Statsbidrag till personalkooperativ barnomsorg
Betänkande 1990/91:SoU8
Socialutskottets betänkande
1990/91:SOU08
Statsbidrag till personalkooperativ barnomsorg
Innehåll
1990/91
SoU8
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:38 om statsbidrag till personalkooperativ barnomsorg och de motioner som väckts med anledning av propositionen. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens förslag till riktlinjer för statsbidrag till barnomsorg i form av personalkooperativ. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Utskottets m-, fp- och c-ledamöter reserverar sig gemensamt till förmån för ett antal motioner, som bl.a. vill ha ett statsbidragssystem, som är neutralt gentemot alla barnomsorgsformer av god kvalitet.
Propositionen
I proposition 1990/91:38 om statsbidrag till personalkooperativ barnomsorg har regeringen (socialdepartementet) föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts för statsbidrag till barnomsorg i form av daghem och fritidshem som ägs och drivs av personal (personalkooperativ).
Motionerna
1990/91:So1 av Maja Bäckström och Leo Persson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att även dagbarnvårdare med lång erfarenhet av barnomsorg skall kunna starta personalkooperativ med rätt till statsbidrag.
1990/91:So2 av Ulf Melin och Anders G Högmark (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att alla omsorgs- och driftsformer oaktat huvudmän skall ha rätt att erhålla stasbidrag på likvärdiga villkor.
1990/91:So3 av Göran Engström m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att statsbidrag skall kunna utgå även till daghem/fritidshem som bedrivs i aktiebolagsform av såväl enskilda som företag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av att klargöra vilket förhållande som de personaldrivna kooperativen har gentemot kommunerna.
1990/91:So4 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om driftsformer för personalkooperativ, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om föräldraavgifter, 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om neutrala statsbidrag till barnomsorgen i enlighet med vad som i motionen anförts, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förändringar av regler och förordningar för daghemsverksamhet i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts om att statsbidrag bör utbetalas till all barnomsorg som uppfyller grundläggande kvalitetskrav, 2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts om svenska kyrkans möjligheter att få statsbidrag för barnomsorg.
1990/91:So6 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till Uppsala/Linköpingmodellen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnomsorg i svenska kyrkans regi, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av alternativa barnomsorgsformer, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning av personal inom barnomsorgen och om äldres medverkan i barnomsorgen.
1990/91:So7 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag bör utgå även till sådana dag- och fritidshem där delägare är dagbarnvårdare med av kommunen väl dokumenterad skicklighet och erfarenhet av dagbarnvård.
1990/91:So8 av Bengt Harding Olson och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om rätt för personalkooperativ att välja associationsform, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om precisering av begreppet personalkooperativ, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om de särskilda krav som ställs på personalkooperativ i förhållande till annan alternativ barnomsorg.
Utskottet
Bakgrund
Riksdagen beslutade år 1985 om principerna för att förverkliga en rätt för alla barn att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan (prop. 1984/85:209, SoU 1985/86:5, rskr. 27). Utbyggnaden av verksamheten avsågs ske i sådan takt att barnomsorgen skulle vara fullt utbyggd senast år 1991. Regeringen tillsatte i april 1990 en särskild grupp kallad Aktionsgruppen för barnomsorg, som snabbt skulle agera för att åstadkomma en förbättring av utbyggnadssituationen inom barnomsorgen (dir. 1990:13). Gruppen har nyligen redovisat sitt arbete i betänkandet SOU 1990:80, Förskola för alla barn 1991 -- hur blir det?
Våren 1987 beslutade riksdagen om nya statsbidragsregler för barnomsorgen, vilka trädde i kraft den 1 januari 1988 (prop. 1986/87:117, SoU 35, rskr. 336). Statsbidrag för kommunal barnomsorg utgår, enligt förordningen (1987:860, senast ändrad 1989:679) om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg, för inskrivna barn i följande omsorgsformer med följande belopp.
Daghem För varje femtontal inskrivna barn 475 000 kr. - varav för barn med behov av särskilt stöd 20 000 kr. - varav för fortbildning av anställda i: * daghem 15 000 kr. * familjedaghem 10 000 kr. * deltidsförskola/öppen förskola 5 000 kr. Därutöver för varje nattöppen avdelning 150 000 kr. Därutöver för varje avdelning med förlängt öppethållande 75 000 kr.
Fritidshem För varje femtontal inskrivna barn 210 000 kr. - varav för öppen fritidsverksamhet 25 000 kr. - varav för barn med behov av särskilt stöd 20 000 kr. - varav för fortbildning av anställda i fritidshem/öppet fritidshem 10 000 kr.
Deltidsgrupp För varje femtontal inskrivna barn 50 000 kr.
Öppen förskola För varje enhet som hålls öppen minst tre dagar per vecka 50 000 kr.
Familjedaghem För barn inskrivna minst 7 tim./dag 18 000 kr. För barn inskrivna mindre än 7 tim./dag 8 000 kr.
Statsbidrag till alternativa daghem och fritidshem lämnas till kommunen enligt samma regler som för kommunalt driven verksamhet. De delar som avser insatser för barn med behov av särskilt stöd resp. fortbildning, förmedlas av kommunen till den som driver barnomsorgen endast i den mån denna har kostnader för den verksamhet som avses. Förutsättningen för att statsbidrag skall lämnas till alternativa barnomsorgsformer är att den som driver sådant daghem eller fritidshem är en sammanslutning av föräldrar, som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om sina egna eller varandras barn (föräldrakooperativ), en sammanslutning som har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik eller arbetar på andra liknande ideella grunder. Ytterligare förutsättningar är att daghemmet eller fritidshemmet finns upptaget i kommunens barnomsorgsplan samt uppfyller de krav som finns för motsvarande kommunal verksamhet, dvs. verksamheten skall bedrivas fortlöpande, barnen skall vara inskrivna och det skall finnas en överenskommelse med föräldrarna om barnens vistelsetider. Statsbidrag lämnas således inte till barnomsorgsverksamhet som drivs affärsmässigt med vinstsyfte. Inte heller utgår statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi eller till deltidsförskolor, som inte drivs i kommunal regi.
Socialstyrelsen har meddelat verkställighetsföreskrifter om de förutsättningar som gäller för statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer (SOSFS 1989:47).
Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är 2,2 % av avgiftsunderlaget.
Socialstyrelsen har i mars 1987 lagt fram ett pedagogiskt program för förskolan (Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3) och i mars 1988 med skriften Kommunala familjedaghem (Allmänna råd från socialstyrelsen 1988:4). Programmet följs nu upp i kommunerna, som utarbetar kommunala riktlinjer för den pedagogiska verksamheten. Styrelsen har också utarbetat ett pedagogiskt program för fritidshem (Allmänna råd från socialstyrelsen 1988:7). Vidare har styrelsen i skriften Lära i förskolan utvecklat förskolans innehåll för de äldre förskolebarnen (Allmänna råd från socialstyrelsen 1990:4).
Propositionsförslaget i huvuddrag
Statsbidrag för barnomsorg skall enligt propositionen lämnas till kommunen även för daghem och fritidshem, som ägs och drivs av personalen (personalkooperativ). Den personal som ingår i kooperativet och som arbetar med barnen skall ha sådan utbildning och erfarenhet att den kan tillgodose barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet. Principen skall vara att barnen i verksamheten skall hämtas ur kommunens kö enligt samma regler, som gäller för placering i kommunala daghem och fritidshem. För barnomsorg i personalkooperativ bör avgiften inte överstiga den som tillämpas i kommunens barnomsorg.
Kompletterande föreskrifter om statsbidragsvillkoren avses bli intagna i förordningen om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg. De nya föreskrifterna bör enligt propositionen träda i kraft den 1 januari 1991.
Dagbarnvårdares möjlighet att starta personalkooperativ
I propositionen sägs att den personal som ingår i kooperativet och som arbetar med barnen skall ha sådan utbildning och erfarenhet att den kan tillgodose barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet. En förutsättning för statsbidrag skall vara att verksamheten finns upptagen i kommunens barnomsorgsplan. Häri ligger ett hinder mot att undermålig barnomsorgsverksamhet får statsbidrag, eftersom det får förutsättas att kommunen i sin plan endast tar upp sådan verksamhet som uppfyller grundläggande kvalitetskrav. Beträffande personalen bör samma krav på utbildning gälla som för övrig i barnomsorgsplanen upptagen verksamhet, anförs det.
I motion So1 av Maja Bäckström och Leo Persson (båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att även dagbarnvårdare med lång erfarenhet av barnomsorg skall kunna starta personalkooperativ med rätt till statsbidrag. Motionärerna framhåller att det finns dagbarnvårdare, som inte har någon teoretisk utbildning men som har varit dagbarnvårdare i många år och därför har en lång erfarenhet av barn i alla åldrar och framför allt av barn med särskilda behov. Det torde enligt motionärerna vara av stor betydelse att även denna yrkesgrupp får möjlighet att starta ett personalkooperativ.
I motion So7 av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag bör utgå även till sådana dag- och fritidshem där delägare är dagbarnvårdare med av kommunen väl dokumenterad skicklighet och erfarenhet av dagbarnvård.
I Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3, Pedagogiskt program för förskolan, som gäller för närvarande, anges att förskolans verksamhet bör ledas av förskolepedagogiskt utbildad personal med såväl teoretisk som praktisk kompetens.
Daghem och fritidshem är definitionsmässigt att hänföra till hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620). Enligt 69 § erfordras länsstyrelsens tillstånd när enskilda personer eller sammanslutningar vill inrätta ett sådant hem. Tillståndplikten gäller även sådana hem där vården avser en begränsad del av dygnet. I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om enskilda förskolor och fritidshem (SOSFS 1990:2), som reglerar vilka som kan få tillstånd att bedriva förskole- och fritidshemsverksamhet, anges bl.a. att några detaljerade normer inte kan uppställas när det gäller personaluppsättningen. Styrelsen förutsätter dock att enskilda förskolor och fritidshem följer den standard som är gängse i kommunen när det gäller personalens utbildning. Socialstyrelsen anser att föreståndaren bör vara förskollärare eller fritidspedagog och helst ha ingående erfarenhet av arbete i förskola eller fritidshem.
När det gäller behörighetsregler för barnomsorgspersonal i allmänhet har utskottet tidigare uttalat att det skulle strida mot kommunernas frihet att ordna barnomsorgen, om riksdagen skulle fatta beslut om särskilda behörighetsregler eller om att viss andel av personalen skulle ha genomgått visst slag av utbildning (SoU 1983/84:18, s. 20 och 1990/91:SoU2, s. 34 f.)
Utskottets bedömning
Personalens grundutbildning är en viktig kvalitetsfaktor för barnomsorgsverksamheten. Utskottet anser i likhet med socialstyrelsen att det är en fördel om all förskoleverksamhet leds av förskolepedagogiskt utbildad personal med såväl teoretisk som praktisk kompetens. För att ett personalkooperativ skall vara berättigat till statsbidrag bör därför åtminstone en av delägarna i kooperativet ha en utbildning med förskolepedagogisk inriktning, dvs. förskollärar- eller fritidspedagogutbildning. När det gäller de övriga delägarnas kvalifikationer anser utskottet att det inte finns skäl att uppställa några andra krav än dem som följer av att verksamheten skall uppfylla grundläggande kvalitetskrav. Med det anförda får motionerna So1 (s) och So7 (mp) anses åtminstone delvis tillgodosedda. Motionerna avstyrks.
Anställning av personal
En förutsättning för att få statsbidrag skall vara att verksamheten ägs och drivs av en sammanslutning av dem som arbetar på daghemmet/fritidshemmet, sägs det i propositionen.
I motion So3 av Göran Engström m.fl. (c) hemställs om ett tillkännagivande om behovet av att klargöra vilket förhållande som de personaldrivna kooperativen har gentemot kommunerna (yrkande 2). Motionärerna anser att det råder oklarhet om vilket förhållande som råder mellan ett personalkooperativ och kommunen, dvs. om kooperativet är uppdragstagare eller ett självständigt företag. Det personalkooperativa företaget bör ses som ett självständigt företag, vilket arbetar på kontraktsbas mot kommunen, menar motionärerna.
I motion So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande om att statsbidrag bör utbetalas till all barnomsorg som uppfyller grundläggande kvalitetskrav (yrkande 1 delvis). Motionärerna anser det vara orimligt att varje enskild anställd måste ingå i kooperativet för att statsbidrag skall kunna utgå. De som vill driva ett personalkooperativ måste ha möjlighet att anställa ytterligare personal, anförs det.
I motion So8 av Bengt Harding Olson och Isa Halvarsson (båda fp) hemställs om ett tillkännagivande om en precisering av begreppet personalkooperativ (yrkande 2). Propositionens formuleringar tyder på att varje enskild anställd måste ingå i kooperativet för att statsbidrag skall utgå, anför motionärerna. Detta förhållande ställer till problem när det gäller att anställa vikarier m.m. Det måste klargöras att personalkooperativen skall ha möjlighet att anställa personal, menar motionärerna.
Utskottets bedömning
Personalkooperativet utgör en fristående verksamhet i förhållande till kommunerna. För att ett sådant kooperativ skall vara statsbidragsberättigat bör den personal som fortlöpande arbetar i barnomsorgsverksamheten också vara delägare i kooperativet, anser utskottet. Kooperativet bör dock kunna anställa vikarier och undantagsvis även vissa andra medarbetare, som inte är delägare. Under vissa tider bör t.ex. särskilda insatser för barn med behov av särskilt stöd kunna ges av personal, som inte ingår i kooperativet som delägare. Något särskilt uttalande från riksdagens sida i dessa frågor behövs inte enligt utskottet. Motionerna So3 (c) yrkande 2, So5 (fp) yrkande 1 delvis och So8 (fp) yrkande 2 avstyrks sålunda.
Valet av driftsform
I propositionen anges att den vanligaste kooperativa driftsformen är den ekonomiska föreningen. Föredragande statsrådet anser att denna form är lämplig för att driva ett personalkooperativ. En tvingande bestämmelse i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, som kan utgöra ett hinder för att driva dag- eller fritidshem i form av personalkooperativ är emellertid regeln om att det minsta antalet medlemmar i en ekonomisk förening skall vara fem när det är fråga om fysiska personer. I den allmänna debatten har det ofta åberopats att det kan finnas enskilda förskollärare, som tillsammans med en yrkeskollega vill driva barnomsorg, sägs det i propositionen. Föredraganden menar därför att det också måste vara möjligt för t.ex. två förskollärare att bilda ett personalkooperativ. Det lämpliga tillvägagångssättet är då att bilda ett handelsbolag, som anpassas till den kooperativa formen. Aktiebolag är däremot inte aktuella för statsbidrag, anges det.
I motion So3 av Göran Engström m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att statsbidrag skall kunna utgå även till daghem/fritidshem som bedrivs i aktiebolagsform av såväl enskilda som företag (yrkande 1). Motionärerna anser inte att det finns några rationella skäl att begränsa handlingsfriheten när det gäller val av driftsform. Detta val bör de enskilda personerna själva göra utifrån sina egna förutsättningar. Vidare finns det större likheter mellan en ekonomisk förening och ett aktiebolag än mellan en ekonomisk förening och ett handelsbolag, menar motionärerna.
I motion So4 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om driftsformer för personalkooperativ (yrkande 1). Driftsformen skall enligt motionärerna inte behöva begränsas till handelsbolag eller ekonomiska föreningar.
I motion So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att riksdagen beslutar om ett tillkännagivande om att statsbidrag bör utbetalas till all barnomsorg som uppfyller grundläggande kvalitetskrav (yrkande 1 delvis). Skälen för propositionens förslag att aktiebolagsformen i detta fall inte är acceptabel är enligt motionärerna outgrundliga. Självklart måste medlemmarna i kooperativet fritt kunna välja associationsform, anförs det. I motion So8 av Bengt Harding Olson och Isa Halvarsson (båda fp) hemställs om ett tillkännagivande om rätt för personalkooperativ att välja associationsform (yrkande 1).
Utskottets bedömning
Såsom utskottet uttalat i andra sammanhang kan det inte godtas att barnomsorg drivs i vinstsyfte, eftersom detta bl.a. innebär en risk för segregation av barnomsorgen. Utskottet delar inställningen i propositionen beträffande driftsform för personalkooperativ. Utskottet anser därför inte att aktiebolag skall kunna komma i fråga för statsbidrag. Utskottet avstyrker således motionerna So3 (c) yrkande 1, So4 (m) yrkande 1, So5 (fp) yrkande 1 delvis och So8 (fp) yrkande 1.
Villkor för statsbidrag
Avgiften för barn i personalkooperativ bör inte överstiga den som tillämpas i kommunens barnomsorg, anges det i propositionen. Vidare skall principen vara att barnen i verksamheten skall hämtas ur kommunens kö enligt samma regler som gäller för placering i kommunala daghem och fritidshem. Detta för att undvika att man får sociala skillnader mellan olika former av barnomsorg. Det bör dock vara möjligt för kommunen att medge undantag från denna princip när det gäller arbetsplatsdaghem, anförs det i propositionen. Personalkooperativen skall, i likhet med övrig barnomsorg, också ta emot barn med behov av särskilt stöd.
I motion So4 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas ett tillkännagivande om föräldraavgifter (yrkande 2). Det finns enligt motionärerna ingen anledning att föreskriva hur föräldraavgifterna skall utformas.
I motion So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs om ett tillkännagivande om att statsbidrag bör utbetalas till all barnomsorg som uppfyller grundläggande kvalitetskrav (yrkande 1 delvis) och i motion So8 av Bengt Harding Olson och Isa Halvarsson (båda fp) yrkas ett tillkännagivande om de särskilda krav som ställs på personalkooperativ i förhållande till annan alternativ barnomsorg (yrkande 3). Samtliga motionärer anser att vissa av de regler som anges i propositionen kommer att försvåra tillkomsten av personalkooperativ, bl.a. regeln att avgiften måste sammanfalla med den kommunala. En sådan regel förutsätter bl.a. att lokalkostnaden sammanfaller med kommunens genomsnitt och att personalkooperativet skall bära kostnaden för t.ex. syskonrabatter. Vidare anser motionärerna att en regel om att barnen måste tas ur den kommunala kön kommer att omöjliggöra personalkooperativ med föräldrainsatser.
Utskottets bedömning
Utskottet anser i likhet med föredraganden att en förutsättning för statsbidrag skall vara att den avgift som tas ut för barn i personalkooperativ inte är högre än den avgift som fastställts för den kommunala barnomsorgen. Om en högre avgift i personalkooperativen accepteras, skulle risk föreligga för social skiktning mellan personalkooperativen och annan barnomsorg. Därmed avstyrker utskottet motionerna So4 (m) yrkande 2, So5 (fp) yrkande 1 delvis och So8 (fp) yrkande 3 delvis.
En annan förutsättning för statsbidrag bör vara att barnen i den personalkooperativa barnomsorgsverksamheten hämtas ur kommunens barnomsorgskö, anges det i propositionen. Utskottet delar denna uppfattning eftersom i annat fall sociala skillnader mellan de olika barnomsorgsformerna kunde uppkomma. Utskottet avstyrker därmed motionerna So5 (fp) yrkande 1 delvis och So8 (fp) yrkande 3 i resterande del.
Statsbidrag till annan alternativ barnomsorg
I motion So2 av Ulf Melin och Anders G Högmark (båda m) yrkas ett tillkännagivande om att alla omsorgs- och driftsformer oaktat huvudmän skall ha rätt att erhålla statsbidrag på likvärdiga villkor. För att nå balans inom barnomsorgen måste det finnas fler alternativ. Inte heller bör familjedaghem och deltidsförskolor diskrimineras, anförs det i motionen.
I motion So4 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om neutrala statsbidrag till barnomsorgen (yrkande 3). Statsbidragen skall enligt motionärerna utgå oberoende av huvudman, vilket skulle öppna möjligheter till en rad alternativa omsorgsformer liksom till daghem öppna under t.ex. 5--6 timmar. Missgynnandet av familjedaghem och deltidsförskolor borde också upphöra, anser motionärerna.
I motion So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs om tillkännagivanden dels om att statsbidrag bör utbetalas till all barnomsorg som uppfyller grundläggande kvalitetskrav (yrkande 1 i resterande del), dels om svenska kyrkans möjligheter att få statsbidrag för barnomsorg (yrkande 2). En sådan förändring skulle enligt motionärerna betyda ökad valfrihet, kvalitetsutveckling, ett bättre resursutnyttjande, en starkare position för personalen, möjligheter för barnomsorgspersonal att utvecklas i yrket, minskad personalflykt samt utnyttjande av nya krafter. Det formella hindret för svenska kyrkans möjligheter att få statsbidrag, som bottnar i svenska kyrkans ställning som kommun, bör snarast undanröjas.
I motion So6 av Rosa Östh m.fl. (c) yrkas tillkännagivanden dels om statsbidrag till Uppsala/Linköpingsmodellen (yrkande 1), dels om barnomsorg i svenska kyrkans regi (yrkande 2) och dels om betydelsen av alternativa barnomsorgsformer (yrkande 3). Dagbarnvårdares egna barn bör enligt motionärerna inräknas i ersättningsunderlaget. Vidare anför motionärerna att svenska kyrkans församlingar måste jämställas med andra trossamfunds församlingar när det gäller möjligheten att få statsbidrag. Statsbidragen måste bli neutrala gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman. Familjedaghem och deltidsförskola får inte diskrimineras. Det krävs en medveten satsning på arbetsplatsdaghem, anför motionärerna som också anser att daghem bedrivna enligt Waldorf- och Montessoripedagogiken utgör ett viktigt inslag i barnomsorgsverksamheten.
Motioner om statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer har behandlats av utskottet flera gånger tidigare, senast helt nyligen i betänkandet 1990/91:SoU2. Utskottet hänvisade därvid till betänkandet 1988/89:SoU18, vari utskottet uttalade bl.a. följande (s. 11).
Statsbidrag utgår numera till alternativa daghem och fritidshem enligt samma regler som gäller för kommunal verksamhet under förutsättning att verksamheterna finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan. Det gäller därvid att verksamheten inte får drivas i vinstsyfte.
Utskottet kan inte godta förslaget att statsbidrag skall utgå även till barnomsorg som drivs i vinstsyfte eftersom en sådan form av barnomsorg innebär risk för segregation av omsorgen och för att oseriösa företag lockas att etablera sig. -- -- -- Motionsförslagen innebär en inte närmare analyserad omfördelning av statsbidraget genom att bidrag föreslås utgå till alla omsorgsformer oavsett huvudman. Förslagen i motionerna är också ofullständiga i fråga om de förhållanden som skall berättiga till bidrag.
I betänkandet 1990/91:SoU2 (s. 15) vidhöll utskottet sin inställning och avstyrkte motionerna (res. m, fp, c, mp).
Frågan om statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi behandlades ingående i betänkandet SoU 1986/87:35, s. 15--17. Utskottet hänvisade därvid till proposition 1986/87:117 om statsbidrag till barnomsorgen och anförde följande.
Svenska kyrkans församlingar är jämställda med primärkommuner med egen beskattningsrätt. Det är vanligt att en församling bedriver verksamhet bland barn och ungdomar. Den fråga som aktualiseras i propositionen är om statsbidrag skall utgå till svenska kyrkans församlingar för en verksamhet som motsvarar den som den borgerliga kommunen enligt en särskild lagstiftning är ålagd. Statsrådet Lindqvist anför såvitt nu är i fråga (prop. s. 15) att kyrkans roll när det gäller verksamhet av detta slag enligt hans mening är av så stor principiell betydelse att ställning därtill bör tas i ett större sammanhang. I avvaktan därpå är han inte beredd att förorda särskilda regler om statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi.
Det påpekas dock i propositionen att det inte finns något hinder för enskilda medlemmar inom en församling tillhörande svenska kyrkan att bilda en föräldraförening eller annan ideell förening med uppgift att driva daghem eller fritidshem med en speciell inriktning. Statsbidrag kan därvid lämnas på samma villkor som för kommuner och frikyrkliga trossamfund.
Utskottet var inte berett att förorda särskilda regler om statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi. Utskottet tillstyrkte sålunda propositionen i aktuell del och avstyrkte motionerna i ämnet.
Vid frågans behandling helt nyligen vidhöll utskottet sin inställning och avstyrkte motionerna (1990/91:SoU2, s. 17) (res. m, fp, c).
Aktionsgruppen för barnomsorg har i sin nyligen framlagda rapport övervägt frågan om villkoren för statsbidrag till svenska kyrkans församlingar för drift av daghem och fritidshem. Gruppen påpekar att frågan gäller två saker, dels lagstiftningen som styr den kyrkokommunala kompetensen, dels statsbidragsbestämmelserna. Enligt aktionsgruppen måste både formella och principiella frågor utredas, innan ställning kan tas till om statsbidrag bör utgå till svenska kyrkans församlingar för dess barnomsorg (s. 77 ff.). Gruppens förslag övervägs nu inom regeringskansliet.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om den s.k. Uppsalamodellen, senast i betänkandet 1990/91:SoU2 (s. 19 ff.). Enligt vad utskottet hade erfarit har regeringsrätten beslutat att pröva, om den modell som innebär att dagbarnvårdare får lön både för egna och för placerade barn är förenlig med kommunallagen. De två kammarrätter som hittills prövat Uppsalamodellen har fattat helt skilda beslut, dvs. i ena fallet underkänt, i andra fallet godkänt modellen. Det är dock här inte bara fråga om den kommunala kompetensen att införa Uppsalamodellen utan också om huruvida kommunerna bör få statsbidrag till verksamheten, uttalade utskottet. Utskottet vidhöll sin inställning att statsbidrag inte bör utgå för barn som är inskrivna som dagbarn hos sina egna föräldrar. Motionerna avstyrktes (res. m, fp, c, mp).
Utskottet gör nu följande bedömning.
Motioner med samma syfte som de nu aktuella behandlades och avstyrktes av utskottet så sent som i september i år. Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker därmed motionerna So2 (m), So4 (m) yrkande 3, So5 (fp) yrkande 1 i resterande del och yrkande 2 samt So6 (c) yrkandena 1--3.
Kostnadsfördyrande normer
I motion So4 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas ett tillkännagivande om förändringar av regler och förordningar för daghemsverksamhet (yrkande 4). Motionärerna hänvisar till den kritik som flera kommuner har framfört till den s.k. aktionsgruppen beträffande de alltmer dramatiska kostnaderna för nya daghemsavdelningar. Kostnaderna beror i hög grad på de hårda regler och förordningar som gäller för bl.a. daghemsverksamheten.
Aktionsgruppen för barnomsorg har enligt sina direktiv prövat bl.a. insatser för att ta bort administrativa, tekniska eller organisatoriska hinder i kommunerna i syfte att påskynda utbyggnaden av framför allt heldagsomsorgen i de kommuner som för närvarande har uppenbara svårigheter med utbyggnadstakten. I sin nyligen framlagda rapport har aktionsgruppen bl.a. föreslagit en större flexibilitet inom barnomsorgen vad gäller öppettider, gruppstorlekar och lokalanvändning.
Vidare har aktionsgruppen anfört att i stort sett alla kommuner har framfört klagomål mot den lagstyrning som förekommer när det gäller lokalers utformning m.m. Aktionsgruppen har inte fortsatt utreda dessa frågor eftersom en interdepartemental arbetsgrupp, den s.k. Kringla gruppen (barnomsorgens kringlagstiftning), för närvarande arbetar med frågorna. Gruppen beräknas slutföra sitt arbete inom kort (s. 49).
Utskottet behandlade i betänkandet 1990/91:SoU2 (s. 36) en motion (fp) om en översyn av de kostnadsfördyrande normerna. Utskottet konstaterade att det i syfte att underlätta utbyggnaden redan pågår översyner av de regler och normer som styr barnomsorgen. Utskottet ansåg därmed motionen tillgodosedd.
Utskottet anser motionen tillgodosedd genom den översyn som för närvarande pågår av barnomsorgens kringlagstiftning. Motion So4 (m) yrkande 4 avstyrks därmed.
Behovet av utbildning m.m.
I motion So6 av Rosa Östh m.fl. (c) yrkas ett tillkännagivande om behovet av utbildning av personal inom barnomsorgen och om äldres medverkan i barnomsorgen (yrkande 4). Kraven på personalens kunskaper är stora inom barnomsorgen, anförs det i motionen. Kunskap måste finnas om barn med handikapp, och vidare måste personalen kunna tyda tecken på att barn utsätts för misshandel eller incest. Möjligheterna till fortbildning i dessa frågor bör därför förbättras. Personalbristen inom barnomsorgen kan delvis lösas genom äldres medverkan i barnomsorgen, anför motionärerna vidare.
I aktionsgruppens rapport påpekas att möjligheten till fortbildning för personalen är av särskild betydelse för barnomsorgens kvalitetsmässiga utveckling. Fortbildning och andra personalutvecklande åtgärder är också mycket viktiga åtgärder för att få personalen att stanna i yrket. Aktionsgruppen anser att personalutvecklingsåtgärder måste prioriteras och föreslår kommunerna att överväga att fortsätta och fördjupa satsningen på fortbildning och andra personalutvecklande åtgärder för att möta olika gruppers behov.
Sedan år 1988 har särskilda medel för fortbildning avsatts inom ramen för statsbidraget. Våren 1989 hemställde riksdagen hos regeringen om en uppföljning av kommunernas användning av de särskilda fortbildningsmedlen. Utskottet hade bl.a. påpekat att en ökad satsning på fortbildning var angelägen för att minska den omfattande personalomsättningen inom barnomsorgen (1988/89:SoU18, rskr. 166). Frågan är för närvarande föremål för en analys, som görs av socialdepartementet i samarbete med Svenska kommunförbundet. Regeringen har i augusti 1989 beviljat Kommunförbundet särskilda medel för att genom enkäter och riktade konferenser belysa de hittillsvarande fortbildningsinsatserna i kommunerna. Arbetet kommer att pågå under år 1990.
I betänkandet 1990/91:SoU2 (s. 34) avstyrkte utskottet, med hänvisning till det arbete som pågår på området, en motion (fp) om fortbildningens betydelse för att minska personalomsättningen inom barnomsorgen (res. fp, c).
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning. Utskottet förutsätter att de ansvariga myndigheterna överväger i vad mån medverkan av äldre kan förbättra personalsituationen inom barnomsorgen. Utskottet avstyrker därmed motion So6 (c) yrkande 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande dagbarnvårdares möjlighet att starta personalkooperativ att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So1 och 1990/91:So7, res. (m, fp, c)
2. beträffande anställning av personal att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So3 yrkande 2, 1990/91:So5 yrkande 1 delvis och 1990/91:So8 yrkande 2, res. (m, fp, c)
3. beträffande valet av driftsform att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So3 yrkande 1, 1990/91:So4 yrkande 1, 1990/91:So5 yrkande 1 delvis och 1990/91:So8 yrkande 1, res. (m, fp, c)
4. beträffande föräldraavgifterna att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So4 yrkande 2, 1990/91:So5 yrkande 1 delvis och 1990/91:So8 yrkande 3 delvis, res. (m, fp, c)
5. beträffande den kommunala kön att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So5 yrkande 1 delvis och 1990/91:So8 yrkande 3 i resterande del, res. (m, fp, c)
6. beträffande annan alternativ barnomsorg att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So2, 1990/91:So4 yrkande 3, 1990/91:So5 yrkande 1 i resterande del och yrkande 2 samt 1990/91:So6 yrkandena 1--3, res. (m, fp, c)
7. beträffande kostnadsfördyrande normer att riksdagen avslår motion 1990/91:So4 yrkande 4, res. (m, fp, c)
8. beträffande behovet av utbildning m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:So6 yrkande 4, res. (m, fp, c)
9. beträffande godkännande av riktlinjer att riksdagen med bifall till propositionen godkänner i propositionen angivna riktlinjer i den mån de inte behandlats under föregående moment.
Stockholm den 15 november 1990
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s) och Maj-Inger Klingvall (s).
Reservation
Statsbidrag till barnomsorgen (mom. 1--8)
Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Rosa Östh (c) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med "Utskottets bedömning" och slutar med "Motionerna avstyrks." bort utgå,
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 7 som börjar med "Utskottets bedömning" och slutar med "avstyrks sålunda." bort utgå,
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 8 som börjar med "Utskottets bedömning" och slutar med "yrkande 1." bort utgå,
dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 8 börjar med "Utskottets bedömning" och på s. 9 slutar med "resterande del." bort utgå,
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 11 som börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkandena 1--3." bort utgå,
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därmed." bort utgå,
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 13 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "yrkande 4." bort utgå,
dels att utskottet bort anföra följande:
Utskottet gör följande bedömning.
Riksdagen bör hos regeringen begära att statsbidragsreglerna ändras, så att statsbidragen till kommunerna för barnomsorg blir neutrala gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman. Vidare bör kommunerna vara skyldiga att i barnomsorgsplanerna uppta alla alternativa omsorgsformer, som uppfyller de kvalitetskrav som alltid måste ställas. Svenska kyrkans församlingar bör jämställas med andra trossamfunds församlingar när det gäller möjligheten att få statsbidrag till barnomsorgsverksamheten. Statsbidrag skall även kunna utgå för dagbarnvårdarens egna barn, som är inskrivna i kommunal barnomsorg och som samtidigt med dagbarn vistas i dagbarnvårdarens hem.
När det gäller statsbidrag till personalkooperativ finns det enligt utskottet inte skäl att uppställa andra krav på delägarnas utbildning än de krav som följer av att verksamheten skall hålla en hög kvalitet. Ett sådant kooperativ måste också, i likhet med andra företag, ha möjlighet att anställa vikarier och annan personal, som inte är delägare, när behov föreligger. De enskilda personer som står i begrepp att starta ett kooperativ bör själva, utifrån sina egna förutsättningar, kunna välja driftsform. Utskottet kan således inte ställa sig bakom föredragandens uttalande att endast personalkooperativ i form av ekonomiska föreningar och handelsbolag skall vara berättigade till statsbidrag. Vilken associationsform som väljs bör staten inte bestämma.
Det finns heller inte skäl att reglera avgiftssättningen på det sätt som föreslås i propositionen. Om ett villkor för statsbidrag skall vara att barnen i den personalkooperativa verksamheten hämtas ur kommunens barnomsorgskö försvårar detta t.ex. för kooperativen att ta föräldrainsatser i anspråk för verksamheten. Utskottet kan därför inte acceptera ett sådant villkor.
De allt högre kostnaderna för att inrätta nya daghemsavdelningar beror i viss utsträckning på de normer som gäller. En gallring i denna regelflora bör ske. Slutligen vill utskottet understryka att personalen inom barnomsorgen måste få återkommande utbildning och stöd i sin yrkesroll.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med anledning av de aktuella motionerna.
dels att utskottet under mom. 1--8 bort hemställa:
1--8. beträffande statsbidrag till barnomsorgen att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:So1, 1990/91:So2, 1990/91:So3, 1990/91:So4, 1990/91:So5, 1990/91:So6, 1990/91:So7 och 1990/91:So8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Motionerna1 Utskottet3 Bakgrund3 Propositionsförslaget i huvuddrag4
Dagbarnvårdares möjlighet att starta personalkooperativ5 Anställning av personal6 Valet av driftsform7 Villkor för statsbidrag8 Statsbidrag till annan alternativ barnomsorg9 Kostnadsfördyrande normer11 Behovet av utbildning m.m.12
Hemställan13
Reservation14