Statliga företag
Betänkande 1991/92:NU17
Näringsutskottets betänkande
1991/92:NU17
Statliga företag
Innehåll
1991/92 NU17
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet) littera E (statsägda företag m.m.),
dels -- helt eller delvis -- tio motioner från allmänna motionstiden om statliga företag.
Sammanfattning
Regeringen bemyndigades av riksdagen i december 1991 att sälja statens aktier i 34 angivna företag. Samtidigt beslutades att det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas. Utskottet avstyrker nu sju motioner (s; v) med krav på att det lämnade bemyndigandet skall återkallas. Vidare avstyrks två motionsyrkanden (s) med begäran om att ett statligt förvaltningsbolag på nytt skall bildas. Enligt utskottets mening är ett fritt enskilt ägande och en fri konkurrens grundstenar i en vital ekonomisk politik. Motionerna får stöd i reservationer (s).
Med hänvisning till pågående förhandlingar inom OECD avstyrker utskottet även en motion (s) om konkurrensvillkoren för den svenska varvsindustrin. I en reservation (s) krävs ett uttalande av riksdagen om att regeringen bör verka för att det internationellt skapas likvärdiga konkurrensförhållanden i fråga om stöd till varvsindustrin.
Propositionen
I proposition 1991/92:100 bilaga 13 (näringsdepartementet) framlägger regeringen -- efter föredragning av näringsminister Per Westerberg -- förslag om anslag m.m. under tolfte huvudtiteln för budgetåret 1992/93. Under här angivna rubriker föreslås:
E 1. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (s.54) att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
E 2. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s.55) att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 130000000 kr.
E 3. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (s.55f.) att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 80000000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1991/92:N209 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. återkallar det tidigare beslutade bemyndigandet för regeringen att sälja statens aktier m.m., 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om staten som ägare av företag, 3. hos regeringen begär att ett förvaltningsbolag bildas för en effektiv ledning av de statliga företagen.
1991/92:N210 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om privatiseringen av statliga företag.
1991/92:N220 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen återkallar det tidigare fattade beslutet om privatisering av LKAB.
1991/92:N242 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bilda ett förvaltningsbolag för statens företag för att få en bättre ledning, 2. hos regeringen begär att försäljningen av statens naturtillgångar stoppas och att regeringen i stället överväger att bilda en statlig skogskoncern.
1991/92:N248 av Leif Marklund och Bruno Poromaa (båda s) vari yrkas att riksdagen 1. beslutar återkalla bemyndigandet till regeringen att sälja statens aktier i Satellitbild i Kiruna AB, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att staten skall förbli majoritetsägare i företaget.
1991/92:N250 av Sten Östlund m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa sunda och likvärdiga konkurrensvillkor.
1991/92:N255 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen beslutar återkalla bemyndigandet att sälja aktier m.m. i statliga företag i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:N270 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga företag, 14. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller utförsäljningen av statliga företag enligt vad som anförts i motionen.
1991/92:N274 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (bådas) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en privatiseringsutredning tillsätts.
1991/92:A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen beslutar återkalla det tidigare beslutade bemyndigandet att sälja statens aktier m.m.
Utskottet
Privatiseringen av statligt ägda företag, m.m.
Riksdagen beslutade i december 1991 att bemyndiga regeringen att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag (prop. 1991/92:69, bet. NU10). Till dessa företag hör Procordia AB, Celsius Industrier AB, SSAB Svenskt Stål AB (SSAB), AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) samt -- efter genomförd ombildning till aktiebolag -- statens vattenfallsverk och domänverket. En förteckning över företagen och uppgifter om dessa lämnas i nyssnämnda betänkande, till vilket hänvisas. Regeringen bemyndigades vidare att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia, vilket har förvaltat statens aktier i ett antal hel- eller delägda företag. En särskild kommission, den s.k. privatiseringskommissionen (ordförande: tekn. dr Curt Nicolin), har tillsatts med uppgift att bedöma vissa centrala frågor kring varje enskilt försäljningsärende. För kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder inför försäljningarna och för direkta försäljningskostnader anvisade riksdagen ett förslagsanslag om formellt 1000 kr. för innevarande budgetår.
I en reservation (s), som fick stöd i en meningsyttring (v), avvisades förslaget om försäljning av statens aktier i de aktuella företagen. Staten borde även fortsättningsvis ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrier som andra branscher, anfördes det. Förändringar av det statliga ägandet måste, sades det vidare, prövas från fall till fall och i vederbörlig ordning underställas riksdagen för beslut.
I budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 13) föreslås att riksdagen också för budgetåret 1992/93 skall anvisa medel för vissa omstruktureringsåtgärder m.m. Med hänsyn till osäkerheten om nivån på dessa kostnader föreslår regeringen, i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, att ett förslagsanslag om 1000 kr. skall anvisas.
Detta förslag har inte tagits upp i någon motion. I ett flertal motioner begärs dock att riksdagen skall återkalla det lämnade bemyndigandet till regeringen att sälja statens aktier i de angivna företagen. Sådant yrkande finns i motionerna 1991/92:N209 (s), 1991/92:N242 (s), 1991/92:N255 (v), 1991/92:N270 (v) och 1991/92:A482 (s). I motionerna 1991/92:N220 (s) och 1991/92:N248 (s) krävs att bemyndigandet skall återkallas beträffande LKAB resp. Satellitbild i Kiruna AB.
I Socialdemokraternas partimotion 1991/92:N209 begärs dessutom att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om staten som ägare av företag. Det statliga företagsägandet har tillkommit dels av hänsyn till att viktiga naturtillgångar skall skyddas, dels av sysselsättningspolitiska och regionalpolitiska skäl. För att tillväxten i svensk industri skall stimuleras är det angeläget att de statliga företagen i huvudsak behålls i statlig ägo och utvecklas på bästa möjliga sätt, anser motionärerna. De menar att statligt ägda företag, liksom kooperativa företag, utgör en motvikt till privata maktgrupper. Den planerade utförsäljningen av statliga företag kommer också, sägs det vidare i motionen, att innebära att det övriga näringslivets möjligheter att tillförsäkra sig riskkapital försämras. Motionärerna motsätter sig inte förändringar av det statliga ägandet när så anses motiverat. Dessa förändringar måste dock prövas från fall till fall och får inte genomföras med enbart ideologiska utgångspunkter och framför allt inte i form av en realisation.
Liknande synpunkter framförs i motion 1991/92:N242 (s). Det finns ingen anledning, anförs det, att sälja ut välskötta företag som sett över en konjunkturcykel uppvisar ett bra ekonomiskt resultat. Enligt motionärerna bör regeringen överväga bildandet av en statlig skogskoncern bestående av domänverket, ASSI och Ncb AB.
En blandning av olika ägarformer är önskvärd, sägs det i Vänsterpartiets partimotion 1991/92:N270. Det statliga ägandet bör på ett rimligt sätt kunna balansera det privata utan att dominera. Också i denna motion föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om statliga företag. Statligt ägande är främst motiverat i fråga om strategiska produktionsmedel eller i fråga om vissa basindustrier och framtidsbranscher. Motionärerna avvisar en ideologiskt motiverad försäljning av statliga företag. De anser också att riksdagen skall ta ställning till varje enskild förändring i ägandet.
Motionerna 1991/92:A482 (s), 1991/92:N220 (s), 1991/92:N248 (s) och 1991/92:N255 (v) tar i första hand sikte på statliga företag i Norrbottens län. Ett statligt ägande är den ojämförligt tryggaste garantin för basindustriernas fortsatta existens i Norrbotten, anförs det i förstnämnda motion. Ett ändrat ägande i LKAB skulle, heter det i motion 1991/92:N220 (s), innebära ett hot mot det långsiktiga handlingsmönster som företagande inom gruvbranschen förutsätter. Staten skall enligt ett yrkande i motion 1991/92:N248 (s) förbli majoritetsägare i Satellitbild i Kiruna AB. I detta företag, som bearbetar och säljer data från fjärranalyssatelliter, äger staten för närvarande 90 % av aktiekapitalet. I Norrbottens län, sägs det i motion 1991/92:N255 (v), finns en stark folklig oro för att utförsäljningen av statliga företag kommer att leda till stora svårigheter för länet. De statligt ägda företagen har en viktig regionalpolitisk betydelse, anser motionären.
En motsatt inställning till försäljningarna av statliga företag kommer till uttryck i motion 1991/92:N210 (m). Dock menar motionärerna att staten bör bevaka att privatiseringen av statliga företag i möjligaste mån leder till mångfald och därmed ökad konkurrens. I motionen påpekas att Bryggeri AB Falken, i vilket Procordia AB äger ca 90 % av aktiekapitalet, planerar att lägga ned sin bryggeriverksamhet i Östersund. Enligt motionärerna bör denna verksamhet i stället utbjudas till försäljning för att en positiv regional utveckling skall kunna stimuleras.
I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1991/92:N274 (s), i vilken det krävs att en privatiseringsutredning skall tillsättas. Motionärerna anser att konsekvenserna av privatisering av såväl statlig företagsamhet som kommunala verksamheter är otillräckligt belysta. Det måste ur demokratisk och konstitutionell synvinkel men också från rättssäkerhetssynpunkt ifrågasättas, hävdas det, om frågor med denna dignitet och med en sådan principiell räckvidd skall kunna avgöras utan föregående belysning i en bred parlamentarisk beredning. Därför borde en parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas med uppgift att göra en genomgripande analys av konsekvenserna av privatiseringar på statlig och kommunal nivå.
Utskottet vill i nu behandlade frågor anföra följande.
Riksdagen har som tidigare nämnts i december 1991 bemyndigat regeringen att sälja statens aktier m.m. i 34 angivna företag. Utskottet finner inget skäl att nu återkalla detta bemyndigande.
Som utskottet anförde vid behandlingen av ärendet i december 1991 (1991/92:NU10 s.20) är ett fritt enskilt ägande och en fri konkurrens grundstenar i en vital ekonomisk politik. För att svenskt näringsliv skall kunna förbättra sin konkurrenskraft krävs åtgärder som stärker marknadsekonomin, ökar näringsfriheten och främjar konkurrensen. Dessa åtgärder kan inte genomföras vid ett omfattande statligt ägande av företag. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken måste vara att ange ramarna för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om staten därutöver uppträder som företagsägare finns det en uppenbar risk för att en osund konkurrenssituation kan uppstå. Privatiseringen av statliga företag har också fördelar från ägarspridningssynpunkt. Det finns ett betydande intresse hos enskilda människor för ett ökat aktiesparande.
Med det anförda avstyrker utskottet nu aktuella yrkanden i motionerna 1991/92:N209 (s), 1991/92:N220 (s), 1991/92:N242 (s), 1991/92:N248 (s), 1991/92:N255 (v), 1991/92:N270 (v), 1991/92:N274 (s) och 1991/92:A482 (s). Av det sagda framgår att utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1991/92:N210 (m) om vikten av att privatiseringen av statliga företag leder till ökad konkurrens. Något uttalande av riksdagen i saken är emellertid enligt utskottets mening inte erforderligt. Även denna motion avstyrks därför. Utskottet tillstyrker slutligen förslaget i budgetpropositionen om anslag till kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder m.m.
Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen
Efter beslut av riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. NU35) bildades hösten 1990 det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortia med uppgift att förvalta statens aktier i tio hel- eller delägda företag. Till Fortia överfördes statens aktier i bl.a. Celsius Industrier AB, LKAB, Procordia AB, ASSI och SSAB.
I samband med riksdagens beslut i december 1991 om privatisering av statliga företag beslutades, som tidigare har redovisats, att Fortia skulle avvecklas. Bolaget har därefter i januari 1992 trätt i s.k. frivillig likvidation. Beredningen av frågor om försäljningen av statliga företag görs nu inom regeringskansliet.
Som redan nämnts har en privatiseringskommission tillsatts med uppgift att pröva försäljningsvillkor m.m. i enskilda försäljningsärenden. Kommissionen har bl.a. haft i uppgift att bedöma villkoren i den sammanslagning av Procordia AB och AB Volvo som styrelserna för de båda bolagen i januari 1992 har föreslagit. Efter hörande av kommissionen har regeringen avvisat det framlagda förslaget om samgående. Regeringen har därefter utsett två förhandlare -- generaldirektör Tony Hagström och advokat Johan Gernandt -- att företräda staten i de förhandlingar som har påkallats av AB Volvo om statens och AB Volvos innehav av aktier i Procordia AB.
I motionerna 1991/92:N209 (s) och 1991/92:N242 (s) krävs att ett förvaltningsbolag återigen skall bildas för de statliga företagen. Ägarfunktionen måste utövas på effektivaste möjliga sätt, sägs det i förstnämnda motion. Den nuvarande formen för ledning av företagen, där dessa styrs från näringsdepartementet, har tidigare kritiserats av företrädare för partier som nu ingår i regeringen, anför motionärerna.
Utskottet har i det föregående förordat att den tidigare beslutade privatiseringen av statliga företag fullföljs. Härav följer att utskottet avvisar förslagen i motionerna 1991/92:N209 (s) och 1991/92:N242 (s) om bildande av ett nytt bolag för förvaltning av statliga företag. De aktuella yrkandena i dessa motioner avstyrks alltså.
Övriga frågor
Från anslaget räntestöd m.m. till varvsindustrin bekostas dels räntestöd, dels kontantstöd till svensk varvsindustri. I budgetpropositionen föreslås att 130milj.kr. skall anvisas till detta anslag för nästa budgetår.
Sedan år 1990 beviljas inga nya ansökningar om räntestöd. Kostnaden för räntestöd under budgetåret 1992/93 hänför sig till beslut som har fattats före år 1990. Syftet med räntestödet har varit att utjämna skillnader i konkurrensvillkor mellan svenska och utländska varvsföretag när det gäller räntekostnader för lån som tas upp med hjälp av kreditgarantier. Riksdagen beslutade år 1989 (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet. NU22) att systemet med räntestöd skulle upphöra vid ingången av år 1990. Samtidigt beslutades att det år 1986 införda systemet med kontantstöd skall kunna utgå fram t.o.m. år 1992. Kontantstöd kan lämnas till beställare av ny- eller ombyggnad av fartyg om finansieringen sker utan statlig kreditgaranti.
Regeringens förslag om anslag till varvsindustrin tillstyrks av utskottet.
I anslutning till detta anslag behandlar utskottet ett yrkande i motion 1991/92:N250 (s). Motionärerna berör konkurrenssituationen för den svenska varvsindustrin och då särskilt för Cityvarvet i Göteborg, där all nybyggnadsverksamhet har upphört. Den återstående reparationsverksamheten är, sägs det i motionen, utsatt för hård konkurrens från särskilt tyska varv, vilka erhåller kraftiga subventioner till sin produktion. Konkurrensförhållandena bör uppmärksammas i regeringens kontakter och förhandlingar med EG, anser motionärerna och föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.
Nivån på kontantstödet till svensk varvsindustri fastställs numera av närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) med utgångspunkt i räntan för femåriga statsskuldväxlar och enligt en överenskommen beräkningsmodell. Under åren 1990 och 1991 har kontantstöd utgått med 8,4% av kontraktspriset. För första halvåret 1992 har stödet fastställts till 5,6%.
EG har antagit direktiv om stöd till varvsindustrin. Produktionsstöd till ett enskilt projekt får inte överstiga ett visst "tak", uttryckt i procent av kontraktspriset. "Taket", som revideras var tolfte månad, har reducerats successivt under senare år. För närvarande uppgår "taket" till 9% vid ordersummor över 10 milj. ECU (motsvarande ca 74 milj.kr.) och 4,5% vid ordersummor under denna nivå.
Inom OECD (Organization for Economic Cooperation and Development) pågår förhandlingar om en överenskommelse med syfte att allt stöd till varvsindustrin skall avvecklas. I dessa diskussioner deltar både Sverige och EG.
Sveriges varvsindustriförening begärde i december 1991 i en skrivelse till näringsminister Per Westerberg att nivån på kontantstödet i Sverige under år 1992 skulle behållas oförändrad (8,4%) jämfört med föregående år i avvaktan på resultatet av förhandlingarna inom OECD. Näringsministern besvarade skrivelsen i januari 1992 och hänvisade därvid till gällande regler för hur nivån på stödet fastställs. Mot bakgrund av att kontantstödet kommer att upphöra vid utgången av år 1992 fann statsrådet ingen anledning att föreslå någon ändring av beräkningsreglerna. Han påpekade emellertid att han var medveten om att andra länder kan erbjuda subventioner till sin varvsproduktion som överstiger det svenska stödet.
Som framgår av den tidigare redovisningen pågår inom OECD -- med deltagande från både Sverige och EG -- diskussioner med inriktning på en överenskommelse om att allt stöd till varvsindustrin skall avvecklas. Inom EG har "taket" för produktionsstöd reducerats successivt under senare år. Med hänvisning till de pågående förhandlingarna inom OECD anser utskottet att det inte finns anledning till något initiativ av riksdagen i saken. Det aktuella yrkandet i motion 1991/92:N250 (s) avstyrks sålunda.
I budgetpropositionen framläggs vidare förslag om anslag för infriande av pensionsgaranti för FFV AB. Våren 1990 beslutade riksdagen (prop. 1989/90:88, bet. NU35) om en ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag. I samband därmed beslutades att staten skulle påta sig betalningsansvaret för pensionskostnader för anställda vid affärsverket FFV intill ett belopp av 1112 milj.kr. Garantin kommer att belasta statsbudgeten i takt med att pensioner betalas ut från staten till pensionärer med pensionsrätt från affärsverket. För budgetåret 1992/93 beräknas kostnaden för garantin uppgå till 80milj.kr. Regeringen föreslår därför ett anslag av denna storlek. Förslaget, som inte har föranlett några motioner, tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag, m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt E1 och med avslag på motion 1991/92:N209 yrkandena 1 och 2, motionerna 1991/92:N210 och 1991/92:N220, motion 1991/92:N242 yrkande 2, motionerna 1991/92:N248 och 1991/92:N255, motion 1991/92:N270 yrkandena 13 och 14, motion 1991/92:N274 och motion 1991/92:A482 yrkande 1 till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr., res. 1 (s) 2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen att riksdagen avslår motion 1991/92:N209 yrkande 3 och motion 1991/92:N242 yrkande 1, res. 2 (s) 3. beträffande räntestöd m.m. till varvsindustrin att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt E2 till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 130000000 kr.,
4. beträffande konkurrenssituationen för den svenska varvsindustrin att riksdagen avslår motion 1991/92:N250 yrkande 1, res. 3 (s) 5. beträffande infriande av pensionsgaranti för FFV AB att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt E3 till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1992/93 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 80000000 kr.
Stockholm den 10 mars 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Anita Gradin (s), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Göran Hägglund (kds), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s) och Bo Bernhardsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Privatiseringen av statligt ägda företag, m.m. (mom.1)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.5 med "Riksdagen har" och slutar på s.6 med "omstruktureringsåtgärder m.m." bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1991/92:N209 (s) anser utskottet att staten även fortsättningsvis bör ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Det är angeläget att de privata maktgrupper som utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv får en motvikt. De statliga företagen, och även de kooperativa, har härvid en betydelsefull uppgift.
Det kan också vara motiverat av andra skäl med ett statligt ägande av företag i vissa speciella branscher. En utförsäljning av statens naturtillgångar skulle leda till en utarmning av landsbygden och glesbygden. En avveckling av det statliga engagemanget i LKAB skulle, menar utskottet med instämmande i vad som sägs i motion 1991/92:N220 (s), innebära ett hot mot sysselsättningen i malmfältskommunerna Kiruna och Gällivare och mot den framtida gruvnäringen i landet. I fråga om statens skogstillgångar tillstyrker utskottet förslaget i motion 1991/92:N242 (s) om att regeringen bör pröva möjligheten att bilda en statlig skogskoncern bestående av domänverket, ASSI och Ncb AB. Utskottet biträder också kravet i motion 1991/92:N248 (s) på att staten tills vidare skall vara majoritetsägare i Satellitbild i Kiruna AB.
Enligt utskottets mening bör riksdagen sålunda återkalla bemyndigandet för regeringen att avyttra statens aktier i de 34 angivna företagen. Det i budgetpropositionen framlagda förslaget om anslag till kostnader för vissa omstruktureringsåtgärder m.m. i de aktuella företagen avstyrks följaktligen av utskottet. Även motion 1991/92:N210 (m) avstyrks.
Det sagda innebär emellertid inte att utskottet kategoriskt avvisar förändringar i det statliga ägandet. Sådana förändringar måste dock prövas från fall till fall och i vederbörlig ordning underställas riksdagen för beslut. De nu planerade utförsäljningarna av statliga företag synes enbart ha ideologiska utgångspunkter. Försäljningar i en sådan omfattning kommer även att i ett slag ta i anspråk en stor del av det riskkapital som det övriga näringslivet nu är i behov av. Som sägs i motion 1991/92:N274 (s) saknas det också en ingående analys av följderna av en försäljning av de olika företagen. Utskottet ansluter sig därför till förslaget i denna motion om att en parlamentariskt sammansatt kommitté skall tillsättas med uppgift att analysera konsekvenserna av privatiseringar på statlig och kommunal nivå. Kommittén bör belysa konsekvenserna från demokratisk och konstitutionell synpunkt samt från rättssäkerhetssynpunkt.
Med det anförda tillstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena i motionerna 1991/92:N209 (s), 1991/92:N220 (s), 1991/92:N242 (s), 1991/92:N248 (s), 1991/92:N255 (v), 1991/92:N270 (v), 1991/92:N274 (s) och 1991/92:A482 (s).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande privatiseringen av statligt ägda företag, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N209 yrkandena 1 och 2, motion 1991/92:N220, motion 1991/92:N242 yrkande 2, motionerna 1991/92:N248 och 1991/92:N255, motion 1991/92:N270 yrkandena 13 och 14, motion 1991/92:N274 och motion 1991/92:A482 yrkande 1 och med avslag på motion 1991/92:N210 dels avslår proposition 1991/92:100 bilaga 13 punkt E 1, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen (mom.2)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste staten utöva sin ägarfunktion på effektivaste möjliga sätt. Förvaltningsaktiebolaget Fortia bildades med just syftet att staten skulle vara mer aktiv i sin roll som ägare av företag. Utskottet beklagar därför att detta bolag har avvecklats. I de nu aktuella diskussionerna om statens innehav av aktier i Procordia AB skulle AB Volvo i Fortia haft en naturlig förhandlingsmotpart. En sammanslagning av bolagen skulle ha kunnat planeras på ett sätt som inte blir till skada för de båda företagen. Avvecklingen av Fortia har i kombination med beslutsvånda i regeringen lett till en alltför utdragen process.
I enlighet med vad som anförs i motionerna 1991/92:N209 (s) och 1991/92:N242 (s) anser utskottet att ett nytt bolag för förvaltning av de statliga företagen bör tillskapas. Regeringen bör lämna förslag till bildande av ett sådant bolag.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle de nu aktuella motionerna bli tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande förvaltningsbolag för de statligt ägda företagen att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N209 yrkande 3 och motion 1991/92:N242 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Konkurrenssituationen för den svenska varvsindustrin (mom.4)
Anita Gradin, Axel Andersson, Birgitta Johansson, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.7 med "Som framgår" och slutar på s.8 med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det väsentligt att konkurrensförhållandena för den återstående varvsindustrin i Sverige uppmärksammas. Av den föregående redovisningen framgår att stöd till ett enskilt fartygsprojekt kan utgå inom EG på en högre nivå än den nuvarande nivån på kontantstödet i Sverige. Med instämmande i vad som anförs i motion 1991/92:N250 (s) anser utskottet att regeringen bör verka för att det internationellt skapas likvärdiga konkurrensvillkor i fråga om stöd till varvsindustrin. Riksdagen bör i ett uttalande uppmana regeringen härtill. Det sagda innebär att utskottet tillstyrker motionen i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande konkurrenssituationen för den svenska varvsindustrin att riksdagen med bifall till motion 1991/92:N250 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
I allt väsentligt instämmer jag i de synpunkter som företrädare för Socialdemokraterna för fram i de tre reservationerna till detta betänkande.