Statliga betalningar
Betänkande 1997/98:FiU14
Finansutskottets betänkande
1997/98:FIU14
Statliga betalningar
Innehåll
1997/98 FiU14
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet en motion om statligt kontra privat betalningsansvar i de betalkort som används i staten. Vidare behandlas en motion om det statliga betalningssystemet och statens koncernkonto, Cassa Nova. Utskottet avstyrker båda motionerna. Till betänkandet har fogats (?) två reservationer.
Motionerna
1997/98:Fi903 av Per Bill och Ulf Kristersson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundregeln för statlig personal skall vara att medarbetare bär betalningsansvar, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla undantag från huvudregeln skall motiveras individuellt och att motiveringarna skall vara offentliga. 1997/98:Fi905 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av översyn av förordningen 1994:14 om statliga myndigheters betalning och medelsförvaltning.
Utskottet
Användningen av kontokort i staten
Motionen
Per Bill och Ulf Kristofersson (m) föreslår i motion Fi903 att staten bör avskaffa alla kredit- och betalkort där staten bär betalningsanvaret. Detta för att stävja missbruk. Huvudregeln bör i stället vara att den enskilde tjänstemannen bär betalningsansvaret. Ersättningar för utlägg i tjänsten skall erhållas genom kvittoredovisning. Undantag från huvudregeln bör enligt motionärerna motiveras individuellt och motiveringarna skall vara offentliga. I likhet med vad som gäller i privata företag skall myndigheter kunna betala årsavgiften och t.o.m. beställa korten med personligt betalningsansvar åt medarbetaren.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade för ett år sedan ett liknande motionsförslag om förbud eller begränsningar för staten att använda kredit- eller betalkort med statligt betalningsansvar (betänkande 1996/97:FiU17). På utskottets begäran avslog riksdagen motionen med motiveringen att det vore att gå för långt att helt förbjuda betalkort med statligt betalningsansvar. I vissa situationer fanns det skäl att använda betalkort även med statligt betalningsansvar, ansåg utskottet. myndigheterna i regel är restriktiva med att tillhandahålla betalkort med statligt betalningsansvar. Utskottet vill i anslutning till detta peka på att antalet kort med statligt betalningsansvar är relativt få. Omkring 85 procent % av de betalkort som nu finns i staten är kort med privat betalningsansvar. Endast omkring 15 procent % är kort med statligt betalningsansvar. Det framgår av nyinsamlade uppgifter från Riksrevisionsverket (RRV) över hur myndigheterna utnyttjar de avropsavtal om betalkortstjänster som RRV slutit med finansföretag (i juni 1997 tecknade RRV nya ramavtal med två företag som ersatte tidigare avtal från 1994). Utskottet anförde vidare att betalkort med statligt betalningsansvar i vissa situationer bidrar till att effektivisera betalningsförvaltningen på myndigheterna, bl.a. genom att förskotts- och fakturahanteringen begränsas. I den tidigare behandlingen framhöll också utskottet att kraven på att specificera och verifiera utgifter är desamma oavsett om kort med statligt eller privat betalningsansvar används. Därför betonade Samtidigt underströk utskottet vikten av att kontrollsystemen i staten fungerar så att statliga medel används på avsett sätt och att alla oegentligheter upptäcks, beivras och rättas till. Den interna kontrollen på myndigheterna måste fungera oklanderligt. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att det inom rRegeringskansliet och på myndigheterna pågår en översyn av regler och kontrollfunktioner, bl.a. med anledning av Justitiekanslerns förstudie från mars 1997, Förstärkt skydd mot oegentligheter i offentlig förvaltning. Arbetet har hittills bl.a. resulterat i en förändring av verksförordningen (SFS 1997:973). I den nya förordningen åläggs myndighetschefen att utforma myndighetens organisation så att redovisning, medelsförvaltning och förvaltning av övriga tillgångar kontrolleras på ett betryggande sätt. Vidare har Riksrevisionsverket (RRV) i nya föreskrifter till bokföringsförordningen (SFS 1991:1026) förtydligat attesträtten. Enligt de nya reglerna får en tjänsteman inte attestera betalningar till sig själv. Konsekvensen är att myndighetschefen inte får godkänna utbetalningar till sig själv, utan attesteringen skall göras av t.ex styrelseledamot, annan sidordnad befattningshavare eller lösas på annat godtagbart sätt. De nya föreskrifterna gäller från den 1 januari 1998. Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion Fi903 (m).
Statens betalningssystem
Motionen
Lars Tobisson m.fl. (m) yrkar i motion Fi905 att en översyn görs av förordningen 1994:14 om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning. Statens koncernkontosystem Cassa Nova är placerat i Postgirot Bank AB. Det betyder att samtliga statliga betalningar på ett eller annat sätt slussas genom Postgirot Bank AB. Enligt motionärerna innebär detta en konkurrensfördel för Postgirot Bank jämfört med andra banker. Det är inte förenligt med konkurrens på lika villkor. Bland annat kan Postgirot Bank ta fram detaljerad information om det betalningsflöde som andra banker/bankgirot hanterar för statliga myndigheters räkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill med anledning av motion Fi905 (m) anföra följande. Statens olika betalningar står för en stor andel av betalningsflödet i den svenska ekonomin. Det innebär att organisationen av statens betalningssy-stem är av avgörande vikt både för staten och för samhällsekonomin i stort. I dagsläget utgörs det statliga betalningssystemet av sStatsverkets checkräkning i Riksbanken och koncernkontosystemet, Cassa Nova, som ligger i Postgirot Bank AB. Flera andra banker är genom avtal knutna som betalningsförmedlare till systemet. Enligt vad utskottet erfar pågår i rRegeringskansliet en grundlig utvärdering och prövning av statens system för koncernkonto och betalningar. Syftet är att förbereda en ny upphandling av koncernkonto och betalningsförmedlingstjänster när nu gällande avtal löper ut, vilket tidigast inträffar den 31 december 1998. En utredning skall kartlägga för- och nackdelar av olika alternativa sätt att organisera statens koncernkonto. De möjligheter som skall analyseras är att koncernkontot placeras i en bank, att koncernkonto finns i flera banker eller att staten driver koncernkontot i egen regi. Upphandling av konsult som skall genomföra uttredningen pågår. Anbudstiden går ut i början av mars och utredningen beräknas komma i gång runt halvårsskiftet 1998. Förutom en beskrivning av kostnader, teknisk utformning, informations- och säkerhetsaspekter etc. skall utredningen också analysera hur konkurrensen på bankmarknaden utvecklas i de olika alternativa placeringarna av statens koncernkonto. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att regeringen i direktiven (dir. 1997:122) till utredningen om bildandet av en ekonomistyrningsmyndighet anger att huvudmannaskapet för statens betalningssystem skall föras över från Riksrevisionsverket till Riksgäldskontoret. Enligt utskottet innebär det analysarbete som bedrivs i Rregeringen och den kommande konsultutredningen även en översyn av förordningen (1994:14) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning. Utskottet anser därför att önskemålen i motionen i huvudsak är tillgodosedda. Utskottet avstyrker motion Fi905 (m).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande nvändning av kontokort i staten att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi903, res. 1 (m, fp, v, mp, kd) 2. beträffande statens betalningssystem att riksdagen avslår motion 1997/98:Fi905. res. 2 (m)
Stockholm den 17 februari 1998
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Lennart Hedquist (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Roy Ottosson (mp) och, Mats Odell (kd), Göran Lindblad (m) och Karin Pilsäter (fp).
Reservationer
1. Användning av kontokort i staten (mom. 1) (m, fp, v, mp, kd)
Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Johan Lönnroth (v), Per Bill (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kd), Göran Lindblad (m) och Karin Pilsäter (fp) anser dels att den del av utskottets yttrandeställningstagande som på s. 2 börjar med ?Utskottet behandlade för? och på s. 2 slutar med ?utskottet motion Fi903 (m)?under rubriken Användning av kontokort i staten bort ha följande lydelse: Utskottet vill med anledning av motion Fi903 (m) anföra följande. Debatten om oegentligheter i samband med användandet av kontokort har under de senaste åren varit intensiv. Kontokort, där staten eller kommunen har betalningsansvaret, har i flera uppmärksammade fall missbrukats. Därmed aktualiseras frågan om missbruk och oegentligheter kan förhindras genom att staten endast använder betal- eller kreditkort med privat betalningsansvar. Att staten tillhandahåller betalkort med statligt betalningsansvar försvaras ofta med att de effektiviserar betalningsförvaltningen på myndigheterna. Men det har visat sig att dessa kort inte alltid uppfyller det i och för sig vällovliga syftet. Ett vanligt problem är att kortinnehavaren inte i tid levererar t.ex. reseräkningar eller andra verifikationer till myndigheternas ekonomifunktioner. Dessutom har det visat sig att redovisningsunderlaget ofta varit ofullständigt eller felaktigt när det väl inlevererats. Den här typen av dröjsmål ökar myndighetens administrativa arbete i stället för att effektivisera den administrativa hanteringen. Vidare tvingas myndigheten i sådana fall att betala kontokortsfakturan utan att veta vilka ändåmål utgifterna har. Alternativt tvingas myndigheten betala kredit- och dröjsmålsränta. Detta gör att bokföringen försvåras och fördröjs. Till skillnad från när kortinnehavaren personligen bär betalningsansvaret saknar innehavare av kort med statligt betalningsansvar incitament att snabbt leverera in redovisning för gjorda utgifter. Detta betyder enligt utskottet att betalkort med statligt betalningsansvar endast bör utfärdas när det klart kan fastställas att åtgärden verkligen effektiviserar myndighetens betalningshantering och ekonomisystem. De särskilda bestämmelser för kontokort, redovisning av resor m.m. som tillämpas i staten varierar mellan olika myndigheter. Av Regeringskansliets förvaltningskontors (RFK) föreskrifter om betalkort (RFF 1995:1) jämte RFK:s allmänna råd framgår att arbetsgivaren bör vara restriktiv med att tillhandahålla betalkort som arbetsgivaren är betalningsansvarig för (allmänna råd till 3 §) och att det måste föreligga särskilda skäl för att tillhandahålla ett sådant kort (3 §). Av reglerna framgår även att kortet endast får användas för sådana utgifter som arbetsgivaren skall stå för, t.ex. i samband med en tjänsteresa. Endast om en privat utgift inte kan särskiljas från betalning av utgift i tjänsten får kortet användas för detta ändamål. Enligt utskottets mening bör regeringen se till att dessa regler och bestämmelser även används i statens olika myndigheter. Betalkort med statligt betalningsansvar bör utfärdas med största möjliga restriktivitet. Utskottet anser i likhet med motionärerna att som huvudregel bör statsförvaltningen i första hand enbart använda betalkort där arbetstagaren själv har betalningsansvaret. Endast i undantagsfall bör betalkort med statligt betalningsansvar utfärdas. Enligt utskottet bör man också överväga om dessa undantag skall offentliggöras tillsammans med en motivering om varför just den eller den tjänstemannen har ett betalkort med statligt betalningsansvar. Detta för att öka genomlysning av statens betalningshantering och öka incitamentet för kortinnehavaren att följa att redovisningsregler och rutiner. Ett offentliggörande kan vidare bidra till att återställa allmänhetens förtroende för statens sätt att använda tilldelade medel. Utskottet vill samtidigt understryka att kraven på att specificera och verifiera utgifter inte är lägre för utgifter betalade med betalkort med statligt betalningsansvar än för kort med privat betalningsansvar eller om förskott utbetalas. Det är regeringens skyldighet att se till att brister i utformningen av reglerna, felaktig användning av korten eller en otillräcklig internkontroll rättas till i den under regeringen lydande statsförvaltningen. Justitiekanslerna redovisade i mars 1997 studien Förstärkt skydd mot oegentligheter i offentlig förvaltning. I rapporten framhålls att det viktigaste medlet för att motverka oegentligheter inom statlig och kommunal förvaltning är en fungerande internkontroll. Vidare menade Justitiekanslern att kontrollen av myndighetschefen bör ses över särskilt eftersom han eller hon saknar överordnad inom myndigheten och i flera avseenden inte omfattas av den interna kontrollen. Vissa åtgärder har vidtagits under det gångna året, bl.a. genom en uppstramning av reglerna för internkontroll i verksförordningen och ett förtydligande av attesträtten i bokföringsförordningen. Men enligt utskottet finns det anledning att ytterligare strama upp regelverket inom både statlig och kommunal förvaltning, inte minst genom information och utbildning av vilka regler som faktiskt gäller. En av Justitiekanslerns slutsatser var att okunnighet om regelsystemen i flera fall kan ha bidragit till att de oegentligheter som förekommit inte upptäckts och påtalats tidigare. Enligt utskottets mening är det utomordentligt viktigt att kontrollsystemen i staten fungerar på ett sådant sätt att statens medel används på avsett sätt och att alla oegentligheter upptäcks, beivras och rättas till. Vad utskottet anfört om användandet av kontokort i staten bör riksdagen med anledning av motion Fi903 (m) som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande användning av kontokort i staten att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi903 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om användningen av kontokort i staten,
2. Statens betalningssystem (mom. 2) (m)
Lennart Hedquist, Fredrik Reinfeldt och, Per Bill och Göran Lindblad (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ?Utskottet vill med? och på s. 3 slutar med ?avstyrker motion Fi905 (m).?ställningstagande under rubriken Statens betalninssystem bort ha följande lydelse: Med anledning av motion Fi905 (m) vill utskottet anföra följande. Statens koncernkontosystem CassaNova är placerat i Postgirot Bank AB. Enligt utskottets mening innebär det att Postgirot Bank AB, trots att statens betalningar avreglerades 1994, fortfarande har en ställning av monopolkaraktär gentemot statliga myndigheter. Postgirots starka ställning när det gäller statliga betalningar beror på bl.a. följande: * All informationshantering i CassaNova sköts av Postgirot Bank AB. Därmed slussas alla myndigheters betalningsflöden genom Postgirot Bank AB. Detta oavsett om myndigheten är kund i Postgirot Bank eller i bankerna/Bankgirot. * Betalningar mellan myndigheter får endast ske inom koncernkontosy-stemet CassaNova. Detta gör att myndigheterna tvingas ha en kundrelation till Postgirot Bank. * Endast Postgirot Bank har rätt att debitera och kreditera statsverkets checkräkning i Riksbanken.
Enligt utskottets mening är det inte förenligt med konkurrens på lika villkor att Postgirot Bank har en mycket detaljerad information om det betalningsflöde som bankerna/Bankgirot hanterar för statliga myndigheters räkning. Detta ger en insyn i andra bankers kunder som strider mot normal sekretess. Utskottet anser därför, i likhet med motionärerna, att regeringen bör ta initiativ till en översyn av förordningen 1994:14 om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning för att öka konkurrensen på den svenska bankmarknaden. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande statens betalningssystem att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi905 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av översyn av förordningen 1994:14.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Motionerna..........................................1 Utskottet...........................................1 Användningen av kontokort i staten 1 Statens betalningssystem 2 Hemställan 4 Reservationer.......................................4 1. Användning av kontokort i staten (mom. 1) (m, fp, v, mp, kd) 4 2. Statens betalningssystem (mom. 2) (m) 6 Sammanfattning......................................1 Motionerna..........................................1 Utskottet...........................................1 Användningen av kontokort i staten 1 Statens betalningssystem 2 Hemställan 3 Reservationer.......................................4