/93, redovisat verksamheten fördelad i miljöhotsområden. Som bas för verkets insatser enligt en särskild verksamhetsplanering har en lista över tretton olika miljöhot upprättats. De tretton miljöhoten är följande. 1. Klimatpåverkande gaser 2. Uttunning av ozonskiktet 3. Försurning av mark och vatten m.m. på grund av nedfall av försurande föroreningar 4. Fotokemiska oxidanter/marknära ozon 5. Tätorternas luftföroreningar och buller 6. Övergödning av våra hav, sjöar och vattendrag 7. Påverkan genom metaller 8. Påverkan av organiska miljögifter 9. Introduktion och spridning av främmande organismer 10. Nyttjandet av förnybara naturresurser -- jord- och skogsbruksmark, vatten -- samt utarmning av naturtyper, biotoper och arter 11. Nyttjandet av ändliga naturresurser -- berg, grus, torv och mineraler 12. Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och infrastruktur 13. Avfall och miljöfarliga restprodukter
För vart och ett av hoten anges mål och insatser för att nå målen samt uppnådda resultat och en bedömning av genomförd verksamhet. Under resp. mål anger verket att man i varierande utsträckning är på väg mot måluppfyllelse.
Mot bakgrund av det förväntade utökade behovet för vård och förvaltning av naturreservat anser regeringen att Naturvårdsverket skall tilldelas ytterligare 9 miljoner kronor.
Anslaget bör vidare höjas med 2,2 miljoner kronor avseende kapitalkostnader för lån i Riksgäldskontoret. För ett Centrum för biologisk mångfald överförs från detta anslag 5 miljoner kronor till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Regeringen beräknar att produktivitets- och effektivitetskravet för Naturvårdsverkets del motsvarar en minskning av anslaget med drygt 8 miljoner kronor.
Sammanlagt föreslår regeringen att Naturvårdsverket tillförs 421 202 000 kr.
Motionerna
Enligt Socialdemokraternas motion Jo694 är de arbetsmarknadspolitiska satsningarna på "gröna jobb", dvs. inventeringar inom naturvårdsområdet, skötsel av naturreservat, restaurering av kulturmiljöer m.m., inte tillräckliga. Därför bör Naturvårdsverket tillföras ytterligare medel för sysselsättningskrävande miljöinvesteringar (yrkande 1). Utöver vad regeringen föreslagit bör riksdagen mot denna bakgrund anvisa 100 miljoner kronor för bullersanering (yrkande 3), 35 miljoner kronor för skötsel av naturområden och upprustning av leder (yrkande 4), 100 miljoner kronor för att stimulera utbyggnad av kvävereningen i de kustnära reningsverken (yrkande 35), 200 miljoner kronor för reinvesteringar i kommunernas va-nät (yrkande 36), 110 miljoner kronor för investeringar i enskilda avloppsanläggningar (yrkande 37) och 8 miljoner kronor för byggande av en besöksanläggning vid Tåkern (yrkande 5). Yrkande 5 återkommer i motionerna Jo653 och Jo656 yrkande 5 från samma parti. Vidare begärs i motionerna Jo694 yrkande 6 och Jo661 (båda s) 7 miljoner kronor för att motverka stranderosion. Insatser mot stranderosion i Ystads kommun, bekostade av stat, kommuner och drabbade småhusägare, efterlyses i motion Jo607 (kds). För anläggande och återskapande av våtmarker i Västsverige bör enligt motion Jo693 (s) yrkande 2 medel avsättas ur Naturvårdsverkets anslag.
Mot bakgrund av det alltmer förbättrade miljöläget i landet måste enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 7 Naturvårdsverket anses överdimensionerat. Genom avveckling av vissa verksamheter och begränsning av andra bör kostnaderna för verket kunna halveras till år 2000. Med ett mer långtgående rationaliseringskrav än vad regeringen föreslår bör för innevarande budgetår anslaget till Naturvårdsverket sänkas med 8 miljoner kronor (yrkande 8).
I motion Jo649 (v) yrkande 9 begärs förslag om hur 500 miljoner kronor från energiskatteomläggningen skall användas under budgetåret.
Utskottets överväganden
Utskottet delar synpunkterna i motion Jo694 om vikten av att i dagens arbetsmarknadspolitiska situation genomföra satsningar på sysselsättningsintensiva miljöåtgärder. Som anförs i proposition 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling, Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED (JoU19) kan åtgärder som rör vårdinsatser inom naturskyddade områden och andra naturvårdsobjekt genomföras, liksom inventeringar inom naturvårdsområdet. Det rör sig om arbeten för att vårda natur- och kulturmiljöer, dvs. arbeten som i stort ligger utanför ordinarie arbetsmarknad men som nu skulle kunna genomföras. Utskottet vill även erinra om proposition 1993/94:66 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa, m.m. (AU5, rskr. 102), där regeringen deklarerar att omfattningen av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden arbetslivsutveckling (ALU) skall öka och tydligare inriktas mot bl.a. dessa områden. Genom att utnyttja ledig kapacitet till följd av arbetsmarknadsläget beräknas något av miljöskulden kunna saneras till lägre kostnader än tidigare. Ungdomspraktik och andra former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan enligt propositionen med fördel utnyttjas för utbildning och praktik inom miljövård. Det föreligger således enligt utskottets mening i detta avseende inte någon skillnad i viljeinriktning mellan regeringen och motionärerna i motion Jo694. Motionens yrkande 1 får därför anses tillgodosett utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande över ett antal motioner om ytterligare medel till Naturvårdsverket för olika sysselsättningsskapande åtgärder på miljöområdet bl.a. anfört följande.
Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra att utskottet självfallet är positivt till insatser på olika politikområden som leder till sysselsättning.
När det gäller de motioner som innefattar förslag om ytterligare medel på anslag som hör till jordbruksutskottets beredningsområde avstår utskottet från att yttra sig.
Rörande de övriga motionerna kan utskottet konstatera att motionärerna inte själva anvisar de arbetsmarknadspolitiska medlen eller andra resurser på arbetsmarknadsutskottets beredningsområde som finansieringskälla för de framlagda förslagen.
I vilken mån sådana resurser skall tas i anspråk måste avgöras efter en sedvanlig bedömning enligt gällande kriterier. Såvitt gäller arbetsmarknadsmedlen är den övergripande principen att utnyttjandet av resurserna bedöms från arbetsmarknadssynpunkt. De bör således enligt utskottets uppfattning inte ses som en resurs för andra i och för sig angelägna samhällsområden. Till detta kommer att det är AMS som fördelar resurserna för insatser i olika län efter det arbetsmarknadsläge som råder där.
Jordbruksutskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller medelsbehovet för Naturvårdsverket och avstyrker på den grunden motion Jo692 yrkande 8.
Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan om medelsbehovet och om sysselsättningsskapande miljöåtgärder avstyrker utskottet även motion Jo694 yrkandena 3, 4, 35, 36 och 37.
Vid flera tillfällen och senast våren 1993 har utskottet behandlat frågan om inrättande av en besöksanläggning vid sjön Tåkern. Utskottet har då erinrat om den fond -- Tåkernfonden -- som har inrättats i samarbete med berörd länsstyrelse, Världsnaturfonden, Svenska naturskyddsföreningen samt företag och institutioner i länet och framhållit att det givetvis inte finns något som hindrar uppförande av en besöksanläggning genom fondens försorg. Utskottet har inte ändrat sitt ställningstagande i frågan. Med hänvisning härtill och till att utskottet ovan har tillstyrkt regeringens förslag om medelsanvisning avstyrker utskottet motionerna Jo653, Jo656 yrkande 5 och Jo694 yrkande 5.
Senast hösten 1993 behandlade utskottet motioner om erosionsproblemen längs Skånes kuster. Utskottet delade motionärernas uppfattning att ökad forskning kring dessa problem var värd att stödja. Vidare ansåg utskottet det viktigt att staten ikläder sig ett större ekonomiskt ansvar, dels för att påbörjade skyddsåtgärder skall kunna fullföljas, dels för forsknings- och teknikutvecklingsändamål men också för genomförande av ett planerat fullskaleförsök (1993/94:JoU9). Utskottet har erfarit att mark- och planministern nyligen kallade företrädare för Statens räddningsverk, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Sveriges geologiska undersökning, Naturvårdsverket, Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) till en diskussion om erosionsproblemen längs våra kuster. I slutet av mars månad kommer berörda kommuner att få information om de synpunkter som framkom vid diskussionen. Utskottet, som ovan tillstyrkt regeringens förslag om medelstilldelning under förevarande anslag, förutsätter att regeringen även fortsättningsvis följer utvecklingen på området och avstyrker mot denna bakgrund motionerna Jo661 och Jo694 yrkande 6.
Med vad i tillämpliga delar anförts ovan finner utskottet att syftet med motion Jo607 torde komma att bli tillgodosett utan något uttalande från utskottet. Motionen bör inte påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.
I likhet med motionärerna i motion Jo693 ser utskottet allvarligt på miljösituationen i Västsverige men är inte berett att tillmötesgå motionens yrkande 2 om medel för de ändamål som anges i motionen. Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad utskottet anfört inledningsvis under detta avsnitt om satsningar på sysselsättningsskapande miljöåtgärder avstyrker utskottet motion Jo693 yrkande 2.
I vårt land föreligger sedan länge en betydande politisk enighet om miljöproblemens omfattning och karaktär. Målen för den svenska miljöpolitiken är giltiga också för Sveriges agerande i det internationella miljösamarbetet, där vi traditionellt har spelat en pådrivande roll. När det gäller de ovan (s. 9 f.) redovisade tretton miljöhoten anger Naturvårdsverket för sin del att man i varierande utsträckning är på väg mot måluppfyllelse. Ur ett helhetsperspektiv bedömer emellertid verket den samlade miljösituationen som fortsatt allvarlig och framhåller att det kommer att krävas betydande omställningar inom olika samhällssektorer både i Sverige och i världen för att en långsiktigt hållbar utveckling skall bli möjlig. Utskottet, som i sammanhanget vill framhålla det värdefulla arbete som de samlade miljömyndigheterna utför, kan således inte dela den positiva syn på miljösituationen i vårt land som redovisas i motion Jo692. Mot denna bakgrund kan utskottet inte finna att Naturvårdsverket skulle vara överdimensionerat och att vissa verksamheter -- som dessutom inte preciseras i motionen -- skulle kunna avvecklas eller begränsas. I likhet med regeringen anser utskottet snarare att verkets ekonomiska resultat visar att myndigheten väl klarat att rationalisera sin verksamhet enligt de förutsättningar som gavs i kompletteringspropositionen 1990/91:150 bilaga 2:13 (FiU30, rskr. 390) och budgetpropositionen 1991/92:100 bilaga 15 (JoU13, rskr. 213). Det bör tilläggas att Riksrevisionsverket i sin revisionsberättelse hösten 1993 inte hade några invändningar avseende Naturvårdsverket. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 7.
Utskottet är inte berett att tillmötesgå motion Jo649 yrkande 9 om förslag om användningen av medel från energiskatteomläggningen. Motionsyrkandet avstyrks således.
2. Bidrag till Miljöarbete (A 2)
Propositionen
Under detta anslag anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs av andra myndigheter än Naturvårdsverket, till organisationer för arbete inom verkets ansvarsområde samt till bidrag för utvecklingen av ny miljöskyddsteknik, t.ex. medel till länsstyrelserna för lokal miljöövervakning. Över detta anslag anvisas vidare medel för viss miljöstatistik samt bidrag till ideella organisationer inom miljövårdens område. För ändamålet föreslås 89 850 000 kr.
Motionerna
I motion Jo649 begär Vänsterpartiet att riksdagen beslutar anslå 15 miljoner kronor till kommunernas miljöarbete (yrkande 5) och förslag om hur kommunerna skall driva miljöarbetet effektivare och mer kraftfullt (yrkande 6). Enligt motion Jo692 (nyd) bör riksdagen sänka anslaget med 3 miljoner kronor (yrkande 9).
Utskottets överväganden
Inledningsvis vill utskottet erinra om proposition 1993/94:111 Med sikte på hållbar utveckling, Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -- UNCED. I propositionen, som för närvarande bereds av utskottet (JoU19), gör regeringen den bedömningen att kommunerna bör följa rekommendationen i Agenda 21 att alla lokala myndigheter i världen senast år 1996 skall utarbeta lokala handlingsprogram för en hållbar utveckling inför nästa århundrade. Utskottet, som ansluter sig till förslaget om medelsfördelning i budgetpropositionen, biträder därmed även förslaget om utökning av anslaget med 7 miljoner kronor för att stimulera arbetet med lokala Agenda 21 i kommunerna och i ideella organisationer. Därmed avstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 9.
Det ovan anförda innebär att utskottet även avstyrker motion Jo649 yrkande 5.
Som anförs i motion Jo649 måste arbetet för en ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling utföras på samtliga nivåer i samhället. När det gäller miljöskyddsarbetet har kommunerna under senare år fått alltmer omfattande uppgifter. Över huvud taget har kommunerna en nyckelroll i arbetet med att utveckla en nationell strategi för hållbar utveckling. Det kan konstateras att kommunerna, med sina skilda förutsättningar, har hunnit olika långt i detta utvecklingsarbete. Utskottet är emellertid inte berett att tillmötesgå motionens yrkande 6 att regeringen skall lämna särskilt förslag om effektivisering av det kommunala miljöarbetet. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag (A 3)
Propositionen
Anslaget, som är nytt, disponeras för statsbidrag för återställning av skador förorsakade av försurande luftföroreningar. Medel för ändamålet har tidigare tagits upp under anslaget B 2. Bidrag till miljöarbete.
I samband med 1993 års budgetproposition (1992/93:100 bil. 15, JoU12, rskr. 243) aviserade regeringen en omprövning av finansieringen av kalkningsverksamheten. En utgångspunkt skulle vara att kalkningsprogrammet fortsätter i minst oförminskad omfattning. Statens utgifter för kalkningsverksamheten beräknades under budgetåret till ca 200 miljoner kronor. I avvaktan på dessa överväganden tillfördes för budgetåret 1993/94 hälften av medelsbehovet, vilket innebar att länsstyrelserna för detta budgetår disponerade 97,5 miljoner kronor för kalkningsverksamheten. Genom ett mer effektivt utnyttjande av tilldelade medel och användning av odisponerade medel från tidigare budgetår beräknas länsstyrelserna ha tillräckligt utrymme för att utbetala de bidrag till kalkningsverksamheten som krävdes enligt de planer som förelåg för budgetåret 1993/94.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion Jo649 yrkande 16 att riksdagen till kalkningsverksamheten anvisar 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Statliga medel bör enligt motion A457 (s) yrkande 6 avsättas för kalkningsinsatser i Västmanland.
Utskottets överväganden
Regeringen beslutade den 13 maj 1993 om direktiv till en särskild utredare (M 1993:07) om ekonomiska styrmedel vad avser kväveoxider m.m. Utredaren fick även i uppdrag att utreda möjliga miljöskatter/avgifter med grundprincipen att förorenaren skall betala. Ett delbetänkande om finansiering av kalkningsverksamheten överlämnades den 29 oktober 1993 till regeringen. Utredaren föreslog alternativa finansieringsmöjligheter med utgångspunkten att kostnaderna för kalkningsverksamheten bör belasta de verksamheter som svarar för de inhemska utsläppen av försurande ämnen. Slutbetänkandet Morot och piska för en bättre miljö, Förslag om utvidgad användning av ekonomiska styrmedel mot kväveoxidutsläpp (SOU 1993:118) har nu överlämnats till regeringen. I betänkandet anger utredaren fem förklaringar till att mycket stora belopp kvarstår outnyttjade: 1. Anslagen har under kort tid ökat så kraftigt att administrationen inte hunnit anpassa sig till den nya nivån. 2. Medel har reserverats från ett års anslag till beslutade insatser som sträcker sig över mer än ett budgetår. 3. Vissa insatser har kunnat utföras till lägre kostnad än planerat. 4. Vissa planerade insatser har skjutits på framtiden. 5. Medel har inte hunnit betalas ut till insatser som skett planenligt men ännu inte slutredovisats.
Som övriga anledningar anges att medlen inte använts på av riksdag och regering ämnat sätt.
Betänkandet bereds i regeringskansliet inför en till den 31 mars 1994 aviserad proposition om miljöskulden. Härutöver har utskottet inhämtat att länsstyrelserna under mars månad 1994 kommer att redovisa länsplaner för kalkning och biologisk återställning samt en prognos för medelsbehovet för den kommande sexårsperioden. Mot denna bakgrund och i avvaktan på regeringens förslag finner utskottet inte anledning att tillmötesgå motion Jo649 yrkande 16 om ytterligare medel för kalkningsverksamheten.
Utskottet utgår från att statsbidragen för kalkningsinsatser av regeringen i regleringsbrevet fördelas på sedvanligt sätt mellan länen. Utskottet avstyrker därför motion A457 yrkande 6 om statliga medel för kalkningsinsatser i Västmanland.
4. Investeringar inom miljöområdet (A 4)
Propositionen
Från anslaget betalas statens förvärv av värdefulla naturområden. De naturvårdsobjekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas på naturvårdsfonden som förvaltas av Naturvårdsverket. Från anslaget beviljas även ersättningar enligt bl.a. naturvårdslagen (1964:822) och kan lämnas bidrag till kommuner eller kommunala stiftelser för skydd av mark för naturvårdsändamål. Dessutom får anslaget användas för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband med säkerställande av mark för naturvårdsändamål. För nästkommande budgetår föreslås ett reservationsanslag på 190 445 000 kr.
Motionerna
I motion Jo649 yrkande 18 begär Vänsterpartiet att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Anslaget bör enligt motion Jo694 (s) yrkande 17 höjas med 22 miljoner kronor. Enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 10 bör anslaget sänkas med 25 miljoner kronor. Om målet att inom 15 år säkerställa 5 % av skogsmarken skall kunna uppfyllas bör enligt motionären i motion Jo635 (fp) yrkande 1 anslaget höjas inför budgetåret 1995/96. En redovisning av finansieringen av inköp av mark för naturvårdsändamål efterlyses i motion Jo311 (s) yrkande 11. Behovet av medel för naturreservat i Östergötland påtalas i motion Jo656 (s) yrkande 4.
Utskottets överväganden
Inledningsvis vill utskottet erinra om att anslaget, i samband med beslutet våren 1993 om en ny skogspolitik (prop. 1992/93:226, JoU15, rskr. 352), höjdes med 55 miljoner kronor till 190 445 000 kr för innevarande budgetår. Hösten 1993 anslöt sig riksdagen till regeringens bedömning att en hög ambitionsnivå bör gälla även fortsättningsvis för inrättande av skyddade områden och att de akuta behoven är särskilt tydliga inom skogslandskapet. Vad gäller en fastställd målsättning för den totala andelen mark eller vatten som behöver skyddas i reservat uttalade utskottet att hänsyn måste tas till andra åtgärder som vidtas för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Ökad tyngd måste läggas på att miljöanpassa olika samhällsverksamheter. Hur den miljöanpassningen lyckas har stor betydelse för omfattningen av det skyddsbehov som måste tillgodoses genom reservatsbildning. Vidare är skyddsbehoven troligen mycket varierande inom olika naturtyper. Våra kunskaper om de långsiktiga skyddsbehoven är också mycket varierande för olika naturtyper. Mot den bakgrunden biträder utskottet regeringens beslut att för närvarande inte föreslå något långsiktigt generellt arealmål för reservatsavsättningar. För nästa budgetår bör därför anslaget bibehållas på föreslagen nivå och skyddsbehovet följa det förslag till prioritering som Naturvårdsverket gjort till regeringen. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att verket vid behov skall kunna hemställa hos regeringen att, utöver anslaget för nästa budgetår, få ikläda staten ekonomiska förpliktelser om högst 60 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo649 yrkande 18 och Jo694 yrkande 17 om höjning av anslaget. Utskottet avstyrker även motion Jo692 yrkande 10 om sänkning av anslaget.
I samband med det skogspolitiska beslutet våren 1993 uttalade riksdagen att det senare, när praktiska erfarenheter av den nya skogspolitiken har vunnits, kan vara lämpligt att formulera ett riktvärde för reservatsbildningen på lång sikt. Därvid bör inte uteslutas att det kan vara nödvändigt att uppnå en nivå i storleksordningen 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen. Samtidigt höjdes anslaget för bildande av naturreservat m.m. till 190 miljoner kronor. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att för närvarande ta ställning till frågan om finansiering av reservatsavsättningar utöver den satsning på nya åtaganden som redovisas i propositionen och avstyrker på den grunden motion Jo311 yrkande 11.
Av det ovan anförda framgår att utskottet inte heller är berett att i detta sammanhang ta ställning till medelsbehovet inför budgetåret 1995/96. Motion Jo635 yrkande 1 avstyrks således.
Motion Jo656 yrkande 4 ger utskottet anledning att erinra om riksdagens beslut i december 1993 om en strategi för biologisk mångfald (prop. 1993/94:30, JoU9, rskr. 87). I propositionen uttalade miljöministern att tillfälliga förstärkningar erfordras för att påskynda länsstyrelsernas arbete med att ta fram nödvändigt beslutsunderlag för inrättande av naturskyddsområden och för genomförande av nationalparksplanen och framhöll möjligheten att för dessa insatser använda resurser för arbetslivsutveckling. I sitt betänkande redogjorde utskottet för Naturvårdsverkets förslag om de insatser inom miljöområdet som kan bestridas med arbetsmarknadspolitiska medel för s.k. arbetslivsutveckling och som omfattar ca 350 årsarbetstillfällen. Utskottet fann ingenting som hindrar att berörda länsstyrelser i samarbete med resp. länsarbetsnämnd kan ta dessa medel i anspråk för ovan angivna ändamål. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo656 yrkande 4.
5. Miljöforskning (A 5)
Propositionen
Medlen disponeras av Naturvårdsverket för forskning inom miljöområdet. För ändamålet föreslås 157 096 000 kr.
Prioriteringarna inom miljöforskningen för perioden 1992/94--1995/96 har lagts fram i den forskningspolitiska propositionen (1992/93:170, bl.a. JoU18, rskr. 398). Där anges att miljöforskningen i huvudsak bör följa förslagen i Miljöforskningsutredningens betänkande Långsiktig miljöforskning (SOU 1992:68). Vidare anges att, för att fullfölja intentionerna i konventionerna om biologisk mångfald och om klimatfrågor som undertecknades i samband med FN-konferensen i Rio de Janeiro om miljö och utveckling (UNCED) i juni 1992, det kommer att krävas ytterligare forskning såväl nationellt som i internationellt samarbete. Särskilt framhålls betydelsen av forskningsinsatser som berör biologisk mångfald, klimatet och kretsloppsfrågor.
För miljöforskningens del beräknar regeringen att produktivitets- och effektivitetskravet motsvarar en nedskrivning av anslaget med 3 miljoner kronor.
Motionerna
För uppföljning och utveckling av intentionerna bakom UNCED-konferensen i Rio de Janeiro begär Vänsterpartiet i motion Jo649 yrkande 17 en höjning av anslaget med 30 miljoner kronor. Ytterligare 2 miljoner kronor bör enligt motion Jo670 (s) tillföras anslaget för forskning om den s.k. älgsjukan. En sänkning av anslaget med 3 miljoner kronor begärs i motion Jo692 (nyd) yrkande 11.
Forskning kring älgsjukan och dess spridning bör enligt motionärerna i motion Jo638 (m, s, fp, c, kds, nyd, v) ges hög prioritet (yrkande 1), och ett eventuellt ökat medelsbehov bör i första hand tillgodoses genom omprioritering av forskningsresurser (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Regeringens förslag om medelstilldelning under förevarande anslag tillstyrks. Därmed avstyrker utskottet motion Jo670 om ytterligare 2 miljoner kronor för forskning om den s.k. älgsjukan. Utskottet avstyrker även motionerna Jo649 yrkande 17 och Jo692 yrkande 11. Utskottet gör dock i det följande ett uttalande om prioritering av forskningsresurser till förmån för forskning om älgsjukan.
Våren 1993 behandlade utskottet två motioner om ytterligare resurser till forskning om älgsjukan (prop. 1992/93:100, bilaga 10, JoU13, rskr. 231). Utskottet uttalade sin stora förståelse för de krav som ställdes i motionerna och framhöll älgen som en värdefull jaktlig tillgång och som en indikator på tillståndet i vår miljö. Utskottet konstaterade att det är av stort allmänt intresse att den fortsatta forskningen på detta område säkerställs och att sjukdomens orsaker klarläggs. Detta ansåg utskottet inte minst viktigt när det gäller risken för sjukdomsspridning till djur inom husdjursskötseln. I betänkandet redogjorde utskottet för ett fältprojekt som huvudsakligen finansierats med medel från viltskaderegleringsfonden och pekade på möjligheten att i utökad omfattning använda medel från jaktvårdsfonden. Utskottet ansåg situationens allvar mycket väl motivera en sådan ordning, som även ansågs ligga väl i linje med fondens syfte. I sammanhanget framhöll utskottet också betydelsen av att forskningsinsatserna samordnas på bästa sätt och förutsatte att Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturvårdsverket skulle vidta de åtgärder som i detta avseende kunde anses erforderliga.
Med anledning av de nu aktuella motionerna har utskottet inhämtat att det ovan nämnda fältprojektet kommer att avslutas inom en nära framtid. Forskningsgruppen, bestående av forskare från SLU och SVA med Naturvårdsverkets forskningsavdelning som samordnare, arbetar i dag enligt en forskningsplan i tre delar. Sedan en tid tillbaka pågår en undersökning om virusets funktion i älgen och nyligen har populationsstudier inletts om virusets funktion i och påverkan på älgstammen. Så snart medel ställs till förfogande kommer en studie om eventuella miljörelationer, dvs. miljöns inverkan på älgen, att inledas.
Som framgår av utskottets betänkande 1992/93:JoU13 ser utskottet med mycket stort allvar på älgsjukan och dess konsekvenser för jakten och viltvården jämte riskerna för sjukdomsspridning till andra djurarter. När det gäller fördelningen av forskningsresurser bör det emellertid som hittills ankomma på t.ex. Naturvårdsverkets forskningskommitté att inom ramen för jaktvårds- och viltskaderegleringsfonderna ställa medel till förfogande även för budgetåret 1994/95. Som anförs i motion Jo638 bör vid denna fördelning forskning kring älgsjukan och dess spridning ges hög prioritet. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.
6. Landskapsvårdande åtgärder (A 6)
Propositionen
Anslaget används för bevarande av jordbruksmark av riksintresse för natur- och kulturmiljövården. Anslaget har sin bakgrund i riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Som en central del i den nya politiken infördes ett system med ersättning för landskapsvård. Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet ansvarar för den centrala administrationen av medlen. Genom civilrättsliga avtal mellan staten (länsstyrelserna) och enskilda jordbrukare utbetalas medlen som ersättning för att upprätthålla hävden av aktuella marker. Syftet är att dels bevara natur- och kulturvärden, dels upprätthålla ett öppet landskap. För ändamålet föreslås 250 miljoner kronor.
Motionerna
I motion Jo649 yrkande 19 begär Vänsterpartiet att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Enligt yrkande 16 i partimotion Jo694 (s) bör anslaget höjas med 50 miljoner kronor. Anslaget bör enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 12 sänkas med 30 miljoner kronor.
Motionärerna i motion Jo225 (c, fp) anser att en prioriteringsplan bör upprättas för fördelning av landskapsvårdsersättning (yrkande 1). Behovet av resurser som möjliggör upprättande av civilrättsliga avtal med markägare som innebär ekonomisk kompensation för en modifierad naturvårdsanpassad skogsskötsel framhålls i motion Jo602 (kds) yrkande 2. Medel bör enligt motion Jo693 (s) yrkande 9 reserveras för anläggande av skyddszoner längs vattendrag som utpekas som särskilt angelägna av resp. länsstyrelse.
Enligt motion Jo656 (s) bör riksdagen anvisa ytterligare 5 miljoner kronor till landskapsvård i Östergötland (yrkande 1). Vidare bör det administrativa systemet förändras så att Länsstyrelsen i Östergötlands län genom en omprioritering kan få förstärkta resurser för administration av landskapsvårdsmedel (yrkande 2). Enligt motionens yrkande 3 bör riksdagen ge Länsstyrelsen i Östergötlands län tillåtelse att för försöksverksamhet med skyddszoner vid vattendrag i Östergötland anslå medel inom ramen för NOLA/landskapsvårdsbidrag. Enligt motion Jo228 (s) bör riktlinjerna för användandet av landskapsvårdsmedel ändras så att resurserna kan fördelas med hänsyn till den särställning Öland intar från naturvårdssynpunkt. Vikten av att tillräckliga resurser i form av NOLA-stöd till naturvårdsinriktat bete på Öland kan säkerställas framhålls i motion Jo602 (kds) yrkande 1 och resurser för arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis ALU-medel, bör användas för naturvårdsprojekt i större omfattning på Öland (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Som utskottet framhöll våren 1993 (prop. 1992/93:100, bilaga 15, JoU12) är landskapsvården en integrerad del av den livsmedelspolitiska reformen. En fortsättning av systemet med landskapsvård är nödvändig från odlingslandskaps-, kultur-, miljö- och naturvårdssynpunkt. Systemet är ett i princip väl fungerande sätt att med en relativt begränsad ekonomisk insats från staten genom ersättning till aktiva brukare bevara det värde som odlingslandskapet utgör. Vid ett eventuellt medlemskap i EU måste denna typ av system bibehållas även om en förändring av formerna kan komma att behövas. Regeringen har därför beslutat om en utredning om ett svenskt program för stöd enligt EU:s förordning om miljövänliga jordbruksmetoder och bevarande av landskapet (dir. 1993:129). Förslag skall presenteras senast den 1 april 1994.
Det kan konstateras att under det senaste året avtalstecknandet har ökat kraftigt och antalet avtal har mer än fördubblats. Arealen värdefull mark som nu omfattas av systemet utgör en betydande del av den areal som av länsstyrelserna i deras bevarandeplaner har bedömts som särskilt skyddsvärd. Avtalstecknandet sker i hög takt, och utskottet har erfarit att den resursnivå som har anvisats inom kort kommer att vara uppbunden. De särskilda problem som har lett till förseningar i uppbyggnaden av systemet torde kunna lösas i och med att verksamheten når fullt omfång. I fortsättningen är det främst fråga om förnyande och uppföljning av avtal. I likhet med regeringen anser utskottet att dessa arbetsuppgifter skall lösas inom ramen för befintliga administrativa resurser. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens budgetförslag och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 19, Jo692 yrkande 12 och Jo694 yrkande 16.
För administration av landskapsvårdsmedel har varje länsstyrelse hittills erhållit ett basbelopp om 350 000 kr per år. Härutöver har länsstyrelserna kunnat ansöka särskilt om ytterligare medel för ändamålet. Regeringen beslutade den 3 februari 1994 om ändring i regleringsbrevet den 10 juni 1993. Beslutet innebär att högst antingen 350 000 kr eller 3,5 % av anvisade medel per länsstyrelse får användas för administration och utbildning m.m. Genom beslutet kan t.ex. Länsstyrelsen i Östergötlands län för innevarande budgetår disponera 3,5 % av anvisade 23 miljoner kronor eller 805 000 kronor. Det anförda innebär att syftet med motion Jo656 yrkande 2 får anses tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande i frågan.
Senast i december 1993 behandlade utskottet ett flertal motioner om landskapsvård (prop. 1993/94:30, JoU9, rskr. 87). Med hänvisning härtill och till vad som inledningsvis anförts om utskottets principbeslut om planeringen av motionsärenden inom valperioden avstyrker utskottet motionerna Jo225 yrkande 1, Jo228, Jo602, Jo656 yrkandena 1 och 3 och Jo693 yrkande 9.
7. Sanering och återställning av miljöskadade områden (A 7)
Propositionen
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338) skall anslaget i huvudsak användas för genomförande av ett femårigt program för sanering och återställning av miljöskadade områden. En eventuell fortsättning av programmet efter budgetåret 1995/96 skall föregås av en utvärdering mot slutet av femårsperioden. För ändamålet föreslås 29 880 000 kr.
Naturvårdsverkets arbete för sanering och återställning av miljöskadade områden bör fortsätta i enlighet med den inriktning och det program som riksdagen lagt fast. Anslaget bör därför tillföras medel för sanering och återställning i enlighet med Naturvårdsverkets framställan.
Naturvårdsverket bör tillföras 10 miljoner kronor under fem år för åtgärder i huvudsak i enlighet med verkets redovisning, som omfattar utarbetande av närmare förslag till slutförvar för kvicksilveravfall.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion Jo649 yrkande 20 att anslaget höjs med 8 miljoner kronor. I partimotion Jo694 (s) yrkas 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 2). Anslaget bör enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 13 sänkas med 2 miljoner kronor. Enligt motion Jo693 (s) yrkande 10 bör medel avsättas för kartering av och åtgärder för förorenade mark- och vattenområden på flera håll i Västsverige.
Utskottets överväganden
Som anförs i propositionen bör Naturvårdsverkets arbete för sanering och återställning av miljöskadade områden fortsätta i enlighet med den inriktning och det program som riksdagen lagt fast. Medel för sanering och återställning bör tillföras anslaget i enlighet med Naturvårdsverkets framställan. Som framgår av propositionen skall en eventuell fortsättning av programmet föregås av en utvärdering i slutet av femårsperioden. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om medelstilldelning, vilket även innebär att Naturvårdsverket tillförs 10 miljoner kronor under fem år för åtgärder i huvudsak i enlighet med verkets redovisning, som omfattar utarbetande av närmare förslag till slutförvar för kvicksilveravfall. Utskottets ställningstagande innebär att motionerna Jo649 yrkande 20, Jo692 yrkande 13 och Jo694 yrkande 2 avstyrks.
De åtgärder för sanering av mark- och vattenområden som efterlyses i motion Jo693 ryms enligt utskottets mening inom Naturvårdsverkets femåriga program för sanering och återställning av miljöskadade områden. Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrker utskottet motionens yrkande 10.
8. Miljöinsatser i Östersjöregionen (A 8)
Propositionen
Under detta anslag anvisas medel till de miljöinsatser inkl. kärnsäkerhet och strålskydd i Östersjöregionen som belastar Miljö- och naturresursdepartementets huvudtitel.
Hittills, dvs. budgetåren 1992/93 och 1993/94, har totalt närmare 450 miljoner kronor anvisats för stöd i olika former till miljöförbättrande åtgärder i Östersjöregionen med anslagsmedel från Miljö- och naturresursdepartementet. Därmed har det blivit möjligt att ge stöd till konvertering av oljeeldade pannor, till biobränslen och för energieffektivisering av bostäder, att kraftigt öka den bilaterala kunskapsöverföring som bedrivs av Naturvårdsverket, att bistå de baltiska länderna med stöd till färdigställande av avloppsreningsverk samt för utbildning och demonstration av hur miljöanpassat jordbruk bör bedrivas. Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete har pågått sedan år 1991. Sammanlagt har 200 miljoner kronor anvisats för dessa ändamål, varav cirka hälften finansierats från Utrikesdepartementets huvudtitel. Härutöver finansieras andra miljörelaterade insatser i Östersjöregionen i storleksordningen 100 miljoner kronor per år under Utrikesdepartementets huvudtitel.
Utöver de 191 800 000 kr som regeringen föreslår under detta anslag för budgetåret 1994/95 planeras det miljörelaterade stödet under Utrikesdepartementets huvudtitel få samma omfattning som tidigare år. För budgetåret 1994/95 har regeringen under Näringsdepartementets huvudtitel i bilaga 12 föreslagit att 87,5 miljoner kronor anvisas för fortsatt stöd till svenska insatser för energieffektivisering och introduktion av förnybara energislag.
Motionerna
Riksdagen bör enligt motion Jo649 (v) yrkande 10 anvisa 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Inom ramen för de 500 miljoner kronor per år som riksdagen beslutat om för bl.a. miljöförbättrande åtgärder i Baltikum och Östeuropa, bör enligt motion Jo683 (c) 30 miljoner kronor anvisas för reduktion av kväveoxidutsläpp från koleldade kraftverk i Polen. Motionärerna i motion Jo611 (kds) yrkande 4 anser att en viss del av skulden till Polen bör avskrivas i utbyte mot miljösatsningar för att minska försurningsproblemen i södra Sverige. I motion Jo692 (nyd) yrkande 4 föreslås en rad åtgärder för miljön i Östersjöområdet. Investeringarna i reningsverk och anläggningar i Baltikum och Polen bör öka, konsultrapporter och kunskapsöverföring bör förbättras, de nordiska länderna bör utse varsitt land till prioriterat projektland, de baltiska ländernas egen prioritering bör beaktas, Sverige bör medverka i forsknings- och utbildningssammanhang, projekt bör inledas som passar svenska småföretagare och Sverige bör öppna sina gränser för lärlingar från de baltiska staterna. En samlad redovisning av energi- och miljöbiståndet till Baltikum efterlyses i motion Jo694 (s) yrkande 13 och i motionens yrkande 14 begärs en utredning om svenska kommuners och företags medverkan i miljöprojekt i Baltikum, Polen och Ryssland.
Utskottets överväganden
Utskottet delar miljöministerns uppfattning att stödet till miljöinsatser i Östersjöregionen bör vara av minst samma omfattning som hittills. Det är också angeläget att Sverige fortsätter att ta sitt ansvar för åtgärdsprogrammet för Östersjön. Den totala kostnaden för genomförande av programmet uppskattas av regeringen till 150 miljarder kronor, varav ca 30 miljarder kronor anses behövas i extern finansiering till de baltiska länderna, Polen och Ryssland. Som regeringen föreslår bör 10 miljoner kronor anslås för fortsatt stöd till kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd till länder i Central- och Östeuropa. Vidare bör 55,5 miljoner kronor anslås för fortsatt samarbete med Östeuropa och de baltiska staterna på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet samt för bidrag till den multilaterala kärnsäkerhetsfond som har upprättats och administreras av Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning och avstyrker motion Jo649 yrkande 10 om ytterligare medel för ändamålet.
Med anledning av motion Jo683 vill utskottet hänvisa till sina tidigare uttalanden om att allvaret i miljösituationen i området gör det angeläget att åtgärder vidtas så snart som möjligt för att åstadkomma effektivare användning av energi och ökat utnyttjande av förnybara energislag. Utskottet vill vidare erinra om att de medel som hittills anvisats för energisatsningar i Östeuropa disponeras av NUTEK och att verket prioriterar åtgärder för minskning av koldioxidutsläpp och energieffektivisering. Enligt vad utskottet erfarit arbetar NUTEK i de baltiska staterna, enligt egen bedömning framgångsrikt, med projekt för bl.a. konvertering av kolkraftverk till biobränsledrift (träflis) och för energieffektivisering. I S:t Petersburgsområdet pågår arbete med att etablera kontakter, och i Polen förbereds projekt i samma syfte. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo683 i väsentliga delar tillgodosett. Motionen bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet delar den oro över försurningssituationen i Västsverige som kommer till uttryck i motion Jo611 och har vid flera tillfällen betonat vikten av att de medel som avsätts för miljöåtgärder i våra närområden används på ett kostnadseffektivt sätt. Utskottet är emellertid inte berett att i detta sammanhang förorda ett program med den särskilda inriktning som föreslås i motionens yrkande 4. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet anfört.
Med anledning av motion Jo692 vill utskottet erinra om att stödet till miljöinsatser i Östersjöregionen är en ny stödform, varför fortsatta insatser inte alltid kan grundas på utvärderingar. Insatser genomförs dock alltid i nära samarbete med mottagarlandet och till övervägande del med krav på att mottagarlandet gör egna ekonomiska åtaganden för insatsen. Hittills vunna erfarenheter tyder på att avsatta medel planeras och används på ett kostnadseffektivt och väl prioriterat sätt. Som utskottet tidigare har konstaterat spelar Sverige en pådrivande roll i Östersjösamarbetet. I enlighet med riksdagens beslut hösten 1992 är det i huvudsak tre områden som inledningsvis kommer i fråga för svenskt stöd, nämligen kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, miljöanpassning av jordbruket och avloppsreningsverk (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138). För kunskapsuppbyggnad inom miljöområdet i Baltikum föreslår regeringen i årets budgetproposition 10 miljoner kronor. Utskottet har vidare erfarit att Svenska kommunförbundet i en skrivelse till regeringen har begärt medel för satsningar på utbyggnad av reningsverk i vänorter i de baltiska staterna i utbyte mot uppskov med investeringar i kväverening vid de egna reningsverken. Svaren från remissinstanserna bereds i regeringskansliet inför ett kommande beslut i ärendet. Det direkta stöd som BITS (Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete) förvaltar har till syfte att främja demokratiseringsprocessen och reformsträvandena mot marknadsekonomi samt åstadkomma förbättringar av miljön. Inom ramen för detta stöd har BITS avsatt medel för fördjupat vänortssamarbete mellan svenska kommuner och deras länsförbund och kommuner, eller motsvarande, i de baltiska staterna, Polen och Ryssland. Medlen förvaltas av Svenska kommunförbundet. Samarbetet, som utvidgas successivt, inleddes år 1990 och den vanligaste projekttypen utgörs av miljöprojekt. I projekten deltar även svenska företag. För innevarande budgetår disponerar Svenska kommunförbundet 10 miljoner kronor. År 1990 öppnades möjligheter för ungdomar från Estland, Lettland och Litauen att praktisera i Sverige. Överenskommelserna formaliseras nu genom bilaterala avtal som innebär att 300 ungdomar från varje land i tremånadersperioder kan praktisera sammanlagt högst ett år i Sverige. Avtalet med Estland ingicks i september 1992 och med Lettland helt nyligen. Avtalet med Litauen är under utarbetande. I övrigt vill utskottet hänvisa till sina uttalanden våren 1993 i samband med behandlingen av en proposition om åtgärder mot klimatpåverkan (prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361). Utskottet konstaterade att det får anses vara en tradition i svensk biståndspolitik att åtgärdsprogram och projekt utformas i nära samarbete med de länder som blir föremål för insatserna. Vidare erinrade utskottet om de diskussioner som på olika nivåer har ägt rum och ständigt pågår, och där önskemål har framförts från de berörda länderna i Central- och Östeuropa om prioriteringar och utformningen av samarbetet på såväl multilateral som bilateral nivå. Utskottet framhöll också att det givetvis är positivt om svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen i Sverige eller gynna svenska småföretagare men underströk att detta inte bör vara syftet med biståndet. Vad utskottet nu anfört tillgodoser i allt väsentligt syftet med motion Jo692 yrkande 4. Motionsyrkandet bör inte medföra någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Medel till de svenska satsningarna på miljöförbättrande åtgärder i Östeuropa anvisas i dag över fyra olika huvudtitlar, och ansvaret för genomförandet ankommer på ett flertal myndigheter. Våren 1993 förutsatte utskottet att en samlad redovisning av de totala statliga satsningarna inom miljösamarbetet med Östeuropa lämnas till riksdagen. Enligt vad utskottet erfarit kan en sådan redovisning förväntas under maj månad 1994. Utskottet har vidare erfarit att Nordiska rådet från samtliga nordiska länder har begärt underlag för en redovisning av det samlade nordiska biståndet till Östeuropa. De svenska uppgifterna samordnas inom Östeuropasekretariatet, som skall lämna sitt svar i slutet av mars 1994. Med det anförda finner utskottet syftet med motion Jo694 yrkande 13 i allt väsentligt tillgodosett. Motionsyrkandet bör inte påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Med anledning av motion Jo694 yrkande 14 vill utskottet, utöver vad utskottet uttalat ovan, anföra följande. Ansvaret för insatserna på olika områden ankommer på en rad myndigheter -- bl.a. BITS, Swedecorp genom investeringsföretaget Swedefund AB, NUTEK och Svenska kommunförbundet. Inom ramen för Nordiska rådet finansierar NEFCO (Nordic Environment Finance Corporation) investeringar och medverkar i projekt av nordiskt miljöintresse i Central- och Östeuropa. Sommaren 1993 utvärderades det ovan nämnda fördjupade vänortssamarbetet på BITS uppdrag, och enligt rapporten förefaller samarbetet kostnadseffektivt i jämförelse med kommersiella alternativ, och Kommunförbundet förefaller sköta sitt uppdrag väl. Som utskottet anfört ovan är emellertid stödet till miljöinsatser i Central- och Östeuropa en ny stödform, varför fortsatta insatser inte alltid kan grundas på utvärderingar. Utskottet är därför inte berett att i detta sammanhang tillmötesgå kravet i motion Jo694 yrkande 14 om en särskild utredning. Motionsyrkandet avstyrks i den mån det inte kan anses tillgodosett.
9. Koncessionsnämnden för miljöskydd (A 9)
Propositionen
Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndighet med huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387). Nämnden bereder vidare vissa frågor åt regeringen enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. och har också uppgifter som besvärsinstans enligt bilavgaslagen (1986:1386). För budgetåret 1994/95 föreslås 17 835 000 kr anvisade.
Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen angående Koncessionsnämnden för miljöskydd.
De riktlinjer som lades fast i 1992 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95. Den pågående översynen av miljölagstiftningen kan på sikt leda till förändringar av Koncessionsnämndens verksamhet. Vid beräkningen av ramanslaget för budgetåret 1994/95 har regeringen i övrigt utgått från att verksamheten skall kunna bedrivas med i princip oförändrade resurser.
Motionen
I motion Jo692 (nyd) yrkande 14 begärs en sänkning av anslaget med 300 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet gör samma bedömning som miljöministern vad gäller resursbehovet för Koncessionsnämndens verksamhet. Därmed avstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 14 om en sänkning av anslaget.
10. Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m., m.fl. anslag (A 12 och A 13)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under A 12 och A 13 (s. 30--32).
11. Stockholms internationella miljöinstitut (A 14)
Propositionen
Stockholms internationella miljöinstituts (SEI) huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och strategier för en hållbar utveckling. SEI har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproblemen. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a. energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och på miljövärden. SEI har engagerat sig alltmer i miljöfrågor i Östersjöregionen, främst de baltiska staterna.
Med hänsyn till att SEI har etablerat sig som en internationellt erkänd kraft på miljöområdet bedömer regeringen att det bör finnas intresse hos andra länder och organisationer att medverka till finansieringen av den framtida verksamheten vid SEI. För verksamheten föreslås 12 miljoner kronor.
Motionen
Enligt motion Jo649 (v) yrkande 11 bör anslaget höjas med 10 miljoner kronor.
Utskottets överväganden
Utskottet gör samma bedömning som regeringen beträffande medelsbehovet för Stockholms internationella miljöinstitut och avstyrker på den grunden motion Jo649 yrkande 11.
12. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (A 15)
Propositionen
Medlen disponeras av Programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle, Avfallsforskningsrådet (AFR). Vid sidan av och som komplettering till den forskningsverksamhet i landet som sker inom avfallsområdet skall AFR stödja forskning för att utveckla teknik och styrmedel som leder till miljöanpassade produkter, minskade avfallsmängder och mindre farligt avfall.
Avfallsforskningsrådets program genomförs i samverkan med universitet och högskolor, industri, organisationer samt statliga och kommunala organ inom och utom Sverige. Förutom stöd till forskningsprojekt lämnar AFR stöd också till universitet och högskolor för ökade utbildningsinsatser inom rådets verksamhetsområde. Rådet lämnar även stöd till utvecklingsprojekt av mera tillämpad karaktär.
AFR har för innevarande treårsperiod 1993/94--1995/96 tillsatt fyra programkommittéer med uppgift att leda och utveckla resp. forskningsområde.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1994/95 har rådet valt att prioritera fyra nyckelområden för en kretsloppsanpassad samhällsutvecklng: Systemkunskap, Miljöanpassade produkter, Miljöanpassad restproduktanvändning och Miljöanpassad avfallsdeponering.
AFR:s verksamhet utgår från propositionen om forskning för kunskap och framsteg (1992/93:170, JoU18, rskr. 398). För ändamålet föreslås 32 497 000 kr. För AFR:s del beräknar regeringen att produktivitets- och effektivitetskravet motsvarar en nedskrivning av anslaget med drygt 600 000 kr.
Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94--1995/96. I propositionen om kunskap och framsteg (1992/93:170, JoU18, rskr. 398) angav regeringen att avfallsområdet från budgetåret 1994/95 kommer att kräva betydligt större belopp än vad som för närvarande står till förfogande. Regeringens bedömning vid denna tidpunkt var att frågan om finansiering av en ökning av anslagen var beroende av löntagarfondernas användning. Enligt vad regeringen erfar har AFR tagit inledande kontakter med företrädare för Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) i syfte att få till stånd en sådan ökning av medlen för forskningsinsatser inom avfallsområdet. I avvaktan på resultatet av dessa kontakter bedömer regeringen att anslagsnivån bör hållas i huvudsak oförändrad.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion Jo649 (v) yrkande 14 att anslaget höjs med 20 miljoner kronor. Enligt motion Jo692 (nyd) yrkande 15 bör anslaget sänkas med 600 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet delar miljöministerns uppfattning om medelsbehovet för Avfallsforskningsrådet och avstyrker på den grunden motionerna Jo649 yrkande 14 och Jo692 yrkande 15.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sysselsättningsskapande miljöåtgärder
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkande 1,
res. 1 (s)
2. beträffande Statens naturvårdsverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo653, 1993/94:Jo656 yrkande 5, 1993/94:Jo661, 1993/94:Jo692 yrkande 8 och 1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 421 202 000 kr,
res. 2 (s) res. 3 (nyd)
3. beträffande stranderosion
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo607,
4. beträffande återskapande av våtmarker
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo693 yrkande 2,
5. beträffande halvering av Naturvårdsverket
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo692 yrkande 7,
res. 4 (nyd)
6. beträffande redovisning av medel från energibeskattningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo649 yrkande 9,
men. (v) - delvis
7. beträffande bidrag till miljöarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 9 till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 89 850 000 kr,
res. 5 (nyd)
8. beträffande kommunernas miljöarbete
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo649 yrkandena 5 och 6,
men. (v) - delvis
9. beträffande bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 16 till Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 198 000 000 kr,
men. (v) - delvis
10. beträffande kalkningsverksamhet i Västmanland
att riksdagen avslår motion 1993/94:A457 yrkande 6,
11. beträffande investeringar inom miljöområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 18, 1993/94:Jo692 yrkande 10 och 1993/94:Jo694 yrkande 17 till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 190 445 000 kr,
res. 6 (s) res. 7 (nyd) men. (v) - delvis
12. beträffande värdefulla naturområden
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr för budgetåret 1995/96,
13. beträffande finansiering av mark för naturvårdsändamål
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 11,
14. beträffande anslag för budgetåret 1995/96
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo635 yrkande 1,
15. beträffande medel för naturreservat i Östergötland
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo656 yrkande 4,
16. beträffande miljöforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17, 1993/94:Jo670 och 1993/94:Jo692 yrkande 11 till Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 157 096 000 kr,
res. 8 (s) res. 9 (nyd) men. (v) - delvis
17. beträffande forskning om den s.k. älgsjukan
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo638 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. beträffande landskapsvårdande åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 19, 1993/94:Jo692 yrkande 12 och 1993/94:Jo694 yrkande 16 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr,
res. 10 (s) res. 11 (nyd) men. (v) - delvis
19. beträffande administration av landskapsvårdsmedel
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo656 yrkande 2,
20. beträffande användning av landskapsvårdsmedel m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo225 yrkande 1, 1993/94:Jo228, 1993/94:Jo602, 1993/94:Jo656 yrkandena 1 och 3 och 1993/94:Jo693 yrkande 9,
21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade områden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 20, 1993/94:Jo692 yrkande 13 och 1993/94:Jo694 yrkande 2 till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 29 880 000 kr,
res. 12 (s) res. 13 (nyd) men. (v) - delvis
22. beträffande åtgärder för mark- och vattenområden
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo693 yrkande 10,
23. beträffande miljöinsatser i Östersjöregionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 10 till Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 191 800 000 kr,
men. (v) - delvis
24. beträffande åtgärder i Östersjöregionen
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo611 yrkande 4, 1993/94:Jo683 och 1993/94:Jo692 yrkande 4,
res. 14 (nyd)
25. beträffande en samlad redovisning av energi- och miljöbiståndet till de baltiska staterna, m.m.
att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo694 yrkandena 13 och 14,
26. beträffande Koncessionsnämnden för miljöskydd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 14 till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 17 835 000 kr,
res. 15 (nyd)
27. beträffande bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m.
att riksdagen till Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 950 000 kr,
28. beträffande visst internationellt miljösamarbete
att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 36 947 000 kr,
29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 11 till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 12 000 000 kr,
men. (v) - delvis
30. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 14 och 1993/94:Jo692 yrkande 15 till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 32 497 000 kr.
res. 16 (nyd) men. (v) - delvis
Stockholm den 17 mars 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Ivar Virgin
I beslutet har deltagit: Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Mona Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd), Ulla Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp) och Carl Olov Persson (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Sysselsättningsskapande miljöåtgärder (mom. 1)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo694 har regeringen har inte satsat tillräckliga arbetsmarknadspolitiska medel på s.k. gröna jobb. Inventeringsarbete, skötsel av naturreservat, restaurering av kulturmiljöer o.d. är exempel på beprövade sysselsättningar som kan bekostas av AMS-medel. Regeringen borde ha stimulerat till tidigareläggning av vissa angelägna arbeten. Det gäller bl.a. reinvesteringar i kommunernas läckande vatten- och avloppsledningar samt sanering av inomhusmiljön i kommunernas fastighetsbestånd. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo694 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande sysselsättningsskapande miljöåtgärder att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo694 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Statens naturvårdsverk (mom. 2)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
I sitt betänkande Handlingsplan mot buller (SOU 1993:65) gör Bullerutredningen den bedömningen att man med åtgärder under en tioårsperiod och till en kostnad av 800 miljoner kronor per år kan komma till rätta med de mest allvarliga bullerproblemen i befintlig bebyggelse. Bullersanering är därför ytterligare ett område som lämpligen kan bli föremål för sysselsättningsåtgärder. Arbetet med bullervallar, insättning av treglasfönster och isolering av fasader ger anläggnings- och byggjobb. Utskottet tillstyrker därför motion Jo694 yrkande 3 att Naturvårdsverket tillförs 100 miljoner kronor för bidrag till bullersanering.
Utskottet tillstyrker även förslagen i motion Jo694 yrkandena 35, 36 och 37 om 100 miljoner kronor för kväverening i de kustnära reningsverken, 200 miljoner kronor för reinvesteringar i kommunernas VA-nät resp. 110 miljoner kronor för förbättringar av enskilda avloppsanläggningar.
Under den förra lågkonjunkturen utfördes betydelsefulla natur- och kulturvårdande insatser. Som anförs i motion Jo694 bör för vård och skötsel av naturreservat, upprustning av leder m.m. anvisas 35 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed motionens yrkande 4.
Över hela vårt land pågår en rad mindre projekt med angelägna byggnationer, inventeringar m.m. Som anförs i motion Jo694 bör bidrag ges till två sådana projekt. Det ena projektet är en besöksanläggning vid sjön Tåkern. Enligt vad utskottet erfarit är kostnaden beräknad till ca 10 miljoner kronor exkl. projektering. Utskottet tillstyrker således motionerna Jo653, Jo656 yrkande 5 och Jo694 yrkande 5 om 8 miljoner kronor för byggande av en besöksanläggning vid Tåkern.
Det andra projektet är ett försöksprojekt med hövder för att minska stranderosionen i Skåne. Projektet bekostas i dag till största delen av de berörda kommunerna och av villaägarna i området. Naturvårdsverket har beviljat forskningsmedel för en studie om anläggningarnas påverkan på naturen. Den totala kostnaden för projektet är beräknad till 18 miljoner kronor. Utskottet, som därmed tillstyrker motion Jo694 yrkande 6, föreslår att riksdagen anvisar 7 miljoner kronor för detta ändamål.
Som anförs i motion Jo694 bör Naturvårdsverket samordna och prioritera kommunernas miljöinvesteringar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Statens naturvårdsverk att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionerna 1993/94:Jo653, 1993/94:Jo656 yrkande 5, 1993/94:Jo661 och 1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 och med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 8 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 981 202 000 kr,
3. Statens naturvårdsverk (mom. 2)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Jordbruksutskottet gör" och slutar med "yrkande 8" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av det mycket ansträngda statsfinansiella läget anser utskottet, i likhet med motionärerna i motion Jo692, det nödvändigt att ålägga myndigheterna ett mer långtgående produktivitets- och effektivitetskrav än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. Som anförs i motionens yrkande 8 bör därför anslaget till Statens naturvårdsverk sänkas med 8 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 8 och avstyrker motionerna Jo653, Jo656 yrkande 5, Jo661 och Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande Statens naturvårdsverk att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo653, 1993/94:Jo656 yrkande 5, 1993/94:Jo661 och 1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 413 202 000 kr,
4. Halvering av Naturvårdsverket (mom. 5)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "I vårt" och på s. 13 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Statens naturvårdsverk har en årlig budget som överstiger 400 miljoner kronor. Medlen används för nationell miljöövervakning, miljöutredningar, vård av naturreservat samt för verkets informationsinsatser, löne- och lokalkostnader. Antalet anställda uppgår till ca 600 personer. Som anförs i motion Jo692 måste Naturvårdsverket, mot bakgrund av det förbättrade miljöläget i vårt land, anses överdimensionerat. Vissa verksamheter bör kunna avvecklas och andra begränsas till sin omfattning. Dessutom bör rationaliseringsarbetet kunna bedrivas mer effektivt än hittills. Frigjorda resurser bör inom ramen för andra projekt bättre kunna gagna miljöarbetet. Utskottet ansluter sig således till motionens yrkande 7 att en plan bör utarbetas med målsättningen att kostnaderna för Naturvårdsverket skall halveras till år 2000. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo692 yrkande 7 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande halvering av Naturvårdsverket att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo692 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bidrag till miljöarbete (mom. 7)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Inledningsvis vill" och på s. 14 slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
I propositionen anför miljöministern att Sverige bör ha en högre ambitionsnivå än omvärlden när det gäller arbetet med lokala Agenda 21 i kommuner och ideella organisationer. Utskottet ansluter sig dock till motion Jo692 yrkande 9 att nivån kan sänkas med motsvarande 3 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande bidrag till miljöarbete att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 9 till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 86 850 000 kr,
6. Investeringar inom miljöområdet (mom. 11)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "av anslaget" bort ha följande lydelse:
Det kan konstateras att behovet att öka de ekonomiska resurserna för intrångsersättning och inköp av naturreservat är stort. Eftersom skogen i form av orörd mark för forskning samt för friluftslivet är av vitalt intresse för samhället bör staten inte frånhända sig ansvaret för naturvården. Som föreslås i motion Jo694 bör anslaget för inköp av mark öka med 22 miljoner kronor. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionens yrkande 17 och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 18 och Jo692 yrkande 10.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande investeringar inom miljöområdet att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 17 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 18 och 1993/94:Jo692 yrkande 10 till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 212 445 000 kr,
7. Investeringar inom miljöområdet (mom. 11)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Inledningsvis vill" och slutar med "av anslaget" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av det mycket ansträngda statsfinansiella läget är det enligt utskottets mening nödvändigt att sänka ambitionsnivån när det gäller inrättande av skyddade områden för naturvårdsändamål. Utskottet tillstyrker därför motion Jo692 yrkande 10 om en sänkning av anslaget med 25 miljoner kronor. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo649 yrkande 18 och Jo694 yrkande 17.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande investeringar inom miljöområdet att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 18 och 1993/94:Jo694 yrkande 17 till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 165 445 000 kr,
8. Miljöforskning (mom. 16)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "om älgsjukan" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Jo670 vill utskottet inledningsvis betona vikten av det ideella arbete som görs av landets jägare när det gäller provtagning på och rapportering om älgar som insjuknat eller dött i den s.k. älgsjukan. Som utskottet anför i det följande måste emellertid forskningen om sjukdomen ges högre prioritet än vad den har i dag. Resurser måste avsättas i en sådan omfattning att relevanta motåtgärder kan vidtas och eventuella samband mellan sjukdomen och förändringar i miljön kan klarläggas. Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden yrkandet i motion Jo670 att ytterligare 2 miljoner kronor tillförs anslaget för miljöforskning. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna Jo649 yrkande 17 och Jo692 yrkande 11.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande miljöforskning att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo670 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17 och 1993/94:Jo692 yrkande 11 till Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 159 096 000 kr,
9. Miljöforskning (mom. 16)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "om älgsjukan" bort ha följande lydelse:
Det statsfinansiella läget gör det enligt utskottets mening nödvändigt att sänka ambitionsnivån även på miljöforskningsområdet. Utskottet tillstyrker därför motion Jo692 yrkande 11 om en sänkning av anslaget med 3 miljoner kronor och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 17 och Jo670.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande miljöforskning att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 11 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17 och 1993/94:Jo670 till Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 154 096 000 kr,
10. Landskapsvårdande åtgärder (mom. 18)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Det kan" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Formerna för NOLA- och landskapsvårdsstöd har successivt utvidgats och stöden utgör i dag permanenta inslag i naturvårdspolitiken. Som föreslås i motion Jo694 bör för nästa budgetår ytterligare 50 miljoner kronor anvisas för ändamålet. Utskottet tillstyrker således motionens yrkande 16 och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 19 och Jo692 yrkande 12.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande landskapsvårdande åtgärder att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 16 och med avslag på motionerna 1993/1994:Jo649 yrkande 19 och 1993/94:Jo692 yrkande 12 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr,
11. Landskapsvårdande åtgärder (mom. 18)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Det kan" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Av propositionen framgår att 176 miljoner kronor är uppbundna i avtal om landskapsvård och att avtalstecknandet sker i hög takt. Det föreligger enligt utskottets mening risk för att de resurser som anvisats för innevarande budgetår inom kort kommer att ha tagits i anspråk. Eftersom statens finanser inte ger utrymme för de stora åtaganden som regeringen föreslår måste, vilket anförs i motion Jo692, denna utveckling hejdas snarast. Utskottet ansluter sig därför till förslaget i motionens yrkande 12 om en sänkning av anslaget med 30 miljoner kronor. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo649 yrkande 19 och Jo694 yrkande 16.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande landskapsvårdande åtgärder att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 12 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 19 och 1993/94:Jo694 yrkande 16 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 220 000 000 kr,
12. Sanering och återställning av miljöskadade områden (mom. 21)
Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Ulla Pettersson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Som anförs" och slutar med "2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo694 är sanering av förorenad mark ett av de områden som under rådande lågkonjunktur kan verka sysselsättningsskapande. Som exempel på saneringsobjekt kan nämnas Sala, där marken är kontaminerad av bly från gammal gruvdrift och slagghögar. Avsikten är att schakta bort det översta markskiktet med början på lekplatser, skol- och daghemsgårdar. Enbart i Sala innebär saneringen kostnader på flera hundra miljoner kronor och kan beräknas sysselsätta åtminstone några hundra personer. I andra fall krävs betydligt mer avancerade metoder för att komma till rätta med problemen. För sanering av mark bör därför, i enlighet med motion Jo694 yrkande 2, anvisas 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motionsyrkandet och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 20 och Jo692 yrkande 13.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade områden att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 20 och 1993/94:Jo692 yrkande 13 till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 129 880 000 kr,
13. Sanering och återställning av miljöskadade områden (mom. 21)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Som anförs" och slutar med "2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner, i likhet med motionärerna i motion Jo692, att det under förevarande anslag finns utrymme för en minskning med 2 miljoner kronor vad gäller stödet till insamlingskampanjer för kasserade kvicksilverhaltiga produkter och varor. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jo692 yrkande 13 och avstyrker motionerna Jo649 yrkande 20 och Jo694 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade områden att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 13 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 20 och 1993/94:Jo694 yrkande 2 till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 27 880 000 kr,
14. Åtgärder i Östersjöregionen (mom. 24)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Med anledning av motion Jo692" och på s. 25 slutar med "vidare åtgärd från riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo692 har miljösituationen i de baltiska staterna visat sig vara katastrofal. Föråldrade kärnkraftverk och avfallslager utgör en allvarlig säkerhetsrisk för vår livsmiljö. Den radioaktiva sjön Sillanmä i Estland är ett exempel på ett sådant riskområde. Ett annat problem är att reningsgraden i ländernas reningsverk visat sig vara nästan obefintlig. Samma förhållanden gäller Polen. En av huvuduppgifterna på miljöområdet måste därför vara att genom internationellt samarbete verka för att återställa Östersjöregionens miljö och att utveckla Östersjöområdet i positiv riktning. Innan Sverige satsar ytterligare medel i miljöprogram är det emellertid av vikt att Östersjöregionens miljöproblem blir belysta i ett större sammanhang. För att anvisade medel skall kunna användas med önskad effektivitet krävs en noggrann analys av förhållandena i området. En sådan analys kan komma att ge vid handen att maximal effektivitet både vad gäller anvisade medel och hållbara miljöförbättringar förutsätter att genom t.ex. exportkreditgarantier ett fungerande finanssystem och ett ökat handelsutbyte kan skapas.
Inom ramen för Helsingforskommissionen har länderna runt Östersjön redan utarbetat ett gemensamt åtgärdsprogram. Programmet har kostnadsberäknats till cirka 150 miljarder kronor. Arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet och att finna finansieringslösningar kommer att bli en viktig uppgift under de närmaste åren. Som anförs i motion Jo692 måste de svenska insatserna syfta till att maximera miljöåtgärderna per investerad krona. Detta innebär att svensk miljö kan förbättras genom att investeringar i reningsverk och anläggningar i ökad omfattning inriktas på de baltiska staterna och Polen. För att bl.a. högre effektivitet och samverkansfördelar skall kunna uppnås anser utskottet att de nordiska länderna bör fatta beslut om att utse var sitt land i Östersjöområdet till prioriterat projektland.
Det kan konstateras att hittills gjorda miljösatsningar i alltför liten utsträckning har lett till reella förändringar och konkreta resultat. Konsultrapporter och kunskapsöverföring kan förbättras. Tydliga och höga krav bör ställas på mottagarländerna samt på berörda biståndsorganisationer och företag. Kraven skall bl.a. innebära konkreta och tydliga mål, delmål och tidsplaner. För att uppnå detta är det enligt utskottets mening nödvändigt att öka kontrollen av de svenska investeringarna.
Genom att beakta de baltiska ländernas egen prioritering av miljöåtgärder anser utskottet att goda resultat kan uppnås med begränsade resurser. Ländernas miljö- och demokratiutveckling bör uppmuntras i form av utökad samverkan mellan vänorter i Sverige resp. de baltiska staterna. För att på sikt medverka till ett ökat miljömedvetande i Östersjöregionen bör Sverige t.ex. i ökad omfattning delta med gästföreläsare vid de baltiska skolorna och medverka i forsknings- och utbildningssammanhang. Vad gäller de svenska miljösatsningarna i Östersjöområdet vill utskottet betona vikten av att det även bedrivs projekt som är lämpliga för svenska småföretagare. Vidare bör övervägas att ta till vara den svenska yrkeskunskap som finns representerad bland arbetslösa genom att låta yrkesskickliga arbetslösa delta i vissa av Sveriges miljöprogram för Östersjöområdet. Sverige bör även öppna sina gränser för lärlingar från de baltiska staterna. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo692 yrkande 4 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande åtgärder i Östersjöregionen att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo692 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo611 yrkande 4 och 1993/1994:Jo683 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Koncessionsnämnden för miljöskydd (mom. 26)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet gör" och slutar med "av anslaget" bort ha följande lydelse:
Som utskottet ovan (res. 3) anfört är det, mot bakgrund av det mycket ansträngda statsfinansiella läget, nödvändigt att ålägga myndigheterna ett mer långtgående produktivitets- och effektivitetskrav än vad regeringen föreslår i årets budgetproposition. Utskottet ansluter sig därför till motion Jo692 yrkande 14 om en sänkning av anslaget med 300 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande Koncessionsnämnden för miljöskydd att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 14 till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 17 535 000 kr,
16. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling (mom. 30)
Max Montalvo (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Som utskottet ovan (res. 3) anfört är det, mot bakgrund av det mycket ansträngda statsfinansiella läget, nödvändigt att ålägga myndigheterna ett mer långtgående produktivitets- och effektivitetskrav än vad regeringen föreslår i årets budgetproposition. Utskottet ansluter sig därför till motion Jo692 yrkande 15 om en sänkning av anslaget med 600 000 kr. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo649 yrkande 14.
dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:
30. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo692 yrkande 15 och med avslag på motion 1993/94:Jo649 yrkande 14 till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 31 897 000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Jan Jennehag (v) anför:
Redovisning av medel från energibeskattningen
I samband med energiskatteomläggningen avsattes 500 miljoner kronor för att huvudsakligen användas för utveckling av energisektorn i miljövänlig riktning (prop. 1991/92:150, bilaga 1:5, FiU30, NU9y, rskr. 350). Enligt årets budgetförslag skall emellertid merparten av dessa medel anvisas för andra ändamål såsom biologisk mångfald, Miljö- och naturresursdepartementets förvaltningskostnader, lantmäteriverksamhet m.m. Ändamålen är i och för sig vällovliga men saknar samband med energisektorn. Endast 35 % av det totala beloppet om 500 miljoner kronor föreslås för ursprungligen avsedda ändamål. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om användning av medlen i enlighet med riksdagens tidigare beslut. Riksdagen bör således bifalla motion Jo649 yrkande 9 (Hemställan mom. 6).
Kommunernas miljöarbete
Kommunerna har under senare år ålagts alltmer omfattande uppgifter när det gäller miljöskyddsarbetet. Det är därför av vikt att de också tillförs resurser att utföra dessa uppgifter. Vänsterpartiet framhåller i andra motioner behovet av en stärkt kommunal ekonomi. Ett sätt är härvid att genom statsbidrag premiera kommuner som driver ett engagerat miljöarbete. Riksdagen bör därför bifalla motion Jo649 yrkande 5 om 15 miljoner kronor till att stödja kommunernas miljöarbete (Hemställan mom. 8).
En genomgång av de åtgärder som kommunerna vidtagit visar att de kommit olika långt i miljöskyddsarbetet. Trots att lagstiftningen kräver det, har många kommuner ännu inte upprättat t.ex. avfallsplaner. Regeringen bör få i uppdrag att utforma förslag om hur de kommuner som visat en lägre ambitionsnivå skall förmås driva miljöarbetet mer effektivt och kraftfullt. Undersökningar ger vid handen att det finns behov av en utökad miljötillsyn. Många verksamheter som ger upphov till negativ miljöpåverkan står i dag utanför samhällets tillsyn, och den kommunala verksamheten bör utövas även på detta område. Riksdagen bör således i enlighet med motion Jo649 yrkande 6 begära att regeringen redovisar en analys av möjligheterna att höja den kommunala ambitionsnivån inom miljöskyddsverksamheten (Hemställan mom. 8).
Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag
För Sveriges del är försurningen ett av de mest akuta miljöproblemen och situationen förvärras sakta men säkert. 14 000 sjöar och 120 000 km rinnande vatten beräknas vara skadade. Kalkningsprogrammet kan i dag omfatta endast 5 000 sjöar. Även om kalkning är en nödåtgärd i avvaktan på att källorna till miljöproblemen skall kunna angripas finns det ett stort behov både av nykalkning och upprepade kalkningsåtgärder i tidigare behandlade områden. Det kan konstateras ett stort kalkningsbehov i landets södra delar och att behovet av nykalkning är särskilt stort i Norrlands inland. Situationen är nu så allvarlig att det inom en nära framtid kommer att bli aktuellt med storskalig markkalkning. Sådan kalkning förutsätter emellertid ytterligare forskning på området. Innan effektiva miljöavgifter införs för de verksamheter som orsakar försurningen måste medel tas från statskassan. Vänsterpartiet anser att det belopp som regeringen anvisar för ändamålet är helt otillräckligt. Riksdagen bör därför bifalla motion Jo649 yrkande 16 om ytterligare 50 miljoner kronor för kalkningsverksamhet (Hemställan mom. 9).
Investeringar inom miljöområdet
Det saknas i dag tillräckliga medel för förvärv av värdefulla naturområden. Troligen finns behov av ökat skydd för de tidigare domänreservaten och även för annan mark i f.d. Domänverkets ägo. Med tillräckliga resurser skulle t.ex. det skyddsvärda område som Njakafjäll utgör ha kunnat skonas. Striden om Njakafjäll visar tydligt att vad som återstår av kommande budget knappast kommer att förslå för den framtida verksamheten. Riksdagen bör därför i enlighet med motion Jo649 yrkande 18 för detta ändamål anvisa 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag (Hemställan mom. 11).
Miljöforskning
En förutsättning för att vi skall kunna lösa miljöproblemen är ständigt fördjupade kunskaper, vilket gör miljöforskning till ett oerhört angeläget område. I Sverige satsas t.ex. 2,5 % av forskningsmedlen på denna forskning. Av jämförbara länder använder Nederländerna 3,8 %, Tyskland 3,4 % och Danmark 3 % av de samlade forskningsresurserna för miljöforskning. För fullföljande och utvecklande av intentionerna bakom FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro (UNCED) krävs ytterligare forskning. Vänsterpartiet föreslår därför en sammanlagd ökning av föreslagna medel med 30 miljoner kronor. Av detta belopp bör 2 miljoner kronor anvisas för forskning om den s.k. älgsjukan. Riksdagen bör således bifalla motion Jo649 yrkande 17 (Hemställan mom. 16).
Landskapsvårdande åtgärder
Genom riksdagens beslut våren 1990 om en ny livsmedelspolitik infördes en möjlighet för jordbrukare att under vissa förutsättningar erhålla ersättning för den landskapsvård som jordbruket delvis innebär. I samband med beslutet hävdade Vänsterpartiet att det för detta ändamål skulle behövas minst 500 miljoner kronor per år. Berörda myndigheter gör i dag den bedömningen att behovet uppgår till 350 miljoner kronor. Med tanke på det kärva budgetläget föreslår vi emellertid att anslaget höjs med 100 miljoner kronor. Riksdagen bör således bifalla motion Jo649 yrkande 19 (Hemställan mom. 18).
Sanering och återställning av miljöskadade områden
Stora områden i vårt land har förgiftats av utsläpp. Miljontals kubikmeter mark och sjöbotten läcker nu årligen tonvis med tungmetaller och klorerade organiska föreningar, en konsekvens av decenniers utsläpp från industrier och andra verksamheter. Den totala kostnaden för att sanera dessa områden kan komma att uppgå till 5 miljarder kronor. I förhållande till dessa enorma behov framstår de resurser som det är möjligt att avsätta via statsbudgeten som fullständigt otillräckliga. Riksdagen bör därför hos regeringen begära ytterligare förslag om finansiering av saneringsåtgärderna. Naturvårdsverket framhåller ett ökat behov av resurser för omhändertagande av kvicksilverhaltigt avfall. Enligt verket erfordras för detta ändamål 18 miljoner kronor medan regeringen föreslår endast 10 miljoner kronor. Mot bakgrund av det faktum att kvicksilver och kvicksilverföreningar är bland de giftigaste och mest långlivade ämnen som människan sprider och det stora problem som våra kvicksilverförgiftade sjöar utgör är regeringens njugghet på denna punkt obegriplig och skrämmande. Riksdagen bör därför i enlighet med Vänsterpartiets motion Jo649 yrkande 20 för detta ändamål anvisa 8 miljoner kronor utöver regeringens förslag (Hemställan mom. 21).
Miljöinsatser i Östersjöregionen
Regeringen anser det angeläget att Sverige fortsätter att ta sitt ansvar för åtgärdsprogrammet för Östersjön. Kostnaderna för programmet uppskattas till minst 150 miljarder kronor och de stiger för varje år. För ändamålet föreslår regeringen i årets budget 191,8 miljoner kronor, dvs. 0,0013 %! Visserligen skall kostnaderna bestridas av ett flertal länder, men med de resurser Sverige avsätter kommer det att ta flera tusen år att rädda Östersjön. Detta är naturligtvis oacceptabelt. Riksdagen bör därför bifalla Vänsterpartiets motion Jo649 yrkande 10 och för detta ändamål anvisa 200 miljoner kronor utöver regeringens förslag (Hemställan mom. 23).
Stockholms internationella miljöinstitut
Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) bedriver en mycket angelägen och uppmärksammad verksamhet som har betydelse även för u-länderna och för Östeuropa. Institutet främjar utvecklingen av ny teknik för en miljöanpassad och hållbar samhällsutveckling. Verksamheten har utökats och institutet har i dag kontor i bl.a. Estland. Regeringens bedömning att andra länder och organisationer kommer att ha intresse av att finansiera verksamheten kan i och för sig vara korrekt men utgör inte tillräcklig grund för att försvåra verksamheten genom alltför låga anslag. Visserligen finansieras en del av projektverksamheten av andra länder och organisationer, men grundfinansieringen bör ske via statsbudgeten. För att verksamheten skall kunna utvecklas ytterligare bör riksdagen bifalla Vänsterpartiets motion Jo649 yrkande 11 om 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag (Hemställan mom. 29).
Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
Enligt Vänsterpartiet bör 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag anvisas för forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Riksdagen bör därför bifalla motion Jo649 yrkande 14 (Hemställan mom. 30).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 6, 8, 9, 11, 16, 18, 21, 23, 29 och 30 borde ha hemställt:
6. beträffande redovisning av medel från energibeskattningen
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
8. beträffande kommunernas miljöarbete
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo649 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. beträffande bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 16 till Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 248 000 000 kr,
11. beträffande investeringar inom miljöområdet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo692 yrkande 10 och 1993/94:Jo694 yrkande 17 till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 290 445 000 kr,
16. beträffande miljöforskning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionerna 1993/94:Jo649 yrkande 17 och 1993/94:Jo670 och med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 11 till Miljöforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 187 000 000 kr,
18. beträffande landskapsvårdande åtgärder
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 19 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo692 yrkande 12 och 1993/94:Jo694 yrkande 16 till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr,
21. beträffande sanering och återställning av miljöskadade områden
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 20 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo692 yrkande 13 och 1993/94:Jo694 yrkande 2 till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 37 880 000 kr,
23. beträffande miljöinsatser i Östersjöregionen
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 10 till Miljöinsatser i Östersjöregionen för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 391 800 000 kr,
29. beträffande Stockholms internationella miljöinstitut
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 11 till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 22 000 000 kr,
30. beträffande forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1993/94:Jo649 yrkande 14 och med avslag på motion 1993/94:Jo692 yrkande 15 till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 52 497 000 kr.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1993/94:AU4y
Bilaga
Resurser till naturvård
Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att avge yttrande över motionerna 1993/94:Jo607 av Tuve Skånberg (kds), 1993/94:Jo653 av Sonia Karlsson m.fl. (s), 1993/94:Jo656 yrkande 5 av Inge Carlsson m.fl. (s), 1993/94:Jo661 av Kaj Larsson och Börje Nilsson (s), 1993/94:Jo693 yrkande 2 av Berndt Ekholm m.fl. (s) samt 1993/94:Jo694 yrkandena 3--6 och 35--37 av Ingvar Carlsson m.fl. (s).
Motionerna innehåller förslag om olika insatser på miljöområdet. I Jo653, Jo656 resp. Jo694 föreslås ökade anslag till Naturvårdsverket (SNV) för de angivna ändamålen, i övriga motioner förordas inget särskilt finansieringssätt.
Förslagen framgår av följande uppställning.
Motion Ändamål Belopp Finansiering ______________________________________________________________________________
Jo607 Stranderosionen i Ystad -
Jo653 Besöksanläggning vid Tåkern-Ombergsområdet + 8 mkr SNV:s ramanslag
Jo656, yrk. 5 Besöksanläggning vid Tåkern-Ombergsområdet + 8 mkr SNV:s ramanslag
Jo661 Stranderosion vid Löderups strandbad 7 mkr -
Jo693, yrk. 2 Våtmarker i Västsverige - SNV:s anslag för investeringar
Jo694, yrk. 3 Bullersanering + 100 mkr SNV:s ramanslag
Jo694, yrk. 4 Skötsel av naturområden, upprustning av leder + 35 mkr SNV:s ramanslag
Jo694, yrk. 5 Besöksanläggning Tåkern + 8 mkr SNV:s ramanslag
Jo694, yrk. 6 Stranderosion i Ystad + 7 mkr SNV:s ramanslag
Jo694, yrk. 35 Kväverening i kustnära + 100 mkr SNV:s ramanslag reningsverk
Jo694, yrk. 36 Reinvesteringar i kommunala + 200 mkr SNV:s ramanslag va-nätet
Jo694, yrk. 37 Investeringar i enskilda + 110 mkr SNV:s ramanslag avloppsanläggningar
Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra att utskottet självfallet är positivt till insatser på olika politikområden som leder till sysselsättning.
När det gäller de motioner som innefattar förslag om ytterligare medel på anslag som hör till jordbruksutskottets beredningsområde avstår utskottet från att yttra sig.
Rörande de övriga motionerna kan utskottet konstatera att motionärerna inte själva anvisar de arbetsmarknadspolitiska medlen eller andra resurser på arbetsmarknadsutskottets beredningsområde som finansieringskälla för de framlagda förslagen.
I vilken mån sådana resurser skall tas i anspråk måste avgöras efter en sedvanlig bedömning enligt gällande kriterier. Såvitt gäller arbetsmarknadsmedlen är den övergripande principen att utnyttjandet av resurserna bedöms från arbetsmarknadssynpunkt. De bör således enligt utskottets uppfattning inte ses som en resurs för andra i och för sig angelägna samhällsområden. Till detta kommer att det är AMS som fördelar resurserna för insatser i olika län efter det arbetsmarknadsläge som råder där.
I övrigt har utskottet inget att anföra med anledning av de i detta yttrande angivna motionerna.
Stockholm den 3 mars 1994
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Ingela Thalén
I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Kent Olsson (m), Berit Andnor (s) och Nils Nordh (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.