Statliga betalningar och postgirot
Betänkande 1990/91:FiU34
Finansutskottets betänkande
1990/91:FIU34
Statliga betalningar och postgirot (prop. 1990/91:150 bil. I:1)
Innehåll
1990/91 FiU34
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande att bankerna och bankgirot ges utvidgade möjligheter att medverka i vissa delar av den statliga betalningsförmedlingen. Det gäller utbetalning av överskjutande skatt, återbetalning av studiemedel, betalningar av vissa bidrag från boverket och statens jordbruksverk. Dessa transaktioner skall, efter regeringens medgivande, kunna ske via bankgiro. Ett antal motioner från allmänna motionstiden med yrkanden härom blir därmed tillgodosedda. Förslag i motioner om att helt förändra postgirots ställning inom det statliga betalningssystemet avvisas av utskottet med hänvisning till postgirots betydelse för postverkets ekonomi och möjligheter att hålla en rikstäckande kassaservice.
Utskottet tillstyrker också propositionens förslag att låta postgirot ge ränta på innestående medel och att ge kortfristiga krediter till juridiska personer.
I en reservation från moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna yrkas att postgirots gynnade ställning vid statliga betalningar skall upphävas, vilket bl.a. innebär att inbetalningar av mervärdeskatt och punktskatter skall kunna ske också via bank.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1990/91:150 bilaga I:1 Reviderad finansplan, i vad avser avsnitt 9 Statliga betalningar och postgirot,
dels de med anledning av proposition 1990/91:150 väckta motionerna
1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) i vad avser yrkande 15,
1990/91:Fi41 av Anne Wibble m.fl. (fp),
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1990/91:Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m),
1990/91:Fi712 av Ines Uusmann m.fl. (s),
1990/91:Sk802 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m).
Propositionen
I proposition 1990/91:150 bilaga I:1 har regeringen (finansdepartementet) i avsnitt 9 Statliga betalningar och postgirot (s. 74--81) -- efter föredragning av statsrådet Allan Larsson -- föreslagit riksdagen att
17. godkänna att regeringen i den omfattning som förordats i propositionen beslutar
dels om ökade möjligheter för bankerna/bankgirot att förmedla statliga betalningar,
dels om rätt för postgirot att bestämma räntan på juridiska personers postgirokonton samt bevilja krediter till juridiska personer i samband med betalningsförmedling.
Motionerna
Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen
1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
15. att riksdagen i syfte att bidra till postverkets möjligheter att upprätthålla en rikstäckande kassa- och kontorsservice beslutar att postgirot även framgent och utan inskränkningar skall förmedla statens betalningar.
1990/91:Fi41 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att postens gynnade ställning vid statliga betalningar bör upphävas,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade bestämmelser för betalning av moms, tull och punktskatter enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att postgirots gynnade ställning vid statliga betalningar bör upphävas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabbare överföring till och från riksbanken av statens betalningar,
3. att riksdagen begär att regeringen ändrar bestämmelserna om inbetalning och återbetalning av mervärdeskatt (inkl. tull) och punktskatter så att sådan betalning kan ske via bank,
4. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om utbetalning av överskjutande skatt i enlighet med vad i motionen anförts,
5. att riksdagen begär att regeringen ändrar reglerna om utbetalningar av överskjutande skatt så att betalningsmottagaren fritt får välja bank eller postgiro för direktinsättning på konto,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppbörd av studiemedelsavgift och betalningar på statliga bostadslån,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betalningar från staten,
8. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt statens löne- och pensionsverk att föranstalta om upphandling hos en eller flera banker avseende förmedling av statliga löner, pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringar.
1990/91:Sk802 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade utbetalningsrutiner för överskjutande skatt.
Postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att ge krediter
1990/91:Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren för räntegottgörelse och övertrassering på postgirokonton.
1990/91:Fi712 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om postens möjligheter att agera på penningmarknaden.
Utskottet
Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen
Finansutskottet har vid ett flertal tillfällen de senaste åren behandlat frågor rörande det statliga betalningssystemet. Vid det senaste tillfället i mars 1990 anförde utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande (1989/90:FiU24) att ett grundläggande krav bör vara att betalningar till och från staten skall kunna ske på ett för allmänheten och näringslivet rationellt sätt. Betalningssystemet skall vara kostnadseffektivt, passa statens redovisningssystem och tillgodose statens informationsbehov. Betalningssystemet skall från kassahållningssynpunkt minimera upplåningsbehovet.
Utskottet anförde vidare att de ekonomiska återverkningarna av en ökad medverkan från bankernas och bankgirots sida vid förmedlingen av statliga betalningar skulle få avsevärda följder för postverket. Den ekonomiska situationen skulle avsevärt försämras om de betalningsströmmar som angavs i de då aktuella motionerna skulle undandras postgirosystemet. Den ökade valfrihet som medverkan av bankerna och bankgirot skulle medföra måste enligt utskottet vägas mot vikten av att postgirot och postverket har ett sådant underlag för sin verksamhet att en rikstäckande postservice kan bibehållas. Enligt vad utskottet anförde bör denna målsättning för postverkets verksamhet inte rubbas, varför frågan om alternativa ersättningsformer till postverket vid eventuellt intäktsbortfall bör utredas närmare innan några förändringar vidtas.
I kompletteringspropositionen föreslås att bankerna skall få ökad möjlighet att delta i den statliga betalningsförmedlingen. Förslagen gäller endast en mindre del av de statliga betalningarna.
Återbetalning av överskjutande skatt bör kunna ske direkt till postgirokonto och bankkonto. Enligt propositionen talar serviceskäl, kostnadsskäl och säkerhetsskäl för en ändring av utbetalningsrutinerna.
Effektivitets- och serviceskäl talar också för att ge centrala studiestödsnämnden (CSN) möjlighet att, efter samråd med RRV, använda bankgiro för hanteringen av återbetalning av studielån även efter budgetåret 1991/92.
Likaså bör statens jordbruksverk och boverket ges möjlighet att kunna betala ut bidrag direkt till postgirokonto och bankkonto.
I motionerna Sk802 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Fi701 av Lars Tobisson m.fl. (m) som väcktes under den allmänna motionstiden yrkas att den överskjutande skatten skall kunna utbetalas direkt till post- och bankkonton. I den senare motionen nämns även studiemedelsavgift, löner och pensioner. Dessutom yrkas, liksom i motion Fi41 av Anne Wibble m.fl. (fp), att inbetalningar av t.ex. moms, tull och punktskatter bör kunna göras via bankgiro. Enligt de båda motionerna bör postens gynnade ställning vid statliga betalningar upphävas.
I motion Fi38 Lars Werner m.fl. (v) sägs att om bankgirot får medverka som betalningsförmedlare finns risk för allvarliga försämringar. Postgirots rätt att förmedla statliga betalningar bör därför vara kvar utan inskränkningar.
Som utskottet tidigare anfört bör strävan vara att utforma det statliga betalningssystemet så att betalningar till och från staten kan ske på ett för allmänheten och näringslivet rationellt sätt.
Att utbetala överskjutande skatt direkt till konto i post eller bank innebär vissa fördelar för allmänheten samtidigt som det minskar statens kostnader. Effektivitets- och serviceskäl talar även för de övriga förslagen i propositionen. De bedöms ha begränsade negativa effekter på postverkets ekonomi som kan motverkas genom att postgirots konkurrensmöjligheter på betalningsmarknaden stärks. Utskottet tillstyrker därför att möjlighet ges för bankgirot att förmedla de betalningar som föreslås i propositionen. Motionsyrkandena härom i Fi701 (m) och Sk802 (m) är därmed tillgodosedda. Motion Fi38 yrkande 15 om att inte företa några förändringar i det statliga betalningssystemet bör emellertid avslås av riksdagen.
Utskottet anser dock alltjämt att större förändringar i det statliga betalningssystemet, som föreslås i motionerna Fi701 (m) och Fi41 (fp), inte kan företas förrän frågan om ersättningsformerna till postverket för att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice har utretts närmare. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi41 och Fi701 yrkandena 1--8.
Postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att ge krediter
I finansutskottets betänkande 1989/90:FiU24 framhölls att en ökad medverkan från bankernas och bankgirots sida i den statliga betalningsförmedlingen, t.ex. vid utbetalning av överskjutande skatt, måste kombineras med vidgade verksamhetsramar för postgirot innebärande bl.a friare möjligheter att ge ränta på postgiromedel och att lämna betalningskredit samt vidgad placeringsrätt för likvida medel. I annat fall hämmas postgirots möjligheter att på likartat sätt konkurrera med bankerna.
I kompletteringspropositionen föreslås att postgirot skall ges rätt att fritt sätta ränta på juridiska personers postgirokonton och att lämna kortfristig kredit på upp till 30 dagar i samband med betalningsförmedling. Någon motsvarande rätt för fysiska personer föreslås inte nu. För förvaltningen av postgirots likvida medel beslutade regeringen under hösten 1990 om utvidgade placeringsmöjligheter inom ramen för de riktlinjer som tidigare angetts av riksdagen.
Enligt motionerna Fi41 (fp) och Fi701 (m) bör i princip bankverksamhet inte utvecklas inom posten. I motion Fi41 accepteras dock det nu föreslagna undantaget. Enligt motion Fi701 (m) har nuvarande räntegottgörelse inte godkänts av statsmakterna. Om återstående monopol avvecklas bör det vara möjligt att godta att räntegottgörelse lämnas och att övertrasseringsrätt medges.
I motion Fi712 av Ines Uusmann m.fl. (s) krävs att posten ges möjlighet att bedriva egen bankverksamhet för att konkurrensen skall ske på lika villkor.
Propositionens förslag motsvarar vad utskottet tidigare anfört. Det stärker postverkets konkurrenskraft, vilket kan uppväga det inkomstbortfall som förändringarna i betalningsförmedlingen kan medverka till. Utskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen och avstyrker motion Fi701 yrkande 9.
Enligt utskottets mening innebär propositionens förslag en balanserad förändring av postgirots villkor. Det ger postgirot möjligheter att konkurrera på rimliga villkor. Förslagen bör också leda till ökad konkurrens på betalningsmarknaden vilket gynnar kunderna. Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att vidga postgirots möjligheter till att bedriva egen bankverksamhet. Motion Fi712 avstyrks därför.
Alternativa ersättningsformer till postgirot för förmedling av statliga betalningar
Det är tekniskt möjligt att minska floattiden för statliga inbetalningar med en dag. Det skulle emellertid påverka postgirots ränteintäkter negativt. Floattiden har alltmer kommit att ses som en ersättning till postverket för att upprätthålla en daglig och rikstäckande kassaservice. I propositionen anförs att det är otillfredsställande att postgirots intäkter i så stor utsträckning är beroende av allmänna ränteläget. Vid en lägre räntenivå försvåras postgirots möjligheter att bidra till postverkets kostnader för den rikstäckande och dagliga kassaservicen. I propositionen föreslås mot denna bakgrund att RRV får i uppdrag att belysa frågan om alternativa ersättningsformer.
I motion Fi701 (m) föreslås att floattiden förkortas. Det ger staten en räntevinst. I motionerna Fi41 (fp) och Fi701 (m) anförs att den viktiga frågan om finansieringen av postservicen i glesbygd måste lösas på annat sätt än genom en extra floatdag.
Nuvarande system bör behållas enligt motion Fi38 (v).
Utskottet ser mot denna bakgrund med tillfredsställelse att frågan nu utreds och att konsekvenser av olika alternativ närmare belyses. Utskottet anser alltjämt att förändringar inte bör genomföras som får negativa konsekvenser för postverkets ekonomi och möjligheter att upprätthålla en rikstäckande kassaservice.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi38 yrkande 15, 1990/91:Fi41, 1990/91:Fi701 yrkandena 1--8 och 1990/91:Sk802 godkänner att regeringen i den omfattning som förordats i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17 i motsvarande del beslutar om ökade möjligheter för bankerna/bankgirot att förmedla statliga betalningar,
res. 1 (m, fp) res. 2 (v)
2. beträffande postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att ge krediter att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi701 yrkande 9 och 1990/91:Fi712 godkänner att regeringen i den omfattning som förordats i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17 i motsvarande del beslutar om rätt för postgirot att bestämma räntan på juridiska personers postgirokonton samt bevilja krediter till juridiska personer i samband med betalningsförmedling.
res. 3 (m)
Stockholm den 21 maj 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m), Gunilla André (c), Börje Nilsson (s) och Kjell Nordström (s).
Reservationer
1. Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen (mom. 1)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Finansutskottet har" och på s. 4 slutar med "förändringar vidtas" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att staten måste medverka till att skapa rationella, billiga och bekväma betalningsrutiner i samhället. En väsentlig förutsättning för detta är att fri konkurrens skapas mellan olika institutioner och betalningsformer. Såväl formella som praktiska hinder för en sådan konkurrens bör därför undanröjas snarast möjligt. Genom att staten för sina betalningar i huvudsak endast anlitar postgirot saknas en av förutsättningarna för att låta olika betalningsrutiner konkurrera på lika villkor med varandra. Enligt utskottets mening borde denna typ av banktjänster upphandlas på samma villkor som övriga tjänster och varor i statsförvaltningen, dvs. i enlighet med upphandlingsförordningens krav på affärsmässighet. Genom ett sådant förfarande skulle olika betalningsförmedlare kunna jämställas i konkurrenshänseende.
I begreppet rationell betalningsförmedling inbegrips, enligt utskottets mening, att utforma betalningsrutiner på ett för enskilda personer och företag smidigt sätt. Praktiskt taget hela den vuxna befolkningen i vårt land innehar bankkonton. Det framstår därför som närmast självklart att betalningsmottagare eller inbetalare fritt bör kunna välja betalningsform. Ränteförluster till följd av fördröjande omvägar i postgirosystemet skulle därmed kunna undvikas.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Att utbetala" och på s. 5 slutar med "yrkandena 1--8" bort ha följande lydelse:
Att utbetala överskjutande skatt direkt till konto i post eller bank innebär vissa fördelar för allmänheten samtidigt som det minskar statens kostnader. Effektivitets- och serviceskäl talar även för de övriga förslagen i propositionen. Förslagen bedöms ha begränsade negativa effekter på postverkets ekonomi. Utskottet tillstyrker därför att möjlighet ges för bankgirot att förmedla de betalningar som föreslås i propositionen. Motionsyrkandena 4--6 i Fi701 (m) och Sk802 (m) är därmed tillgodosedda. Motion Fi38 (v) yrkande 15 om att inte företa några förändringar i det statliga betalningssystemet bör emellertid avslås av riksdagen.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna Fi41 (fp) och Fi701 (m) att det också bör vara möjligt att göra inbetalning av mervärdeskatt (inkl. tull) och punktskatter direkt via bank och bankgiro.
Beträffande utbetalning av löner, som berörs i motion Fi701 (m), finns det enligt utskottets mening möjligheter till besparingar för staten genom att låta olika betalningsförmedlare konkurrera om betalningsuppdraget. Regeringen bör därför uppdra åt berörda myndigheter att föranstalta om upphandling avseende förmedling av statliga löner, pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringar till kontohavare i andra banker än PKbanken.
Utskottet anser sammanfattningsvis att postgirots gynnade ställning vid statliga betalningar bör upphävas. Det statliga betalningssystemet bör vara så utformat att det ger valfrihet för allmänheten och myndigheterna att välja postgirot eller bankerna som betalningsförmedlare. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna Fi41 och Fi701 yrkandena 1--3 samt 7 och 8.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi41 och 1990/91:Fi701 yrkandena 1--3, 7 och 8 samt med anledning av vad som förordats i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17 i motsvarande del samt motionerna 1990/91:Fi701 yrkandena 4--6 och 1990/91:Sk802 och med avslag på motion 1990/91:Fi38 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att upphäva postgirots gynnade ställning vid statliga betalningar,
2. Bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen (mom.1)
Lars-Ove Hagberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Att utbetala" och på s. 5 slutar med "yrkandena 1--8" bort ha följande lydelse:
Postgirots service är enligt utskottets mening väl utbyggd och tillgodoser mycket högt ställda krav på rationalitet och bekvämlighet såväl från medborgarnas som från myndigheternas sida. Det finns därför enligt utskottets mening inte anledning undergräva postgirots möjligheter att vidmakthålla och utveckla denna service genom att överlåta en del av de lönsamma betalningstransaktionerna till bankerna och bankgirot. Tvärtom utgör dessa transaktioner förutsättningen för att postverket skall kunna upprätthålla en rikstäckande kassaservice, även till glesbygden i form av lantbrevbärare. Propositionens förslag att låta bankerna och bankgirot ta hand om vissa statliga betalningsförmedlingsuppdrag bör därför avvisas av riksdagen. Utskottet delar således uppfattningen i motion Fi38 att det nuvarande systemet med postgirot som förmedlare av statliga betalningar skall vara kvar utan inskränkningar. Övriga motioner med yrkanden om att fösvaga postgirots ställning inom det statliga betalningssystemet avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bankernas medverkan i den statliga betalningsförmedlingen att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi38 yrkande 15 samt med avslag på proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17 i motsvarande del och motionerna 1990/91:Fi41, 1990/91:Fi701 yrkandena 1--8 samt 1990/91:Sk802 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att bibehålla postgirots ställning vid statliga betalningar utan inskränkning,
3. Postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att ge krediter (mom. 2)
Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Ing-Britt Nygren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "I finansutskottets" och slutar med "med bankerna" bort utgå,
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Propositionens förslag" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:
De i propositionen föreslagna förändringarna vad gäller bankernas medverkan vid statliga betalningar är av mindre betydelse för postverkets ekonomi. Det finns därför ingen anledning företa några förändringar i postgirots möjligheter att ge ränta och kortfristiga krediter. Enligt utskottets mening är det först när postgirots gynnade ställning vid statliga betalningar upphävs som det blir möjligt att medge undantag från principförbudet mot räntegottgörelse och övertrasseringsrätt på postgirokonton. Därvid skulle en ombildning av postgirot till ett aktiebolag underlättas.
I avvaktan härpå bör motion Fi712 avslås av riksdagen.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi701 yrkande 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande postgirots rätt att ge ränta på kontobehållningar och att ge krediter att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi701 yrkande 9 samt med avslag på proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 17 i motsvarande del och motion 1990/91:Fi712 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om rätt för postgirot att bestämma räntan på juridiska personers postgirokonton samt bevilja krediter till juridiska personer i samband med betalningsförmedling.
4. Alternativa ersättningsformer till postgirot för förmedling av statliga betalningar
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "rikstäckande kassaservice" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att alla möjligheter att minska statens lånebehov och därmed minska statens räntekostnader prövas. Som framgår av propositionen finns det tekniska möjligheter att minska postgirots handhavandetid för inbetalningar. Därmed skulle statens räntekostnader kunna minskas. Frågan om hur postverket skall täcka sina kostnader för sitt rikstäckande kontorsnät och sin lantbrevbärarservice bör klaras ut på annat sätt än att bibehålla ett ineffektivt och kostnadskrävande betalningssystem.
Utskottet ser mot denna bakgrund med tillfredställelse att frågan om ersättning till postverket nu utreds och att konsekvenser av olika alternativ närmare belyses.