Statlig personalpolitik
Betänkande 1990/91:AU18
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1990/91:AU18
Statlig personalpolitik
Innehåll
1990/91 AU18
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag i årets budgetproposition, bilaga 15, rörande statlig personalpolitik. Det gäller bl.a. anslagen till statens arbetsgivarverk, statens institut för personalutveckling (SIPU) och Statshälsan. Utskottet tillstyrker vidare förslaget till inriktning för verksamheten inom arbetsgivarverkets ansvarsområde och att SIPUs rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs till 10 milj.kr. Utskottet lämnar utan erinran det som anförs i propositionen om SIPUs uppdragsverksamhet.
Propositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 15 föreslår regeringen under punkterna
B 5 (s. 24--27)
1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens arbetsgivarverks ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordats i propositionen under avsnittet Förslag,
2. att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 57136000kr.
B6 (s. 27--28)
att riksdagen till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3020000kr.
B8 (s. 29--30)
1. att riksdagen till Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 13520000kr.,
2. att riksdagen beslutar att ramen för Statens institut för personalutvecklings rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs till 10000000kr.
B9 (s. 30--31)
1. att riksdagen till Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
2. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om inriktningen av Statens institut för personalutvecklings uppdragsverksamhet.
C1 (S. 32--33)
att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
C4 (S. 38--39)
att riksdagen till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
C7 (s. 41--42)
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1125000kr.
C8 (s. 42--43)
att riksdagen till Bidrag till Statshälsan för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 357000000kr.
C9 (s. 43)
att riksdagen till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.
C10 (s. 44)
att riksdagen till Vissa skadeersättningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.
C11 (s. 44--45)
att riksdagen till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.
C12 (s. 45)
att riksdagen till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 8409000kr.
C13 (s. 45--46)
att riksdagen till Administration av statens personskadeförsäkring m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14000000kr.
Motionen
1990/91:A606 av Lars De Geer (fp) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda om Statshälsan i dag är en lämplig organisationsform för de statsanställdas företagshälsovård,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utredningen bör beräkna vilka besparingar som skulle kunna uppnås om Statshälsan slopades och de statsanställda hänvisades till den fria marknadens företagshälsovård.
Utskottet
Statens arbetsgivarverk
Under punkt B 5 (s. 24--27) hemställs att riksdagen godkänner verksamhetens inriktning under den kommande perioden.
Verksamhetens huvudsakliga inriktning skall vara att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Det primära målet är att möjliggöra en effektiv verksamhet i statsförvaltningen. En viktig utgångspunkt är att verket skall medverka i den omställning som regeringen lagt fast för den statliga administrationen. Genom utbildnings-, informations- och konsultinsatser skall verket stödja myndigheternas arbete med att förändra och omstrukturera den offentliga sektorn. En viktig uppgift är också att i samverkan med nämnden för statliga förnyelsefonder och de s.k. stabsmyndigheterna medverka till ett aktivt förnyelse- och förändringsarbete inom den statliga sektorn. En särskild uppgift för arbetsgivarverket är att ansvara för den statliga personalförsörjningen, heter det i propositionen.
Utskottet tillstyrker förslaget och återkommer i det följande till frågan om medel för verksamheten. Med hänsyn till den pågående utredningen (C1990:04) om stöd till förnyelsearbetet i statsförvaltningen föreslås i propositionen inte någon treårig budgetram för statens arbetsgivarverk.
Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter
Under punkt B 8 (s.29--30) hemställs att riksdagen godkänner att statens institut för personalutvecklings (SIPU) rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs till 10 milj.kr.
SIPU är central servicemyndighet för kompetensutveckling inom statsförvaltningen. Med hänsyn till ovan nämnda pågående utredning om stöd till förnyelsearbetet i statsförvaltningen föreslås i propositionen inte någon ombildning av formerna för SIPUs verksamhet. En höjning av SIPUs rörliga kredit hos riksgäldskontoret föreslås dock. Förslaget är främst föranlett av förskjutningen inom uppdragsverksamheten mot längre, mer komplexa och mer konsultativa åtaganden.
Utskottet tillstyrker förslaget och återkommer i den följande framställningen till frågan om anslag för verksamheten.
Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet
Under punkt B9 (s. 30--31) hemställs att regeringen tar del av vad som anförts om inriktningen av statens institut för personalutvecklings uppdragsverksamhet.
SIPUs uppdragsverksamhet är efterfrågestyrd och skall så vara, heter det i propositionen. Inom ramen för denna verksamhet bör emellertid SIPU så långt som möjligt prioritera uppdrag som genom kompetensutvecklande åtgärder stöder myndigheternas anpassning till regeringens program för omställning och bantning av den statliga administrationen.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i det nu berörda avsnittet och återkommer i det följande till frågan om medel för verksamheten.
Bidrag till Statshälsan
Under punkt C8 (s.42--43) hemställs att riksdagen till Bidrag till Statshälsan anvisas ett förslagsanslag på 357000000kr.
Från anslaget betalas bidrag till Statshälsan i enlighet med kollektivavtal mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer. För budgetåret 1991/92 skall enligt RALS 1989-90, bil. 8, betalas sammanlagt 357milj.kr. De myndigheter som är anslutna till Statshälsan bidrar i viss mån till finansieringen av företagshälsovårdens förebyggande insatser inom arbetsmiljöområdet. För innevarande budgetår bidrar de anslutna myndigheterna med 145 kr. per anställd.
För närvarande pågår förhandlingar om ett nytt avtal om statlig företagshälsovård. Enligt civilministerns i propositionen uttalade mening bör den statliga hälsovården till största delen finansieras med avgifter som myndigheterna betalar direkt till Statshälsan för dess tjänster. Civilministern förutsätter att parterna ser över finansieringsformerna för Statshälsan i samband med de pågående förhandlingarna. Han räknar med att återkomma i årets kompletteringsproposition när resultatet av förhandlingarna föreligger. I avvaktan härpå föreslås att anslaget förs upp med det belopp som parterna kommit överens om i RALS 1989-90 för budgetåret 1991/92.
I motion A606 anser Lars De Geer (fp) att det är företagsekonomiskt slöseri att upprätthålla Statshälsan som en separat organisation eftersom företagshälsovården är väl utbyggd över hela landet. Han begär därför att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda om Statshälsan är en lämplig organisationsform för de statsanställdas företagshälsovård. Utredningen bör beräkna vilka besparingar som skulle kunna göras om Statshälsan slopades och de statsanställda hänvisades till den fria marknadens företagshälsovård.
Utskottet har ovan konstaterat att förhandlingar pågår om ett nytt statligt företagshälsovårdsavtal. I samband med dessa förhandlingar diskuteras också frågan om en ändrad finansieringsform för Statshälsan. Enligt uttalanden av civilministern bör den statliga företagshälsovården i princip finansieras med avgifter som myndigheterna betalar direkt till Statshälsan. På sikt torde en sådan ordning komma att få betydelse för Statshälsans ställning. Utskottet anser emellertid att riksdagen i avvaktan på förhandlingsresultatet bör avstå från att uttala sig om de framtida formerna för den statliga företagshälsovården. För ett sådant ställningstagande talar också att företagshälsovårdens allmänna inriktning väntas bli underställd riksdagen i den av regeringen aviserade propositionen om arbetslivspolitiken. Motion A606 bör mot denna bakgrund inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet ställer sig bakom förslaget i propositionen att anslaget -- i avvaktan på resultatet av förhandlingarna -- bör föras upp med det belopp parterna kommit överens om i RALS.
Anslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag under punkterna B5--B9, C1, C4 och C7--C13.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande arbetsgivarverkets huvudsakliga inriktning att riksdagen godkänner det i proposition 1990/91:100 bil. 15 under punkt B5 framlagda förslaget till huvudsaklig inriktning för verksamheten inom statens arbetsgivarverks ansvarsområde,
2. beträffande medelsanvisning till arbetsgivarverket att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 57136000kr.,
3. beträffande medelsanvisning till arbetsmiljönämnden att riksdagen till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 3020000kr.,
4. beträffande medelsanvisning till Statens institut för personalutveckling att riksdagen till Statens institut för personalutveckling: Bidrag till myndighetsuppgifter för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 13520000kr.,
5. beträffande rörlig kredit att riksdagen beslutar att ramen för statens institut för personalutvecklings rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjs till 10000000kr.,
6. beträffande medelsanvisning till Statens institut för personalutveckling att riksdagen till Statens institut för personalutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
7. beträffande inriktningen av uppdragsverksamheten att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts om inriktningen av statens institut för personalutvecklings uppdragsverksamhet,
8. beträffande medelsanvisning till löne- och pensionsverket att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
9. beträffande medelsanvisning till lönekostnader vid omskolning m.m. att riksdagen till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
10. beträffande medelsanvisning till vissa nämnder att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1125000kr.,
11. beträffande medelsanvisning till Statshälsan att riksdagen till Bidrag till Statshälsan för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 357000000kr.,
12. beträffande utredning om Statshälsan att riksdagen avslår motion 1990/91:A606,
13. beträffande medelsanvisning till förslagsverksamhet att riksdagen till Viss förslagsverksamhet m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
14. beträffande medelsanvisning till skadeersättningar att riksdagen till Vissa skadeersättningar m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
15. beträffande medelsanvisning till kreditgaranti att riksdagen till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,
16. beträffande medelsanvisning till arbetstagarkonsulter att riksdagen till Externa arbetstagarkonsulter för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8409000kr.,
17. beträffande medelsanvisning till personskadeförsäkringen att riksdagen till Administration av statens personskadeförsäkring m.m. för budgetåret 1991/92 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 14000000kr.
Stockholm den 7 mars 1991
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Erik Holmkvist (m) och Ines Uusmann (s).
Särskilt yttrande
Utredning om Statshälsan (mom. 12)
Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anför:
Vi anser att de framtida finansieringsformerna för den statliga företagshälsovården bör ses över. I likhet med civilministern förutsätter vi därför att denna fråga är föremål för parternas behandling i samband med de pågående förhandlingarna om ett nytt avtal. Vi utgår från att civilministern, som utlovats, återkommer i denna fråga i samband med kompletteringspropositionen, när resultatet av förhandlingarna föreligger.