Statsbudgeten för budgetåret 1992/93 (jordbruksdepartementet)
Betänkande 1991/92:JoU12
Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU12
Statsbudgeten för budgetåret 1992/93 (jordbruksdepartementet)
Innehåll
1991/92 JoU12
NIONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag under jordbruksdepartementets huvudtitel som skall beredas av jordbruksutskottet. Följande delar av huvudtiteln bereds numera av andra utskott, nämligen Litt. E Rennäring m.m. (bostadsutskottet), Litt. H 1--2 Statens livsmedelsverk och Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. (lagutskottet), Litt. I Utbildning och forskning (utbildningsutskottet) och Litt. J Biobränslen (näringsutskottet).
På de flesta punkter tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna. Under anslaget D 9 erinrar utskottet om att riksdagen för ett år sedan beslutat om vissa regler för statsbidrag vid ombildning av fiskevårdsförening till fiskevårdsområdesförening. Riksdagens utfästelser härvidlag bör hållas, framhåller utskottet. För den händelse bidrag enligt gällande regler inte skulle rymmas för utbetalning under anslaget bör regeringen därför återkomma med förslag om ytterligare anslag.
Utskottet har icke övertygats om att den väg som anvisats i propositionen för rationalisering av utsädeskontrollen är den rätta. Regeringen bör därför låta ytterligare utreda förutsättningarna för en lösning som medverkar till ökad konkurrens.
Regeringens förslag i övrigt tillstyrks. Vissa jordbrukspolitiska frågor (bl.a. stöd till jordbruket i norra Sverige och livsmedelsstatistik) behandlas i utskottets betänkande 1991/92:JoU15.
Till betänkandet har fogats sex reservationer, tre särskilda yttranden och en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 10 föreslagit
A. Jordbruksdepartementet m.m.
(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 482 000 kr.
(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 521 000 kr.
(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 9 313 000 kr.
(A 4) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 33 000 000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) 1. att riksdagen godkänner de övergripande målen för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde i enlighet med vad som förordats,
(B 1) 2. att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 127 045 000 kr.
(B 2) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5000000 kr.,
(B 2) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 842 000 kr.
(B 3) 1. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93,
(B 3) 2. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
(B 4) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 19928000 kr.
(B 5) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
(B 6) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 000 000 kr.
(B 7) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 435 000 000 kr.
(B 9) att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 538 000 kr.
(B 10) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 1 600 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
(B 10) 2. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret 1990/91 under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 150 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
(B 10) 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen,
(B10) 4. att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 335 502 000 kr.
(B 11) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29 785 000 kr.
(B 12) att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 24 500 000 kr.
(B 13) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 4 300 000 kr.,
(B 13) 2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4300000 kr.
C. Skogsbruk
(C 1) 1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 40 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
(C 1) 2. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(C 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 310 080 000 kr.
(C 3) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(C 4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 139 800 000 kr. till skogsvård m.m.,
(C 4) 2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 142 492 000 kr.
(C 5) att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 962 000 kr.
(C 6) att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 868 000 kr.
D. Fiske
(D 1) att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 55 816 000 kr.
(D 2) att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 541 000 kr.
(D 3) att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(D 4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 9 388 000 kr.,
(D 4) 2. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 388 000 kr.
(D 5) att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.
(D 6) att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(D 7) att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(D 8) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
(D 9) att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 174 000 kr.
F. Djurskydd och djurhälsovård
(F 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65 293 000 kr.
(F 3) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(F 4) att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 74 637 000 kr.
(F 5) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2217000 kr.
(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 357 000 kr.
(F 7) 1. att riksdagen godkänner målsättningen för verksamheten inom centrala försöksdjursnämnden i enlighet med vad som förordats under avsnittet Slutsatser,
(F 7) 2. att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 370 000 kr.
(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 51 766 000 kr.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(G 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
(G 2) att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3223000 kr.
(G 3) att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 628 000 kr.
(G 4--G 5) 1. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
G 4--G 5) 2. att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 268 000 kr.
(G 6) att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 900 000 kr.
(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.
H. Livsmedel
(H 3) 1. att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall vara den som förordats i avsnitten Fördjupad prövning och Slutsatser,
(H 3) 2. att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 3 646 000 kr.
(H 6) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
(H 6) 2. att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 179 000 000 kr.
(H 7) att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(H 8) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 13 229 000 kr.
Motioner
1991/92:Jo207 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om höjda djursjukvårdsavgifter.
1991/92:Jo212 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillfälligt stöd till pälsdjursuppfödningen.
1991/92:Jo216 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till trädgårdsnäringen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöförbättrande åtgärder inom trädgårdsnäringen.
1991/92:Jo217 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att främja biodlingen.
1991/92:Jo218 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att bistå svensk pälsdjursnäring i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Jo220 av Ingvar Eriksson m.fl. (m, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär snabba åtgärder för effektiv bekämpning av varroasmittade bin och beslutar om ekonomiska omprioriteringar i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Jo226 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen till Rådgivning och utbildning, främjande av ekologiskt lantbruk för budgetåret 1992/93 anvisar 10 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 39 785 000 kr.,
10. att riksdagen till investeringar i bättre djurmiljö för budgetåret 1992/93 anvisar 60 000 000 kr. på nytt anslag,
11. att riksdagen till ett särskilt åtgärdsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar 200 000 000 kr.,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av att satsa på kvinnors verksamhet,
14. att riksdagen medger att en rörlig kredit på 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av avgifter för avbytarverksamheten,
16. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m., för främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret 1992/93 anvisar 1 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 5300000 kr.
1991/92:Jo232 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utsädeskontrollens organisation och utformning.
1991/92:Jo234 av Åke Selberg och Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en redovisning av den framtida lösningen på avbytarverksamheten inom jordbruksnäringen.
1991/92:Jo301 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av aktiva åtgärder för att utveckla skogsbilvägnätet i Västernorrland.
1991/92:Jo303 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande skogskalkning.
1991/92:Jo304 av John Andersson (v) vari yrkas
1. att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 59 962 000 kr. till byggande av skogsvägar,
2. att riksdagen till stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag av 59 962 000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidraget bör kvarstå även kommande år.
1991/92:Jo306 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.
1991/92:Jo307 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till skogsbilvägar och fullföljandet av ÖSI.
1991/92:Jo308 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidraget till skogsbilvägar.
1991/92:Jo310 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta statsbidrag till skogsbilvägar innebärande att medel för ändamålet tas i anspråk från de infrastrukturpengar som frigörs vid försäljning av statliga företag.
1991/92:Jo311 av Owe Andréasson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 7 milj.kr. för fortsatt skogsmarkskalkning.
1991/92:Jo312 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anläggningsstöd vid plantering av blandbestånd av ädellöv- och barrskog inom ramen för omställningsprogrammet inom jordbruket.
1991/92:Jo313 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatta statsbidrag till skogsbilvägar innebärande att medel för ändamålet tas i anspråk från de infrastrukturpengar som frigörs vid försäljning av statliga företag.
1991/92:Jo314 av Åke Selberg och Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till skogsbilvägar.
1991/92:Jo315 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsbilvägar.
1991/92:Jo316 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Jo406 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av de framtida förutsättningarna för fiskets organisationer.
1991/92:Jo407 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till fiskarorganisationerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återbäring av bensinskattemedel till yrkesfisket.
1991/92:Jo413 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidraget till bildande av fiskevårdsområden.
1991/92:Jo420 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas
1. att riksdagen under anslag D 2 på jordbruksdepartementets område beslutar om ett oförändrat bidrag till fiskeorganisationer budgetåret 1992/93 inom ramen för anslaget Främjande av fiskerinäringen,
2. att riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheten att åstadkomma rättvisa förhållanden mellan olika bränsletyper för fiskerinäringen.
1991/92:Jo421 av Kjell Ericsson m.fl. (c, fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att stimulera kust- och insjöfisket.
1991/92:Jo423 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till allmän fiskevårdsavgift,
3. att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar 2 938 264 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 7 479 264 kr.,
4. att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 60000000 kr.,
5. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar 3 150 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 8324000 kr.
1991/92:Jo424 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en allmän fiskevårdsavgift i enlighet med utredning av Per Wramner.
1991/92:Jo425 av Leif Carlson och Bertil Danielsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjande av fiskerinäringen genom återbäring av bensinskatt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oförändrat bidrag till fiskeriorganisationerna med 914 000 kr. budgetåret 1992/93 genom omfördelning av budgeterade medel inom anslaget D 2.
1991/92:Jo428 av Christer Windén m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om rätt till bensinskatterestitution för licensierade yrkesfiskare med bensinmotorbåtar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av anslaget till Främjande av fiskerinäringen (nionde huvudtiteln, D 2).
1991/92:Jo432 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för statsbidrag för bildande av fiskevårdsområden samt framtida medelsbehov.
1991/92:Jo438 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag om införande av allmän fiskevårdsavgift.
1991/92:Jo501 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna att bistå svensk pälsdjursnäring med stöd i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Jo503 av Owe Andréasson och Ingegerd Sahlström (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om katastrofplaner och ersättningsfrågor för de bisamhällen som berörs av sjukdomar.
1991/92:Jo514 av Gudrun Norberg m.fl. (fp, s, m, c, kds, nyd, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt behörighet för frökontrollanstalten i Örebro att analysera och statsplombera utsäde.
1991/92:Jo515 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt behörighet för de lokala frökontrollanstalterna att statsplombera bruksutsäde.
1991/92:Jo517 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ej nu höja djursjukvårdsavgifterna,
3. att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar 16 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 90 637 000 kr.
1991/92:Jo522 av Carl G Nilsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nuvarande statsplomberingssystem inte förändras till stickprovssystem i avvaktan på en harmonisering med EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erfarenheterna från de förändringar som infördes 1984 och som gav handeln möjlighet att sälja och leverera utsäde innan slutanalys föreligger följs upp, innan statsplomberingssystemet förändras till stickprovssystem,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de lokala frökontrollanstalterna under respektive hushållningssällskaps huvudmannaskap ges fortsatt behörighet att statsplombera bruksutsäde,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den för de lokala frökontrollanstalterna geografiska begränsningen upphör,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de lokala frökontrollanstalternas skyldighet att följa den av SUK fastlagda analystaxan slopas.
1991/92:Jo523 av Jan Fransson och Åke Selberg (s) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om höjning av djursjukvårdsavgiften och att omfördelning av medel sker i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Jo676 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen anförts om statens ansvar och fortsatt anslag till Hammenhögs Frö.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
I anslutning till vissa punkter i budgetförslaget har utskottet anordnat utfrågning med företrädare för jordbruksverket, skogsstyrelsen ock naturvårdsverket samt uppvaktats av företrädare för Sveriges Veterinärförbund, Föreningen Sveriges Spannmålshandlare och Frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping. Utskottet har även mottagit skrivelser i samband med ärendebehandlingen.
Utskottet
1. Jordbruksdepartementet m.fl. anslag (A 1--A 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A1--A 4 (s.19--21).
2. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Statens jordbruksverk skall verka för en positiv utveckling av jordbruksnäringen, trädgårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som tar hänsyn till kraven på en god miljö, en god hushållning med naturresurserna, ett gott djurskydd och en regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift att dels handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade omställningen, dels att följa utvecklingen inom sitt område med anledning av detta.
I propositionen konstateras att riksdagsbeslutet (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) om en ny livsmedelspolitik ligger fast. Jordbruksverkets verksamhetsinriktning och övergripande mål skall enligt jordbruksministern vara oförändrade. Jordbruksverket skall verka för en positiv utveckling av de areella näringarna i enlighet med den nya livsmedelspolitiken. För budgetåret 1992/93 föreslår jordbruksministern ett ramanslag på 127045000kr. för jordbruksverket.
Motionerna
I motion Jo226 (v) yrkas att riksdagen till investeringar i bättre djurskyddsmiljö för budgetåret 1992/93 anvisar 60 milj.kr. på nytt anslag (yrkande 10). Den nya djurskyddslagen ställer större krav på anpassning av bl.a. animalieproduktionen så att husdjurens naturliga behov tillgodoses. Samtidigt befinner sig jordbruket i en svår omställningsperiod och lågkonjunktur råder. Investeringar i bättre djurmiljö bör därför underlättas. Den dåvarande lantbruksstyrelsen arbetade under ett antal år med ett särskilt stöd för landsbygdsutveckling inom stödområdet. Enligt motionärerna har detta stöd fungerat mycket bra, och därför bör riksdagen till ett särskilt åtgärdsprogram för landsbygdsutveckling i hela landet för budgetåret 1992/93 anvisa 200 milj.kr. (yrkande11). Inom ramen för detta åtgärdsprogram bör tidigare stöd till kvinnors verksamhet, som utgått inom ramen för det särskilda åtgärdsprogrammet, få en fortsättning och utökas (yrkande 12).
I flera motioner konstateras att den svenska pälsdjursnäringen befinner sig i en ekonomisk kris. Enligt motionärerna bör därför staten under en övergångstid medverka till att förutsättningarna för näringens överlevnad förbättras. Enligt motion Jo212 (s) bör ett tillfälligt statligt stöd införas för att förhindra ytterligare företagsnedläggningar. Enligt motionerna Jo218 (m) och Jo501 (c) bör möjligheterna att bistå pälsdjursnäringen utredas.
Enligt motion Jo217 (v) finns ett stort behov av åtgärder för att främja biodlingen. Enligt motionären utgör förändringar i skattereglerna samt tillgång till medel för landsbygdsutveckling och småskalig livsmedelsförädling exempel på olika sätt att främja denna näring.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker den inriktning och de övergripande mål för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde som föreslås i propositionen.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om ett ramanslag på 127045000kr.
Utskottet har tidigare framhållit att djurmiljön i animalieproduktionen måste förbättras och anpassas till kraven i den nya djurskyddslagen (se 1990/91:JoU22). Enligt de beräkningar som tidigare utförts av berörda myndigheter har jordbruksföretagen totalt sett endast i marginell omfattning belastats med kostnader för bl.a. åtgärder som krävs enligt djurskyddslagen. De krav som riksdagen i samband med antagandet av lagen ställt på animalieproduktionen får dock genomslag successivt under en övergångstid fram till utgången av år 1998. Kostnaderna kommer således att öka vartefter de nya reglerna i djurskyddslagen träder i kraft. Med hänsyn till det statsfinansiella läget är utskottet dock inte berett att förorda ett särskilt investeringsbidrag för de ändamål som anges i motion Jo226 yrkande 10. Motionen avstyrks således i berörd del.
Med anledning av det i motion Jo226 framförda kravet på medel till ett särskilt åtgärdsprogram för landsbygdsutveckling m.m. vill utskottet anföra följande. I propositionen konstateras att statens jordbruksverk skall verka för en positiv utveckling av de areella näringarna och härvid bl.a. främja en regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Den nya livsmedelspolitiken ställer nya krav på jordbrukaren som företagare. I riksdagsbeslutet om livsmedelspolitiken anfördes att rådgivnings- och utbildningsinsatserna är av grundläggande betydelse i omställningsprocessen i jordbruket. Enligt propositionen (s. 34) skall utbildningsinsatserna prioriteras. Insatserna för rådgivning och utbildning skall under kommande år ha sin tyngdpunkt i utbildning i verksamhet för ny sysselsättning och ny markanvändning. Därigenom får arbetet en långsiktig inriktning mot kunskapsutveckling på landsbygden. Av propositionen framgår vidare att ca 20 % av tilldelade medel för rådgivning och utbildning använts för att genomföra utvecklingsprojekt inom olika områden. Bl.a. har särskilda insatser på detta område gjorts för kvinnor i jordbruket. I detta sammanhang bör även uppmärksammas att av de medel (15milj.kr.) för försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder som regeringen disponerar under tionde huvudtiteln (arbetsmarknadsdepartementet) har drygt en tredjedel beviljats utvecklingsprojekt för ungdomar och kvinnor på landsbygden. När det gäller det regionalpolitiska företagsstödet uppgår kvinnornas andel av sysselsättningsökningen till ca 30 %. En kvoteringsregel säger att minst 40 % av antalet nya arbetstillfällen skall förbehållas vartdera könet. På regeringens uppdrag har länsarbetsnämnderna i stödområdena utarbetat handlingsplaner för att öka kvinnoandelen (prop. 1991/92:100, bil. 11 s. 34 och 41). Utskottet erinrar dessutom om att riksdagen i samband med beslutet om den nya livsmedelspolitiken våren 1990 under tionde huvudtiteln (arbetsmarknadsdepartementet) väsentligen utökade de regionalpolitiska medel som är avsedda för glesbygdsstöd och regional projektverksamhet (1989/90:AU13, rskr. 346). I förslaget som låg till grund för beslutet (prop. 1989/90:146) framhölls bl.a. att det var naturligt att denna utökning av medlen gick till s.k. kombinationsföretag där jordbruket ingår som en del. Härigenom förväntades att intentionerna med det tidigare s.k. åtgärdsprogrammet för jordbruket i norra Sverige skulle kunna fullföljas och utvecklas. Förstärkningen av ifrågavarande anslag var inte begränsat i tiden. Utskottet vill i detta sammanhang understryka betydelsen av att ifrågavarande medel används för avsett ändamål. Utskottet utgår ifrån att den kommande utvärderingen av det livsmedelspolitiska beslutet även omfattar nu nämnda förstärkning av det regionalpolitiska stödet.
Utskottet anser att jord- och skogsbruk är mycket viktiga näringar för landsbygden och dess utveckling. En stor del av den samlade regionalpolitiken utgörs av landsbygdsinsatser vars inriktning är sådan att landsbygdens resurser och utvecklingsmöjligheter skall kunna tas till vara. För att nå detta mål är det enligt utskottets mening väsentligt att finna former för hur företagen i dessa områden skall kunna drivas vidare. Utskottet vill även betona betydelsen av sektorssamordning för att de regionalpolitiska målen skall kunna uppnås. Detta gäller bl.a. omställningen av jordbruket, satsningen på utbildning, kommunikationer osv. Ansvaret för den centrala samordningen ligger på den nyligen inrättade glesbygdsmyndigheten som har att verka för förbättringar av glesbygds- och landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden i olika delar av landet. Utskottet är inte berett att tillstyrka ytterligare medel för landsbygdsutveckling i enlighet med vad som anförts i motion Jo226. De nu redovisade insatser som görs för ett främjande av landsbygdens utveckling är i allt väsentligt ägnade att tillgodose syftet med motion Jo226 yrkandena 11 och 12. Yrkandena bör därmed inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat och avstyrkt motioner om olika former av stöd till pälsdjursnäringen (senast 1990/91:JoU22 s. 24). Vid sistnämnda tillfälle hänvisade utskottet till det rådande statsfinansiella läget och förklarade sig inte berett att föreslå att en viss näring erhåller statligt stöd. Utskottet vidhåller sin uppfattning i detta avseende och avstyrker därmed motionerna Jo212, Jo218 och Jo501.
I likhet med vad som anförs i motion Jo217 anser utskottet det önskvärt att biodlingen kan bevaras på nuvarande nivå. Utskottet, som tidigare betonat biodlingens betydelse vid en omställning av jordbruket (1989/90:JoU25, s. 140), anser emellertid att syftet med motionen bör kunna tillgodoses utan någon åtgärd från riksdagens sida. Det kan tilläggas att biträdande finansministern i ett frågesvar den 15 oktober 1991 beträffande skattskyldighet för biodling bl.a. framhöll att ambitionen att ändra skattelagstiftningen i en riktning som minskar krångel och byråkrati och förenklar tillämpningen både för skattskyldiga och för dem som har att hantera skattelagstiftningen kunde ge anledning att se över gränsdragningen i detta sammanhang. Utskottet förutsätter att regeringen i annat sammanhang återkommer till riksdagen med förslag i enlighet med biträdande finansministerns frågesvar. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo217 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
3. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 2 (s. 24f)
4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 3)
Propositionen
Jordfonden används för att betala länsstyrelsernas (lantbruksenheternas) kostnader för fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på lantbrukets område. Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Därvid skall eftersträvas att från regionalpolitisk synpunkt ändamålsenliga företag bildas.
Med tanke på jordfondens ansträngda likviditet bör enligt jordbruksministern en rörlig kredit på 35 milj.kr. ställas till jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93. Härigenom behålls en beredskap för inlösen av fastigheter enligt jordförvärvslagen samt inlösen av fastigheter från skuldtyngda jordbrukare. Anslaget förs upp med oförändrat belopp, 1 000 kr.
Motionen
Enligt motion Jo226 (v) yrkande 14 har fastighetspriserna stigit kraftigt under 1980-talet. Jordfonden har inte förstärkts i motsvarande grad och därigenom har fonden urholkats. Enligt motionärerna bör en rörlig kredit på 50milj.kr. ställas till jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93.
Utskottets överväganden
Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, delar jordbruksministerns bedömning att en rörlig kredit på 35 milj.kr. bör ställas till jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93. Utskottet avstyrker därmed motion Jo226 yrkande 14.
5. Täckande av förluster av statlig kreditgaranti m.fl. anslag (B4--B6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B4, B 5 och B 6 (s. 26--28)
6. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (B 7)
Propositionen
De sociala åtgärder som finansieras under detta anslag är avbytarverksamhet, företagshälsovård, socialförsäkringsskydd och produktionsanpassningsåtgärder. Jordbruksministern, som föreslår att ett förslagsanslag på 435000000kr. anvisas, avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag till definitiv fördelning.
Motionerna
Enligt motion Jo226 (v) är en väl fungerande avbytarverksamhet till en godtagbar kostnad en förutsättning för att jordbruk skall kunna bedrivas under rimliga villkor. Avbytarverksamheten bidrar även till att skapa sysselsättning. Många jordbrukare drar sig dock för att anlita avbytare på grund av de höga kostnaderna. Särskilt små jordbruksföretag drabbas av den i förhållande till intäkterna höga kostnaden. En omfördelning bör ske så att mindre jordbruksföretag får betala en lägre avgift för avbytarverksamheten (yrkande 15). Enligt motion Jo234 (s) får det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 inte medföra en försämring för jordbruksföretagen på det sociala området. För att trygga avbytarverksamheten när avregleringen är helt genomförd år 1995 måste medel tillföras på annat sätt. Verksamheten borde upprätthållas utan att medel tillförs via statskassan, men enligt motionärerna är det ovisst om så är möjligt. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att redovisa den framtida lösningen på avbytarverksamheten inom jordbruksnäringen.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 29).
Avbytarverksamheten har till syfte att möjliggöra för animalieproducenterna att till rimlig kostnad få ersättare vid semester och sjukdom. Kostnaderna för avbytartjänsten finansieras till en tredjedel av kunderna, dvs. lantbrukarna, och till två tredjedelar av budgetmedel.
Enligt riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik skall ändamålen under detta anslag även tills vidare finansieras av budgetmedel. Möjligheterna att på sikt överföra ansvaret till jordbruksnäringen skall dock övervägas. Jordbruksutskottet förutsatte därvid att ett kommande förslag i enlighet härmed skulle redovisas för riksdagen (1989/90:JoU25 s. 98). Regeringen har den 14 mars 1991 beslutat utreda den framtida finansieringen av vissa sociala åtgärder för jordbrukare (dir. 1991:16, dir. 1991:108). Utredningsuppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1992.
Utskottet delar i stor utsträckning synpunkterna i motion Jo234 angående avbytarverksamhetens betydelse. En fungerande avbytarverksamhet är en av förutsättningarna för att animalieproduktionen skall kunna upprätthållas i stora delar av vårt land. Verksamheten är dessutom av stor betydelse för rekryteringen av unga företagare. Ett överförande av ansvaret för finansieringen till jordbruksnäringen får därför inte innebära att den från social synpunkt så väsentliga avbytarverksamheten äventyras. Enligt utskottets mening bör verksamheten upprätthållas på sin nuvarande nivå. Utskottet anser det dock lämpligt att avvakta resultatet av den fortsatta beredningen i denna fråga och föreslår därför att motion Jo234 lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att även motion Jo226 yrkande 15 lämnas utan vidare åtgärd.
7. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (B 9)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 9 (s. 30)
8. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 10)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B10 (s. 30--34).
Beträffande bemyndigandet för regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen anser utskottet det lämpligt att bemyndigandet begränsas till ett belopp på högst 2500000000 kr.
9. Rådgivning och utbildning (B 11)
Propositionen
I propositionen konstateras att de i enlighet med det livsmedelspolitiska beslutet utökade rådgivnings- och utbildningsinsatserna under omställningsperioden är mycket angelägna. Enligt jordbruksministern bör programmet för rådgivning och utbildning fullföljas. Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslås dock att anslaget förs upp med 29785000kr., vilket innebär en besparing på 10 milj.kr.
Motionen
I motion Jo226 (v) yrkas att riksdagen till rådgivning och utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar 10 milj.kr. utöver regeringens förslag i syfte att stimulera det ekologiska lantbruket (yrkande 8). Det långsiktiga målet för jordbruket måste vara ekologisk anpassning. Enligt motionärerna kräver detta en övergång till alternativ odling och högt ställda miljökrav på det konventionella jordbruket. Den föreslagna höjningen av anslaget kan enligt motionärerna användas bl.a. till marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och studieverksamhet.
Utskottets överväganden
Den nya livsmedelspolitiken ställer nya krav på jordbrukaren som företagare. Därför har bl.a. utbildningsinsatser prioriterats. Enligt jordbruksverkets anslagsframställning för budgetåret 1992/93 skall insatserna för rådgivning och utbildning under kommande år ha sin tyngdpunkt i utbildningar för företagsledning, marknadsföring och marknadsfrågor samt verksamhet för ny sysselsättning och ny markanvändning. Programmet får därigenom en långsiktig inriktning mot kunskapsförnyelse och företagsutveckling på landsbygden. Programmets inriktning möjliggör även en kunskapsuppbyggnad som stimulerar övergång till alternativ odling. Utskottet konstaterar att verksamhetens inriktning i betydande utsträckning torde kunna tillgodose de ändamål som redovisas i motion Jo226 utan att särskilda medel anvisas enligt motionen. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion Jo226 yrkande 8. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om den pågående översynen av den statliga rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen. Översynen skall vara klar senast den 1 juli 1992.
10. Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. (B 12) Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 12 (s.35f).
11. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. (B13)
Propositionen
I propositionen föreslås en oförändrad ram till trädgårdsnäringens rationalisering, dvs. 4,3 milj.kr. för budgetåret 1992/93. En mindre del av anslaget, 0,7 milj.kr. för budgetåret 1991/92, har använts för främjande av trädgårdsnäringen. Som redovisats i proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken bör branschstöd i princip upphöra. Bidraget för främjande av trädgårdsnäringen bör därför avvecklas. Med hänsyn till betydelsen av att stimulera strukturförändringar inom trädgårdsnäringen inför ett EG-medlemskap bör bidraget till trädgårdsnäringens rationalisering behållas t.o.m. budgetåret 1992/93. En utredning om den svenska trädgårdsnäringen skall tillsättas. Bl.a. skall näringens produktions- och konkurrensförhållanden i såväl ett nationellt som internationellt perspektiv utredas.
Motionerna
Enligt motion Jo216 (c) yrkande 1 kommer efterfrågan på bidraget för främjande av trädgårdsnäringen även i fortsättningen att vara stort. Det kan vara mindre lämpligt att förändra det statliga stödet innan den aviserade översynen av trädgårdsnäringen genomförts. Det bör därför finnas beredskap att stödja näringen ytterligare. Enligt motionärerna är det vidare rimligt att även trädgårdsnäringen får tillgång till medel för miljöförbättrande åtgärder. Härigenom skulle rådgivning och metoder kunna inriktas på att reducera utsläppen av bl.a. kemikalier, näring samt stoft och svavel från uppvärmningsanläggningar. Frågan bör uppmärksammas av den nu aviserade utredningen (yrkande 2). Enligt motion Jo226 (v) yrkande 16 bör riksdagen avvisa regeringens förslag om ett slopande av bidraget till främjande av trädgårdsnäringen. Till bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering för främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret 1992/93 bör anvisas 1milj.kr. utöver regeringens förslag eller sammanlagt 5300000kr. Behovet av sådana åtgärder är stort och ansökningarna överstiger vida de tilldelade resurserna.
Utskottets överväganden
Regeringen har nu fattat beslut om direktiv till utredningen om trädgårdsnäringens framtid och utvecklingsmöjligheter (dir. 1992:23). Utredningen skall vara klar den 1 november 1992. I avvaktan på resultatet av utredningen anser utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något riksdagsuttalande med anledning av motion Jo216. Motionen avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidragsram för bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och avstyrker motion Jo226 yrkande 16.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning under detta anslag.
12. Skogsvårdsorganisationen m.fl. anslag (C 1--C 3)
Propositionen
Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna. Skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas uppgifter och organisation m.m. framgår av förordningen (1988:855) med instruktion för skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.
Under anslaget C 1 tas upp ett formellt belopp av 1000kr. till skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamheten.
Skogsstyrelsen har lämnat en fördjupad anslagsframställning inför perioden 1992/93--1994/95. Däri anges behov av en rad prioriteringar och ändringar av verksamhetens inriktning. I propositionen erinrar jordbruksministern om att skogspolitikens mål och medel för närvarande utreds av 1990 års skogspolitiska kommitté (Jo 1990:03). Kommittén skall redovisa sina förslag senast den 31 augusti 1992. I avvaktan på resultatet av kommitténs arbete bör enligt propositionen någon treårsbudget för skogsstyrelsen inte läggas fast. Någon ändring av verksamhetsinriktningen bör således inte ske för närvarande.
Skogsstyrelsens verksamhet med övervakning av skogsskador och försöksverksamhet med skogsmarkskalkning (vilken hittills redovisats under miljödepartementets budget) bör enligt propositionen i fortsättningen finansieras över denna huvudtitel. Anslaget C 2 för myndighetsuppgifter bör under budgetåret 1992/93 räknas upp med 6177000kr. för övervakning av skogsskador och med 8077000kr. för försöksverksamhet med skogsmarkskalkning. Sammanlagt innebär jordbruksministerns förslag att anslaget räknas upp med närmare 32 milj.kr. till drygt 310 milj.kr.
Under anslaget C 3 Skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet meddelar jordbruksministern att skogsstyrelsen omfattas av en försöksverksamhet som innebär en ny beslutsordning och en förändrad finansieringsmodell för finansiering av investeringar i anläggningstillgångar. Denna verksamhet presenteras i finansdepartementets budgetbilaga. För sina investeringar i anläggningstillgångar beräknas skogsstyrelsen ta upp lån i riksgäldskontoret. Några särskilda investeringsmedel behöver inte tas upp i statsbudgeten.
I propositionen erinras vidare om att skogsvårdsavgiften enligt riksdagens beslut hösten 1991 har halverats den 1 januari 1992 för att helt avvecklas den 1 juli 1992 (prop. 1991/92:60, JoU3y, SkU10, rskr. 97). Bidraget till anläggning av skogsfröplantager finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Som ett led i de samlade besparingarna på statsbudgeten föreslår jordbruksministern att anslaget för bidrag avvecklas helt redan fr.o.m. nästa budgetår.
Motionerna
I motionerna Jo303 (c) och Jo311 (s) framförs kritik mot att skogskalkningen icke erhåller ökade medel jämfört med innevarande budgetår. Enligt den förra motionen bör storskalig kalkning drivas på bredden tills de försurande utsläppen minskats dramatiskt. I sistnämnda motion yrkas att riksdagen anslår ytterligare 7 milj.kr. för fortsatt skogsmarkskalkning (yrkande 1) samt att medel omfördelas från naturvårdsverkets anslag (yrkande 2; behandlas i bet. 1991/92:JoU13).
Utskottets överväganden
Kalkningsfrågan behandlades utförligt av utskottet i samband med 1991 års miljöpolitiska beslut. Utskottet erinrade då om att skogsstyrelsen startat en praktisk försöksverksamhet år 1990 för att få beredskap för ett framtida storskaligt kalkningsprogram. Försöksverksamheten har i första hand lokaliserats till områden i sydvästra Sverige med hög belastning av sur deposition. Utskottet bedömde att skogsmarkskalkning i större omfattning skulle komma att behövas i de mest utsatta områdena. Det slutliga ställningstagandet borde dock göras när resultatet av försöksverksamheten redovisats under 1992. I avvaktan på detta borde verksamheten drivas vidare i minst samma omfattning som den då pågående. Beträffande den långsiktiga finansieringen av skogsmarkskalkning borde den skogspolitiska utredningen få i uppdrag att lämna förslag. Riksdagen gjorde utskottets uttalande till sitt i ett tillkännagivande till regeringen. Samtidigt ökade riksdagen anslaget till åtgärder mot försurningen med 20 milj.kr., utöver den av regeringen föreslagna ökningen med 44 milj.kr., till sammanlagt 196,5 milj.kr. (prop. 1991/92:90, JoU 30 s. 143, 253, rskr. 338).
Regeringen har lämnat tilläggsdirektiv (Dir. 1991:99) till skogspolitiska kommittén i enlighet med riksdagsbeslutet. Den av riksdagen beslutade ökningen av kalkningsanslaget har i sin helhet tillförts naturvårdsverkets kalkningsverksamhet.
Skogsstyrelsen framhåller i sin anslagsframställning att kalkningens effekter bör kunna avläsas inom ett par år i t.ex. markvattenprover och humusprover. Full effekt på mineraljorden nås troligen inte förrän efter ca 10 år. Även eventuella effekter på avrinningsvatten, skogsproduktion och skogsskador är av långsiktig karaktär. För att effektkontrollen skall ge riktiga värden måste därför mätprogrammet fortsätta även sedan den treåriga försöksperioden avslutats.
Utskottet konstaterar således att regeringen och berörda myndigheter mycket nära följer utvecklingen av försurningsläget och de åtgärder som bör vidtas. I avvaktan på kommande utvärdering av skogsstyrelsens försöksverksamhet och på den skogspolitiska kommitténs bedömningar saknas enligt utskottets mening anledning att frångå regeringens bedömningar. Riksdagen bör alltså bifalla regeringens förslag och avslå motionerna Jo303 och Jo311 yrkande 1.
Utskottet har heller ingen erinran mot regeringens förslag under C3.
13. Bidrag till skogsvård m.m. (C 4)
Propositionen
Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd, vissa natur- och kulturvårdsåtgärder, ädellövskogsbruk och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslaget och eventuella kostnader för ersättningar då tillstånd förvägras till avverkning i fjällnära skog, enligt 19c§ skogsvårdslagen (1979:429).
Jordbruksministern anför att kostnaderna för bidrag till anläggning av ädellövskog har ökat, och han föreslår att ramen härför räknas upp med 0,8 milj.kr. till 15,8 milj.kr.
Anslagsposten till översiktliga skogsinventeringar (ÖSI) finansieras helt med skogsvårdsavgiftsmedel. Finansieringskällan bortfaller i huvudsak fr.o.m. budgetåret 1993/94. Jordbruksministern föreslår att anslagsposten till dessa inventeringar redan nu minskas med 11 milj.kr. som ett led i besparingsarbetet. För budgetåret 1992/93 tas upp en sammanlagd ram av 139,8 milj.kr. för bidrag till skogsvård. För utbetalning under anslaget beräknas knappt 142,5 milj.kr.
I sammanhanget tar jordbruksministern även upp frågan om anslaget Bidrag till skogsbrukarnas trygghetsförsäkring. Bidraget finansieras helt med skogsvårdsavgiftsmedel. Denna finansieringsmöjlighet upphör nu. Som ett led i besparingsarbetet bör bidraget avvecklas helt redan fr.o.m. nästa budgetår. Reserverade medel under anslaget vid utgången av budgetåret 1991/92 bör få användas för avsett ändamål.
Motionerna
I motion Jo307 (s) framhålls att ÖSI-verksamheten visat sig ge positiva effekter genom att materialet har utnyttjats inte bara av skogsvårdsorganisationen utan också av bolag, skogsägarföreningar, länsstyrelser, kommuner m.fl. samt naturligtvis av markägarna. Den kunskap om skogstillståndet som på detta sätt samlats in har också visat sig vara ovärderlig när nu sumpskogar och nyckelbiotoper skall lokaliseras och beskrivas. Nu återstår det inte många år och hektar förrän det första omdrevet är klart. Det vore olyckligt om den föreslagna neddragningen av anslaget skulle få till följd att ÖSI kanske inte ens kan fullföljas i sitt första omdrev. Detta bör dock fullföljas och det inom den från början avsedda tidsperioden t.o.m. 1994, anför motionärerna.
I motion Jo312 (m) behandlas frågan om anläggningsstöd vid plantering av blandbestånd av ädellöv- och barrskog inom ramen för jordbrukets omställningsprogram. Motionärerna anser att det finns många goda skäl för att anläggningsstöd borde utgå även vid plantering av blandbestånd som syftar till ädellövsbestånd. Det är inte onormalt att ända upp till 75 % barrinslag används vid t.ex. anläggning av ekskog, framhåller motionärerna. I blandbestånd bok/lärk kan man dock acceptera 30 % barrinblandning. Anläggningsstödet och ädellövskogsbidraget bör enligt motionen utgå i proportion till blandningsförhållandet ädellöv/barr.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att den skogspolitiska kommittén har att överväga den fortsatta skogspolitiken och de finansieringsproblem som uppstår när skogsvårdsavgiften avskaffas. Utskottet har under en följd av år framhållit betydelsen av den översiktliga skogsinventeringen. Som framgår av propositionen finansieras denna helt med medel från skogsvårdsavgiften. Utskottet delar regeringens mening att det är rimligt att något dra ner på anslaget till ÖSI med hänsyn till kommitténs arbete och till den ansträngda budgetsituationen. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion Jo307 i denna del.
Med anledning av motion Jo312 får utskottet anföra följande.
Med ädellövskog enligt ädellövskogslagen (1984:119) avses i detta sammanhang skogsbestånd som utgörs av lövträd till minst 70 % och av ädla lövträd till minst 50 % och vars areal är minst ett halvt hektar.
Riksdagen beslöt i samband med 1990 års jordbrukspolitiska reform att anläggningsstöd i samband med omställning av jordbruksmark skall utgå till anläggning av lövskog, men inte till barrskog. Med anledning av en motion om bidrag till plantering av blandskog bestående av ädellöv och barr uttalade riksdagen för ett år sedan att reglerna om anläggningsstöd bör anpassas efter de bidragsregler som avser anläggning av ädellövskog enligt ädellövskogslagen. Det anförda skulle ej innebära någon ändring av inriktningen av riksdagens tidigare beslut om anläggningsstöd. (1990/91:JoU22 s. 38, rskr. 202). Med anledning av uttalandet medges numera att anläggningsstöd i samband med omställning av åkermark kan utgå även vid anläggning av ädellövskog med inblandning av högst 30 % barrträd (SFS 1991:1177).
Utskottet erinrar om att syftet med anläggningsstödet delvis är att åstadkomma en från naturvårdssynpunkt önskvärd variation i landskapsbilden. Detta syfte låg till grund för riksdagens beslut år 1990 att icke medge anläggningsstöd vid plantering av barrskog på omställd åkermark. Reglerna för anläggningsstöd skiljer sig väsentligt från ädellövskogslagens regler. Ädellövskogslagen syftar till att bevara landets ädellövskogar för framtiden. Stöd enligt lagen ges såväl till anläggning av skog som till åtgärder efter hand för att det nya beståndet skall uppnå tillfredsställande täthet och beskaffenhet. Som allmänt villkor för stöd gäller bl.a. att en fastställd arbetsplan följs. Anläggningsstödet å andra sidan utgör ett engångsbidrag i jordbrukets omställningsprogram. Det är inte förenat med någon uppföljning. Markägaren får dock inte bryta mot villkoren för anläggningen under tio år. Schablonerna för bidrag enligt respektive författningar skiljer sig också väsentligt. Det finns dock, i den mån anslagen förslår, möjlighet att kombinera stöd enligt ädellövskogsförordningen och anläggningsstöd.
Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl att med anledning av motion Jo312 föreslå någon ändring av bestämmelserna om anläggningsstöd. För det fall att regeringen finner ytterligare utredning önskvärd har den möjlighet att hänvisa frågan till jordbrukets omställningskommission (Dir. 1991:97).
14. Stöd till byggande av skogsvägar (C 5)
Propositionen
Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt förordningen (1979:792; omtryckt 1988:1000) om statligt stöd till skogsbruket.
Jordbruksministern konstaterar att hela anslaget finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Möjligheten att lämna nya bidrag för detta ändamål bör upphöra redan fr.o.m. nästa budgetår som ett led i besparingsarbetet. Utbetalningarna under anslaget för nästa budgetår beräknas till knappt 40 milj.kr.
Motionerna
I flera motioner riktas kritik mot regeringens förslag att statsbidragen till byggande av skogsvägar skall upphöra. I motion Jo307 (s) framhålls att från samhällsekonomisk synpunkt, och inte minst av natur- och kulturminnesvårdsskäl, är ett fortsatt statligt stöd till skogsvägbyggande lönsamt både för samhället och skogsbruket. I avvaktan på den skogspolitiska kommitténs ställningstagande bör vägstödet för budgetåret 1992/93 vara oförändrat. I sak motsvarande yrkanden framställs i de socialdemokratiska motionerna Jo308 och Jo314. I motion Jo315 (c) betonas angelägenheten av att påbörjade projekt fullföljs. Enligt motionerna Jo301 (s) och Jo306 (s) bör skogsvägbyggandet i Västernorrlands resp. Jämtlands län prioriteras.
Enligt motionerna Jo310 (m) och Jo313 (m) bör statsbidrag till skogsvägar kunna finansieras med medel från de infrastrukturpengar som frigörs vid försäljning av statliga företag. I fyrpartimotionen Jo316 (kds, m, fp, c) lämnas förslag om vägnätsplanering och samordning vid byggande av skogsbilvägar. Motionärerna anser att sådan samordning kan åstadkommas om kostnadsfri hjälp kan erbjudas markägarna vid projektering m.m. (yrkande 1) samt direktavdrag medges för investeringar i skogsvägar (yrkande 2; bereds av skatteutskottet).
Enligt motion Jo304 (v) bör statsbidragsreglerna ligga kvar. Riksdagen bör besluta om fortsatt och ökad bidragsram under budgetåret 1992/93 (yrkande 1) och en motsvarande ökning av anslaget (yrkande 2). Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att bidraget bör kvarstå även kommande år (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att frågan om fortsatt statsbidrag till skogsvägbyggande varit föremål för debatt under en följd av år. När frågan för ett år sedan behandlades av utskottet reserverade sig en stor minoritet för att dessa bidrag borde avvecklas (prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22, rskr. 202).
Utskottet delar regeringens mening att förutsättningar saknas för fortsatta statsbidrag till skogsvägbyggande sedan skogsvårdsavgiften avskaffats. Med hänsyn till den ansträngda budgetsituationen bör möjligheten att lämna nya bidrag för detta ändamål upphöra redan nästa budgetår. Med det anförda avstyrks motionerna Jo301, Jo306, Jo307 i denna del, Jo308, Jo314 och Jo315.
Av det anförda framgår att utskottet avstyrker även motion Jo304. Regeringens förslag tillstyrks alltså.
Utskottet är icke berett att i detta sammanhang förorda bifall till förslaget att eventuella intäkter från försäljning av statliga företag skall kunna utnyttjas för att finansiera skogsvägar. Motionerna Jo310 och Jo313 avstyrks således.
Det torde ligga inom den skogspolitiska kommitténs mandat att undersöka frågan hur en önskvärd samordning av skogsvägarna skall åstadkommas. Enligt utskottets mening kan därvid bl.a. det förslag som framställs i motion Jo316 om vägnätsplanering och samordning av skogsvägar i samband med föreslagen avdragsrätt för investeringar i skogsvägar vara värt att uppmärksamma. Utskottet är dock icke berett att för närvarande förorda något riksdagsinitiativ med anledning av motion Jo316 yrkande 1.
15. Främjande av skogsvård m.m. (C 6) och Fiskeriverket (D 1)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 6 och D 1 (s. 46--48).
16. Främjande av fiskerinäringen (D 2)
Propositionen
Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att betala kostnader för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets område.
Jordbruksministern föreslår att anslaget minskas med 2,5 milj.kr. I enlighet med vad som redovisades i proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken bör bidragen till fiskeorganisationer halveras budgetåret 1991/92 och avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Motionerna
Förslaget om avveckling av bidragen till fiskets organisationer har kritiserats i en rad motioner. I motion Jo406 (c) yrkas att riksdagen begär en utredning av de framtida förutsättningarna för fiskets organisationer. Motionären framhåller att bidragsbeloppet trots sin ringa storlek är av betydelse. Medlemmarna i yrkesfiskets fackliga organisation är spridda runt i landets glesbygder. Radikala åtgärder måste vidtas om organisationen skall kunna verka i fortsättningen. I motion Jo421 (c, fp) begärs förslag till åtgärder för att stimulera kust- och insjöfisket. I motion Jo407 (s) hävdas att det från sysselsättningssynpunkt är oacceptabelt att inte även i fortsättningen ge stöd till fiskarorganisationerna, som ett led i främjande av fiskerinäringen (yrkande 1). Motionärerna erinrar om att det i kust- och insjöfisket används bensindrivna motorer, och att det under en följd av år lämnades restitution av skatten på bensin som användes för yrkesmässigt fiske. När systemet avskaffades kompenserades yrkesfisket på så sätt att ett bidrag till fiskets organisationer infördes. Vi anser det inte rimligt att de yrkesfiskare som måste använda bensindrivna motorer skall belastas med högre skatter på bränslet än de som använder dieselmotorer, anför motionärerna (yrkande 2). Motsvarande yrkanden framställs i motionerna Jo420 (kds) yrkande 2, Jo425 (m) yrkande 1 och Jo428 (nyd) yrkande 1. Enligt motionerna Jo420 yrkande 1, Jo425 yrkande 2 och Jo428 yrkande 2 bör fiskarorganisationerna erhålla oförändrade anslag under nästa budgetår genom omfördelning av budgeterade medel inom anslaget D 2. Enligt motion Jo423 (v) bör en diskussion föras om hur villkoren inom yrkeskåren på annat sätt kan bli mer jämställda, innan anslaget till organisationerna avskaffas. Riksdagen bör enligt motionen för kommande budgetår anvisa det av fiskeristyrelsen äskade beloppet vilket är nära 3 milj.kr. högre än vad regeringen föreslagit (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Av det sammanlagda anslaget på ca 7,5 milj.kr. under innevarande budgetår får drygt 6 milj.kr. användas för utvecklings- och försöksverksamhet på fiskets område. Delanslaget för bidrag till fiskarorganisationer uppgår till 914000 kr. Riksdagen beslöt hösten 1991 i enlighet med regeringens förslag i proposition 1991/92:38 om inriktningen av den ekonomiska politiken att bl.a. bidragen till fiskarorganisationerna bör avvecklas (FiU10). Som skäl härför anfördes i propositionen bl.a. att kravet på besparingar inom statsbudgeten ökade genom de skattesänkningar som samtidigt föreslogs.
Utskottet utgår från att berörda myndigheter följer avvecklingen av organisationsbidraget och analyserar dess konsekvenser. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna Jo406 och Jo421 synes icke påkallad. Med motsvarande motivering avstyrks motion Jo407 yrkande 1.
Som framgår av flera motioner infördes organisationsbidragen samtidigt som bensinskatterestitutionen avvecklades för yrkesfiskarena. Sedermera har systemet ändrats vid olika tillfällen. Kopplingen mellan bensinskatterestitution och organisationsbidrag har sedan lång tid upphört. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo407 yrkande 2, Jo420 yrkande 2, Jo425 yrkande 1 och Jo428 yrkande 1.
Utskottet erinrar om att främjandeanslaget till större delen används för FoU-verksamhet inom fiskets område. Denna del av anslaget får i regeringens förslag vidkännas den största bantningen. Utskottet är icke berett att ytterligare skära ner denna anslagspost som bedöms som synnerligen angelägen. Mot den bakgrunden avstyrks motionerna Jo407 yrkande 1, Jo420 yrkande 1, Jo425 yrkande 2 och Jo428 yrkande 2.
Av det anförda framgår att utskottet även avstyrker motion Jo423 yrkande 3 om bibehållet anslag. Riksdagen bör bifalla regeringens förslag.
17. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen (D 3) och Bidrag till fiskets rationalisering m.m. (D 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 3 och D 4 (s. 48--49).
18. Lån till fiskerinäringen (D 5)
Propositionen
Från anslaget beviljas fiskerilån enligt förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Jordbruksministern förordar att anslaget förs upp med oförändrat belopp.
Motionen
I motion Jo423 (v) yrkas att anslaget höjs med 20 milj.kr. till 60 milj.kr. (yrkande 4).
Utskottets överväganden
Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör således besluta i enlighet med detta och avslå motionsyrkandet.
19. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske m.fl. anslag (D 6--D 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 6--D 8 (s.50--51).
20. Bidrag till fiskevård m.m. (D 9)
Propositionen
Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket.
Jordbruksministern hänvisar till att enligt proposition 1991/92:38 om den ekonomiska politiken bör detta anslag halveras för nästa budgetår. Anslaget bör sålunda föras upp med 4174000kr. Det innebär bl.a. att kostnaderna för förrättningar vid bildande av fiskevårdsområden får täckas av vattenägarna i större utsträckning än hittills. Vidare bör bidraget till fiskeorganisationerna halveras för att avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Av propositionen framgår vidare att frågan om en allmän fiskevårdsavgift utretts. Utredaren föreslår att det införs en allmän fiskevårdsavgift för att finansiera bl.a. förrättningskostnader för bildande av fiskevårdsområden, fiskevård och fisketillsyn. Enligt jordbruksministerns uppfattning bör någon allmän avgift inte införas.
Motionerna
I motionerna Jo413 (s) och Jo432 (m) framhålls att en enig riksdag för ett år sedan beslöt om höjning av anslaget för fiskevård. Enligt beslutet skulle de som före den 1 september 1990 ansökt om ombildning av fiskevårdsförening till fiskevårdsområdesförening medges statsbidrag även om förrättningen inte var avslutad vid utgången av år 1990. Motionärerna anser att villkoren för bidrag inte bör ändras. Det är viktigt att riksdagens tidigare utfästelser fullföljs. Enligt motion Jo423 (v) bör riksdagen under anslaget anvisa 3 150 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 8 324 000 kr. vilket motsvarar det av fiskeristyrelsen äskade beloppet (yrkande5).
Enligt motionerna Jo423 (v) yrkande 1, Jo424 (nyd) och Jo438 (s) bör riksdagen begära att regeringen framlägger förslag om införande av allmän fiskevårdsavgift.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att neddragningen av fiskevårdsanslaget liksom avvecklingen av bidragen till fiskets organisationer är en konsekvens av det statsfinansiella läget. Utskottet biträder mot den bakgrunden regeringens förslag och avstyrker motion Jo423 yrkande 5.
Som redovisats i motionerna Jo413 och Jo432 beslöt riksdagen för ett år sedan att de som före den 1 september 1990 ansökt om ombildning av fiskevårdsförening till fiskevårdsområdesförening skall medges statsbidrag även om förrättningen inte var avslutad vid utgången av år 1990 (prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22 s. 48 f, rskr. 202). Utskottet delar motionärernas mening att villkoren för bidrag inte bör ändras. Det är viktigt att riksdagens utfästelser fullföljs. För den händelse bidrag enligt gällande regler inte skulle rymmas för utbetalning inom ramen för anslaget bör regeringen därför återkomma med förslag om ytterligare anslag. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna.
Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att någon allmän fiskevårdsavgift inte bör införas. Riksdagen bör således avslå motionerna Jo423 yrkande 1, Jo424 och Jo438.
21. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet m.m. (F 1--F 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F1--F 2 (s.56f).
22. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet m.m. (F 3--F 4)
Propositionen
Under anslaget F 3 tas upp ett formellt belopp på 1000kr. till uppdragsverksamhet vid statens jordbruksverk för djurens hälso- och sjukvård. Under anslaget F 4 anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisationen, viss veterinärutbildning samt stöd vid inrättande av flerveterinärstationer.
Statens jordbruksverk är chefsmyndighet för distriktsveterinärorganisationen och skall bl.a. säkerställa genomförandet av skärpta djurskyddskrav och verka för ett gott hälsotillstånd bland husdjuren. Länsstyrelsen svarar för distriktsveterinärorganisationen i länet och utövar tillsyn över andra praktiserande veterinärers verksamhet samt leder och samordnar åtgärder mot djursjukdomar.
Distriktsveterinärorganisationen är avpassad främst för att tillgodose behovet av sjukvård och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hästar som används i jordbruket och skogsbruket. Om djurskyddsskäl föreligger eller där annan veterinärvård inte kan anvisas är distriktsveterinär skyldig att även utöva djursjukvård för övriga husdjur. I veterinärtaxeförordningen (1975:539) föreskrivs att vid varje förrättning som utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild djursjukvårdsavgift, vars storlek bestäms av regeringen.
Enligt jordbruksministern bör djurägare som utnyttjar organisationens tjänster stå för en större andel av kostnaderna än vad de för närvarande gör. Djursjukvårdsavgifterna bör därför höjas till 100 kr. för djur inom animalieproduktionen och 150 kr. för övriga djur. Detta beräknas medföra ökade intäkter på ca 16 milj.kr. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen (F 4) beräknas till 74637000kr. Föreslagen reservation innebär att anslaget minskas med 9595000kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Motionerna
Enligt motion Jo523 (s) kan den nu föreslagna höjningen av djursjukvårdsavgiften innebära att det blir mer lönsamt att övergå till privat verksamhet. Den nuvarande organisationen för distriktsveterinärer riskerar därmed att slås sönder. Detta kommer att drabba tredje part och då särskilt djurägare i glesbygd. De viktiga delarna inom distriktsveterinärens verksamhet som smittskydd, djurskyddstillsyn, förebyggande djursjukvård och besättningsutredningar kommer knappast att ge ekonomiskt underlag för den privatpraktiserande veterinärens verksamhet. Sådan verksamhet kommer därför att minska i omfattning. I avvaktan på resultatet av utredningen om veterinärväsendet bör djursjukvårdsavgiften inte höjas. Ett tillskott motsvarande den uteblivna höjningen bör finansieras genom en omfördelning av de medel som föreslås avsättas för bekämpande av leukos hos nöt, AD hos svin eller djursjukvård. Detta hindrar inte att bekämpningsprogrammen ändå kan genomföras. Riksdagen bör således avslå regeringens förslag om en höjning av djursjukvårdsavgiften. Även i motion Jo207 (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om höjda djursjukvårdsavgifter. I motion Jo517 (v) framhålls att animalieproducenterna befinner sig i ett ekonomiskt pressat läge. En ökning av avgifterna blir därför kännbar. Den föreslagna höjningen riskerar dessutom att försämra djurskyddet. Enligt motionärerna är det märkligt att regeringen inte avvaktar den pågående utredningen om veterinärväsendet innan finansieringen av djursjukvården förändras. Djursjukvårdsavgifterna bör inte höjas nu (yrkande 2). Motionärerna föreslår i enlighet härmed att ytterligare 16 milj.kr. utöver regeringens förslag anvisas till distriktsveterinärorganisationen (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att se över veterinärväsendet (dir. 1991:35). Översynen innebär att även distriktsveterinärorganisationen utreds. Utredningen skall vara avslutad den 1 juli 1992.
I utredningsdirektiven framhålls bl.a. att de övergripande målen för den veterinära verksamheten skall vara en god djurhälsa och en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet, en djurhållning i enlighet med djurskyddslagens krav och en livsmedelskontroll så att konsumenterna tillförsäkras livsmedel som är säkra från hygienisk synpunkt. Införselkontrollen av levande djur och livsmedel skall bedrivas så att den gynnsamma hälsosituationen och den höga livsmedelshygieniska nivån bibehålls i Sverige eller om möjligt förbättras. Såväl de personella som de ekonomiska resurserna skall användas på ett optimalt sätt.
Utskottet konstaterar att utredningen har till syfte att långsiktigt garantera bl.a. en god djurhälsa och en väl fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet samt en fungerande livsmedelskontroll. Härvidlag råder således en betydande samstämmighet mellan den nu redovisade ambitionsnivån i dessa frågor och de krav som förs fram i motionerna Jo207, Jo517 yrkande 2 och Jo523. Som redovisats i propositionen får distriktsveterinärorganisationen i avvaktan på utredningens resultat till stor del finansieras över statsbudgeten. Utskottet gör här samma bedömning som jordbruksministern när det gäller möjligheterna för djurägare som utnyttjar distriktsveterinärorganisationens tjänster att stå för en större andel av kostnaderna än vad de för närvarande gör. Utskottet utgår från att en måttlig kostnadsökning som det här är fråga om inte får så långtgående konsekvenser som motionärerna befarar under det kommande budgetåret. När det gäller effekterna på något längre sikt kan det förutsättas att veterinärutredningens arbete ger underlag för fortsatta överväganden om kostnadsansvaret för djursjukvården. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo207, Jo517 yrkande 2 och Jo523.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under punkterna F 3 och F 4 samt avstyrker motion Jo517 yrkande 3.
23. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård m.m. (F 5--F 6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F5--F 6 (s.59f).
24. Centrala försöksdjursnämnden (F 7)
Propositionen
Enligt jordbruksministern är övergripande mål för centrala försöksdjursnämnden att inrikta verksamheten mot åtgärder som är ägnade att minska försöksdjursanvändningen och främja att alternativa metoder till djurförsök utvecklas och används. Under budgetperioden 1992/93--1994/95 bör därför inte den andel av anvisade medel som används till forskningsändamål understiga vad som använts under budgetåret 1990/91. Nämnden bör årligen i sin anslagsframställning redovisa försöksdjursanvändningen i landet och därvid om möjligt ange på vad sätt och i vilken omfattning centrala försöksdjursnämnden påverkat försöksdjursanvändningen.
Planeringsramen för perioden 1992/93--1994/95 har beräknats till 15322000kr., vilket motsvarar en real minskning med 5% under perioden. För budgetåret 1992/93 föreslår jordbruksministern ett ramanslag på 5370000kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 7 samt föreslår att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna målsättningen för verksamheten inom centrala försöksdjursnämnden (s. 61--63).
25. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (F 8)
Propositionen
Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas under anslaget medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom som tidigare bekostats inom ramen för regleringsekonomin. Jordbruksministern föreslår att anslaget förs upp med 51766000kr.
Motionerna
Enligt motion Jo220 (m, c) är biodlarna mycket oroade över varroasmittans spridning och många talar om en hotande katastrof. Om man inte lyckas stoppa smittspridningen kan många odlare komma att sluta med sin verksamhet. Detta skulle innebära stora förluster för folkhushållet. Pollineringen av fruktträd och andra växter kan försämras och produktionen av ren honung med hög kvalitet äventyras. Det är förvånande att man inte förintat alla hittills smittade samhällen. I stället tycks man ha gett upp och gått in för att göra sig beroende av kemikalier och gifter för att om möjligt hålla tillbaka smittspridningen. Enligt motionärerna bör åtgärder sättas in under den närmaste tiden, och regeringen bör omgående vidta de åtgärder som krävs för att effektivt slå ut varroakvalstret. Kostnaderna kan täckas genom omprioriteringar av anslaget till binäringen. Enligt motion Jo503 (s) fanns år 1986 en katastrofplan för bekämpning av varroa. Planen reglerade även ersättningsfrågorna vid inträffad smitta. I dag finns inte någon plan eller marknadsmässig ersättning åt drabbade biodlare. Detta kan leda till att biodlare, som fått smittan i sin bigård, inte vidtar erforderliga åtgärder. Härigenom sprids varroakvalstret vidare. Även när det gäller yngelröta får biodlarna vidkännas ekonomiska förluster. Enligt motionärerna bör både varroa och yngelröta bekämpas på ett effektivt sätt. Detta kan låta sig göras bland annat om ersättningen till biodlaren står i rimlig proportion till den kostnad som bisamhället betingar liksom den uteblivna vinsten för förlorad intäkt av försäljningen av produkten från bisamhället.
Utskottets överväganden
Vid utskottets utfrågning i samband med behandlingen av motionerna framkom bl.a. följande. När varroakvalstret påträffades i Skåne 1991 beslutade dåvarande lantbruksstyrelsen att omedelbart smittförklara Skåne, Blekinge, Halland samt södra Småland. Lantbruksstyrelsen meddelade härvid regler för flyttning av bin till och från berörda områden. Några bekämpningsmetoder som var lämpliga att använda under våren 1991 fanns inte att tillgå varför lantbruksstyrelsen beslutade att förinta samtliga berörda bisamhällen. Totalt avdödades 269 bisamhällen. Målet var att sänka infektionstrycket i området och därmed fördröja kvalstrets spridning. Under hösten 1991 påträffades ytterligare ett antal infekterade bisamhällen som antingen förintades eller förelades omedelbara bekämpningsåtgärder. Efter de analyser som kommer att ske under våren 1992 kommer jordbruksverket, efter samråd med binämnden, att dels ta ställning till det smittförklarade områdets storlek och dels till vilka åtgärder som skall vidtas med anledning av gjorda fynd. Jordbruksverket har dessutom utarbetat ett förslag till ändrade regler för flyttning av bin till och från smittförklarat område. Förslaget innehåller även krav på bekämpningsåtgärder i smittade bisamhällen. De nya reglerna beräknas gälla från biodlingssäsongen 1992.
Vid utfrågningen framkom vidare att ett fullständigt förintande av varroakvalstret förutsätter att det totala område där bina skall förintas fastställs. Området måste omfatta alla bisamhällen inklusive vildbin där varroakvalster förekommer. Samtliga bin inom området måste slås ut. Därefter måste området förbli helt bifritt under cirka tre år för att samtliga bisamhällen skall kunna lokaliseras. Kostnaderna för en sådan insats omfattar ersättning till berörda biodlare, bitillsynsmännens arbete med lokalisering och förintande, produktionsbortfall under den bifria perioden och förluster på grund av utebliven pollinering.
Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människor (epizootiska sjukdomar) omfattas av bestämmelserna i epizootilagen (1980:361). Enligt förarbetena till lagen syftar de åtgärder som från samhällets sida vidtas vid utbrott av epizootiska sjukdomar till att befria landet från sjukdomen (prop. 1979/80:61). I bisjukdomslagen (1974:211) regleras bekämpningen av bisjukdomar. Enligt lagen ankommer det på regeringen att föreskriva vilka bisjukdomar som skall bekämpas. Vidare ankommer det på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela de ytterligare föreskifter som kan anses erforderliga för lagens tillämpning. Sådana föreskrifter (avseende bl.a. ersättningsfrågor) har meddelats i bisjukdomsförordningen (1974:212) och i statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka hos bin (SJVFS 1991:113).
Utskottet anser för sin del att varroakvalstret och andra bisjukdomar måste bekämpas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Jordbruksverkets förslag till ändrade regler för flyttning av bin till och från smittförklarat område samt krav på bekämpningsåtgärder i smittade bisamhällen innebär härvidlag en skärpning av nu gällande regler. Ändringarna beräknas gälla fr.o.m. biodlingssäsongen 1992. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar problemen med varroakvalstrets spridning och vid behov vidtar de ytterligare åtgärder som kan anses erforderliga. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion Jo220 lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet delar synpunkterna i motion Jo503 så till vida att en effektiv bekämpning av varroa och yngelröta inte låter sig genomföras utan att de därmed förenade ersättningsproblemen löses på ett tillfredsställande sätt. Som utskottet anfört ovan ankommer det på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att bl.a. meddela de ytterligare föreskrifter (avseende bl.a. ersättningsfrågor) som kan anses erforderliga för tillämpning av bisjukdomslagen. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att även motion Jo503 lämnas utan vidare åtgärd.
26. Statens utsädeskontroll: uppdragsverksamhet (G1) och Bidrag till statens utsädeskontroll (G 2)
Propositionen
Under anslaget G 1 tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK).
SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter göra analyser, provtagning och plombering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i syfte att främja att fullgott utsäde tillhandahålls. SUK bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av att lagar och förordningar på området efterlevs samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten. SUK har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter. SUK:s organisation m.m. framgår av förordningen (1988:860) med instruktion för statens utsädeskontroll.
Under anslaget G 2 anvisas medel för den allmännyttiga verksamheten vid statens utsädeskontroll. Jordbruksministern förordar att anslaget räknas upp med 531 128 kr. för SUK:s arbete med att implementera EES-avtalet på utsädesområdet till 3223000kr.
I propositionen diskuteras SUK:s och bl.a. de lokala frökontrollanstalternas verksamhet, utan att dock något förslag föreläggs riksdagen. SUK har i sin fördjupade anslagsframställning avseende budgetåren 1991/92--1993/94 pekat på att kapaciteten för officiell utsädeskontroll i landet är för stor i förhållande till efterfrågan. SUK har därvid föreslagit åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. För att möta den minskade arbetsvolymen har SUK redan avvecklat enheten i Umeå samt minskat personalstyrkan med totalt sett 15 personer jämfört med 1990/91.
Jordbruksministern framhåller inledningsvis att kontroll av utsäde är en viktig uppgift för samhället. På den kontrollen bör ställas samma krav på effektivitet och rationellt bedrivande som på all annan statlig verksamhet. Fortlöpande rationaliseringar och anpassningar till marknaden bör kunna genomföras. I dag råder överkapacitet på utsädesområdet som konsumenterna av utsäde får betala för. Delat huvudmannaskap på detta område är enligt jordbruksministern olämpligt. Utsädeskontrollen bör i sin helhet läggas under statligt huvudmannaskap. Möjligheten i utsädesförordningen att förklara de lokala frökontrollanstalterna i Linköping och Örebro behöriga att plombera bruksutsäde bör slopas. Även möjligheten för W. Weibull AB att statsplombera utsäde bör slopas. Möjligheten för frökontrollanstalterna eller andra laboratorier att utföra föranalyser av utsäde åt företag eller s.k. jordbrukarprov påverkas inte av förslaget. Förslaget överensstämmer i stort med SUK:s förslag.
SUK har vidare föreslagit att ett system med stickprovskontroll införs för bruksutsäde. Jordbruksministern anser att utsädesproducenten i enlighet med det förslaget själv bör svara för att kraven på frövarukvalitet uppfylls. SUK kan då utöva sin tillsyn genom att göra stickprovskontroll i samband med förpackningen av officiellt uttagna prover.
Enligt propositionen ingår utsädesfrågorna som en del i det planerade EES-avtalet. För närvarande pågår en omarbetning av de svenska utsädesbestämmelserna med målsättning att de skall vara helt harmoniserade med gällande EG-direktiv i god tid före ikraftträdandet av ett EES-avtal den 1 januari 1993. Jordbruksministern aviserar förslag om ändringar av utsädeslagen och utsädesförordningen så att de överensstämmer med EG:s direktiv som berör frågor om plombering av frö till köksväxter, kryddväxter och ev. prydnadsväxter. Vidare bör växtförädlingsavgiften avskaffas och grannhandel med frö förbjudas.
Motionerna
Regeringens i propositionen aviserade avsikt att ge statens utsädeskontroll monopol på statsplombering av utsäde kritiseras i motionerna Jo232 (c), Jo514 (fp, s, m, c, kds, nyd, v), Jo515 (s) och Jo522 (m). Enligt motionerna bör de lokala frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping ges fortsatt behörighet att statsplombera utsäde. I motion Jo522 begärs vidare att nuvarande statsplomberingssystem inte förändras till stickprovssystem i avvaktan på en harmonisering med EG (yrkande 1); att erfarenheterna från de förändringar som infördes 1984 och som gav handeln möjlighet att sälja och leverera utsäde innan slutanalys föreligger följs upp, innan statsplomberingssystemet förändras till stickprovssystem (yrkande 2); att den för de lokala frökontrollanstalterna geografiska begränsningen upphör (yrkande 4); samt att de lokala frökontrollanstalternas skyldighet att följa den av SUK fastlagda analystaxan slopas (yrkande 5).
Enligt motion Jo676 (s) bör staten ta visst fortsatt ansvar och ge fortsatt anslag till Hammenhögs Frö. I ett läge där många arbetstillfällen försvunnit från regionen och där sysselsättningen är låg framstår det som ett rimligt krav att staten vid ett ägarskifte ser till att Hammenhögs får fortsatta möjligheter att utvecklas som företag och skälig tid att visa om det kan anpassa sig till en ny ägares lönsamhetskrav, anför motionärerna.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anvisning av medel under punkterna G 1 och G 2.
Med anledning av motionerna får utskottet anföra följande.
Utskottet har erfarit att frågan om utsädeskontrollens framtida verksamhet även utretts av en arbetsgrupp inom dåvarande lantbruksstyrelsen. Utredningen sammanfattas i lantbruksstyrelsens rapport (1990:16) Utsädesplombering -- sortprovning -- kontroll. Arbetsgruppen delar SUK:s bedömning av den framtida utvecklingen och de konsekvenser denna kan antas få för behovet av utsädeskontroll. En övergång till stickprovskontroll bör göras. Däremot finns det enligt rapporten ingen anledning att från samhällets sida eftersträva ett monopol på statsplombering och därmed sammanhängande analysverksamhet. Arbetsgruppen förordar därför att SUK:s verksamhet vid W. Weibull AB flyttas till Lund och Skara samt att frökontrollanstalterna fortsättningsvis ges behörighet att statsplombera utsäde utan geografisk begränsning och utan att vara bundna av en av staten fastställd taxa.
Vidare föreslår arbetsgruppen att s.k. grannhandel med frö även fortsättningsvis skall kunna tillåtas. Med hänsyn till jordbrukets ekonomiska läge kan det enligt rapporten inte uteslutas att en strävan att åtminstone kortsiktigt spara kostnader leder till en påtaglig ökning av användningen av eget utsäde, delvis kombinerad med legorensning. Även utsädeskvaliteten skulle kunna bli lidande härav. Det kan emellertid inte anses vara en uppgift för samhället att via regelsystemet försvåra ett för den enskilde jordbrukaren rationellt handlande i detta avseende, anför arbetsgruppen.
Utskottet delar jordbruksministerns mening att man bör ställa samma krav på effektiviteten och rationellt bedrivande vad gäller kontrollen av utsäde som på all annan statlig verksamhet. Det är viktigt att kontrollen organiseras på ett sådant sätt att fortlöpande rationaliseringar och anpassningar till marknaden kan genomföras. En övergång till stickprovskontroll kan ge besparingar. Utskottet har emellertid icke övertygats om att den väg som anvisas i propositionen, nämligen inrättandet av ett statligt monopol för utsädeskontrollen, är den rätta för att åstadkomma den erforderliga anpassningen till marknaden.
Det framgår inte av propositionen i vilken mån de förslag som lämnats av lantbruksstyrelsen beretts i regeringskansliet. Enligt utskottets mening finns det anledning att överväga om ej den nödvändiga anpassningen till en minskad utsädesmarknad borde ske genom fri konkurrens mellan flera självständiga företag. Utskottet hyser i det hänseendet sympati för den mening som framförs i motionerna. Regeringen bör, exempelvis genom omställningskommissionen, låta ytterligare utreda förutsättningarna för en lösning som inte berövar frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping deras plomberingsrätt. En sådan lösning torde förutsätta att nuvarande begränsningar till vissa län av anstalternas behörighet att plombera upphör, liksom nuvarande bestämmelser om plomberingstaxa.
Utskottet har icke låtit sig övertygas om nödvändigheten av att grannhandel med utsädesfrö förbjuds. För att inte onödigtvis tynga den kostnadskänsliga näringen borde det vara möjligt att även i fortsättningen tillämpa utsädesreglerna liberalt. Som jordbruksministern anför bör utsädesproducenten själv svara för att kraven på frökvalitet uppfylls.
Utskottet förutsätter att regeringen efter utredning återkommer till riksdagen med redogörelse för hur den avser att utforma utsädeskontrollens organisation. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo232, Jo514, Jo515 och Jo522.
Med anledning av motion Jo676 (s) får utskottet erinra om att riksdagen nyligen beslutat sälja statens aktier i ett stort antal företag, bl.a. Svalöf AB, under vilket Hammenhögs Frö AB är ett dotterbolag (prop. 1991/92:69, NU10, rskr. 1991/92:92). Näringsutskottet framhöll i det sammanhanget att försäljningarna kommer att utsträckas under en lång tidsperiod. För att affärsmässigt goda resultat skall uppnås måste tidpunkten för försäljningarna av de enskilda företagen väljas med omsorg. Jordbruksutskottet förutsätter för egen del att staten vid försäljningen även tar vederbörlig hänsyn till de sysselsättningspolitiska förhållandena. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen påkallas inte.
27. Statens växtsortnämnd m.fl. anslag (G 3--G 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 3--G 7 (s.72--77).
28. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt H 3 (s. 80--83). Genom att det livsmedelspolitiska beslutet våren 1990 innebar ändrade förutsättningar för livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens verksamhet gjordes redan i fjol en form av fördjupad prövning av verksamheten (prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22 s. 58). I årets proposition läggs planeringsramen för treårsperioden 1992/93--1994/95 fast. Som övergripande mål anges att livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall belysa den ekonomiska utvecklingen inom livsmedelsområdet genom att göra kalkyler och utredningar. Samarbetsnämnden skall särskilt redovisa sammanställningar av uppgifter för att belysa de effekter som en ny livsmedelspolitik får i lantbruket och i senare led i livsmedelskedjan.
29. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. och Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall (H6--H7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 6 och H 7 (s.83--85).
Hemställan
Utskottet hemställer
Jordbruksdepartementet m.m. (Litt. A)
1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet
att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30482000kr.,
2. beträffande anslag till lantbruksråd
att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5521000kr.,
3. beträffande anslag till utredningar m.m.
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 9313000kr.,
4. beträffande anslag till vissa internationella organisationer m.m.
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 33000000kr.,
Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)
5. beträffande de övergripande målen för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde
att riksdagen godkänner de övergripande målen för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde i enlighet med vad som förordats i propositionen,
6. beträffande anslag till statens jordbruksverk
att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 127045000kr.,
7. beträffande anslag till investeringar i bättre djurmiljö
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo226 yrkande 10,
men. (v) - delvis
8. beträffande anslag till landsbygdsutveckling m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo226 yrkandena 11 och 12,
men. (v) - delvis
9. beträffande stöd till pälsdjursnäringen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo212, 1991/92:Jo218 och 1991/92:Jo501,
10. beträffande åtgärder för binäringens främjande
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo217,
11. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5000000kr.,
12. beträffande medelsanvisning till jordbrukets rationalisering
att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14842000kr.,
13. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo226 yrkande 14 medger att en rörlig kredit på 35000000kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93,
men. (v) - delvis
14. beträffande anslag till markförvärv
att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1000kr.,
15. beträffande statlig kreditgaranti
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 19928000kr.,
16. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare
att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10000000kr.,
17. beträffande startstöd till jordbrukare
att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30000000kr.,
18. beträffande stöd till avbytarverksamhet m.m.
att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 435000000kr.,
19. beträffande den framtida avbytarverksamheten
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo234,
20. beträffande en omfördelning av kostnaderna för avbytarverksamheten
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo226 yrkande 15,
men. (v) - delvis
21. beträffande stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1538000kr.,
22. beträffande inlösen av oljeväxter m.m.
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 1600000000kr. i riksgäldskontoret,
23. beträffande underskott i spannmålsregleringen
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret 1990/91 under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 150000000kr. i riksgäldskontoret,
24. beträffande höjning av de rörliga krediterna
att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen, dock högst till sammanlagt 2500000000kr.,
25. beträffande anslag till omställningsåtgärder i jordbruket
att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2335502000kr.,
26. beträffande anslag till rådgivning och utbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo226 yrkande 8 till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29785000kr.,
men. (v) - delvis
27. beträffande sockerbruken på Öland och Gotland
att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 24500000kr.,
28. beträffande stöd till trädgårdsnäringen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo216,
29. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo226 yrkande 16 medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 4300000kr.,
men. (v) - delvis
30. beträffande medelsanvisning till trädgårdsnäringens rationalisering
att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m., för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4300000kr.,
Skogsbruk (Litt. C)
31. beträffande skogsstyrelsens kredit att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 40 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
32. beträffande skogsvårdsorganisationen att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
33. beträffande storskalig kalkning att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo303,
34. beträffande skogsvårdsorganisationen: myndighetsuppgifter att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo311 yrkande 1 till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 310 080 000 kr.,
res. 1 (s)
35. beträffande skogsvårdsorganisationen: frö- och plantverksamhet att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
36. beträffande översiktliga skogsinventeringar att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo307 i denna del,
res. 2 (s)
37. beträffande ramen för skogsvårdsbidrag att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 139800 000 kr. till skogsvård m.m.,
38. beträffande bidrag till skogsvård m.m. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 142 492 000 kr.,
39. beträffande anläggningsstöd till blandbestånd att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo312,
40. beträffande uttalande om fortsatt stöd till skogsvägar att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo307 i denna del, 1991/92:Jo308, 1991/92:Jo314 och 1991/92:Jo315,
res. 3 (s)
41. beträffande anslag och ifrågasatt bidragsram till byggande av skogsvägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo304 till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 962 000 kr.,
men. (v) - delvis
42. beträffande skogsvägar i vissa län att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo301 och 1991/92:Jo306,
43. beträffande finansiering genom infrastrukturpengar att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo310 och 1991/92:Jo313,
44. beträffande vägnätsplanering och samordning att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo316 yrkande1,
45. beträffande främjande av skogsvård m.m. att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 868 000 kr.,
Fiske (Litt. D)
46. beträffande fiskeriverket att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 55 816 000 kr.,
47. beträffande utredning om bidraget till fiskarorganisationer att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo406 och 1991/92:Jo421,
48. beträffande bidrag till fiskarorganisationerna att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo407 yrkande1,
49. beträffande återbäring av bensinskattemedel att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo407 yrkande 2, 1991/92:Jo420 yrkande 2, 1991/92:Jo425 yrkande 1 och 1991/92:Jo428 yrkande 1,
res. 4 (nyd)
50. beträffande omfördelning av budgeterade medel inom anslaget D 2 att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo420 yrkande 1, 1991/92:Jo425 yrkande 2 och 1991/92:Jo428 yrkande 2,
51. beträffande främjande av fiskerinäringen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo423 yrkande 3 till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4541000kr.,
men. (v) - delvis
52. beträffande isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
53. beträffande bidragsram till fiskets rationalisering att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 9388000 kr.,
54. beträffande anslag till fiskets rationalisering att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 388 000 kr.,
55. beträffande lån till fiskerinäringen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo423 yrkande 4 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.,
men. (v) - delvis
56. beträffande täckande av förluster att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
57. beträffande prisreglerande åtgärder att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
58. beträffande ersättning för intrång att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000000 kr.,
59. beträffande bidrag till fiskevård m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo423 yrkande 5 till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4174000kr.,
men. (v) - delvis
60. beträffande statsbidraget till bildande av fiskevårdsområden att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo413 och 1991/92:Jo432 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
61. beträffande allmän fiskevårdsavgift att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo423 yrkande 1, 1991/92:Jo424 och 1991/92:Jo438,
res. 5 (s) men. (v) - delvis
Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)
62. beträffande statens veterinärmedicinska anstalt: uppdragsverksamhet
att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
63. beträffande bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt
att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65293000kr.,
64. beträffande djursjukvårdsavgiften
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo207, 1991/92:Jo517 yrkande 2 och 1991/92:Jo523,
res. 6 (s) men. (v) - delvis
65. beträffande distriktsveterinärorganisationen: uppdragsverksamhet
att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
66. beträffande bidrag till distriktsveterinärorganisationen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1991/92:Jo517 yrkande 3 till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 74637000kr.,
men. (v) - delvis
67. beträffande bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2217 000kr.,
68. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30357000kr.,
69. beträffande målsättningen för verksamheten inom centrala försöksdjursnämnden
att riksdagen godkänner målsättningen för verksamheten inom centrala försöksdjursnämnden i enlighet med vad som förordas i propositionen under avsnittet Slutsatser,
70. beträffande anslag till centrala försöksdjursnämnden
att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5370000kr.,
71. beträffande bekämpning av varroakvalster
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo220,
72. beträffande ersättningsfrågor för bisamhällen som berörs av sjukdomar m.m.
att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo503,
73. beträffande anslag till bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 51766000kr.,
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt. G)
74. beträffande statens utsädeskontroll: uppdragsverksamhet att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
75. beträffande bidrag till statens utsädeskontroll att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3223000 kr.,
76. beträffande utsädeskontrollens organisation m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo232, 1991/92:Jo514, 1991/92:Jo515 och 1991/92:Jo522 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
77. beträffande statens ansvar för Hammenhögs Frö AB att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo676 yrkande 8,
78. beträffande statens växtsortnämnd att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 628 000 kr.,
79. beträffande statens maskinprovningar: uppdragsverksamhet att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
80. beträffande bidrag till statens maskinprovningar att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 268 000 kr.,
81. beträffande miljöförbättrande åtgärder i jordbruket att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 900 000 kr.,
82. beträffande bekämpande av växtsjukdomar att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.,
Livsmedel (Litt. H)
83. beträffande målsättning för livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall vara den som förordats i propositionen i avsnitten Fördjupad prövning och Slutsatser,
84. beträffande anslag till livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 3 646 000 kr.,
85. beträffande rörlig kredit för råvarukostnadsutjämning att riksdagen medger att statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,
86. beträffande anslag till industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 179 000 000 kr.,
87. beträffande ersättningar på grund av radioaktivt nedfall att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Stockholm den 19 mars 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp), Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Sinikka Bohlin (s), dock att vid behandlingen av punkterna 12--20 och 26--29 Lena Klevenås (s) och Carl-Olov Persson (kds) deltagit i stället för Jan Fransson (s) och Dan Ericsson i Kolmården (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (mom. 34)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det ytterst angeläget att den nuvarande verksamheten kan fortsätta på sådan nivå att utvecklingsarbetet bl.a. när det gäller tekniken kring spridningsarbetet inte avstannar. Det är mycket tveksamt om detta krav kan upprätthållas med regeringens förslag. Det finns skäl att erinra om att skogsstyrelsen föreslagit att verksamheten utökas till en nivå på 30 milj.kr. under nästa budgetår. Utskottet biträder mot den bakgrunden förslaget i motion Jo311 yrkande 1 att tillföra anslaget ytterligare 7 milj.kr. för skogsmarkskalkning. Motionärernas förslag om omfördelning av kalkningsanslaget behandlas i betänkandet JoU13.
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande skogsvårdsorganisationen: myndighetsuppgifter att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo311 yrkande 1 till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 317 080 000 kr.
2. Översiktliga skogsinventeringar (mom. 36)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo307 har de översiktliga skogsinventeringarna visat sig ge de positiva effekter som förväntades vid införandet av ÖSI-verksamheten. Det vore direkt skadligt om den av regeringen föreslagna kraftiga neddragningen av anslaget skulle få till följd att ÖSI inte ens skulle kunna fullföljas i sitt första omdrev. Oavsett vad skogspolitiska kommittén kan komma fram till beträffande inriktningen på fortsatta inventeringar och dess utformning bör ÖSI-omdrevet få fullföljas inom den från början avsedda tidsperioden t.o.m. år 1994. Riksdagen bör med anledning av motion Jo307 i denna del göra ett särskilt uttalande härom.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande översiktliga skogsinventeringar att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo307 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Uttalande om fortsatt stöd till skogsvägar (mom.40)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och Jo315" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att samhället på olika sätt och i olika former har stött vägbyggandet alltsedan de första skogsbilvägarnas tillkomst. Främst har detta skett i form av ekonomiska bidrag vilka hanterats av skogsvårdsstyrelserna. Under senare år har bidragen varit betydligt mindre än efterfrågan. Detta i kombination med ändringar i skattelagstiftningen har medfört att allt fler vägar börjat byggas utan statsbidrag. Dessa vägar har ofta fått en från både ekonomisk synpunkt och naturvårdssynpunkt olycklig och bristfällig vägstandard. Ett fortsatt statligt stöd till vägbyggnad i någon form är därför lönsamt både för samhället och för skogsbruket. Borttagandet av skogsvårdsavgiften innebär att också statsbidragen till skogsbilvägar slopas. Vägsystemets utforming är av avgörande betydelse för ett rationellt och miljövänligt skogsbruk. Den framtida skogspolitiken utreds just nu i den skogspolitiska kommittén. I avvaktan på kommitténs ställningstagande bör vägstödet därför vara oförändrat. Regeringen bör snarast återkomma med förslag om bidragsram och anslag för ändamålet. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo307 i denna del, Jo308, Jo314 och Jo315 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande uttalande om fortsatt stöd till skogsvägar att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo307 i denna del, 1991/92:Jo308, 1991/92:Jo314 och 1991/92:Jo315 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Återbäring av bensinskattemedel (mom. 49)
Christer Windén (nyd)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Som framgår" och på s. 26 slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Som framgår av flera motioner infördes organisationsbidragen samtidigt som bensinskatterestitutionen avvecklades för yrkesfiskarena. Sedermera har systemet ändrats vid olika tillfällen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte bör råda principiella skillnader i beskattning av drivmedel för yrkesfiskare som använder bensinmotor resp. dieselmotor. Riksdagen bör mot den bakgrunden och med anledning av motionerna Jo407 yrkande 2, Jo420 yrkande 2, Jo425 yrkande 1 och Jo428 yrkande 1 begära att regeringen snarast återinför rätten till restitution av bensinskatt.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:
49. beträffande återbäring av bensinskattemedel att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo407 yrkande 2, 1991/92:Jo420 yrkande 2, 1991/92:Jo425 yrkande 1 och 1991/92:Jo428 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Allmän fiskevårdsavgift (mom. 61)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (alla s)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "och Jo438" bort ha följande lydelse:
Möjligheterna till sportfiske är ett viktigt inslag i en aktiv fritids- och turistpolitik. Därför är fortsatta insatser till stöd för en utveckling av sportfisket angelägna. Tillsammans med miljö- och naturvården är fiskevården avgörande för utvecklingen av möjligheterna till sportfiske. Effektiv tillsyn, ändamålsenlig information och rådgivning är tillsammans med en fungerande lagstiftning och kunniga och engagerade medborgare viktiga förutsättningar för detta. Regeringens deklaration att någon allmän fiskevårdsavgift inte bör införas innebär att sportfiskets funktion som en omfattande folklig fritidssysselsättning hotas. Riksdagen bör mot den bakgrunden och med anledning av motionerna Jo423 yrkande 1, Jo424 och Jo438 begära att regeringen snarast återkommer med förslag om införande av allmän fiskevårdsavgift.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande allmän fiskevårdsavgift att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo423 yrkande 1, 1991/92:Jo424 och 1991/92:Jo438 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Djursjukvårdsavgiften (mom. 64)
Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Sinikka Bohlin (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 30 slutar med "och Jo523" bort ha följande lydelse:
Den svenska veterinärorganisationen är väl utbyggd och av hög kvalitet. En god djurhållning med höga krav på hygien och djurskydd utgör tillsammans med en bra djursjukvård både ett producent- och ett konsumentintresse. Den veterinära organisationen utreds för närvarande. Utredningen beräknas vara avslutad den 1 juli 1992. Utskottet anser att den nuvarande veterinärorganisationen bör behållas i avvaktan på utredningens resultat. Den av regeringen föreslagna avgiftshöjningen bör därmed avvisas. Organisationen riskerar annars att slås sönder. Detta skulle drabba tredje part och då särskilt djurägare i glesbygd. Viktiga delar av distriktsveterinärens verksamhet som smittskydd, djurskyddstillsyn, förebyggande djursjukvård och besättningsutredningar kommer knappast att ge ekonomiskt underlag för den privatpraktiserande veterinärens verksamhet. Sådan verksamhet riskerar därmed att minska i omfattning. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo523 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Jo207 och Jo517 yrkande 2 avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande lydelse:
64. beträffande djursjukvårdsavgiften
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo523 och med avslag på motionerna 1991/92:Jo207 och 1991/92:Jo517 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Bekämpning av varroakvalster (mom. 71)
Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anför:
En god princip i Sverige har länge varit att utrota smittsamma husdjurssjukdomar. Vi konstaterar att denna tradition nu tyvärr bryts, då utskottet i detta betänkande ställer upp för den uppgivenhet som jordbruksverket och vissa ledande företrädare för binäringen visar vid bekämpandet av bikvalstret varroa.
Mot bakgrund av att uppfattningen bland berörda biodlare om sättet att bekämpa är djupt splittrad, borde hänsyn härtill ha tagits.
Vi konstaterar att man nu givit upp kampen för att utrota varroakvalstret och slår in på en ny väg för bekämpning, innebärande fördröjning av utbredningen, och användande av kemiska medel. En kostsam och äventyrlig väg, som vi i detta läge anser felaktig.
2. Statens ansvar för Hammenhögs Frö AB (mom.77)
Göran Persson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås anför:
Staten har ett dubbelt ansvar för Hammenhögs. Som hälftenägare i Svalöfs AB har staten varit med om att forma Hammenhögs till vad det i dag är som kommersiellt företag och forskningsinstitution. Som anslagsgivare har staten bidragit till Hammenhögs nuvarande inriktning med en omfattande köksväxtförädling som en grund för verksamheten.
Statens ansvar innebär självfallet inte ett åtagande för all framtid. Men i ett läge där många arbetstillfällen försvunnit från regionen och där sysselsättningen är låg så framstår det som rimligt krav att staten vid ett ägarskifte tillser att Hammenhögs får fortsatta möjligheter att utvecklas som företag och skälig tid att visa om det kan anpassa sig till en ny ägares lönsamhetskrav.
3. Ändrade förutsättningar för svenskt jordbruk
Dan Ericsson i Kolmården (kds) anför:
Jordbruksutskottets betänkande bygger på propositionen vars inriktning innebär att omställningen av svenskt jordbruk skall fullföljas i enlighet med 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Hänsyn har ej tagits till den händelseutveckling som ägt rum efter detta beslut. Sveriges ansökan om medlemskap i EG har skapat en ny situation för jordbruket, och detta borde rimligen få konsekvenser också för jordbrukspolitiken.
I propositionen hänvisas såväl till kommande proposition om vissa jordbrukspolitiska frågor som till den tillsatta omställningskommissionen som skall följa och stämma av det livsmedelspolitiska beslutet.
Jag finner det angeläget att en prövning nu snabbt sker om principerna bakom det livsmedelspolitiska beslutet 1990 håller mot bakgrund av Sveriges ansökan om medlemskap i EG och den faktiska utveckling som skett sedan beslutet togs. Jag förutsätter att man i samband med behandlingen av den särskilda jordbrukspolitiska propositionen kan diskutera omställningsprogrammet samt att jordbrukskommissionen behandlar dessa frågor skyndsamt.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Annika Åhnberg (v) anför:
Enligt vänsterpartiets mening innebär den nya djurskyddslagen att det ställs större krav på anpassning av bl.a. animalieproduktionen så att husdjurens naturliga behov tillgodoses. Det föreligger ett stort behov av att investeringar i bättre djurmiljö underlättas. Samtidigt befinner sig jordbruket i en svår omställningsperiod och lågkonjunktur råder. Riksdagen bör därför till investeringar i bättre djurmiljö för budgetåret 1992/93 anvisa 60 milj.kr. på nytt anslag (hemställan mom. 7).
Den tidigare lantbruksstyrelsen arbetade under ett antal år med ett särskilt stöd för landsbygdsutveckling inom stödområdet. Detta stöd har enligt min mening fungerat mycket bra, och därför bör riksdagen till ett särskilt åtgärdsprogram för landsbygdsutveckling i hela landet för budgetåret 1992/93 anvisa 200 milj.kr. Inom ramen för detta åtgärdsprogram bör tidigare stöd till kvinnors verksamhet få en fortsättning och utökas (hemställan mom. 8).
Fastighetspriserna har stigit kraftigt under hela 1980-talet. Jordfonden har emellertid inte förstärkts i motsvarande grad och därigenom har fonden urholkats. Enligt vår mening bör därför en rörlig kredit på 50milj.kr. ställas till jordbruksverkets förfogande för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93 (hemställan mom. 13).
En väl fungerande avbytarverksamhet till en godtagbar kostnad är en förutsättning för att jordbruk skall kunna bedrivas under rimliga villkor. Avbytarverksamheten bidrar även till att skapa sysselsättning. Många jordbrukare drar sig dock för att anlita avbytare på grund av de höga kostnaderna. Särskilt små jordbruksföretag drabbas av den i förhållande till intäkterna höga kostnaden. En omfördelning bör ske så att mindre jordbruksföretag får betala en lägre avgift för avbytarverksamheten (hemställan mom. 20).
Enligt Vänsterpartiets mening måste det långsiktiga målet för jordbruket vara ekologisk anpassning. Enligt motionärerna kräver detta en övergång till alternativ odling och högt ställda miljökrav på det konventionella jordbruket. Den föreslagna höjningen av anslaget kan enligt motionärerna användas bl.a. till marknadsföringsåtgärder, förbättrad KRAV-kontroll och studieverksamhet. Riksdagen bör till rådgivning och utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar 10 milj.kr. utöver regeringens förslag i syfte att stimulera det ekologiska lantbruket (hemställan mom. 26).
Vänsterpartiet anser att riksdagen bör avvisa regeringens förslag om ett slopande av bidraget till främjande av trädgårdsnäringen. Behovet av sådana åtgärder är stort, och ansökningarna överstiger vida de tilldelade resurserna. Till bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering för främjande av trädgårdsnäringen bör riksdagen för budgetåret 1992/93 anvisa 1milj.kr. utöver regeringens förslag eller sammanlagt 5300000kr. (hemställan mom. 29).
Enligt min mening borde utskottet liksom reservanterna i reservation nr 3 ha tillstyrkt motion Jo311 yrkande 1 om ökat bidrag till skogskalkning (hemställan mom. 34).
Jag biträder även reservation nr 4 om de översiktliga skogsinventeringarnas positiva effekter. Som reservanterna anför bör åtminstone det första ÖSI-omdrevet få fullföljas inom den från början avsedda tidsperioden t.o.m. år 1994 (hemställan mom. 36).
Det är anmärkningsvärt att regeringen nu anför att hela anslaget till bidrag till skogsvägar finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel, och att anslaget alltså skall upphöra när nu skogsvårdsavgiften tas bort. Oss veterligen har aldrig riksdagen beslutat om något samband mellan denna avgift och anslaget till vägbyggen. Skogsbruk och skogsindustri har en avgörande betydelse för vårt land. För glesbygderna och dessas sysselsättning har skogsnäringen särskilt stor betydelse. Skogsmarken är därtill en allsidigt utnyttjad resurs. Förslaget om ett slopande av stödet till skogsbilvägar framstår som ett hårt slag mot skogsbruket och andra intressen. Det är helt omotiverat med tanke på näringens ekonomiska bidrag till landets finanser. När man säger att meningen är att skogsägarna skall betala vägarna själva är det, som framhålls i motion Jo304, inget annat än bevis på att man inte vet vad saken handlar om. Frågan gäller om vi skall få ett bra och behovsanpassat vägnät eller ett ineffektivt, med bristande naturvårdsanpassning. I stället för att avskaffa bidragsmöjligheterna bör dessa öka med 20 milj.kr. i förhållande till innevarande års budget. Vägbyggnadsbidraget bör finnas kvar även under kommande år. Riksdagen bör således bifalla vänsterns motion Jo304 och bevilja statsbidrag för skogsvägsbyggande i enlighet med motionen (hemställan mom. 41).
Anslaget Främjande av fiskerinäringen används bl.a. för bidrag till fiskarorganisationer. Det är viktigt att småskaligt kust- och insjöfiske stimuleras. Vänsterpartiet föreslår därför att anslaget förblir på den nivå som fiskeriverket begärt. En diskussion bör föras om hur villkoren inom yrkeskåren kan bli mer jämställda (hemställan mom. 51).
Det finns ett stort behov av att rationalisera fiskeflottan för att klara den strukturförändring och avreglering som nu pågår. Det svenska fisket kommer annars inte att kunna hävda sig i den hårdnande internationella konkurrensen. Anslaget till fiskerilånen bör därför höjas med 20 milj.kr. Detta är särskilt angeläget med hänsyn till att denna möjlighet att stödja fisket inte kommer att kunna användas i fortsättningen, då den inte står i överensstämmelse med internationella överenskommelser (hemställan mom. 55).
Anslaget till bidrag till fiskevård bör finnas kvar oförändrat även detta budgetår i avvaktan på ett konkret förslag om framtida finansiering av fiskevården. Om inget sådant förslag kommer kvarstår även i ett längre perspektiv behovet av en delvis finansiering via statsbudgeten (hemställan mom. 59).
Det är absolut nödvändigt att arbetet med att införa en allmän fiskevårdsavgift intensifieras, så att tillräckliga resurser kan avsättas. Det förslag som arbetats fram kan i stora drag vara underlag för ett förslag från regeringen. Administrationen kan förbilligas avsevärt (hemställan mom. 61).
Animalieproducenterna befinner sig i ett ekonomiskt pressat läge. En ökning av djursjukvårdsavgifterna blir därför kännbar. Den föreslagna höjningen riskerar dessutom att försämra djurskyddet. Enligt min mening är det märkligt att regeringen inte avvaktar den pågående utredningen om veterinärväsendet innan finansieringen av djursjukvården förändras. Djursjukvårdsavgifterna bör inte höjas nu. I enlighet härmed föreslås att ytterligare 16 milj.kr. utöver regeringens förslag anvisas till distriktsveterinärorganisationen (hemställan mom. 64 och 66).
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 7, 8, 13, 20, 26, 29, 41, 51, 55, 59, 61, 64 och 66 borde ha hemställt:
7. beträffande anslag till investeringar i bättre djurmiljö att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 10 till Investeringar i bättre djurmiljö för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 60000000kr.,
8. beträffande anslag till landsbygdsutveckling m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkandena 11 och 12 till ett särskilt åtgärdsprogram för landsbygdsutveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200000000kr. samt som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om kvinnors verksamhet,
13. beträffande en rörlig kredit för jordfondsändamål att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 14 medger att en rörlig kredit på 50000000kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93,
20. beträffande en omfördelning av kostnaderna för avbytarverksamheten att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo226 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. beträffande anslag till rådgivning och utbildning att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 8 till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 39785000kr.,
29. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo226 yrkande 16 medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. med sammanlagt högst 5300000kr.,
41. beträffande anslag och ifrågasatt bidragsram till byggande av skogsvägar a) att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo304 yrkande 1 medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 59 962 000 kr. till byggande av skogsvägar, b) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo304 yrkande 2 till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 59 962 000 kr., c) att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo304 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om att bidraget bör kvarstå även under kommande år,
51. beträffande främjande av fiskerinäringen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo423 yrkande 3 till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 479 000 kr.,
55. beträffande lån till fiskerinäringen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo423 yrkande 4 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 60000000 kr.,
59. beträffande bidrag till fiskevård m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1992/93:Jo423 yrkande 5 till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 8 324 000 kr.,
61. beträffande allmän fiskevårdsavgift att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo423 yrkande 1, 1991/92:Jo424 och 1991/92:Jo438 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
64. beträffande djursjukvårdsavgiften att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo207 och 1991/92:Jo517 yrkande 2 samt med avslag på motion 1991/92:Jo523 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
66. beträffande bidrag till distriktsveterinärorganisationen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1991/92:Jo517 yrkande 3 till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 90 637 000kr.,