Statlig lokalförsörjning
Betänkande 1991/92:FiU26
Finansutskottets betänkande
1991/92:FIU26
Statlig lokalförsörjning (prop. 1991/92:100 bil. 8)
Innehåll
1991/92
FiU26
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet de delar av budgetpropositionen (bilaga 8, finansdepartementet) som berör byggnadsstyrelsen.
Utskottet tillstyrker förslagen till anslag och bemyndigandet för byggnadsstyrelsen att ta upp lån för att finansiera byggnadsinvesteringar. Utskottet godkänner också förslaget till treårsplan för byggnadsprojekt för civila myndigheter.
Riksdagen hade vid behandlingen av propositionen om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen (prop. 1991/92:44) vissa invändningar mot den föreslagna omorganisationen (1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). En kommitté har tillsatts för att bl.a. inarbeta riksdagens synpunkter i förslaget till en ny statlig fastighetsförvaltning. Utskottet anser emellertid att medel bör anvisas i enlighet med riktlinjerna för den nya organisationen. På grund av att ombildningen av byggnadsstyrelsen förskjutits ett halvår föreslås emellertid att anslaget för stabs- och servicemyndigheten halveras till 35 milj.kr. Vid en hearing med företrädare för finansdepartementet framhöll dock statssekreteraren att hela frågan om en ombildning av byggnadsstyrelsen kommer att prövas i anslutning till den proposition som utarbetas med utgångspunkt i kommitténs arbete. Riksdagen kommer sålunda i höst att kunna ta ställning till hur myndighetsstrukturen i detalj kommer att utformas.
Två motioner behandlas i betänkandet. En motion tar upp frågor rörande kontoriseringen av Stockholms innerstad, och den andra behandlar frågan om universitetens ägande av de lokaler som utnyttjas i verksamheten. Motionerna avstyrks av utskottet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 i vad avser litt. C Statlig lokalförsörjning och punkten E 7 Inredning och utrustning m.m.,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1991/92:Fi406 och 1991/92:Fi412.
Propositionens förslag
Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 8 (finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels under punkt C 1 (s. 37--38) föreslagit att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt C 2 (s. 38--39) föreslagit att riksdagen till Stabs- och servicemyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 70000000kr.,
dels i avsnittet Investeringar m.m. (s. 39--42) föreslagit 1. att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,
dels under punkt C 3 (s. 43--44) föreslagit att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 60000 000kr.,
dels under punkt C 4 (s. 44) föreslagit att riksdagen till Fastighetsförvaltningsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt C 5 (s. 44--45) föreslagit att riksdagen till Vissa investeringar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt E 7 (s. 73--74) föreslagit att riksdagen till Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 35000000 kr.
Motionerna
1991/92:Fi406 av Christina Linderholm (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående inventering av statens lokalbehov i Stockholms innerstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingar med Stockholms stad om överlåtelse av överflödiga lokaler, t.ex. Garnisonen.
1991/92:Fi412 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Göteborgs universitet får äga sina egna lokaler.
Utskottet
Byggnadsstyrelsen
Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civila statliga myndigheter i frågor om lokalförsörjning, fastighetsförvaltning och byggproduktion. Verkets uppgift är att åstadkomma en från samhällsekonomiska utgångspunkter effektiv statlig lokalförsörjning genom att utreda behovet av, anskaffa och upplåta lokaler för myndigheterna inom statsförvaltningen. Vidare skall byggnadsstyrelsen förvalta de fastigheter som ägs av staten på ett företagsekonomiskt effektivt sätt och efter uppdrag från regeringen utföra byggnadsföretag för statens räkning. Kostnaderna för lokalförsörjningsplaneringen och för byggproduktionen finansieras med hyresintäkter inom fastighetsförvaltningen. Intäkterna inom fastighetsförvaltningen består till övervägande del av hyror från statsmyndigheterna. I statsbudgeten förs endast upp ett formellt anslag av 1000 kr. Överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida.
I proposition 1991/92:44 om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m. föreslog regeringen riksdagen att godkänna nya riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen. I riktlinjerna föreslogs följande:
För det första skulle uppgiften att förvalta statens fastigheter skiljas från byggnadsstyrelsens ansvar för myndigheternas lokalförsörjning. Ansvaret för lokalförsörjningen skulle föras över till respektive lokalbrukande myndighet.
För det andra skulle delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet, som bl.a. skulle lämna råd och stöd till regeringen och de statliga myndigheterna i lokalförsörjningsfrågor m.m.
För det tredje skulle huvuddelen av byggnadsstyrelsens fastighetsbestånd överföras till bolag och fortsättningsvis förvaltas i aktiebolagsform. Med hänsyn till verksamhetens omfattning skulle en fastighetskoncern bildas. Koncernen skulle bestå av ett av staten helägt moderbolag och ett antal dotterbolag, uppdelade sakområdesvis i bärkraftiga enheter. För fastighetsdriften föreslogs ett särskilt dotterbolag. För den del av fastighetsbeståndet som bedöms olämplig att föra över till aktiebolag skulle förvaltningen handhas av en ny statlig fastighetsförvaltningsmyndighet.
Enligt förslaget skulle moderbolaget i den föreslagna fastighetskoncernen vara bildat och etablerat senast den 1 juli 1992. Hela ombildningen av byggnadsstyrelsen borde i huvudsak vara avslutad den 31 december 1992.
Riksdagen hade vid behandlingen (1991/92:FiU8, rskr. 107) vissa invändningar mot den föreslagna omorganisationen av statens fastighetsförvaltning i enlighet med dessa riktlinjer. Finansutskottet anförde med stöd från berörda utskott vissa synpunkter på:
restriktionerna vad gäller hyresavtalens längd inom universitets- och högskoleområdena, universitetens och högskolornas fastighetsförvaltning, förvaltningen av nationella kulturinstitutioner, de kulturpolitiska aspekterna på fastighetsförvaltningen, förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark, förvaltningen av donationsfastigheter.
Med anledning härav uttalade riksdagen att regeringen bör återkomma till riksdagen efter det att organisationskommittén avslutat sitt arbete med ett nytt förslag som beaktar de ställningstaganden som redovisats i finansutskottets betänkande.
Den 5 mars 1992 presenterade regeringen kommittédirektiven för ombildningen av byggnadsstyrelsen och därmed sammanhängande frågor (dir. 1992:26). Kommittén är ålagd följande tre huvuduppgifter:
att ombilda delar av nuvarande byggnadsstyrelsen till en stabs- och servicemyndighet,
att bilda den fastighetskoncern till vilken huvuddelen av byggnadsstyrelsens fastighetsinnehav skall föras, och
att bilda en ny fastighetsförvaltningsmyndighet.
Utskottet tar för givet att de frågor beaktas som behandlades i finansutskottets betänkande 1991/92:FiU8. Kommitténs arbete skall bedrivas skyndsamt och vara slutfört den 1 september 1992.
Enligt kommittédirektiven skall moderbolaget och vissa dotterbolag i den nya fastighetskoncernen vara bildade och etablerade den 1 januari 1993. Även de två nya myndigheterna, stabs- och servicemyndigheten och förvaltningsmyndigheten, skall inleda sin verksamhet fr.o.m. den 1 januari 1993.
Utskottet behandlar i detta betänkande anslagen till här nämnda nya myndigheter. Vid en hearing med företrädare för finansdepartementet framhöll statssekreteraren att hela frågan om en ombildning av byggnadsstyrelsen kommer att prövas i anslutning till den proposition som utarbetas med utgångspunkt i kommitténs arbete. Riksdagen kommer sålunda i höst att kunna ta ställning till hur myndighetsstrukturen i detalj kommer att utformas.
Kommittédirektiven innebär att byggnadsstyrelsen kommer att fortsätta sin verksamhet även under andra halvåret 1992. I propositionen föreslås att byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag på 1 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot detta.
I motion Fi412 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) anförs att man bör pröva möjligheten att låta universiteten äga sina fastigheter och ta hela ansvaret för sina lokaler.
Frågor rörande fastighetsförvaltningen på universitetens och högskolornas område skall prövas av den ovan nämnda kommittén. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi412 (fp).
I motion Fi406 av Christina Linderholm (c) framhålls att det just nu finns en unik chans att komma till rätta med kontoriseringen och få en bättre balans mellan bostäder och kontor i Stockholm. Byggnadsstyrelsen bör ges i uppdrag att se över vilket lokalbehov som finns för statliga myndigheter, hur man kan utnyttja befintliga lokaler i staden på mest effektiva sätt och till lägsta möjliga kostnad och inleda förhandlingar med Stockholms stad om hur dessa fastigheter bör utnyttjas.
Som utskottet ser är det en naturlig uppgift för den blivande fastighetskoncernen att göra sådana överväganden om utnyttjandet av det statliga fastighetsbeståndet som nämns i motionen. Mot den bakgrunden finns det inte skäl att ge byggnadsstyrelsen i uppdrag att göra en inventering av statens lokalbehov i Stockholms innerstad. Utskottet avstyrker därför motion Fi406 (c).
Stabs- och servicemyndigheten
Stabs- och servicemyndigheten skall som nämnts enligt kommittédirektiven börja sin verksamhet den 1 januari 1993.
På grund av byggnadsstyrelsens breda kunnande inom fastighets- och byggområdet föreslås i propositionen att den nya stabs- och servicemyndigheten bör skapas genom ombildning av delar av nuvarande byggnadsstyrelsen. Det är emellertid inte möjligt att nu bedöma hur stor servicefunktionen behöver vara i framtiden, eftersom denna funktion föreslås bli efterfrågestyrd och finansierad med avgifter. De uppgifter som kan förutses finns i dag huvudsakligen samlade inom lokalförsörjningsfunktionen på byggnadsstyrelsen. I proposition 1991/92:44 angavs att lokalförsörjningsverksamheten uppgår till ca 70milj.kr. I propositionen föreslås att ett anslag anvisas på detta belopp för budgetåret 1992/93. Som framgått av vad utskottet här anfört kommer emellertid ombildningen av byggnadsstyrelsen att försenas med ett halvår. På grund av denna tidsförskjutning bör, enligt utskottets mening, anslaget för stabs- och servicemyndigheten halveras till 35milj.kr.
Stabsmyndigheten skall på sikt finansieras med avgifter.
Kommittén kommer att lämna förslag till en slutlig dimensionering av verksamheten. De ställningstaganden som här redovisas görs i avvaktan på att frågan kommer att ges en ny belysning till hösten.
Förvaltningsmyndigheten
Även den nya förvaltningsmyndigheten skall börja sin verksamhet den 1 januari 1993.
I propositionen framhålls att det inte är möjligt att nu bedöma dimensioneringen av den nya myndigheten. Allmänt kan dock förutses, att i den mån fastighetsförvaltande uppgifter överförs från andra myndigheter kommer motsvarande personalresurser också att överföras till förvaltningsmyndigheten. Även förvaltningsmyndigheten skall på sikt finansieras med avgifter.
I propositionen förordas att ett nytt förslagsanslag till förvaltningsmyndigheten förs upp i statsbudgeten för nästa budgetår med 1 000 kr.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen.
Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde
Investeringsbehovet för perioden 1992/93--1994/95 beräknas av föredraganden till 5,1 miljarder kronor. En bedömning av investeringarnas fördelning på resp. budgetår framgår av följande tabell. Beloppen för de sista åren bör betraktas som preliminära.
Tabell 1. Investeringar i milj.kr. i prisläge 1991-01-01
Treårsplan 1992/93 1993/94 1994/95 ______________________________________________________________________
Pågående/beslutade investeringar 1 535 1 269 848 Nya investeringar m.m. 165 431 852
Summa investeringar 1 700 1 700 1 700 ______________________________________________________________________
Tabell 2. Planerade byggnadsprojekt över 50 milj.kr. 1992--1994
Byggnadsprojekt Kostnad (milj.kr.) ______________________________________________________________________
Ju Vänersborg. Nybyggnad av lokalanstalt 80* Huddinge. Förvaltningsbyggnad 198 Örebro. Förvaltningsbyggnad 184 Gällivare. Nybyggnad av polishus 56* Uddevalla. Förvaltningsbyggnad** 100
UD Washington. Kansli 130 New York. Kansli 130
Fi Stockholm. Ombyggnad i kv. Johannes Större 110 Östersund. Förvaltningsbyggnad 100 Gävle. LMV. Tillbyggnad 55* Stockholm. Sagerska huset** 55
U Stockholm. US. Nybyggnad för geologi 157 Lund. Nybyggnad av ekologihus 151 Lund. Max-lab II 60 Umeå. Nybyggnad av matematik- och informationsteknologiskt hus 151 Umeå. Nybyggnad för beteendevetenskapligt centrum 77* Umeå. Nybyggnad för ingenjörsutbildning** 73 Luleå. Om- och nybyggnad för högskolan** 51 Linköping. Om- och tillbyggnad för fysik och mätteknik m.m.** 334 Stockholm. Om- och tillbyggnad för konsthögskolan** 68 Stockholm. KTH. Ombyggnad av hus 43:3** 200 Göteborg. Ny- och ombyggnad för handels- högskolan** 320 Göteborg. CTH. Nybyggnad för mikroelektronik** 150 ______________________________________________________________________
* Finansieras med sysselsättningsmedel. Se prop. 1991/92:25. ** Nytt projekt, ej tidigare redovisat för riksdagen.
Justitie-, utbildnings- och kulturutskotten har under innevarande vår (1991/92:JuU23, 1991/92:UbU16, 1991/92:KrU25) behandlat motioner i vilka krav ställs på investeringar i byggnader inom byggnadsstyrelsens ansvarsområde. Samtliga motioner avstyrks av utskotten.
Finansutskottet tillstyrker i likhet med här nämnda utskott byggnadsstyrelsens planerade byggnadsprojekt för den kommande treårsperioden. Ej heller har utskottet något att invända mot det begärda bemyndigandet att ta upp lån till investeringar i riksgäldskontoret. Byggnadsstyrelsen bör bemyndigas att för byggnadsinvesteringar under budgetåret 1992/93 ta upp lån hos riksgäldskontoret intill ett belopp om 2 500 milj.kr.
Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.
I propositionen föreslås inrättande av ett nytt anslag C 3 för täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. Motiveringen i propositionen är följande.
Den nya stabs- och servicemyndigheten bör övergångsvis svara för lokalförsörjningen och för statens räkning sluta avtal m.m. för de myndigheter som inte kommit in i den nya budgetprocessen med bl.a. ökat lokalhållningsansvar och som inte erhållit ramanslag. Den bör även svara för avvecklingen av förhyrda lokaler som myndigheter lämnat tillbaka enligt SFS 1980:598 och där avveckling ännu ej skett eller alternativ hyresgäst anskaffats. Vidare bör stabs- och servicemyndigheten hantera inhyrningskontrakt där överenskommelse inte träffats om överföring till statlig lokalbrukare med ramanslag. Detta kan bl.a. gälla lokaler med mer än en statlig lokalbrukare. Det kan nämnas att vid den tidpunkt när byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet har endast ca 40% av de statliga myndigheterna erhållit ramanslag.
I propositionen beräknas att ett belopp om 60 milj.kr. bör vara tillräckligt för att balansera uppkommande förluster för inhyrda lokaler för myndigheter som inte erhållit ramanslag inklusive ej avvecklade tomma lokaler.
Utskottet tillstyrker att 60 milj.kr. anvisas för här angivna ändamål. Utskottet förutsätter emellertid att detta anslag avvecklas när samtliga berörda erhållit ramanslag och när hyreskontrakten för icke utnyttjade lokaler har avvecklats.
Vissa investeringar m.m.
Regeringen föreslog i tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 att 950 milj.kr. skulle anvisas på ett reservationsanslag för tidigareläggning av byggnadsinvesteringar och underhållsinsatser m.m. i sysselsättningsfrämjande syfte. Detta godtogs av riksdagen. Medel från detta anslag beräknas emellertid inte komma att helt utnyttjas under innevarande budgetår. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att ett reservationsanslag på 1000kr. förs upp på statsbudgeten för budgetåret 1992/93, vilket skulle göra det möjligt att utnyttja kvarvarande medel under år 1992/93.
Anslaget Vissa investeringar m.m. finns inte upptaget i budgetförslaget för år 1992/93. Om ett reservationsanslag inte längre finns upptaget på statsbudgeten, får emellertid reserverade medel användas för avsett ändamål intill utgången av andra budgetåret efter det att anslaget sist fanns upptaget i statsbudgeten. Något särskilt anslag behöver därför inte upprättas för budgetåret 1992/93. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund regeringens begäran att till Vissa investeringar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 1000kr.
Inredning och utrustning m.m.
I propositionen beräknas anslagsbehovet för nästa budgetår till 35 milj.kr.
Anslaget E 7 disponeras av byggnadsstyrelsen och får användas för inredning och utrustning m.m. av statliga lokaler efter beslut av regeringen. Anslaget kommer till en väsentlig del att utnyttjas för regeringskansliet i Södra Klara och boverket i Karlskrona. Vidare har medel avsatts för inredning och utrustning av Sagerska huset.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till Byggnadsstyrelsen att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt C 1 till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
2. beträffande universitetens ägande av fastigheter att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi412,
3. beträffande utnyttjandet av det statliga fastighetsbeståndet att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi406,
4. beträffande anslaget till Stabs- och servicemyndigheten att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt C 2 till Stabs- och servicemyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 35000000 kr.,
5. beträffande anslaget till Fastighetsförvaltningsmyndigheten att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt C 4 till Fastighetsförvaltningsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
6. beträffande investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,
7. beträffande lån till investeringar m.m. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93 besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,
8. beträffande anslaget till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt C 3 för budgetåret 1992/93 till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. anvisar ett förslagsanslag på 60000000 kr.,
9. beträffande anslaget till Vissa investeringar m.m. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt C 5 om anslag för budgetåret 1992/93 till Vissa investeringar m.m.,
10. beträffande anslaget till Inredning och utrustning m.m. att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt E 7 för budgetåret 1992/93 till Inredning och utrustning m.m. anvisar ett reservationsanslag på 35000000 kr.
Stockholm den 23 april 1992
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson (s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Christel Anderberg (m), Börje Nilsson (s), Olle Schmidt (fp), Ingvar Svensson (kds) och Karin Starrin (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.