Statliga företag
Betänkande 1990/91:NU12
Näringsutskottets betänkande
1990/91:NU12
Statliga företag
Innehåll
1990/91 NU12
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels proposition 1990/91:30 (industridepartementet) om vissa befogenheter för ett nytt statligt förvaltningsbolag, dels 1990 års redogörelse för de statliga företagen, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1990/91:20 (industridepartementet), dels de två motioner som har väckts med anledning av propositionen, dels två motioner som har väckts med anledning av skrivelsen, dels två motioner från allmänna motionstiden rörande alternativ vinodling och domänverkets förvaltning av kronoholmarna.
Sammanfattning
Regeringen har föreslagit riktlinjer för riksdagens medverkan vid beslut om försäljning av aktier som innehas av det nya statliga förvaltningsaktiebolaget Fortia. Utskottet tillstyrker förslaget. Riktlinjerna innebär bl.a. att riksdagens ställningstagande skall inhämtas om Fortia avser att frånhända sig röstmajoriteten i något av de nu helägda bolagen. En omfattande privatisering av statliga företag bör komma till stånd, anförs det i en reservation (m, fp, c) där det krävs att regeringsförslaget skall avslås.
Regeringens redogörelse för de statliga företagen ger inte anledning till något uttalande från utskottets sida. De motioner som har väckts med anledning av redogörelsen avstyrks av utskottet men får stöd i reservationer. Dessa gäller dels krav på en redovisning av det statliga företagandets mål m.m. (c, mp), dels uttalanden om olika statliga företag (alla mp).
Propositionen
Huvudsakligt innehåll
Riksdagen beslutade våren 1990 att statens aktier i ett antal hel- eller delägda bolag skulle överföras till ett särskilt förvaltningsaktiebolag. I proposition 1990/91:30 föreslås nu att riksdagen skall godkänna vissa riktlinjer för i vilka fall det nybildade bolaget kan minska sin ägarandel i olika bolag utan att riksdagen dessförinnan hörs. Förslaget innebär att riksdagen skall höras om förvaltningsbolaget skall frånhända sig röstmajoriteten i bolag som nu är helägda. För de delägda bolagen sätts gränsen när ägarandelen minskar så att den inte längre överstiger en tredjedel.
Förslag
Regeringen föreslår -- efter föredragning av industriminister Rune Molin -- att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat beträffande riksdagens medverkan vid beslut om minskningar i det nybildade statliga förvaltningsbolagets innehav av aktier i hel- och delägda bolag.
Skrivelsen
Regeringen har med skrivelse 1990/91:20 till riksdagen överlämnat 1990 års redogörelse för de statliga företagen. Redogörelsen innehåller uppgifter om de statliga företagens verksamhet under år 1989 eller motsvarande verksamhetsår. För innehållet i uppgifterna svarar företagen själva.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av proposition 1990/91:30 är följande:
1990/91:N5 av Per Westerberg m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen 1. avslår proposition 1990/91:30 om vissa befogenheter för ett nytt statligt förvaltningsbolag, 2. hos regeringen begär förslag på och befogenheter för försäljning av statliga företag i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:N6 av Lars Norberg (mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna att ett policydokument bör utarbetas som klargör statens policy vid dess ägande och drift av statliga verk och företag, 2. vid avslag på yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna att en statlig utredning bör tillsättas som utarbetar förslag till en statlig företagspolicy, 3. som sin mening ger regeringen till känna att vid utarbetandet av en statlig företagspolicy de i motionen angivna riktlinjerna skall inkluderas.
De motioner som har väckts med anledning av regeringens skrivelse 1990/91:20 och behandlas här är följande:
1990/91:N9 av Lars Norberg (mp) och Kjell Dahlström (mp) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en samlad statlig företagspolicy, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande Celsius Industrier AB, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Nordiska Satellitaktiebolaget, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Procordia AB, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Studsvik AB, 6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB), 7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SwedeGas AB.
1990/91:N10 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna att principdeklarationer angående den statliga företagsamheten bör avlämnas i samband med den årliga redogörelsen angående de statliga företagen i enlighet med riksdagens [tidigare] beslut (1980/81:NU29), 2. som sin mening ger regeringen till känna att förslag till försäljning av statliga företag i enlighet med vad som i motionen anförts bör tas fram.
En tredje motion, 1990/91:N8 (c), som har väckts med anledning av skrivelsen har utskottet behandlat i ett betänkande (1990/91:NU9) om utrikeshandel.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1989/90:N202 av Bengt Silfverstrand (s) och Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att genom statens eget företag satsa på alternativ vinodling.
1989/90:N290 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen 1. begär att regeringen utfärdar sådana instruktioner till domänverket att dess förvaltning av kronoholmarna begränsas till att blott utveckla administrativa förvaltningsformer, 2. begär att regeringen uppdrar åt domänverket att tillse att förvaltningsbeslut om kronoholmarna ständigt fattas i samråd med holmarnas befolkning.
Utskottet
Inledning
I maj 1990 beslutade riksdagen att statens aktier i tio bolag skulle överföras till ett särskilt förvaltningsaktiebolag. På initiativ av riksdagen föreslås i proposition 1990/91:30 vissa riktlinjer för i vilka fall riksdagen skall höras innan förvaltningsbolaget kan fatta beslut om avyttring av aktier i bolagen. Propositionen har föranlett två motioner. I detta betänkande behandlar utskottet också regeringens skrivelse 1990/91:20 med 1990 års redogörelse för de statliga företagen och två av de tre motioner som har väckts med anledning av skrivelsen. Vidare behandlas två motioner om statliga företag från allmänna motionstiden.
Statligt företagande
Utskottet tar först upp ett antal motionsyrkanden om statligt företagande vilka har principiell innebörd.
Med åberopande av tidigare motioner i ämnet föreslår de tre borgerliga partierna i en gemensam motion, 1990/91:N5, en privatisering av statliga företag. Mycket stora delar av den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller bolagsform bör kunna avyttras, anser motionärerna. De kräver att riksdagen av regeringen skall begära förslag till och befogenheter för en försäljning i enlighet med vad motionärerna förordar. Ett motsvarande yrkande framställs i motion 1990/91:N10 (c). I denna bedöms en försäljningsvolym på sammanlagt 15--20 miljarder kronor kunna vara möjlig under en treårsperiod. Under det första året skulle minst 4 miljarder kronor kunna inbringas vid en försäljning, anförs det.
I motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp) begärs att riksdagen skall anmoda regeringen att utarbeta ett policydokument om de statliga företagens roll. Är riksdagen inte beredd till detta borde den i stället, enligt ett andrahandsyrkande i den förstnämnda motionen, hos regeringen hemställa att en utredning tillsätts för denna uppgift. Motionärerna efterlyser svar på bl.a. följande frågor: Vilken principiell skillnad ser regeringen mellan affärsverk och aktiebolag? Hur skall regelsystemen för dessa två företagstyper skilja sig åt? Kan andra krav ställas på statliga än på övriga företag? Skall statliga företag utgöra föredöme i fråga om miljö, affärsmoral etc.? Skall statens innehav av företag användas för främjande av ekonomisk demokrati? Har staten ett ansvar för krisbranscher i en vikande ekonomi? I motion 1990/91:N6 (mp) anges de riktlinjer som enligt miljöpartiet de gröna borde gälla för statligt företagande. Dessa innebär bl.a. att statlig monopolverksamhet skall drivas i verksform. Vidare borde såväl riksdagens som de anställdas inflytande öka. Som ägare till företagen skall staten också, anförs det, främja en miljövänlig verksamhet och en god arbetsmiljö.
Motioner liknande de nu aktuella avslogs av riksdagen senast våren 1990 i anslutning till behandlingen av förslag rörande statligt företagande i proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor. I denna förde regeringen en diskussion om motiven för statligt ägande och om statens roll som ägare. Utskottet (1989/90:NU35 s.8) instämde i regeringens uppfattning om statligt företagande och avstyrkte de aktuella motionerna. Utskottet anförde bl.a. att staten även fortsättningsvis borde ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Vidare ansåg utskottet att det var angeläget att de statliga och kooperativa företagen kunde utgöra en motvikt till de privata maktgrupper som har ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv. Utifrån denna principiella inställning till statligt företagande tog utskottet avstånd från förslag om en utförsäljning av statliga företag. Utskottet fann heller inte att det var erforderligt med någon ytterligare redovisning av de statliga företagens uppgifter och funktion. Två reservationer avgavs. I den ena (m, fp, c) begärdes förslag till en utförsäljning av statliga företag, och i den andra (mp) anfördes att regeringen snarast borde klargöra sin uppfattning om de statliga företagens roll.
Utskottet vidhåller sin uppfattning om statligt företagande och hänvisar till behandlingen av frågan våren 1990. Motionerna 1990/91:N5 (m, fp, c), 1990/91:N6 (mp), 1990/91:N9 (mp) och 1990/91:N10 (c) avstyrks i berörda delar.
Utskottet avstyrker även det aktuella yrkandet i motion 1990/91:N6 (mp) med krav på att det skall tillsättas en statlig utredning med uppgift att lämna förslag till ett program för de statliga företagens uppgifter och funktion.
Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning
På förslag av regeringen beslutade riksdagen i maj 1990, som redan har nämnts, att statens aktier i tio hel- eller delägda bolag skulle överföras till ett särskilt förvaltningsaktiebolag (prop. 1989/90:88, 1989/90:NU35). De företag som berörs är dels Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), SIB-Invest AB och Sveriges Geologiska AB, som alla är helägda av staten, dels följande av staten delägda bolag: Ncb AB (statens andel av röstetalet i företaget uppgår till ca 62%), Procordia AB (42%), AB Statens Skogsindustrier AB (ASSI; 75%), SSAB Svenskt Stål AB (60%) och Cementa AB (5%).
Genom denna överföring av aktier kunde enligt regeringen en mer ändamålsenlig form för förvaltandet av det statliga aktieinnehavet skapas. Som ägare till företag måste staten, menade regeringen, ha möjlighet att mobilisera ekonomiska resurser i en sådan omfattning att affärsmöjligheter kan tas till vara i det enskilda företaget. Utskottet (1989/90:NU35 s.13), som betonade det angelägna i att den statliga industrisektorn kunde utvecklas på bästa möjliga sätt, instämde i regeringens uppfattning och tillstyrkte överföringen av statens aktier. Dock menade utskottet att det erfordrades klarare riktlinjer för i vilka fall det nya förvaltningsbolaget kunde avyttra aktier utan riksdagens hörande. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning i ett uttalande till regeringen. I två reservationer avstyrktes förslaget om överföring av aktierna till ett förvaltningsbolag. I den ena (m, fp, c) anfördes att bildandet av det nya bolaget skulle försvåra en angelägen utförsäljning av statliga företag, och i den andra (mp) sades att riksdagens insyn i de statliga företagens verksamhet skulle komma att minska med ett sådant bolag.
Det nya bolaget, som har givits namnet Förvaltningsaktiebolaget Fortia, har startat sin verksamhet i oktober 1990. Till ordförande i bolaget har utsetts landshövdingen i Gävleborgs län Lars Ivar Hising och till verkställande direktör f.d. statssekreteraren i industridepartementet Olof Rydh.
I proposition 1990/91:30 lämnas förslag till i vilka fall riksdagen bör höras innan Fortia kan fatta beslut om avyttring av aktier. Enligt förslaget skall riksdagens ställningstagande inhämtas innan beslut fattas som innebär att Fortia frånhänder sig röstmajoriteten i något av de nu helägda bolagen eller att Fortias andel av rösterna i något av de nu delägda bolagen sjunker så att den inte längre överstiger en tredjedel. Regeringen påpekar att aktiebolagslagen (1975:1385) stadgar ett betydande inflytande, bl.a. i fråga om ändringar i bolagsordningen, för aktieägare som tillsammans innehar minst en tredjedel av rösterna i ett bolag.
Regeringens förslag bör avslås, sägs det i motion 1990/91:N5 (m, fp, c). Motionärerna erinrar om att man från de borgerliga partiernas sida har förordat en omfattande försäljning av statliga företag. En sådan försäljning skulle få till följd att det statliga förvaltningsbolagets uppgifter upphör. Några nya riktlinjer för bolagets verksamhet erfordras därför inte, anförs det.
Bildandet av det nya förvaltningsbolaget möjliggör enligt utskottets mening ett mer rationellt utövande av den statliga ägarfunktionen. Härigenom skapas förutsättningar för den statliga industrisektorn att kunna konkurrera med den privatägda industrisektorn på mer likvärdiga villkor och att kunna utvecklas på bästa möjliga sätt.
Som sägs i propositionen måste dock riksdagen ha möjlighet till inflytande i viktigare frågor rörande de statligt ägda företagen. De riktlinjer som förordas i propositionen beträffande riksdagens medverkan vid beslut om minskningar av förvaltningsbolagets aktieinnehav finner utskottet till fyllest i detta hänseende. Samtidigt förutsätter utskottet att riksdagens ställningstagande kommer att inhämtas också om försäljningar av betydande verksamhetsgrenar i de av staten majoritetsägda bolagen skulle aktualiseras av innebörd att företagens verksamhetsinriktning skulle komma att i grunden förändras. Med det sagda tillstyrks propositionen och avstyrks här berörd del av motion 1990/91:N5 (m, fp, c).
Redogörelsen för de statliga företagen
Allmänt
I 1990 års redogörelse för de statliga företagen lämnas uppgifter om företagens verksamhet under år 1989 eller motsvarande verksamhetsår. Redogörelsen har föranlett tre motioner, varav en har behandlats i utskottets betänkande (1990/91:NU9) om utrikeshandel. Utöver vad som sägs i det följande ger redogörelsen inte anledning till något uttalande från utskottets sida.
Innehållet i redogörelsen
Den form av årliga redogörelser till riksdagen för den statliga företagssektorn som nu tillämpas infördes år 1981 i enlighet med ett riksdagsbeslut samma år (prop. 1980/81:22, NU 1980/81:29). Därvid uttalade utskottet sitt gillande av regeringens förslag att redogörelsen med vissa mellanrum skulle omfatta också en principdeklaration om det statliga företagandets mål och riktlinjer samt uppgift huruvida uppställda mål hade uppnåtts.
Med undantag för år 1984, då vissa motiv och principer för statens roll som företagsägare angavs, har regeringens skrivelse med överlämnande av redogörelsen varje gång haft samma formella karaktär och sålunda inte innefattat några kommentarer till redogörelsens innehåll.
Riktlinjer för statens politik som ägare av företag har i stället presenterats för riksdagen och behandlats av denna i andra sammanhang. Senast gjordes detta våren 1990, då regeringen -- som redan nämnts -- i den näringspolitiska propositionen diskuterade motiven för statligt företagande.
I motion 1990/91:N10 (c) görs sak av att endast en av de redogörelser som har avlämnats sedan år 1981 har innehållit en deklaration om regeringens inställning till den statliga företagssektorn. Detta kan inte, heter det i motionen, anses uppfylla riksdagens beslut om återkommande principdeklarationer i redogörelserna. Riksdagen borde i ett uttalande till regeringen upprepa sitt beslut från år 1981 om att redogörelsen för de statliga företagen med vissa mellanrum skall innefatta sådana deklarationer.
Med anledning av 1989 års redogörelse för de statliga företagen väcktes hösten 1989 en motion (mp) av delvis samma innebörd som den nu aktuella. På förslag av utskottet (1989/90:NU17 s.2) avslogs motionen. Utskottet ansåg att det var till fyllest att regeringen i ärenden om särskilda företag och i näringspolitiska propositioner tog upp frågor om riktlinjer för de statliga företagen. Att den årliga redogörelsen regelmässigt skulle inledas med en politisk deklaration fann utskottet inte motiverat. En motsatt inställning kom till uttryck i en reservation (mp).
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande från hösten 1989 och avstyrker motion 1990/91:N10 (c) i här aktuell del.
Vissa företagsspecifika frågor
I motion 1990/91:N9 (mp) framställs, förutom det förslag som har tagits upp i det föregående, sju yrkanden om olika bolag som har beskrivits i redogörelsen för de statliga företagen. Dessa yrkanden behandlas vart för sig i det följande.
Det första gäller Celsius Industrier AB. Enligt motionärerna bör staten utöva en direkt kontroll av krigsmaterielindustrin. Därför borde Kockums AB och Karlskronavarvet AB avskiljas från Celsiuskoncernen och underställas industridepartementet.
Verksamheten vid Kockums (tidigare Kockums Marine AB) omfattar i första hand tillverkning av ubåtar och utvecklingsarbete rörande civil undervattensteknik. Vid Karlskronavarvet bedrivs främst verksamhet med örlogsfartyg till den svenska marinen. Förutom tillverkning utförs underhålls-, ombyggnads- och reparationsarbeten på olika typer av fartyg. De två bolagen är numera de enda inom Celsiuskoncernen (f.d. Svenska Varv AB) som är inriktade på fartygsproduktion.
Utskottet har i november 1990 i ett betänkande (1990/91:NU10) om krigsmaterielindustrin behandlat och avstyrkt ett antal motioner (s; vpk; mp) med krav bl.a. på en omställning till civil produktion inom denna industri. Motionerna har följts upp i en reservation (v, mp). Utskottet går här inte in på behandlingen av denna fråga utan hänvisar till nyssnämnda betänkande.
Ett motionsyrkande (mp) av liknande innebörd som det nu aktuella i motion 1990/91:N9 (mp) avslogs senast våren 1990. Utskottet (1989/90:NU35 s.22) instämde i uppfattningen att det kunde finnas anledning att överväga om de båda bolagen borde tillhöra Celsiuskoncernen men ansåg att riksdagen då ej borde ta något initiativ i saken. Motionen fick stöd i en reservation (mp). I en annan reservation (m, fp, c) begärdes att regeringen skulle låta utreda strukturfrågan för de fartygsproducerande enheterna inom Celsiuskoncernen. När denna fråga hade fått sin lösning borde, anfördes det, resterande enheter inom koncernen avyttras.
Enligt utskottets mening finns det inte heller nu anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd i strukturfrågan beträffande Karlskronavarvet och Kockums. Det berörda yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp) avstyrks följaktligen.
Nästa yrkande i denna motion avser Nordiska Satellitaktiebolaget, vilket står som ägare till Tele-X-satelliten. Motionärerna erinrar om att bolaget har redovisat stora förluster under senare år och menar att verksamheten i bolaget bör omprövas. De TV-program som sänds ut med hjälp av Tele-X-satelliten sägs bidra till den "andliga miljöförstöringen" i landet.
Nordiska Satellitaktiebolaget bildades år 1983 inom ramen för Nordiska Telesatellitkonsortiet, vars första projekt var Tele-X-projektet. Sedan juni 1989 är svenska staten, efter att ha övertagit en norsk minoritetsandel (15%), ensam ägare till bolaget. Svenska rymdaktiebolaget har för Satellitaktiebolagets räkning utvecklat och upphandlat Tele-X-systemet med tillhörande markstationer. Medel för att täcka Satellitaktiebolagets kostnader har tillskjutits som ägartillskott åren 1983--1986. Bolaget har inte någon personal anställd.
Tele-X-satelliten sköts upp i april 1989. Satelliten erbjuder två huvudtyper av teletjänster, nämligen dels satellit-TV, dels digital telekommunikation för data- och videoöverföring. För vardera av de två tjänsterna kommer normalt två sändare (transpondrar) att arbeta. Dessutom finns en sändare av vartdera slaget i reserv. I samband med att svenska staten övertog den norska statens andel i Satellitaktiebolaget beslutades att norska staten skall ha dispositionsrätt till en TV-sändare. Under år 1990 har Nordisk Television AB (TV4) hyrt in sig i en andra TV-sändare.
Satellitaktiebolaget har sedan år 1986 redovisat negativa rörelseresultat efter avskrivningar (år 1986 -14 milj.kr., år 1987 -102 milj.kr., år 1988 -66 milj.kr. och år 1989 -155 milj.kr.). Underskotten har täckts av innestående egna medel. Sedan underskottet för år 1989 balanserats står ett eget kapital om ca 420 milj.kr. till bolagets förfogande, medan bolagets skulder uppgår till ca 4 milj.kr. Bolagets soliditet är sålunda i det närmaste 100%.
Enligt det ursprungliga avtalet mellan Sverige och Norge om Tele-X-satelliten skulle denna efter en experimentfas överlåtas från Satellitaktiebolaget till Nordiska Telesatellitaktiebolaget, vilket skulle fungera som det i stadgarna föreskrivna driftbolaget. I och med att Sverige övertog Norges andel i Tele-X-satelliten upphörde Nordiska Telesatellitaktiebolagets roll i projektet, och bolaget har trätt i likvidation. Svenska Rymdaktiebolaget är numera ansvarigt för driften av systemet och för marknadsföringen av systemets data- och videotjänster. Marknadsföringen på TV-sidan handhas av Satellitaktiebolaget. För närvarande pågår överläggningar mellan detta bolag och Rymdaktiebolaget rörande organisationen av Tele-X-systemet och riskfördelningen mellan de båda bolagen. Ett avtal väntas bli undertecknat i december 1990. Avsikten är att Satellitaktiebolaget skall drivas vidare och ta ägaransvaret för systemet. Bolaget skall också utöva kontrollen över hur Tele-X-satelliten används för publika TV-sändningar.
Inte heller det nu aktuella yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp) bör enligt utskottets mening ge anledning till någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla det angelägna i att de kontakter som har tagits i frågan om att utnyttja Tele-X-satelliten för att få till stånd utökade telekommunikationer med de baltiska staterna och med Polen kan fullföljas och att konkreta förhandlingar härom kan inledas. Behovet av förbättrade teleförbindelser är mycket påtagligt i dessa länder.
Nästa företag som tas upp i motion 1990/91:N9 (mp) är Procordia AB. Det aktuella yrkandet går ut på att staten skall använda sitt inflytande i bolaget för att främja en decentraliserad tillverkning av mer hälsosamma livsmedel. Enligt motionärerna åvilar ett särskilt ansvar företaget till följd av dess medverkan i produktion och försäljning av tobak och alkoholdrycker.
Utskottet har i november 1990 tagit upp frågor om svensk export av tobaksvaror och alkoholdrycker i ett betänkande (1990/91:NU9 s.22f.) om utrikeshandel.
Enligt utskottets mening bör inte riksdagen söka påverka Procordias verksamhetsinriktning. För marknadsföring i Sverige av tobaksvaror och alkoholdrycker gäller särskild lagstiftning. Beträffande frågor om svensk export av sådana varor hänvisas till nyssnämnda betänkande. Med det sagda avstyrks det nu berörda motionsyrkandet.
I ett ytterligare yrkande i motion 1990/91:N9 (mp) krävs att Studsvik AB skall omorganiseras så att företagets verksamhet kan ge ett positivt resultat. Enligt motionärerna bör utvecklingsarbetet inom det kärntekniska området vid Studsvik inskränkas till frågor om kärnkraftens avveckling och kärnavfallets hantering.
Verksamheten vid Studsvik var från början helt anslagsfinansierad. Numera svarar de statliga anslagen för endast ca 10% av företagets totala intäkter. För innevarande budgetår har riksdagen -- inom ramen för energiforskningsprogrammet -- anvisat totalt 63 milj.kr. som bidrag till verksamheten vid Studsvik (prop. 1989/90:90 avsnitt 21, 1989/90:NU40).
I mitten av 1980-talet inträffade en väsentlig resultatförsämring för Studsvik. För år 1986 redovisade företaget ett underskott -- mätt som resultat efter finansiella intäkter och kostnader -- av ca 61 milj.kr. Samma år vidtog företaget vissa åtgärder för en anpassning till en lägre verksamhetsvolym. Bl.a. reducerades personalstyrkan med ca 200 personer. På grund av den bristande lönsamheten beviljades Studsvik under budgetåret 1987/88 extra ägartillskott om totalt 90 milj.kr. (prop. 1987/88:25 bil. 10, NU 1987/88:12; prop. 1987/88:90, NU 1987/88:40). Antalet anställda vid företaget har under senare år minskat med ytterligare 100 personer och uppgår för närvarande till drygt 800. För år 1989 redovisade Studsvik ett underskott -- motsvarande det tidigare nämnda -- av ca 12 milj.kr. Enligt uppgift pågår för närvarande internt inom Studsvik en översyn av verksamheten med syfte att resultatet skall förbättras ytterligare.
Med hänvisning till det sagda avstyrks det nu aktuella yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp).
Det följande yrkandet i motionen gäller Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Verksamheten vid företaget bör enligt motionärerna byggas ut så att allt miljöfarligt avfall som produceras kan omhändertas. Vidare borde all export av miljöfarligt avfall upphöra.
SAKAB bildades år 1975 med uppgift att slutligt omhänderta miljöfarligt avfall. Staten äger för närvarande 96% av aktierna i företaget. Riksdagen (1989/90:JoU16) bemyndigade våren 1990 regeringen att sälja ut maximalt 49% av aktierna i SAKAB. Sverige och Norge har hösten 1990 beslutat utreda förutsättningarna för ett utvidgat samarbete beträffande hanteringen av miljöfarligt avfall. Enligt intentionerna skall ett gemensamt svensk-norskt bolag bildas för ändamålet. Detta bolag skall även förvärva aktierna i SAKAB.
I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 16 s.27f.) har vissa avfallsfrågor tagits upp i ett särskilt avsnitt. Det konstateras (s.73) att SAKABs behandlings- och lagringskapacitet är för liten och att det inom företaget pågår arbete med att finna lokalisering för en utökning av kapaciteten för såväl slutbehandling som lagring.
Regeringen har i oktober 1990 beslutat om en skärpt kontroll av svensk export av miljöfarligt avfall fr.o.m. den 1 januari 1991. De ändrade reglerna, som har införts i förordningen (1985:841) om miljöfarligt avfall, innebär att sådant avfall skall få föras ut ur landet bara om det kan bevisas att avfallet kommer att tas om hand på ett sätt som skulle vara godtagbart från miljö- och hälsosynpunkt i Sverige. Statens naturvårdsverk har givits i uppdrag att kontrollera att åtagandena om hanteringen av avfallet uppfylls. Vidare skall även SAKAB i fortsättningen söka tillstånd för export av miljöfarligt avfall.
Med konstaterandet att SAKAB -- i linje med motionärernas önskemål -- planerar för en utökad kapacitet samt att reglerna för exporten av miljöfarligt avfall inom kort kommer att skärpas avstyrker utskottet det nu aktuella motionsyrkandet.
För hanteringen och slutförvaringen av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall från kärnkraftsproduktionen i Sverige svarar Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Bolaget, som ägs gemensamt av kärnkraftsproducenterna, tar också hand om radioaktivt avfall från sjukhus, industrier och forskningsinstitutioner. Statens andel av bolagets aktiekapital uppgår till 58%.
Med början under år 1989 har SKB bedrivit en informationskampanj runt om i landet om bolagets verksamhet och om hanteringen av avfallet från kärnkraftsproduktionen. Ett sjuttiotal kommuner har besökts. Enligt SKB skall kampanjen ses mot bakgrund bl.a. av att bolaget inom ett par år avser att peka ut ett antal alternativa orter för lokaliseringen av slutförvaret för använt kärnbränsle.
Enligt ett yrkande i motion 1990/91:N9 (mp) skall staten verka för att SKBs informationskampanj upphör. Motionärerna menar att bolaget har bedrivit propaganda för kärnkraften.
Utskottet finner inget anmärkningsvärt i att SKB informerar om sin verksamhet och om kärnkraftsavfallets hantering. Sådant avfall finns redan, och det måste tas om hand på ett säkert sätt inom landet. Motionen avstyrks även i nu aktuellt avseende.
Det sista yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp) går ut på att staten skall använda sitt ägarinflytande i SwedeGas AB för att förhindra utbyggnaden av ett rikstäckande naturgasnät. Utbyggnaden av ett sådant nät skulle enligt motionärerna motverka strävandena att begränsa importberoendet på energisidan och att minska utsläppen av koldioxid. Utbyggnaden skulle också undandra medel för investeringar i inhemska förnybara energikällor.
På förslag av utskottet (1989/90:NU44) beslöt riksdagen våren 1990 att behandlingen av ett stort antal motioner om energipolitiken, de flesta från allmänna motionstiden, skulle uppskjutas till innevarande riksmöte. Avsikten är att dessa motioner, varav vissa gäller frågor om introduktionen av naturgas, skall tas upp i anslutning till behandlingen av den aviserade energipolitiska propositionen.
Utskottet hänvisar till den kommande behandlingen av energipolitiken och avstyrker det här berörda motionsyrkandet.
Vissa övriga frågor
Utskottet behandlar slutligen två motioner om statliga företag från allmänna motionstiden.
Den ena, motion 1989/90:N202 (s), tar sikte på V&S Vin & Sprit AB (tidigare AB Vin- & Spritcentralen). Motionärerna menar att bolaget borde verka för ett ökat inslag av vin som har framställts av biodynamiskt odlade druvor. Detta skulle ske dels genom försök med begränsat utnyttjande av bekämpningsmedel vid bolagets egen vingård i Frankrike, dels genom ökad import av vin som har framställts av obesprutade druvor.
Vin & Sprit har enligt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. monopol på att tillverka spritdrycker i Sverige. Vidare gäller enligt lagen (1977:293) om handel med drycker att bolaget med vissa undantag har monopol på import och export av samt partihandel med spritdrycker, vin och starköl.
År 1986 inköpte bolaget en vingård i södra Frankrike. Där produceras vin för försäljning i Sverige och Frankrike. Vidare bedrivs arbete med att utveckla nya tekniker och metoder att odla druvor och framställa vin. Bl.a. görs försök med begränsat utnyttjande av bekämpningsmedel i odlingen. Vingården fungerar också som en utbildnings- och konferensanläggning.
I Sverige marknadsförs för närvarande enligt uppgift från Vin & Sprit endast ett vin såsom varande baserat på biodynamiskt odlade druvor. Enligt bolaget är utbudet av sådana vinsorter starkt begränsat.
Utskottet noterar sålunda att Vin & Sprit i linje med motionärernas önskemål bedriver försök med alternativa odlingsmetoder vid vingården i Frankrike. Vidare förutsätter utskottet att bolaget bevakar möjligheterna till import av vin baserat på druvor som har odlats med begränsat eller utan utnyttjande av kemiska bekämpningsmedel. Med det sagda avstyrks motion 1989/90:N202 (s).
Domänverkets förvaltning av kronoholmarna är rubriken på motion 1989/90:N290 (m). Med de s.k. kronoholmarna avses statliga holmar och skär som varken hör under något hemman eller innehas under särskilda villkor. Till kronoholmarna räknas också vissa andra öar som tillhör eller får anses tillhöra staten. Kronoholmar finns längs hela den svenska kusten, dock främst i Norrbottens och Göteborgs och Bohus län, samt i de stora insjöarna.
År 1986 beslutade riksdagen om riktlinjer för kronoholmarnas framtida disposition (prop. 1985/86:110, FiU 1985/86:32). Enligt beslutet skall kronoholmarna förvaltas rationellt och upplåtas på marknadsmässiga villkor i för ändamålet lämpliga nyttjanderättsformer. Genom beslutet övertog domänverket förvaltningen av de kronoholmar som tidigare stod under kammarkollegiets tillsyn.
I nyssnämnda motion kritiseras domänverkets förvaltning av en av dessa kronoholmar, nämligen Käringön utanför Bohusläns kust. Enligt motionären har domänverket på olika sätt åsidosatt husägarnas intressen på ön. Bl.a. har verket föranstaltat om en sanering av avloppssystemet, vilken, anförs det, kan komma att hota många äldre husägares möjligheter att behålla sina bostäder. I motionen sägs också att domänverket har underlåtit att ta upp överläggningar med husägarna om den framtida förvaltningsformen beträffande tomter och andra anläggningar på ön. I motionen framställs två yrkanden. Enligt det första skulle riksdagen hos regeringen hemställa att domänverkets förvaltningsansvar skall begränsas till att avse administrativa förvaltningsfrågor. Vidare borde verket, enligt det andra yrkandet, ges instruktion om att förvaltningsbeslut om kronoholmarna alltid skall fattas i samråd med den berörda befolkningen.
Som ombud för ett antal husägare på Käringön har motionären i sin yrkesmässiga roll som advokat i september 1990 stämt domänverket inför Stenungsunds tingsrätt. I stämningsansökan yrkas att tingsrätten skall fastställa att husägarna har ständig besittningsrätt till marken på Käringön utan skyldighet att erlägga någon betalning därför till staten.
Med anledning av riksdagsbeslutet om kronoholmarnas framtida disposition uppdrog regeringen år 1986 åt domänverket att bl.a. ta initiativ till att upprätta skriftliga arrendekontrakt i fråga om upplåtelser med nyttjanderätt av mark på kronoholmarna i de fall där sådana upplåtelser saknades. I den proposition som låg till grund för riksdagsbeslutet anförde regeringen (prop. 1985/86:110 s.25) att den förutsatte att domänverkets förvaltning inte skulle komma att leda till en sådan exploatering och därmed åtföljande kostnadsökning att det blev ekonomiskt omöjligt för arrendatorer att utnyttja eller i förekommande fall förvärva arrendestället. Regeringen uteslöt inte att vissa husägare kunde komma att drabbas av högre arrendeavgifter än tidigare. I propositionen betonades det angelägna i att marknadsanpassningen av arrendeavgifterna skedde successivt.
Enligt uppgift från industridepartementet har domänverket på Käringön låtit stycka av ett antal tomter och bygga ut anläggningar för bl.a. avlopp i syfte att skapa förutsättningar för nybebyggelse på ön. Den valda lösningen av avloppsfrågan har bestämts i samråd med Orusts kommun och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
Som har framgått av den föregående redovisningen är den fråga som har tagits upp i motion 1989/90:N290 (m) för närvarande delvis föremål för behandling i allmän domstol. Enligt utskottets mening bör riksdagen i avvaktan på denna behandling inte ta något initiativ i ärendet. Motionen avstyrks följaktligen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande statligt företagande att riksdagen avslår motion 1990/91:N5 yrkande 2, motion 1990/91:N6 yrkandena 1 och 3, motion 1990/91:N9 yrkande 1 och motion 1990/91:N10 yrkande 2, res. 1 (m, fp, c) res. 2 (mp)
2. beträffande utredning om statlig företagspolicy att riksdagen avslår motion 1990/91:N6 yrkande 2, res. 3 (mp) - villk. 2
3. beträffande riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:30 och med avslag på motion 1990/91:N5 yrkande 1 godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för riksdagens medverkan vid beslut om minskningar i det statliga förvaltningsaktiebolagets innehav av aktier i hel- och delägda bolag, res. 4 (m, fp, c) res. 5 (mp) - motiv.
4. beträffande 1990 års redogörelse för de statliga företagen att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1990/91:20 till handlingarna,
5. beträffande innehållet i redogörelsen för de statliga företagen att riksdagen avslår motion 1990/91:N10 yrkande 1, res. 6 (m, fp) - motiv. res. 7 (c, mp)
6. beträffande Celsius Industrier AB att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 2, res. 8 (m, fp, c) res. 9 (mp)
7. beträffande Nordiska Satellitaktiebolaget att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 3, res. 10 (mp)
8. beträffande Procordia AB att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 4, res. 11 (mp)
9. beträffande Studsvik AB att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 5, res. 12 (m, fp) - motiv. res. 13 (mp)
10. beträffande Svensk Avfallskonvertering AB att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 6, res. 14 (mp)
11. beträffande Svensk Kärnbränslehantering AB att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 7, res. 15 (c, v) - motiv. res. 16 (mp)
12. beträffande SwedeGas AB att riksdagen avslår motion 1990/91:N9 yrkande 8, res. 17 (fp, c) - motiv. res. 18 (mp)
13. beträffande V&S Vin & Sprit AB att riksdagen avslår motion 1989/90:N202,
14. beträffande domänverkets förvaltning av kronoholmarna att riksdagen avslår motion 1989/90:N290. res. 19 (m) - motiv.
Stockholm den 29 november 1990
På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Inga-Britt Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Barbro Andersson (s), Björn Kaaling (s) och Sven-Olof Petersson (c).
Reservationer
1. Statligt företagande (mom.1)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Ett spritt enskilt ägande och en fri konkurrens är, menar utskottet, grundstenar i en vital ekonomisk politik. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken bör vara att ange ramarna för näringslivets verksamhet. Utskottet ansluter sig därför till de krav på en privatisering av statliga företag som framförs i motionerna 1990/91:N5 (m, fp, c) och 1990/91:N10 (c). Härigenom skulle verksamheterna komma att utsättas för marknadsmässig konkurrens, vilket kan väntas leda till effektiviseringar och bättre anpassning till konsumenternas behov. Enligt utskottets uppfattning bör mycket stora delar av den affärsverksamhet som bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Det mål som har angetts i motionerna, nämligen att staten skall tillföras försäljningsintäkter om 15--20 miljarder kronor under en treårsperiod, ter sig som fullt realistiskt. Metoderna för försäljning och valet av försäljningsobjekt kräver emellertid noggranna överväganden.
Regeringen bör enligt utskottets mening utarbeta ett förslag till plan för försäljning av statliga företag enligt de riktlinjer som anges i nyssnämnda motioner och i motion 1989/90:N214 (m, fp, c). Den sistnämnda motionen väcktes under allmänna motionstiden och har behandlats av riksdagen (1989/90:NU35 s.8) under våren 1990. Försäljningen av företag bör ske i sådana former att en ökad spridning av aktieägandet främjas. Försäljningen bör kunna anpassas till rådande marknadsläge. Det synes därför ändamålsenligt att regeringen begär riksdagens bemyndigande att beträffande ett antal angivna företag genomföra försäljningar av en viss omfattning. Det får sedan ankomma på regeringen att vid lämplig tidpunkt besluta om genomförandet av försäljningarna inom ramen för riksdagens bemyndigande.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad utskottet nu har anfört. Härigenom skulle motionerna 1990/91:N5 (m, fp, c) och 1990/91:N10 (c) bli tillgodosedda i berörda delar.
Utifrån den principiella inställning till statligt företagande som nyss har redovisats anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att anmoda regeringen att utarbeta ett samlat program för de statliga företagens uppgifter och funktion. Yrkandena härom i motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp) avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande statligt företagande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N5 yrkande 2 och motion 1990/91:N10 yrkande 2 och med avslag på motion 1990/91:N6 yrkandena 1 och 3 och motion 1990/91:N9 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Statligt företagande (mom.1)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp) finner utskottet att de statliga företagens roll bör klargöras i en sådan deklaration som motionärerna efterlyser. De statsägda företag som drivs i aktiebolagsform har, menar utskottet, i praktiken anpassat sig till de privatägda företagens arbetsmetoder och ideologi. Det har visat sig vara svårt för de statliga företagen att ta både företagsekonomiska och samhällsekonomiska hänsyn.
Enligt utskottets mening bör alltså regeringen utarbeta ett program för de statliga företagens uppgifter och funktion. Detta program bör ha sin grund i den inställning till statligt företagande som kommer till uttryck i motion 1990/91:N6 (mp). Sålunda bör sådan statlig verksamhet som utgör ett naturligt monopol drivas i verksform. Vidare bör de statliga företagen i ökad utsträckning tillämpa demokratiska principer; detta innebär att riksdagen och de anställda i företagen skall ges ett ökat inflytande över verksamheten. Företagen skall också planera sin verksamhet så att en långsiktigt miljövänlig och resurssnål teknik främjas och en god arbetsmiljö uppnås.
Någon omfattande utförsäljning av statliga företag, i enlighet med vad som föreslås i motionerna 1990/91:N5 (m, fp, c) och 1990/91:N10 (c), bör inte aktualiseras i avvaktan på den begärda deklarationen. De berörda yrkandena i dessa motioner avstyrks därför.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande statligt företagande att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N6 yrkandena 1 och 3 och motion 1990/91:N9 yrkande 1 och med avslag på motion 1990/91:N5 yrkande 2 och motion 1990/91:N10 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Utredning om statlig företagspolicy (mom.2) Under förutsättning av avslag på reservation 2
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "och funktion" bort ha följande lydelse:
I det föregående har utskottet anslutit sig till förslagen i motionerna 1990/91:N6 (mp) och 1990/91:N9 (mp) om att regeringen skall anmodas utarbeta en policy över de statliga företagens uppgifter och funktion. För den händelse riksdagen skulle avvisa detta yrkande instämmer utskottet i kravet i motion 1990/91:N6 (mp) på att en statlig utredning skall tillsättas med uppgift att lämna förslag till en sådan policy. Riksdagen bör i angivet fall uppmana regeringen härtill.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utredning om statlig företagspolicy att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N6 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning (mom.3)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.6 som börjar med "Bildandet av" och slutar med "motion 1990/91:N5 (m, fp, c)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N5 (m, fp, c), att det inte erfordras några nya riktlinjer beträffande det statliga förvaltningsbolagets befogenheter att avyttra aktier utan riksdagens hörande. Som sägs i nämnda motion bör en omfattande försäljning av statliga företag komma till stånd. En sådan försäljning skulle få till följd att förvaltningsbolagets funktion upphör. Utskottet instämmer sålunda i motionärernas krav på att propositionen skall avslås.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N5 yrkande 1 avslår proposition 1990/91:30.
5. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning (mom.3, motiveringen)
Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s.6 som börjar med "Bildandet av" och slutar med "motion 1990/91:N5 (m, fp, c)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan det finnas anledning för riksdagen att överväga en avyttring av statens aktier i flera av de företag som har inordnats i det nya förvaltningsbolaget. Denna prövning bör emellertid anstå till dess att ett samlat program för de statliga företagens roll har utarbetats i enlighet med vad miljöpartiet de gröna har föreslagit.
Med hänvisning till det sagda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om riktlinjer för riksdagens medverkan vid beslut om minskningar av förvaltningsbolagets aktieinnehav. Härav följer att motion 1990/91:N5 (m, fp, c) avstyrks i nu berörd del.
6. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen (mom.5, motiveringen)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Riksdagen har tidigare uttalat sig till förmån för att de statliga företagen i allmänhet skall bedrivas på motsvarande villkor som gäller för de privatägda företagen. Några bärande skäl till varför statsmakterna då skulle äga och driva företag har inte kunnat preciseras. I motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c) och 1990/91:N5 (m, fp, c) har därför en systematisk försäljning av de statliga företagen begärts.
Enligt utskottets mening finns det med hänsyn härtill ingen anledning att den årliga redogörelsen för de statliga företagen skall kompletteras med en deklaration om det statliga företagandets mål m.m. Motion 1990/91:N10 (c) avstyrks därför i här aktuell del.
7. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen (mom.5)
Roland Larsson (c), Lars Norberg (mp) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.7 som börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Riksdagen har alltså beslutat att den årliga redogörelsen för statliga företag vid återkommande tillfällen skall innefatta också en deklaration om det statliga företagandets mål m.m. Det är mot denna bakgrund märkligt att endast en av de senaste tio redogörelserna för statliga företag har inkluderat en sådan deklaration. Med instämmande i vad som anförs i motion 1990/91:N10 (c) och i vad riksdagen tidigare har uttalat (NU 1980/81:29) anser utskottet att de årliga redogörelserna med vissa mellanrum bör innehålla en beskrivning av det statliga företagandets mål och riktlinjer. Enligt utskottets mening bör 1991 års redogörelse för de statliga företagen omfatta en sådan beskrivning.
Riksdagen bör tillgodose det berörda yrkandet i motion 1990/91:N10 (c) genom en anmodan till regeringen av nu angiven innebörd.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande innehållet i redogörelsen för de statliga företagen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N10 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Celsius Industrier AB (mom. 6)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och Sven-Olof Petersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Den svenska krigsmaterielindustrin står inför en betydande omstrukturering. I denna bör även den militära fartygsproduktionen inkluderas. Som utskottet har anfört i nyssnämnda betänkande (1990/91:NU10) om krigsmaterielindustrin är det i första hand en uppgift för de berörda företagen att själva strukturera sin tillverkning utifrån marknadens krav. Som ägare, via Celsiuskoncernen, till Karlskronavarvet AB och Kockums AB har staten ett ansvar för att de strukturfrågor som gäller dessa bolag får en gynnsam lösning. Det bör ankomma på regeringen att tillse att dessa företag ges en ägarmiljö, som bättre tillgodoser företagens utvecklingspotential och som bidrar till en ändamålsenlig strukturering av svensk försvarsindustri. Det nuvarande ägarförhållandet för dessa bolag torde inte på bästa sätt främja de två bolagens framtid. Utskottet finner heller inte några motiv för att bolagen, i enlighet med vad som krävs i motion 1990/91:N9 (mp), direkt skulle underställas industridepartementet.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande Celsius Industrier AB att riksdagen med anledning av motion 1990/91:N9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Celsius Industrier AB (mom. 6)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.8 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder förslaget i motion 1990/91:N9 (mp) om att de krigsmaterieltillverkande enheterna inom Celsiuskoncernen, Karlskronavarvet AB och Kockums AB, skall ställas direkt under industridepartementet. Granskningen av den svenska krigsmaterielexporten under senare år visar vad följden blir när vinstintressena blir det överordnade målet för tillverkning av krigsmateriel. Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta om nu nämnda strukturförändring. Här aktuell del av motion 1990/91:N9 (mp) tillstyrks alltså.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande Celsius Industrier AB att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Nordiska Satellitaktiebolaget (mom.7)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som börjar med "Inte heller" och slutar med "dessa länder" bort ha följande lydelse:
De tidigare stolta drömmarna om ett omfattande nordiskt kulturutbyte med hjälp av Tele-X-satelliten är nu glömda. De medel, ca 1 miljard kronor, som svenska staten har investerat i satelliten tycks ge en ur samhällsekonomisk synvinkel ytterst klen utdelning. Risken är stor för att satelliten i stället för att medverka till kulturellt utbyte kommer att bidra till en kulturell utarmning genom att den främjar reklamfinansierade TV-program. Utskottet ansluter sig därför till kravet i motion 1990/91:N9 (mp) på att verksamheten inom Nordiska Satellitaktiebolaget skall omprövas med syfte att ett från samhällsekonomisk och kulturpolitisk synpunkt bättre utnyttjande av Tele-X-satelliten skall åstadkommas. Riksdagen bör i ett uttalande uppmana regeringen att föranstalta om en sådan omprövning.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande Nordiska Satellitaktiebolaget att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Procordia AB (mom.8)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Samordningen år 1990 av verksamheterna vid Procordia AB, Provendor AB och Pharmacia AB (se 1989/90:NU35 s.18) har inneburit en ytterligare maktkoncentration inom livsmedels- och läkemedelsområdena. Utskottet ser med oro på den tilltagande storskaligheten inom näringslivet. I stället bör, i enlighet med förslag som har framförts av miljöpartiet i olika sammanhang, en lokalt anpassad produktion för lokala behov åstadkommas. Utskottet tillstyrker därför kravet i motion 1990/91:N9 (mp) på att staten skall utnyttja sitt inflytande i Procordia för att främja en sådan produktion i företaget.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ställa sig bakom i ett uttalande till regeringen. Beträffande frågor om svensk export av tobak och alkoholdrycker hänvisas till vad miljöpartiets företrädare i utskottet har anfört i nyssnämnda betänkande (1990/91:NU9 s.39f.) om utrikeshandel.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande Procordia AB att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Studsvik AB (mom.9, motiveringen)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser att den del av utskottets yttrande på s.10 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion 1990/91:N9 (mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening finns det inte anledning för riksdagen att engagera sig i verksamhetsinriktningen hos Studsvik AB. Utskottet förutsätter att Studsvik, på samma sätt som andra företag, löpande ser över verksamheten och genomför omstruktureringar om så skulle erfordras. Om behov av ytterligare medelstillskott till företaget skulle uppstå bör det tillgodoses genom att andra än staten tillskjuter nödvändigt kapital. Med det sagda avstyrks här berörd del av motion 1990/91:N9 (mp).
13. Studsvik AB (mom.9)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion 1990/91:N9 (mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den kärntekniska forskningen i Sverige i fortsättningen begränsas huvudsakligen till frågor om hantering av kärnavfallet och nedmontering av kärntekniska anläggningar. Utskottet tillstyrker därför kravet i motion 1990/91:N9 (mp) på en översyn av verksamheten i Studsvik AB med nu nämnda syfte. Riksdagen bör anmoda regeringen att ta initiativ till en sådan översyn.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande Studsvik AB att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Svensk Avfallskonvertering AB (mom.10)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Med konstaterandet" och slutar med "aktuella motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
De avfallsmängder som uppstår i dagens samhälle orsakar stora miljöproblem och innebär ett slöseri med energi och ändliga naturresurser. Kapacitet saknas för att allt miljöfarligt avfall som produceras skall kunna omhändertas. Såsom anförs i motion 1990/91:N9 (mp) bör ett första steg därför vara att Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) bygger ut sin behandlings- och lagringskapacitet. Utskottet instämmer vidare i vad som sägs i denna motion om att svensk export av miljöfarligt avfall bör stoppas. Enligt utskottets mening bör kapaciteten i Sverige för omhändertagande av miljöfarligt avfall utökas så att Sverige kan ta hand om allt det miljöfarliga avfall som Sverige producerar. Regeringen bör ta erforderliga initiativ för att påskynda arbetet med SAKABs kapacitetsutbyggnad. På längre sikt bör, menar utskottet, tillverkningen av produkter som skapar miljöfarligt avfall som ej betryggande kan destrueras eller återvinnas bringas att upphöra.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Härigenom skulle motion 1990/91:N9 (mp) bli tillgodosedd såvitt nu är i fråga.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Svensk Avfallskonvertering AB att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Svensk Kärnbränslehantering AB (mom.11, motiveringen)
Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v) och Sven-Olof Petersson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuellt avseende" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner inget anmärkningsvärt i att Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) informerar om sin verksamhet och om kärnkraftsavfallets hantering. Sådant avfall finns redan, och det måste tas om hand på ett säkert sätt inom landet. Informationen bör dock inte vara utformad så att det kan uppfattas som om SKB pläderar för kärnkraftens bevarande. Vissa inslag i SKBs informationskampanj har, anser utskottet, haft den karaktären. Kampanjen har i många fall varit direkt vilseledande.
Enligt utskottets mening finns det emellertid inte anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Motion 1990/91:N9 (mp) avstyrks därför i nu aktuellt avseende.
16. Svensk Kärnbränslehantering AB (mom.11)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.11 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "aktuellt avseende" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:N9 (mp) anser utskottet att den s.k. informationsverksamhet som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) bedriver bör upphöra. Bolagets informationskampanj har inget annat syfte än att plädera för kärnkraftens bevarande.
Riksdagen bör sålunda i ett uttalande anmoda regeringen att verka för att denna kampanj upphör. Det sagda innebär att det berörda yrkandet i nyssnämnda motion tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande Svensk Kärnbränslehantering AB att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. SwedeGas AB (mom. 12, motiveringen)
Hadar Cars (fp), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "berörda motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar i huvudsak motionärernas farhågor för konsekvenserna av en utbyggnad av ett rikstäckande naturgasnät under de närmaste åren. En storskalig introduktion av naturgas skulle försvåra eller förhindra ett bredare utnyttjande av biobränslen. Användning av naturgas medför också ökade utsläpp av bl.a. koldioxid.
Utskottet vill dock hänvisa till den förestående behandlingen av energipolitiken och avstyrker därför det berörda motionsyrkandet.
18. SwedeGas AB (mom.12)
Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.12 som börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "berörda motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör staten redan nu utnyttja sitt inflytande i SwedeGas AB för att förhindra planerna på en utbyggnad av ett rikstäckande fossilgasnät (naturgasnät). En ytterligare introduktion av fossilgas skulle stå i strid mot riksdagens beslut att utsläppen av koldioxid inte får öka. I stället bör staten vidta energiska åtgärder för att utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Sverige skall minskas. En storskalig fossilgasintroduktion skulle också innebära att tiotals miljarder kronor investerades i ett fossilgasnät som skulle leda till ett ökat importberoende på energisidan. Som sägs i motion 1990/91:N9 (mp) bör dessa medel i stället satsas på energihushållning och på introduktion av inhemska förnybara energikällor, främst biobränslen.
Regeringen bör ta erforderliga initiativ med nu nämnda syfte. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker det aktuella yrkandet i motion 1990/91:N9 (mp).
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande SwedeGas AB att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N9 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (mom.14, motiveringen)
Per Westerberg, Gunnar Hökmark och Karin Falkmer (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s.13 som börjar med "Som har" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:
Som har framgått av den föregående redovisningen är den fråga som har tagits upp i motion 1989/90:N290 (m) för närvarande delvis föremål för behandling i allmän domstol. Utskottet förutsätter att domänverket innan den rättsliga prövningen har avslutats inte företar någon förvaltningsåtgärd som skulle kunna omintetgöra eller försvåra möjligheterna för de permanentboende att bo kvar på kronoholmarna. Med det sagda avstyrks motionen.
Särskilda yttranden
1. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen (mom.5)
Lars Norberg (mp) anför:
Jag har i det föregående ställt mig bakom krav i motioner från miljöpartiet på att ett samlat program för de statliga företagens uppgifter och funktion skall utarbetas. Detta program bör ingå i den deklaration om det statliga företagandets mål och riktlinjer som, enligt vilket jag har förordat, skall tas med i 1991 års redogörelse för de statliga företagen.
2. Nordiska Satellitaktiebolaget (mom.7)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och Sven-Olof Petersson (c) anför:
Vi anser att Tele-X-satelliten bör bjudas ut på den privata marknaden. Statens insatser för rymdverksamhet bör inriktas på stöd till sådant forsknings- och utvecklingsarbete som står långt från kommersiellt utnyttjande men har stor betydelse för svensk industris framtida konkurrensmöjligheter.
3. Studsvik AB (mom.9)
Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v) och Sven-Olof Petersson (c) anför:
Vi anser att kärnkraftsföretagen i allt väsentligt bör svara för kostnaderna för den kärntekniska verksamheten. Staten bör sålunda i fortsättningen inte lämna något stöd till den kärntekniska forskningen vid Studsvik AB. Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Propositionen2 Huvudsakligt innehåll2 Förslag2
Skrivelsen2
Motionerna2
Utskottet4 Inledning4 Statligt företagande4 Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning5 Redogörelsen för de statliga företagen7 Allmänt7 Innehållet i redogörelsen7 Vissa företagsspecifika frågor8 Vissa övriga frågor12 Hemställan14
Reservationer 1. Statligt företagande (m, fp, c)15 2. Statligt företagande (mp)16 3. Utredning om statlig företagspolicy (mp)17 4. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning (m,fp,c)17 5. Riksdagens medverkan vid beslut om aktieförsäljning (mp)18 6. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen (m,fp)18 7. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen (c,mp)19 8. Celsius Industrier AB (m, fp, c)19 9. Celsius Industrier AB (mp)20 10. Nordiska Satellitaktiebolaget (mp)20 11. Procordia AB (mp)21 12. Studsvik AB (m, fp)21 13. Studsvik AB (mp)21 14. Svensk Avfallskonvertering AB (mp)22 15. Svensk Kärnbränslehantering AB (c, v)22 16. Svensk Kärnbränslehantering AB (mp)23 17. SwedeGas AB (fp, c)23 18. SwedeGas AB (mp)23 19. Domänverkets förvaltning av kronoholmarna (m)24 Särskilda yttranden 1. Innehållet i redogörelsen för de statliga företagen (mp)24 2. Nordiska Satellitaktiebolaget (m, fp, c)25 3. Studsvik AB (c, v)25