Statlig medverkan för kapitaltillskott till Sparbanken Första AB
Betänkande 1991/92:NU34
Näringsutskottets betänkande
1991/92:NU34
Statlig medverkan för kapitaltillskott till Sparbanken Första AB
Innehåll
1991/92 NU34
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1991/92:168 om statligt engagemang för lösning av krisen i Sparbanken Första AB. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att staten -- genom att lämna lån och gå i borgen för ytterligare lån -- skall medverka till att erforderligt kapitaltillskott tillförs Sparbanken Första AB.
Propositionen
I propositionen föreslås -- efter föredragning av statsrådet Bo Lundgren -- att riksdagen
dels bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksgäldskontoret att lämna ett lån på 3,8 miljarder kronor till Sparbanksstiftelsen Första och att gå i borgen för lån till de elva sparbanksstiftelserna intill ett sammanlagt belopp av 3,5 miljarder kronor, dels till Vissa räntekostnader m.m. för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag om ett formellt belopp på 1000 kr.
Riksdagen bereds vidare tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i övrigt har anfört om hur krisen i Sparbanken Första AB skall lösas och om en fortsatt omstrukturering av sparbankssektorn.
Utskottet
Bankväsendets utveckling under senare år har präglats av kraftigt ökade kreditförluster. På en avreglerad marknad har intresset fokuserats på snabb volymtillväxt och en strävan mot större marknadsandelar. Fallande fastighetspriser och börskurser har emellertid medfört likviditets- och solvensproblem för många högbelånade företag, framför allt inom fastighetsbranschen, med åtföljande kreditförluster för bankerna.
Till följd av uppkomna kreditförluster beslutade riksdagen under hösten 1991 dels om att staten skulle medverka vid en nyemission av aktier i Nordbanken (prop. 1991/92:21, bet. NU4), dels om att staten med en lånegaranti skulle medverka i en rekonstruktion av dåvarande Första Sparbanken (prop. 1991/92:63, bet. NU12). Första Sparbanken har senare ombildats till ett bankaktiebolag, Sparbanken Första AB.
Till grund för statens medverkan i rekonstruktionen av Sparbanken Första AB låg uppgifter om att summan av bankens kreditförluster under år 1991 beräknades bli ca 4,5 miljarder kronor och därmed så hög att banken utan kapitaltillskott skulle bli insolvent. Riksdagens beslut innebar att staten mot avgift garanterade ett räntefritt lån på 3,8 miljarder kronor från Sparbankernas Bank till Sparbanken Första AB. Det bedömdes att statens åtagande inte skulle leda till några kostnader för staten.
Utvecklingen på kredit- och fastighetsmarknaden under senare delen av år 1991 blev emellertid mer ogynnsam än vad som tidigare befarades. I samband med bokslutsarbetet för år 1991 konstaterade Sparbanken Första AB att kreditförlusterna för detta år uppgick till totalt ca 5,7 miljarder kronor eller omkring 1,2 miljarder kronor mer än vad som tidigare beräknades. Banken har därför återigen hamnat i en situation där den inte uppfyller kapitaltäckningskraven. På grund härav och då det finns anledning att befara att Sparbanken Första AB under innevarande år kommer att drabbas av nya kreditförluster är ytterligare kapitaltillskott till banken erforderligt.
I proposition 1991/92:168 föreslås att staten även denna gång skall medverka till lösning av den uppkomna krisen i banken. I annat fall, sägs det i propositionen, finns det risk för att en förtroendekris skulle kunna uppstå, vilket i sin tur skulle kunna ge upphov till kraftiga störningar i betalningssystemet. Detta skulle kunna få allvarliga konsekvenser för hela den svenska ekonomin.
Det konstateras i propositionen att Sparbanken Första AB är i behov av ett kapitaltillskott på i storleksordningen 3,5 miljarder kronor för att uppnå och bibehålla en tillfredsställande kapitaltäckning under år 1992. Om dessutom hänsyn tas till att lånet på 3,8 miljarder kronor från Sparbankernas Bank skall lösas, uppgår det samlade kapitalbehovet till omkring 7,3 miljarder kronor.
Regeringen betonar att det under normala betingelser också i banksektorn bör vara ägarnas sak att utan statlig medverkan lösa ekonomiska problem. Då ägaren av Sparbanken Första AB -- Sparbanksstiftelsen Första -- saknar tillräckliga finansiella resurser och då förhållandena på kapitalmarknaden för närvarande är sådana att det inte är möjligt att uppbringa det erforderliga kapitaltillskottet, är statens medverkan i detta fall nödvändig, anser regeringen.
Till grund för denna medverkan finns en avsiktsförklaring som företrädare för finansdepartementet och sparbankssektorn undertecknade i april 1992. Som förutsättningar för det statliga engagemanget anges i avsiktsförklaringen bl.a. att Sparbanken Första AB och de elva dotterbankerna i Sparbanksgruppen AB skall fusioneras till en enda bank, Sparbanken Sverige AB. Vidare skall de delar av Sparbanken Första AB:s lånestock som kan antas komma att vålla väsentliga kreditförluster överlåtas till ett särskilt bolag, vars enda uppgift skall vara att avveckla lånestocken med bästa möjliga ekonomiska resultat. Det sägs också att Sparbanksgruppen AB skall utarbeta en plan för en rationell omstrukturering av verksamheten.
I enlighet med vad som skisseras i avsiktsförklaringen föreslås i propositionen att staten genom riksgäldskontoret dels skall lämna ett lån på 3,8 miljarder kronor till Sparbanksstiftelsen Första, dels skall gå i borgen för lån på högst 3,5 miljarder kronor till de elva sparbanksstiftelser som äger aktier i Sparbanksgruppen AB. I båda fallen skall medlen lämnas vidare till Sparbanken Första AB som aktieägartillskott eller liknande. Som säkerhet för statens engagemang pantsätter stiftelserna 70% av sina aktier i Sparbanksgruppen AB. Det nuvarande lånet från Sparbankernas Bank till Sparbanken Första AB skall återbetalas, varvid den statliga garantin för detta lån upphör.
Det statliga lånet till Sparbanksstiftelsen Första skall vara räntefritt fram till utgången av år 1995 och därefter löpa med 4% årlig ränta, vilket kommer att medföra en räntekostnad för riksgäldskontoret för den mot lånet svarande upplåningen. I propositionen föreslås ett förslagsanslag om formellt 1000 kr. för täckande av dessa räntekostnader. Riksdagen bereds även tillfälle att ta del av vad som i propositionen har anförts om hur den ekonomiska krisen i Sparbanken Första AB skall åtgärdas och om den fortsatta omstruktureringen av sparbankssektorn.
Utskottet tillstyrker att staten på angivet sätt skall medverka till att erforderligt kapitaltillskott tillförs Sparbanken Första AB. Vad som i övrigt har anförts i propositionen om fortsatta åtgärder för en omstrukturering av sparbankssektorn ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kapitaltillskott till Sparbanken Första AB att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:168 i ifrågavarande del dels bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksgäldskontoret att lämna ett lån på 3,8 miljarder kronor till Sparbanksstiftelsen Första och att gå i borgen för lån till de elva sparbanksstiftelserna intill ett sammanlagt belopp av 3,5 miljarder kronor, dels till Vissa räntekostnader m.m. för budgetåret 1992/93 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
2. beträffande fortsatt omstrukturering av sparbankssektorn, m.m. att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:168 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 7 maj 1992
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Anita Modin (s), Gudrun Norberg (fp), Roland Lében (kds) och Göran Magnusson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.