Statliga företag
Betänkande 1990/91:NU38
Näringsutskottets betänkande
1990/91:NU38
Statliga företag
Innehåll
1990/91 NU38
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt, såvitt gäller frågor om statens vattenfallsverk och domänverket,
dels -- helt eller delvis -- nio motioner som har väckts med anledning av denna proposition,
dels -- helt eller delvis -- två motioner som har väckts med anledning av proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö,
dels -- delvis -- en motion från allmänna motionstiden år 1990,
dels -- helt eller delvis -- 20 motioner från allmänna motionstiden år 1991.
Generaldirektör Carl-Erik Nyquist och andra företrädare för statens vattenfallsverk (Vattenfall) har inför en beredningsgrupp inom utskottet lämnat upplysningar och framfört synpunkter kring regeringens förslag om bolagisering av Vattenfall. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har i en skrivelse till utskottet tagit upp frågan om det framtida skyddet för den mark av stort naturvårdsvärde som nu handhas av domänverket. Från Förvaltningsaktiebolaget Fortia har en skrivelse inkommit angående tillhandahållande av protokoll från sammanträde med Fortias styrelse. Vidare har företrädare för tre samfällighetsföreningar på kronoholmarna Gullholmen och Käringön ingivit en skrivelse om domänverkets förvaltning av dessa kronoholmar.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Vattenfall och domänverket skall ombildas till aktiebolag. I båda fallen beräknas ombildningen kunna ske vid årsskiftet 1991-1992. De båda förslagen avvisas i olika reservationer (v; mp).
I frågan om Vattenfall anser utskottet att det bör klarläggas i vilka fall riksdagen skall höras innan viktigare beslut som rör det nya bolaget kan fattas. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att verksamheten bör hållas samman i en koncern och ägas av staten. I reservationer (fp, c; m) krävs en privatisering och omstrukturering av Vattenfall så snart bolagiseringen har genomförts.
Vattenfalls verksamhet med högspänningsdistributionen (storkraftnätet), inkl. utlandsförbindelserna, skall tills vidare drivas i affärsverksform. Med hänvisning till att den framtida organisationen av denna verksamhet utreds för närvarande avstyrker utskottet motioner i det ämnet. Dessa följs upp i reservationer (m, fp; mp).
I frågan om domänverket tillstyrker utskottet även regeringens förslag att verket under budgetåret 1991/92 skall få sälja skogs- och jordbruksmark för sammanlagt högst 950 milj.kr. Dessa försäljningar får emellertid inte, betonar utskottet, leda till att rätten till renskötsel på aktuell mark försämras. I två reservationer (v; mp) avstyrks regeringens förslag. En mer omfattande utförsäljning krävs i en tredje reservation (m, fp, c). Utskottet föreslår enhälligt att riksdagen anmodar regeringen att pröva frågan om det framtida skyddet för den mark av stort naturvårdsvärde som nu handhas av domänverket. Utskottet pekar på att marken t.ex. skulle kunna överföras till naturvårdsfonden i enlighet med vad som har föreslagits i olika motioner.
Utskottet avstyrker härutöver motioner om statligt företagande i allmänhet och om vissa statliga företag. Med ett undantag följs motionerna upp i reservationer. En förteckning över alla reservationer -- med partibeteckningar -- finns i innehållsförteckningen (s. 60 f.).
Proposition 1990/91:87
Huvudsakligt innehåll
I den del av propositionen som behandlas här framläggs förslag om att Vattenfall skall ombildas till aktiebolag. Dock skall Vattenfalls verksamhet med bl.a. det s.k. storkraftnätet drivas vidare i affärsverksform i avvaktan på senare ställningstagande till hur detta nät skall organiseras.
Också verksamheten vid domänverket föreslås av regeringen bli överförd till ett av staten ägt aktiebolag. Domänverket skall åläggas ett marknadsmässigt avkastningskrav och dess tillgångar värderas upp.
I båda fallen beräknas ombildningen till aktiebolag kunna genomföras vid årsskiftet 1991-1992.
Förslag
Regeringen föreslår såvitt här är i fråga att riksdagen
39. godkänner att verksamheten vid affärsverket statens vattenfallsverk med undantag för affärsverkets storkraftnät och samkörningsförbindelser överförs till ett aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992 (avsnitt 6.5),
40. godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från affärsverket statens vattenfallsverk till det nya aktiebolag som regeringen har förordat (avsnitt 6.5),
41. godkänner att staten fortsätter att ansvara för statens vattenfallsverks borgensförbindelser intill ett belopp om [15637]milj.kr. (avsnitt 6.5),
42. godkänner att statens vattenfallsverks statslån om 17500 milj.kr. förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångsperiod (avsnitt 6.5),
43. godkänner en [låne]ram på 5000 milj.kr. för det i moment [39] avsedda nya bolagets upplåning i riksgäldskontoret under femårsperioden 1992--1996 (avsnitt 6.5),
44. godkänner att Trollhätte kanalverk ombildas till ett aktiebolag med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen (avsnitt 6.5),
45. godkänner att statens vattenfallsverks sektorsansvar för elkraftsteknisk forskning och utveckling överförs till den nya näringspolitiska myndigheten (avsnitt 6.5),
46. godkänner att verksamheten vid domänverket överförs till ett av staten ägt aktiebolag enligt de principer regeringen har förordat (avsnitt 6.6),
47. godkänner att domänverket medges rätt att under budgetåret 1991/92 inom en ram av [2000000000]kr. fritt låna upp medel för sin verksamhet och fritt placera eventuell överskottslikviditet enligt vad regeringen har förordat (avsnitt 6.6),
57. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av affärsverket statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer regeringen har redovisat (avsnitt 6.5),
58. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under domänverkets förvaltning inom en ram av 950000000 kr. i enlighet med vad regeringen har förordat (avsnitt 6.6).
Regeringen framlägger också vissa förslag i anslagsfrågor och andra finansieringsfrågor rörande statens vattenfallsverk. Under angivna rubriker föreslås:
H 12. Täckande av eventuella förluster i anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s. 274)
att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
Verksamheten vid statens vattenfallsverk (s. 274--285)
att riksdagen
1. godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för Vattenfallkoncernen för år 1991,
2. godkänner finansieringsplan för Vattenfallkoncernen för år 1991,
3. bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 15637000000 kr., varav högst 750000000 kr. till eldistributionsbolag,
4. bemyndigar regeringen att under år 1991 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram om 75000000 kr.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1990/91:87 och behandlas här är följande:
1990/91:N28 av Bengt Hurtig m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen avvisar försäljning av skogsfastigheter från domänverket i den omfattning regeringen föreslår.
1990/91:N32 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens ansvar för upprätthållande av standarden för s.k. naturliga monopol över hela landet,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vattenfalls bolagisering,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om börsintroduktion av Vattenfalls aktier,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om justering av de bokförda värdena av Vattenfalls tillgångar och skulder vid överföring till ett aktiebolag,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Vattenfalls riskkapitalförsörjning,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om domänverkets utförsäljning av skogs- och jordbruksmark till aktiva skogs- och jordbrukare,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att försäljning av mark från domänverket ej skall få ske till juridisk person.
1990/91:N33 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdelning, bolagisering och privatisering m.m. av statens vattenfallsverk,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värderingen av till det nya vattenfallbolaget överförda produktions- och distributionsanläggningar m.m.,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkrande av Vattenfalls naturskyddade fallrättigheter,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bolagisering av Trollhätte kanalverk,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av domänverksmark,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddet av skogsarealer av stort värde för naturvård och rekreation inkl. överförande av markområden till naturvårdsfonden vid en bolagisering av domänverket.
1990/91:N34 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ett bolag för storkraftnätet,
4. godkänner vad i motionen anförts om bolagisering av verksamheten vid affärsverket statens vattenfallsverk,
5. godkänner vad i motionen anförts angående riktlinjer för att förhindra marknadsdominans på elmarknaden,
6. bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av statens vattenfallsverk i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående regeringens prövning av Vattenfalls kraftverksprojekt i Brofjorden,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående breddat ägande i aktiebolaget med ansvar för Trollhätte kanalverk,
9. beslutar att statens vattenfallsverks sektorsansvar för elkraftsteknisk forskning och utveckling överförs till styrelsen för teknisk utveckling,
10. godkänner vad i motionen anförts angående försäljning av domänverkets skogsmark,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående riktlinjer för skydd av ur naturvårdssynvinkel särskilt värdefulla skogsområden i domänverkets ägo.
1990/91:N36 av Magnus Persson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare utredning av förutsättningarna för en ombildning av statliga affärsverk till aktiebolag.
1990/91:N38 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) vari -- med motivering i motion 1990/91:T21 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Trollhätte kanal och Vänersjöfarten i övrigt.
1990/91:N39 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med motivering i motion 1990/91:T54 -- yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att de affärsdrivande verken bör gå i spetsen för en ny och demokratisk arbetsorganisation i enlighet med vad som i motionen anförts,
2. hos regeringen begär lagförslag i syfte att ålägga affärsverkens konkurrenter sociala och regionala krav i enlighet med motionens förslag,
3. beslutar att det fortsatta översynsarbetet som gäller de affärsdrivande verken inte skall inriktas på att de skall omvandlas till aktiebolag.
1990/91:N42 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.1 [i motionen] anförts om bolagisering av de statliga affärsverken,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.1 anförts om ekonomisk demokrati,
10. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall skall omstruktureras och delvis utförsäljas enligt vad som anförts i avsnitt 4.5,
11. som sin mening ger regeringen till känna att de medel som frigörs vid försäljning av delar av Vattenfall skall användas i krisbekämpande syfte när det gäller såväl sysselsättningskrisen som den ekologiska krisen enligt vad som anförts i motionen,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.6 anförts om domänverket,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i avsnitt 4.6 anförts om Göta kanal,
25. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 39,
26. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 40,
27. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 43,
28. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 44,
29. avslår regeringens förslag under kap. [10 punkt 47] att domänverket skall fritt få upplåna medel intill ett belopp av 2000000000 kr.,
31. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 57,
32. avslår regeringens förslag under kap. 10 punkt 58,
39. beslutar att budgetramen för Vattenfalls investeringar 1991 minskas till 4050000000 kr.
1990/91:N45 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
6. avslår regeringens begäran att omvandla statens vattenfallsverk och domänverket till aktiebolag,
7. hos regeringen begär förslag om regional uppdelning av Vattenfall,
10. avslår regeringens förslag om försäljning av skogs- och jordbruksmark för domänverket,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de fjällnära skogarna,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om virkesleveranser.
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1990/91:90 och behandlas här är följande:
1990/91:N54 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari -- med motivering i motion 1990/91:Jo109 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överförande av mark från domänfonden till naturvårdsfonden.
1990/91:N56 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (5) -- med motivering i motion 1990/91:Jo113 -- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avsättning av mark för naturvårdsändamål vid försäljning av domänverkets mark.
Den motion från allmänna motionstiden år 1990 som behandlas här är
1989/90:N413 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
4. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall bör avveckla sin verksamhet inom området värmeproduktion/kraftvärme och att investeringsplanen inom området regional energimarknad skall skäras ned,
5. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall successivt skall avveckla sin lokala energiverksrörelse och investeringsplanen reduceras med hänsyn härtill.
De motioner från allmänna motionstiden år 1991 som behandlas här är följande:
1990/91:N211 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringar vid SSAB Svenskt Stål ABs anläggningar i Luleå.
1990/91:N218 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till försäljning av statliga företag i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:N219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med motivering i motion 1990/91:T202 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av de statliga företagen.
1990/91:N221 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alkoholmonopolföretagen.
1990/91:N222 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till utförsäljning av domänverkets markinnehav i Örebro län till enskilda lantbrukare.
1990/91:N252 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (1) -- med motivering i motion 1990/91:Jo306 -- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av statligt [ägd] eller genom staten kontrollerad bolagsägd skogsmark samt skogsmark ägd av kyrkan.
1990/91:N262 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av Nordbanken.
1990/91:N274 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att domänverket [bör] ålägg[a]s att försälja skogsmark till lantbruksnämnderna i den omfattning som efterfrågas för enskild ägo,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lantbruksnämnderna [bör] ålägg[a]s att aktivt arbeta för att även kyrko- och bolagsskog genom försäljning eller bytesverksamhet ställs till förfogande för enskilt ägande.
1990/91:N275 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn som klarlägger hur domänreservat och Vattenfalls miljöskyddsvärda anläggningar rättsligt kan skyddas i framtiden.
1990/91:N276 av Bengt Hurtig m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna att regionala hänsyn, bedömning av samhällsekonomiska vinster och strävan efter energisnål och miljömässigt hållbar teknik skall ingå i det statliga förvaltningsbolagets målsättning för basindustrin i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap för ägartillskott till SSAB.
1990/91:N287 av Hugo Hegeland (m) vari -- med motivering i motion 1990/91:Fi706 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utfärdandet av sådana instruktioner till domänverket att dess förvaltning av kronoholmarna inte leder till försämrade ekonomiska villkor för husägarna på kronoholmarna.
1990/91:N313 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (2) -- med motivering i motion 1990/91:Jo311 -- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att domänverkets instruktioner skall ändras i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:N316 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med motivering i motion 1990/91:Jo252 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att domänverkets, universitetens och kyrkans mark successivt bör utförsäljas till enskilda brukare med bo- och brukarplikt.
1990/91:N317 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen för riksdagen bör framlägga en samlad policydeklaration beträffande statlig affärsverksamhet.
1990/91:N326 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (2) -- med motivering i motion 1990/91:Jo314 -- att riksdagen hos regeringen begär förslag om utförsäljning av domänverksmark i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:N352 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena -- med motivering i motion 1990/91:A489 -- att riksdagen
3 (delvis). som sin mening ger regeringen till känna att statliga och andra samhällsägda företag ------ skall bli aktiva verktyg för att nå de regionalpolitiska målen,
4 (delvis). som sin mening ger regeringen till känna att statliga och andra samhällsägda företag ------ bör medverka till en ökad förädling av landets råvaror inom landet.
1990/91:N372 av Alf Wennerfors (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de anställdas rätt att teckna aktier vid utförsäljning av statligt ägda företag,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vinstandelssystem i den statliga sektorn.
1990/91:N376 av Bengt Hurtig (v) vari -- med motivering i motion 1990/91:A501 -- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de statliga företagens roll i Norrbotten.
1990/91:N403 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
9. hos regeringen begär förslag om privatisering av Vattenfall i enlighet med vad som i motionen anförts,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående avkastningskravet för Vattenfall,
12. hos regeringen begär förslag som innebär en ombildning av stamlinjenätet i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:N404 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att Vattenfall skall omstruktureras och delvis utförsäljas i enlighet med de principer och med den tidsplan som angetts i motionen,
2. som sin mening ger regeringen till känna att de medel som frigörs genom utförsäljning av delar av Vattenfall skall användas för antikrispolitik i enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen.
Utskottet
Inledning
I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt framläggs förslag till åtgärder inom olika områden med syfte att näringslivets strukturomvandling och tillväxt skall underlättas. Förslagen berör flera utskott. De delar av propositionen jämte motioner som har hänvisats till näringsutskottet behandlas i tre betänkanden. Förslag om statens vattenfallsverk och domänverket och tillhörande motioner samt vissa övriga motioner om statligt företagande behandlas i föreliggande betänkande. Vissa riktlinjer för konkurrenspolitiken tas upp i ett betänkande (1990/91:NU33) om konkurrenslagstiftning. Förslag i propositionen jämte motioner om näringspolitiken i övrigt behandlar utskottet i ett betänkande (1990/91:NU35) om näringspolitik.
Statligt företagande
Utskottet behandlar inledningsvis ett antal motioner om statligt företagande. Först behandlas motionsyrkanden av principiell innebörd. Därefter tar utskottet upp till prövning vissa övriga motioner som rör statliga företag.
En försäljning av statliga företag krävs av de tre borgerliga partierna i motion 1990/91:N218. Ett spritt enskilt ägande och en fri konkurrens är grundstenar i en vital ekonomisk politik, anförs det. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange ramarna för näringslivets verksamhet. Enligt motionärerna uppstår en risk för osund konkurrens om staten går in och agerar på den marknad den anger spelreglerna för. I ett första steg borde de företagsenheter som arbetar under kommersiella betingelser på en marknad i konkurrens med privata företag successivt säljas. I ett något längre tidsperspektiv bör enligt de tre partierna även delar av den verksamhet inom affärsverken, som nu bedrivs i mer eller mindre monopolliknande former eller med betydande subventioner, utsättas för konkurrens och säljas. Myndighetsutövningen skulle dock ligga kvar hos staten. Vid en utförsäljning bör i första hand, sägs det vidare, de anställda ges möjlighet att bli delägare i det egna företaget. I andra hand skulle allmänheten ges tillfälle att köpa aktier, och först i tredje hand skulle kapitalmarknadens ordinarie aktörer komma i fråga. Motionärerna föreslår en utförsäljningsvolym i storleksordningen 10 miljarder kronor per år. I en inledande försäljningsomgång skulle det statliga Förvaltningsaktiebolaget Fortias innehav av aktier i olika bolag säljas. Fortia förvaltar statens aktier i bl.a. Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Ncb AB, Procordia AB, AB Statens Skogsindustrier (ASSI) och SSAB Svenskt Stål AB (SSAB). Vidare skulle statens ägarandelar i AB Aerotransport (50 % av aktiekapitalet) och Nordbanken (71 %) avyttras. I motionen föreslås även att statens vattenfallsverk skall säljas liksom delar av domänverkets mark. Dessa krav tas upp i det följande i anslutning till behandlingen av förslag i propositionen om bolagisering av de båda affärsverken.
Med åberopande av den nu refererade motionen begärs också i motion 1990/91:N219 (c) en utförsäljning av statliga företag. Utskottet behandlar här även motion 1990/91:N262 (c), i vilken det krävs att statens aktier i Nordbanken skall avyttras. Staten borde enligt motionären stå på kundens sida, inte på producentens.
Miljöpartiet de gröna begär i motion 1990/91:N317 att regeringen skall anmodas tillställa riksdagen ett policydokument beträffande statlig affärsverksamhet. Motionärerna efterlyser svar på bl.a. följande frågor: Hur skall staten försäkra medborgarna en rimlig och likvärdig service inom områden där det föreligger ett naturligt monopol? Skall statens innehav av företag användas för främjande av ekonomisk demokrati? Hur skall statliga företag användas för att miljövänligare produkter och produktionsmetoder, ökad energihushållning och bättre arbetsmiljöer skall främjas? Hur skall det statliga ansvarstagandet organiseras när statliga företag råkar i kris?
På förslag av utskottet har riksdagen vid tidigare tillfällen avslagit motioner liknande de nu aktuella. Vid den senaste behandlingen hösten 1990 anförde utskottet (1990/91:NU12 s. 4) att staten även fortsättningsvis borde ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Vidare ansåg utskottet att det var angeläget att de statliga och kooperativa företagen kunde utgöra en motvikt till de privata maktgrupper som har ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv. Utifrån denna principiella inställning till statligt företagande tog utskottet avstånd från förslag om en allmän utförsäljning av statliga företag. Utskottet fann heller inte att det var erforderligt med någon ytterligare redovisning av de statliga företagens uppgifter och funktion. Två reservationer avgavs. I den ena (m, fp, c) begärdes förslag till privatisering av statliga företag, och i den andra (mp) anfördes att regeringen snarast borde klargöra sin uppfattning om de statliga företagens roll.
Utskottet står fast vid sin uppfattning om statligt företagande och hänvisar till behandlingen av frågan hösten 1990. Motionerna 1990/91:N218 (m, fp, c), 1990/91:N219 (c) och 1990/91:N262 (c), den förstnämnda i nu berörd del, avstyrks därför.
Med det sagda avstyrker utskottet även det aktuella yrkandet i motion 1990/91:N317 (mp) om statlig affärspolicy.
Åtgärder för ett spritt ägande är rubriken på motion 1990/91:N372 (m). Där föreslås bl.a. att anställda i statliga företag skall ges möjlighet att på förmånliga villkor teckna en viss andel av aktierna vid försäljning av sådana företag. Enligt motionären kommer flera utförsäljningar av statliga företag att aktualiseras under 1990-talet. Han föreslår också att vinstandelssystem skall införas inom statligt ägda företag och inom de statliga affärsverken.
Med den syn på statligt företagande som utskottet har redovisat i det föregående finns det, menar utskottet, inte skäl för riksdagen att begära att det utarbetas regler för hur utförsäljning av statliga företag bör genomföras. Något riksdagsinitiativ i frågan om vinstandelssystem för de statliga företagen och affärsverken är inte heller motiverat enligt utskottets uppfattning. De aktuella yrkandena i motion 1990/91:N372 (m) avstyrks alltså.
I tre motioner har de statliga företagens roll i Norrbottens län tagits upp.
Ett uttalande av riksdagen om behovet av investeringar vid SSAB Svenskt Stål ABs anläggningar i Luleå påfordras i motion 1990/91:N211 (s). Även om det främst är företagets styrelse och ledning som har att fatta beslut om investeringar har staten, anser motionärerna, såsom huvudägare ett ansvar för att driva på utvecklingen i bolaget. Även i motion 1990/91:N276 (v) finns ett yrkande om investeringar vid detta företag. Enligt motionärerna bör regeringen bygga upp en beredskap för ett ägartillskott till SSAB i syfte att ekonomiska förutsättningar skall skapas för nödvändiga investeringar till följd av ökade miljö- och energihushållningskrav. I motionen krävs vidare att Förvaltningsaktiebolaget Fortia skall ges nya riktlinjer för driften av basindustrierna. Dessa industrier skulle sålunda drivas inte enbart utifrån marknadsmässiga villkor, utan de skulle i sin verksamhet också beakta regionalpolitiska aspekter, bedöma samhällsekonomiska konsekvenser och sträva efter en energisnål och miljömässigt uthållig teknik. Enligt yrkandet i motion 1990/91:N376 (v) skall de statliga företagen åläggas att på ett mera effektivt sätt än för närvarande medverka till att näringslivet i Norrbottens län stärks. Om de berörda statliga företagen hade breddat sin verksamhet och ökat sin vidareförädling av råvaror skulle näringslivets utveckling i länet ha sett annorlunda ut, anför motionären. Utskottet behandlar här även motion 1990/91:N352 (v) i nu aktuell del. Enligt denna motion bör de statliga och samhällsägda företagen utnyttjas mer aktivt för regionalpolitiska syften. Dessa företag borde vidare medverka till att en ökad förädling av landets råvaror kommer till stånd inom landet.
Som tidigare nämnts förvaltar Fortia statens aktier i bl.a. LKAB, ASSI och SSAB. Fortia har startat sin verksamhet under hösten 1990 efter tidigare beslut av riksdagen (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU35). Enligt beslutet skall Fortias styrelse och ledning bära huvudansvaret för förvaltningen av aktierna. Det betonades i beslutet att Fortia skulle utöva ägarrollen på ett aktivt och för berörda bolag vitaliserande och berikande sätt. Med anledning av två motioner (s) liknande de nu aktuella underströk utskottet (1989/90:NU35 s. 16) att bildandet av det nya förvaltningsbolaget inte förändrade statens ansvar för utvecklingen i basindustrierna. Något uttalande av riksdagen i frågan var dock enligt utskottets mening inte påkallat. I två reservationer avstyrktes förslaget om överföring av aktierna till ett förvaltningsbolag. I den ena (m, fp, c) anfördes att bildandet av det nya bolaget skulle försvåra en angelägen utförsäljning av statliga företag, och i den andra (mp) sades att riksdagens insyn i de statliga företagens verksamhet skulle komma att minska med ett sådant bolag.
Enligt utskottets mening bör inte heller de nu aktuella motionerna ge anledning till något initiativ av riksdagen. Staten har ett oförändrat stort ansvar för utvecklingen i basindustrierna. Det ankommer emellertid inte på riksdagen att pröva behovet av investeringar i olika statliga bolag eller att styra verksamheten i dessa bolag. Motionerna 1990/91:N211 (s), 1990/91:N276 (v), 1990/91:N352 (v) och 1990/91:N376 (v) avstyrks i angivna delar med det nu sagda.
Motion 1990/91:N221 (fp) går ut på att de båda statliga bolagen på alkoholområdet, V&S Vin & Sprit AB och Systembolaget AB, i fortsättningen skall inordnas under socialdepartementet i stället för som nu under finansdepartementet. Alkohol är vårt lands största medicinska och sociala problem, anför motionärerna. De menar att monopolföretag som har tillskapats av hälsopolitiska skäl bör sortera under socialdepartementet. Detta gäller redan beträffande Apoteksbolaget AB, påpekas det.
Enligt regeringsformen (7 kap. 1 §) ankommer det på regeringen att fördela ärendena mellan olika departement. Med hänvisning härtill avstyrks motionen.
Allmänt om de statliga affärsverken
För närvarande finns det sju statliga affärsverk, nämligen domänverket, luftfartsverket, postverket, sjöfartsverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och televerket. Av dessa hör domänverket och statens vattenfallsverk till näringsutskottets och övriga till trafikutskottets beredningsområde. Det tidigare affärsverket FFV har efter beslut av riksdagen år 1990 (prop. 1989/89:88, 1989/90:NU35) nyligen ombildats till aktiebolag.
Det konstateras i propositionen (s. 129) att inslagen av konkurrens blir allt större inom de områden som affärsverken arbetar på. Samtidigt sker en internationalisering av de nationella marknaderna. Därför krävs, anförs det, en utveckling och förnyelse av affärsverken. Statens affärsverksamhet bör enligt regeringen ges en sådan organisationsform att ägarrollen kan utövas ändamålsenligt och effektivt. I propositionen föreslås att domänverket och statens vattenfallsverk skall ombildas till aktiebolag. Vidare framläggs förslag bl.a. om att televerket skall ges en ny associationsform och att förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skall ses över. De senare förslagen behandlas av trafikutskottet.
Statens vattenfallsverk
Ombildning till aktiebolag
Regeringen föreslår alltså att statens vattenfallsverk (Vattenfall) skall ombildas till aktiebolag. Ändringen av verksamhetsform skulle ske vid årsskiftet 1991-1992. Vattenfalls verksamhet med det s.k. storkraftnätet och med samkörningsförbindelserna med utlandet bör emellertid enligt regeringen tills vidare drivas i affärsverkets form. Utskottet återkommer till denna fråga i det följande (s. 19).
Affärsverksformen framstår inte längre som ändamålsenlig för Vattenfalls konkurrensutsatta verksamhet, sägs det i propositionen (s. 167). De svenska och utländska elmarknaderna genomgår en strukturomvandling. Kunderna och omvärlden får allt större betydelse för verksamheten. Konkurrensen mellan företag och mellan energiformer och energisystem ökar. Mot denna bakgrund anser regeringen att Vattenfall bör ges möjlighet att utveckla sin konkurrensutsatta verksamhet genom ombildning till aktiebolag. Enligt regeringen bör den överförda verksamheten hållas samman inom en koncern, som skall ha staten som ensam ägare. I propositionen föreslås att riksdagen dels godkänner ombildningen till aktiebolag, dels bemyndigar regeringen att genomföra denna. Vidare begärs att riksdagen godkänner att överföringen av tillgångar och skulder från affärsverket till aktiebolaget i huvudsak skall ske till bokförda värden. Detta skulle enligt regeringen innebära att det nya bolaget ges förutsättningar likvärdiga med dem som gäller för branschen i övrigt.
Krav på avslag på regeringens förslag framläggs i motionerna 1990/91:N45 (v) och 1990/91:N42 (mp). I den förstnämnda motiveras yrkandet bl.a. med att en övergång till aktiebolag skulle innebära att riksdagens direkta inflytande över verksamheten försvann. Motionärerna befarar vidare att övergången är det första steget i en process som leder till en utförsäljning av Vattenfall. I motionen krävs att riksdagen i stället skall hos regeringen begära förslag till en regional uppdelning av verket.
I motion 1990/91:N42 (mp) argumenteras för en omstrukturering av Vattenfall. Motionärerna anser att Vattenfall i sin nuvarande form bör avvecklas i syfte att maktkoncentrationen skall minska, att elmarknaden skall få en mera funktionell organisation och att marknadsekonomin skall fungera bättre. I motionen lämnas följande förslag till hur statens verksamhet inom elenergiområdet skall bedrivas. Vattenkraftverken samt de värmekraftverk som utnyttjar fossila bränslen skall säljas till landstingen i resp. län och kärnkraftverken samordnas i ett separat affärsverk under industridepartementet. Högspänningsdistributionen skall sammanföras till ett "statens eltransmissionsverk" och detaljdistributionen liksom all fjärrvärmeverksamhet säljas ut till lokala distributörer. Projekterings- och entreprenadverksamheten skall ombildas till ett separat aktiebolag och övrig verksamhet säljas eller överföras till andra statliga företag. De medel som staten därvid tillförs bör, enligt motionärerna, användas för investeringar i miljövänlig och energisnål teknik i krisbekämpande syfte. Regeringen borde tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta detaljförslag som skulle föreläggas riksdagen våren 1991, så att beslut kunde fattas under innevarande riksmöte och genomförandet till stor del vara klart den 1 juli 1992. Liknande krav på omstrukturering av Vattenfall har från miljöpartiets sida även framställts i motion 1990/91:N404.
Som tidigare nämnts kräver de tre borgerliga partierna i motion 1990/91:N218 att Vattenfall skall privatiseras. Målet borde vara ett decentraliserat Vattenfall i spridd privat ägo med möjlighet till regionala ägarstrukturer. I sina resp. motioner med anledning av propositionen hänvisar partierna till den nyssnämnda gemensamma motionen från allmänna motionstiden. Regeringens förslag om bolagisering av Vattenfall avvisas inte. Dock borde bolagiseringen följas av en omstrukturering av Vattenfall. De tre partierna redovisar härvidlag olika förslag.
Det finns ingen anledning för staten att äga ett kraftbolag, anför moderata samlingspartiet i motion 1990/91:N34. Vattenfall borde därför säljas till privata intressenter. Enligt motionärerna har Vattenfall en för dominerande ställning på den svenska elmarknaden. Därför borde bolaget delas i två separata bolag. Vattenfalls nuvarande produktionsresurser skulle i stort sett delas lika för varje kraftslag mellan de två bolagen. I motionen anförs vidare att det skall tillses att ingen producent eller distributör av elenergi, fjärrvärme eller gas utnyttjar sitt faktiska monopol på ett oacceptabelt sätt. Krav på en privatisering av Vattenfall har från moderata samlingspartiets sida också framförts i motion 1990/91:N403. Där begärs även ett uttalande av riksdagen om avkastningskravet på Vattenfall. Motionärerna anser att den genomförda höjningen av statens avkastningskrav på Vattenfall har drivit upp elpriserna mer än vad som har varit motiverat för att balansen mellan utbud och efterfrågan skall kunna klaras.
Folkpartiet liberalerna anför i motion 1990/91:N33 att bolagiseringen av Vattenfall bör följas upp genom en försäljning av aktierna till en bred allmänhet "i ett tempo som väl anpassas till kapitalmarknadens absorptionskapacitet". Metoderna för försäljningen bör enligt motionärerna prövas slutgiltigt så snart bolagiseringen har genomförts. De motsätter sig regeringens förslag om att överföringen av tillgångar och skulder till det nya bolaget skall ske till bokförda värden; i stället skulle i huvudsak de marknadsmässiga värdena tillämpas.
Centern erinrar i motion 1990/91:N32 om att Vattenfall Energiverksgrupp AB, som har till uppgift att förvalta Vattenfalls intressen i elverks- och energiverksrörelser som bedrivs i bolagsform, nyligen har delats upp i fem regionala bolag under ett gemensamt holdingbolag. Motionärerna anser att Vattenfalls verksamhet skall omstruktureras till dessa regionala bolag, som därefter skulle introduceras på Stockholms fondbörs. Dock skulle kärnkraftverken, stamlinjenätet och myndighetsfunktionen ligga kvar hos ett moderbolag som inte skulle börsintroduceras. Enligt motionärerna har Vattenfall för närvarande en alltför dominerande ställning på energimarknaden. För att en verkligt fungerande elmarknad skall kunna uppnås måste Vattenfalls ställning försvagas rejält, heter det i motionen. Också i denna kritiseras regeringens förslag om att överföringen av tillgångar och skulder till det nya aktiebolaget skall ske till bokförda värden. Detta riskerar att ge bolaget en konkurrensfördel jämfört med övriga kraftproducenter, anser motionärerna och föreslår att de bokförda värdena justeras upp före överföringen.
Utskottet biträder förslaget i propositionen om att verksamheten vid Vattenfall med undantag för den som gäller storkraftnätet och samkörningsförbindelserna med utlandet skall överföras till ett aktiebolag. Genom bolagiseringen skapas möjligheter till effektivisering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet. Frågan om hur verksamheten med storkraftnätet och utlandsförbindelserna skall organiseras tar utskottet upp i ett följande avsnitt.
I propositionen lämnas inte något förslag till riktlinjer för i vilka fall riksdagen bör höras innan viktigare beslut som rör det nya aktiebolagets verksamhet -- t.ex. beträffande avyttring av aktier och annan egendom -- kan fattas. Enligt utskottets mening bör denna fråga klarläggas. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen under hösten 1991 med ett förslag till de riktlinjer som därvidlag bör gälla.
Liksom regeringen anser utskottet att den verksamhet som förs över i bolagsform bör hållas samlad inom en koncern och ägas av staten. Utskottet motsätter sig sålunda de förslag om uppdelning av Vattenfall i olika bolag som framförs i bl.a. motionerna 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N32 (c). Sådana organisatoriska förändringar som föreslås där skulle, menar utskottet, innebära att det uppstod allvarliga risker för störningar i ett väl fungerande integrerat system för produktion och distribution av elkraft. Den pågående internationaliseringen av elmarknaden kräver vidare att det nya bolaget ges erforderliga möjligheter att konkurrera med övriga företag på likvärdiga villkor.
Samtidigt är det från konkurrenssynpunkt väsentligt att det nya bolaget inte får en allt för dominerande ställning på den svenska marknaden. Som sägs i propositionen måste det fortsatta arbetet med bolagiseringen av Vattenfall inriktas på att den ändrade verksamhetsformen för Vattenfall inte leder till höjda elpriser. Regeringen har år 1988 uppdragit åt statens pris- och konkurrensverk (SPK) att med särskild uppmärksamhet följa pris- och konkurrensförhållandena på elenergiområdet. Utskottet noterar regeringens bedömning i propositionen att denna övervakning kan komma att behöva förstärkas ytterligare i samband med bolagiseringen av Vattenfall. Något riksdagsinitiativ i denna fråga i linje med vad som krävs i motion 1990/91:N34 (m) är enligt utskottets mening inte påkallat.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag att värderingen av de tillgångar och skulder som förs över till det nya bolaget skall ske med utgångspunkt i dess bokförda värden. Därigenom skapas förutsättningar för bolaget likvärdiga med dem som gäller för övriga företag i branschen. I de fall värderingen av tillgångar till bokförda värden framstår som alltför försiktig bör emellertid dessa tillgångar uppvärderas i enlighet med vad som sägs i propositionen. Utskottet finner härvidlag ingen skillnad mellan regeringens uppfattning och vad som anförs i motion 1990/91:N32 (c).
Med det sagda tillstyrker alltså utskottet de nu berörda förslagen i propositionen och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.
Vattenfalls naturskyddade tillgångar
I två motioner framställs yrkanden om förvaltningen av Vattenfalls naturskyddade tillgångar efter en bolagisering av verket. Dessa tillgångar bör få ett rättsligt skydd, anförs det i motion 1990/91:N275 (s). Där krävs att en översyn i frågan skall göras innan bolagiseringen genomförs. Därvid borde det klarläggas vilka de skyddsvärda tillgångarna är och hur de bör förvaltas för att de i fortsättningen skall kunna skyddas och bevaras.
Det är inte ett kraftbolags uppgift att bedriva naturskydd, sägs det i motion 1990/91:N33 (fp). Motionärerna begär att Vattenfalls naturskyddade fallrätter inte skall föras över till det nya aktiebolaget. I stället skulle dessa förvaltas av statens naturvårdsverk eller på något annat lämpligt sätt varigenom de aktuella älvsträckorna skulle skyddas mot utbyggnad i framtiden.
Liknande synpunkter, dock utan yrkande i saken, redovisas också i motionerna 1990/91:N32 (c) och 1990/91:N45 (v). En motsatt uppfattning kommer till uttryck i motion 1990/91:N34 (m). Där konstateras att också privata kraftbolag äger fallrätter i älvar som riksdagen har givit ett lagstadgat skydd mot utbyggnad. Det ligger därför inget märkligt i, anförs det, att Vattenfalls fallrätter överförs till det nya bolaget.
I lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser, m.m. (naturresurslagen) finns (3kap. 6§) de vattenområden särskilt angivna som inte får byggas ut för kraftproduktion eller vari vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras. Här ingår dels de fyra s.k. huvudälvarna, nämligen Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven, dels 15 andra älvar som helt eller delvis berörs av nämnda förbud.
Bolagiseringen av Vattenfall förändrar sålunda inte förutsättningarna för Vattenfalls naturskyddade fallrätter. Det lagstadgade förbudet mot reglering av berörda vattenområden gäller oavsett om Vattenfall drivs som affärsverk eller aktiebolag. Motionerna 1990/91:N275 (s) och 1990/91:N33 (fp) avstyrks i aktuella delar.
Det nya bolagets upplåning
I samband med att riksdagen år 1988 fastställde nya principer för statsmakternas styrning av Vattenfall beslutades att det tidigare statskapitalet skulle omvandlas till ett statslån (prop. 1987/88:87, NU 1987/88:41). Statskapitalet utgjordes av investeringsmedel som anvisats över statsbudgeten och som inte återbetalts av affärsverket. Statslånet uppgår till 17500 milj.kr. och skall enligt beslutet förräntas enligt statens avkastningsränta och amorteras på 20 år.
Efter omvandlingen till aktiebolag bör Vattenfall enligt regeringen omsätta statslånet på den öppna kreditmarknaden. En omedelbar omsättning skulle emellertid, sägs det i propositionen (s. 171), kunna innebära en finansiell belastning för det nya bolaget. Därför föreslås att statslånet under en övergångsperiod skall förvaltas av riksgäldskontoret.
Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut skall Vattenfalls behov av medel för investeringar och rörelsekapital täckas genom egen finansiering och genom lån från riksgäldskontoret. Efter beslut av riksdagen hösten 1990 (prop. 1990/91:25 bil. 7, 1990/91:NU17) har Vattenfall medgetts en rörlig kredit hos riksgäldskontoret om 2100 milj.kr. Enligt regeringen bör i fortsättningen Vattenfalls långsiktiga upplåning i princip ske på den öppna marknaden. Även i denna fråga anser dock regeringen att övergången skall ske successivt. Det föreslås därför att en ram på 5000 milj.kr. skall fastställas för det nya bolagets upplåning i riksgäldskontoret under perioden 1992--1996. Vid periodens slut skall lånen vara återbetalda.
Regeringens förslag gynnar det nya bolaget på ett olyckligt sätt, anförs det i motion 1990/91:N32 (c). Liksom andra bolag bör Vattenfall tillförsäkra sig erforderligt riskkapital på de villkor som gäller på den allmänna lånemarknaden, anser motionärerna och föreslår ett riksdagsuttalande i saken. Motion 1990/91:N42 (mp), i vilken som redan nämnts förslaget om ombildning av Vattenfall till aktiebolag förkastas, innehåller -- utan ytterligare motivering -- även ett yrkande om att regeringens förslag om låneram i riksgäldskontoret skall avvisas.
Utskottet tillstyrker de nu aktuella förslagen i propositionen. Som där sägs skulle en omedelbar omsättning av statslånet och nu tagna lån i riksgäldskontoret -- totalt nära 20 miljarder kronor -- kunna innebära en finansiell belastning för det nya bolaget. De här berörda motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
Trollhätte kanalverk
Inom Vattenfallkoncernen bildar Trollhätte kanalverk ett eget affärsområde med ansvar för kanaler, slussar och farleder mellan Vänern och Göteborg samt för Säffle kanal. Enligt regeringen bör denna kanalrörelse drivas vidare av det nya bolaget. I propositionen (s. 171) föreslås att Trollhätte kanalverk skall ombildas till ett aktiebolag, som skall vara ett helägt dotterbolag i den nya Vattenfallkoncernen. Kanalbolagets investeringar skall enligt förslaget finansieras i första hand av moderbolaget. Så länge fortsatt drift av kanalrörelsen kräver transportstöd bör, anser regeringen, sådant stöd kunna ges. Det meddelas att regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag om delegering av myndighetsutövande uppgifter till kanalbolaget.
Regeringens förslag möter förståelse i motionerna 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N33 (fp). I båda krävs dock att möjligheten till ett breddat ägande i kanalbolaget skall undersökas. Vidare föreslås i den sistnämnda motionen att sjöfartsverket skall åläggas ansvaret för de myndighetsutövande uppgifterna inom kanalrörelsen. Sjöfartsverket skulle sedan i sin tur kunna delegera till kanalbolaget att hantera olika praktiska frågor. I motionen sägs också att staten måste ha en inlösningsrätt i kanalen gentemot bolaget så att samhällets intressen av effektiva kommunikationer säkras för framtiden.
I motion 1990/91:N38 (c, m, fp) krävs olika åtgärder för att Vänersjöfartens framtid skall säkras. Sålunda skulle det garanteras att rimliga ekonomiska villkor kommer att gälla för Trollhätte kanal även i framtiden. Också Vänerns seglationsstyrelse, som handlägger seglationsfrågorna i Vänern, skulle garanteras rimliga ekonomiska villkor för sin verksamhet. Vidare skulle en slip ställas till förfogande i Vänerområdet.
Enligt det förslag till omstrukturering av Vattenfall som redovisas i motion 1990/91:N42 (mp) skall Trollhätte kanalverk organiseras som ett statligt verk under kommunikationsdepartementet. Motionärerna avstyrker följaktligen regeringens förslag.
Underskott i driften av Trollhätte kanal och i verksamheten hos Vänerns seglationsstyrelse täcks sedan år 1986 av staten genom ett anslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel. Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 8 s.94) föreslagit att för nästa budgetår ca 60 milj.kr. skall anvisas för detta ändamål. Förslaget innebär en minskning med 10 milj.kr. jämfört med vad som har anslagits för innevarande budgetår. Regeringen har vidare i mars 1991 beslutat att en särskild utredare skall tillkallas med uppgift att utreda stödet till Vänersjöfarten.
Riksdagen har nyligen på förslag av trafikutskottet (1990/91:TU16) bifallit nyssnämnda förslag om anslag. Samtidigt avslogs motioner (fp; c; mp) med krav på olika åtgärder för att Vänersjöfarten skulle stärkas. Trafikutskottet erinrade härvid bl.a. om den förestående utredningen i frågan. Motionerna följdes upp i en reservation (c, v, mp).
Näringsutskottet går i det följande inte närmare in på allmänna frågor om Vänersjöfarten utan hänvisar till trafikutskottets behandling. I frågan om Trollhätte kanalverk vill utskottet anföra följande.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att Trollhätte kanalverk skall ombildas till ett aktiebolag med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen. Motion 1990/91:N42 (mp) avstyrks sålunda i nu aktuell del.
Som tidigare nämnts kommer riksdagen senare att få anledning att återkomma till frågan om det nya kanalbolagets myndighetsutövande uppgifter. Något uttalande av riksdagen med anledning av de här berörda yrkandena i motionerna 1990/91:N34 (m), 1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N38 (c, m, fp) är enligt utskottets mening inte påkallat. Dessa avstyrks därför.
Storkraftnätets framtida organisation
I det s.k. storkraftnätet, varav Vattenfall äger merparten, ingår samtliga elledningar i landet över 200 kV. Stamnätet är beteckningen på den del av storkraftnätet som finns söder om Skellefteälven och Umeälven. Ledningarna norr om detta område, det s.k. Norrbottensnätet, drivs enbart av Vattenfall. Utnyttjandet av stamnätet regleras genom stamnätsavtalet, som gäller t.o.m. år 2004. Det svenska storkraftnätet är sammankopplat med de danska, finska och norska stamnäten. Vattenfall förvaltar huvuddelen av samkörningsförbindelserna med utlandet.
Som tidigare har redovisats föreslås i propositionen att Vattenfalls verksamhet med storkraftnätet och utlandsförbindelserna inte skall föras över till det nya aktiebolaget. Enligt regeringen krävs det ytterligare överväganden om hur denna verksamhet bör vara organiserad. Syftet borde vara, heter det, att kraftkonsumenternas ställning skall stärkas genom åtgärder som ökar konkurrensen mellan producenter inom Sverige samt mellan svenska och utländska producenter. Mycket talar, anser regeringen, för att stamnätet bör drivas som en fristående och helstatlig verksamhet. I avvaktan på att stamnätet ges en ny organisation bör Vattenfalls nu aktuella verksamhet tills vidare drivas i affärsverksformen. Den nya permanenta organisationen bör enligt regeringen träda i kraft vid årsskiftet 1992-1993.
Det vore olyckligt, anförs det i motion 1990/91:N34 (m), om storkraftnätet förblev i statlig ägo. På längre sikt finns det en avsevärd risk för att detta skulle leda till ett feldimensionerat stamnät, anser motionärerna. De föreslår att riksdagen nu skall fatta beslut om att storkraftnätet skall ägas och drivas av ett särskilt bolag. Regeringen borde snarast kontakta tänkbara intressenter i en sådant bolag och därefter återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga beslut i frågan. Liknande synpunkter framförs i motion 1990/91:N403 (m). Där sägs att de stora kraftbolagen bör ha betydande ägarintressen i det nya bolaget.
I motion 1990/91:N42 (mp) krävs att högspänningsdistributionen skall sammanföras i ett statligt affärsverk, "statens eltransmissionsverk". Enligt motionärerna bör staten lösa in de ledningar över 200kV som finns i annan ägo än Vattenfalls.
I enlighet med vad som aviseras i propositionen har regeringen i mars 1991 uppdragit åt statens energiverk att utreda stamnätets framtida organisation. Även utlandsförbindelsernas och Norrbottensnätets förhållanden till den nya organisationen skall analyseras. Energiverket skall enligt uppdraget i första hand studera affärsverk resp. statligt aktiebolag som alternativa organisationsformer för verksamheten med stamnätet. I andra hand skall aktiebolag med kraftbolag som huvudägare resp. aktiebolag med spritt ägande studeras. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 1991.
I ett betänkande (1990/91:NU40) om energipolitik, vilket avlämnas kort efter föreliggande betänkande, behandlar utskottet bl.a. frågor om möjligheten till och villkor för transitering av elström på stamnätet. I det följande tar utskottet endast upp den aktuella organisationsfrågan.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta något initiativ i denna fråga, som alltså för närvarande utreds av statens energiverk. Som tidigare redovisats har verket fått i uppdrag att studera flera alternativa organisationsformer. De här berörda motionsyrkandena avstyrks sålunda.
Sektorsansvaret för elkraftsteknisk forskning och utveckling
Vattenfall har genom tidigare beslut av riksdagen (prop. 1986/87:87, NU 1986/87:34) ålagts ett sektorsansvar för elkraftsteknisk forskning och utveckling. Det har inneburit att Vattenfall bl.a. har följt den berörda forskningen och lämnat stöd till utrustning m.m. inom högskolan.
Med hänvisning till ombildningen av Vattenfall till aktiebolag föreslås i propositionen (s. 172) att sektorsansvaret skall överföras till en annan myndighet. Regeringen anser att ansvaret bör övertas av den nya näringspolitiska myndighet som enligt ett annat förslag i propositionen (s. 232) skall inrättas den 1 juli 1991 samtidigt som statens energiverk, statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling (STU) avvecklas.
Från de tre borgerliga partiernas sida har begärts att STU inte skall avvecklas. Den nya myndigheten skulle i stället bildas genom att endast de två övriga aktuella myndigheterna avvecklades. Detta krav följs upp i motion 1990/91:N34 (m). Där yrkar motionärerna på att sektorsansvaret för elkraftsteknisk forskning och utveckling skall överföras till STU.
Frågan om inrättandet av den nya näringspolitiska myndigheten behandlar utskottet i betänkandet (1990/91:NU35) om näringspolitik. Utskottet har tidigare i dag i nämnda betänkande tillstyrkt regeringens förslag om inrättandet av denna myndighet. I en reservation (m, fp, c; res. 62) krävs att STU inte skall läggas ned.
Regeringens förslag att Vattenfalls sektorsansvar för den här berörda forskningen och utvecklingen skall övertas av den nya näringspolitiska myndigheten tillstyrks av utskottet under förutsättning att riksdagen har beslutat att denna myndighet skall inrättas och att STU inte skall vara kvar som självständig myndighet. För det fall riksdagen skulle bifalla nyssnämnda reservation med krav på att STU inte skall avvecklas tillstyrker utskottet yrkandet i motion 1990/91:N34 (m) om att sektorsansvaret skall överföras till STU.
Investeringsplan m.m.
Med hänsyn till förslaget om bolagisering av Vattenfall vid årsskiftet 1991-1992 lämnar regeringen i propositionen (s. 282) förslag till investeringsplan och finansieringsplan för Vattenfallkoncernen endast för år 1991. Investeringsplanen omfattar ca 5000 milj.kr., vilket innebär en minskning med 400milj.kr. jämfört med den plan som Vattenfall har föreslagit. Detta motiveras med att projektet Stallbacka har avbrutits och utgått ur planen samt att projekten Lingome och Brofjorden har senarelagts. Regeringen beräknar att Vattenfalls totala finansieringsbehov år 1991 uppgår till 6845 milj.kr. (på grund av tryckfel har ett annat belopp angivits i propositionen). För att detta behov skall kunna täckas krävs att ramen för lån i riksgäldskontoret under år 1991 vidgas till 5000 milj.kr.
Miljöpartiet kräver i motion 1990/91:N42 att investeringsplanen skall minskas med 1 miljard kronor jämfört med regeringens förslag. Motionärerna åberopar här tidigare behandlade förslag om att delar av Vattenfall skall säljas och menar att det är olämpligt att Vattenfall planerar för investeringar i verksamheter som rör dessa delar. Samma parti har i motion 1989/90:N413 framställt yrkanden med anledning av förslag i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 16) om treårsplan för Vattenfallkoncernen. På förslag av utskottet (1989/90:NU44) beslutade riksdagen våren 1990 att uppskjuta behandlingen av detta förslag till innevarande riksmöte. Regeringen har senare genom en skrivelse (skr. 1990/91:49) återkallat förslaget. I den nyssnämnda motionen krävdes att den då aktuella planen skulle reduceras med hänvisning till motionärernas förslag om att Vattenfalls verksamhet inom olika områden skulle avvecklas.
Utskottet finner inte anledning till någon erinran emot regeringens förslag till investeringsplan och finansieringsplan för Vattenfallkoncernen avseende år 1991. Motionerna 1989/90:N413 (mp) och 1990/91:N42 (mp) avstyrks därför i angivna delar.
Utskottet behandlar här även ett yrkande i motion 1990/91:N34 (m) om regeringens prövning av projektet Brofjorden. Därvid borde regeringen, anser motionärerna, undersöka huruvida ett fullföljande av detta projekt är förenligt med riksdagens uttalande år 1988 (JoU 1987/88:23 s. 83) om att utsläppen av koldioxid inte borde ökas utöver den nivå som då gällde.
Vid Brofjorden planerar Vattenfall att uppföra en kraftverksanläggning baserad på förgasning av restoljor från raffinaderiet i Lysekil (Scanraff). En bärande idé för projektet är att den restolja som nu exporteras för förbränning utomlands skall kunna tas om hand på ett mer miljövänligt sätt i Sverige. Anläggningen planeras för en effekt av 350 MW och en första del av anläggningen beräknas nu kunna tas i drift år 1996.
En ansökan från Vattenfall om tillstånd enligt naturresurslagen att få uppföra anläggningen prövas för närvarande av regeringen. Sådant tillstånd får enligt lagen (4kap. 3§) lämnas om hinder inte möter på grund av inledande bestämmelser i lagen angående hushållning med mark och vattenområden eller med hänsyn till "andra allmänna planeringssynpunkter". Det framgår av motiveringen till lagen (prop. 1985/86:3 s.192) att miljöskyddsaspekterna intar en framträdande plats bland de intressen som regeringen skall beakta. Yttrande i frågan skall normalt inhämtas från bl.a. koncessionsnämnden för miljöskydd.
Koncessionsnämnden har i sitt yttrande, avlämnat i juli 1990, avstyrkt Vattenfalls ansökan om lokaliseringstillstånd för Brofjordenprojektet. Nämndens avstyrkande görs bl.a. med hänvisning till riksdagens uttalande om koldioxidutsläppen.
I underlaget för regeringens ställningstagande till Vattenfalls ansökan ingår sålunda den fråga som har tagits upp i motion 1990/91:N34 (m). Det ankommer inte på riksdagen att fatta beslut i enskilda lokaliseringsärenden. Det aktuella yrkandet i motionen avstyrks med det sagda.
I anslutning till förslaget i propositionen om Vattenfalls investeringar föreslås riksdagen lämna vissa bemyndiganden. Regeringen hemställer bl.a. att den under år 1991 får besluta inom en viss ram i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom Vattenfalls verksamhetsområde. Liksom för det nu löpande budgetåret föreslås ramen bli 75 milj.kr. Utskottet tillstyrker förslaget.
Vidare föreslås riksdagen godkänna att regeringen tecknar borgen intill sammanlagt 15637milj.kr. för lån till bolag i vilka Vattenfall förvaltar statens aktier. Därav beräknas 750milj.kr. för lån till eldistributionsföretag. Förslaget innebär en vidgning av ramen med 2 miljarder kronor i förhållande till den ram som har gällt sedan år 1989.
I motion 1990/91:N42 (mp) anförs, dock utan yrkande, att ramen bör reduceras med 1 miljard kronor jämfört med regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Enligt ett ytterligare förslag i propositionen (s. 170) skall staten fortsätta att ansvara för nu nämnda borgensåtaganden även efter det att Vattenfall har ombildats till aktiebolag. Därigenom, sägs det i propositionen (s. 170), uppkommer inget behov av omförhandling av borgensförbindelserna med åtföljande risk för räntehöjningar och skadestånd. Om borgensåtagandena skulle behöva infrias efter bolagiseringen skall staten ha rätt att kräva det nya bolaget på ersättning. Regeringen föreslår att ett formellt anslag om 1000 kr. skall föras upp på statsbudgeten för att de eventuella förluster som staten kan drabbas av genom nu berörda åtaganden skall kunna täckas.
Även de nu aktuella förslagen i propositionen tillstyrks av utskottet.
Domänverket
Ombildning till aktiebolag
Domänverket ombildades år 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta statens skogs- och jordbruksmark. Efter hand övergick emellertid verkets myndighetsuppgifter till andra verk och organisationer, och sedan 1960-talet har den affärsdrivande verksamheten varit den helt dominerande.
Domänkoncernen bedriver i första hand skogsbruk och vidareförädling av skogsprodukter. Härutöver förvaltas ett betydande fastighetsinnehav. Koncernen driver även turistanläggningar och utför konsultuppdrag m.m. Flertalet dotterbolag är samlade i holdingbolaget Domänföretagen AB. Domänverket äger vidare 25% av aktierna i AB Statens Skogsindustrier.
Regeringen redovisar i propositionen (s.177) olika skäl till förslaget om ombildning av domänverket till aktiebolag: Domänverket bör ges den organisationsform som är mest lämpad på den helt konkurrensutsatta marknad det arbetar på; verket bör ges ökad ekonomisk handlingsfrihet för att en förbättrad avkastning skall kunna möjliggöras; verket bör ges en enhetlig associationsform för att verksamheten internt inom koncernen skall kunna struktureras på ett bättre sätt; verket bör övergå i bolagsform så att den statliga förmögenhetsförvaltningen skall kunna effektiviseras. Regeringen bedömer att ombildningen till aktiebolag kan ske i anslutning till årsskiftet 1991-1992. Dock krävs att flera olika frågor kring ombildningen får sin lösning innan den kan genomföras. Riksdagen föreslås nu godkänna att verksamheten vid domänverket överförs till ett aktiebolag. Regeringen avser att senare, före genomförandet av bolagiseringen, återkomma till riksdagen med förslag i olika detaljfrågor.
Regeringens förslag avstyrks i motion 1990/91:N45 (v). De statliga affärsverken har av tradition tagit på sig vissa angelägna uppgifter av bl.a. regionalpolitisk och försvarspolitisk natur, anför motionärerna. De anser det vara viktigt att dessa åtaganden fortsätter.
Liksom tidigare affärsverket skall det nya aktiebolaget, sägs det i propositionen (s.180), sträva efter en geografisk spridning av sin verksamhet och lokalisera arbetstillfällen över landet. Enligt regeringen är avsikten vidare att bolagiseringen av domänverket inte skall medföra att de intressen som är kopplade till domänverkets fastighetsinnehav skall trädas för när. Utskottet tar i ett följande avsnitt (s.26) upp frågor om domänreservaten m.m.
Utskottet instämmer i förslaget i propositionen och tillstyrker sålunda att verksamheten vid domänverket överförs till ett aktiebolag. Den nu angivna delen av motion 1990/91:N45 (v) avstyrks därmed.
Försäljning av fast egendom
Det konstateras i propositionen (s. 181) att domänverkets markinnehav är bokfört till ett värde långt under marknadsvärdet. Av statsfinansiella skäl, som närmare har utvecklats i en skrivelse (skr. 1990/91:50) till riksdagen hösten 1990, anser regeringen att denna dolda tillgång till viss del skall frigöras och inlevereras till staten. Enligt regeringens bedömning bör domänverkets tillgångar skrivas upp med 3000 milj.kr. Verket bör vidare till staten under budgetåret 1991/92 göra en extra inbetalning -- utöver den ordinarie -- med 1450 milj.kr.
Det ankommer på regeringen att besluta i nu nämnda frågor. För att domänverket skall ges möjlighet att tillgodose kravet på extra inbetalning av medel till staten föreslås riksdagen emellertid bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 besluta om försäljning inom en viss ram av fast egendom under domänverkets förvaltning. Denna försäljning krävs också, menar regeringen, för att domänverkets likviditet skall kunna förstärkas inför ombildningen till aktiebolag. Enligt förslaget skall ramen för försäljningarna fastställas till 950 milj.kr. Inriktningen är att de skall kunna avse mindre skogsfastigheter och jordbruksmark. Det betonas i propositionen att det begärda bemyndigandet är av engångskaraktär och bara avser budgetåret 1991/92.
Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år avslagit motioner med krav på utförsäljning av domänverkets mark. Sådana motioner (m; c) avslogs senast hösten 1990 på förslag av utskottet. Domänverket borde dock, anförde utskottet (1990/91:NU19 s. 5), även i fortsättningen kunna medverka till att förstärka enskilda fastigheter genom försäljning av mark eller genom markbyten. Motionerna fick stöd i en reservation (m, fp, c). En utförsäljning av delar av domänverkets mark förordades också i en annan reservation (mp); i denna krävdes emellertid att marken skulle säljas till personer som åtar sig att bebo och bruka fastigheterna.
Också under allmänna motionstiden i år har liknande motioner framställts. Ytterligare motioner i frågan har väckts med anledning av det nu aktuella förslaget i propositionen.
I motion 1990/91:N218 (m, fp, c) krävs att delar av domänverkets markinnehav skall säljas, i första hand till aktiva jord- och skogsbrukare i berörda områden. Dock borde även ASSI och Domänföretagen AB tillföras delar av verkets skogsmarker innan dessa bolag säljs i enlighet med motionärernas förslag.
Liknande krav framförs i motion 1990/91:N34 (m). I motion 1990/91:N326 (m) anförs att utförsäljning bör ske inte bara av domänverkets skogsmarksinnehav utan också av kommunernas och kyrkans innehav.
I motion 1990/91:N33 (fp) efterlyses vissa riktlinjer för den av regeringen föreslagna försäljningen av egendom under domänverkets förvaltning. Sålunda borde gälla att verkets mark skall säljas till i första hand jord- och skogsbrukare i aktuella områden. Vid försäljningen bör enligt motionärerna konkurrenssituationen på virkesmarknaden beaktas. De menar vidare att försäljningen inte bör begränsas till den av regeringen angivna ramen, 950 milj.kr.
Även i motion 1990/91:N32 (c) begärs att den aktuella försäljningen av mark skall ske till aktiva jord- och skogsbrukare. Där krävs vidare att juridiska personer inte skall tillåtas köpa mark. Ytterligare yrkanden med krav på utförsäljning av domänverkets mark för att enskilda jord- och skogsbruk skall kunna stärkas framförs i motionerna 1990/91:N222 (c), 1990/91:N252 (c) och 1990/91:N274 (c). I den första sägs att utförsäljningen bör påbörjas i Örebro län, och i de båda andra anförs att också skogsmark ägd av statliga bolag och kyrkan bör säljas ut till enskilda brukare.
Riksdagen bör enligt yrkanden i motionerna 1990/91:N28 (v) och 1990/91:N45 (v) avslå det nu aktuella förslaget i propositionen. I den sistnämnda motionen hänvisas till riksdagens här tidigare nämnda avståndstagande hösten 1990 från krav på utförsäljning av domänverkets mark.
Också i motion 1990/91:N42 (mp) avvisas regeringens förslag. Motionärerna vill dock att delar av domänverkets mark skall säljas till personer som åtar sig att bebo och bruka fastigheterna. Ett yrkande av samma innebörd finns i motion 1990/91:N316 (mp). Där anförs att också den jord- och skogsmark som förvaltas av universiteten och kyrkan bör säljas till sådana personer.
Enligt förordningen (1971:727) om försäljning av staten tillhörig fast egendom, m.m. -- den s.k. försäljningsförordningen -- får domänverket självt besluta om försäljning av fast egendom om värdet på egendomen ej överstiger 1 milj.kr. Om värdet ligger mellan 1 milj.kr. och 5 milj.kr. måste försäljningen underställas regeringens prövning. För försäljningar därutöver krävs beslut av riksdagen. Domänverkets möjligheter att besluta om försäljning av egendom upp till ett belopp av 1 milj.kr. gäller emellertid inte beträffande viss angiven mark i renbetesområdet.
I detta sammanhang är även vissa bestämmelser i rennäringslagen (1971:437) av intresse. Enligt lagen (3 §) får renskötsel bedrivas under hela året bl.a. i Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker dels ovanför odlingsgränsen, dels nedanför denna gräns på mark som tillhör staten och på renbetesland, dock i båda fallen endast där skogsrenskötsel av ålder bedrivs under våren, sommaren och hösten (se 1990/91:JoU22 s.53). Bland de tilltänkta försäljningsobjekten i den nu föreslagna utförsäljningen av egendom ingår enligt uppgift från domänverket objekt som ligger dels ovanför odlingsgränsen, dels på lappmarker nedanför denna gräns.
Som tidigare nämnts avser regeringen att återkomma till riksdagen under hösten 1991 med förslag i olika frågor som rör domänverkets övergång till aktiebolag. Enligt uppgift från industridepartementet gäller en av dessa frågor rätten till renskötsel på mark som nu förvaltas av domänverket.
Med hänsyn till den förestående bolagiseringen och till det höjda avkastningskravet anser utskottet att domänverket bör ges möjlighet att förstärka inkomsterna och likviditeten. Utskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen om att regeringen skall bemyndigas att besluta om försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning inom en ram av 950 milj.kr.
Enligt utskottets mening får emellertid de aktuella försäljningarna inte leda till att rätten till renskötsel på mark som nu förvaltas av domänverket försämras. Om detta inte går att tillgodose genom avtal bör försäljningarna inte genomföras i avvaktan på att riksdagen under hösten 1991, som redovisats i det föregående, får anledning att pröva saken. Till frågor om domänverkets naturskyddade områden återkommer utskottet i det följande.
I enlighet med vad som sägs i propositionen och i linje med vad som anförs i flera motioner bör försäljningarna kunna avse mindre skogsskiften och mindre arealer jordbruksmark. Något initiativ av riksdagen härvidlag är enligt utskottets mening inte påkallat.
Det föreslagna bemyndigandet gäller alltså inom en ram av 950 milj.kr. och endast för försäljningar under budgetåret 1991/92. Utskottet avvisar förslagen i olika motioner om att försäljningar utöver dessa begränsningar skall få genomföras. Liksom hittills bör dock domänverket kunna medverka till att enskilda fastigheter förstärks genom försäljning av mark eller genom markbyten.
Med den kompletterande anvisning utskottet har angivit i det föregående tillstyrks sålunda det nu aktuella förslaget i propositionen. Samtliga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.
Domänreservaten m.m.
Domänverkets totala markinnehav uppgår till ca 10 miljoner hektar. En del av denna mark har undantagits från normalt skogsbruk, t.ex. för att unik natur skall skyddas. Sådana s.k. domänreservat finns på fler än 700 platser i landet. Sammantaget har på detta sätt 1,4 miljoner hektar mark skyddats. Häri ingår bl.a. en stor del av fjällskogen i mellersta och norra Norrland.
Under miljödepartementets huvudtitel anvisas medel till anslaget Investeringar inom miljöområdet. Från detta anslag betalas kostnaderna för statens förvärv av värdefulla naturområden. De objekt som förvärvas redovisas under naturvårdsfonden, vilken förvaltas av statens naturvårdsverk. Regeringen har i proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö föreslagit (s.484) att 128 milj.kr. skall anvisas till nämnda anslag för budgetåret 1991/92. Detta förslag behandlas av jordbruksutskottet (1990/91:JoU30).
I sju motioner har frågan om skyddet för de värdefulla naturområden som nu förvaltas av domänverket tagits upp. I tre av motionerna, 1990/91:N33 (fp), 1990/91:N56 (c) och 1990/91:N54 (v), begärs att marken skall överföras till naturvårdsfonden. En översyn i frågan krävs i motion 1990/91:N275 (s). Det är viktigt, anförs det i motion 1990/91:N34 (m), att skyddet för den värdefulla marken inte försämras. Enligt motionärerna bör domänverket även efter en övergång till aktiebolag kunna åläggas att svara för skydd och drift av berörda områden. Frågan om skyddet för de fjällnära skogarna och domänreservaten måste, sägs det i motion 1990/91:N45 (v), få en tillfredsställande lösning även om verksamheten vid domänverket överförs till ett aktiebolag. Som tidigare redovisats avvisas i denna motion regeringens förslag om bolagisering av domänverket. I motion 1990/91:N42 (mp), slutligen, kritiseras regeringen för att den nu aktuella aspekten inte har diskuterats i propositionen.
Riksdagen har tidigare vid flera tillfällen avslagit motioner med krav på att domänverket utan ersättning skall överföra mark av stort naturvårdsvärde till naturvårdsfonden. Senast våren 1990 avslogs sådana motioner (fp; c) på förslag av jordbruksutskottet (1989/90:JoU15 s.29), som därvid uttalade att mark tillhörande domänverket borde värderas på samma sätt som annan mark som överförs till naturvårdsfonden. Motionerna fick stöd i en reservation (fp, c, mp).
Industriminister Rune Molin redovisade nyligen i riksdagen (RD 1990/91:100) i ett svar på en fråga (1990/91:556) av Åsa Domeij (mp) att han hade inhämtat att domänverket inte avsåg att sälja mark som ligger inom befintliga eller planerade reservat utan att först ha samrått med de naturvårdande myndigheterna. Han utgick därför ifrån att domänverkets aktuella försäljningar inte skulle orsaka konflikter med naturvårdsintressena.
Det framgår av propositionen (s.181) att frågan om hur domänreservaten bör förvaltas framöver tillhör dem som regeringen avser att återkomma till riksdagen i under hösten 1991.
Utskottet instämmer i vad som anförs i här behandlade motioner om vikten av att den mark av stort naturvårdsvärde som nu handhas av domänverket får ett starkt naturskydd i fortsättningen. Enligt utskottets mening bör regeringen pröva det förslag om överföring av marken till naturvårdsfonden som har framförts i motionerna 1990/91:N33 (fp), 1990/91:N56 (c) och 1990/91:N54 (v). Utskottet utesluter emellertid inte att det också finns andra lösningar för hur detta skydd skall kunna upprätthållas på ett betryggande sätt. Regeringen bör alltså pröva frågan och därefter återkomma till riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena anmodar regeringen härtill.
Domänverkets upplåning
Riksdagen har under hösten 1990 beslutat att de statliga affärsverken skall ges ökade friheter i fråga om upplåning av medel och placering av överskottslikviditet (prop. 1990/91:29, 1990/91:FiU4). Domänverket får för närvarande utnyttja en rörlig kredit om 600 milj.kr. hos riksgäldskontoret.
Med hänsyn till bolagiseringen och den extra inbetalningen av medel till statskassan föreslås i propositionen (s.182) -- vid sidan av förslaget om försäljning av fast egendom -- att domänverket under budgetåret 1991/92 fritt skall få uppta lån inom en viss ram. Enligt regeringen bör ramen fastställas till 2 miljarder kronor. Eventuell överskottslikviditet skall fritt få placeras räntebärande men till låg risk. Vid upplåning skall domänverket dock alltid inhämta anbud från riksgäldskontoret.
Regeringens förslag avvisas utan närmare motivering i motion 1990/91:N42 (mp).
Utskottet tillstyrker det nu aktuella förslaget i propositionen. Den angivna delen av motion 1990/91:N42 (mp) avstyrks sålunda.
AB Göta kanalbolag
Förvaltningen av statens aktier i AB Göta kanalbolag överfördes år 1984 till domänverket. Samma år godkände riksdagen förslag från regeringen om upprustning av Göta kanal under perioden 1985/86--1994/95. Fram t.o.m. budgetåret 1989/90 har upprustningen finansierats med medel från domänverket, vilka har avräknats mot statens avkastningskrav. För perioden 1990/91--1994/95 har kostnaderna för upprustningen beräknats till 15,6 milj.kr. per år. Riksdagen beslutade våren 1990 om ett anslag av detta belopp för finansieringen av kostnaderna under innevarande budgetår (prop. 1989/90:100 bil. 14, 1989/90:NU28). I en reservation (m, fp, c) föreslogs att domänverket skulle svara för erforderliga medel. Med hänvisning till statsfinansiella skäl har regeringen i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 14) inte framlagt något förslag om anslag för nästa budgetår. Domänverket har mot denna bakgrund i en skrivelse till regeringen i februari 1991 begärt att verkets inleverans av medel till statskassan skall minskas i motsvarande grad. Framställningen bereds för närvarande inom regeringskansliet.
I motion 1990/91:N42 (mp) ifrågasätts om domänverket är den lämpligaste huvudmannen för AB Göta kanalbolag. Kanalen bör enligt motionärerna handhas av en självständig stiftelse med företrädare för de intressen som är särskilt knutna till kanalen och dess verksamhet. Regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag därom.
På utskottets anmodan (1989/90:NU28 s.7) avslogs våren 1990 en liknande motion (mp). Enligt utskottets mening skulle en överföring av verksamheten till en stiftelse inte skapa förutsättningar för att verksamheten kunde bedrivas mer effektivt. Motionen följdes upp i en reservation (mp).
Industriminister Rune Molin har nyligen i riksdagen (RD 1990/91:108) besvarat en fråga (1990/91:571) av Sonia Karlsson (s) om Göta kanal. Han framhöll därvid att frågor om Göta kanalbolaget kommer att behandlas i samband med förberedelserna inför domänverkets bolagisering och erinrade om att förslag med anledning av bolagiseringen kommer att föreläggas riksdagen under hösten 1991.
I avvaktan på den aviserade propositionen avstyrker utskottet det nu berörda motionsyrkandet.
Domänverkets virkesleveranser
I motion 1990/91:N45 (v) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen om domänverkets virkesleveranser. Motionärerna anser att domänverket, oavsett om verksamheten överförs till ett aktiebolag eller ej, skall fullfölja sina åtaganden om leveranser av virke till de mindre sågverken i Norrlands inland.
Det anförs i propositionen, som redan nämnts, att det nya aktiebolaget liksom affärsverket bör sträva efter en geografisk spridning av sin verksamhet och lokalisera arbetstillfällen över landet.
Utskottet förutsätter att domänverket även efter en övergång till aktiebolag tar ett regionalpolitiskt ansvar i sin verksamhet och fullföljer sina åtaganden om virkesleveranser. Med det sagda avstyrks den nu angivna delen av motion 1990/91:N45 (v).
Instruktionen för domänverket
En ändring i instruktionen för domänverket krävs i motion 1990/91:N313 (mp). Enligt gällande förordning (1988:366) med instruktion för domänverket är målet för verksamheten att på lång sikt bästa möjliga ekonomiska utbyte skall åtstadkommas och att därvid ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat skall presteras. Principen att verksamheten skall vara företagsekonomiskt lönsam borde emellertid, anser motionärerna, ersättas med krav på att domänverket bedriver skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och med inriktning på flerbruk. Vidare borde verket ges direktiv att inte anlägga vägar eller avverka skog i fjällnära skogsområden. Verksamheten borde inriktas på att skogarna skall vårdas så att allmänhetens möjligheter till ett rikt friluftsliv främjas.
Liknande motioner (mp) har behandlats vid andra tillfällen, senast våren 1990. Därvid erinrade utskottet (1989/90:NU35 s. 24) om att domänverket, i likhet med övriga ägare av skogsmark, enligt skogsvårdslagen (1979:429) skall sköta skogen så att hänsyn tas till naturvårdens intressen och till andra allmänna intressen såsom friluftsliv och rekreation. Utskottet fann inget skäl till en förändring av riktlinjerna för domänverkets verksamhet och avstyrkte motionen. Denna fick stöd i en reservation (mp). Riksdagen följde utskottets förslag.
Liksom domänverket skall det nya aktiebolaget i enlighet med skogsvårdslagens bestämmelser sköta skogen så att hänsyn tas till naturvårdens intressen m.m. Med hänvisning härtill avstyrks det nu aktuella motionsyrkandet.
Domänverkets förvaltning av kronoholmarna
Med de s.k. kronoholmarna avses statliga holmar och skär som varken hör under något hemman eller innehas under särskilda villkor. Till kronoholmarna räknas också vissa andra öar som tillhör eller får anses tillhöra staten. År 1986 beslutade riksdagen om riktlinjer för kronoholmarnas framtida disposition (prop. 1985/86:110, FiU 1985/86:32). Enligt beslutet skall kronoholmarna förvaltas rationellt och upplåtas på marknadsmässiga villkor. Genom beslutet övertog domänverket förvaltningen av vissa kronoholmar.
I motion 1990/91:N287 (m) föreslås riksdagen i ett uttalande anmoda regeringen att tillse att domänverkets förvaltning inte leder till försämrade ekonomiska villkor för de boende på kronoholmarna. Motionären berör särskilt en av dessa holmar, nämligen Käringön vid Bohusläns kust. Domänverket har, påpekas det, förutskickat att de boende på ön i fortsättningen kommer att få betala ett marknadsmässigt fastställt arrende för den tomtmark som de tidigare utnyttjat utan kostnad.
Ett antal husägare på Käringön har i september 1990 stämt domänverket inför Stenungsunds tingsrätt. I stämningsansökan yrkas att tingsrätten skall fastställa att husägarna har ständig besittningsrätt till marken på Käringön utan skyldighet att erlägga någon betalning därför till staten. Domstolsbehandlingen pågår ännu.
Senare under hösten 1990 avslog riksdagen på förslag av utskottet (1990/91:NU12 s. 12) en motion (m) av liknande innebörd som den nu aktuella. Utskottet ansåg att riksdagen i avvaktan på utgången av nämnda domstolsbehandling inte borde ta något initiativ i ärendet. Motionen avstyrktes även i en reservation (m). Där förutsattes emellertid att domänverket innan den rättsliga prövningen hade avslutats inte skulle företa någon förvaltningsåtgärd som skulle kunna försvåra för de permanentboende att bo kvar på kronoholmarna.
Utskottet hänvisar återigen till den aktuella domstolsbehandlingen, som alltså fortfarande pågår, och avstyrker motionen.
Övriga affärsverk
Förutom förslagen om bolagisering av Vattenfall och domänverket redovisas i propositionen vissa överväganden beträffande de övriga statliga affärsverken, vilka alla är inordnade under kommunikationsdepartementet och vilkas riksdagsärenden handläggs av trafikutskottet. Inom kommunikationsdepartementet pågår en översyn av dessa affärsverk. Det fortsatta översynsarbetet bör enligt regeringen inriktas på att i första hand de affärsverk som arbetar i konkurrens skall omvandlas till aktiebolag. Samtidigt krävs det, anförs det i propositionen (s. 134), särskilda åtgärder för att verkens nuvarande sociala, regionalpolitiska, försvarspolitiska och konsumentpolitiska åtaganden skall kunna säkerställas vid en bolagisering. Som redovisats i det föregående framläggs i propositionen förslag bl.a. om att televerket skall ges en ny associationsform och att förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skall ses över. Dessa förslag jämte motioner behandlar trafikutskottet i betänkanden om telekommunikationer (1990/91:TU28) resp. postväsende (1990/91:TU29).
Även till näringsutskottet har hänvisats motionsyrkanden som huvudsakligen är inriktade på de nu aktuella affärsverken och det fortsatta översynsarbete som pågår kring dessa.
Det krävs ytterligare utredning av förutsättningarna för ombildning av statliga affärsverk till aktiebolag, anförs det i motion 1990/91:N36 (s). Det är nödvändigt, anser motionärerna, att det klargörs om regionalpolitiska strävanden kommer att ingå i riktlinjerna för den fortsatta verksamheten. I motion 1990/91:N32 (c) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande om statens ansvar för de s.k. naturliga monopolen. Staten bör enligt motionärerna ansvara för att det upprätthålls en likvärdig standard över hela landet beträffande telenätet, järnvägsnätet, vägnätet och -- det här tidigare behandlade -- storkraftnätet. I motion 1990/91:N39 (v) framställs tre yrkanden i saken. Det första går ut på att postverket och televerket skall gå i spetsen för att en ny och demokratisk arbetsorganisation etableras inom den offenliga sektorn. Enligt det andra yrkandet skulle affärsverkens konkurrenter åläggas att ta samma sociala och regionalpolitiska hänsyn som affärsverken gör. Det fortsatta översynsarbetet kring de berörda affärsverken borde, enligt det tredje yrkandet, inriktas på att verken inte skall ombildas till aktiebolag. En naturlig följd av bolagiseringen av statliga affärsverk blir, sägs det i motion 1990/91:N42 (mp), att statens service i glesbygder och gentemot svagare grupper kommer att försvåras. Genom en bolagisering försvagas även den demokratiska kontrollen över statens egendom, anför motionärerna. De kritiserar vidare regeringen för att den i anslutning till förslagen om de statliga affärsverken inte har tagit upp frågan om de anställdas möjligheter till inflytande i ekonomiska frågor (ekonomisk demokrati). Har regeringen skrinlagt sina mål därvidlag? frågar motionärerna.
Utskottet har i det föregående behandlat regeringens förslag om bolagisering av Vattenfall och domänverket jämte motioner. Förslag i propositionen och motioner kring de övriga statliga affärsverken handläggs som redan nämnts av trafikutskottet. Med hänvisning härtill föreslår näringsutskottet att riksdagen lämnar de nu aktuella motionsyrkandena utan åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande statligt företagande att riksdagen avslår motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motionerna 1990/91:N219 och 1990/91:N262 och motion 1990/91:N317 yrkande 2, res. 1 (m, fp, c) res. 2 (v) res. 3 (mp)
2. beträffande principer vid försäljning av statliga företag, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:N372 yrkandena 4 och 5, res. 4 (m, fp, c) - motiv. res. 5 (mp)
3. beträffande de statliga företagen i Norrbottens län, m.m. att riksdagen avslår motion 1990/91:N211, motion 1990/91:N276 yrkandena 2 och 4, motion 1990/91:N352 yrkandena 3 och 4, båda i ifrågavarande del, och motion 1990/91:N376, res. 6 (m, fp, c) - motiv., villk. 1 res. 7 (v) res. 8 (mp)
4. beträffande V&S Vin & Sprit AB och Systembolaget AB att riksdagen avslår motion 1990/91:N221,
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 momenten 39, 40 och 57 och med avslag på motion 1990/91:N32 yrkandena 8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion 1990/91:N34 yrkandena 4--6, motion 1990/91:N42 yrkandena 10, 11, 25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 och motion 1990/91:N404
dels godkänner att verksamheten vid statens vattenfallsverk med undantag för storkraftnät och samkörningsförbindelser med utlandet överförs till ett aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992, dels godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från statens vattenfallsverk till det nya aktiebolaget som anges i propositionen, dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer som anges i propositionen,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om hörande av riksdagen, res. 9 (fp, c) res. 10 (m) res. 11 (v) res. 12 (mp)
6. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar att riksdagen avslår motion 1990/91:N33 yrkande 4 och motion 1990/91:N275 i ifrågavarande del, res. 13 (fp, c, v) res. 14 (mp)
7. beträffande det nya bolagets upplåning att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 momenten 42 och 43 och med avslag på motion 1990/91:N32 yrkande 11 och motion 1990/91:N42 yrkande 27
dels godkänner att statens vattenfallsverks statslån förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångsperiod i enlighet med vad som anges i propositionen, dels godkänner en låneram om 5000000000 kr. för det nya aktiebolagets upplåning i riksgäldskontoret under perioden 1992--1996, res. 15 (m, fp, c) res. 16 (v, mp) - villk. 11 eller 12
8. beträffande Trollhätte kanalverk att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 44 och med avslag på motion 1990/91:N33 yrkande 5, motion 1990/91:N34 yrkande 8, motion 1990/91:N38 och motion 1990/91:N42 yrkandena 10 och 28, det förstnämnda i ifrågavarande del, godkänner att Trollhätte kanalverk ombildas till ett aktiebolag med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen i enlighet med vad som anges i propositionen, res. 17 (m, fp, c) res. 18 (mp)
9. beträffande storkraftnätets framtida organisation att riksdagen avslår motion 1990/91:N34 yrkande 3, motion 1990/91:N42 yrkande 10 i ifrågavarande del och motion 1990/91:N403 yrkande 12, res. 19 (m, fp) res. 20 (mp)
10. beträffande sektorsansvaret för elkraftsteknisk forskning och utveckling att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment 45 och motion 1990/91:N34 yrkande 9 godkänner att statens vattenfallsverks sektorsansvar för elkraftsteknisk forskning och utveckling överförs till annan myndighet i enlighet med vad utskottet anfört,
11. beträffande investeringsplan och finansieringsplan för statens vattenfallsverk att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1989/90:N413 yrkandena 4 och 5 och motion 1990/91:N42 yrkande 39 godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan samt finansieringsplan för Vattenfallkoncernen i enlighet med vad som anges i propositionen, res. 21 (mp)
12. beträffande regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden att riksdagen avslår motion 1990/91:N34 yrkande 7, res. 22 (m) - motiv. res. 23 (mp) - motiv.
13. beträffande vissa förvärvsfrågor inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att under år 1991 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde inom en ram av 75000000 kr.,
14. beträffande bemyndigande avseende statens vattenfallsverk att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 15637000000kr., varav högst 750000000 kr. för lån till eldistributionsföretag, res. 24 (mp)
15. beträffande statens vattenfallsverks borgensförbindelser att riksdagen a) med bifall till proposition 1990/91:87 moment 41 godkänner att staten fortsätter att ansvara för statens vattenfallsverks borgensförbindelser intill sammanlagt 15637000000 kr., b) med bifall till proposition 1990/91:87 punkt H 12 till Täckande av eventuella förluster i anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr., res. 25 (v, mp) - villk. 11 eller 12
16. beträffande ombildning av domänverket till aktiebolag att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 46 och med avslag på motion 1990/91:N45 yrkande 6 i ifrågavarande del godkänner att verksamheten vid domänverket överförs till ett av staten ägt aktiebolag enligt de principer som anges i propositionen, res. 26 (v) res. 27 (mp)
17. beträffande försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment 58 och med avslag på motion 1990/91:N28 yrkande 5, motion 1990/91:N32 yrkandena 12 och 13, motion 1990/91:N33 yrkande 6, motion 1990/91:N34 yrkande 10, motion 1990/91:N42 yrkandena 12 och 32, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkande 10, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motionerna 1990/91:N274 och 1990/91:N316 och motion 1990/91:N326 yrkande 2 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under domänverkets förvaltning inom en ram av 950000000 kr. i enlighet med vad utskottet anfört, res. 28 (m, fp, c) res. 29 (v) res. 30 (mp)
18. beträffande domänreservaten m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N33 yrkande 7, motion 1990/91:N34 yrkande 11, motion 1990/91:N42 yrkande 12 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkande 11, motion 1990/91:N54, motion 1990/91:N56 yrkande 5 och motion 1990/91:N275 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande domänverkets upplåning att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 47 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkande 29 godkänner att domänverket medges rätt att under budgetåret 1991/92 inom en ram av 2 000 000 000 kr. fritt låna upp medel för sin verksamhet och fritt placera eventuell överskottslikviditet i enlighet med vad som anges i propositionen, res. 31 (v, mp) - villk. 26 eller 27
20. beträffande AB Göta kanalbolag att riksdagen avslår motion 1990/91:N42 yrkande 13, res. 32 (mp)
21. beträffande domänverkets virkesleveranser att riksdagen avslår motion 1990/91:N45 yrkande 12, res. 33 (v, mp)
22. beträffande instruktionen för domänverket att riksdagen avslår motion 1990/91:N313 yrkande 2, res. 34 (mp)
23. beträffande domänverkets förvaltning av kronoholmarna att riksdagen avslår motion 1990/91:N287, res. 35 (m) - motiv.
24. beträffande övriga affärsverk att riksdagen avslår motion 1990/91:N32 yrkande 7, motion 1990/91:N36 yrkande 1, motion 1990/91:N39 och motion 1990/91:N42 yrkandena 6 och 7. res. 36 (mp)
Stockholm den 16 maj 1991
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp) (mom. 6--11, 13--24), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m) (mom. 1--4, 6--11, 13--22), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s) (mom. 5, 12), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m) (mom. 1--4, 6--11, 13--24), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp) (mom. 5, 12), Leif Marklund (s), Karin Falkmer (m) (mom. 5, 12, 23, 24), Isa Halvarsson (fp) (mom. 5, 12), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s) (mom. 1--4, 6--11, 13--24), Lars Ahlström (m) (mom. 5, 12), Christina Raud (s) och Krister Skånberg (mp) (mom. 1--4, 6--11, 13--24).
Reservationer
1. Statligt företagande (mom.1)
Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Utskottet står" och slutar med "statlig affärspolicy" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de krav på en privatisering av statliga företag som framförs i motionerna 1990/91:N218 (m, fp, c), 1990/91:N219 (c) och 1990/91:N262 (c). Genom en sådan åtgärd skulle verksamheterna komma att utsättas för marknadsmässig konkurrens, vilket kan väntas leda till effektiviseringar och bättre anpassning till konsumenternas behov. Ett spritt enskilt ägande och en fri konkurrens är, menar utskottet, grundstenar i en vital ekonomisk politik. Det mål som har angetts i motion 1990/91:N218 (m, fp, c), att staten genom privatiseringarna skall tillföras intäkter om ca 10 miljarder kronor per år, ter sig fullt realistiskt. Metoderna för försäljning och valet av försäljningsobjekt kräver emellertid noggranna överväganden.
Regeringen bör, anser utskottet, utarbeta ett förslag till plan för försäljning av statliga företag enligt de riktlinjer som anges i den sistnämnda motionen. Försäljningen bör ske i sådana former att en ökad spridning av aktieägandet främjas. Med hänsyn till vikten av att varje enskild affär ger bästa möjliga ekonomiska resultat för staten bör försäljningen kunna anpassas till rådande marknadsläge. Det synes därför ändamålsenligt att regeringen begär riksdagens bemyndigande att beträffande ett antal angivna företag genomföra försäljningar av en viss omfattning. Det får sedan ankomma på regeringen att vid lämplig tidpunkt besluta om genomförandet av försäljningarna inom ramen för riksdagens bemyndigande.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Med det sagda tillstyrks den nu berörda delen av motion 1990/91:N218 (m, fp, c) samt motionerna 1990/91:N219 (c) och 1990/91:N262 (c).
Med hänsyn till den principiella inställning till statligt företagande som utskottet har redovisat anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att anmoda regeringen att utarbeta ett policydokument med dess syn på de statliga företagens roll i enlighet med vad som begärs i motion 1990/91:N317 (mp). Det nu aktuella yrkandet i denna motion avstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande statligt företagande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del och motionerna 1990/91:N219 och 1990/91:N262 och med avslag på motion 1990/91:N317 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Statligt företagande (mom.1)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Med det" och slutar med "statlig affärspolicy" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör emellertid de statliga företagens roll klargöras i en samlad policydeklaration. De statliga företagen bör ge de anställda ett stort inflytande över verksamheten. Denna bör baseras på miljövänlig och resurssnål teknik. Vidare bör företagen planera sin produktion så att en god arbetsmiljö uppnås. Det är angeläget att regeringen utarbetar ett program för de statliga företagens uppgifter och funktioner med nu nämnda syften. Riksdagen bör anmoda regeringen därtill. Därigenom skulle det nu aktuella yrkandet i motion 1990/91:N317 (mp) bli väsentligen tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande statligt företagande att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N317 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del och motionerna 1990/91:N219 och 1990/91:N262 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Statligt företagande (mom.1)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Utskottet står" och slutar med "statlig affärspolicy" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1990/91:N317 (mp) om att de statliga företagens roll bör klargöras genom en samlad policydeklaration. Den bör bl.a. redovisa - hur staten med säkerhet skall kunna ge medborgarna en rimlig och likvärdig service inom områden där det föreligger ett naturligt monopol, - hur ekonomisk demokrati skall kunna främjas inom de statliga företagen, - hur miljövänligare produkter och produktionsmetoder, effektivare energianvändning och bättre arbetsmiljöer skall kunna uppnås inom de statliga företagen.
De statsägda företag som drivs i aktiebolagsform har, menar utskottet, i praktiken anpassat sig till de privatägda företagens arbetsmetoder och ideologi. Det har visat sig vara svårt för de statliga företagen att ta både företagsekonomiska och samhällsekonomiska hänsyn.
Enligt utskottets mening bör alltså regeringen utarbeta ett program för de statliga företagens uppgifter och funktion. Detta program bör ha sin grund i att de statliga företagen i ökad utsträckning skall tillämpa demokratiska principer; detta innebär att riksdagen och de anställda i företagen skall ges ett ökat inflytande över verksamheten. Företagen skall också planera sin verksamhet så att en långsiktigt miljövänlig och resurssnål teknik främjas och en god arbetsmiljö uppnås.
Någon omfattande utförsäljning av statliga företag, i enlighet med vad som föreslås i motionerna 1990/91:N218 (m, fp, c) och 1990/91:N219 (c), bör inte aktualiseras i avvaktan på den begärda deklarationen. Utskottet tillstyrker emellertid förslaget i motion 1990/91:N262 (c) om att statens aktier i Nordbanken skall avyttras. Regeringen bör därför begära bemyndigande av riksdagen att genomföra denna försäljning. Till frågor om de statliga affärsverken återkommer utskottet i det följande.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande statligt företagande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N262 och motion 1990/91:N317 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del och motion 1990/91:N219 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m. (mom.2, motiveringen)
Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Med den" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för de förslag som framförs i motion 1990/91:N372 (m) om principer vid utförsäljning av aktier i statliga företag och om införande av vinstandelssystem i sådana företag. Strukturen inom den statliga företagssektorn är dock mycket heterogen. Mot bakgrund härav torde det knappast vara ändamålsenligt att det fastställs regler för hur avyttring av statliga företag skall ske. I stället bör det ankomma på ägarna att från fall till fall avgöra formen för utförsäljningen. Innan dessa försäljningar har genomförts bör inte, enligt utskottets mening, frågan om införande av vinstandelssystem prövas. Med det sagda avstyrks motionen i här aktuell del.
5. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m. (mom.2)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Med den" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Vid de utförsäljningar av statliga företag som har genomförts under senare år har möjligheterna för vanliga medborgare att köpa aktier varit små. Det finns därför enligt utskottets mening anledning för regeringen att låta se över vilka principer som bör gälla vid utförsäljning av statliga företag. Bland annat bör -- såsom har krävts från miljöpartiets sida -- de anställda och lokalbefolkningen ha förtur att överta verksamheten och ges rimliga möjligheter att göra detta. Verksamheten bör kunna övertas till bokfört värde eller till marknadsvärde om detta är lägre än det bokförda värdet. Hjälp till förmånlig finansiering bör erbjudas. Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad utskottet här har anfört. Därmed skulle den nu aktuella delen av motion 1990/91:N372 (m) bli tillgodosedd till viss del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande principer vid försäljning av statliga företag, m.m. att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N372 yrkande 4 och med avslag på motion 1990/91:N372 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mom.3, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "nu sagda" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat en omfattande privatisering av statliga företag. Till exempel bör det statliga förvaltningsbolaget Fortias innehav av aktier i olika bolag säljas ut. Enligt utskottets mening skulle en sådan åtgärd vara ägnad att främja näringslivets utveckling i bl.a. Norrbottens län. Någon åtgärd av riksdagen med anledning av de nu aktuella motionerna bör inte komma i fråga. De avstyrks därför i angivna delar.
7. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mom.3)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "nu sagda" bort ha följande lydelse:
Norrbottens län är på ett avgörande sätt beroende av basindustrierna. De stora statliga företagen spelar en betydelsefull roll för utvecklingen av näringslivet i länet. I likhet med vad som anförs i motionerna 1990/91:N276 (v) och 1990/91:N376 (v) anser utskottet att de statliga företagen bör ta betydande regionalpolitisk hänsyn i sin verksamhet. Som sägs i förstnämnda motion bör företagen även beakta de samhällsekonomiska konsekvenserna av eventuella beslut om förändrad inriktning av verksamheten.
Enligt utskottets mening är det vidare angeläget att det tillskapas sådana ekonomiska förutsättningar som krävs för att SSAB Svenskt Stål AB, och även andra statliga företag, skall kunna genomföra de investeringar som är erforderliga för att företagens utveckling skall främjas. Regeringen bör därför i enlighet med vad som föreslås i motionerna 1990/91:N211 (s) och 1990/91:N276 (v) tillse att det finns en beredskap för ett ägartillskott till SSAB med nu nämnda syfte.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd. Därigenom skulle även den nu behandlade delen av motion 1990/91:N352 (v) bli väsentligen tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande de statliga företagen i Norrbottens län, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N211, motion 1990/91:N276 yrkandena 2 och 4 och motion 1990/91:N376 och med anledning av motion 1990/91:N352 yrkandena 3 och 4, båda i ifrågavarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mom.3)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "nu sagda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste de statliga företagen ta ett betydande ansvar för utvecklingen i bl.a. Norrbottens län. Utskottet instämmer därför i kravet i motion 1990/91:N276 (v) på att också regionalpolitiska och samhällsekonomiska bedömningar skall ingå i riktlinjerna för hur basindustrierna skall drivas. Som redan nämnts bör de statliga företagen planera för en energisnål produktion och för en miljömässigt uthållig teknik. I linje med vad som sägs i motionerna 1990/91:N352 (v) och 1990/91:N376 (v) bör företagen vidare sträva efter att verksamheten i ökad utsträckning skall baseras på vidareförädling av landets råvaror.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd. Enligt utskottets mening är det däremot inte en uppgift för riksdagen att pröva behovet av investeringar vid SSAB Svenskt Stål ABs anläggningar. De nu berörda yrkandena i motionerna 1990/91:N211 (s) och 1990/91:N276 (v) avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande de statliga företagen i Norrbottens län, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N276 yrkande 2, med anledning av motion 1990/91:N352 yrkandena 3 och 4, båda i ifrågavarande del, och motion 1990/91:N376 och med avslag på motion 1990/91:N211 och motion 1990/91:N276 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag (mom.5)
Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Isa Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.15 med "Liksom regeringen" och slutar på s.16 med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
De tillgångar och skulder som förs över till det nya bolaget bör emellertid inte uteslutande värderas enligt bokförda värdet. Som sägs i motionerna 1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c) skulle detta kunna innebära en allt för låg värdering som riskerar att ge det nya bolaget en konkurrensfördel jämfört med övriga företag på marknaden. I linje med vad som föreslås i sistnämnda motion bör regeringen därför vid överföringen göra de uppjusteringar av värdena som krävs för att inga konkurrenssnedvridande effekter skall uppstå i samband med bolagiseringen av Vattenfall.
En sund konkurrens på elmarknaden kan inte skapas om den största aktören får tillgång till resurser värderade långt under marknadspris och avkastningskravet baseras på detta låga värde. En framtida privatisering av Vattenfall förutsätter också en värdering av bolagets tillgångar såsom marknaden värderar dem. Samtidigt kan detta få till följd att elpriserna stiger, i varje fall tillfälligt.
I den i januari 1991 träffade överenskommelsen om energipolitiken mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och centern heter det (se prop. 1990/91:88 s.7): "En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Energipolitiken skall utformas så att denna förutsättning bevaras. Särskilt för den elintensiva industrin -- som omfattar viktiga basnäringar som pappersindustrin, gruvindustrin och stålindustrin -- är detta ett grundläggande krav. Det är därför nödvändigt att det finns tillräcklig kapacitet i elproduktionen och att priset på el sätts efter marknadens villkor."
Med hänsyn till det sagda anser utskottet att en noggrann värdering av Vattenfalls tillgångar bör göras vid bolagiseringen. En rimlig balans utifrån de båda nu anförda utgångspunkterna bör eftersträvas vid värderingen.
Så snart bolagiseringen av Vattenfall har slutförts bör i enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1990/91:N218 (m, fp, c) en privatisering och omstrukturering av bolaget genomföras. Det finns enligt utskottets mening ingen anledning för staten att bedriva affärsverksamhet på energiområdet. Vid omstruktureringen av bolaget bör en organisatorisk lösning eftersträvas som innebär att konkurrensen på den inhemska elmarknaden förbättras. Med hänsyn till den ökande internationaliseringen på området bör det samtidigt säkerställas att verksamheten ges tillräckliga möjligheter att konkurrera på jämbördiga villkor med andra företag på den europeiska elmarknaden. Viktiga utgångspunkter bör vara att omstruktureringen inte leder till försämrad effektivitet och höjda produktionskostnader inom kraftproduktionen. Som anförs i nyssnämnda motion bör målet vara att det skapas ett decentraliserat Vattenfall i spridd privat ägo med möjlighet till regionala ägarstrukturer.
Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med förslag till omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet nu har anfört och med vad som sägs i motion 1990/91:N218 (m, fp, c). Därmed blir även motionerna 1990/91:N34 (m), 1990/91:N403 (m), 1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c) i här behandlade delar väsentligen tillgodosedda. Av det sagda följer att utskottet avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna 1990/91:N45 (v), 1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N404 (mp).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 39 och motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, med anledning av proposition 1990/91:87 momenten 40 och 57, motion 1990/91:N32 yrkandena 8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion 1990/91:N34 yrkandena 4--6 och motion 1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkandena 10, 11, 25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande del, och motion 1990/91:N404 dels godkänner att verksamheten vid statens vattenfallsverk med undantag för storkraftnät och samkörningsförbindelser med utlandet överförs till ett aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992, dels godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från statens vattenfallsverk till det nya aktiebolaget som utskottet angivit, dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer som utskottet angivit, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt anfört.
10. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag (mom. 5)
Per Westerberg, Karin Falkmer och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.15 med "Liksom regeringen" och slutar på s.16 med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Vid värderingen av Vattenfalls egendom bör utgångspunkt tas i de nuvarande elpriserna. Dessa intäkter ger, vid en bestämd rimlig avkastningsgrad, ett värde för de producerande enheterna. I huvudsak innebär en sådan värdering att dagens bokförda värde torde komma att gälla. Överföringen till verksamhet i bolagsform innebär då inte att elpriserna automatiskt drivs i höjden. Elpriserna kommer senare vid vidgad konkurrens att utvecklas i enlighet med marknadens villkor. Detta kommer i sin tur att påverka värdet av Vattenfall inför en privatisering.
Så snart bolagiseringen av Vattenfall har slutförts bör i enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1990/91:N218 (m, fp, c) en privatisering och omstrukturering av bolaget genomföras. Det finns enligt utskottets mening ingen anledning för staten att bedriva affärsverksamhet på energiområdet. Vid omstruktureringen av bolaget bör en organisatorisk lösning eftersträvas som innebär att konkurrensen på den inhemska elmarknaden förbättras. Med hänsyn till den ökande internationaliseringen på området bör det samtidigt säkerställas att verksamheten ges tillräckliga möjligheter att konkurrera på jämbördiga villkor med andra företag på den europeiska elmarknaden. Viktiga utgångspunkter bör vara att omstruktureringen inte leder till försämrad effektivitet och höjda produktionskostnader inom kraftproduktionen. Målet bör vara att det skapas ett decentraliserat Vattenfall i spridd privat ägo.
Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med förslag till omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet nu har anfört och med vad som sägs i motion 1990/91:N218 (m, fp, c). Därmed blir även motionerna 1990/91:N34 (m), 1990/91:N403 (m), 1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c) i här behandlade delar väsentligen tillgodosedda. Av det sagda följer att utskottet avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna 1990/91:N45 (v), 1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N404 (mp).
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:87 moment 39 och motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, med anledning av proposition 1990/91:87 momenten 40 och 57, motion 1990/91:N32 yrkandena 8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion 1990/91:N34 yrkandena 4--6 och motion 1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkandena 10, 11, 25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande del, och motion 1990/91:N404 dels godkänner att verksamheten vid statens vattenfallsverk med undantag för storkraftnät och samkörningsförbindelser med utlandet överförs till ett aktiebolag vid årsskiftet 1991-1992, dels godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från statens vattenfallsverk till det nya aktiebolaget som utskottet angivit, dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av statens vattenfallsverk i enlighet med de riktlinjer som utskottet angivit, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt anfört.
11. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag (mom.5)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.15 med "Utskottet biträder" och slutar på s.16 med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har Vattenfall utvecklats till ett energiföretag med betydande inflytande över nära nog alla områden inom den svenska energipolitiken. Detta främjar stordrift och storskalighet och förhindrar en småskalig, decentraliserad och lokal energiproduktion. I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N45 (v) anser utskottet att Vattenfall bör delas upp i ett antal mindre, självständiga enheter med begränsade uppgifter.
Utskottet avvisar regeringens förslag att Vattenfall skall ombildas från affärsverk till aktiebolag. Affärsverken har av tradition tagit på sig ett antal angelägna uppgifter av bl.a. regionalpolitisk och konsumentpolitisk natur. Det är väsentligt att dessa åtaganden fullföljs. Som sägs i nyssnämnda motion skulle också en ombildning till aktiebolag leda till att riksdagens inflytande över bolaget minskar. Till frågan om hur verksamheten med storkraftnätet och utlandsförbindelserna skall organiseras återkommer utskottet i det följande.
Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att lägga fram ett förslag till omorganisation av Vattenfall i enlighet med vad utskottet här har anfört. Ett sådant uttalande skulle helt tillgodose den nu aktuella delen av motion 1990/91:N45 (v). Därmed skulle även den angivna delen av motion 1990/91:N42 (mp) bli till viss del tillgodosedd. Övriga här berörda motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 25, 26 och 31 och motion 1990/91:N45 yrkandena 6 och 7, det förstnämnda i ifrågavarande del, och med avslag på proposition 1990/91:87 momenten 39, 40 och 57, motion 1990/91:N32 yrkandena 8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion 1990/91:N34 yrkandena 4--6, motion 1990/91:N42 yrkandena 10 och 11, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 och motion 1990/91:N404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag (mom.5)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.15 med "Utskottet biträder" och slutar på s.16 med "aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) bör maktkoncentrationen minskas och en mer funktionell organisation skapas på elmarknaden. Vattenfall i sin nuvarande form bör därför avvecklas. Utskottet avvisar dock regeringens förslag om att Vattenfall skall ombildas till aktiebolag.
Med instämmande i vad som anförs i nyssnämnda motion anser utskottet att statens verksamhet på elområdet i stället bör bedrivas på följande sätt. Vattenkraftverken samt de kondenskraftverk och gasturbinkraftverk som utnyttjar fossila bränslen bör försäljas till landstingen i resp. län och kärnkraftverken samordnas i ett separat affärsverk under industridepartementet. Detaljdistributionen bör liksom all fjärrvärmeverksamhet försäljas till lokala distributörer. Projekterings- och entreprenadverksamheten bör ombildas till ett separat aktiebolag och övrig verksamhet försäljas eller överföras till andra statliga företag. Till frågan om hur verksamheten med storkraftnätet och utlandsförbindelserna bör organiseras återkommer utskottet i det följande. De nu nämnda försäljningarna kan beräknas inbringa avsevärda belopp. Medlen bör användas för investeringar i miljövänlig och energisnål teknik i krisbekämpande syfte i linje med vad som föreslås i motion 1990/91:N42 (mp). Ett liknande förslag har framlagts i motion 1990/91:Fi53 (mp), som har väckts med anledning av kompletteringspropositionen (prop. 1990/91:150) och behandlas av finansutskottet.
Riksdagen bör anmoda regeringen att tillsätta en arbetsgrupp som skall ha till uppgift att utarbeta detaljförslag i enlighet med vad utskottet här har angivit. Förslag i saken bör föreläggas riksdagen under hösten 1991, så att beslut kan fattas som innebär att genomförandet till stor del kan vara klart senast den 1juli 1992. Genom en sådan åtgärd som utskottet föreslår blir motionerna 1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N404 (mp) tillgodosedda i berörda delar. Vad utskottet här har anfört överensstämmer delvis med vad som krävs i motion 1990/91:N45 (v) såvitt nu är i fråga. Övriga aktuella motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 10, 11, 25, 26 och 31, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkande 6 i ifrågavarande del och motion 1990/91:N404 och med avslag på proposition 1990/91:87 momenten 39, 40 och 57, motion 1990/91:N32 yrkandena 8--10, motion 1990/91:N33 yrkandena 2 och 3, motion 1990/91:N34 yrkandena 4--6, motion 1990/91:N45 yrkande 7, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del och motion 1990/91:N403 yrkandena 9 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar (mom.6)
Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.17 som börjar med "Bolagiseringen av" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör de nu aktuella älvsträckorna ges ett ökat skydd mot utbyggnad.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 1990/91:N33 (fp) om att de fallrätter som Vattenfall för närvarande innehar skall föras över till statens naturvårdsverk. En sådan åtgärd skulle ge ökad tyngd åt de deklarationer som har gjorts beträffande de aktuella älvarnas bevarandevärde. Regeringen bör föranstalta om en sådan överföring och, om så krävs, återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga beslut i frågan.
Riksdagen bör i ett uttalande ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Därigenom skulle motion 1990/91:N33 (fp) bli helt tillgodosedd såvitt här är i fråga. Ett sådant uttalande skulle även ligga i linje med vad som anförs i motionerna 1990/91:N275 (s), 1990/91:N32 (c) och 1990/91:N45 (v).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N33 yrkande 4 och med anledning av motion 1990/91:N275 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar (mom. 6)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.17 som börjar med "Bolagiseringen av" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör de nu aktuella älvsträckorna ges ett ökat skydd mot utbyggnad, bl.a. i form av grundlagsskydd, såsom har krävts från miljöpartiets sida.
Utskottet tillstyrker ------ (= reservation 13) ------ och 1990/91:N45 (v).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N33 yrkande 4 och med anledning av motion 1990/91:N275 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Det nya bolagets upplåning (mom.7)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.17 med "Utskottet tillstyrker" och slutar på s.18 med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra emot att Vattenfalls statslån övergångsvis förvaltas av riksgäldskontoret eller att det nya bolaget medges rätt, även det under en övergångsperiod, till upplåning i riksgäldskontoret. I enlighet med vad utskottet tidigare har anfört och i linje med vad som sägs i motion 1990/91:N32 (c) bör det nya bolaget inte ges några konkurrensmässiga fördelar jämfört med andra bolag på marknaden. Ambitionen bör därför vara att statslånet och lånen i riksgäldskontoret skall så snart som möjligt omsättas på den öppna kreditmarknaden. Där bör även bolagets fortsatta upplåning ske.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande det nya bolagets upplåning att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 momenten 42 och 43 och motion 1990/91:N32 yrkande 11 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkande 27 dels godkänner att statens vattenfallsverks statslån förvaltas av riksgäldskontoret under en övergångsperiod i enlighet med vad utskottet anfört, dels godkänner en låneram om 5000000000 kr. för det nya aktiebolagets upplåning i riksgäldskontoret under en övergångsperiod i enlighet med vad utskottet anfört.
16. Det nya bolagets upplåning (mom.7)
Under förutsättning av bifall till reservation 11 eller 12
Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.17 med "Utskottet tillstyrker" och slutar på s.18 med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag om att affärsverket Vattenfall skall ombildas till aktiebolag. Härav följer att utskottet också avstyrker de nu aktuella förslagen i propositionen om det nya bolagets upplåning. Det här berörda yrkandet i motion 1990/91:N42 (mp) tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande det nya bolagets upplåning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 27 avslår proposition 1990/91:87 momenten 42 och 43 och motion 1990/91:N32 yrkande 11.
17. Trollhätte kanalverk (mom.8)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.19 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Förslaget om ombildning av Trollhätte kanalverk till ett aktiebolag med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen tillstyrks av utskottet. Som sägs i motionerna 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N33 (fp) bör dock ambitionen vara att andra intressenter skall ges möjlighet att bli delägare i det nya kanalbolaget. Regeringen bör undersöka intresset härför. I enlighet med vad som sägs i sistnämnda motion och i motion 1990/91:N38 (c, m, fp) bör regeringen därvid beakta behovet av att effektiva kommunikationer kan upprätthållas till rimliga ekonomiska villkor. Som redan nämnts kommer riksdagen senare att få anledning att återkomma till frågan om det nya kanalbolagets myndighetsuppgifter.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad utskottet nu har anfört. Ett sådant uttalande skulle väsentligen tillgodose de aktuella yrkandena i motionerna 1990/91:N38 (c, m, fp), 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N33 (fp). Med det sagda avstyrker utskottet motion 1990/91:N42 (mp) såvitt här är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande Trollhätte kanalverk att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment 44, motion 1990/91:N33 yrkande 5, motion 1990/91:N34 yrkande 8 och motion 1990/91:N38 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkandena 10 och 28, det förstnämnda i ifrågavarande del, godkänner att Trollhätte kanalverk ombildas till ett aktiebolag med ansvar för drift och förvaltning av kanalrörelsen i enlighet med vad utskottet anfört.
18. Trollhätte kanalverk (mom.8)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.19 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) anser utskottet att Trollhätte kanalverk, som ansvarar för att Trollhätte kanal upprätthålls som en effektiv kommunikationsled mellan Vänern och Göteborg, bör organiseras som ett statligt verk direkt under kommunikationsdepartementet och inte som nu under Vattenfall. Regeringen bör återkomma med förslag om en sådan ändrad organisation. Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill. Utskottet avstyrker alltså det nu aktuella förslaget i propositionen liksom här berörda yrkanden i motionerna 1990/91:N38 (c, m, fp), 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N33 (fp).
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande Trollhätte kanalverk att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 10 och 28, det förstnämnda i ifrågavarande del, och med avslag på proposition 1990/91:87 moment 44, motion 1990/91:N33 yrkande 5, motion 1990/91:N34 yrkande 8 och motion 1990/91:N38 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Storkraftnätets framtida organisation (mom.9)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Som tidigare nämnts har regeringen uppdragit åt statens energiverk att i första hand studera alternativen statligt affärsverk resp. statligt aktiebolag som lämplig organisationsform för förvaltningen av stamnätet. Först i andra hand skall andra alternativ än statligt ägande granskas. Enligt utskottets mening bör frågan prövas helt förutsättningslöst. Den organisationsform bör väljas som på bästa sätt möjliggör att en fortsatt hög leveranssäkerhet i det svenska kraftsystemet kan förenas med en ökad effektivitet i systemet och med en ökad fri handel med elenergi -- såväl inom som över landets gränser. Utskottet finner inget skäl till varför den lämpliga organisationsformen bör studeras i första hand med utgångspunkt i ett statligt ägande och studeras av enbart statens energiverk.
Regeringen bör sålunda, anser utskottet, tillse att en förutsättningslös prövning av organisationsfrågan kommer till stånd. Med hänsyn till att en gemensam europeisk kraftmarknad nu håller på att skapas bör det vidare övervägas om inte också förvaltningen av samkörningsförbindelserna med utlandet bör handhas av den nya organisationen.
Riksdagen bör med anledning av de nu aktuella yrkandena i motionerna 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N403 (m) i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad utskottet här har anfört.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande storkraftnätets framtida organisation att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N34 yrkande 3 och motion 1990/91:N403 yrkande 12 och med avslag på motion 1990/91:N42 yrkande 10 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Storkraftnätets framtida organisation (mom.9)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.20 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N42 (mp) anser utskottet att ett statligt affärsverk bör driva verksamheten med högspänningsdistributionen i landet; det är ett typiskt s.k. naturligt monopol. Staten bör därför lösa in de högspänningsledningar som inte är statligt ägda. Verksamheten bör därefter i enlighet med vad som föreslås i nyssnämnda motion sammanföras i ett affärsverk. Detta verk bör arbeta med utgångspunkt i att elproducenter, eldistributörer och åtminstone större elkonsumenter, bl.a. inom industrin, skall ha rätt och möjlighet att överföra elenergi på högspänningsnätet till självkostnadspris som ett led i arbetet på att en fri handel med elenergi skall underlättas.
Enligt utskottets mening bör regeringen tillse att den nu pågående översynen av lämplig organisationsform för stamnätet ges en ändrad inriktning i enlighet med vad utskottet här har anfört. Regeringen bör senare återkomma till riksdagen med förslag om inrättandet av det affärsverk utskottet har angivit samt villkor för dess verksamhet.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1990/91:N42 (mp) och avstyrker motionerna 1990/91:N34 (m) och 1990/91:N403 (m), alla i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande storkraftnätets framtida organisation att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 10 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1990/91:N34 yrkande 3 och motion 1990/91:N403 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
21. Investeringsplan och finansieringsplan för statens vattenfallsverk (mom.11)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.21 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "angivna delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker kravet i motion 1990/91:N42 (mp) på att investeringsplanen för Vattenfallkoncernen skall reduceras med 1miljard kronor jämfört med regeringens förslag. Minskningen av beloppen för olika resultatområden bör göras med utgångspunkt i de principer som anges i motionen. Planerade investeringar i nya anläggningar för fossila bränslen -- t.ex. vid Brofjorden -- bör inte komma till stånd. Dessutom bör investeringsbesluten uppskjutas tills de nya ägare som utskottet föreslagit har tagit över verksamheten. Finansieringsplanen bör korrigeras i motsvarande mån.
Motion 1989/90:N413 (mp) har som redan nämnts väckts med anledning av förslag i 1990 års budgetproposition, vilket senare har återkallats. De här angivna yrkandena i denna motion är sålunda inte längre aktuella och avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande investeringsplan och finansieringsplan för statens vattenfallsverk att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 39 och med avslag på motion 1989/90:N413 yrkandena 4 och 5 godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan samt finansieringsplan för Vattenfallkoncernen i enlighet med vad utskottet anfört.
22. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden (mom. 12, motiveringen)
Per Westerberg, Karin Falkmer och Lars Ahlström (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s.22 som börjar med "I underlaget" och slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:
Som tidigare nämnts uttalade riksdagen år 1988 (JoU1987/88:23) att utsläppen av koldioxid inte borde ökas utöver den nivå som då gällde. I anslutning därtill anmodades regeringen att klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program med syfte att utsläppen skulle minska till en nivå som naturen tål. Utskottet förutsätter att regeringen i sin prövning av Vattenfalls ansökan om lokaliseringstillstånd för Brofjordenprojektet kommer att beakta riksdagens uttalande om koldioxidutsläppen. Med det sagda avstyrks det aktuella yrkandet i motion 1990/91:N34 (m).
23. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden (mom. 12, motiveringen)
Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s.22 som börjar med "I underlaget" och slutar med "det sagda" bort ha följande lydelse:
Det i ett uttalande av riksdagen år 1988 (JoU 1987/88:23) angivna målet att utsläppen av koldioxid inte skall ökas är, menar utskottet, inte tillräckligt. Koldioxidutsläppen måste minska. Utskottet vill erinra om det av miljöpartiet framförda kravet i motion 1990/91:N68 på att fossilbränsleanvändningen skall minskas under en period av 25 år med 85% och om den av miljöpartiet angivna strategin för att detta skall kunna uppnås. I denna strategi ingår också en lag som förbjuder uppförandet av större fossileldade anläggningar i linje med vad som föreslås i motion 1990/91:N407 (mp). Dessa motioner behandlas i utskottets betänkande (1990/91:NU40) om energipolitiken. Med ett beslut av riksdagen i enlighet med de nu nämnda förslagen blir det aktuella önskemålet i motion 1990/91:N34 (m) tillgodosett. Det berörda yrkandet i denna motion avstyrks därför.
24. Bemyndigande avseende statens vattenfallsverk (mom.14)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.22 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "i propositionen" bort ha följande lydelse:
I linje med vad som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) anser utskottet att den nu berörda borgensramen bör reduceras med 1 miljard kronor i förhållande till förslaget i propositionen och sålunda fastställas till 14637 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande bemyndigande avseende statens vattenfallsverk att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 14637000000 kr., varav högst 750000000 kr. för lån till eldistributionsföretag.
25. Statens vattenfallsverks borgensförbindelser (mom.15)
Under förutsättning av bifall till reservation 11 eller 12
Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som börjar med "Även de" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om att affärsverket Vattenfall skall ombildas till aktiebolag. Härav följer att utskottet avstyrker också de nu aktuella förslagen i propositionen om borgensåtaganden efter en ombildning av Vattenfall till aktiebolag.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande statens vattenfallsverks borgensförbindelser att riksdagen avslår proposition 1990/91:87 moment 41 och punkt H 12.
26. Ombildning av domänverket till aktiebolag (mom.16)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att regeringen framlägger förslag om bolagisering av domänverket utan att först ha analyserat konsekvenserna av en övergång till aktiebolag. I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N45 (v) anser utskottet att domänverket bör drivas vidare som affärsverk. Härigenom säkerställs att riksdagen även fortsättningsvis kan utöva ett direkt inflytande över verksamheten. En fortsatt drift i affärsverkets form är vidare en garanti för att de olika slags intressen som är kopplade till domänverkets nuvarande markinnehav kan tillgodoses på ett betryggande sätt. Det nu aktuella förslaget i propositionen avstyrks sålunda av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande ombildning av domänverket till aktiebolag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N45 yrkande 6 i ifrågavarande del avslår proposition 1990/91:87 moment 46.
27. Ombildning av domänverket till aktiebolag (mom.16)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.23 som börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse.
Det är ------ (= reservation 26) ------ av utskottet.
I enlighet med vad som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) vill utskottet vidare påtala att det är ytterligt anmärkningsvärt att regeringen är beredd att överlåta större delen av den svenska fjällvärlden, där huvuddelen av domänverkets markinnehav är beläget, till ett aktiebolag som sedan när som helst kan säljas ut. Lika anmärkningsvärt är att detta sker utan någon som helst debatt i massmedierna. Att det i hög grad berör samernas möjligheter att utöva sin traditionella näring berörs över huvud taget inte i propositionen. Detta indikerar en häpnadsväckande nonchalans mot vår enda inhemska etniska minoritet.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande ombildning av domänverket till aktiebolag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N45 yrkande 6 i ifrågavarande del avslår proposition 1990/91:87 moment 46.
28. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning (mom.17)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.25 med "Med hänsyn" och slutar på s.26 med "motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om utförsäljning av delar av domänverkets mark. Som har framgått av det föregående har de tre borgerliga partiernas företrädare i utskottet senast hösten 1990 förordat en sådan utförsäljning (se 1990/91:NU19 res. 1, s. 6). Då avvisade emellertid riksdagen detta krav.
Enligt utskottets ------ (= utskottet) ------ det följande.
Det av regeringen föreslagna bemyndigandet avseende utförsäljning av domänverkets mark gäller endast inom en ram av 950 milj.kr. och endast för försäljningar under budgetåret 1991/92. Utskottet avvisar dessa begränsningar. Om intresse föreligger bör ytterligare försäljningar kunna ske.
I enlighet med vad som sägs i bl.a. motion 1990/91:N218 (m, fp, c) bör försäljningen inriktas särskilt på att enskilda jord-och skogsbruk skall stärkas. Därigenom kan också en positiv utveckling i glesbygderna främjas. Enligt utskottets mening bör vidare delar av domänverkets mark överföras till AB Statens Skogsindustrier och Domänföretagen AB innan dessa bolag säljs i linje med vad utskottet tidigare anfört.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försäljningar av domänverkets mark enligt de riktlinjer som här har angivits. Härigenom skulle motionerna 1990/91:N218 (m, fp, c), 1990/91:N34 (m), 1990/91:N33 (fp) och 1990/91:N32 (c) bli tillgodosedda i berörda delar. Ett sådant beslut överensstämmer också i betydande utsträckning med de nu aktuella kraven i motionerna 1990/91:N326 (m), 1990/91:N222 (c), 1990/91:N252 (c) och 1990/91:N274 (c). Övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 moment 58, med bifall till motion 1990/91:N32 yrkande 12, motion 1990/91:N33 yrkande 6, motion 1990/91:N34 yrkande 10 och motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, med anledning av motion 1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motion 1990/91:N274 och motion 1990/91:N326 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:N28 yrkande 5, motion 1990/91:N32 yrkande 13, motion 1990/91:N42 yrkandena 12 och 32, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkande 10 och motion 1990/91:N316 bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten tillhörig fast egendom under domänverkets förvaltning i enlighet med vad utskottet anfört.
29. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning (mom.17)
Rolf L Nilson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.25 med "Med hänsyn" och slutar på s.26 med "motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Även i den nu aktuella frågan om försäljning av domänverkets mark framlägger regeringen förslag till riksdagen utan att först ha analyserat konsekvenserna av dessa. Som tidigare nämnts finns det bland de tilltänkta försäljningsobjekten sådana som ligger i renbetesområdet och på vilka rätten till renskötsel är avhängig av att marken är statligt ägd. För vissa av de aktuella objekten saknas vidare lagfart.
Som tidigare nämnts har riksdagen senast hösten 1990 ställt sig avvisande till krav på utförsäljning av domänverkets mark. Enligt utskottets mening bör riksdagen inta samma ståndpunkt beträffande det nu aktuella förslaget i propositionen. Som sägs i motion 1990/91:N28 (v) bör domänverkets skogsinnehav användas bl.a. för egen vidareförädling av skogsråvaran.
Utskottet avstyrker sålunda i enlighet med vad som krävs i motionerna 1990/91:N28 (v), 1990/91:N45 (v) och 1990/91:N42 (mp) regeringens förslag om försäljning av delar av domänverkets mark. Av det sagda följer att övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N28 yrkande 5, motion 1990/91:N42 yrkande 32 och motion 1990/91:N45 yrkande 10 avslår proposition 1990/91:87 moment 58, motion 1990/91:N32 yrkandena 12 och 13, motion 1990/91:N33 yrkande 6, motion 1990/91:N34 yrkande 10, motion 1990/91:N42 yrkande 12 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motionerna 1990/91:N274 och 1990/91:N316 och motion 1990/91:N326 yrkande 2.
30. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning (mom.17)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.25 med "Med hänsyn" och slutar på s.26 med "motionsyrkanden avstyrks" bort ha följande lydelse:
Även i ------ (= reservation 29) ------ vidare lagfart.
Utskottet avvisar regeringens förslag om en omfattande utförsäljning av domänverkets mark. Dock menar utskottet, med instämmande i vad som anförs i motionerna 1990/91:N42 (mp) och 1990/91:N316 (mp), att delar av domänverkets mark bör säljas till personer som åtar sig att bebo och bruka fastigheterna. Därigenom skulle också permanentboendet i glesbygder stimuleras. Försäljningar av objekt som ligger i renbetesområdet eller som saknar lagfart bör dock inte genomföras. I linje med vad som sägs i motion 1990/91:N32 (c) bör försäljningar inte kunna ske till juridiska personer. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet nu har anfört.
Domänverket har under en lång följd av år bedrivit ett storskaligt skogsbruk med miljöskadliga effekter. Den försäljning av mark som utskottet nu har förordat skulle innebära att ett småskaligare och miljövänligare skogsbruk främjas. Som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) bör härutöver regeringen redovisa hur ett miljövänligare skogsbruk i fortsättningen skall bedrivas även inom domänverkets ram.
Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen i propositionen över huvud taget inte berör samernas ställning. Försäljning av mark enligt regeringens förslag kan beröva samerna rätten till sommarbete på de försålda markerna. Sådana objekt ingår i de prospekt som domänverket sänt ut, därigenom föregripande riksdagens beslut. Förslaget måste anses strida mot riksdagens avslag hösten 1990 på regeringens förslag (prop. 1990/91:4) om ändring i rennäringslagen liksom mot den s.k. skattefjällsdomen år 1981. Propositionen kan så vitt utskottet finner inte rubba de folkrättsliga och författningsenliga garantier som gäller samernas rätt, men den kan som framgår av det sagda ge underlag för nya rättstvister, som svenska staten inte borde riskera när det gäller en av världens urbefolkningar.
Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna 1990/91:N28 (v), 1990/91:N32 (c), 1990/91:N42 (mp), 1990/91:N45 (v) och 1990/91:N316 (mp) i nu angivna delar. Övriga här behandlade motioner med krav på försäljning av domänverkets mark har inte den inriktning som utskottet nyss har förordat. De avstyrks därför i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N28 yrkande 5, motion 1990/91:N32 yrkandena 12 och 13, motion 1990/91:N42 yrkandena 12 och 32, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1990/91:N45 yrkande 10 och motion 1990/91:N316 och med avslag på proposition 1990/91:87 moment 58, motion 1990/91:N33 yrkande 6, motion 1990/91:N34 yrkande 10, motion 1990/91:N218 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N222, motion 1990/91:N252 yrkande 1, motion 1990/91:N274 och motion 1990/91:N326 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
31. Domänverkets upplåning (mom.19)
Under förutsättning av bifall till reservation 26 eller 27
Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.28 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet avstyrkt regeringens förslag om att verksamheten vid domänverket skall överföras till ett aktiebolag. Härav följer att även det nu berörda förslaget i propositionen om domänverkets fortsatta upplåning avstyrks. Det sagda innebär alltså att motion 1990/91:N42 (mp) i den här angivna delen tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande domänverkets upplåning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 29 avslår proposition 1990/91:87 moment 47.
32. AB Göta kanalbolag (mom.20)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.28 som börjar med "I avvaktan" och slutar med "berörda motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N42 (mp) anser utskottet att huvudmannaskapet för AB Göta kanalbolag bör utövas av en självständig stiftelse. Genom att företrädare för intressen som är särskilt knutna till kanalen, såsom kulturvård, turism, kommunikationer och naturvård, skulle kunna bli representerade i en sådan stiftelse anser utskottet att bättre förutsättningar för en effektiv drift av kanalen skulle skapas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen härtill.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande AB Göta kanalbolag att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
33. Domänverkets virkesleveranser (mom.21)
Rolf L Nilson (v) och Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.29 som börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "motion 1990/91:N45 (v)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör domänverket även i fortsättningen ta regionalpolitiska hänsyn i sin verksamhet. Detta gäller oavsett om denna drivs i affärsverksform eller i bolagsform. Som sägs i motion 1990/91:N45 (v) är det särskilt angeläget att åtagandena om virkesleveranser till de mindre sågverken i Norrlands inland fullföljs. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande domänverkets virkesleveranser att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N45 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
34. Instruktionen för domänverket (mom.22)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.29 som börjar med "Liksom domänverket" och slutar med "aktuella motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som anförs i motion 1990/91:N313 (mp) anser utskottet att riktlinjerna för domänverkets verksamhet bör ändras. Den nu gällande instruktionen om att domänverket skall vara företagsekonomiskt lönsamt bör sålunda ersättas med krav på att verket bedriver skogsbruk med företagsekonomiska förtecken och med inriktning på flerbruk. Vägledande för verksamheten bör vara att skogarna skall vårdas, att naturskyddsaspekterna skall beaktas och att sysselsättningen skall upprätthållas i skogslänen. Det bör fastställas att domänverket inte får anlägga vägar eller avverka skog i fjällnära skogsområden.
Riksdagen bör i ett uttalande anmoda regeringen att förändra instruktionen för domänverket utifrån vad utskottet här har anfört. För den händelse riksdagen skulle bifalla regeringens förslag om bolagisering av domänverket bör den nu angivna inriktningen för verksamheten fastslås i bolagsordningen för det nya aktiebolaget.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande instruktionen för domänverket att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N313 yrkande 2 som sin mening ger regerringen till känna vad utskottet anfört.
35. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (mom.23, motiveringen)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.30 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Den fråga som har tagits upp i motion 1990/91:N287 (m) är alltså för närvarande föremål för behandling i allmän domstol. Utskottet förutsätter att domänverket innan denna behandling har avslutats inte företar någon förvaltningsåtgärd som skulle kunna omintetgöra eller försvåra möjligheterna för de permanentboende att bo kvar på kronoholmarna. Motionen avstyrks med det sagda.
36. Övriga affärsverk (mom.24)
Krister Skånberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.31 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "utan åtgärd" bort ha följande lydelse:
I propositionen redovisar regeringen vissa allmänna synpunkter på de statliga affärsverken. Emellertid, menar utskottet, förs diskussionen endast på ett ytligt plan. De förslag som framläggs synes blott ha sin grund i ett marknadsmässigt lönsamhetstänkande och en önskan om ökade inleveranser till statskassan. Det saknas en ingående analys av konkurrenssituationen för de olika affärsverken. Särskilt viktigt är att det analyseras vilka delar av verksamheten som kan betecknas som naturliga monopol. Likaså saknas en bedömning av konsekvenserna från bl.a. regionalpolitisk och social synpunkt av en bolagisering av de berörda affärsverken. Som sägs i motion 1990/91:N42 (mp) är risken stor för att en bolagisering av ett affärsverk leder till försämrad service i bl.a. glesbygder. Det kan inte heller garanteras att en likvärdig standard kommer att kunna upprätthållas inom hela landet.
Enligt utskottets mening medför vidare en bolagisering att den demokratiska kontrollen över statens egendom försvagas. Riksdagens makt och inflytande över den statliga egendomen har minskat successivt under senare år. Mycket tyder på att det är affärsverken -- snarare än regeringskansliet -- som är pådrivande i för allmänheten avgörande frågor. Härvidlag vill utskottet även instämma i vad som anförs i nyssnämnda motion om den ekonomiska demokratin. Att de som arbetar inom ett företag skall ges ett ökat inflytande över företagets totala verksamhet framstår inte längre som ett viktigt mål för regeringen.
Vad utskottet här har anfört bör regeringen beakta i det fortsatta översynsarbetet kring de statliga affärsverken. Riksdagen bör med bifall till den berörda delen av motion 1990/91:N42 (mp) göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd. Därigenom skulle även övriga här behandlade motionsyrkanden bli till viss del tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:
24. beträffande övriga affärsverk att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N42 yrkandena 6 och 7 och med anledning av motion 1990/91:N32 yrkande 7, motion 1990/91:N36 yrkande 1 och motion 1990/91:N39 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
AB Göta kanalbolag (mom. 20)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Kjell Ericsson (c) anför:
Vi konstaterar att regeringen i år har följt ett tidigare framfört förslag från de borgerliga partierna om att domänverket skall svara för erforderliga medel till upprustning och drift av Göta kanal.
Beträffande ägarstrukturen har från moderata samlingspartiets, folkpartiet liberalernas och centerns sida tidigare framlagts förslag om en prövning av ny ägarform. Vi anser det fortfarande vara önskvärt att olika intressenter inom näringslivet med anknytning till regionen övertar aktiemajoriteten i bolaget. Regeringen bör pröva om det finns intresse för en sådan lösning.
Vi avvaktar den aviserade propositionen om domänverkets bolagisering, vilken också kommer att beröra AB Göta kanalbolag.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1990/91:872 Huvudsakligt innehåll2 Förslag2
Motionerna4
Utskottet9 Inledning9 Statligt företagande10 Allmänt om de statliga affärsverken13 Statens vattenfallsverk13 Ombildning till aktiebolag13 Vattenfalls naturskyddade tillgångar16 Det nya bolagets upplåning17 Trollhätte kanalverk18 Storkraftnätets framtida organisation19 Sektorsansvaret för elkraftsteknisk forskning och utveckling20 Investeringsplan m.m.21 Domänverket23 Ombildning till aktiebolag23 Försäljning av fast egendom24 Domänreservaten m.m.26 Domänverkets upplåning27 AB Göta kanalbolag28 Domänverkets virkesleveranser29 Instruktionen för domänverket29 Domänverkets förvaltning av kronoholmarna29 Övriga affärsverk30 Hemställan31
Reservationer 1. Statligt företagande (m, fp, c)35 2. Statligt företagande (v)36 3. Statligt företagande (mp)37 4. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m. (m,fp,c)38 5. Principer vid försäljning av statliga företag, m.m. (mp)38 6. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (m, fp, c)39 7. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (v)39 8. De statliga företagen i Norrbottens län, m.m. (mp)40 9. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag (fp,c)40 10. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag (m)42 11. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag (v)43 12. Ombildning av statens vattenfallsverk till aktiebolag (mp)44 13. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar (fp,c,v)45 14. Statens vattenfallsverks naturskyddade tillgångar (mp)46 15. Det nya bolagets upplåning (m, fp, c)46 16. Det nya bolagets upplåning (v, mp)47 17. Trollhätte kanalverk (m, fp, c)47 18. Trollhätte kanalverk (mp)48 19. Storkraftnätets framtida organisation (m, fp)48 20. Storkraftnätets framtida organisation (mp)49 21. Investeringsplan och finansieringsplan för statens vattenfallsverk (mp)50 22. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden (m)50 23. Regeringens prövning av kraftverksprojekt i Brofjorden (mp)51 24. Bemyndigande avseende statens vattenfallsverk (mp)51 25. Statens vattenfallsverks borgensförbindelser (v, mp)52 26. Ombildning av domänverket till aktiebolag (v)52 27. Ombildning av domänverket till aktiebolag (mp)52 28. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning (m, fp, c)53 29. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning (v)54 30. Försäljning av fast egendom under domänverkets förvaltning (mp)55 31. Domänverkets upplåning (v, mp)56 32. AB Göta kanalbolag (mp)56 33. Domänverkets virkesleveranser (v, mp)57 34. Instruktionen för domänverket (mp)57 35. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (m)58 36. Övriga affärsverk (mp)58
Särskilt yttrande AB Göta kanalbolag (m, fp, c)59