Statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (jordbruksdepartementet)
Betänkande 1990/91:JoU22
Jordbruksutskottets betänkande
1990/91:JOU22
Statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (jordbruksdepartementet)
Innehåll
1990/91 JoU22
NIONDE HUVUDTITELN
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande förslagen under jordbruksdepartementets huvudtitel med undantag av bl.a. prisstödet till jordbruket i norra Sverige och miljöförbättrande åtgärder på jordbrukets område. Av fiskeanslagen behandlas här i huvudsak endast anslagen Ersättning för intrång i enskild fiskerätt och bidrag till fiskevård. Under anslaget B 13 Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. föreslår utskottet en ökning med sammanlagt 32 milj.kr., varav 10 milj.kr. till vallväxtfröodling, 10 milj.kr. till exportstöd för konservärter, 10 milj.kr. för marknadsföringsinsatser av får- och lammkött m.m. samt 2 milj.kr. till odlingen av bruna bönor. Vidare föreslår utskottet ett temporärt och selektivt stöd till vissa valltorkföretag. I fråga om anläggningsstödet förordar utskottet att bidrag skall kunna utgå för anläggning av s.k. blandbestånd av barrträd och ädellövskog.
För att fullfölja statens åtaganden i fråga om fiskevårdsområden m.m. föreslår utskottet ett anslag till bidrag till fiskevård för budgetåret 1991/92 med 8 324 000 kr. I anslutning härtill föreslår utskottet utredningar om dels konsekvenserna av det fria handredskapsfisket, dels införande av en allmän fiskevårdsavgift. Under anslaget E 2 Prisstöd till rennäringen föreslår utskottet en höjning av prisstödet samt en uppräkning av anslaget med 3 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
Regeringens förslag i övrigt tillstyrks. De gäller bl.a. inrättande av en ny myndighet, statens jordbruksverk, och ändrad disposition av anslagen till bidrag till skogsvård m.m.
Övriga anslagsfrågor under nionde huvudtiteln behandlas främst i utskottets betänkanden 1990/91:JoU25, 27 och 30.
Till betänkandet fogas 47 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:100 bilaga 11 föreslagit
A. Jordbruksdepartementet m.m.
(A 1) att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25771000 kr.
(A 2) att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5435000 kr.
(A 3) att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 9349000 kr.
(A 4) att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 32880000 kr.
B. Jordbruk och trädgårdsnäring
(B 1) 1. att riksdagen godkänner att en ny central jordbruksmyndighet inrättas den 1 juli 1991,
(B 1) 2. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som tidigare förordats i avsnittet Förslag,
(B 1) 3. att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 115576000 kr.
(B 2) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(B 3) att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(B 4) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5000000 kr. (B 4) 2. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15000000 kr.
(B 5) att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1000 kr.
(B 6) att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15000000 kr.
(B 7) att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10000000 kr.
(B 8) att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30000000 kr.
(B 9) att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 445000000 kr. (B 11) att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 50000000 kr.
(B 12) att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1700000 kr.
(B 13) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit på 1600000000 kr. i riksgäldskontoret,
(B 13) 2. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret 1990/91 under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit på 400000000 kr. i riksgäldskontoret,
(B 13) 3. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen.
(B 14) att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 40000000 kr.
(B 16) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 5000000 kr.,
(B 16) 2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5000000 kr.
C. Skogsbruk
(C 1) 1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit av 65000000 kr. i riksgäldskontoret,
(C 1) 2. att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(C 2) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 281118000 kr.
(C 3) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(C 4) att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20885000 kr.
(C 5) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 150000000 kr. till skogsvård m.m.,
(C 5) 2. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 153300000 kr. (C 6) 1. att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 40000000 kr. till byggande av skogsvägar, (C 6) 2. att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 40000000 kr.
(C 7) att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14900000 kr.
(C 8) att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20000000 kr.
D. Fiske
(D 9) att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000000 kr.
E. Rennäring m.m.
(E 1) att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 10593000 kr.
(E 2) att riksdagen till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30000000 kr.
(E 3) att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 12320000 kr.
F. Djurskydd och djurhälsovård
(F 1) att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(F 2) att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 61198000 kr.
(F 3) att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(F 4) att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 84984000 kr.
(F 5) att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2217000 kr.
(F 6) att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 29300000 kr.
(F 7) att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5112000 kr.
(F 8) att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 39750000 kr.
G. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor
(G 1) att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(G 2) att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 2748000 kr.
(G 3) 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens växtsortnämnds ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som tidigare förordats i avsnittet Förslag,
(G 3) 2. att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 592000 kr.
(G 5) 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens maskinprovningars ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnittet Förslag,
(G 5) 2. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
(G 5) 3. att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7020000 kr.
(G 7) att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2500000 kr.
H. Livsmedel
(H 1) 1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten på statens livsmedelsverk skall vara i enlighet med vad som tidigare förordats i avsnittet Förslag,
(H 1) 2. att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 89959000 kr.,
(H 2) 3. att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(H 3) att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3482000 kr.
(H 6) 1. att riksdagen medger att statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,
(H 6) 2. att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 183000000 kr.
(H 7) att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
(H 8) att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13627000 kr.
I. Utbildning och forskning
(I 1) att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 616512000 kr.
(I 2) att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 265704000 kr.
(I 3) 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som förordats i det föregående,
(I 3) 2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 55450000 kr.
(I 4) att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 156725000 kr.
(I 5) att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 99800000 kr.
(I 6) att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 742000 kr.
Motioner
1990/91:Jo203 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som stöd till den svenska pälsdjursnäringen för budgetåret 1991/92 anslår 60 milj.kr. i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen, i det fall yrkande 1 avslås, hos regeringen begär förslag om stöd till svensk pälsdjursnäring.
1990/91:Jo204 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till den svenska pälsdjursnäringen.
1990/91:Jo205 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om uppräkning av prisstödet till rennäringen för budgetåret 1991/92 motsvarande uppräkningarna av prisstödet till jordbruket i norra Sverige.
1990/91:Jo209 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna till fortsatt rapsodling i Sverige.
1990/91:Jo211 av Rune Berglund och Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till ändring i rennäringslagen med syfte att införa bestämmelser om kontroll av renräkning och vitesföreläggande.
1990/91:Jo213 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reducering av statens jordbruksverk.
1990/91:Jo214 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen till Prisstödet till rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag på 33 000 000 kr., 2. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 900 000 kr. förhöjt reservationsanslag på 11 493 000 kr.
1990/91:Jo216 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vallfröodlingen.
1990/91:Jo217 av Mats Lindberg och Leif Marklund (s) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att 71 § rennäringslagen skall ges följande ändrade lydelse: Uppehåller sig renar utanför renskötselområde eller på mark inom detta område under tid då renskötsel inte får bedrivas där, skall länsstyrelsen vid vite förelägga samebyn att föra bort renarna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av texten i 3 § rennäringslagen.
1990/91:Jo218 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kompletterande omställningsstöd till vissa arealer.
1990/91:Jo219 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållande av pristillägget.
1990/91:Jo220 av Gunhild Bolander och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen till projektmedel för Svenska fåravelsförbundet som ett engångsanslag anvisar 10 milj.kr.
1990/91:Jo221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till fårnäringen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ambulerande gårdsslakterier bör stimuleras, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföring av lamm- och fårkött, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ullproduktionen.
1990/91:Jo222 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att inom ramen för beslutade anslag till Lantbruksstyrelsen anslå medel till en heltids konsulenttjänst i biodynamisk odling, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av stöd till lagerhållning och distribution i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar att viss del av medlen till forskning i biodynamisk odling skall fördelas via Nordisk Forskningsring respektive Biodynamisk förening i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Jo226 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ersättning omfattande i genomsnitt 1 800 kr. per ha under budgetåret 1991/92 betalas ut för den areal som lantbrukarna upphör att producera jordbruksprisreglerade grödor på, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bidrag till skogsplantering endast skall ges till lövskogsplantering i slättbygd i södra och mellersta Sverige, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att plantering av ädellövskog bör stimuleras speciellt och att anläggningsstödet bör vara betydligt högre än anläggningsstödet till annan lövskogsplantering.
1990/91:Jo227 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen vid fördelningen av inomramsmedlen anvisar särskilda medel till lagrings- och utvecklingsstöd för bruna bönor.
1990/91:Jo230 av Sigge Godin och Anders Castberger (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pälsdjursnäringens behov av regionalpolitiskt stöd under 1991.
1990/91:Jo233 av Karl-Gösta Svenson och Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkorslån. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Fi216.
1990/91:Jo237 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nedtrappningen av pristillägget för lammkött, 2. att riksdagen beslutar att anslå 10 milj.kr. ur det samlade anslaget för jordbrukets omställning till marknadsföringsinsatser för fårnäringen.
1990/91:Jo239 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas 1. att riksdagen till kontroll av alternativ odling för budgetåret 1991/92 anvisar 1 000 000 kr. eller således 670 000 kr. utöver vad regeringen föreslår, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om auktorisation av kontrollverksamhet beträffande alternativ odling, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om långsiktigt stöd till kontroll av alternativ odling.
1990/91:Jo240 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arealstöd till odlarna av konservärtor.
1990/91:Jo241 av Bengt Rosén och Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett engångsbidrag om 10 milj.kr. till Svenska fåravelsförbundet.
1990/91:Jo244 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sammansättningen av styrelsen för statens jordbruksverk.
1990/91:Jo245 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fåravelns behov av ett engångsanslag på 10 000 000 kr. inom ramen för omställningsstödet.
1990/91:Jo246 av Gudrun Norberg och Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till vallfröodlingen.
1990/91:Jo248 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om bibehållet stöd till vallfröodlingen i enlighet med intentionerna i det livsmedelpolitiska beslutet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vallfrönämndens fortsatta verksamhet.
1990/91:Jo249 av Carl Frick och Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fårskötseln och dess framtid. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T262.
1990/91:Jo251 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering i skogsbruket genom revidering av skogsvårdslagen. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk436.
1990/91:Jo253 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återbetalningsskyldighet av omställningsstödet, 10. att riksdagen till B 1. Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar 300 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 115 876 000 kr., 16. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag B 17. Särskilda insatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa 44 000 000 kr. att fördelas i enlighet med vad i motionen anförts, 17. att riksdagen till I 1. Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar 7 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit, eller således 623 512 000 kr.
1990/91:Jo254 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reglerna för omställningsersättningen, 7. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92 anslår 2 436 000 kr. mindre än vad regeringen har föreslagit eller således 23 335 000 kr., 8. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anslår ett reservationsanslag på 8 000 000 kr., 9. att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 100 000 000 kr., 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till jordbrukets rationalisering, 11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försäljning av jordfondens markinnehav i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen till Startstöd till lantbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr., 13. att riksdagen avslår regeringens förslag om Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92, 15. att riksdagen till Särskilda kompensationsåtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 44 000 000 kr.
1990/91:Jo257 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av tre nya tjänster för arbete med information kring och marknadsföring av det ekologiska lantbrukets (s.k. alternativodlade) produkter, 2. att riksdagen till marknadsföringsåtgärder för ekologiskt lantbruk för budgetåret 1991/92 anvisar 6 000 000 kr.,
1990/91:Jo258 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen till utvecklingsinsatser för getnäringen budgetåret 1991/92 inom ramen för omställningsåtgärder i jordbruket anslår 2000000 kr.
1990/91:Jo259 av Ingvar Eriksson och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida matpotatiskontrollen.
1990/91:Jo260 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till odlingen av bruna bönor i enlighet med det livsmedelspolitiska beslutet.
1990/91:Jo262 av Karl Erik Olsson m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till valltorkföretag vars odlare ej erhållit omställningsbidrag och inkomststöd.
1990/91:Jo263 av Karl Erik Olsson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hushållningssällskapens stadgar även fortsättningsvis efter begäran bör få fastställas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
1990/91:Jo265 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationen av den nya centrala jordbruksmyndigheten.
1990/91:Jo267 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 5. att riksdagen till B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 2 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 7 milj.kr.
1990/91:Jo268 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av kravet på återbetalning av omställningsersättning.
1990/91:Jo269 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen till jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar 23 271 000 kr. eller 2 500 000 kr. mindre än vad regeringen föreslår, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stationeringen av lantbruksråden, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av två tjänster vid statens jordbruksverk för arbete med avancerad bioteknik, 4. att riksdagen till marknadsföring av ekologiskt odlade produkter för budgetåret 1991/92 anvisar 6 000 000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts, 5. att riksdagen till statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar 116 576 000 kr. eller 1 000 000 kr. mer än vad regeringen föreslår, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av tullar för s.k. konservärtor, som svenskt krav i EFTA-EG-förhandlingarna, 7. att riksdagen till omställningsåtgärder i jordbruket för budgetåret 1991/92 anvisar 10 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit, för exportfinansiering av konservärtor, eller således 5 085 752 000 kr., 8. att riksdagen till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett statsbidrag med sammanlagt högst 7,9 milj.kr. eller 2 900 000 kr. utöver vad regeringen föreslår, 9. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. anvisar ett förslagsanslag på 6 700 000 kr. eller 1 700 000 kr. utöver vad regeringen föreslår, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om delanslaget för åtgärder inom det skogliga stödområdet, 11. att riksdagen till bidrag till skogsvård för budgetåret 1991/92 anvisar 55 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit eller således 208 300 000 kr. 12. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 8 324 000 kr. till bidrag till fiskevård m.m., 13. att riksdagen till prisstöd till rennäringen anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr., 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjning av prisstödsnivån per slaktad ren.
1990/91:Jo270 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till program för utveckling av den svenska fårnäringen, 2. att riksdagen till utveckling av den svenska fårnäringen för budgetåret 1991/92 inom ramen för omställningsåtgärder i jordbruket och regionalpolitiska anslag anvisar 4 000 000 kr., 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsskydd och prisstöd för får och lammkött.
1990/91:Jo271 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen till B 13. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., i propositionen 1990/91:100, bil. 11, anslår 1535000000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit, dvs. 3 540 752 000 kr., 2. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13. Rådgivning och utbildning, i propositionen 1990/91:100, bil. 11, avsätta 5 000 000 kr. till marknadsföringsåtgärder för ekologiskt odlade produkter, 3. att riksdagen beslutar att under anslaget B 13. Rådgivning och utbildning, i proposition 1990/91:100, bil. 11, avsätta 1000000 kr. till KRAV, 4. att riksdagen inte anslår några pengar till C 6. Stöd till byggande av skogsvägar, i proposition 1990/91:100, bil. 11, dvs. 40 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
1990/91:Jo273 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur köttexportanslaget alternativt kan användas i Sverige enligt vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen anslår 150 000 000 kr. utöver regeringens förslag till landsbygdsutvecklingen enligt vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen anslår 10 000 000 kr. till stöd för vallväxtfröodlingen, 8. att riksdagen anslår 60 000 000 kr. till djurmiljön enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:Jo274 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen beslutar om ett oförändrat stöd till trädgårdsnäringen.
1990/91:Jo301 av Ragnhild Pohanka och Elisabet Franzén (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att gran inte får planteras på jordbruksmark, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att där skog skall planteras i Götaland och Svealand skall ädellövskogsplanteringar uppmuntras.
1990/91:Jo302 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till skogsbilvägar. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T316.
1990/91:Jo303 av Ingegerd Sahlström och Lars Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om begränsning av granplantering.
1990/91:Jo304 av Ragnhild Pohanka och Paul Ciszuk (mp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning snarast tillsätts som undersöker omfattningen av "rotsnurr" i Sverige samt att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utredningen skall föregås av omfattande fältundersökningar, 2. att riksdagen hos regeringen begär att SLU ges i uppdrag att se över plantskolornas material, 3. att riksdagen hos regeringen begär att en analys görs om hur rotsnurr har kunnat förekomma så länge utan att någon ansvarig reagerat.
1990/91:Jo305 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av registrering, mätning och uppföljning av skogsskadorna samt en omfördelning av anslagen till förändrade behov, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ökad satsning på ädellövskogen och omfördelning av anslag härtill, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning i lövskogsbruk, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgången på lövskogsplantor.
1990/91:Jo306 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:Sk349 -- beslutar att bidragsformen 5. Översiktlig skogsinventering under C 5. Bidrag till skogsvård m.m., avvecklas från den 1 juli 1991, 4. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:Sk349 -- till C 4. Skogsvårdsorganisationen: Investeringar (prop. 1990/91:100, bil. 11) för budgetåret 1991/92 anvisar 15 385 000 kr. mindre än regeringen har föreslagit eller således 5 500 000 kr., 5. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:Sk349 -- till C 5. Bidrag till skogsvård m.m. (prop. 1990/91:100, bil. 11) för budgetåret 1991/92 anvisar 61 000 000 kr. mindre än regeringen har föreslagit eller således 92 300 000 kr., 6. att riksdagen -- vid bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:Sk349 -- beslutar att ej anslå medel till C 6. Stöd till byggande av skogsvägar (prop. 1990/91:100, bil. 11) för budgetåret 1991/92, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av naturvårdshänsyn i skogsbruket, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulering av omarrondering, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dispositionen av anslaget B 4. Bidraget till jordbrukets rationalisering m.m.
1990/91:Jo307 av Göran Engström och Kjell Ericsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av anslag till jord- och skogsbrukets yttre rationalisering, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oförändrad ram för bidraget till skogsbilvägar.
1990/91:Jo308 av Karl-Gösta Svenson och Anders G Högmark (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att statsbidraget för ädellövskogsbruk får utnyttjas för att i befintlig blandskog genom olika skötselåtgärder förändra produktionen till en renodlad ädellövskogsproduktion, 2. att riksdagen beslutar att statsbidraget och det tillfälliga anläggningsstödet för ädellövskogsbruk får utnyttjas vid nyanläggning av ädellövskog i kombination med gran eller andra trädslag,
1990/91:Jo309 av Nils-Olof Gustafsson och Rune Berglund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsbruksstöd till Norrlands inland.
1990/91:Jo310 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar att till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar anvisa ett reservationsanslag på 15 385 000 kr. i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 med ändring i regeringens förslag anslår 41 000 000 kr. för översiktliga skogsinvesteringar.
1990/91:Jo311 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att målet för det årliga virkesuttaget av vedråvara skall sänkas till 65 milj. m3sk, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att 1 % av den produktiva skogsarealen nedanför den gamla skogsodlingsgränsen skall skyddas före 1995 års utgång, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skogsvårdslagen bör ses över, 4. att riksdagen beslutar att 5 § tredje stycket skogsvårdslagen utgår, 5. att riksdagen beslutar att 21 § skogsvårdslagen skall skärpas i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en naturvårdsgräns för skogsbruk i den fjällnära skogen skall införas, 10. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket får i uppdrag att lägga fram ett förslag till skydd för de fjällnära skogarna i enlighet med vad som anförts i motionen, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hyggesstorleken bör begränsas i enlighet med vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om helträdsutnyttjande och hyggesplöjning, 14. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att användandet av främmande trädslag inom skogsbruket upphör, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprövning av skogsbilvägar, 16. att riksdagen avslår proposition 1990/91:100, bil. 11, anslag C6. Stöd till byggande av skogsbilvägar,
1990/91:Jo312 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att den pågående skogsutredningen får i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett uthålligt enskilt skogsbruk, Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk388.
1990/91:Jo313 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av skogsodling på åkermark och förädling av ädla lövträd.
1990/91:Jo314 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om syftet med skogsvårdslagstiftningen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av skogsvårdslagen och ädellövskogslagen i enlighet med vad som i motionen anförts, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anläggande av skogsbilvägar i de fjällnära skogarna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturanpassat skogsbruk, 7. att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 92 300 000 kr., 8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 20 885 000 kr., 9. att riksdagen avslår regeringens förslag om stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1991/92.
1990/91:Jo315 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anläggningsstöd även skall utgå vid plantering av blandbestånd ädellöv--barr, inom ramen för jordbrukets omställningsprogram.
1990/91:Jo316 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den sittande skogsutredningen bör få tilläggsdirektivet att även beakta samtliga finansiella styrmedel.
1990/91:Jo318 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att en naturvårdsgräns skall utgöra en övre gräns för storskaligt skogsbruk, 2. att riksdagen beslutar att naturvårdsgränsen inte skall påverka markägandet för småskaligt skogsbruk för fjällskogsbonden, 3. att riksdagen beslutar att full kostnadskompensation skall utgå från staten till fjällskogsbonden för eventuellt inkomstbortfall, 4. att riksdagen beslutar att begreppet pågående markanvändning får en bättre verklighetsanpassning.
1990/91:Jo319 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen, därest motion 1990/91:Sk425 ej vinner riksdagens bifall, till C6. Stöd till byggande av skogsvägar, proposition 1990/91:100 bil. 11 anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag eller således 60 milj.kr. Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sk425.
1990/91:Jo402 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade resurser till fiskevård genom en allmän fiskevårdsavgift,
1990/91:Jo406 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medelstilldelning till fiskevårdsområden, 2. att riksdagen begär att regeringen i kompletteringspropositionen återkommer med förslag om medelsanvisning för bidrag till fiskevårdsområden i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Jo407 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att bidrag för bildande av fiskevårdsområden skall utgå till dem som ansökt om detta bidrag före den 1 september 1990, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om finansieringen av dessa bidrag.
1990/91:Jo412 av Sten Östlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till fiskevårdsåtgärder.
1990/91:Jo414 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av införande av en allmän fiskevårdsavgift.
1990/91:Jo416 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en allmän fiskevårdsavgift.
1990/91:Jo417 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag till fiskevård.
1990/91:Jo418 av Ulla-Britt Åbark och Owe Andréasson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till fiskevårdsåtgärder.
1990/91:Jo419 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en allmän fiskevårdsavgift som finansiering av fiskevårdande åtgärder.
1990/91:Jo421 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fiskevård och fiskevårdsavgift.
1990/91:Jo424 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statsbidrag till förrättningskostnader för bildande av fiskevårdsområden skall utgå enligt tidigare beslut.
1990/91:Jo425 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. (nytt anslag) för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 324 000 kr. 9. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av konsekvenserna av det fria handredskapsfisket,
1990/91:Jo426 av Torsten Karlsson och Sture Thun (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av allmän fiskevårdsavgift.
1990/91:Jo428 av Bengt Rosén m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur givna utfästelser om fiskevården skall kunna hållas,
1990/91:Jo429 av Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen till fiskeristyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag om 8,324 milj.kr. för fiskevård m.m.
1990/91:Jo431 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att även för budgetåret 1991/92 behålla anslagstiteln Bidrag till fiskevård och under denna titel anvisar medel till förrättningskostnader för ansökningar om bildande av fiskevårdsområden som inlämnats före den 1 september 1990 och därmed uppfyller riksdagens tidigare beslut.
1990/91:Jo433 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen under ett anslag till fiskevård m.m. i enlighet med fiskeristyrelsens budgetäskande för budgetåret 1991/92 anvisar 8324000 kr.
1990/91:Jo434 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur givna utfästelser om fiskevården skall kunna hållas.
1990/91:Jo437 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av medelstilldelning till bildande av fiskevårdsområden.
1990/91:Jo438 av Lisbet Calner och Karl-Erik Svartberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till fiskevårdande åtgärder.
1990/91:Jo441 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en särskild fond för att ersätta personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador och förluster som uppkommit i samband med införandet av fritt handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar,
1990/91:Jo442 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen beslutar räkna upp anslaget för statligt bidrag till fiskevård m.m. så att det under nästkommande budgetår uppgår till 8,324 milj.kr.
1990/91:Jo444 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts anslår 8324000 kr. till fiskevård m.m.
1990/91:Jo446 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om oförändrat stöd till fiskevårdsområden.
1990/91:Jo447 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 2. att riksdagen till anslaget Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 8 300 000 kr.,
1990/91:Jo448 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att för statligt stöd till fiskevård anvisa 8000000 kr., 2. att riksdagen hos regeringen begär att regeringen skyndsamt låter utreda lämpligheten och möjligheterna att införa fiskevårdsavgifter och därefter återkommer till riksdagen med konkret förslag.
1990/91:Jo449 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att anvisa ett anslag på 8 324 000 kr. till fiskevård m.m.
1990/91:Jo450 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen anslår 8 324 000 kr. till Bidrag till fiskevård m.m., 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en allmän fiskevårdsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Jo508 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om veterinärernas arbetssituation i inlandet.
1990/91:Jo517 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om leukosbekämpningen.
1990/91:Jo522 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt behörighet för frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping att analysera och statsplombera utsäde.
1990/91:Jo523 av Pär Granstedt m.fl. (c, s) vari yrkas 5. att riksdagen till anslaget F 7. Centrala försöksdjursnämnden anslår ett med 1 000 000 kr. förhöjt belopp om 6 112 000 kr. för att möjliggöra motsvarande ökade anslag till forskning om alternativ till djurförsök.
1990/91:Jo525 av Ingvar Eriksson och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om leukosprogrammets genomförande.
1990/91:Jo529 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en framtida fristående djurskyddsmyndighet.
1990/91:Jo611 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar höja driftsbidraget för Gammelkroppa skogsskola till den nivå per årsstudieplats som Garpenberg erhåller för budgetåret 1991/92.
1990/91:Jo621 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lantbruksuniversitetet, STU, SJFR m.fl. skall upprätta forsknings- och utvecklingsprogram, 2. att riksdagen till dessa utvecklingsprogram anslår 30000000 kr. för budgetåret 1991.
1990/91:Jo628 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen anslår 1 000 000 kr. budgetåret 1991/92 till verksamheten vid ALA-enheten vid SLU, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SLUs bidrag från SIDA, 3. att riksdagen anslår 2 000 000 kr. för budgetåret 1991/92 till omvandling av utbildningsbidrag till forskartjänster vid SLU.
1990/91:Jo705 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd för de fjällnära skogarna, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt övervakning av efterlevnaden av skogsvårdslagens hänsynsregler.
1990/91:Jo731 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av skogslagstiftningen, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forcerade naturvärdesinventeringar i fjällskogsområdet, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddsklassning av fjällskogsområdet.
1990/91:Jo732 av Eva Goës (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökat skydd av skog och totalt skydd av den fjällnära skogen.
1990/91:Jo913 av Jan Hyttring och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att statens naturvårdsverks anslag till skadeförebyggande åtgärder skall räknas upp så att kostnaderna för effektiva stängsel till skydd för tamboskap mot varg helt kan bäras av detta anslag för budgetåret 1991/92.
Utfrågningar, uppvaktningar m.m.
I anslutning till vissa punkter i budgetförslaget har utskottet anordnat utfrågningar med företrädare för jordbruksdepartementet, lantbruksstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund, Hushållningssällskapens förbund och lantbruksnämnden i Jämtlands län samt uppvaktats av företrädare för Svenska fåravelsförbundet, Svensk husdjursskötsel och Svenska samernas riksförbund.
Utskottet
1. Jordbruksdepartementet (A 1)
Vid bedömningen av jordbruksdepartementets medelsbehov har jordbruksministern räknat med att rationaliseringar motsvarande 1,5 % av anslaget skall genomföras. Anslaget beräknas till 25771000 kr.
I två motioner föreslås en minskning av anslaget. Enligt motion Jo254 yrkande 7 (m) bör anslaget minska med 2436000 kr. I motion Jo269 yrkande 1 (v) yrkas en minskning med 2500000 kr.
Utskottet vill framhålla att anslaget till övervägande del består av lönekostnader. Som riksdagen i olika sammanhang påpekat (se bl.a. NU 1984/85:36) måste möjligheten att minska lönekostnadsanslagen bedömas mot bakgrund av de trygghetsregler för statsanställda som gäller enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd och vissa lagar och avtal i övrigt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker båda motionsyrkandena.
2. Lantbruksråd (A 2)
Lantbruksråden är för närvarande placerade i Bonn, Bryssel, Moskva, Rom och Washington. Regeringen föreslår ett förslagsanslag på 5435000 kr.
Enligt motion Jo269 yrkande 2 (v) är det inte nödvändigt med lantbruksråd i både Bonn och Bryssel. Med hänsyn till den allvarliga situationen när det gäller den globala livsmedelsförsörjningen bör ett lantbruksråd placeras i Harare, Zimbabwe. Därmed förbättras möjligheterna att följa utvecklingen på den afrikanska kontinenten vad gäller livsmedelsförsörjningen.
Även utskottet anser att det kan finnas anledning att ompröva lantbruksrådens placering när det är motiverat av hänsyn t.ex. till den internationella utvecklingen på jordbrukets och livsmedelsförsörjningens områden. Bevakningen av de globala livsmedelsförsörjningsfrågorna och u-landsproblemen sker till stor del genom FAO i Rom, där ett lantbruksråd är placerat. Den utveckling som nu sker i Europa med ett intensifierat integrationsarbete och stora politiska förändringar inom Öst- och Centraleuropa gör det enligt utskottets mening motiverat att behålla en noggrann bevakning av bl.a. de europeiska jordbruksfrågorna. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka motionen.
3. Utredningar m.m. (A 3)
Utöver utgifterna för departementets kommittéer och arbetsgrupper betalas från anslaget kostnaderna för beredningen för livsmedels- och näringsfrågor samt den jordbruksekonomiska undersökningen. Under anslaget bör även täckas kostnaderna för den nya konsumentberedningen som kommer att tillkallas. Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten samt kostnader för den jordbruksekonomiska undersökningen föreslår jordbruksministern ett reservationsanslag på 9 349000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion Jo254 yrkande 8 (m), vari yrkas en minskning av anslaget till 8000000 kr.
4. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. (A 4)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4 (s. 18).
5. Statens jordbruksverk (B 1)
Propositionen
Utredningen om översyn av den centrala myndighetsorganisationen på jordbrukets område m.m. avlämnade i oktober 1990 sitt slutbetänkande (SOU 1990:87) Den nya centrala jordbruksmyndigheten. Regeringen föreslår att en ny statlig myndighet, statens jordbruksverk, inrättas den 1 juli 1991. Samtidigt upphör lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd som myndigheter. Statens jordbruksverk skall verka för en positiv utveckling av de areella näringarna i enlighet med den nya livsmedelspolitiken. Verkets storlek beräknas till 175 årsarbetskrafter. Verket skall anvisas resurser på ett ramanslag. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall verket gå in i en treårsbudgetperiod. Vidare anvisas ett engångsbelopp på 1,5 milj.kr. för särskilda personalinsatser i samband med bildandet av jordbruksverket. En nettoöverföring på 9063000 kr. från nuvarande anslaget Lantbruksnämnderna skall göras till anslaget för den nya myndigheten. För miljöinriktad växtodlingsrådgivning m.m. avsätts resurser motsvarande 27560000 kr. Bl.a. förstärks marknadsföringsstödet till alternativ odling. Riktlinjerna för den nya myndighetens verksamhet m.m. redovisas närmare på s. 21--25. Ett ramanslag på 115576000 kr. föreslås.
Motionerna
Enligt motion Jo213 (fp) bör de 175 tjänsterna vid jordbruksverket reduceras till 150. Liknande synpunkter framförs i motion Jo254 yrkande 9 (m), som utmynnar i ett förslag om minskning av anslaget till 100 milj.kr.
I flera motioner från vänsterpartiet yrkas resursförstärkningar för olika ändamål. I motion Jo269 understryks behovet av två tjänster för bioteknikfrågor och yrkas att 6 milj.kr. anvisas för marknadsföring av alternativodlade produkter (yrkandena 3 och 4). Enligt yrkande 5 bör anslaget till jordbruksverket öka med 1 milj.kr. som resultat av olika höjnings- och minskningsyrkanden. Yrkandet om 6 milj.kr. till marknadsföringsinsatser framförs även i motion Jo257 yrkande 2. I yrkande 1 understryks behovet av tre nya tjänster för arbete med information och marknadsföring av det ekologiska jordbrukets produkter. I motion Jo239 yrkas en höjning till 1 milj.kr. av delposten avseende kontroll av alternativodlade produkter (yrkande 1). I yrkandena 2 och 3 framförs yrkanden om ökat samhälleligt engagemang i form av t.ex. auktorisation av nyss angivna kontrollverksamhet. Vidare yrkas ett riksdagsuttalande om mer långsiktigt statligt stöd till den alternativa odlingen. I motion Jo273 yrkande 8 yrkas att riksdagen anslår 60 milj.kr. till jordbruksverket för arbete med djurmiljön.
I centermotionen Jo253 yrkande 10 yrkas att delposten kontroll av alternativodlade produkter ökas till 1 milj.kr.
Enligt motion Jo244 (m) bör nuvarande partssammansatta styrelseform som förekommer t.ex. hos statens jordbruksnämnd behållas i jordbruksverket.
I motion Jo263 (c) yrkas att hushållningssällskapens stadgar även framgent skall fastställas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, i första hand jordbruksverket.
Enligt motion Jo265 (c) bör riksdagen göra ett uttalande om organisationen av jordbruksverket. I motiveringen framhålls bl.a. att de berörda fackliga organisationernas synpunkter på organisationsfrågorna bör beaktas så att alla som är beroende av den nya myndighetens tjänster blir väl betjänta och att skattemedel används på ett klokt och resultatgivande sätt.
Innebörden av motion Jo529 (c) är att man på något längre sikt bör pröva frågan om en fristående djurskyddsmyndighet när någon erfarenhet vunnits av jordbruksverkets arbete med djurskyddsfrågorna.
Några motioner yrkar statligt/regionalpolitiskt stöd till pälsdjursnäringen. Dessa är Jo203 (c), Jo204 (s), Jo230 yrkande 2 (fp) och Jo233 (m).
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en ny myndighet, statens jordbruksverk, inrättas den 1 juli 1991. Samtidigt bör lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd upphöra som myndigheter. Jordbruksverket bör verka för en positiv utveckling av de areella näringarna i enlighet med den nya livsmedelspolitiken.
Utskottet tillstyrker även att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som föreslås i propositionen.
I anslutning till motionerna Jo213 och Jo254 vill utskottet framhålla att förslaget om inrättande av statens jordbruksverk ger en betydande rationaliseringseffekt i fråga om den statliga administrationen. En minskning av anslaget med 15 milj.kr. i enlighet med Jo254 kan knappast genomföras utan att riksdagen samtidigt i sak omprövar jordbruksverkets uppgifter enligt regeringsförslaget och anger vilka arbetsuppgifter som bör nedprioriteras. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo213 och Jo254 yrkande 9.
Som framgår av propositionen (s. 25) innebär förslaget under denna punkt att den alternativa odlingen även i fortsättningen erhåller särskilda resp. förstärkta resurser. En förstärkning av stödet för marknadsfrämjande åtgärder av alternativt producerade livsmedel föreslås med 1 milj.kr. Ett belopp om 330000 kr. föreslås anvisas för uppbyggnad av kontrollen av alternativt producerade livsmedel. När EG slutligen beslutat om reglerna för sin kontroll av alternativt producerade livsmedel avser jordbruksministern återkomma till frågan om kontrollverksamheten på detta område.
Utskottet är för närvarande inte berett att tillstyrka ytterligare resurser till ovan angivna ändamål. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo239, Jo257, Jo269 yrkandena 4 och 5 och Jo253 yrkande 10.
När det gäller behovet av särskilda tjänster för bioteknik/genteknik delar utskottet regeringens bedömning att det är fråga om viktiga verksamheter som dock bör rymmas inom ramen för den föreslagna myndigheten. Utskottet avstyrker således motion Jo269 yrkande 3.
I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet det viktigt att djurskyddsfrågorna kan drivas med kraft under 1990-talet så att djurskyddslagen får avsett genomslag. Enligt regeringens förslag kommer den nya myndigheten att inrymma en djuravdelning.
I motion Jo273 yrkande 8 föreslås att 60 milj.kr. anvisas till den nya myndigheten för arbete med djurmiljön. Enligt motionen bör dessa medel användas bl.a. för investeringsbidrag avseende anpassningen till en bättre djurmiljö samt forsknings- och utvecklingsarbete för nya system för äggproduktion.
Utskottet anser det angeläget att djurmiljön i animalieproduktionen förbättras och anpassas till kraven i den nya djurskyddslagen. Det bör framhållas att de krav som riksdagen i samband med antagandet av lagen ställt på animalieproduktionen får genomslag successivt under en övergångstid fram till utgången av år 1998. Som framgår av utskottets betänkande 1990/91:JoU18 är frågan om kompensation till jordbruket för kostnader med anledning av djurskyddslagen m.m. föremål för överväganden i regeringskansliet. Utskottet är av bl.a. dessa skäl inte berett att nu förorda ett särskilt investeringsbidrag för de ändamål som anges i motionen. Motionen avstyrks i denna del.
Utskottet är heller inte berett att i detta läge föreslå något uttalande om behovet av en särskild myndighet för djurskyddsfrågor. Motion Jo529 avstyrks således.
Utskottet tillstyrker förslaget att den nya myndigheten får en lekmannastyrelse och att ett antal rådgivande organ bör kunna inrättas. I enlighet härmed avstyrks motion Jo244.
I motion Jo265 anförs att jordbruksverket bör organiseras så att alla som är beroende av dess tjänster blir väl betjänta och skattemedel används på ett klokt och resultatgivande sätt. Med utgångspunkt i propositionens uttalanden om att jordbruksverket skall verka för en positiv utveckling av de areella näringarna förutsätter utskottet att det nya verket byggs upp så att det motsvarar de krav som kan ställas i berörda avseenden. Motionskravet bör därmed vara tillgodosett utan att riksdagen gör något särskilt uttalande för att tillgodose motionärens önskemål.
I likhet med jordbruksministern anser utskottet att den nya myndigheten inte bör besluta om hushållningssällskapens stadgar eller i övrigt engagera sig i deras sätt att bedriva sin verksamhet. Utskottet avstyrker därför motion Jo263.
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat och avstyrkt motioner om olika former av stöd till pälsdjursnäringen (se t.ex. 1989/90:JoU25 s. 77). I rådande statsfinansiella läge är utskottet inte berett att föreslå att en viss näring erhåller statligt stöd. Utskottet avstyrker därför motionerna Jo203, Jo204, Jo230 yrkande 2 och Jo233.
6. Lantbruksstyrelsen (B 2)
I föregående punkt redovisas förslag om inrättande av statens jordbruksverk och lantbruksstyrelsens upphörande den 1 juli 1991. Under budgetåret 1991/92 beräknas dock vissa övergångskostnader belasta anslaget till lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett förslagsanslag om 1 000 kr. till lantbruksstyrelsen.
I motion Jo222 (fp) yrkas att medel avsätts inom lantbruksstyrelsens anslag för en konsulenttjänst i biodynamisk odling. Vidare framförs önskemål om stöd till lagerhållning och distribution av biodynamiskt odlade produkter. Forskningsmedel till den alternativa odlingen bör enligt motionen fördelas i samråd med Nordisk forskningsring resp. Biodynamiska föreningen.
Eftersom lantbruksstyrelsen i princip upphör den 1 juli 1991 anser utskottet det olämpligt att anvisa medel till denna myndighet för sådana ändamål som skall tillgodoses inom ramen för den nya myndigheten statens jordbruksverk. Vidare bör erinras om att utskottet i olika sammanhang har avstyrkt motioner om stöd till en viss inriktning av den alternativa odlingen. Anledning saknas att frångå denna ståndpunkt. Motionen avstyrks således.
7. Statens jordbruksnämnd (B 3)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under B 3 (s. 26).
8. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. (B 4)
Propositionen
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt 1988:999). Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål. Anslaget får disponeras för att utjämna överskott och underskott i jordfondsverksamheten.
Med hänsyn till behovet av besparingsåtgärder inom jordbruksdepartementets område föreslås att huvuddelen av bidragen till jordbrukets rationalisering avvecklas. Anslaget Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige bör kunna utnyttjas för den utveckling av ny teknik vid lantbruksföretag som enligt lantbruksstyrelsens anslagsframställning anses angelägen. Vidare erinras om den förstärkning av anslaget för regionalpolitiska insatser som gjordes i samband med beslutet om livsmedelspolitiken. En del av ramen för yttre rationalisering bör behållas för att möjliggöra angelägna omarronderingsprojekt i bl.a. Kopparbergs län. Ramen för detta ändamål bör vara 5 milj.kr. Anslaget beräknas till 15 milj.kr.
Motionerna
I motion Jo254 yrkande 10 (m) föreslås ett tillkännagivande om hur anslaget fortsättningsvis skall användas.
I motion Jo304 yrkande 11 (c) anförs att omarronderingsprojektet i Kopparbergs län är mycket angeläget och att den föreslagna bidragsramen är för låg. Inom totalanslaget 15 milj.kr. bör medel omdisponeras enligt de behov som finns. Därvid bör angivna projekt prioriteras.
Enligt motion Jo307 yrkande 1 (c) bör anslaget för yttre rationalisering höjas till 11 milj.kr. Motionen innehåller ej något yrkande om höjning av bidragsram eller anslag utan föreslår ett tillkännagivande om anslagsbehovet.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna Jo306 yrkande 11 och Jo307 yrkande 1.
Motion Jo254 yrkande 10 innebär enligt motiveringen ingen förändring i förhållande till regeringens förslag och bör således ej föranleda någon särskild åtgärd.
9. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (B 5)
I enlighet med beslutet om livsmedelspolitiken våren 1990 skall jordfonden även disponeras för inlösen av fastigheter i samband med åtgärder för skuldtyngda jordbrukare. Anslaget förs upp med oförändrat belopp, 1 000 kr.
Enligt motion Jo254 yrkande 11 (m) bör riksdagen uttala att en del av jordfondens fastighetsinnehav bör avvecklas. Härigenom kan uppskattningsvis 70 milj.kr. tillföras statskassan.
Utskottet har vid flera tillfällen i samband med budgetbehandlingen tidigare år understrukit jordfondens värde som hjälpmedel för att förbättra såväl företagsstrukturen som arronderingsförhållandena i jord- och skogsbruket. Liksom tidigare är utskottet ej berett att förorda någon utförsäljning av jordfondsfastigheter utöver den försäljning som ingår som ett naturligt led i verksamheten. Motionen avstyrks således i nu berörd del.
10. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti m.m. (B 6 och B 7).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 6 och B 7 (s. 29--30).
11. Startstöd till jordbrukare (B 8)
I avvaktan på erfarenheter av stödet bedömer lantbruksstyrelsen medelsbehovet till 30 milj.kr. Jordbruksministern föreslår i enlighet härmed ett förslagsanslag på 30 milj.kr.
Utskottet delar lantbruksstyrelsens och jordbruksministerns bedömning av anslagsbehovet och avstyrker motion Jo254 yrkande 12 (m), vari yrkas en minskning med 15 milj.kr.
12. Stöd till avbytarverksamhet m.m. (B 9)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 9 (s. 32).
13. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige (B 11)
Propositionen
Från anslaget betalas investeringsstöd till jordbruksföretag -- både jordbruksinvesteringar och investeringar i kompletterande verksamhet -- samt stöd till utvecklingsprojekt, utbildning, rådgivning och stöd till forsknings- och försöksverksamhet. I enlighet med riksdagens beslut om livsmedelspolitiken föreslås ett reservationsanslag på 50 milj.kr. För egen del betonar jordbruksministern kopplingen till jordbrukets omställning och vikten av att med jordbruket kombinerad verksamhet utvecklas. Även utvecklingen av alternativa odlingsformer och ny användning av åkermarken eller av jordbruksråvarorna bör fullföljas. I detta sammanhang har forskning om och utveckling av alternativ som lämpar sig för norra Sverige ett särskilt intresse. Som tidigare nämnts kan medlen användas för utveckling och initiering av ny teknik.
Motionen
I motion Jo273 yrkande 6 (v) föreslås att det särskilda stödet till norra Sverige utvidgas till södra och mellersta Sverige. Motionärerna understryker bl.a. värdet av en levande landsbygd och stödet till kombinationsnäringar m.m. på landsbygden. Det finns således enligt motionen starka skäl för att lantbruksstyrelsens utvecklingsprogram för landsbygden i norra Sverige utvidgas till hela landet. I enlighet härmed bör anslaget höjas till 200 milj.kr. Tonvikten bör ligga på verksamhet som utgör ett komplement till jord- och skogsbruket.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas synpunkter så till vida att det även utanför stödområdet finns ett behov att främja landsbygdsutvecklingen och stödja bl.a. kombinationsföretag i glesbygden. I olika sammanhang har utskottet understrukit jordbrukets regionalpolitiska betydelse för såväl norra Sverige som landet i övrigt. Ungefär samtidigt med vårens livsmedelspolitiska beslut beslutade riksdagen under tionde huvudtiteln (arbetsmarknadsdepartementet) väsentliga anslagsförstärkningar till regionala utvecklingsinsatser. Ett belopp om 100 milj.kr. (varav 28 milj.kr. till sockerbruken på Öland och Gotland) skulle särskilt avse stöd till jordbruksföretag med kombinationsverksamheter (1989/90:AU13). Härigenom har möjligheterna ökat att stödja jordbruksföretag med kombinationsverksamheter i hela landet. Motionen avstyrks i denna del i den mån den ej kan anses tillgodosedd.
14. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. (B 12)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 12 (s. 35).
15. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (B 13)
Propositionen
För de olika omställningsåtgärder som vidtas under omställningsperioden för jordbruket bör ett särskilt förslagsanslag inrättas. Anslaget bör benämnas Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Det tidigare anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område avskaffas fr.o.m. budgetåret 1991/92. Under detta anslag anvisas under innevarande budgetår bl.a. medel till livsmedelssubventioner, provisoriska åtgärder inom prisregleringen samt till stöd till konsumentorganisationer.
70>1991/92 00>Anslag 70>Föredraganden
00>Inkomststöd 70>1 400 000 000 00>Omställningsstöd 70>2 700 000 000 00>Anläggningsstöd 70>100 000 000 00>Exportkostnad för spannmål 70>1 000 00>Inlösen av oljeväxter 70>600 000 000 00>Omställningsprogram för 00>01>mjölkproduktion 70>1 000 00>Köttexport 70>200 000 000 00>Avvecklingsersättning 00>01>till mjölkproducenter 70>50 000 000 00>Pristillägg får- och lammkött 70>23 000 000 00>Sveriges potatisodlares 00>01>riksförbund m.m. 70>2 750 000 00>Summa 70>5 075 752 000
Enligt riksdagens beslut om en skattereform skall livsmedelssubventionerna avskaffas den 1 januari 1991. För budgetåret 1991/92 utgår således inga livsmedelssubventioner.
Hur ersättning till provisoriska åtgärder inom regleringen skall lämnas fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall enligt det livsmedelspolitiska beslutet avgöras med hänsyn till resultatet av GATT-förhandlingarna. Jordbruksministern avser att föreslå regeringen att i annat sammanhang återkomma till riksdagen i denna fråga.
Posten Stöd till konsumentorganisationer flyttas fr.o.m. budgetåret 1991/92 till trettonde huvudtitelns anslag Stöd till konsumentorganisationer.
För budgetåret 1991/92 bör under detta anslag beräknas 1,4 miljarder kronor för inkomststöd. Vidare bör 2,7 miljarder kronor beräknas för omställningsstöd och 100 milj.kr. för anläggningsstöd. Beloppen är beräknade med antagandet att ca 300 000 ha ansluts till omställningsstödet och att en fjärdedel av anläggningsstödet lämnas under första året detta stöd utbetalas. Villkor m.m. för stöden återfinns i förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare.
Enligt beslutet om en ny livsmedelspolitik skall inlösensystemet för spannmål behållas övergångsvis men med successivt sänkt inlösenpris. I den utsträckning det uppstår spannmålsöverskott under denna period och dessa inte kan finansieras av de interna avgifter som också behålls övergångsvis skall kostnaderna enligt riksdagsbeslutet belasta statsbudgeten. Kostnaderna för de objektiva skördeuppskattningarna bör också belasta denna anslagspost. Då det i dag är omöjligt att beräkna eventuella kostnader på budgeten för detta ändamål bör en förslagsvis anslagspost på 1000 kr. tas upp.
Enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall samhället ta på sig kostnaderna för en bibehållen oljeväxtodling på oförändrad nivå under en övergångstid av fyra år räknat fr.o.m. budgetåret 1991/92. En del av kostnaderna skall finansieras med fettvaruavgifter på inhemsk olja. Resterande del av kostnaderna, som skall belasta statsbudgeten, kan för budgetåret 1991/92 beräknas till 600 milj.kr.
Det livsmedelspolitiska beslutet innebär vidare att 360 milj.kr. skall användas för ett omställningsprogram för mjölkproduktion under budgetåren 1990/91--1992/93. Programmet har trätt i kraft (SFS 1990:958). Hur kostnaderna fördelar sig mellan de tre åren går inte att beräkna för närvarande, varför en förslagsvis post bör föras upp med 1000 kr. för budgetåret 1991/92.
Det tillfälliga köttexportåtagandet som riksdagen beslutat om innebär att 200 milj.kr. för detta ändamål skall anvisas för budgetåret 1991/92.
Möjligheten för äldre mjölkproducenter att erhålla avvecklingsersättning enligt förordningen (1982:1283) om avvecklingsersättning till vissa mjölkproducenter har i enlighet med riksdagens beslut förlängts så att en anslutning till systemet är möjlig t.o.m. år 1996. För budgetåret 1991/92 bör 50 milj.kr. beräknas för detta ändamål.
Den 1 juli 1991 avskaffas den särskilda regleringsekonomin på jordbrukets område. Vissa verksamheter som tidigare finansierats inom regleringsekonomin bör övergångsvis finansieras över detta anslag.
Pristillägget för får- och lammkött skall enligt riksdagens beslut successivt avvecklas under en treårsperiod, samtidigt som gränsskyddet skall höjas med ett belopp motsvarande nedtrappningen. För detta ändamål bör 23 milj.kr. beräknas för budgetåret 1991/92.
Stödet till Sveriges potatisodlares riksförbund och till Stiftelsen Vår Näring bör successivt avvecklas. För budgetåret 1991/92 bör 1,5 resp. 1 milj.kr. anvisas. Efter budgetåret 1991/92 bör inga medel utgå för dessa ändamål.
Stöd till Stiftelsen för ackordhästarnas bevarande bör budgetåret 1991/92 lämnas med 250 000 kr., vilket är samma belopp som under innevarande regleringsår.
Jordbruksnämnden disponerar innevarande budgetår flera rörliga krediter i riksgäldskontoret. Således disponeras 50 milj.kr. för lagring av smör och köttvaror, 460 milj.kr. för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen samt för att finansiera innevarande års underskott inom spannmålsregleringen. Därutöver disponeras 20 milj.kr. för industrins råvarukostnadsutjämning. Jordbruksnämnden har föreslagit oförändrade krediter vad avser råvarukostnadsutjämningen och för lagring av kött och smör. Dessutom har nämnden föreslagit att en kredit på 1 800 milj.kr. ställs till förfogande för inlösen av oljeväxter och spannmål. Jordbruksministern återkommer i det följande till frågan om en rörlig kredit för industrins råvarukostnadsutjämning. Jordbruksministern anser det inte motiverat med en rörlig kredit för lagring av kött och smör under budgetåret 1991/92. Avregleringen innebär nämligen bl.a. att den kollektiva exportfinansieringen upphör för dessa produkter. Däremot bör en rörlig kredit ställas till förfogande för inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1991/92. Osäkerhet föreligger emellertid hur stor denna kredit bör vara med hänsyn till den omställning som nu pågår inom jordbruket. Överskottskostnaderna kommer med hänsyn till de olika åtgärderna som vidtas att minska. Jordbruksministern anser att en rörlig kredit av 1 600 milj.kr. tills vidare bör ställas till jordbruksverkets förfogande. Möjlighet bör dock finnas för regeringen att höja krediten om så krävs.
Vidare bör den höjning av den rörliga krediten för ändamål inom jordbruksprisregleringen m.m. som finansierar innevarande års underskott inom spannmålsregleringen behållas även under budgetåret 1991/92. Inflytande medel till följd av höjningen av prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skall disponeras för att betala av utnyttjandet av denna kredit.
Motionerna
I mp-motionerna Jo226 yrkande 15 och Jo271 yrkande 1 föreslås viss omdisposition av de olika stödformerna så att ett högre inkomststöd utgår under flera år medan omställningsstödet i princip slopas. Inkomststödet bör utgå med 1 300 kr. per ha under budgetåret 1991/92 och därefter med successivt lägre belopp t.o.m. budgetåret 1995/96. För att förhindra ett prisras som ett överskott skulle orsaka föreslås ett tillfälligt omställningsstöd om i genomsnitt 1 800 kr. per ha för mark som ej används för produktion av prisreglerade grödor. Totalt innebär förslagen att anslaget kan minskas med 1 535 000 000 kr.
I ett flertal motioner yrkas att statligt stöd utgår till olika produktområden, antingen inom den föreslagna anslagsramen eller i form av anslagshöjningar.
Stöd till vallfröodlingen yrkas i motionerna Jo216 (s), Jo246 (fp), Jo273 yrkande 10 (v) och Jo248 (m). I den sistnämnda motionen yrkas dessutom att vallfrönämndens funktioner bibehålls på ett eller annat sätt. I motion Jo262 (c, m, fp, v, mp) yrkas att ett selektivt och temporärt stöd utgår för skördeåren 1990--1992 till vissa valltorkföretag. I motiveringen anförs bl.a. att många etablerade vallodlare med långvarig erfarenhet och hög effektivitet drabbas av konkurrenssnedvridande effekter genom att inkomststöd eller omställningsstöd endast utgår till vallproduktion som startades eller utvidgades inom ramen för omställningsprogrammet 1988--1990. I motion Jo218 (m) yrkas att en arealersättning om förslagsvis 1 000 kr. per ha till skogsplantering utgår ur omställningsstödet för viss vallodling som friställs i samband med neddragningen av mjölkproduktionen.
I motion Jo209 (s) yrkas att åtgärder vidtas för att möjliggöra fortsatt rapsodling i Sverige.
Krav på stöd till odlingen av bruna bönor framförs i motionerna Jo227 (s) och Jo260 (m).
Enligt motion Jo259 (m) är det viktigt att regeringens och riksdagens utfästelser om övergångsvis stöd till Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) fullföljs.
Stöd till odlare av konservärter yrkas i motionerna Jo240 (fp) och Jo269 (v). Enligt den förstnämnda motionen bör ett arealstöd utgå. Enligt v-motionen bör regeringen i EFTA--EG-förhandlingarna agera för att tullarna slopas för konservärter och den svenska exportfinansieringen fortsätta i avvaktan på att tullarna avskaffas.
I motion Jo258 yrkande 3 (v) yrkas att 2 milj.kr. inom anslaget avsätts för utvecklingsinsatser inom getnäringen.
Fårnäringen behandlas i motionerna Jo219 (c) med krav på bibehållet pristillägg för får- och lammkött, Jo220 (c) och Jo241 (fp) -- anvisa 10 milj.kr. till Svenska Fåravelsförbundet, Jo221 (mp -- förslag om stöd till fårnäringen, stimulans av ambulerande gårdsslakterier och stöd till marknadsföring av får- och lammkött samt uttalande om vikten av en bibehållen ullproduktion), Jo270 (v -- ett utvecklingsprogram för fårnäringen som bekostas med 4 milj.kr. inom anslagsramen samt uttalande om bibehållet gränsskydd och pristillägg), Jo245 (m -- 10 milj.kr. till fåraveln), Jo237 (m -- långsammare nedtrappning av pristillägget, anvisa 10 milj.kr. till marknadsföring) samt Jo249 (mp -- uttalande om fårskötseln och dess framtid).
I motion Jo273 yrkande 3 (v) föreslås att regeringen får i uppdrag att lämna förslag om alternativ användning av anslaget till finansiering av köttexporten så att köttet kommer konsumenterna i Sverige till del.
Reglerna om återbetalning av omställningsstöd m.m. berörs i motionerna Jo254 yrkande 3 (m), Jo253 yrkande 9 (c) och Jo268 yrkande 1 (fp). I c-motionen framhålls att reglerna för återbetalningsskyldighet måste utformas så att samhället tar ansvaret om avsättningssvårigheter för vissa produkter uppstår. Enligt m-motionen måste klara och entydiga besked ges från statsmakterna om återbetalningsskyldigheten. Riksdagsbeslutet om en femårig avskrivningstid bör innebära att den som begärt och erhållit omställningsstöd skall ha påbörjat omställningen inom femårsperioden. En viss, relativt kort tid efter omställningsperiodens slut måste brukaren ha rätt att återgå till tidigare produktion, utan återbetalningsskyldighet. Enligt fp-motionen bör kravet på återbetalning avskaffas. Lantbruket bör ges det entydiga beskedet att det är under omställningsperioden som staten tar sitt ekonomiska ansvar genom nu fastlagda åtgärder. Efter omställningstiden är lantbrukaren likställd med andra småföretagare. Han får själv avgöra produktionsinriktning -- även om det innebär att spannmålsodling återupptas på omställningsarealen -- och ta det fulla ekonomiska ansvaret härför.
I motion Jo226 yrkandena 16 och 17 (mp) yrkas att bidrag till skogsplantering endast skall utgå till lövskogsplantering i slättbygd i södra och mellersta Sverige och att ädellövskog bör stimuleras med högre anläggningsstöd.
Enligt motion Jo315 (m) bör anläggningsstöd utgå även till blandbestånd med löv- och barrskog. Liknande synpunkter anförs i motion Jo308 yrkande 2 (m).
I motionerna Jo253 yrkande 16 (c) och Jo254 yrkande 15 (m) yrkas att riksdagen under rubriken särskilda kompensationsåtgärder för jordbruket anvisar 44 milj.kr., varav 10 milj.kr. till vallväxtfrö, 10 milj.kr. till exportstöd för konservärter, 20 milj.kr. till omhändertagande av självdöda djur, 2 milj.kr. till odlingen av bruna bönor och 2 milj.kr. till hästsporten.
Utskottets överväganden
Utskottet har anordnat en utfrågning med representanter för jordbruksdepartementet i anslutning till de motioner som avser vallfröodling, valltorkföretagen, ärter, bruna bönor och lamm- och fårkött m.m. Vidare har utskottet uppvaktats av representanter för vissa intresseorganisationer som närmare framgår av inledningen till detta betänkande.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen i samband med 1990 års livsmedelspolitiska beslut tillstyrkte regeringens förslag om grunddragen i en ny livsmedelspolitik (1989/90:JoU25). Förslagen syftade bl.a. till en avreglering och marknadsanpassning av jordbruket. Under en övergångstid skulle särskilda medel avsättas för att underlätta omställningen resp. bibehålla eller stödja produktionen av vissa produkter inom en total kostnadsram av 13,6 miljarder kronor. Samtidigt underströk utskottet emellertid att det var av största vikt att den livsmedelspolitiska reformens effekter kunde följas noggrant och kontinuerligt. I enlighet härmed har utskottet vid behandlingen av denna anslagspunkt ägnat särskild uppmärksamhet åt reformens effekter för bl.a. odlingen av vallfrö, ärter, bruna bönor samt fårnäringen. När det gäller vallfrö och bruna bönor förutsatte utskottet i sitt betänkande 1989/90:JoU25 att dessa skulle omfattas av de aviserade överläggningarna om fördelningen av medel som motsvarar inomramsmedlen (s. 58). Beträffande får- och lammkött underströk utskottet fårnäringens stora betydelse från olika synpunkter (s. 63 f.). I anslutning till de nu aktuella motionerna har utskottet i samband med utfrågning och uppvaktningar fått information om de särskilda problem som drabbat vissa produktionsgrenar efter det livsmedelspolitiska beslutet. Dessa problem sammanhänger bl.a. med att vissa produkter saknar gränsskydd resp. beläggs med tullar vid export till EG-länderna.
Som anförs i några motioner (s, m, c, fp, v) saknar vallväxtfrö ett gränsskydd, varför odlingen kan påverkas negativt om det hittills lämnade stödet av inomramsmedel bortfaller. Odlingen är viktig med hänsyn till förutsättningarna för den svenska växtförädlingen och för tillgången på frösorter som är lämpade för det svenska klimatet. Enligt utskottets mening bör budgetmedel anvisas för att möjliggöra en fortsatt vallfröodling under övergångsperioden. För budgetåret 1991/92 bör ett belopp om 10 milj.kr. avsättas för ändamålet. Utskottet tillstyrker således i allt väsentligt motionerna Jo216, Jo246, Jo253 yrkande 16 i denna del, Jo254 yrkande 15 i denna del, Jo273 yrkande 7 och Jo248 yrkande 1.
Utskottet delar de synpunkter som framförs i motion Jo262 om behovet av ett temporärt och selektivt stöd till vissa valltorkföretag. En konsekvens av tidigare omställnings- och trädesprogram är att vallodlingen har olika ekonomiska förutsättningar beroende på när odlingen startade. Vallproduktion som startades eller utvidgades inom ramen för omställningsprogrammet åren 1988--1990 har en konkurrensfördel jämfört med tidigare etablerad vallodling som ej utgör stödberättigad areal enligt förordningen om inkomststöd, omställningsstöd och anläggningsstöd till jordbrukare (se SFS 1990:941, 4 §). De olika torkanläggningarna har haft varierande möjligheter att utnyttja vallproduktion som är berättigad till omställnings- och inkomststöd. Möjligheterna till utbyte av råvaruleverantörer är vanligtvis små, eftersom flera anläggningar drivs som ekonomiska föreningar med en etablerad odlarkår. Den snabba produktionsökning som skett av grönpellets har inneburit en prispress som hotar att slå ut de tidigt etablerade torkanläggningarna vilka har små möjligheter att utnyttja stödberättigad råvaruproduktion. För att skapa konkurrensneutralitet mellan torkanläggningarna bör ett selektivt och temporärt stöd utbetalas för skördeåren 1990--1992. Stödet bör utformas i huvudsak enligt synpunkterna i motion Jo262. För skördeåret 1990 bör stödet motsvara bidragen inom Omställning 90, och för skördeåret 1991 bör stödet motsvara inkomststödet enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Regeringen bör snarast utforma ett sådant stöd. Utskottet har för närvarande ej tillräckligt underlag för att beräkna medelsbehovet. Utbetalningen för skördeåren 1990 och 1991 bör emellertid kunna ske utan ytterligare beslut från riksdagens sida genom överskridande av dels anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område som gäller för innevarande budgetår, dels det nu behandlade anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., såvitt avser skördeåren 1990 resp. 1991. En redovisning bör göras av regeringen i samband med budgetpropositionen för budgetåret 1992/93. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo262 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vidare bör odlingen av bruna bönor stödjas under övergångsperioden. Denna odling är nödvändig bl.a. av beredskapsskäl. Utskottet anser att 2 milj.kr. bör avsättas för budgetåret 1991/92. Det innebär att utskottet ställer sig bakom motionerna Jo227, Jo260, Jo253 yrkande 16 i motsvarande del och Jo254 yrkande 15 i motsvarande del.
I enlighet med vad som anförs i motionerna Jo253, Jo254 och Jo269 (yrkande 7) bör exporten av konservärter stödjas i avvaktan på resultatet av de pågående EES-förhandlingarna. Utskottet föreslår för detta ändamål ett belopp om 10 milj.kr. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även motion Jo240. I anslutning till yrkande 6 i motion Jo269 har utskottet erfarit att regeringen ämnar verka för att existerande handelshinder när det gäller konservärter avskaffas. Motionen bör därför i denna del inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet har tidigare anfört att det finns flera skäl som talar för att konsumtionen av lammkött och fårkött bör öka. I samband med den omställning av jordbruket som inletts har fårnäringen stor betydelse från regionalpolitisk synpunkt och från landskapsvårdssynpunkt. Fårnäringen är också ett gott exempel på en produktionsform som tillgodoser även högt ställda etiska krav på animalieproduktionen. Ullproduktionen kan ge värdefulla effekter bl.a. i områden där arbetsmarknaden ger ett begränsat utbud av arbetstillfällen. Det finns visserligen möjlighet att stödja fårnäringen inom ramen för några statliga anslag, t.ex. landskapsvårdsstödet, glesbygdsstödet och stödet till rådgivning och utbildning. Enligt utskottets mening bör dessutom särskilda medel anvisas till stöd för marknadsföringsinsatser som kan öka både utbud och konsumtion av svenskproducerat lamm- och fårkött och om möjligt även påverka konsumtionsmönstret genom ett jämnare utbud av dessa produkter under hela året. Utskottet föreslår att ett belopp om 10 milj.kr. anvisas för detta ändamål. Medlen bör tilldelas Svenska fåravelsförbundet och fördelas av förbundet enligt närmare bestämmelser som bör meddelas av regeringen.
Med utskottets ställningstagande tillgodoses i första hand motionerna Jo220, Jo221 yrkande 3, Jo270 yrkande 2, Jo245, Jo237 yrkande 2 och Jo241.
Enligt motion Jo248 yrkande 2 bör vallfrönämndens funktioner bibehållas som tidigare eller på annat lämpligt sätt.
Utskottet erinrar om att det livsmedelspolitiska beslutet innebär att regleringsföreningarnas myndighetsuppgifter upphör den 1 juli 1991 och att vissa uppgifter övergångsvis överförs till jordbruksnämnden. När statens jordbruksverk träder i funktion blir det en uppgift för verket att administrera dessa uppgifter. Utskottet utgår från att jordbruksverket kommer att administrera det stöd till vallfröodlingen som utskottet nyss förordat. Härigenom får motionen anses tillgodosedd såvitt avser yrkande 2.
I anslutning till motion Jo209 om bibehållen rapsodling får utskottet påminna om att riksdagen på utskottets förslag beslutat att samhället skall åta sig kostnaden för att bibehålla oljeväxtodlingen på en oförändrad nivå under fyra år, räknat fr.o.m. regleringsåret 1991/92. För budgetåret 1991/92 beräknas ett medelsbehov om 600 milj.kr. under förevarande anslag för detta ändamål. Motionen avstyrks.
Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen frångår tidigare beslut om nedtrappning av pristillägget till får- och lammkött. I enlighet härmed avstyrks motionerna Jo219, Jo270 yrkande 3 och Jo237 yrkande 1.
När det gäller småskalig slakteriverksamhet enligt motion Jo221 yrkande 2 hänvisar utskottet till vad som anförs i betänkandet 1990/91:JoU18 (s. 24) om livsmedelsverkets, STUs och ALA-gruppens verksamhet på detta område. Utskottets beslut i fråga om stöd till marknadsföringsåtgärder bör också få betydelse i de avseenden som anges i motionen. Motionen är delvis tillgodosedd i denna del och bör ej föranleda någon vidare åtgärd.
I anslutning till övriga motionsyrkanden om fårnäringen vill utskottet framhålla att mer långsiktiga frågor om fårnäringens utveckling m.m. bättre kan bedömas när ytterligare erfarenheter vunnits av befintliga stödmöjligheter och det av utskottet förordade marknadsföringsstödet. Motionerna Jo221 yrkandena 1 och 4, Jo270 yrkande 1 och Jo249 avstyrks därför, i den mån de ej tillgodoses genom utskottets uttalanden.
I anslutning till motion Jo258 yrkande 3 om utvecklingsinsatser för getnäringen vill utskottet erinra om att stödet till getnäringen inom ramen för prisstödet till jordbruket i norra Sverige kraftigt ökat. Prisstöd lämnas sedan den 1 december 1990 med 700 kr. om året för varje mjölkproducerande get till företag inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län (SFS 1990:981). Utskottet är inte berett att biträda motionsyrkandet att 2 milj.kr. av anslaget används för utvecklingsinsatser för getnäringen.
Utskottet konstaterar att motion Jo259 om riksdagens utfästelser rörande Svensk matpotatiskontroll torde bli tillgodosedd genom de förslag som framlagts i proposition 1990/91:99 (JoU27). I propositionen föreslås att den nybildade organisationen för kontroll av kvaliteten på matpotatis bör som ett startkapital tillföras ett engångsbelopp på 15 milj.kr. under budgetåret 1991/92. Motionen påkallar således ingen ytterligare åtgärd.
Det tillfälliga köttexportåtagandet som riksdagen beslutat om innebär att 200 milj.kr. för ändamålet anvisas för nästa budgetår. Utskottet har ej funnit anledning att frångå eller modifiera sina uttalanden i samband med behandlingen av denna fråga (1989/90:JoU25 s. 63) och avstyrker därför motion Jo273 yrkande 3.
Återstående delar av motionerna Jo253 yrkande 16 och Jo254 yrkande 15 avser stöd till omhändertagande av självdöda djur (20 milj.kr.) och stöd till hästsporten (2 milj.kr.). Utskottet har inte funnit anledning att tillmötesgå dessa yrkanden.
Utskottet övergår härefter till att behandla de motioner som gäller belopp och villkor för de år 1990 beslutade inkomst-, omställnings- och anläggningsstöden till jordbruket.
I motion Jo226 yrkande 15 förs fram förslag om en annan konstruktion av omställningsstödet så till vida att stödet bör användas för ett arealbaserat inkomststöd med högre belopp än det inkomststöd som riksdagen beslutat om. I enlighet härmed yrkas i motion Jo271 yrkande 1 att anslaget minskas med 1 535 000 kr.
Utskottet anser det av flera skäl orealistiskt att nu göra genomgripande förändringar i det system för omställningsstöd m.m. som riksdagen beslutade i juni 1990. På grund härav avstyrker utskottet motionerna Jo226 yrkande 15 och Jo271 yrkande 1.
Motionerna Jo253 yrkande 9, Jo254 yrkande 3 och Jo268 yrkande 1 berör alla i huvudsak omställningsstödet och reglerna för återbetalning av detta stöd.
I 6 § förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare föreskrivs att omställningsstöd får lämnas för åkermark som genom särskilda åtgärder under omställningsperioden överförs till bl.a. annan varaktig användning än livsmedelsproduktion. Om en åtgärd inte vidtagits vid omställningsperiodens slut skall stödet betalas tillbaka. Om det finns särskilda skäl kan stödmyndigheten i undantagsfall medge att en åtgärd vidtas efter den 30 juni 1996. För omställningsstödet gäller också föreskrifterna om lån och bidrag i den allmänna förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Det innebär bl.a. att lånet får krävas tillbaka om den som mottagit stödet lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller på ett allvarligt sätt brutit mot villkoren för stödet.
I ett frågesvar den 20 november 1990 har jordbruksministern anfört bl.a. följande:
Regeringens förordning utgår från riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik. Riksdagen förordade att satsningen på biobränslen under en femårsperiod skall betraktas som ett led i omställningsprogrammet för jordbruket. Riksdagen ansåg det vara angeläget att det kommande energipolitiska beslutet utformas så att bl.a. detta önskemål tillgodoses. Dessa uttalanden av riksdagen har ingått i de förutsättningar utifrån vilka regeringen utformat förordningen. Regeringen har alltså utgått från att satsningen på biobränslen kommer till stånd -- -- -- Utifrån dessa utgångspunkter är det givet att stödet skall betalas tillbaka om huvudvillkoret inte uppfylls, dvs. om marken inte ställs om varaktigt. Det är ju just för denna omställning som stöd lämnas. Med anledning av de frågor som ställts om den av riksdagen förutskickade bioenergisatsningen har följande uttalande gjorts. Regeringens förordning utgår från riksdagsbeslutet och inte från vad som kan hända om beslutet inte fullföljs. I en sådan hypotetisk situation förändras naturligtvis läget för omställningen avsevärt. Men det är då en fråga för riksdagen att ta ställning till, inte nu för regeringen i en förordning. Huvudvillkoret för omställningsstödet är att marken ställs om till annan varaktig användning än livsmedelsproduktion. Om så inte görs är det en självklarhet att återbetalningsskyldighet föreligger. Regeringen utgår givetvis från att den av riksdagen förutskickade bioenergisatsningen kommer till stånd och har utformat förordningen utifrån denna. Om riksdagen skulle ändra sitt ställningstagande anser jag det självklart att återbetalningsskyldighet inte skall krävas.
Utskottet vill för sin del anföra följande. Syftet med omställningsstödet är att stimulera till en snabb och varaktig omställning av åkermarken från livsmedelsproduktion till annan produktion än livsmedel. Omställningsstödet bör därför lämnas till stödberättigade företag för åkermark som genom särskilda åtgärder under omställningsperioden förs över till annan varaktig användning än livsmedelsproduktion. För att ytterligare underlätta omställningsprocessen och ge jordbrukaren fler alternativ att välja mellan har riksdagen dessutom medgivit att övergång till två speciella typer av livsmedelsproduktion också kan godtas som omställningsåtgärd. Det gäller dels livsmedelsgrödor som inte konkurrerar med befintlig produktion, dels extensivt betesutnyttjande.
För att omställningsstöd skall kunna utgå krävs för alla alternativen att en aktiv omställningsåtgärd genomförs i syfte att åstadkomma sådan varaktig användning som anges i 6 § första stycket stödförordningen. Det är framför allt av omtanke om jordbruket som näring och om de enskilda lantbrukarna som det är angeläget att det blir en varaktig omställning och inte en avställning eller s.k. jordbank.
Utskottet anser det naturligt att det för ett villkorslån av det slag som nu diskuteras uppställs regler om återbetalningsskyldighet för bl.a. bristande villkorsuppfyllelse. Enligt den ovan angivna paragrafen kan stödmyndigheten i sådana fall medge att en åtgärd vidtas efter den 30 juni 1996. Om villkoret ändå inte uppfylls kan det bero på att brukaren underlåter att aktivt vidta åtgärder för att åstadkomma någon varaktig omställning av produktionen. I det fallet bör det inte råda delade meningar om skyldigheten att återbetala eventuella stödmedel. Genom det livsmedelspolitiska beslutet och en satsning på biobränsle i enlighet med den nyligen framlagda energipolitiska propositionen (prop. 1990/91:88) skapas enligt utskottets mening goda förutsättningar för en omställning av åkermarken till annan produktion än livsmedel, särskilt olika former av bioenergi. Om riksdagen ändrar sitt ställningstagande anser utskottet -- i likhet med vad jordbruksministern anfört -- att det föreligger en förändrad situation som bör innebära att återbetalning inte skall krävas. För närvarande bör motionerna i denna del anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
När det gäller möjligheten att återgå till annan produktion efter omställningsperioden bör följande framhållas. En åtgärd som berättigar till omställningsstöd skall vara godkänd under omställningsperioden (eller senare, med stöd av undantagsregeln i 6 § fjärde stycket). Om dessutom åtgärden fullföljts på ett sätt som kan godtas av stödmyndigheten utan krav på återbetalning finns inget hinder mot att brukaren efter omställningsperiodens slut återgår till en annan produktionsinriktning än den som berättigat till stöd.
Med det anförda föreslår utskottet att motionerna Jo253 yrkande 9, Jo254 yrkande 3 och Jo268 yrkande 1 lämnas utan någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Med hänvisning till tidigare ställningstaganden i samband med det livsmedelspolitiska beslutet avstyrker utskottet motion Jo226 yrkande 16 om att bidrag till skogsplantering endast skall ges till lövskogsplantering i slättbygd i södra och mellersta Sverige.
I anslutning till yrkande 17 om speciell stimulans till ädellövskog får utskottet erinra om att anläggningsstöd för anläggning av lövskog får lämnas med 10 000 kr. per ha och för anläggning av ädellövskog med 14 000 kr. per ha. Motionen är således i denna del tillgodosedd.
Syftet med anläggningsstödet är delvis att åstadkomma en variation i landskapsbilden, företrädesvis i form av lövträd. Utskottet vill emellertid framhålla att anläggning av ädellövskogsbestånd har större förutsättningar att ge ett fullgott resultat om beståndet innehåller en viss andel barrträdsplantor. I enlighet med vad som anförs i motionerna Jo308 yrkande 2 och Jo315 bör därför reglerna om anläggningsstöd anpassas efter de bidragsregler som avser anläggning av ädellövskog enligt ädellövskogslagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det anförda innebär ej någon ändring av inriktningen av riksdagens tidigare beslut om anläggningsstöd.
Utskottet har ej heller funnit anledning att tillstyrka motion Jo218 om en särskild arealersättning till vallodling.
16. Rådgivning och utbildning (B 14)
Riksdagen har i olika sammanhang beslutat att såväl rådgivningen som lantbruksutbildningen bör ses över. Riksdagen har därvid betonat behovet av samordning och anpassning till den nya situation som jordbrukets avreglering innebär. Jordbruksministern har för avsikt att återkomma med förslag till direktiv för en översyn av rådgivningen. När det gäller utbildningen avser statsrådet Persson att återkomma med förslag våren 1991.
För verksamheten med rådgivning och utbildning bör, i enlighet med riksdagens beslut om den nya livsmedelspolitiken, anvisas ett reservationsanslag på 40 milj.kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
I motion Jo271 yrkandena 2 och 3 (mp) yrkas att 5 milj.kr. av anslaget används för marknadsföring av ekologiskt odlade produkter och 1 milj.kr. för stöd av KRAVs verksamhet.
Utskottet har i det föregående under anslagspunkten statens jordbruksverk behandlat regeringens förslag samt motionsyrkanden om olika former av stöd till den alternativa odlingen och tillhörande kontrollverksamhet. Såvitt utskottet kan bedöma finns det inget som hindrar att det nu aktuella anslaget används för information, rådgivning, utbildning och utvecklingsarbete med anknytning bl.a. till alternativ odling. Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning beskrivit de viktigaste målgrupperna bland jordbrukarna för olika insatser. Bl.a. nämns jordbrukare som behöver eller efterfrågar produktionsteknisk rådgivning eller rådgivning om omläggning av sin verksamhet. Ett ganska brett spektrum av olika önskemål och behov av utbildningar kan förväntas uppstå inom denna heterogena grupp. Utskottet är dock inte berett att förorda att preciserade belopp av anslaget avsätts för nu angivna ändamål. Motionen avstyrks i nu angivna delar.
17. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. (B16)
Propositionen
Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag enligt förordningen (1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (omtryckt 1988:998). Vidare används anslaget för bidrag till Svenska fruktfrämjandet, Svenska grönsaksfrämjandet, Svenska blomsterfrämjandet och Svampfrämjandet.
Som ett led i det allmänna besparingsarbetet föreslår regeringen att anslaget minskas med 2,9 milj.kr. Ramen för bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. föreslås uppgå till 4,3 milj.kr. och ramen för främjande av trädgårdsnäringen till 0,7 milj.kr. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan ändamålen. Anslaget till utbetalningar beräknas till 5 milj.kr.
Motionerna
Enligt motion Jo267 bör bidragsramen uppgå till 5,8 milj.kr. varav oförändrat 1,2 milj.kr. till främjande av trädgårdsnäringen. I motionens yrkande 5 hemställs att riksdagen anvisar 2 milj.kr. utöver regeringens förslag. Däremot framställs inget yrkande om bidragsramen.
I motion Jo269 (v) yrkande 8 yrkas att anslaget höjs till 7,9 milj.kr. Enligt motiveringen till yrkande 9 bör bidragsramen uppgå till 6,9 milj.kr. Även detta yrkande är utformat som ett förslag om höjning av anslaget.
I motion Jo274 (v) yrkas, med hänvisning till trädgårdsnäringens betydelse och möjligheter i Västerbottens län, att riksdagen beslutar om ett oförändrat stöd till trädgårdsnäringen.
Utskottets överväganden
Utskottet har tidigare utförligt redovisat förhållandet mellan
bidragsram och medelsanvisning (anslag) i anslagspunkter med
denna utformning (se bl.a. JoU1987/88:17 s. 5). Det som utmärker
dessa anslagspunkter är att regeringen i moment 1 begär ett
medgivande från riksdagen att bidrag beviljas för angivet
ändamål upp till ett visst belopp ("bidragsramen"). I detta fall
föreslår regeringen att riksdagen medger att statsbidrag
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med högst
5 milj.kr. (prop. s. 41). Detta moment inrymmer således ej något
yrkande om medelsanvisning. I moment 2 yrkas att riksdagen
anvisar medel för bl.a. utbetalningar av beviljade
bidragsansökningar. Anslaget, som är ett förslagsanslag, är en
funktion av bidragsramen. Det kan avse dels tidigare beviljade
bidragsansökningar som ännu ej utbetalats, dels
bidragsansökningar som beviljas under budgetåret 1991/92 och
utbetalas under samma budgetår. Ett beslut om höjning eller
minskning enbart av själva anslaget har således i sig ingen
effekt på den verksamhet som styrs av bidragsramen. En utökning
eller minskning av bidragsverksamheten förutsätter ett beslut om
ökning eller minskning av bidragsramen.
I enlighet med det anförda behandlar utskottet de aktuella motionsyrkandena såsom avseende bidragsramen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidragsram för bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och avstyrker motionerna Jo267 yrkande 5, Jo269 yrkandena 8 och 9 samt Jo274.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning under detta anslag.
18. Skogsvårdsorganisationen och Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter (C1--C2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 1--C 2 (s.44--45)
19. Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet (C3)
Propositionen
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000kr. till skogsvårdsorganisationens frö- och plantverksamhet.
Motionen
I motion Jo304 (mp) begärs utredning av omfattningen m.m. av rotdeformationer som orsakar instabilitet, s.k. rotsnurr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 3 (s. 46).
Jordbruksministern har nyligen som svar på en fråga i riksdagens kammare framhållit att frågan om rotdeformation hos skogsplantor, eller rotsnurr, är ett sedan länge känt problem. Det har uppmärksammats av såväl forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet som skogsstyrelsen och skogsägarna själva. I svaret redovisades relativt utförligt en del av det arbete som redan pågår för att klarlägga denna fråga. Omfattningen av problemet är relativt väl känd. Däremot kan det vara motiverat att öka kunskapen om konsekvenserna, och sådant arbete pågår också, framhöll jordbruksministern.
Utskottet finner att motionen kan besvaras med hänvisning till det refererade frågesvaret.
20. Skogsvårdsorganisationen: Investeringar (C 4)
Propositionen
Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten.
För budgetåret 1991/92 beräknar jordbruksministern i likhet med skogsstyrelsen 15 385 000 kr. för investeringar i frö- och plantverksamheten och i den övriga uppdragsverksamheten. Vidare beräknas 5,5 milj.kr. för bidrag till anläggning av skogsfröplantager. Sammanlagt föreslås ett anslag på 20885000kr.
Motionerna
Enligt motion Jo306 (c) yrkande 4 bör anslaget, under förutsättning av att riksdagen bifaller yrkande 1 i motion Sk349, utgå med 5500000 kr. vilket innebär en minskning med 15385 000 kr. jämfört med regeringens förslag. Enligt motion Jo310 (fp) yrkande 1 bör anslaget utgå med 15 385 000 kr. vilket innebär en minskning med 5,5 milj.kr. I motion Jo314 (m) yrkande 8 yrkas avslag på regeringens förslag att anslå medel under detta anslag.
Utskottets överväganden
Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör således besluta i enlighet därmed. Motionerna avstyrks i berörda delar.
21. Bidrag till skogsvård m.m. (C 5)
Propositionen
Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd, vissa natur- och kulturvårdsåtgärder, dikning, ädellövskogsbruk och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslaget. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket (omtryckt 1988:1000) och i ädellövskogsförordningen (1984:120).
Jordbruksministern föreslår i propositionen att den nu pågående treåriga försöksverksamheten med en annorlunda utformning av verksamheten avslutas och utvärderas. Han erinrar om att eventuella ersättningar avseende fjällnära skogar enligt riksdagens beslut skall finansieras från detta anslag. Vidare föreslås att bidragen till skogsodling för avveckling av lågproducerande bestånd (bidragsram 2) avvecklas helt vilket innebär en besparing med 73 milj.kr. Förra året anvisades 14,7 milj.kr. till naturvårdande åtgärder m.m. under bidragsram 2. Dessa finansieras nu under en ny bidragsram 4 som utökas med 2 milj.kr. för biotopinventeringen. Sammanlagt bör detta rambelopp uppgå till 16 milj.kr. under nästa budgetår. Vissa belopp bör vidare tillföras skogsvårdsorganisationens utbildningskampanj i naturvård om ekologi samt den tillämpade miljörelaterade skogsforskningen.
I propositionen framhålls att kostnaden för bidrag till anläggning av ädellövskog har ökat. Ramen bör därför höjas med 1milj.kr.
Skogsstyrelsen beslutar själv hur stor del andel av medlen för översiktliga skogsinventeringar (ÖSI) som skall användas för naturvårdsinriktade skogsbruksplaner (NISP).
Sammanlagt föreslår jordbruksministern att en ram av 150 milj.kr. tas upp för bidrag till skogsvård m.m. För utbetalning under anslaget beräknas 153,3 milj.kr.
Motionerna
Enligt motion Jo269 (v) yrkande 10 bör en stor del av det tidigare 5§3-anslaget utnyttjas inom delanslaget för åtgärder inom det skogliga stödområdet. Motionärerna yrkar därför att bidragsramen utökas med 55 milj.kr. till 208 300 000 kr. (yrkande 11). I motion Jo306 (c) yrkande 3 yrkas, under förutsättning av bifall till motion Sk349, att bidragsformen 5. Översiktlig skogsinventering (ÖSI) avvecklas. Motionärerna yrkar med hänvisning därtill att anslaget (eg. bidragsramen) minskas med 61milj.kr. till 192 300 000 kr. (yrkande 5). I motion Jo310 (fp) yrkande 2 yrkas en ram om 41 milj.kr. (-20 milj.kr.) för översiktliga skogsinventeringar. I motion Jo314 (m) yrkande 7 yrkas att de översiktliga skogsinventeringarna avbryts. Anslaget bör utgå med 92 300 000 kr. I motion Jo309 yrkas att skogsbruksstöd bör utgå till Norrlands inland med användande av medel som hittills används för 5§3-bidrag i enlighet med vad skogsstyrelsen föreslagit.
I motion Jo308 (m) yrkande 1 yrkas att statsbidraget för ädellövskogsbruk får utnyttjas i befintlig blandskog för att genom olika skötselåtgärder förändra produktionen till en renodlad ädellövskogsproduktion.
Utskottets överväganden
Regeringen har beslutat att en utvärdering och översyn skall göras av skogspolitiken. 1990 års skogspolitiska kommitté har sålunda i uppdrag att till den 1 juli 1992 utvärdera skogspolitikens mål och medel och föreslå de förändringar som utvärderingen och bedömningar om den framtida utvecklingen kan föranleda. I uppdraget ingår även att granska skogsvårdsorganisationen.
Den neddragning av ramen för bidrag till skogsvård som redovisas i propositionen får delvis ses som ett led i det statliga besparingsprogrammet. Utskottet är icke berett att som yrkas i motion Jo269 yrkande 11 föreslå en vidare bidragsram än regeringen föreslagit. Förslagen i yrkande 10 av motionen och i motion Jo309 avstyrks i konsekvens härmed.
Utskottet har i sitt yttrande JoU6y till skatteutskottet avstyrkt bl.a. motion Sk349 om avskaffande av skogsvårdsavgiften. I konsekvens härmed avstyrker utskottet motion Jo306 yrkandena 3 och 5.
Utskottet finner regeringens förslag till bidragsram för de översiktliga skogsinventeringarna väl avvägt. Motionerna Jo310 yrkande 2 och Jo314 yrkande 7 avstyrks.
Föreskrifter om stöd enligt ädellövskogslagen lämnas i ädellövskogsförordningen (1984:120) och i skogsstyrelsens författningssamling (SKSFS 1989:2). Av bestämmelserna framgår att bidrag kan lämnas för fullständiga återväxtåtgärder, för röjning av plantskog eller ungskog, för viss utsyning av ädellövskog, för viss skogsbruksplan och för viss rådgivning. Däremot torde möjlighet icke finnas att lämna bidrag till befintlig blandskog enligt det förslag som läggs fram i motion Jo308. Utskottet är icke berett förorda någon ändring av reglerna i detta avseende och avstyrker således motion Jo308 yrkande 1.
22. Stöd till byggande av skogsvägar (C 6)
Propositionen
Den sammanlagda bidragsramen för skogsvägbyggnad bör tas upp med 40 milj.kr. Det innebär en minskning med 20 milj.kr. som bör hållas inne som ett led i de inledningsvis nämnda besparingsåtgärderna. Detta anslag finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel.
Motionerna
Avslag på regeringens förslag om anslag till skogsvägsstödet yrkas i motionerna Jo271 (mp) yrkande 4, Jo311 (mp) yrkande 16 och Jo314 (m) yrkande 9. I motion Jo306 (c) yrkande 6 yrkas, under förutsättning av bifall till motion Sk349 om avskaffande av skogsvårdsavgiften, att riksdagen ej anslår medel till stöd till byggande av skogsvägar. Enligt motion Jo307 (c) yrkande 2 bör ramen för bidraget vara oförändrad, och i motion Jo302 (c) yrkas på tillkännagivande om ökat anslag till skogsbilvägar i Skaraborgs län. Slutligen yrkas, i motion Jo319 (c), att anslaget utgår oförändrat med 60 milj.kr.
Utskottets överväganden
När det gäller anslagets konstruktion och sambandet mellan bidragsram och medelsanvisning hänvisar utskottet till vad som anförs i det föregående under punkt 17.
Utskottet delar regeringens uppfattning att ramen för byggande av skogsvägar, liksom utbetalningarna under anslaget, lämpligen bör bestämmas till 40 milj.kr. Detta innebär en sänkning med 20 milj.kr. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner under denna punkt.
23. Främjande av skogsvård m.m. och Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare (C 7--C 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under C 7 och C 8 (s. 50).
24. Övrigt
Motionerna
Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp ett antal fristående motioner som rör olika frågor om skogsbruket. På grund av en ständigt ökande arbetsbelastning har utskottet beslutat att fristående motioner i princip skall sakbehandlas högst en gång under varje valperiod. Det innebär att vissa motionsgrupper och ämnesområden skall kunna behandlas på ett förenklat sätt inom ramen för t.ex. en treårsperiod. Samtidigt innebär beslutet att varje ämnesområde skall kunna bli föremål för en fördjupad hantering inom en treårsperiod. Så har riksdagen t.ex. så sent som i december 1990 fattat beslut om skogsbruket i de fjällnära skogarna.
Utskottet erinrar vidare om att den skogspolitiska kommittén har i uppdrag att utvärdera skogspolitikens mål och medel och föreslå de förändringar som utvärderingen och bedömningar om den framtida utvecklingen kan föranleda (dir. 1990:47). Kommittén bör redovisa sina förslag senast den 1 juli 1992.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet följande motioner av vilka flertalet är av den karaktär att de faller inom ramen för den skogspolitiska kommitténs uppdrag och i övrigt tillhör ämnesområden som behandlats mera utförligt under innevarande valperiod:
Jo251 (m) yrkande 2, Jo301 (mp), Jo303 (s), Jo305 (m), Jo306 yrkandena 7 och 10, Jo311 (mp) yrkandena 1-5, 9-10 och 12-15, Jo312 (m) yrkande 1, Jo313 (m), Jo314 (m) yrkandena 1-4, Jo316 (mp), Jo318 (mp), Jo705 (fp) yrkandena 6 och 12, Jo731 (m) yrkandena 16-18 och Jo732 (mp) yrkande 1.
25. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. (D9)
Propositionen
Från anslaget betalas kostnader för bl.a. ersättningar enligt lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt och för bidrag enligt förordningen (1985:145) om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden. Jordbruksministern föreslår att anslaget, som är ett förslagsanslag, förs upp med oförändrat belopp, 1000000kr.
Motionerna
Enligt motion Jo425 (m) innebar riksdagsbeslutet om fritt handredskapsfiske på södra ostkusten att stora intrång gjordes på vattenägarnas rätt till fiske. De som utnyttjade sin rätt till yrkesmässigt fiske har fått vidkännas förluster genom att redskapen skadats och förflyttats. Naturen har utsatts för ett ökat slitage, och störningar av fågel- och djurlivet har inte kunnat undvikas. Vilka skador som uppstått och hur stora förluster som åsamkats den enskilde är oklart. En utvärdering som belyser konsekvenserna av riksdagens beslut bör komma till stånd (yrkande 9). I motion Jo441 (c) erinras om att ersättningsmöjlighet enligt beslutet öppnades endast för vissa, påvisbara inkomstbortfall såsom för sålda fiskekort och fiskearrenden. Däremot har yrkesfiskare som använt sina fiskevatten för sitt livsuppehälle inte fått ersättning. I motionen framförs förslag om en särskild fond för att ersätta personer som bedriver yrkesmässigt fiske för skador och förluster som uppkommit i samband med införandet av fritt handredskapsfiske på ostkusten och i vissa sjöar.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till anslag för ersättning för intrång i enskild fiskerätt, m.m. Riksdagen bör således besluta i enlighet med förslaget.
Med anledning av motionerna får utskottet anföra följande.
Riksdagen beslöt våren 1985 att släppa handredskapsfisket fritt vid södra ostkusten, längs Gotlands och Blekinges kuster samt i de stora sjöarna (prop.1984/85:107, JoU26). En ny paragraf, 20 a §, infördes i detta syfte i lagen (1950:596) om rätt till fiske. Genom ovanciterade lag om ersättning för intrång i enskild fiskerätt tillerkändes den som är innehavare av enskild fiskerätt rätt till ersättning av staten, om de nya bestämmelserna om fritt handredskapsfiske medför ett inkomstbortfall. Föredragande departementschefen framhöll i den av riksdagen godkända propositionen bl.a. att fiskerättshavarnas möjligheter att förfoga över sina fiskevatten ändras endast i ett enda avseende när handredskapsfisket släpps fritt, nämligen följande: Genom att också andra än fiskerättshavaren får rätt att fiska med handredskap blev det inte längre möjligt för fiskerättshavaren att genom arrende eller fiskekort upplåta vattnet för handredskapsfiske.
Enligt beslutet skall ersättning till en fiskerättshavare bestämmas i pengar att betalas på en gång. Om det är lämpligt skall dock ersättningen utgå antingen i form av ett bidrag till den ersättningsberättigade för fiskevård eller andra åtgärder som främjar fritidsfisket eller genom att fiskeristyrelsen låter vidta sådana åtgärder. En tidsfrist sattes ut för dem som gjorde anspråk på ersättning. Sådana anspråk skulle framställas hos fiskeristyrelsen före utgången av år 1989. Annars gick rätten till ersättning förlorad. Samtidigt beslöts att åtgärder skulle kunna vidtas för att fiskevården i de områden som omfattades av det fria handredskapsfisket inte skulle försämras. I det syftet utfärdade regeringen ovan citerade förordning om statsbidrag till fritidsfisket inom vissa områden. För att tillgodose bl.a. yrkesfiskets intressen beslöts samtidigt att föreskrifter får meddelas för att förebygga att fiske med fasta redskap och nät som utövas med stöd av enskild fiskerätt hindras eller skadas.
Som framgår av det anförda gick tiden ut vid årsskiftet 1989-90 för ansökan om ersättning för förluster till följd av införandet av fritt handredskapsfiske vid södra ostkusten m.fl. kustavsnitt och i de stora sjöarna. I sin anslagsframställning för budgetåret 1991/92 ger fiskeristyrelsen följande sammanfattning av läget.
De sammanlagda årliga kostnaderna beräknas i prop. 1984/85:107 (sid. 168-169) till 5,0 Mkr under en tioårsperiod. Under det första året (1985/86) beräknades kostnaderna dock komma att begränsas till 3,0 Mkr. Från 1989/90 har anslaget skurits ner till 1,0 Mkr. Eftersom ersättningsrätten är lagreglerad kommer utbetalningarna inte att vara beroende av anslagets storlek.
Till en början genomfördes en omfattande informationsverksamhet rörande ersättningsbestämmelserna. Det kom in en mängd förfrågningar om möjlighet till ersättning. Sedan har det fortsatt med formella ansökningar i en jämn ström, men fram mot årsskiftet 1989/90 -- sista tidpunkten för ansökan-- blev det en markant ökning. Över 200 ansökningar kom under slutet av december. De flesta var ofullständiga och måste kompletteras innan förhandlingar kan påbörjas. Dessa kommer att bli tidskrävande. Totala antalet ersättningsansökningar är ungefär 450.
Samtliga inkomna ärenden är under handläggning. För att få klarhet i tolkningen av lagstiftningen har det visat sig nödvändigt att få några principiella frågor prövade i domstol. Två pilotfall har behandlats i första och andra instans, men de har förts vidare till högsta domstolen. I avvaktan på utslag där träffas delöverenskommelser med sådan innebörd att det bör vara möjligt att efter det slutliga domstolsutslaget enkelt avsluta förhandlingen. Det är svårt att bedöma när högsta domstolen är klar, förmodligen först om något år. Detta innebär att förhandlingsarbetet inte kan avslutas under budgetåret 1991/92.
Med hänsyn till den väsentligt ökade mängden ersättningsansökningar kommer medelsbehovet att öka, allrahelst som kraven också ökat. Det är emellertid omöjligt att på nuvarande stadium i förhandlingsarbetet bedöma hur stor ökningen kan bli. Av betydelse är också högsta domstolens avgörande i pilotärendena.
Fram till den 30 juni 1990 har totalt ca 9,0 Mkr. utbetalats i ersättning och ca 2,4 Mkr som bidrag till fiskevård. Under budgetåret 1989/90 har drygt 2,9 Mkr utbetalats.
Utskottet har erfarit att så gott som samtliga fiskerättshavare som bedömts ersättningsberättigade numera erhållit ersättning för beräknade förluster under den första tioårsperioden efter det fria handredskapsfiskets införande.
1985 års beslut innebar att ersättning skulle utgå för allt personligt inkomstbortfall på grund av uteblivna förtjänster från fiskekortsförsäljning, arrenden m.m. som vattenägarna kom att vidkännas till följd av införandet av fritt handredskapsfiske. Däremot har, som framhålls i motionerna, eventuella skador på fiskerättshavarnas eget fiske icke kunnat ersättas enligt de nya bestämmelserna. Detta fiske bedrivs i många fall yrkesmässigt. Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo425 att det är oklart vilka skador som uppstått och hur stora förluster som åsamkats den enskilde i detta avseende. Utskottet anser i likhet med motionärerna att regeringen bör låta utvärdera dessa konsekvenser av riksdagens beslut. Naturvårdsverket gjorde något år efter reformens genomförande en utvärdering av slitaget på naturen i berörda områden och av störningar av fågellivet till följd av införandet av det fria handredskapsfisket. Någon märkbar inverkan kunde då inte iakttas. Utskottet finner det naturligt att även denna aspekt belyses vid utvärderingen av konsekvenserna av det fria handredskapsfiskets införande. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo425 yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Innan utvärderingen redovisats saknas anledning att ta ställning till yrkandet i motion Jo441 om en fond för yrkesfisket vid berörda kust- och strandavsnitt. Motionen avstyrks på den grunden.
26. Bidrag till fiskevård m.m.
Propositionen
Jordbruksministern tar under punkt D 9. i propositionen (s. 52) även upp frågan om statens bidrag till fiskevård. Sådana anvisas för närvarande över anslaget Bidrag till fiskevård m.m. på denna huvudtitel. Bidrag kan lämnas bl.a. till fiskevårdsåtgärder och till förrättningskostnaderna för bildande av fiskevårdsområden. Mot bakgrund av behovet av att kraftigt reducera statsutgifterna föreslås att dessa bidrag skall slopas. Kostnaderna för de aktuella åtgärderna får i stället täckas av de fiskekortinkomster eller arrendeavgifter som vattenägarna erhåller.
Motionerna
I motion Jo269 (v) yrkande 12 yrkas att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 8324000kr. till Bidrag till fiskevård. I motionen erinras om att fiskevårdsbidraget har bidragit till en utökad och förbättrad fiskevård. Av hittills beviljade fiskevårdsbidrag har ca 35 % använts till utsättning av fisk, ca 19 % till biotopvårdande åtgärder, ca 19 % till byggande av fiskvägar och ca 8 % till övrig fiskevård. Bidragen har inneburit att en rad vatten i hela landet blivit föremål för fiskevårdsinsatser, anför motionärerna. Samtidigt har ansökningarna om bidrag till bildande av fiskevårdsområden ökat starkt. Riksdagen har beslutat att statsbidrag skall utgå till bildande av fiskevårdsområden där ansökningarna inkommit till länsstyrelsen före den 1 september 1990. Regeringen föreslår att dessa bidrag skall slopas omedelbart. Motionärerna anser att de utfästelser staten har gjort skall hållas.
I sak överensstämmande men till utformningen något varierande yrkanden framförs i motionerna Jo425 (m) yrkande 6, Jo429 (c), Jo433 (c), Jo442 (c), Jo444 (c), Jo447 (c) yrkande 2, Jo448 (c) yrkande 1, Jo449 (c) och Jo450 (mp) yrkande 1.
I motionerna Jo428 (fp) yrkande 1 och Jo434 (fp) begärs förslag om hur givna utfästelser om fiskevården skall kunna hållas. I motionerna Jo406 (c), Jo407 (c), Jo424 (fp), Jo431 (c), Jo437 (c) och Jo446 (c) yrkas, med varierande formuleringar, att statsbidrag till förrättningskostnader för bildande av fiskevårdsområden skall utgå enligt tidigare beslut. I motionerna Jo417 (s) och Jo438 (s) yrkas på tillkännagivande om anslag till fiskevård. Enligt motion Jo417 skulle ett uteblivet anslag medföra att redan förberedda projekt inte kan effektueras och att arbetet med bildande av fiskevårdsområden avbryts.
I motion Jo402 (s) yrkas att riksdagen gör ett uttalande till regeringen om ökade resurser till fiskevård genom en allmän fiskevårdsavgift. Motionärerna framhåller att bidraget till fiskevård på intet sätt har motsvarat behovet (yrkande 2). Trots detta har bidraget betytt mycket för en förbättrad fiskevård och utveckling av sportfisket. En allmän fiskevårdsavgift bör nu införas i enlighet med de principer som Sportfiskarna formulerat. Likartade yrkanden framförs i motionerna Jo412 (s), Jo414 (s), Jo416 (s), Jo418 (s), Jo419 (s), Jo421 (s), Jo426(s) och Jo450 (mp). Enligt motion Jo448 (c) yrkande 2 bör regeringen utreda lämpligheten och möjligheterna att införa fiskevårdsavgifter och därefter återkomma till riksdagen med konkret förslag.
Utskottets överväganden
Anslag: Bidrag till fiskevård
Från anslaget E 10. Bidrag till fiskevård ges innevarande budgetår bidrag till bl.a. fiskevård och kostnader för bildande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag till fritidsfisket. Riksdagen beslöt våren 1990 att statsbidrag inte längre bör lämnas till kostnader för bildande av fiskevårdsområden. Dock bör de som ansökt om ombildning av fiskevårdsförening till fiskevårdsområdesförening före den 1 september 1990 medges statsbidrag även om förrättningen inte är avslutad vid utgången av år 1990. Utskottet anförde i sammanhanget att det är angeläget att fiskevårdsområdesbildandet fortsätter. Samtidigt erinrade utskottet om att någon tidsgräns för bildande av sådana områden inte finns i lagen (prop.1989/90:100 bil. 11, JoU14 s. 35 ff).
Fiskeristyrelsen har i anslagsframställningen för budgetåret 1991/92 framhållit att ansökningarna om bidrag till bildande av fiskevårdsområden har ökat starkt. För att kunna täcka underskottet för budgetåret 1990/91 och det ökade behovet för 1991/92 föreslår fiskeristyrelsen att extra medel temporärt anslås för ändamålet. Styrelsen föreslår att anslaget höjs med 3,0 milj.kr. till 8,324 milj.kr.
Som framgår av referatet av propositionen bör slopandet av fiskevårdsbidragen ses mot bakgrund av behovet att kraftigt reducera statsutgifterna. Regeringens förslag synes innebära att riksdagens beslut för ett år sedan om ersättning till bildande av fiskevårdsområden inte kan fullföljas. Jordbruksministern har dock sedermera i en frågedebatt i kammaren förklarat sig beredd att ta initiativ till en genomgång så att de nyanmälda fiskevårdsområdena skall kunna finansieras. Utskottet utgår från att detta innebär att regeringen är beredd fullfölja finansieringen även om bidragsfrågorna icke är slutligt avgjorda vid nästa budgetårs utgång.
Utskottet finner rimligt att anslaget Bidrag till fiskevård upptas i statsbudgeten även under det kommande budgetåret. Som framhålls i motionerna har dessa bidrag varit av betydelse för en utökad och förbättrad fiskevård. I likhet med motionärerna tillstyrker utskottet fiskeristyrelsens äskande härvidlag. Riksdagen bör således med bifall till motionerna Jo269 yrkande 12, Jo425 yrkande 6, Jo429, Jo433, Jo442, Jo444, Jo449 och Jo450 (mp) yrkande 1 samt med anledning av propositionen och motionerna Jo406, Jo407, Jo417, Jo424, Jo428 yrkande 1, Jo431, Jo434, Jo437, Jo438, Jo446 och Jo447 yrkande 2, Jo448 yrkande 1, till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 8324000kr.
Allmän fiskevårdsavgift
1973 års fiskevattensutredning föreslog enhälligt i sitt betänkande Fiska på fritid (SOU 1978:75) att en fiskevårdsavgift skulle införas för att täcka kostnaderna för fiskevård, service och information samt viss fisketillsyn i enskilt vatten. Utredningens förslag behandlades i prop. 1980/81:153, JoU29 om åtgärder för att främja fritidsfisket. Departementschefen framhöll då att utredningens förslag, att en stor del av det statliga stödet till fiskevården och fritidsfisket skulle finansieras med en särskild avgift, inte borde genomföras vid det tillfället. Bl.a. vore kostnaderna för administration, kontroll och tillsyn svåra att beräkna. Han föreslog därför att det statliga stöd till fritidsfisket som förordades i propositionen skulle finansieras över statsbudgeten utan att någon särskild avgift tas ut. Utskottet och riksdagen följde regeringen. -- Under det decennium som gått därefter har motioner om införande av allmän fiskevårdsavgift upprepade gånger avslagits av riksdagen (senast 1989/90:JoU2).
Utskottet finner för egen del att de skäl som tidigare anförts för införande av en allmän fiskevårdsavgift fortfarande gäller. Det synes rimligt att de som har fiske som hobby eller fiskar för sitt husbehov skall vara beredda att erlägga en mindre avgift för att få ökat utbyte av sitt fiske. Enligt en undersökning som nyligen utförts av fiskeristyrelsen och statistiska centralbyrån är hela 2,8 miljoner personer i åldersgruppen 18--74 år intresserade av fiske. Av dessa var 70 % sportfiskare som fiskade enbart med handredskap. Redan en tämligen ringa avgift för de fiskande skulle teoretiskt inbringa betydande summor för användning till fiskevårdande åtgärder. Härtill kommer att de statliga bidragen till fiskevård, vilka redan bedöms otillräckliga, knappast kan uppehållas på sikt.
De skäl som för tio år sedan anfördes mot genomförandet av fiskevattensutredningens förslag gällde bl.a. svårigheten att beräkna kostnaderna för administration, kontroll och tillsyn. Enligt utskottets mening bör kostnaderna för administration och uppbörd kunna hållas på rimlig nivå om, som motionärerna föreslår, samma system tillämpas som det som gäller för jaktvårdsavgiften. Det finns anledning att i sammanhanget hänvisa till de olika förslag som framlagts av fiskevattensutredningen och senare av bl.a. Sveriges fiskevårds- och sportfiskeförbund. Frågan om kontroll och tillsyn är mera komplicerad. Genom ökad information och samverkan mellan alla intresserade bör den enligt utskottets mening dock kunna lösas på ett tillfredsställande sätt.
Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att regeringen låter närmare utreda frågan om införande av allmän fiskevårdsavgift med sikte på att förslag bör kunna framläggas i samband med nästa års budgetproposition. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo402 yrkande 2, Jo412, Jo414, Jo416, Jo418, Jo419, Jo421, Jo426, Jo448 yrkande 2 och Jo450 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
27. Främjande av rennäringen (E 1)
Propositionen
Huvuddelen av anslaget har hittills fördelats på olika användningsområden, bl.a. trygghetspaketet för renskötare m.fl., genom beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för rennäringsutövarna. För nästa budgetår föreslår regeringen ett reservationsanslag på 10593000 kr.
Motionen
I motion Jo214 (m) föreslås att anslaget räknas upp med 900000 kr. för att kompensera de renskötande samerna för införandet av premieskatt på trygghetsförsäkringarna.
Utskottets överväganden
Utskottet är icke berett att som motionärerna föreslår ge kompensation budgetvägen för skattereformens effekter. Riksdagen bör besluta i enlighet med regeringens förslag och avslå motionen i berörd del (yrkande 2).
28. Prisstöd till rennäringen (E 2)
Propositionen
Anslaget används för pristillägg på renkött. Enligt riksdagens beslut skall reella överläggningar föras mellan staten och företrädare för rennäringen om nivån på prisstödet (1989/90:JoU14, rskr.194).
Vid överläggningarna med rennäringsutövarna om nivån på prisstödet till rennäringen har enligt lantbruksstyrelsen enighet inte nåtts om takten i återhämtandet av nivåskillnaden till Norrlandsstödet. Styrelsen har föreslagit en återhämtning av nivåskillnaden till Norrlandsstödet under en treårsperiod räknad fr.o.m. budgetåret 1990/91. Svenska samernas riksförbund har ansett att hela återhämtningen skulle ske budgetåret 1990/91.
Jordbruksministern föreslår i propositionen att prisstödet nästa år utgår med 305 kr. per slaktad ren. Tillsammans med den höjning av pristillägget för budgetåret 1990/91 som regeringen redan beslutat om med anledning av lantbruksstyrelsens förslag till nivåjustering, innebär detta en ökning med ca 39 %. Mot bakgrund härav beräknas utbetalningarna under anslaget till 30 milj.kr.
Motionerna
I motion Jo205(c) yrkas att prisstödet till rennäringen för budgetåret 1991/92 räknas upp motsvarande uppräkningarna av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Även enligt motion Jo214 (m) är det angeläget att riksdagens beslut följs och att regeringens förslag därför korrigeras. Motionärerna konstaterar att den sista tredjedelen av eftersläpningen innebär att beloppet skall vara 340 kr. per slaktad ren plus den ökning som kan bli följden av ett förhöjt stöd till jordbruket i norra Sverige. Mot den bakgrunden yrkar de en uppräkning av anslaget med 3 milj.kr. (yrkande 1). Även i motion Jo269 (v) yrkas en uppräkning till 340 kr. per slaktad ren plus den ökning som kan bli följden av ett förhöjt stöd till jordbruket i norra Sverige (yrkande14). Enligt motionen skulle detta innebära en anslagshöjning med 10 milj.kr. (yrkande 13).
Utskottets överväganden
Vid 1990 års budgetbehandling erinrade utskottet om att viss eftersläpning skett i fråga om prisstödet till rennäringen jämfört med vissa andra stödformer. Riksdagen hade redan tidigare uttalat att prisstödet till rennäringen borde justeras årligen i enlighet med de principer som fastställts för stödet till jordbruket i norra Sverige (JoU 1985/86:13, rskr.165).
Utskottet finner i likhet med motionärerna att det är rimligt att prisstödet till rennäringen räknas upp redan nästa budgetår så att det kommer i nivå med Norrlandsstödet. Stödet bör utgå med 340 kr. per slaktad ren plus den ökning som kan bli följden av ett förhöjt stöd till jordbruket i norra Sverige.
Regeringen har numera lagt fram en proposition (1990/91:99) om stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m. Däri föreslås en höjning av stödnivån för jordbruksprodukter med i genomsnitt 12 % varav 5 procentenheter utgör kompensation för avskaffandet av tvåprissystemet. Den höjning som föranleds av tvåprissystemets avskaffande bör i sin helhet tillfalla mjölkproducenterna. Utskottet anser, med reservation för vad som kan ytterligare beslutas under behandlingen av nämnda proposition, att den del av Norrlandsstödet som avser kompensation till mjölkproducenterna givetvis icke bör inverka på prisstödet till rennäringen.
Riksdagen bör, med hänvisning till det anförda och med bifall till motion Jo214 yrkande 1, anvisa ett anslag på 33 milj.kr. Därmed tillgodoses även motionerna Jo205 och Jo269 yrkandena 13 och 14.
29. Ersättningar för viltskador m.m. (E 3)
Propositionen
Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur. Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Dessutom bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m.m.
Regeringen föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp, sammanlagt 12,32 milj.kr.
Motionen
Enligt motion Jo913 (c) har det under några år gjorts försök med elstängsel i Värmland, Dalsland och Hälsingland för att skydda tamboskapen mot rovdjur. Framför allt är det vargen som har vållat skador och lidande för tamboskapen. Försöken att skydda husdjuren med elstängsel har visat positiva resultat, anför motionärerna. De begär därför att riksdagen beslutar att statens naturvårdsverks anslag till skadeförebyggande åtgärder skall räknas upp så att kostnaderna för effektiva stängsel till skydd för tamboskap mot varg helt kan bäras av detta anslag för budgetåret 1991/92.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om anslag. Riksdagen bör således besluta i enlighet med förslaget.
Enligt statsliggaren för innevarande budgetår har av det samlade anslaget 200000kr. anvisats till åtgärder för att förebygga skador av vilt m.m. Utskottet har inget underlag för en närmare bedömning av bidragsbehovet såvitt avser vargstängsel. Den detaljstyrning av medelsfördelningen som motionen avser bör i första hand ankomma på regeringen eller naturvårdsverket. Motionen avstyrks.
30. Vissa frågor om rennäringslagen
Motionerna
Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp ett par motioner om rennäringslagen.
Enligt motion Jo211 har det främst i Härjedalen uppstått problem med renar som i stort antal uppehåller sig året om på marker som får utnyttjas för bete endast vintertid. Motionärerna erinrar om att ansvaret för förhållandena inom rennäringen vilar lokalt på ledningarna för samebyarna och regionalt på vederbörande lantbruksnämnds rennäringsdelegation, där tre av sju ledamöter representerar samerna. I Jämtlands län har rennäringsdelegationen enhälligt beslutat om minskning av antalet renar i berörda byar. Motionärerna påpekar att samernas representanter här tagit ansvar på ett föredömligt sätt. Emellertid saknas sanktionsmöjlighet för att verkställa beslutet. Motionärerna yrkar därför att riksdagen begär förslag till ändring i rennäringslagen i syfte att införa bestämmelser om kontroll av renräkning och vitesföreläggande.
I motion Jo217 yrkas att 71 § rennäringslagen ändras så att länsstyrelsen skall kunna vid vite förelägga en sameby att föra bort renar som uppehåller sig utanför renskötselområdet eller inom detta under tid då renskötsel inte får bedrivas där (yrkande 1). Motionärerna yrkar även att 3 § rennäringslagen ändras så att osäkerhet om tolkningen ej kan uppstå (yrkande 2). Enligt motionen har tolkningsproblem uppstått som förvärrat strövrensproblemen under sommarmånaderna. Bl.a. har paragrafen understundom tolkats så att renskötsel får bedrivas hela året på all kronomark nedanför odlingsgränsen i Västerbottens läns lappmark. Motionärerna hemställer att texten i 3 § rennäringslagen ändras så att osäkerhet om tolkningen ej kan uppstå.
Utskottets överväganden
Regeringen lade den 21 juni 1990 fram en proposition om ändring i rennäringslagen (1971:437). Riksdagen avslog propositionen den 28 november 1990 (JoU12, rskr. 46) i avvaktan på ett sammanhållet förslag angående samernas ställning.
Utskottet erinrar om att propositionen bl.a. innehöll förslag till ändring av 15 och 66 §§ samt införande av en ny 66 a§ rennäringslagen. Dessa förslag går i samma riktning som förslaget i motion Jo211. Vid behandlingen av propositionen underströk utskottet det angelägna i att regeringen så snart det är möjligt återkommer till riksdagen med ett sammanhållet förslag angående samefrågorna. Enligt utskottets mening finns det anledning att åter erinra om ärendets brådskande karaktär. Utskottet är dock icke berett att nu behandla frågor om rennäringslagen utbrutna ur nämnda sammanhang och avstyrker alltså motionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även motion Jo217 yrkande 1 om 71 § rennäringslagen.
Med anledning av motion Jo217 yrkande 2 om 3 § rennäringslagen får utskottet anföra följande.
Enligt 3 § första stycket punkt 1 rennäringslagen får renskötsel bedrivas hela året i Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker dels ovanför odlingsgränsen, dels nedanför denna gräns på mark som tillhör staten (kronomark) och renbetesland där skogsrenskötsel av ålder bedrives under våren, sommaren och hösten, -- -- -- I paragrafens andra stycke lämnas vissa definitioner. Med renbetesland förstås enligt lagen mark som vid avvittringen förklarats utgöra renbetesland eller av ålder använts som sådant land.
I den renbeteslag (1928:309 RBL) som föregick nuvarande lag gjordes skillnad mellan fjällappars och skogslappars rätt till betesområden. Skogsrenskötsel fick enligt 3 § 1 mom. RBL bedrivas året om inom lappmarkerna ovan odlingsgränsen samt nedom denna gräns på mark som antingen tillhör kronan eller utgör renbetesland, "dock att de må uppehålla sig endast å trakter där skogsrenskötsel av ålder förekommer under våren, sommaren eller hösten".
1964 års Rennäringssakkunniga föreslog i betänkandet Rennäringen i Sverige (SOU 1968:16) att rådande skillnad i rättsställning mellan fjäll- och skogsrenskötsel avskaffas. De föreslog i huvudsak en kombination av bestämmelserna för resp. kategorier. "Någon väsentlig vare sig inskränkning eller utvidgning av de nuvarande rättigheterna, vilka lagfästs efter ingående överväganden och numera får betraktas som hävdvunna, har inte ansetts böra vidtagas," anförde de sakkunniga.
Rennäringssakkunnigas förslag om renskötselområdets omfattning antogs i det väsentliga av riksdagen (prop. 1971:51, JoU37). Ingen diskussion om ändring av områdesbestämningen förekom, vare sig i propositionen eller i utskottets betänkande. De ändringar som vidtogs i lagtexten jämfört med utredningsförslaget är redaktionella.
Med hänvisning till vad som anförts i förarbetena bör det inte råda någon tvekan om stadgandets rättsliga innebörd. Motion Jo217 påkallar således i denna del (yrkande 2) icke någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
31. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet (F 1) och Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt (F 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 1 och F 2 (s. 57--58).
32. Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet (F 3)
Propositionen
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksministern anmäler att han har för avsikt att senare föreslå regeringen att bl.a. distriktsveterinärorganisationen ses över i samband med en översyn av veterinärväsendet.
Motionen
I motion Jo508 (v) framhålls vikten av att distriktsveterinärernas situation i inlandet uppmärksammas i den aviserade översynen av organisationen. Enligt motionären kan inga besparingar göras vad gäller antalet veterinärer i Västerbottens inland. Snarare behövs förstärkningar.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen bör således besluta i enlighet med förslaget.
Utskottet utgår från att den aviserade översynen kommer att omfatta den veterinära situationen i hela landet. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida synes inte påkallad med anledning av motionen.
33. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen m.fl. anslag (F4--F6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F4--F6 (s. 60--61).
34. Centrala försöksdjursnämnden (F7)
Propositionen
Anslaget används för centrala försöksdjursnämndens (CFN) och de djurförsöksetiska nämndernas verksamhet. Anslaget finansierar vidare forskning rörande alternativa och kompletterande metoder till djurförsök och viss annan verksamhet inom försöksdjursområdet. Regeringen föreslår ett anslag på 5112000kr.
Motionen
I motion Jo523 (c) yrkas att anslaget höjs med 1 milj.kr. för att möjliggöra motsvarande ökade anslag till forskning om alternativ till djurförsök (yrkande 5).
Utskottets överväganden
Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt. Riksdagen bör alltså besluta i enlighet därmed och avslå motionen.
35. Bekämpande av smittosamma husdjurssjukdomar (F 8)
Propositionen
Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, m.m. Jordbruksministern beräknar kostnaderna för sådana sjukdomar till 4,75 milj.kr. Härutöver bör under detta anslag anvisas medel för bekämpande av leukos och Aujezsky sjukdom som tidigare bekostats inom ramen för regleringsekonomin.
Motionerna
I motionerna Jo517 (m) och Jo525 (m) yrkas på tillkännagivanden om det pågående programmet för leukosbekämpningen i Sverige. Enligt den förstnämnda motionen har EG-kommissionen antagit direktiv vari krävs leukosfrihet i medlemsländerna 1993. Regeringen bör enligt motionen återkomma med förslag som medger bekämpning anpassad till EGs direktiv. I sistnämnda motion förordas att utslaktningen av leukosinfekterade djur påskyndas i stället för slakt inom ramen för omställningsprogrammet.
Utskottets överväganden
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Riksdagen bör alltså besluta i enlighet med förslaget.
Utskottet har inhämtat bl.a. följande om leukosprogrammet.
Enzootisk bovin leukos är en smittosam virussjukdom som endast drabbar nötkreatur. Leukos har observerats i Sverige under minst 100 år. Sjukdomen är internationellt vanligt förekommande. Vid jämförelser med andra västeuropeiska länder har Sverige en hög förekomst av leukos. Som en följd av ökad internationell handel har EG infört krav på leukosfrihet eller fungerande bekämpningsprogram för sina medlemsländer.
Lantbruksstyrelsen godkände år 1989 ett frivilligt leukosbekämpningsprogram, och Svensk Husdjursskötsel ek.för. (SHS) utsågs som huvudman. Arbetet påbörjades omedelbart och en inledande tankmjölksundersökning omfattande hela landet genomfördes. Resultaten anger att cirka 25 % av landets mjölkkobesättningar är leukossmittade och att cirka 10 % av individerna är smittade. Geografiskt är fördelningen ojämn med flest smittade djur och besättningar i sydöstra Sverige.
Leukosprogrammets syfte är att genom förebyggande åtgärder, kontroll och utslaktning av leukossmittade djur minska spridningen av sjukdomen samt att genom dessa åtgärder på sikt utrota sjukdomen i landet.
I den ursprungliga planeringen beräknades leukosprogrammets genomförande ta upp till 10 år. Det bidrag till programmet som för innevarande år anslagits inom ramen för regleringsekonomin och som i fortsättningen föreslås utgå av budgetmedel, är till sin storlek anpassat efter den planeringen. Intresset för anslutning har emellertid varit livligare än beräknat, och med nuvarande takt kommer flertalet av landets besättningar att vara friförklarade eller anslutna inom fem år. Kostnaderna under det inledande skedet blir därmed större än beräknat. Från näringens sida har det anförts att det föreslagna anslaget är otillräckligt för genomförande av programmet. En fördröjning av den takt som för närvarande hålls vore olycklig.
Utskottet vill för sin del framhålla betydelsen av att leukosprogrammet kan genomföras snabbt och effektivt. Sjukdomen vållar djuren lidande. Sjukdomar hos livsmedelsproducerande djur bör bekämpas. Under den tid programmet pågår utsätts livdjurshandeln för störningar. Det finns anledning att samordna programmet tidsmässigt med motsvarande kampanjer i EG-länderna.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda värdefullt att djurägarna visat stort intresse för anslutning till leukosprogrammet. Som anförts i det föregående föreslås i propositionen att bidrag som under innevarande år utgår av regleringsmedel betalas ut som statsbidrag i fortsättningen. Enligt utskottets mening kan det finnas anledning överväga de förslag till lösningar som förs fram i motionerna Jo517 och Jo525 för att påskynda genomförandet av leukosprogrammet. Motionernas syfte bör kunna tillgodoses utan någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
36. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet (G1)
Propositionen
Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000kr. till uppdragsverksamhet vid statens utsädeskontroll (SUK). SUK omfattas av budgetförordningen och har redovisat en fördjupad anslagsframställning för budgetperioden 1991/92--1993/94.
Verksamheten vid myndigheten präglas enligt jordbruksministern av en nedgång i efterfrågan på statsplomberat utsäde och den överkapacitet på officiell kontroll av lantbruksutsäde som finns i landet. Den av riksdagen nyligen beslutade reformeringen av livsmedelspolitiken innebär att denna överkapacitet ytterligare ökar. Jordbruksministern anmäler sin avsikt att i annat sammanhang återkomma till bl.a. frågorna om omstrukturering av svensk utsädeskontroll och kontrollsystem för köksväxtutsäde. Han är inte beredd att nu föreslå någon budgetram för SUK för budgetperioden.
Motionen
I motion Jo522 (fp) yrkas ett tillkännagivande om fortsatt behörighet för frökontrollverksamheten i Örebro och Linköping att analysera och statsplombera utsäde.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under G 1.
Utskottet utgår från att den aviserade omstruktureringen av utsädeskontrollen kommer att inbegripa även frökontrollverksamheten i Linköping och Örebro. Motionen påkallar inte någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
37. Bidrag till statens utsädeskontroll m.fl. anslag (G2--G5, G 7)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G2--G5,G7 (s. 66--72).
38. Statens livsmedelsverk m.fl. anslag (H 1 och H 2)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 1 (statens livsmedelsverk) och H 2 (täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. (s. 73--76). I fråga om verksamhetens inriktning vid livsmedelsverket innebär förslaget bl.a. att den påbörjade förändringen av verksamheten skall fortsätta för den kommande treårsperioden så att verket stärker sin tillsynsroll samtidigt som livsmedelskontrollen i högre grad bygger på företagens egentillsyn. Livsmedelsverket bör ge ökad tyngd åt arbetet med att utveckla nya metoder för analysverksamhet samt vara återhållsamt med normer och endast fastställa nya föreskrifter om det finns tungt vägande konsumentskäl eller om det krävs med hänsyn till Sveriges internationella förpliktelser. Informationsinsatserna gentemot lokal och regional livsmedelskontroll, livsmedelsbranschen, konsumenter etc. bör förstärkas. För budgetåret 1991/92 bör ett ramanslag på 89959000 kr. anvisas till livsmedelsverket.
39. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (H 3)
Mot bakgrund av bl.a. det livsmedelspolitiska beslutet har lantbruksekonomiska samarbetsnämnden getts vidgade arbetsuppgifter och skall enligt propositionen arbeta med hela livsmedelskedjan. Med hänsyn härtill har nämndens namn ändrats till livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Dess sammansättning framgår av förordningen (1988:862) med instruktion för livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. För att samarbetsnämnden skall kunna möta de vidgade arbetsuppgifterna föreslår regeringen att anslaget räknas upp med 282000 kr. till totalt 3482000 kr.
Enligt motion Jo254 yrkande 13 (m) bör livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden upphöra. Verksamheten bör -- i den mån den behövs -- inrymmas under kontot för livsmedelsstatistik, som SCB bör ansvara för. Motionen utmynnar i ett yrkande om avslag på regeringens förslag.
Utskottet delar regeringens bedömning att det mot bakgrund av riksdagens livsmedelspolitiska beslut är motiverat att ge livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden vidgade arbetsuppgifter. I riksdagsbeslutet underströks bl.a. behovet av att reformens effekter på olika områden och utifrån olika aspekter noga följs upp. Som anförs i propositionen har samarbetsnämnden en viktig roll i detta sammanhang. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motion Jo254 yrkande 13. Beträffande de formella möjligheterna att minska eller -- som i detta fall -- helt avskaffa ett anslag som innefattar lönekostnader hänvisar utskottet till vad som anförs ovan under punkt 1.
40. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m., m.fl. anslag (H 6--H 8)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 6--H 8 (s. 78--81).
41. Sveriges lantbruksuniversitet (I 1)
Propositionen
Den övergripande översyn som pågår av SLU kommer att redovisas nästa år. Den skall utgöra ett underlag för nästa forskningspolitiska proposition år 1993. Anslaget bör förutom för pris- och löneomräkning tillföras 4 milj.kr. för förstärkning av forskningen i enlighet med vad som förordades i forskningspropositionen år 1990.
Den föreslagna planeringsramen för statlig högskoleutbildning vid jordbruks- och skogsbrukssektorn redovisas på s. 83 i propositionen. Vidare redovisas beslut om ändrat ämnesinnehåll för vissa tjänster som professor.
Statens lantbrukskemiska laboratorium skall inordnas i SLU fr.o.m. den 1 juli 1991. I samband härmed tillförs SLU 8026000 kr.
Jordbruksministern har räknat med att SLU skall bidra till de samlade besparingarna inom den offentliga sektorn med 6,6 milj.kr. Sammanlagt föreslås ett reservationsanslag på 616512000 kr.
Motionerna
I motion Jo253 yrkande 17 (c) yrkas en höjning av anslaget med 7 milj.kr., varav 2 milj.kr. för livsmedelsinriktad utbildning och 5 milj.kr. till omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster.
I motion Jo628 (v) yrkas att anslaget höjs med 3 milj.kr., varav 1 milj.kr. till ALA-enheten och 2 milj.kr. för omvandling av utbildningsbidrag till forskartjänster. Vidare yrkas att 10 milj.kr. av SIDAs biståndsanslag överförs till SLUs anslag för finansiering av u-landsinriktad utbildning, forskning m.m.
I motion Jo611 (c) yrkas att driftsbidraget till Gammelkroppa skogsskola höjs så att det motsvarar Garpenbergs bidrag per årsstudieplats för skogstekniker.
I motion Jo621 (mp) förordas att SLU, SJFR och STU upprättar forsknings- och utvecklingsprogram för småskaliga och miljövänliga produktionsmetoder m.m. För ändamålet föreslås ett anslag om 30 milj.kr.
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att SLUs anslag för utbildning och forskning m.m. är så utformat att statsmakterna inte binder anslagsbeloppet till något av de angivna ändamålen eller till centralförvaltningen eller fakulteterna. Detta ger SLU stora möjligheter att göra omfördelningar mellan olika ändamål. Som utskottet tidigare anfört i samband med behandlingen av 1990 års forskningsproposition är det viktigt att ta till vara den flexibilitet som anslagskonstruktionen medger (1989/90:JoU17). I samband med angivna beslut anslogs medel till ombildning av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. När det gäller ALA-enheten bör framhållas att enhetens anslag ingår i SLUs anslag och fördelas av SLU. Verksamheten erhåller även vissa externa medel.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo253 yrkande 17 och Jo628 yrkandena 1 och 3.
I likhet med vad som anförs i propositionen (s. 83) anser utskottet att någon överföring av biståndsmedel inte för närvarande bör göras till detta anslag. Motion Jo628 yrkande 2 avstyrks således.
I anslutning till motion Jo611 bör påpekas att det inte bedrivs någon skogsteknikerutbildning vid Garpenberg. Den jämförelse som görs i motionen mellan bidragen till Gammelkroppa skogsskola och utbildningsbidrag för skogsteknikerutbildning är således inte relevant i detta sammanhang. För innevarande budgetår utgår bidrag till Gammelkroppa skogsskola med högst 338000 kr. Bidraget kostnadsuppräknas på sedvanligt sätt för varje budgetår. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo611.
Forskning och utveckling inom området småskaliga och miljövänliga produktionsmetoder bedrivs med stöd av medel från flera olika anslag, bl.a. regionalpolitiska medel och forskningsmedel hos SJFR. Det bör understrykas att beslut om forskningens inriktning, omfattning och resurser fattas vart tredje år. Nu gällande riksdagsbeslut om resurser och prioriteringar gäller för perioden 1990/91--1992/93. Bland de forskningsområden som prioriterades i 1990 års beslut finns ämnesområden som helt eller delvis sammanfaller med önskemålen i motion Jo621. I avbidan på den samlade bedömning av forskningsbehoven som kan göras i samband med nästa forskningsproposition bör riksdagen ej fatta några beslut som innebär att nya resurser anvisas till vissa forskningsområden. Motion Jo621 avstyrks således.
42. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet m.fl. anslag (I 2--I 6)
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna I 2--I 6 (s. 84--89).
Hemställan
Jordbruksdepartementet m.m. (Litt. A)
1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1990/91:Jo254 yrkande 7 och 1990/91:Jo269 yrkande 1 till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25771000 kr.,
res. 1 (m) res. 2 (v)
2. beträffande anslag till lantbruksråd att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5435000 kr.,
3. beträffande lantbruksrådens placering att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo269 yrkande 2,
res. 3 (v)
4. beträffande anslag till utredningar m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:Jo254 yrkande 8 till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 9349000 kr.,
res. 4 (m)
5. beträffande anslag till vissa internationella organisationer m.m. att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 32880000 kr.,
Jordbruk och trädgårdsnäring (Litt. B)
6. beträffande en ny central jordbruksmyndighet att riksdagen godkänner att en ny central jordbruksmyndighet inrättas den 1 juli 1991,
7. beträffande verksamhetsinriktning m.m. för statens jordbruksverk att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordas i propositionen i avsnittet Förslag,
8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1990/91:Jo213, 1990/91:Jo239, 1990/91:Jo253 yrkande 10, 1990/91:Jo254 yrkande 9, 1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8 till Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 115576000 kr.,
res. 5 (m, fp) res. 6 (c) res. 7 (v)
9. beträffande partssammansatt styrelse att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo244,
10. beträffande fastställande av hushållningssällskaps stadgar att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo263,
res. 8 (m, fp, c)
11. beträffande uttalande om viss inriktning av organisationen att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo265,
12. beträffande en fristående djurskyddsmyndighet att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo529,
13. beträffande stöd till pälsdjursnäringen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo203, 1990/91:Jo204, 1990/91:Jo230 yrkande 2 och 1990/91:Jo233,
14. beträffande anslag till lantbruksstyrelsen att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
15. beträffande disposition av anslaget till lantbruksstyrelsen att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo222,
16. beträffande anslag till statens jordbruksnämnd att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
17. beträffande bidragsram för jordbrukets rationalisering att riksdagen medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5000000 kr.,
18. beträffande medelsanvisning till jordbrukets rationalisering, m.m. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15000000 kr.,
19. beträffande disposition av anslaget m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo254 yrkande 10, 1990/91:Jo306 yrkande 11 och 1990/91:Jo307 yrkande 1,
20. beträffande anslag till markförvärv att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1000 kr.,
21. beträffande försäljning av jordfondsfastigheter att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo254 yrkande 11,
res. 9 (m)
22. beträffande statlig kreditgaranti att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15000000 kr.,
23. beträffande stöd till skuldsatta jordbrukare att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 10000000 kr., 24. beträffande startstöd till jordbrukare att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:Jo254 yrkande 12 till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30000000 kr.,
res. 10 (m)
25. beträffande stöd till avbytarverksamhet att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 445000000 kr.,
26. beträffande särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:Jo273 yrkande 6 till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 50000 000 kr.,
res. 11 (v)
27. beträffande innehavare av fjällägenheter att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1700000 kr.,
28. beträffande stöd till vallfröodlingen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo216, 1990/91:Jo246, 1990/91:Jo248 yrkande 1, 1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo273 yrkande 7, samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd till vallfröodlingen,
res. 12 (s)
29. beträffande stöd till vissa valltorkföretag att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo262 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd till vissa valltorkföretag och överskridande av anslag,
res. 12 (s)
30. beträffande stöd till bruna bönor att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo227, 1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo260, samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd till bruna bönor,
res. 12 (s)
31. beträffande exportstöd till konservärter m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo269 yrkande 7, samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om exportstöd till konservärter samt avslår motionerna 1990/91:Jo240 och 1990/91:Jo269 yrkande 6,
res. 12 (s)
32. beträffande stöd till marknadsföring av lamm- och fårkött m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo220, 1990/91:Jo221 yrkande 3, 1990/91:Jo237 yrkande 2, 1990/91:Jo241, 1990/91:Jo245 och 1990/91:Jo270 yrkande 2, samtliga i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd till marknadsföring av lamm- och fårkött m.m.,
res. 12 (s)
33. beträffande vallfrönämnden att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo248 yrkande 2,
res. 13 (m)
34. beträffande pristillägget till får- och lammkött m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo219, 1990/91:Jo237 yrkande 1 och 1990/91:Jo270 yrkande 3,
35. beträffande ambulerande slakterier att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo221 yrkande 2,
res. 14 (mp)
36. beträffande åtgärder för fårnäringen i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo221 yrkandena 1 och 4, 1990/91:Jo249 och 1990/91:Jo270 yrkande 1,
res. 14 (mp)
37. beträffande utvecklingsinsatser för getnäringen att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo258 yrkande 3,
res. 15 (v)
38. beträffande stöd till rapsodlingen att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo209,
39. beträffande Svensk matpotatiskontroll att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo259,
40. beträffande köttexport att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo273 yrkande 3,
res. 16 (v)
41. beträffande stöd till omhändertagande av självdöda djur m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 16 och 1990/91:Jo254 yrkande 15, båda i denna del,
res. 17 (m, c)
42. beträffande arealbaserat inkomststöd att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo226 yrkande 15,
res. 18 (mp)
43. beträffande återbetalning av omställningsstöd att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 9, 1990/91:Jo254 yrkande 3 och 1990/91:Jo268 yrkande 1,
res. 19 (m)
44. beträffande inskränkning av stödet till lövskogsplantering att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo226 yrkande 16,
45. beträffande högre stöd till ädellövskogsplantering att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo226 yrkande 17,
46. beträffande stöd till blandbestånd att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo308 yrkande 2 och 1990/91:Jo315 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
47. beträffande stöd till vallodling att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo218,
48. beträffande inlösen av oljeväxter att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit på 1600000 000 kr. i riksgäldskontoret,
49. beträffande underskott i spannmålsregleringen att riksdagen medger att statens jordbruksverk för finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret 1990/91 under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit på 400000000 kr. i riksgäldskontoret,
50. beträffande höjning av rörlig kredit att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen,
51. beträffande anslag till omställningsåtgärder
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:Jo216, 1990/91:Jo220, 1990/91:Jo221 yrkande 3, 1990/91:Jo227, 1990/91:Jo237 yrkande 2, 1990/91:Jo241, 1990/91:Jo246, 1990/91:Jo248 yrkande 1, 1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15, 1990/91:Jo260, 1990/91:Jo269 yrkande 7, 1990/91:Jo270 yrkande 2 och 1990/91:Jo273 yrkande 7, samtliga i återstående del, samt med avslag på motion 1990/91:Jo271 yrkande 1 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5107752000 kr.,
res. 20 (s) -- villk. res. 12 res. 21 (m, c) -- villk. res. 17 res. 22 (mp) -- villk. res. 18
52. beträffande rådgivning och utbildning att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 40000 000 kr.,
53. beträffande disposition av anslaget till rådgivning och utbildning att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo271 yrkandena 2 och 3,
res. 23 (mp)
54. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1990/91:Jo267 yrkande 5, 1990/91:Jo269 yrkandena 8 och 9 och 1990/91:Jo274 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering. m.m. med sammanlagt högst 5000000 kr.,
res. 24 (c) res. 25 (v)
55. beträffande medelsanvisning till trädgårdsnäringens rationalisering att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5000000 kr.,
Skogsbruk (Litt. C)
56. beträffande kredit att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit av 65000000kr. i riksgäldskontoret,
57. beträffande skogsvårdsorganisationen att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
58. beträffande skogsvårdsorganisationen: myndighetsuppgifter att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 281118000kr.,
59. beträffande frö- och plantverksamhet att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
60. beträffande s.k. rotsnurr att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo304,
61. beträffande investeringar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1990/91:Jo306 yrkande 4, 1990/91:Jo310 yrkande 1 och 1990/91:Jo314 yrkande 8 till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20885000kr.,
res. 26 (m) res. 27 (fp) res. 28 (c)
62. beträffande skogsvård m.m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo306 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo309, 1990/91:Jo310 yrkande 2 och 1990/91:Jo314 yrkande 7 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 150000000kr. till skogsvård m.m.,
res. 29 (m) res. 30 (fp) res. 31 (c) res. 32 (v)
63. beträffande bidrag till skogsvård att riksdagen till Bidrag till skogsvård för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 153300000kr.,
64. beträffande bidrag till anläggning av ädellövskog att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo308 yrkande 1,
65. beträffande byggande av skogsvägar att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1990/91:Jo271 yrkande 4, 1990/91:Jo302, 1990/91:Jo306 yrkande 6, 1990/91:Jo307 yrkande 2, 1990/91:Jo311 yrkande 16, 1990/91:Jo314 yrkande 9 och 1990/91:Jo319 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 40000000kr. till byggande av skogsvägar,
res. 33 (m, mp) res. 34 (c)
66. beträffande stöd till byggande av skogsvägar att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 40000000kr.,
67. beträffande främjande av skogsvård m.m. att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 14900000kr.,
68. beträffande bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare att riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20000000kr.,
69. beträffande fristående motioner om skogsbruk m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo251 yrkande 2, 1990/91:Jo301, 1990/91:Jo303, 1990/91:Jo305, 1990/91:Jo306 yrkandena 7 och 10, 1990/91:Jo311 yrkandena 1--5, 9--10 och 12--15, 1990/91:Jo312 yrkande 1, 1990/91:Jo313, 1990/91:Jo314 yrkandena 1--4, 1990/91:Jo316, 1990/91:Jo318, 1990/91:Jo705 yrkandena 6 och 12, 1990/91:Jo731 yrkandena 16--18 och 1990/91:Jo732 yrkande1.
Fiske (Litt. D)
70. beträffande intrångsersättning att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000000kr.,
71. beträffande utvärdering av konsekvenserna av det fria handredskapsfisket att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo425 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 35 (s)
72. beträffande fond för yrkesfisket att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo441,
73. beträffande anslag till bidrag till fiskevård att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo269 yrkande 12, 1990/91:Jo425 yrkande 6, 1990/91:Jo429, 1990/91:Jo433, 1990/91:Jo442, 1990/91:Jo444, 1990/91:Jo449 och 1990/91:Jo450 yrkande 1 samt med anledning av propositionen och motionerna 1990/91:Jo406, 1990/91:Jo407, 1990/91:Jo417, 1990/91:Jo424, 1990/91:Jo428 yrkande 1, 1990/91:Jo431, 1990/91:Jo434, 1990/91:Jo437, 1990/91:Jo438, 1990/91:Jo446, 1990/91:Jo447 yrkande 2 och 1990/91:Jo448 yrkande 1 till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8324000kr.,
res. 36 (s)
74. beträffande allmän fiskevårdsavgift att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo402 yrkande 2, 1990/91:Jo412, 1990/91:Jo414, 1990/91:Jo416, 1990/91:Jo418, 1990/91:Jo419, 1990/91:Jo421, 1990/91:Jo426, 1990/91:Jo448 yrkande 2 och 1990/91:Jo450 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 37 (m, fp) res. 38 (c)
Rennäring m.m. (Litt. E)
75. beträffande främjande av rennäringen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:Jo214 yrkande 2 till Främjande av rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 10593000kr.,
res. 39 (m, c)
76. beträffande Prisstöd till rennäringen att riksdagen med anledning av propositionen, med bifall till motion 1990/91:Jo214 yrkande 1 samt med anledning av motionerna 1990/91:Jo205 och 1990/91:Jo269 yrkandena 13 och 14 till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 33000000kr.,
res. 40 (s)
77. beträffande ersättningar för viltskador att riksdagen till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 12320000kr.,
78. beträffande vargstängsel att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo913,
79. beträffande kontroll av renräkning m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo211,
res. 41 (s)
80. beträffande 71 § rennäringslagen att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo217 yrkande 1,
81. beträffande 3 § rennäringslagen att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo217 yrkande 2,
Djurskydd och djurhälsovård (Litt. F)
82. beträffande statens veterinärmedicinska anstalt: uppdragsverksamhet att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
83. beträffande bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 61198000kr.,
84. beträffande distriktsveterinärorganisationen: uppdragsverksamhet att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
85. beträffande veterinärerna i inlandet att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo508,
res. 42 (v)
86. beträffande bidrag till distriktsveterinärorganisationen att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 84984000kr.,
87. beträffande bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2217000kr.,
88. beträffande djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 29300000kr.,
89. beträffande centrala försöksdjursnämnden att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:Jo523 yrkande 5 till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5112000kr.,
res. 43 (v, mp)
90. beträffande bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 39750000kr.,
91. beträffande leukosprogrammet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo517 och 1990/91:Jo525,
res. 44 (m, c)
Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor (Litt.G)
92. beträffande statens utsädeskontroll: uppdragsverksamhet att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
93. beträffande frökontrollverksamheten i Örebro och Linköping att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo522,
94. beträffande bidrag till statens utsädeskontroll att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 2748000kr.,
95. beträffande statens växtsortnämnds ansvarsområde att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens växtsortnämnds ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordats i propositionen i avsnittet Förslag,
96. beträffande statens växtsortnämnd att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 592000kr.,
97. beträffande statens maskinprovningars ansvarsområde att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens maskinprovningars ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordats i propositionen i avsnittet Förslag,
98. beträffande statens maskinprovningar: uppdragsverksamhet att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
99. beträffande bidrag till statens maskinprovningar att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7020000kr.,
100. beträffande bekämpande av växtsjukdomar att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2500000kr.,
Livsmedel (Litt. H)
101. beträffande verksamheten vid statens livsmedelsverk att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten på statens livsmedelsverk skall vara i enlighet med vad som förordas i propositionen i avsnittet Förslag,
102. beträffande anslag till livsmedelsverket att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 89959000 kr.,
103. beträffande köttbesiktning att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
104. beträffande Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1990/91:Jo254 yrkande 13 till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3482000 kr.,
res. 45 (m)
105. beträffande råvarukostnadsutjämning att riksdagen medger att statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1991/92 får disponera en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,
106. beträffande industrins råvarukostnadsutjämning att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 183000000 kr.,
107. beträffande radioaktivt nedfall att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
108. beträffande livsmedelsstatistik att riksdagen till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 13627000 kr.,
Utbildning och forskning (Litt. I)
109. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 17 och 1990/91:Jo628 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 616512000 kr.,
res. 46 (c) res. 47 (v)
110. beträffande Gammelkroppa skogsskola att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo611,
111. beträffande forsknings- och utvecklingsprogram att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo621,
112. beträffande lokalkostnader att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 265704000 kr.,
113. beträffande inredning och utrustning att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,
114. beträffande anslag till inredning och utrustning att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 55450000 kr.,
115. beträffande Skogs- och jordbrukets forskningsråd att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 156725000 kr.,
116. beträffande kollektiv forskning att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 99800000 kr.,
117. beträffande Skogs- och lantbruksakademien att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 742000 kr.
Stockholm den 12 mars 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s).
dock att vid punkterna 1--14, 16 och 17 Sverre Palm (s) deltagit i stället för Grethe Lundblad (s), Dag Ericson (s) i stället för Margareta Winberg (s) och Owe Andréasson (s) i stället för Åke Selberg (s), vid punkterna 18--25 och 31--37 Anders Castberger (fp) i stället för Bengt Rosén (fp) samt vid punkterna 26 och 38--42 Carl G Nilsson (m) i stället för Ingvar Eriksson (m), Sverre Palm (s) i stället för Grethe Lundblad (s), Dag Ericson (s) i stället för Margareta Winberg (s) och Owe Andréasson (s) i stället för Åke Selberg (s).
Reservationer
1. Anslag till jordbruksdepartementet (mom. 1)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet vill" och på s. 21 slutar med "båda motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att anslaget till jordbruksdepartementet bör kunna reduceras i förhållande till regeringens förslag. Som anförs i motion Jo254 bör anslaget vara oförändrat i förhållande till budgetåret 1990/91.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1990/91:Jo269 yrkande 1 och med bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 7 till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 23335000 kr.,
2. Anslag till jordbruksdepartementet (mom. 1)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet vill" och på s. 21 slutar med "båda motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Den avreglering av jordbruket som nu genomförs måste leda till en minskad byråkrati. Därmed bör även resursbehovet på departementsnivå minska. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo269 att anslaget reduceras med 2,5 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till jordbruksdepartementet att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1990/91:Jo254 yrkande 7 och med bifall till motion 1990/91:Jo269 yrkande 1 till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 23221000 kr.,
3. Lantbruksrådens placering (mom. 3)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Även utskottet" och slutar med "tillstyrka motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo269 att det inte är nödvändigt att ha lantbruksråd placerade i både Bonn och Bryssel. Om ett lantbruksråd placeras på den afrikanska kontinenten ökas möjligheterna att bevaka utvecklingen när det gäller t.ex. livsmedelsförsörjningen i Afrika. Denna fråga är i sin tur av stor betydelse för livsmedelsförsörjningen både globalt och i tredje världen. I enlighet med motionen bör därför ett av lantbruksråden placeras i Harare, Zimbabwe. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande lantbruksrådens placering att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo269 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Anslag till utredningar m.m. (mom. 4)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "8 000 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motion Jo254 yrkande 8 att anslaget bör reduceras till 8 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande anslag till utredningar m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 8 till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8000000 kr.,
5. Anslag till statens jordbruksverk m.m. (mom. 8)
Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Sören Norrby (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "I anslutning" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att den statliga verksamheten effektiviseras och rationaliseras i största möjliga utsträckning. På jordbrukets område är förutsättningarna nu särskilt goda för att genomföra rationaliseringar och minska byråkratin. Detta sammanhänger dels med riksdagens beslut om en avreglering av jordbruket, dels med att lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd nu enligt regeringens förslag sammanförs i en enda myndighet. Som anförs i motion Jo213 bör antalet tjänster i den nya myndigheten kunna reduceras ytterligare. Utskottet tillstyrker motionerna Jo213 och Jo254 så till vida att anslaget bör bestämmas till 100 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1990/91:Jo213, med bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo239, 1990/91:Jo253 yrkande 10, 1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8 till Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 100000000 kr.,
6. Anslag till statens jordbruksverk m.m. (mom. 8)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i centerns kommittémotion Jo253 att regeringens förslag om resurser till kontrollen av den alternativa odlingen är otillräckligt. Som anförs i motionen är det viktigt att staten stödjer denna verksamhet i inledningsskedet. Ytterligare 300 000 kr. bör anvisas för detta ändamål. Härigenom tillgodoses i viss mån även motion Jo239 yrkande 1. Övriga motioner om höjning av olika delposter under anslaget m.m. avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1990/91:Jo239 yrkande 1, med bifall till motion 1990/91:Jo253 yrkande 10 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo213, 1990/91:Jo239 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Jo254 yrkande 9, 1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8 till Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 115876000 kr.,
7. Anslag till statens jordbruksverk m.m. (mom. 8)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Som framgår" och på s. 24 slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Den alternativa odlingen har en förhållandevis stark ställning i Sverige jämfört med många andra länder. I relation till detta satsar samhället alltför lite resurser på att bygga upp kontrollverksamheten. När det gäller verksamheten i det nya jordbruksverket är det viktigt att bl.a. djurskyddsfrågorna och bioteknikfrågorna beaktas. Utskottet ansluter sig därför till synpunkterna i v-motionerna Jo239, Jo257 och Jo269 om behoven av anslagshöjningar och andra insatser för vissa ändamål. För arbetet med bioteknikfrågorna bör två tjänster inrättas vid jordbruksverket. När det gäller alternativodlingen bör 6 milj.kr. anvisas till marknadsföringsinsatser och 1 milj.kr. till kontrollverksamheten. Den nya myndigheten bör inrymma tre tjänster för frågor om alternativ odling. Som anförs i motion Jo239 bör det samhälleliga engagemanget öka genom en statlig auktorisation och utökade ekonomiska resurser. I enlighet med motionen bör riksdagen göra ett uttalande om behovet av långsiktigt statligt stöd till denna odlingsform.
Som anförs i motion Jo273 bör den nya myndigheten tillföras 60 milj.kr. som kan anvisas som investeringsbidrag för anpassningen till en bättre djurmiljö samt FoU-insatser för nya system för äggproduktion.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anslag till statens jordbruksverk m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:Jo239, 1990/91:Jo257 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Jo269 yrkandena 3--5 och 1990/91:Jo273 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1990/91:Jo213, 1990/91:Jo253 yrkande 10 och 1990/91:Jo254 yrkande 9 till Statens jordbruksverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 176576000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Fastställande av hushållningssällskaps stadgar (mom. 10)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "I likhet med jordbruksministern" och slutar med "motion Jo263" bort ha följande lydelse:
Som framgår av motion Jo263 är hushållningssällskapen landets äldsta organisation på jordbruksområdet. De har under hela sin existens genom sin offentligrättsliga ställning ansetts -- och anses fortfarande -- som en organisation utan särintresse, vars objektivitet och obundenhet inte satts i fråga. Utskottet anser det, i likhet med vad som anförs i motionen, angeläget att hushållningssällskapen får behålla sin offentligrättsliga ställning och att regeringen även i fortsättningen ger någon statlig myndighet uppgiften att fastställa sällskapens stadgar. Denna uppgift bör i första hand åvila jordbruksverket men kan eventuellt också delegeras till exempelvis länsstyrelserna. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande fastställande av hushållningssällskaps stadgar att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo263 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Försäljning av jordfondsfastigheter (mom. 21)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo254 är lantbruksnämndernas fastighetsinnehav betydande. Den del av innehavet som inte är nödvändig för strukturrationaliseringen bör avyttras. Härigenom beräknar utskottet att ett belopp om ca 70 milj.kr. kan tillföras statskassan. Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 11 i motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande försäljning av jordfondsfastigheter ratt riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo254 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Startstöd till jordbrukare (mom. 24)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet delar lantbruksstyrelsens" och slutar med "milj.kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo254 att anslaget bör minska med 15 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande startstöd till jordbrukare att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1990/91:Jo254 yrkande 12 till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 15000000 kr.,
11. Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige (mom. 26)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet delar motionärernas" och på s. 28 slutar med "anses tillgodosedd" bort ha följande lydelse:
Lantbruksstyrelsen arbetar sedan några år med ett särskilt stöd för landsbygdsutveckling i norra Sverige. Stödet har inneburit en kraftig stimulans för uppbyggnad och utveckling av med jord och skog kombinerade företag. Det har också visat sig att kombinationsnäringarna speciellt gynnat kvinnorna på landsbygden. Med hänsyn till de goda erfarenheterna av den angivna verksamheten delar utskottet motionärernas uppfattning att programmet bör utvidgas till södra och mellersta Sverige. I enlighet med yrkande 6 i motion Jo273 bör ytterligare 150 milj.kr. anvisas under anslaget.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. beträffande särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1990/91:Jo273 yrkande 6 till Särskilda åtgärder för jordbruket för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 200000000 kr.,
12. Stöd till vallfröodlingen m.m. (mom. 28--32)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin Segerstedt, Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med "Utskottet vill" och på s. 34 slutar med "och Jo241" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen i samband med 1990 års livsmedelspolitiska beslut tillstyrkte regeringens förslag om grunddragen i en ny livsmedelspolitik (1989/90:JoU25). Förslagen syftade bl.a. till en avreglering och marknadsanpassning av jordbruket. Under en övergångstid skulle särskilda medel avsättas för att underlätta omställningen resp. bibehålla eller stödja produktionen av vissa produkter inom en total kostnadsram av 13,6 miljarder kr. Riksdagens beslut om livsmedelspolitiken utgjorde ett första steg på väg mot en mer konsumentinriktad politik med ett mer varierat utbud till lägre priser. Det innebar bl.a. att den interna marknadsregleringen avskaffas med början den 1 juli 1991. Därmed avvecklas även de interna avgifter som finansierar regleringen. I samband med att regleringsekonomin nu löses ut har jordbruksministern beräknat att jordbruket som ersättning för tidigare inomramsmedel skall tillföras budgetmedel med 450 milj.kr. för olika ändamål. Vissa belopp av tillfällig karaktär bör emellertid ej inräknas i denna ram. Kostnaderna för de åtgärder som jordbruket tidigare har finansierat kollektivt och som i propositionen tas upp under olika anslag uppgår därför totalt till 492,4 milj.kr., inkl. kostnaden för de åtgärder för vilka staten tar över näringens finansiering enligt riksdagens beslut om livsmedelspolitiken. De produktionsgrenar som avses i de aktuella motionerna om bruna bönor, konservärter och vallväxtfrö omfattas av bestämmelserna om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd. För bruna bönor finns dessutom ett gränsskydd. När det gäller fårnäringen finns möjligheter till statligt stöd inom ramen för bl.a. anslagen till landskapsvård, rådgivning och utbildning och de regionalpolitiska anslagen under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Utskottet avstyrker samtliga här behandlade motioner på bl.a. den grunden att de går utöver de åtaganden som gjordes i samband med riksdagens livsmedelspolitiska beslut. Vad särskilt beträffar valltorkföretagen anser utskottet det principiellt felaktigt och i strid med riksdagens livsmedelspolitiska beslut att ett selektivt företagsstöd utbetalas från ett anslag som är avsett för i första hand primärproduktionen.
dels att utskottets hemställan under 28--32 bort ha följande lydelse:
28. beträffande stöd till vallfröodlingen att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo216, 1990/91:Jo246, 1990/91:Jo248 yrkande 1, 1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo273 yrkande 7, samtliga i denna del,
29. beträffande stöd till vissa valltorkföretag att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo262,
30. beträffande stöd till bruna bönor att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo227, 1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo260, samtliga i denna del,
31. beträffande exportstöd till konservärter m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo240, 1990/91:Jo253 yrkande 16, 1990/91:Jo254 yrkande 15 och 1990/91:Jo269 yrkandena 6 och 7, samtliga i denna del,
32. beträffande stöd till marknadsföring av lamm- och fårkött m.m. att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo220, 1990/91:Jo221 yrkande 3, 1990/91:Jo237 yrkande 2, 1990/91:Jo241, 1990/91:Jo245 och 1990/91:Jo270 yrkande 2, samtliga i denna del,
13. Vallfrönämnden (mom. 33)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Om produktionen av vallväxtfrö skall kunna bibehållas utan gränsskydd och på ett kostnadseffektivt sätt krävs att vallfrönämndens funktioner bibehålls på lämpligt sätt. Detta bör riksdagen, med anledning av motion Jo248 yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande vallfrönämnden att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo248 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Ambulerande slakterier m.m. (mom. 35 och 36)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "När det" och slutar med "utskottets uttalanden" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motionerna Jo221, Jo249 och Jo270 är fårnäringen av mycket stor betydelse för jordbruket och landskapsvården. Det stöd till marknadsföringsåtgärder som utskottet förordat ovan kan få en viss betydelse för näringens utvecklingsmöjligheter. Det krävs emellertid enligt utskottets mening ett mer samlat grepp kring denna näring och ett utvecklingsprogram som kan främja näringen på både kort och lång sikt. I samband härmed bör såväl ullproduktionens möjligheter som behovet av ambulerande gårdsslakterier ägnas uppmärksamhet. Riksdagen bör således hos regeringen begära ett förslag till utvecklingsprogram för den svenska fårnäringen där samtliga aspekter på denna näring beaktas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 och 36 bort ha följande lydelse:
35. beträffande ambulerande slakterier att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo221 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
36. beträffande åtgärder för fårnäringen i övrigt att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo221 yrkandena 1 och 4, 1990/91:Jo249 och 1990/91:Jo270 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Utvecklingsinsatser för getnäringen (mom. 37)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "I anslutning till motion" och slutar med "för getnäringen" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo258 har getnäringen många fördelar. Eftersom getbonden själv förädlar råvaran hemma på gården är man inte beroende av intransporter av mjölken flera gånger i veckan. Det gör getnäringen till en utmärkt kompletterande sysselsättning i glesbygd. Kulturtraditioner förs vidare och hålls levande. Detta är viktigt att värna om i en tid när vi går mot ett allt mer utslätat och likriktat sortiment av livsmedel. Utskottet delar motionärernas synpunkt att 2 milj.kr. bör avsättas för utvecklingsinsatser för getnäringen. Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 3 i motionen bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:
37. beträffande utvecklingsinsatser för getnäringen att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo258 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Köttexport (mom. 40)
Annika Åhnberg (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Det tillfälliga" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Det är viktigt att även konsumenterna kan få del av de satsningar som görs för att bli av med ett pristryckande köttöverskott. Under anslaget föreslås 200 milj.kr. anvisade för att finansiera köttexporten. Utskottet föreslår att regeringen får i uppdrag att lämna förslag om en alternativ användning av dessa medel så att köttet kommer konsumenterna i Sverige till del. Det kan ske genom prisnedsättningar, utförsäljning på förmånliga villkor till storkök inom den offentliga sektorn m.m. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo273 yrkande 3 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande köttexport att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo273 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Stöd till omhändertagande av självdöda djur m.m. (mom. 41)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Återstående delar" och slutar med "dessa yrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna Jo253 och Jo254, att hästsporten bör tillföras ett belopp av 2 milj.kr., motsvarande tidigare inomramsmedel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet biträder däremot inte yrkandet om budgetmedel till omhändertagande av självdöda djur.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. beträffande stöd till omhändertagande av självdöda djur m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 16 och 1990/91:Jo254 yrkande 15, båda i denna del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Arealbaserat inkomststöd (mom. 42)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Jo226 att ett arealbaserat inkomststöd ger lantbrukarna större möjligheter att välja hur de vill göra förändringar i sin produktion i samband med avregleringen. Ett sådant stöd kan t.ex. användas för övergång till ekologiskt jordbruk. Utskottet föreslår att ett arealbaserat inkomststöd i enlighet med motion Jo226 införs och att det ersätter omställningsstödet. Inkomststödet bör utgå under en femårsperiod från och med budgetåret 1991/92 med 1 300, 900, 700, 500 och 500 kr. per ha. För att undvika kraftig överproduktion bör emellertid ett belopp motsvarande en femtedel av omställningsstödet, dvs. 1 800 kr. per ha i genomsnitt, utgå under budgetåret 1991/92 för mark som ej används för produktion av prisreglerade grödor. Detta innebär att en s.k. jordbank om 300 000 ha kan skapas under år 1991. Genom dessa förslag kan anslaget reduceras med sammanlagt 1 535 000 000 kr. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo226 yrkande 15 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande arealbaserat inkomststöd att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo226 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Återbetalning av omställningsstöd (mom. 43)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "I ett frågesvar" och på s. 37 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse: Som framgår av utskottets betänkande om livsmedelspolitiken var syftet med omställningsstödet att åstadkomma en snabb och varaktig omställning av produktionen, bl.a. för att minska spannmålsöverskottet, som var kostsamt både för samhället och jordbruksnäringen.
En sådan omläggning ansågs därför angelägen av såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska skäl. Utskottet kan i dag konstatera att farhågorna för ett mycket omfattande och kostsamt spannmålsöverskott har besannats. Det är i detta läge utomordentligt viktigt att omställningsarbetet blir framgångsrikt och att statsmakterna agerar på ett sätt som inte motverkar syftet med det livsmedelspolitiska beslutet.
Enligt utskottets mening har regering och myndigheter genom olika uttalanden och genom utfärdade detaljföreskrifter om återbetalningsskyldighet skapat en oklarhet som allvarligt riskerar att begränsa anslutningen till omställningen. Som anförts i motion Jo268 gör landet en samhällsekonomisk vinst om jordbrukarna avstår från att producera spannmål som måste exporteras till världsmarknadspriser.
Utskottet delar därför den uppfattning som framförts i motionerna Jo268 och Jo254 om att det efter omställningsperioden slut inte kan bli fråga om att kräva återbetalning av utbetalade stödmedel.
Det är under omställningsperioden som staten tar sitt ekonomiska ansvar genom omställningsstödet. Lantbrukarna skall ta sitt ansvar genom att nedbringa spannmålsöverskottet och ställa om produktionen till andra alternativ. Om dessa villkor inte uppfylls äventyras hela marknadsanpassningen av jordbruksnäringen.
När omställningsperioden är över skall brukaren vara likställd med andra företagare. Om han då inte har funnit ekonomiskt gångbara alternativ till sin nuvarande produktion måste han själv få välja produktionsinriktning -- även om det då kan komma att innebära att spannmålsodling återupptas. Efter omställningsperioden skall inga krav på återbetalning av omställningsstödet riktas mot jordbrukarna. Någon offentlig subventionering av det spannmålsöverskott som skulle kunna uppstå till följd av detta skall då självfallet inte förekomma.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo268 yrkande 1 och Jo254 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Jo253 yrkande 9 avstyrks i den mån den ej tillgodoses genom utskottets uttalanden.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande återbetalning av omställningsstöd att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo254 yrkande 3 och 1990/91:Jo268 yrkande 1 och med avslag på motion 1990/91:Jo253 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Anslag till omställningsåtgärder (mom. 51)
Under förutsättning av bifall till reservation 12
Reservanterna under reservation 12 anser att riksdagen i moment 51 bör bifalla regeringens förslag om ett förslagsanslag på 5075752000 kr. under budgetåret 1991/92 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
21. Anslag till omställningsåtgärder (mom. 51)
Under förutsättning av bifall till reservation 17
Reservanterna under reservation 17 anser att riksdagen i moment 51 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1991/92 bör anvisa ett förslagsanslag på 5109752000 kr.
22. Anslag till omställningsåtgärder (mom. 51)
Under förutsättning av bifall till reservation 18
Reservanten under reservation 18 anser att riksdagen i moment 51 till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1991/92 bör anvisa ett förslagsanslag på 3572752000 kr.
23. Disposition av anslaget till rådgivning och utbildning (mom. 53)
Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Utskottet har" och på s. 39 slutar med "angivna delar" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo271 finns ett stort behov av marknadsföringsinsatser för ekologiskt odlade produkter och även av stöd till kontrollverksamheten. Utskottet tillstyrker därför förslagen att 5 milj.kr. av anslaget avsätts för marknadsföringsinsatser och 1 milj.kr. av anslaget avsätts för stöd till KRAV. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:
53. beträffande disposition av anslaget till rådgivning och utbildning att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo271 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering (mom. 54)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "I enlighet" och slutar med "samt Jo274" bort ha följande lydelse:
Behovet av bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering kommer även framgent att vara stort. Det framgår bl.a. av lantbruksstyrelsens anslagsframställning. Utskottet ansluter sig därför till synpunkterna i motion Jo267 och förordar att bidragsramen höjs till 7 milj.kr., varav 1,2 milj.kr. skall avse främjande av trädgårdsnäringen. Härigenom tillgodoses även motionerna Jo274 och Jo269 yrkandena 8 och 9.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:Jo267 yrkande 5, 1990/91:Jo269 yrkandena 8 och 9 och 1990/91:Jo274 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 7000000 kr.,
25. Bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering (mom. 54)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "I enlighet " och slutar med "samt Jo274" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de synpunkter som anförs i motion Jo274 om behovet av fortsatt stöd till den svenska trädgårdsnäringen. Detta är viktigt bl.a. för att främja investeringar som leder till bättre energihushållning och hushållning med färskvatten. I enlighet med motionen och lantbruksstyrelsens anslagsframställning bör bidragsramen bestämmas till 6,7 milj.kr. Härigenom tillgodoses till stor del även motionerna Jo267 yrkande 5 och Jo274.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. beträffande bidragsram för trädgårdsnäringens rationalisering att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:Jo267 yrkande 5, 1990/91:Jo269 yrkandena 8 och 9 och 1990/91:Jo284 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 6700000 kr.,
26. Investeringar (mom. 61)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framställs i motion Jo314, att de statliga investeringarna i frö- och plantverksamhet helt kan utgå. Riksdagen bör alltså med bifall till yrkande 8 i motionen avslå regeringens förslag om anslag.
Det anförda innebär att motionerna Jo306 yrkande 4 och Jo310 yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande investeringar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Jo314 yrkande 8 avslår regeringens förslag under C 4 samt avslår motionerna 1990/91:Jo306 yrkande 4 och 1990/91:Jo310 yrkande 1,
27. Investeringar (mom. 61)
Sören Norrby och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo310 att det inte finns tillräckliga skäl att staten skall subventionera sådana investeringar som bidrag till skogsfröplantager. Bidraget bör alltså slopas. Riksdagen bör bifalla motionen i denna del och anvisa 15,385 milj.kr. till investeringar.
Därmed avstyrks motionerna Jo306 yrkande 4 och Jo310 yrkande8.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande investeringar att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1990/91:Jo310 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Jo306 yrkande 4 och 1990/91:Jo314 yrkande 8 till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 15385000kr.,
28. Investeringar (mom. 61)
Under förutsättning av riksdagens bifall till motion 1990/91:Sk349 om skogsvårdsavgiftens avskaffande
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo306 att bidragen till investeringar i uppdrags-, frö- och plantverksamhet kan avvecklas. Bidrag till skogsfröplantager bör dock bibehållas. Riksdagen bör således med bifall till yrkande 3 i motionen anvisa 5,5 milj.kr. under anslaget.
Motionerna Jo310 och 314 avstyrks i denna del.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:
61. beträffande investeringar att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion 1990/91:Jo306 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1990/91:Jo310 yrkande 1 och 1990/91:Jo314 yrkande 8 till Skogsvårdsorganisationen: Investeringar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 5500000kr.,
29. Skogsvård (mom. 62)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet har" och slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo314 att de översiktliga skogsinventeringarna (ÖSI) kan avbrytas omedelbart. Behovet av underlag för långsiktig planering tillgodoses bäst genom ökade resurser till riksskogstaxeringen. Riksdagen bör därför med bifall till yrkande 7 i motionen besluta om en sammanlagd bidragsram om 92,3 milj.kr. under anslaget. Utbetalningen under anslaget bör korrigeras i enlighet med detta. Motionerna Jo306 yrkandena 3 och 5 och Jo310 avstyrks i denna del.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande skogsvård m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med anledning av motion 1990/91:Jo314 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo306 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo309 och 1990/91:Jo310 yrkande 2 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 92300000kr. till skogsvård m.m.,
30. Skogsvård (mom. 62)
Sören Norrby och Anders Castberger (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den tveksamhet som uttrycks i motion Jo310 om en fortsättning av de översiktliga skogsinventeringarna är motiverad sedan ÖSI snart har genomförts i hela landet. En lägre detaljeringsgrad i det kommande årets inventeringar bör som motionärerna anför ge utrymme för en besparing med 20 milj.kr. Riksdagen bör således med anledning av yrkande 2 i motionen besluta om en sammanlagd bidragsram om 130milj.kr. under anslaget. Utbetalningen under anslaget bör korrigeras i enlighet med detta. Motion Jo314 avstyrks i denna del.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande skogsvård m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med anledning av motion 1990/91:Jo310 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo306 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo309 samt 1990/91:Jo314 yrkande 7 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 130000000kr. till skogsvård m.m.,
31. Skogsvård (mom. 62)
Under förutsättning av riksdagens bifall till motion 1990/91:Sk349 angående skogsvårdsavgiftens avskaffande
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Utskottet har" och slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Anslaget för översiktliga skogsinventeringar används, vilket även framhålls i motion Jo306, egentligen för att finansiera planläggning på fastigheter där skogsägaren inte vill eller behöver lösa ut skogsbruksplaner. Anslagsramen bör helt avskaffas. Riksdagen bör således med anledning av yrkandena 3 och 5 i motionen, liksom motion Jo314 yrkande 7 medge en sammanlagd bidragsram av 92300000kr. Utbetalningen under anslaget bör korrigeras i enlighet därmed.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande skogsvård m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med anledning av motionerna 1990/91:Jo306 yrkandena 3 och 5 samt 1990/91:Jo314 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11, 1990/91:Jo309 samt 1990/91:Jo310 yrkande 2 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 92300000kr. till skogsvård m.m.,
32. Skogsvård (mom. 62)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Den neddragning" och slutar med "konsekvens härmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att riksdagen för ett år sedan beslöt avveckla bidragen till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd, de s.k. 5§3-bidragen. Enligt förra årets beslut fördes en stor del av anslaget över till åtgärder inom det skogliga stödområdet. En höjning av anslaget för det skogliga stödområdet möjliggör en fortsatt inriktning på åtgärder som bidrar till att upprätthålla sysselsättningen inom stödområdet. Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo269 att denna inriktning bör ges fortsatt hög prioritet när vi nu går in i en lågkonjunktur. Den av regeringen föreslagna budgetramen bör därför ökas med 55 milj.kr. Riksdagen bör med anledning av motionen i denna del (yrkande 10 och 11) medge att budgetramen ökas med 55 milj.kr. Anslaget bör justeras i enlighet härmed. Därmed tillgodoses även motion Jo309.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande lydelse:
62. beträffande skogsvård m.m. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med anledning av motionerna 1990/91:Jo269 yrkandena 10 och 11 och 1990/91:Jo309 samt med avslag på motionerna 1990/91:Jo306 yrkandena 3 och 5, 1990/91:Jo310 yrkande 2 och 1990/91:Jo314 yrkande 7 medger att under budgetåret 1991/92 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 205000000kr. till skogsvård m.m.,
33. Byggande av skogsvägar (mom. 65)
Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson(m) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna punkt" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar moderata samlingspartiets och miljöpartiets bedömning att bidragen till skogsvägbyggnad bör avskaffas. Riksdagen bör således med avslag på regeringens förslag bifalla motionerna Jo271 yrkande 4, Jo311 yrkande 16 och Jo314 yrkande9 samt, under viss förutsättning även motion Jo306 yrkande 6. Det anförda innebär att utskottet avstyrker de motioner vari yrkas att statsbidrag skall beviljas även under det kommande budgetåret.
dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:
65. beträffande byggande av skogsvägar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo271 yrkande 4, 1990/91:Jo311 yrkande 16, 1990/91:Jo314 yrkande9 samt 1990/91:Jo306 yrkande 6 avslår regeringens förslag om statsbidrag och avslår motionerna 1990/91:Jo302, 1990/91:Jo307 yrkande 2 och 1990/91:Jo319,
34. Byggande av skogsvägar (mom. 65)
Under förutsättning av riksdagens bifall till motion 1990/91:Sk349 angående skogsvårdsavgiftens avskaffande
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "denna punkt" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder förslaget i motionerna Jo306 yrkande 6, Jo271 yrkande 4, Jo311 yrkande 16 och Jo314 yrkande9 om avskaffande av statsbidragen till skogsvägbyggnad. Riksdagen bör således bifalla motionerna i denna del och avslå regeringens förslag till bidrag. Det anförda innebär att utskottet avstyrker de motioner vari yrkas att statsbidrag skall beviljas även under det kommande budgetåret.
dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:
65. beträffande byggande av skogsvägar att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Jo271 yrkande 4, 1990/91:Jo306 yrkande 6, 1990/91:Jo311 yrkande 16 och 1990/91:Jo314 yrkande9 avslår regeringens förslag om statsbidrag och avslår motionerna 1990/91:Jo302, 1990/91:Jo307 yrkande 2 och 1990/91:Jo319,
35. Utvärdering av konsekvenserna av det fria handredskapsfisket (mom. 71)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sverre Palm, Dag Ericson och Owe Andréasson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "1985 års" och på s. 47 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
1985 års beslut innebar att ersättning skulle utgå för allt personligt inkomstbortfall på grund av uteblivna förtjänster från fiskekortsförsäljning, arrenden m.m. som vattenägarna kom att vidkännas till följd av införandet av fritt handredskapsfiske. Som framgår av den lämnade redogörelsen har ersättning i enlighet med beslutet utgått till de bidragsberättigade för den första tioårsperioden. Vissa ersättningsfrågor kvarstår. Utskottet finner icke anledning att, såsom motionärerna föreslår, föranstalta om ytterligare utredning av det fria handredskapsfiskets inverkan på yrkesfisket eller flora och fauna i de berörda områdena. Vad gäller yrkesfiskets intressen får utskottet hänvisa till att dessa närmast torde falla under fiskenämndernas kompetens. Riksdagen bör alltså avslå motionerna Jo425 yrkande 9 och Jo441.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande lydelse:
71. beträffande utvärdering av konsekvenserna av det fria handredskapsfisket att riksdagen avslår motion 1990/91:Jo425 yrkande 9,
36. Anslag till bidrag till fiskevård (mom. 73)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedt, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sverre Palm, Dag Ericson och Owe Andréasson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med "Utskottet finner" och på s. 49 slutar med "8 324000kr" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo417, att det naturligtvis kan vara motiverat att även insatser på fiskets områden blir föremål för prutningar i ett ansträngt statsfinansiellt läge. Men en bantning här måste ske på ett sätt som paras med insikt om vad bl.a. naturvården står för. Uteblivet anslag skulle som motionären anför medföra att redan förberedda projekt inte kan effektueras och att arbetet med bildande av fiskevårdsområden avbryts. Mot den bakgrunden finner utskottet det värdefullt att jordbruksministern förklarat sig beredd att ta initiativ så att även de nyanmälda fiskevårdsområdesbildningarna skall kunna finansieras. Utskottet finner det rimligt att anslaget Bidrag till fiskevård upptas i statsbudgeten även under nästa budgetår. Från anslaget bör finansieras förrättningskostnaderna för bildande av fiskevårdsområden för vilka ansökningar om ombildning skett före den 1 september 1990. Enligt utskottets bedömning bör 7,1milj.kr. anvisas för detta ändamål. Däremot finner utskottet det motiverat att biträda regeringens förslag att som ett led i besparingsansträngningarna slopa statsbidragen från det nu aktuella anslaget till andra åtgärder för fiskevård. Utskottet anvisar i det följande en ny möjlighet att finansiera fiskevården genom att tillstyrka motioner om införande av en allmän fiskevårdsavgift. En neddragning av statsbidragsmöjligheterna under något år bör enligt utskottets mening vara tolerabel, särskilt som intäkterna av fiskevårdsavgiften kan beräknas väsentligen överstiga de utgifter staten för närvarande har för fiskevården.
Utskottet förordar med hänvisning till det anförda och med anledning av motion Jo417, att riksdagen anvisar 7,1milj.kr. under ett särskilt anslag kallat Bidrag till fiskevård. Därigenom tillgodoses även motionerna Jo406, Jo407, Jo424, Jo428 yrkande 1, Jo431, Jo434, Jo437, Jo438 och Jo446. Däremot avstyrks motionerna Jo269 yrkande 12, Jo425 yrkande 6, Jo429, Jo433, Jo442, Jo444, Jo447 yrkande 2, Jo448 yrkande 1, Jo449 och Jo450 yrkande 1, vari yrkas på högre anslagsbelopp.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:
73. beträffande anslag till bidrag till fiskevård att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1990/91:Jo417, 1990/91:Jo406, 1990/91:Jo407, 1990/91:Jo424, 1990/91:Jo428 yrkande 1, 1990/91:Jo431, 1990/91:Jo434, 1990/91:Jo437, 1990/91:Jo438 och 1990/91:Jo446 samt med avslag på motionerna 1990/91:Jo269 yrkande 12, 1990/91:Jo425 yrkande 6, 1990/91:Jo429, 1990/91:Jo433, 1990/91:Jo442, 1990/91:Jo444, 1990/91:Jo447 yrkande 2, 1990/91:Jo448 yrkande 1, 1990/91:Jo449 och 1990/91:Jo450 yrkande 1 till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7100000kr.,
37. Allmän fiskevårdsavgift (mom. 74)
Sven Erik Lorentzon (m), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Sören Norrby (fp) och Carl G Nilsson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Utskottet finner" och på s. 50 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner för egen del att de skäl som för tio år sedan anfördes mot fiskevattensutredningens förslag om en allmän fiskevårdsavgift fortfarande i huvudsak gäller. Som dåvarande departementschefen framhöll var bl. a. kostnaderna för administration, kontroll och tillsyn svåra att beräkna. Enligt en undersökning som nyligen utförts av fiskeristyrelsen och statistiska centralbyrån är ca 2,8 miljoner personer i åldersgruppen 18-74 år intresserade av fiske. Det motiverar enligt utskottets mening att stöd till fiskevård och fritidsfiske även i fortsättningen finansieras över statsbudgeten. Särskilt angelägna är fiskevårdsåtgärderna i allmänna vatten och enskilda vatten där handredskapsfisket är fritt.
Utskottet vill erinra om att betydande resurser disponeras för fiskevård av fiskeristyrelsen, bl. a. av medel från vattenkraftsutbyggnad. Det är angeläget att ytterligare krav ställs på finansiering av fiskevård vid omprövning av tillstånd till vattenkraftsutbyggnad. I kortfiskevatten används vidare intäkter av avgifter för bl. a. fiskevård. Avgifter bör inte uteslutas för särskilda ändamål som t. ex. visst laxfiske. Frågan om införande av en allmän fiskevårdsavgift bör därför inte utredas på nytt. Riksdagen bör alltså avslå motionerna.
dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:
74. beträffande allmän fiskevårdsavgift att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo402 yrkande 2, 1990/91:Jo412, 1990/91:Jo414, 1990/91:Jo416, 1990/91:Jo418, 1990/91:Jo419, 1990/91:Jo421, 1990/91:Jo426, 1990/91:Jo448 yrkande 2 och 1990/91:Jo450 yrkande 2,
38. Allmän fiskevårdsavgift (mom. 74)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49 börjar med "Utskottet finner" och på s. 50 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner för egen del att samhället i princip har ett ansvar för att medel avsätts för fiskevården. Utskottet förordar därför, som framgår av vad som anförts ovan, att riksdagen beslutar om ett anslag härtill även under nästa budgetår. Om så inte kan ske under kommande år måste andra sätt att finansiera fiskevården aktualiseras. Utskottet är dock inte berett att på grundval av nu föreliggande motioner föreslå något uttalande av riksdagen om införande av allmän fiskevårdsavgift. Det finns anledning erinra om att erfarenheterna från Norge, där man infört ett system med fiskevårdsavgifter, inte är odelat positiva. Tillsynsproblemen har uppenbarligen varit svåra att lösa, och inbetalningarna av avgifter tenderar enligt uppgift att minska. Utskottet finner vidare, till skillnad från motionärerna, att ett system med fiskevårdsavgift som administreras av en enskild organisation inte är invändningsfritt. Riksdagen bör alltså avslå motionerna.
dels att utskottets hemställan under 74 bort ha följande lydelse:
74. beträffande allmän fiskevårdsavgift att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Jo402 yrkande 2, 1990/91:Jo412, 1990/91:Jo414, 1990/91:Jo416, 1990/91:Jo418, 1990/91:Jo419, 1990/91:Jo421, 1990/91:Jo426, 1990/91:Jo448 yrkande 2 och 1990/91:Jo450 yrkande 2,
39. Främjande av rennäringen (mom. 75)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Utskottet är" och slutar med "(yrkande 2)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo214 att anslaget bör räknas upp för att kompensera de renskötande samerna för den nya premieskatt som kommer att läggas på trygghetsförsäkringarna. Riksdagen bör således bifalla yrkande 2 i motionen och anvisa 11493000 kr.
dels att utskottets hemställan under 75 bort ha följande lydelse:
75. beträffande främjande av rennäringen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1990/91:Jo214 yrkande 2 till Främjande av rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 11493000kr.,
40. Prisstöd till rennäringen (mom. 76)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin Segerstedt, Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med "Vid 1990" och slutar med "och 14" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder regeringens förslag. Som jordbruksministern anför innebär förslaget en ökning av stödet med ca 39 %. Utskottet anser det inte rimligt att ytterligare öka stödet. Riksdagen bör alltså avslå motionerna.
dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:
76. beträffande Prisstöd till rennäringen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1990/91:Jo205, 1990/91:Jo214 yrkande 1 och 1990/91:Jo269 yrkandena 13 och 14 till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30000000kr.,
41. Kontroll av renräkning m.m. (mom. 79)
Jan Fransson, Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin Segerstedt, Margareta Winberg, Åke Selberg, Inge Carlsson och Kaj Larsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "alltså motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att dess socialdemokratiska ledamöter i reservation till betänkandet 1990/91:JoU12 bl.a. starkt underströk att det behövs skyndsamma åtgärder för att lösa olika problem som har anknytning till rennäringen och andra näringar, t.ex. skogsbruket, som bedrivs inom renskötselområdet. De förslag som framlagts i propositionen om åtgärder vid för högt renantal m.m. fyllde således ett angeläget behov. Häri ingick bl.a. möjlighet till vitesföreläggande samt skärpta bestämmelser om renräkning och kontroll av renräkningen. Reservanterna anförde vidare att ett avslag på propositionen med koppling till vissa konstitutionella frågor m.m. kunde innebära att den angelägna reformeringen av rennäringslagen sköts på framtiden.
Vid den hearing som utskottet med anledning av motion Jo211 haft med representanter för lantbruksnämnden i Jämtlands län har ytterligare belägg framkommit för att en ändring av vissa stadganden i rennäringslagen fyller en ytterst angelägen uppgift.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda att det förslag som framförs i motion Jo211 har en sådan angelägenhetsgrad att det bör föranleda en ändring av rennäringslagens bestämmelser snarast möjligt och redan innan ett sammanhållet förslag angående samernas ställning kan framläggas. Riksdagen bör således bifalla motionen och hemställa hos regeringen om förslag om ändring av rennäringslagen med syfte att införa bestämmelser om kontroll av renräkning och vitesföreläggande.
dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:
79. beträffande kontroll av renräkning m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo211 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. Veterinärerna i inlandet (mom. 85)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "av motionen" bort ha följande lydelse:
Förutsättningen för att en organisation skall fungera i hela landet är, som motionären anför, att staten fortsatt har inflytande över djurskyddet, smittskyddet och livsmedelskontrollen. Dessutom måste det finnas en dygnstäckande organisation. Det innebär att förstärkningar behövs bl.a. i Västerbottens inland, så att veterinärerna kan få drägliga arbetsförhållanden. Särskilda insatser måste också till för att underlätta rekryteringen av veterinärer till inlandet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo508 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 85 bort ha följande lydelse:
85. beträffande veterinärerna i inlandet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo508 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. Centrala försöksdjursnämnden (mom. 89)
Annika Åhnberg (v) och Marianne Samuelsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avslå motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser motionärens yrkande om ökning av anslaget för forskning med alternativa metoder väl motiverat. Anslaget bör räknas upp med 1 milj.kr. som ställs till centrala försöksdjursnämndens förfogande. Motionen tillstyrks i denna del.
dels att utskottets hemställan under 89 bort ha följande lydelse:
89. beträffande centrala försöksdjursnämnden att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1990/91:Jo523 yrkande 5 till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6112000kr.,
44. Leukosprogrammet (mom. 91)
Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Ingvar Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "Utskottet vill" och på s. 57 slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att det i ett förarbete till det jordbrukspolitiska beslutet 1990 uttalades att staten fortsättningsvis ämnar ta ansvar för bl.a. sjukdomsbekämpningsprogram. Det har medfört att planeringen har gjorts utifrån effektivast möjliga programgenomförande, men utan att man räknat med dramatiska ekonomiska begränsningar. Genom att regeringen i budgetpropositionen avsatt en post om endast 20 milj.kr. för leukosprogrammet riskerar dettas genomförande att fördröjas. En fördröjning av friförklaringstidpunkten skulle för jordbruket komplicera en EG-anslutning och kan icke accepteras.
Utskottet erinrar vidare om att uppåt 100 000 mjölkkor i landet måste försvinna under en relativt kort tidsperiod på grund av omställningen av jordbruket. I det läget vore det synnerligen välbetänkt att i stället påskynda utslaktningen av leukosinfekterade djur. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som är anpassat till en svensk anslutning tilll EG. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jo517 och Jo525 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande lydelse:
91. beträffande leukosprogrammet att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Jo517 och 1990/91:Jo525 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (mom.104)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "punkt 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Jo254 att livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden bör upphöra. Nämndens verksamhet bör inrymmas under verksamheten för livsmedelsstatistik, som bör utföras av statistiska centralbyrån. Eftersom anslaget innefattar lönekostnader bör emellertid ett formellt belopp om 1 000 kr. anvisas för eventuella övergångsåtgärder.
dels att utskottets hemställan under 104 bort ha följande lydelse:
104. beträffande livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1990/91:Jo254 yrkande 13 till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
46. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 109)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 60 slutar med "och 3" bort ha följande lydelse:
I motion Jo253 anförs att det inom agronom- och hortonomutbildningen nu inrättas nya utbildningsinriktningar avseende livsmedel. Igångsättningen av denna utbildningen kräver stora resurser. Det är, som motionärerna anför, viktigt att utbildningen erhåller tillräckliga resurser i inledningsskedet. Utskottet tillstyrker därför yrkandet att SLU tillförs 2 milj.kr. för angivna ändamål. Vidare ansluter sig utskottet till yrkandet att ytterligare 5 milj.kr. anvisas för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Härigenom underlättas en angelägen rekrytering av unga forskare. Motion Jo628 yrkande 3 tillgodoses genom utskottets beslut. I övrigt avstyrks motionen.
dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande lydelse:
109. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motionerna 1990/91:Jo253 yrkande 17 och 1990/91:Jo628 yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Jo628 yrkandena 1 och 2 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 623512000 kr.,
47. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 109)
Annika Åhnberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 60 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Jo628 arbetar den s.k. ALA-gruppen med utvecklingsprojekt som är av stor betydelse för jordbruksnäringen och andra näringar på landsbygden. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att anslaget höjs med 1 milj.kr. för stöd till ALA-gruppen. Vidare ansluter sig utskottet till yrkande 2 i motionen att bidraget från SIDA för u-landsinriktad forskning och utbildning permanent överförs till SLU-anslaget. I enlighet med yrkande 3 i motionen bör vidare anslaget höjas med 2 milj.kr. för omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Härigenom tillgodoses även motion Jo253 yrkande 17 till viss del.
dels att utskottets hemställan under 109 bort ha följande lydelse:
109. beträffande Sveriges lantbruksuniversitet att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1990/91:Jo253 yrkande 17 samt med bifall till motion 1990/91:Jo628 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 619512000 kr. samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överföring av anslag.
Särskilda yttranden
1. Återbetalning av omställningsstöd (mom. 43)
Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:
Signalerna från regering och myndigheter om kraven på återbetalning av omställningsstödet har inte varit klara och har därför skrämt en del jordbrukare från att anmäla sig till omställning till exempelvis en energiproduktion där former och köpare fortfarande inte framstår som helt klara. I detta sammanhang vill vi understryka -- vilket även framgår av utskottets betänkande -- att en satsning på bioenergi i enlighet med den nu framlagda energipolitiska propositionen, som överenstämmer med överenskommelsen mellan c--fp--s, skapar goda förutsättningar för omställning till olika former av bioenergi.
Riksdagsbesluten om livsmedelspolitiken och energipolitiken innebär således ett kraftfullt ställningstagande för ökad bioenergianvändning och därmed följande bioenergiproduktion. Skulle detta ställningstagande frångås eller den beslutade utvecklingen ej fullföljas kan naturligtvis inte bönderna straffas med återbetalning och utskottet framhåller följdriktigt att i en sådan förändrad situation skall återbetalning ej krävas.
Då det livsmedelspolitiska beslutet fattades i riksdagen 1990 förelåg fullständig enighet om att införa ett omställningsstöd i form av villkorslån. Det är, som utskottet anför, rimligt att det för ett villkorslån uppställs regler om återbetalning om villkoren ej uppfylls.
Att, som framförs i vissa motioner, nu helt avskaffa varje återbetalningsskyldighet strider mot den breda uppgörelsen i jordbruksutskottet om livsmedelspolitiken. Detta skulle innebära att ambitionerna att ställa om användningen av åker från förlustbringande överskottsproduktion till produktion av värdefulla råvaror för energi- och industriproduktion övergavs till förmån för ett passivt jordbanksprogram.
Efter omställningsperiodens slut skall jordbruket fungera på en avreglerad marknad. Då ställs, som även utskottet framför, inga villkor för markanvändningen. Däremot är det av omtanke om jordbruket som näring och om den enskilde jordbrukaren angeläget att utforma reglerna under omställningsperioden så att det blir en varaktig omställning. I annat fall kan jordbruket vid slutet av omställningsperioden vara i samma situation som i dag -- utan tillgång till omfattande alternativ och därmed risk för besvärande överskott.
Att i detta sammanhang starta en ny debatt om ett avskaffande av återbetalningsskyldigheten som princip är endast ägnat att öka jordbrukarnas osäkerhet inför omställningen. Avvisandet av sådana motionskrav ligger helt i linje med fempartiuppgörelsen om livsmedelspolitiken.
Med vad utskottet anfört är det sålunda klarlagt att ingen jordbrukare behöver avstå från omställning till bioenergiproduktion av rädsla för återbetalning.
2. Disposition av anslaget till rådgivning och utbildning (mom. 53)
Annika Åhnberg (v) anför:
Det finns ett stort behov av samhälleligt stöd till kontrollåtgärder när det gäller ekologiskt odlade produkter och marknadsföringsinsatser. Vänsterpartiet har framfört krav på detta i en motion som behandlas i avsnittet om anslag till statens jordbruksverk (moment 8). Inte heller i det sammanhanget vann kraven gehör hos utskottets majoritet. Jag har därför reserverat mig mot utskottets hemställan i moment 8. Vi delar alltså, från vänsterpartiets sida, de uppfattningar som kommer till uttryck i mp-motionen 271.
3. Fristående motioner om skogsbruket m.m. (mom.69)
Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:
Motionerna i detta ärende har blivit föremål för s.k. förenklad hantering. Vi har med anledning härav ej reserverat oss till förmån för moderata samlingspartiets motioner. Vi vidhåller emellertid den uppfattning som framförs i partiets motioner och återkommer med preciserade yrkanden så snart utskottet behandlar ämnesområdet på ett mer utförligt sätt.
4. Fristående motioner om skogsbruket m.m. (mom.69)
Sören Norrby och Anders Castberger (fp) anför:
Motionerna i detta ärende har blivit föremål för s.k. förenklad hantering. Vi har med anledning härav ej reserverat oss till förmån för folkpartiet liberalernas motioner. Vi vidhåller emellertid den uppfattning som framförs i partiets motioner och återkommer med preciserade yrkanden så snart utskottet behandlar ämnesområdet på ett mer utförligt sätt.
5. Fristående motioner om skogsbruket m.m. (mom.69)
Marianne Samuelsson (mp) anför:
Motionerna i detta ärende har blivit föremål för s.k. förenklad hantering. Jag har med anledning härav ej reserverat mig till förmån för miljöpartiets motioner. Jag vidhåller emellertid den uppfattning som framförs i partiets motioner och återkommer med preciserade yrkanden så snart utskottet behandlar ämnesområdet på ett mer utförligt sätt.