Statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004
Betänkande 1995/96:KrU15
Kulturutskottets betänkande
1995/96:KRU15
Statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004
Innehåll
1995/96 KrU15
Sammanfattning
Kulturutskottet föreslår - efter att ha inhämtat finansutskottets yttrande - att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:189 bemyndigar regeringen att utifrån de i detta betänkande redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004. Utskottet föreslår att riksdagen skall begära att regeringen, om Stockholms kommun blir utsedd till värdstad för sommarspelen år 2004, bör återkomma till riksdagen i budgetpropositionen år 1997 med en klarläggande redovisning för hur eventuella kostnader för infriade garantier skall finansieras. Garantierna är dels en statlig fullgörandegaranti gent-emot Internationella olympiska kommittén, där Stockholms kommun skall återbetala statens utgifter för ett sommar-OS, dels en statlig garanti att kommunen erhåller det budgeterade beloppet för lotteriinkomster på 2,5 miljarder kronor från ett OS-lotteri. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att överskottsmedlen från OS-lotteriet skall överföras till Stockholms kommun i den takt överskottsmedlen flyter in och att en slutavräkning skall göras år 2004. Utskottet föreslår också att riksdagen skall begära att regeringen återkommer till riksdagen i 1997 års budgetproposition med förslag till finansiering av de merkostnader, uppskattade till ca en miljard kronor, som de statliga myndigheterna får i samband med genomförandet av sommarspelen år 2004. Utskottet anför att det inte är motiverat att förutskicka att Stockholms kommun vid en ogynnsam valutautveckling skall kunna påräkna förhandlingar syftande till att minska kommunens ekonomiska ansvar för OS-projektet. Utskottet föreslår att riksdagen skall kräva att det i avtalet mellan staten och Stockholms kommun skall tas in ett villkor om rätt för Riksdagens revisorer att granska verksamheten.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1995/96:189 Statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004 (Civildepartementet) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att utifrån de i propositionen redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:189
1995/96:Kr11 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004.
1995/96:Kr12 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att garantera Stockholms kommun budgeterat belopp för lotteriinkomster på 1 500 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en viss del av lotteriinkomsterna bör gå till en extra satsning på svensk idrott.
1995/96:Kr13 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition 1995/96:189 om statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1995/96:Kr14 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1995/96:189.
1995/96:Kr15 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:189,
2. att riksdagen om yrkande 1 avslås begär att regeringen återkommer med förslag om ett garantiåtagande utan subventionselement.
1995/96:Kr16 av Ewa Larsson och Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:189 i sin helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att staten står som garant för hela kostnaden i det fall ett OS anordnas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristen på analys av de ekologiska konsekvenserna av OS- projektet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att de infrastrukturella förutsättningarna för OS-projektet närmare belyses.
Motioner väckta under allmänna motionstiden i januari 1995
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige arbetar för att sommar-OS förläggs permanent till Aten.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statlig garanti för anordnande av olympiska spel,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av insatser gällande idrottens internationella agerande.
Ärendets beredning
En delegation från kulturutskottet har i september 1995 besökt Atlanta, USA, för att inhämta information om förberedelsearbetet för 1996 års olympiska sommarspel.
Kulturutskottet har berett finansutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:189 Statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004 samt de motioner som väckts i ärendet och ett under allmänna motionstiden i januari 1995 framfört motionsyrkande. Finansutskottets yttrande 1995/96:FiU5y fogas som bilaga till betänkandet.
Utskottet
Stockholms kommuns ansökan
Stockholms kommun har beslutat att ansöka om värdskapet för de olympiska sommarspelen år 2004. Valet av värdstad för olympiska spel görs av Internationella olympiska kommittén (IOK). Ansökan skall vara inlämnad till IOK senast den 15 augusti 1996. Enligt den olympiska stadgan skall varje stad som ansöker om värdskap för olympiska spel erbjuda sådana ekonomiska garantier som IOK:s verkställande styrelse betraktar som tillfredsställande. Sådana garantier kan lämnas av staden själv, lokala, regionala eller nationella samhällsinstitutioner, staten eller annan.
Stockholms kommun har i en framställning till regeringen den 30 oktober 1995 hemställt om en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen år 2004.
Kommunens förslag till budget för de olympiska sommarspelen år 2004 - uttryckt i 1995 års penningvärde - omfattar inkomster på 11 690 000 000 kronor och utgifter på 11 640 000 000 kr. Budgeten beräknas således ge ett överskott på 50 000 000 kronor. Av inkomsterna väntas TV-rättigheterna bidra med 4,6 miljarder kronor, överskott från ett OS-lotteri med 2,5 miljarder kronor och olika typer av sponsorsavtal med drygt 2,0 miljarder kronor.
Kommunen har i anslutning till sin framställning till regeringen angivit att de olympiska sommarspelen skall få en miljöprofil och att den kulturolympiad som enligt den olympiska stadgan skall ingå i olympiska spel avses föregås av en kultursatsning som inleds redan år 1998 när Stockholm är Europas kulturhuvudstad. Kommunen anför också att de olympiska sommarspelen kan bli en oöverträffad drivkraft för Sveriges samlade idrottsverksamhet och en väldig kontaktyta för idrottsrörelsen gentemot den svenska ungdomen, bl.a. genom de frivilliga som arbetar under spelen.
Kommunen framhåller de positiva effekterna av olympiska sommarspel på sysselsättningen, näringslivet, turismen, handikappidrotten, de kommunala och statliga skatteinkomsterna m.m.
Regeringens förslag
Stockholms kommuns framställning om statlig ekonomisk garanti för olympiska sommarspel år 2004 har remissbehandlats. Ingen remissinstans avstyrker, men flera har redovisat tveksamheter i olika avseenden, bl.a. beträffande merkostnader för statliga myndigheter, transportkapaciteter, möjligheterna att nå upp till 2,5 miljarder kronor i inkomst från ett OS-lotteri samt beräkningarna av ett överskott på budgeten som enligt vissa remissinstanser i stället kan bli ett stort underskott.
Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att granska kommunens ansökan och att utreda förutsättningarna för en statlig garanti för genomförandet av de olympiska sommarspelen i Stockholm år 2004. Utredaren har föreslagit en obegränsad, statlig fullgörandegaranti gentemot IOK kombinerad med ett avtal mellan staten och kommunen, där staten åtar sig att genomföra OS-lotteriet och garanterar staden en inkomst från lotteriet på 2,5 miljarder kronor. En förlust i OS-bokslutet skall enligt utredarens förslag bäras av kommunen.
Regeringen delar utredarens uppfattning att en statlig garanti bör utställas för Stockholms kommuns ansökan om värdskapet för de olympiska sommarspelen år 2004 och erinrar om att garantier tidigare lämnats för ansökningar om att få anordna olympiska vinterspel (vid sex olika tillfällen har statliga ekonomiska garantier lämnats avseende spel anordnade i en eller flera av följande kommuner, nämligen Göteborg, Falun, Östersund, Åre och Ragunda).
Regeringen instämmer i vad kommunen anför om betydelsen av olympiska spel för Sverige och svensk idrott, för landets och näringslivets goodwill, för marknadsföringen av landet och dess miljöteknologi, för sysselsättningen och turismen, för statsfinanserna och samhällsekonomin.
Regeringen betonar särskilt vikten av att spelen utformas så att de mål som uppnåtts på jämställdhetsområdet får genomslag. Vidare anger regeringen att en förutsättning för statlig garanti är att det anordnas Paralympics, dvs. handikapp-OS.
Regeringen föreslår att riksdagen skall bemyndiga regeringen att utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholm år 2004. Sammanfattningsvis föreslås att garantin skall avse följande:
· en fullgörandegaranti som innebär att staten gentemot IOK garanterar att spelen kommer att genomföras i enlighet med den ansökan som lämnas in till IOK, dvs. staten garanterar de förpliktelser som Stockholms kommun i egenskap av arrangör av spelen har gentemot IOK
· · en inkomstgaranti som innebär att staten gentemot Stockholms kommun garanterar det budgeterade beloppet för lotteriinkomster på 2,5 miljarder kronor under förutsättning att staten får ansvaret för lotteriverksamheten · · en möjlighet för Stockholms kommun att om en mera omfattande förändring av valutakurserna inträffar kunna ta upp frågan med regeringen om hur effekterna av av en sådan utveckling skall hanteras ·
· en skyldighet för Stockholms kommun att ansvara för projektet och att i efterhand återbetala till staten de kostnader som staten eventuellt får. ·
De närmare förutsättningarna för den statliga garantin skall tas in i ett avtal mellan regeringen och kommunen.
Regeringen erinrar om att Riksrevisionsverket har uppskattat statens ökade myndighetskostnader för spelen till ca 1 000 000 000 kronor. Regeringen anför att dessa eventuella merkostnader i huvudsak kommer att behöva täckas i anslutning till spelens genomförande och att de då kommer att bli föremål för sedvanlig budgetprövning, vilket bl.a. innebär att de ökade kostnaderna kommer att finansieras.
Motionsförslag
Med anledning av propositionen har sex motioner väckts. Utskottet behandlar i detta sammanhang även tre motionsyrkanden som väckts under allmänna motionstiden år 1995.
I motionerna Kr11 (m), Kr13 (m), Kr14 (fp), Kr15 (v) yrkande 1 och Kr16 (mp) yrkande 1 yrkas avslag på regeringens förslag om statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Stockholm år 2004. I motionerna kritiseras de ekonomiska beräkningar som gjorts och anförs att risken för underskott är betydande och att detta kommer att drabba både Stockholms och statens ekonomi i ett ansträngt ekonomiskt läge. Motionärerna anser att tillgängliga statliga och kommunala medel bör användas för andra och mera angelägna ändamål.
I två av de redovisade motionerna finns också andrahandsyrkanden. Enligt motion Kr15 bör riksdagen vid avslag på propositionen begära ett nytt förslag från regeringen som innebär ett garantiåtagande utan subventionselement (yrkande 2). Enligt den andra motionen, Kr16 yrkande 2, bör riksdagen vid avslag på propositionen som sin mening ge regeringen till känna vikten av att staten står som garant för hela kostnaden i det fall ett sommar-OS anordnas. Motionärerna begär således en obegränsad utgiftsgaranti av staten. Motionärerna anser att det inte går att begära att enbart invånarna i Stockholm skall betala en eventuell förlust utan att hela landet bör stå bakom anordnandet av OS i landets huvudstad och vid behov betala förlusten. Enligt samma motion bör riksdagen också ge regeringen till känna att det behövs en bättre analys av de ekologiska konsekvenserna av OS-projektet (yrkande 3) och att de infrastrukturella förutsättningarna för OS-projektet måste belysas närmare (yrkande 4).
Den i propositionen föreslagna statliga garantin gentemot Stockholm om inkomster på 2,5 miljarder från ett OS-lotteri tas upp i motion Kr12 (fp). Motionärerna anser att Stockholm bör kunna förhandla om ett med 1 miljard kronor ökat åtagande från näringslivet och att den statliga inkomstgarantin från ett OS- lotteri bör minskas med motsvarande belopp eller således från 2,5 till 1,5 miljarder kronor (yrkande 1). Motionärerna anser att det bör finnas ett starkare samband mellan lotteriet och idrotten. Därför föreslås att en viss del av inkomsten från varje lott bör gå till en extra satsning på svensk idrott, bl.a. med syfte att stärka de svenska idrottarnas möjligheter till framgångar under OS (yrkande 2).
Under allmänna motionstiden 1995, således mer än ett år innan propositionen lades fram, yrkades i motion 1994/95:Kr414 (m) att ett statligt garantiåtagande för anordnande av olympiska spel i Sverige bör kunna hanteras på ett ur finansieringssynpunkt acceptabelt sätt. Någon risk för oförsvarliga statliga kostnader får inte uppstå (yrkande 8). Vidare yrkas att riksdagen skall uttala sig för ett stöd från regeringens sida för idrottens arbete på det internationella planet, bl.a. i syfte att öka Sveriges möjligheter att få anordna stora internationella tävlingar (yrkande 9).
År 1995 väcktes även motion 1994/95:Kr413 (kds), i vilken yrkas att Sverige bör arbeta för att permanent förlägga de olympiska sommarspelen till Aten (yrkande 11).
Kulturutskottets bedömning
Utskottet tar först upp frågan om avslag på propositionen.
Mot bakgrund av de stora och inte helt lätt förutsägbara kostnader som en sommarolympiad åtta år framåt i tiden medför och med tanke på de stora medelsbehov som finns på olika samhällsområden har kulturutskottet förståelse för motionärernas oro och önskan att inte ådra stat och kommun extra utgifter. Vid sina överväganden måste emellertid utskottet också beakta de skäl som talar för att anordnande av olympiska sommarspel i Stockholm år 2004 ger positiva effekter.
Finansutskottet uttalar i sitt yttrande över propositionen och motionerna att anordnande av ett sommar-OS i Stockholm ger ett betydande goodwillvärde för vårt land och för svenskt näringsliv med många positiva bieffekter på samhällsekonomin. Utifrån dessa synpunkter tillstyrker finansutskottet att en garanti lämnas för genomförande av olympiska sommarspel i Stockholm år 2004 med ett visst statligt stöd.
Kulturutskottet ansluter sig till finansutskottets bedömning och anser för egen del att det därutöver finns flera skäl som talar för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige. Genom spelen ges möjlighet att sprida kunskap och insikt om det svenska samhället och kulturen med dess mångkulturella inslag och - inte minst - om dess brett förankrade idrottsrörelse med lång folkrörelsetradition. Det internationella idrottsutbytet har som förutsättning att länderna allt efter intresse och förmåga åtar sig att anordna stora internationella tävlingar. Därför bör också Sverige efter bästa förmåga åta sig att utifrån sina förutsättningar arrangera internationella tävlingar.
Mot bakgrund av det anförda anser kulturutskottet - i likhet med finansutskottet - att riksdagen bör avslå samtliga motionsyrkanden som innebär avslag på propositionen, dvs. Kr11, Kr13, Kr14, Kr15 yrkande 1 och Kr16 yrkande 1.
Kulturutskottet förordar således att regeringen får ett bemyndigande avseende en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004.
Kulturutskottet tar i det följande upp frågan om arten och omfattningen av ett statligt garantiåtagande m.m. för anordnande av de aktuella olympiska sommarspelen.
Kulturutskottet anser att det främst av statsfinansiella skäl är uteslutet att staten skulle ställa ut en obegränsad utgiftsgaranti av det slag som föreslås i motion Kr16 yrkande 2. Med en sådan obegränsad utgiftsgaranti skulle det dessutom finnas en risk för att kostnadsmedvetandet hos de ansvariga kunde mattas och utgifterna därmed öka långt utöver OS-budgetens ramar. Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkande 2 i motion Kr16.
Kulturutskottet anser att regeringen har gjort en rimlig bedömning av i vilken form ett statligt engagemang beträffande anordnandet av olympiska sommarspel i Stockholm år 2004 skall ske och hur en statlig garanti bör utformas. Detta innebär att kulturutskottet godtar regeringens förslag att staten skall ställa en fullgörandegaranti gentemot IOK med återbetalningsskyldighet för Stockholms kommun gentemot staten. I det följande föreslår utskottet kompletteringar av de av regeringen förordade förutsättningarna för en fullgörandegaranti.
Finansutskottet tar i sitt yttrande 1995/96:FiU5y upp flera aspekter på förslaget om en statlig fullgörandegaranti gentemot IOK. Finansutskottet konstaterar att den föreslagna fullgörandegarantin inte är begränsad till sin omfattning. Finansutskottet anför att de statsfinansiella konsekvenserna bör analyseras för att full klarhet skall råda om hur ett eventuellt infriande av fullgörandegarantin skall finansieras. Riksdagen har lagt fast principer för den statliga garantigivningen som bl.a. innebär att nya garantiformer skall prövas lika restriktivt som vanliga utgiftsåtaganden, att den statliga garantigivningen inte bör innehålla några subventionsmoment och att samtliga garantiformer skall avgiftsbeläggas. Avsteg från principerna har dock gjorts, t.ex. vid tidigare beslut om statlig ekonomisk garanti för olympiska vinterspel. Den garanti som regeringen nu föreslår tillgodoser enligt finansutskottets uppfattning inte de generella kraven för den statliga garantigivningen. I rådande statsfinansiella läge bör ett nytt statligt garantiåtagande underkastas samma restriktiva prövning som förslag om nya utgifter. Mera betydande garantier som kan behöva infrias kan motverka ansträngningarna att komma till rätta med budgetunderskottet och skada tilltron till nödvändiga besparingar. Finansutskottet uppmärksammar också frågan om hur infriande av fullgörandegarantin påverkas av de nya budgetprinciperna där ett tak läggs på de statliga utgifterna för en treårsperiod framåt.
Kulturutskottet ansluter sig till vad finansutskottet anfört i sitt yttrande om fullgörandegarantin gentemot IOK. Kulturutskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen som som sin mening ger regeringen till känna att regeringen, om IOK tilldelar Stockholm spelen, snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med en klarläggande redovisning för hur eventuella kostnader för infriade garantier skall finansieras såväl i ett längre som i ett kortare tidsperspektiv. Eftersom IOK beslutar i frågan om värdstad den 5 september 1997 bör redovisningen göras i 1997 års budgetproposition. Utskottet anser att yrkande 2 i motion Kr15 i viss mån får anses tillgodosett genom vad finansutskottet anfört om garantiförutsättningarna; något som kulturutskottet ställer sig bakom. Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.
Utskottet godtar också regeringens förslag att staten skall ställa en inkomstgaranti gentemot Stockholms kommun. Förutsättningen härför är att staten får ansvaret för ett OS-lotteri, vars överskott skall användas till att betala kostnaderna för inkomstgarantin. Utskottet anser att det hade varit önskvärt att OS-budgeten kunnat inrymma betydligt större sponsorsintäkter än vad som nu är fallet. Det torde emellertid vara orealistiskt att nu, när endast omkring fyra månader återstår till dess Stockholms kommuns ansökan skall vara inlämnad till IOK, ställa krav på kommunen att ytterligare sponsorsmedel måste finnas för att en inkomstgaranti skall lämnas av staten. Kulturutskottet kan inte tillstyrka förslaget i motion Kr12 yrkande 1 att minska den statliga inkomstgarantin med en miljard och förutsätta att detta inkomstbortfall skall kunna ersättas med sponsorsmedel. Kulturutskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag att en inkomstgaranti skall avse 2,5 miljarder kronor och föreslår i det följande kompletteringar av förutsättningarna för denna inkomstgaranti.
Kulturutskottet ansluter sig till finansutskottets synpunkter i fråga om inkomstgarantin gentemot Stockholms kommun. Detta innebär bl.a. att den statliga inkomstgarantin gentemot Stockholms kommun om 2,5 miljarder kronor bör betraktas som ett bidrag och därmed som ett nytt statligt ut- giftsåtagande vars finansiering bör redovisas över budgeten. Kulturutskottet delar också finansutskottets uppfattning att det bör finnas en närmare koppling mellan OS-lotteriet och spelens finansiering på så sätt att överskottet av lotteriet överförs till Stockholms kommun i den takt överskottsmedlen flyter in och att en slutavräkning görs år 2004. Ju större omfattning lotteriet får, desto snabbare kan överskottsmedel överföras till kommunen. Kulturutskottet kan däremot inte tillstyrka att riksdagen tar initiativ till en sådan koppling mellan lotteriet och idrotten som föreslås i motion Kr12 yrkande 2, dvs. att en viss del av inkomsterna från varje lott skall gå till idrottsstöd. Kulturutskottet anser att statens stöd till idrotten huvudsakligen bör gå över statsbudgeten med möjlighet till prioritering mellan olika ändamål inom utgiftsområde 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Kr12 yrkande 2. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört om den av regeringen föreslagna inkomstgarantin och dess finansiering.
De osäkerheter - däribland valutakursförändringar - som är förknippade med OS-projektets genomförande får enligt regeringen inte drabba statsbudgeten. Regeringen anför dock att Stockholms kommun vid mera negativa kursförändringar bör kunna ta upp frågan med regeringen om hur effekterna skall hanteras. Finansutskottet tar i sitt yttrande upp frågan om OS-budgetens känslighet för valutakursförändringar och konstaterar att OS-budgeten är mycket känslig för valutaförändringar, eftersom en betydande del av inkomsterna utgår i USA- dollar. Finansutskottet framhåller att dollarn har sjunkit i förhållande till den svenska kronan sedan budgeten uttryckt i 1995 års penningsvärde gjordes. Därigenom har OS-budgeten försvagats med drygt 500 miljoner kronor. Finansutskottet anser att en naturlig utgångspunkt för regeringens överläggningar med kommunen bör vara att kommunen på egen hand terminssäkrar de beräknade dollarinkomsterna. Kulturutskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser således att det inte är motiverat att förutskicka att Stockholms kommun vid en ogynnsam valutautveckling skall kunna påräkna förhandlingar med regeringen syftande till att minska kommunens ekonomiska ansvar för OS- projektet.
Regeringen erinrar i propositionen om att Riksrevisionsverket har uppskattat statens ökade myndighetskostnader för spelen till ca 1 miljard kronor och anför att dessa eventuella merkostnader i huvudsak kommer att behöva täckas i anslutning till spelens genomförande och bli föremål för sedvanlig budgetprövning. Utskottet anser - i likhet med finansutskottet - att regeringen, om frågan fortfarande är aktuell, bör återkomma till riksdagen i 1997 års budgetproposition med ett förslag till finansiering av de merkostnader som uppkommer för de statliga myndigheter som berörs av spelen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i denna fråga.
Kulturutskottet föreslår - i enlighet med vad finansutskottet förordat - att riksdagen som villkor för bemyndigande för regeringen att utställa en ekonomisk garanti ställer kravet att det i avtalet med Stockholms kommun om en statlig garanti tas in ett villkor om rätt för Riksdagens revisorer att granska verksamheten i den omfattning de finner påkallad om Stockholms kommun ges möjlighet att arrangera spelen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I olympiska spel skall ingå ett kulturprogram, en kulturolympiad. I den olympiska stadgan anges kulturolympiadens syften och den minsta tid den skall pågå. Kulturolympiaderna har haft ett mycket varierande omfång både till program och i tiden. Under senare års sommarspel har kulturolympiaden allt oftare kommit att startas redan åren före sommarspelens invigning. Kulturolympiaden skall främja goda relationer, ömsesidig förståelse och vänskap mellan deltagare och besökare vid spelen. Kulturolympiaden skall innefatta kulturprogram och kulturevenemang både i Olympiabyn och i värdstaden. Kulturolympiaden skall spegla både de övergripande, gemensamma kännetecknen för den mänskliga kulturen och de skilda uttryck som kulturen har i olika delar av världen. Kulturutskottet - som i Atlanta tagit del av målen och det omfattande programmet för den kulturolympiad som redan pågår där sedan något år och som kulminerar under de olympiska sommarspelen år 1996 - anser att förutsättningarna för en framgångsrik kulturolympiad i Stockholm är mycket goda. I propositionen redovisas att Stockholms kommun avser att inleda denna kultursatsning år 1998 - redan sex år före sommarspelens invigning - när Stockholm är Europas kulturhuvudstad för att avsluta satsningen med en omfattande kulturfestival under sommarspelen år 2004. Sverige får således många tillfällen att under denna tid både visa svensk, mångfasetterad kultur för en internationell publik och att presentera framstående exempel på kultur från hela världen för landets befolkning.
En mycket betydelsefull aspekt på idrotten är jämställdheten mellan kvinnor och män. Kulturutskottet har under senare år haft anledning att flera gånger informera sig om, diskutera och ta ställning till jämställdhetsfrågornas behandling inom idrotten. En ingående diskussion har också förts inom idrottsrörelsen, vilken så småningom resulterat i förslag som antagits av Riksidrottsmötet. Kulturutskottet kommer att med stor uppmärksamhet följa den fortsatta utvecklingen på området. Utskottet anser att det därför är glädjande att regeringen särskilt understryker vikten av att spelen utformas på ett sådant sätt att de mål som uppnåtts på jämställdhetsområdet får genomslag också i OS-projektet och i den utveckling av svensk bredd- och elitidrott som OS-projektet förväntas få. Även på detta område finns goda möjligheter att vid olympiska spel anordnade i Stockholm spegla uppsatta och uppnådda mål i landet för en internationell publik.
Stockholms kommuns inriktning av OS- projektet mot en tydlig miljöprofil med höga miljöpolitiska mål är värdefull och intresseväckande och speglar väl de intensifierade miljöpolitiska strävandena i landet och den växande medvetenheten i miljöfrågor hos landets befolkning. Som både regeringen och finansutskottet framhåller kan denna inriktning dessutom bli en viktig del i marknadsföringen av Sverige och svensk miljöteknologi internationellt. Ett förberedande arbete har påbörjats inom Stockholms kommun och de miljöpolitiska aspekterna är en viktig del t.ex. i planeringen av de olympiska anläggningarna, bl.a. vid planeringen av den stadsdel som avses fungera som Olympiaby och vid planeringen av den nya Olympiastadion. Utskottet förutsätter självfallet att kommunen - som själv valt att särskilt betona denna inriktning av OS-projektet - fullföljer sina intentioner och genom fortsatta analyser och utredningar lägger en god grund för genomförandet av miljösatsningen. Något uttalande av riksdagen i denna fråga erfordras inte enligt utskottets mening, varför riksdagen bör avslå yrkande 3 i motion Kr16. Utskottet anser inte heller att riksdagen bör göra något uttalande om den del av det mycket omfattande OS- projektet som avser de infrastrukturella förutsättningarna. Det har framförts viss kritik av remissinstanser mot det underlag som Stockholms kommun har tagit fram. Arbete med de infrastrukturella frågorna pågår både inom Stockholms kommun och hos andra berörda. Utskottet förutsätter även beträffande denna fråga att alla berörda gör de analyser och tar fram det underlag som behövs för det fortsatta arbetet och för de politiska beslut som skall tas, t.ex. i olika frågor som rör kommunikationerna. Riksdagen bör avslå motion Kr16 yrkande 4.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:189 bemyndigar regeringen att utifrån de i detta betänkande redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om en fullgörandegaranti, en inkomstgaranti, ökade merkostnader för statliga myndigheter som berörs av spelen samt granskning av verksamheten av Riksdagens revisorer. Samtidigt bör riksdagen i enlighet med vad utskottet förordat ovan avslå motionerna Kr12, Kr15 yrkande 2 och Kr16 yrkandena 2, 3 och 4.
Utskottet anser att de förutsättningar för att utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 som regeringen redovisar i propositionen tillsammans med de kompletteringar av förutsättningarna som utskottet här föreslagit tillgodoser önskemålen i den redan under år 1995 väckta motionen 1994/95:Kr414 (yrkande 8) om att ett statligt garantiåtagande för anordnande av olympiska spel i Sverige inte får innebära risk för oförsvarliga statliga kostnader. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd. I motionen yrkas också att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att regeringen bör stödja det arbete som Riksidrottsförbundet och specialförbunden ansvarar för, när det gäller att utveckla de internationella kontakterna på idrottens område (yrkande 9). Detta arbete syftar bl.a. till att Sverige skall få möjlighet att anordna stora internationella tävlingar. Med hänvisning till vad utskottet anfört och föreslagit i det föregående beträffande statligt stöd till genomförande av olympiska sommarspel i Stockholm år 2004 anser utskottet att motionsyrkandet inte påkallar något uttalande från riksdagens sida. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att idrottsrörelsen har stor möjlighet att göra egna prioriteringar i fråga om det statliga bidraget till rörelsen.
Kulturutskottet har i tidigare sammanhang (senast i bet. KrU 1987/88:8) uttalat att det bör ankomma på idrottsrörelsen att avgöra på vad sätt idrottstävlingar skall arrangeras. Detta har också blivit riksdagens ställningstagande. Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att ändra ståndpunkt i frågan varför motion 1994/95:Kr413 yrkande 11 om permanent förläggning av olympiska sommarspel till Aten bör avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 1995/96:189
att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Kr11, 1995/96:Kr13, 1995/96:Kr14, 1995/96:Kr15 yrkande 1 och 1995/96:Kr16 yrkande 1,
res. 1 (v)
res. 2 (mp)
2. beträffande en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:189 och med avslag på motionerna 1995/96:Kr12, 1995/96:Kr15 yrkande 2, 1995/96:Kr16 yrkandena 2, 3 och 4 och 1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9 dels bemyndigar regeringen att utifrån de i utskottsbetänkandet redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en fullgörandegaranti, en inkomstgaranti, ökade merkostnader för statliga myndigheter som berörs av spelen samt granskning av verksamheten av Riksdagens revisorer,
res. 3 (fp)
res. 4 (v)
res. 5 (mp)
3. beträffande permanent förläggning av olympiska sommarspel till Aten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 11.
res. 6 (v)
Stockholm den 14 maj 1996
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Leo Persson (s), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Lennart Fridén (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Lena Klevenås (s) Fanny Rizell (kds), Lars Lilja (s) och Christer Eirefelt (fp).
Reservationer
1. Avslag på proposition 1995/96:189 (mom. 1)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Mot bakgrund av de stora och på s. 7 slutar med olympiska sommarspelen bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den syn på förutsättningarna för en statlig ekonomisk garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Stockholms kommun år 2004 som kommer till uttryck i motion Kr15 (v). Utskottet påminner om att Riksrevisionsverket (RRV) i sitt remissyttrande har pekat på flera osäkra faktorer i den ekonomiska kalkyl som Stockholms kommun presenterat. Sammantaget visar RRV:s analys att betydande risker är förenade med OS- projektet, bl.a. beträffande möjligheterna att genom ett OS-lotteri täcka kostnaderna för den av regeringen föreslagna inkomstgarantin och beträffande storleken av de statliga merutgifterna till följd av OS- projektet. Som påpekas i motion Kr15 och i finansutskottets yttrande 1995/96:FiU5y har regeringen inte berört frågan om hur de statliga merkostnaderna och de eventuella utgifterna för en statlig garanti skall finansieras. Mot denna bakgrund anser utskottet - i likhet med motionärerna - att de positiva effekterna av ett OS-projekt är osäkra och de ekonomiska riskerna för staten och Stockholms kommun betydande. Ett negativt utfall av OS-projektet kan få allvarliga effekter på den sociala välfärden. Någon statlig garanti bör inte utfärdas. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår proposition 1995/96:189,
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition 1995/96:189
att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Kr11, 1995/96:Kr13,
1995/96:Kr14, 1995/96:Kr15 yrkande 1 och 1995/96:Kr16 yrkande 1 avslår proposition 1995/96:189.
2. Avslag på proposition 1995/96:189 (mom. 1)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med Mot bakgrund av de stora och på s. 7 slutar med olympiska sommarspelen bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den syn på förutsättningarna för en statlig ekonomisk garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Stockholms kommun år 2004 som kommer till uttryck i motion Kr16 (mp). Eftersom det allmänt anses vara av stor betydelse för marknadsföringen av landets näringsliv och för landets och näringslivets goodwill utomlands att olympiska sommarspel anordnas i Stockholms kommun, bör det också vara av avgörande intresse för näringslivet att genom sponsring m.m. stödja OS-projektet. Näringslivet besitter därmed de styrmedel, dvs. sponsring och annat stöd, som kan avgöra om OS-projektet skall genomföras eller förkastas. Enligt utskottets mening bör OS-projektets genomförande på detta sätt vara avhängigt av näringslivets stöd. Någon statlig garanti bör inte utfärdas. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår proposition 1995/96:189 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om principerna för finansiering av olympiska sommarspel i Stockholms kommun.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition 1995/96:189
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Kr16 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1995/96:Kr11, 1995/96:Kr13, 1995/96:Kr14 och 1995/96:Kr15 yrkande 1 avslår proposition 1995/96:189 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om principerna för finansiering av olympiska sommarspel i Stockholms kommun,
3. En statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 (mom. 2)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med Utskottet godtar och slutar med dess finansiering bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att OS-projektet är positivt och värdefullt och godtar regeringens förslag att staten skall ställa en inkomstgaranti gentemot Stockholms kommun. Förutsättningen härför bör - som regeringen förordar - vara att staten får ansvaret för ett OS- lotteri, vars överskott skall användas till att betala kostnaderna för inkomstgarantin. Utskottet vill framhålla att remissinstanserna bedömt att en rimlig inkomst från OS-lotteriet ligger mellan en och två miljarder kronor. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen i enlighet med vad som föreslås i motion Kr12 (fp) yrkande 1 skall besluta att det lotterianknutna stödet i form av en inkomstgaranti skall begränsas till 1,5 miljarder kronor, dvs. 1 miljard lägre än vad regeringen föreslagit. Utskottet anser i likhet med motionärerna att näringslivets stöd bör kunna öka för att kompensera den här förordade lägre inkomstgarantin. Näringslivets stöd är i nuvarande kalkyler lägre än vad tidigare arrangörer redovisat. Stockholms kommun bör således i de fortsatta förhandlingarna med företagen kunna nå ett resultat där näringslivets åtaganden blir väsentligt större.
Utskottet anser att det är en svaghet hos det planerade OS-lotteriet att det saknas en direkt koppling till de olympiska spelen och till svensk idrottsrörelse. Som garantin är utformad kommer pengarna under alla förhållanden att betalas ut av staten. För att OS- lotteriet skall bli framgångsrikt och dessutom innebära en merförsäljning, dvs. inte tränga undan andra spelformer där inkomsterna i dag går till idrotten och andra folkrörelser, måste det enligt utskottets mening finnas ett tydligt sådant samband mellan lotteriet och de olympiska spelen och svensk idrott.
Utskottet anser i likhet med vad som förordas i motion Kr12 att det bör göras en extra satsning på svensk idrott om ansökan om olympiska spel i Stockholm beviljas av IOK. Svenska framgångar i tävlingarna betyder ytterligare positiva effekter, inte minst när det gäller utvecklingen av bredd- och ungdomsidrotten. Genom att låta en bestämd del av inkomsten från varje OS- lott gå till en satsning främst på elitidrotten skulle den önskade kopplingen till idrottsrörelsen nås och därmed även marknadsföringen av lotteriet underlättas. Dessutom skulle det ges ekonomiska möljligheter att ge våra svenska idrottsungdomar goda förutsättningar inför olympiska spel på hemmaplan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en inkomstgaranti och om lotteriintäkter till idrotten.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med Med hänvisning och slutar med och 4 bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:189 och med bifall till motion Kr12 bemyndigar regeringen att utifrån de i detta betänkande redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om en fullgörandegaranti, en inkomstgaranti m.m., ökade merkostnader för statliga myndigheter som berörs av spelen samt granskning av verksamheten av Riksdagens revisorer. Samtidigt bör riksdagen i enlighet med vad utskottet förordat ovan avslå motionerna Kr15 yrkande 2 och Kr16 yrkandena 2, 3 och 4,
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:189, med bifall till motion 1995/96:Kr12 och med avslag på motionerna 1995/96:Kr15 yrkande 2, 1995/96:Kr16 yrkandena 2, 3 och 4 och 1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9 dels bemyndigar regeringen att utifrån de i utskottsbetänkandet redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en fullgörandegaranti, en inkomstgaranti m.m., ökade merkostnader för statliga myndigheter som berörs av spelen samt granskning av verksamheten av Riksdagens revisorer,
4. En statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 (mom. 2)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med Kulturutskottet anser att regeringen och på s. 8 slutar med dess finansiering bort ha följande lydelse:
I sitt yttrande 1995/96:FiU5y har finansutskottet påmint om att riksdagen har lagt fast riktlinjer för den statliga garantigivningen. Dessa riktlinjer innebär bl.a. att nya garantiformer skall prövas lika restriktivt som vanliga ut- giftsåtaganden, att garantigivningen inte bör få innehålla några subventionsmoment och att samtliga garantier skall avgiftsbeläggas. Kulturutskottet anser att det inte är rimligt att vid en statlig ekonomisk garanti för genomförande av olympiska spel frångå dessa principer. Utskottet föreslår därför att den statliga ekonomiska garanti som ställs skall utgå från dessa av riksdagen fastlagda riktlinjer för statliga garantier. Då Stockholms kommuns ansökan till IOK skall lämnas i augusti månad är det av tidsskäl inte möjligt att nu begära att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om statlig garanti utformat i enlighet med vad utskottet här anfört. Utskottet föreslår därför att riksdagen uppställer som en förutsättning för en statlig ekonomisk garanti att de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för garantigivning skall utgöra grund för det avtal som ingås mellan regeringen och Stockholms kommun. Detta innebär att utskottet godtar att en fullgörandegaranti ställs ut på dessa villkor och att utskottet avvisar förslaget om en inkomstgaranti, då detta förslag i realiteten är ett förslag om statligt bidrag till Stockholms kommun om ett OS-lotteri inte ger ett överskott på 2,5 miljarder kronor. Utskottet anser att - om IOK tilldelar Stockholm de olympiska sommarspelen - regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med en klarläggande redovisning för hur eventuella kostnader för en infriad fullgörandegaranti skall finansieras såväl i ett längre som i ett kortare tidsperspektiv. Riksdagen bör med anledning av motion Kr15 (v) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med Med hänvisning och slutar med och 4 bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:189 och motion Kr15 yrkande 2 bemyndigar regeringen att utifrån de i detta betänkande redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om en fullgörandegaranti, en inkomstgaranti, ökade merkostnader för statliga myndigheter som berörs av spelen samt granskning av verksamheten av Riksdagens revisorer. Samtidigt bör riksdagen avslå motionerna Kr12 och Kr16 yrkandena 2, 3 och 4.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:189 och motion 1995/96:Kr15 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1995/96:Kr12, 1995/96:Kr16 yrkandena 2, 3 och 4 och 1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9 dels bemyndigar regeringen att utifrån de i utskottsbetänkandet redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en fullgörandegaranti, en inkomstgaranti, ökade merkostnader för statliga myndigheter som berörs av spelen samt granskning av verksamheten av Riksdagens revisorer,
5. En statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 (mom. 2)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med Kulturutskottet anser att det och på s. 8 slutar med dess finansiering bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion Kr16 (mp) anser utskottet att - om staten anser att olympiska sommarspel medför så positiva effekter på samhället att det är motiverat att ställa ut en statlig ekonomisk garanti för OS- projektet - staten också bör ta ett fullständigt ekonomiskt ansvar för projektet. Olympiska sommarspel i Stockholms kommun år 2004 bör vara en hela landets angelägenhet. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets bedömning inte rimligt att en stad av Stockholms storlek skall klara av större delen av de ekonomiska påfrestningar som ett arrangemang av denna storlek kan innebära. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr16 yrkande 2 bemyndigar regeringen att ställa ut en statlig ekonomisk utgiftsgaranti i enlighet med vad utskottet förordat.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med Stockholms kommuns och slutar med och 4 bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att om OS-projektet skall kunna få den särskilda miljöpolitiska inriktning som Stockholms kommun anger i sin framställning till regeringen är det nödvändigt att de ekologiska konsekvenserna m.m. av OS- projektet prövas. Det är också viktigt att den demokratiska processen inte åsidosätts i kommunens hantering av dessa frågor, t.ex. vid byggandet av OS- byn och OS-arenan. Utskottet har erfarit att Stockholms kommun sedan något år ställer krav på ekologiskt byggande vid all nybyggnad och all ombyggnad. Miljöhänsynen vid byggandet av den stadsdel som avses bli OS-by, av OS- arenan m.m. är således inte i sig OS- relaterad och det är därför inte relevant att använda miljöargumentet som ett skäl för att sommar-OS skall anordnas i Stockholm. Det är vidare tveksamt om det i samband med tävlingen om OS-arenan tas erforderlig miljöhänsyn. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen i sina förhandlingar med kommunen ta upp dessa frågor. Regeringen bör även ta upp frågan om statliga och kommunala prioriteringar mellan de infrastrukturella satsningar i Stockholmsregionen som motiveras av OS- projektet och andra infrastrukturella satsningar som regionen behöver i syfte att uppnå en rimlig balans mellan dessa båda typer av investeringar och undvika en överhettning av marknaden. Dessutom måste stat och kommun beakta den betydande risk som finns för att satsningarna inför sommar-OS kommer skall bli av sådan omfattning att övrig infrastrukturell planering i Stockholmsområdet och i landet i övrigt kan förlamas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till yrkandena 3 och 4 i motion Kr16 som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet sammanfattningsvis att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:189 och med bifall till motion Kr16 yrkandena 2, 3 och 4 bemyndigar regeringen att utifrån de i detta betänkande redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om en utgiftsgaranti, ökade merkostnader för statliga myndigheter som berörs av spelen, granskning av verksamheten av Riksdagens revisorer, de ekologiska konsekvenserna samt de infrastrukturella förutsättningarna. Samtidigt bör riksdagen avslå motionerna Kr12 och Kr15 yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
att riksdagen med anledning av proposition 1995/96:189, med bifall till motion 1995/96:Kr16 yrkandena 2, 3 och 4 och med avslag på motionerna 1995/96:Kr12, 1995/96:Kr15 yrkande 2 och 1994/95:Kr414 yrkandena 8 och 9 dels bemyndigar regeringen att utifrån de i utskottsbetänkandet redovisade förutsättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utgiftsgaranti, ökade merkostnader för statliga myndigheter som berörs av spelen, granskning av verksamheten av Riksdagens revisorer, de ekologiska konsekvenserna samt de infrastrukturella förutsättningarna,
6. Permanent förläggning av olympiska sommarspel till Aten (mom. 3)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med Kulturutskottet har och slutar med av riksdagen bort ha följande lydelse:
Kulturutskottet anser att det av flera skäl skulle vara av stort värde om de olympiska sommarspelen permanent kunde förläggas till Aten. De olympiska anläggningarna skulle i detta fall betalas solidariskt av deltagarländerna och kunna utformas efter högt ställda krav på tillgänglighet för både deltagarna i spelen och publiken. Därmed skulle också en jämlik behandling av handikappade och icke handikappade bland deltagare och publik kunna uppnås. Med sådana anläggningar för permanenta sommarspel i Aten skulle det bli möjligt att anordna sommarspel och Paralympics, dvs. handikapp-OS, samtidigt. Då skulle de handikappade idrottarna inte vara hänvisade till särskilda spel anordnade efter de olympiska spelen utan utifrån sina förutsättningar kunna delta tillsammans med de icke handikappade idrottarna i för alla gemensamma olympiska sommarspel. Sverige bör enligt utskottets mening arbeta för en sådan permanent förläggning av de olympiska sommarspelen till Aten. Detta bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr413 (kds) yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande permanent förläggning av olympiska sommarspel till Aten
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr413 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Finansutskottets yttrande
1995/96:FiU5y
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1995/96:189 om en statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004 samt de motioner som väckts i ärendet, inklusive ett under allmänna motionstiden 1995 framfört motionsyrkande.
Utskottet
Finansutskottet vill med anledning härav framhålla följande.
Stockholms kommun har beslutat att ansöka om värdskapet för de olympiska sommarspelen år 2004. I en skrivelse till regeringen har kommunen föreslagit att staten gentemot Internationella olympiska kommittén (IOK) skall garantera att spelen kan fullföljas på det sätt som anges i ansökan. Regeringen ställer sig i propositionen positiv till förslaget men förordar samtidigt att garantin utformas på ett sådant sätt att det statliga åtagandet begränsas.
Till grund för kommunens planer ligger en budget, i vilken kostnaderna för spelen beräknas uppgå till knappt 11,7 miljarder kronor räknat i 1995 års penningvärde. Härav är drygt 1 miljard kronor reserverade för oförutsedda ändamål.
I den redovisade budgeten är inkomsterna något större än utgifterna, och spelen beräknas kunna ge ett överskott på 50 miljoner kronor. Av inkomsterna väntas TV-rättigheter bidra med 4,6 miljarder kronor, överskott från ett OS-lotteri med 2,5 miljarder kronor och olika typer av sponsorsavtal med 2,0 miljarder kronor.
De 2,5 miljarder kronor som budgeterats som inkomster från OS-lotteriet bygger på förutsättningen att ett sådant lotteri skall kunna omsätta 800 - 1 000 miljoner kronor per år i sju år och ge en genomsnittlig behållning på ca 350 miljoner kronor per år. Denna bedömning har kritiserats i några av de remissyttranden som avgivits i ärendet. Riksrevisionsverket ifrågasätter de marknadsmässiga förutsättningarna för att etablera ett OS-lotteri som uppfyller detta mål och anser att risken är stor för att inkomstposten helt bortfaller. Lotteriinspektionen utpekar OS-lotteriet som ett riskfyllt projekt, och AB Tipstjänst anser att bolaget, om det ges möjlighet att ordna ett helt nytt OS-anknutet on line-lotteri, kan bidra med ett överskott på mellan 1 och 2 miljarder kronor fram till spelens början.
Det tilltänkta OS-lotteriet skall sålunda svara för drygt 20 % av inkomsterna men utgör samtidigt en svag länk i spelens finansiering. Av denna anledning föreslår regeringen att det statliga stödet utformas som en paketlösning med delvis annan uppbyggnad än de garantiåtaganden som staten lämnat när Sverige sex gånger tidigare ansökt om att få anordna de olympiska vinterspelen.
Paketlösningen kan i princip spjälkas upp i tre delförslag.
Staten skall för det första ge en s.k. fullgörandegaranti till IOK, dvs. fullt ut garantera de förpliktelser som Stockholms kommun som arrangör av spelen har gentemot IOK. Så långt skiljer sig det nu framlagda förslaget inte från tidigare garantiåtaganden. Vad som är nytt är emellertid att Stockholms kommun i efterhand skall betala de eventuella kostnader som staten åsamkas om fullgörandegarantin behöver infrias.
Staten skall för det andra till Stockholms kommun erlägga 2,5 miljarder kronor, motsvarande de lotteriinkomster kommunen tillgodoräknat sig i sin OS- budget, förutsatt att staten får ansvaret för lotteriverksamheten. Överskottet från lotteriet skall helt eller delvis finansiera det statliga bidraget till kommunen.
Stockholms kommun skall slutligen med regeringen kunna ta upp frågan om hur eventuellt större, negativa förändringar av växelkurser skall hanteras.
Av intresse i sammanhanget är också de merkostnader som uppkommer för de statliga myndigheter som berörs av spelen, i första hand Rikspolisstyrelsen. Riksrevisionsverket har uppskattat dessa merkostnader till ca 1 000 miljoner kronor. Av propositionen framgår att dessa eventuella merkostnader i huvudsak uppkommer i anslutning till spelens genomförande. De kommer då att bli föremål för sedvanlig budgetprövning, vilket enligt vad som uppges innebär att de kommer att finansieras.
Finansutskottet gör för egen del följande bedömning av förslagen i propositionen.
Utformningen av fullgörandegarantin
Enligt OS-stadgan krävs att de städer som kandiderar för att anordna de olympiska spelen skall kunna lämna sådana finansiella garantier som bedöms tillfredsställande av IOK:s verkställande styrelse. Något formellt krav på att staten skall stå som garant finns inte, utan de kandiderande städerna kan själva om de har sådana förutsättningar utfärda erforderliga garantier. Regeringen har emellertid bedömt att Stockholms utsikter att erhålla värdskapet för spelen ökar om staten gentemot IOK garanterar att spelen kommer till stånd i enlighet med de redovisade planerna.
Finansutskottet delar regeringens bedömning att staten på angivet sätt bör stödja Stockholms kommuns OS-kandidatur. Såsom också påpekas i propositionen ger ett arrangemang av detta slag ett betydande goodwillvärde för vårt land och för svenskt näringsliv med många positiva bieffekter på samhällsekonomin. Med hänsyn härtill tillstyrker finansutskottet att staten gentemot IOK garanterar de finansiella förpliktelser som Stockholms kommun som eventuell arrangör kommer att få gentemot IOK.
Inför de förhandlingar som regeringen avser att ta upp med Stockholms kommun finns det skäl att närmare uppmärksamma vissa frågor som är förknippade med det tilltänkta stödet. Framför allt bör de statsfinansiella konsekvenserna av det föreslagna garantiåtagandet närmare analyseras för att full klarhet skall råda om hur ett eventuellt infriande av garantin skall finansieras. I anslutning härtill bör enligt finansutskottets mening också bl.a. följande omständigheter övervägas.
Den föreslagna garantin är en fullgörandegaranti, som fullt ut täcker de förpliktelser som Stockholms kommun har gentemot IOK. Det innebär att garantin inte är begränsad till sin omfattning. För garantin, som blir aktuell först om IOK godkänner Stockholms ansökan, skall någon avgift ej heller utgå. Däremot skall Stockholms kommun, i den mån garantin behöver infrias, i efterhand ersätta de kostnader detta för med sig för staten.
Riksdagen har på förslag av regeringen tidigare lagt fast riktlinjer för den statliga garantigivningen. De uttalanden som därvid gjorts i olika sammanhang1 kan sammanfattas i följande punkter.
- Nya garantiformer skall prövas lika restriktivt som vanliga utgiftsåtaganden.
- Vid prövningen skall särskilt uppmärksammas de risker som är förknippade med den tilltänkta garantigivningen.
- Den statliga garantigivningen bör inte innehålla något subventionsmoment.
- Samtliga garantier skall avgiftsbeläggas.
- Avgifterna skall i samtliga fall tas ut i förskott.
- Avgiftsbeläggningen bör omfatta även den outnyttjade delen av en beviljad garanti.
Av kravet på en avgiftsbeläggning av garantierna följer att det måste finnas en beloppsmässigt preciserad ram för den beviljade garantin.
De återgivna principerna lades fast i mitten av 1980-talet. Mer betydande avsteg från principerna har därefter gjorts vid bl.a. följande tillfällen.
I samband med bankkrisen i början av 1990-talet inhämtade och fick regeringen ett beloppsmässigt obegränsat bemyndigande att besluta om stödåtgärder i form av garantier, lån, aktiekapitaltillskott m.m. för att säkerställa ett fungerande betalningssystem (prop. 1992/93:135, 1992/93: NU16). Några garantiavgifter togs inte ut i det sammanhanget.
Riksdagen har tidigare vid sex tillfällen beslutat lämna en statlig garanti för genomförandet av de olympiska vinterspelen. Detta skedde första gången våren 1978 och senast våren 1994 (prop. 1993/94:240, 1993/94:KrU35). OS-garantierna har saknat beloppsmässig begränsning, och det har aldrig ställts krav på att arrangörerna skall erlägga någon avgift för dem. Garantierna har dock inte behövt utnyttjas eftersom IOK aldrig godkänt någon svensk ansökan.
Den garanti som nu föreslås för Stockholms kommuns OS-ansökan tillgodoser alltså inte de generella krav som riksdagen tidigare har lagt fast för den statliga garantigivningen. Å andra sidan avviker den inte från det mönster som använts när liknande garantier tidigare ställts ut, undantaget det uttalade
Prop. 1983/84:150 bil. 1 s. 46, prop. 1984/85:150 bil. 1 s. 59 samt prop. 1985/86: 100 bil. 1 s. 43.
krav som nu finns på att Stockholms kommun i efterhand skall betala de kostnader som staten åsamkas om garantin behöver infrias.
Riksdagen har alltså tidigare slagit fast att det är angeläget att nya garantiåtaganden underkastas samma restriktiva prövning som förslag till nya utgifter. Enligt finansutskottets mening är en sådan prövning viktig inte minst i rådande statsfinansiella läge då mer betydande utgifter för garantier som behöver infrias kan motverka ansträngningarna att komma till rätta med budgetunderskottet, och därmed också skada tilltron till nödvändiga besparingar.
Den närmare innebörden av det återbetalningskrav som skall ställas på Stockholms kommun framgår inte av propositionen. Normalt försöker emellertid staten alltid återvinna infriade garantier. Enligt förslaget skall garantin till Stockholms kommun infrias om kommunen inte förmår fullgöra sina åtaganden gentemot IOK, vilket torde inträffa bara om kommunen är allvarligt finansiellt försvagad. Hur kommunen i ett sådant läge skall kunna återbetala de kostnader som staten åsamkats berörs inte i propositionen.
Av propositionen framgår ej heller hur ett eventuellt infriande av fullgörandegarantin kommer att påverkas av de nya budgetprinciper som tillämpas vid behandlingen av statsbudgeten.
Statsbudgetens utgifter och inkomster bruttoredovisas numera, och som en följd härav bör utgifterna för en eventuellt infriad garanti i sin helhet redovisas på budgetens utgiftssida medan inkomsterna från de återkrav som detta för med sig i sin helhet bör föras upp på budgetens inkomstsida.
Med verkan fr.o.m. 1997 kommer ett tak att läggas fast för samtliga statliga utgifter exklusive statsskuldräntor. Taket kommer att anges i nominella termer och skall omfatta utgifterna under den närmaste treårsperioden. Den restriktivare budgetprövning som detta ger upphov till kommer generellt sett att begränsa utrymmet för mer betydande, oförutsedda utgifter. En infriad garanti av större omfattning kan därför leda till att utgiftstaket inte håller, eller alternativt att andra utgifter trängs undan.
Det bör också noteras att utgiftstaket endast omfattar budgetens utgiftssida, och att det därför inte påverkas av om de tillkommande utgifterna är finansierade med inkomstförstärkningar. I det aktuella fallet kommer de återkrävda medlen dessutom sannolikt att flyta in på statsbudgeten med en viss fördröjning.
Av dessa skäl måste enligt finansutskottets mening de potentiella utgifter som kan följa på en infriad garanti uppmärksammas på ett helt annat sätt än tidigare.
Hur eventuella merutgifter föranledda av en infriad fullgörandegaranti för OS 2004 skall inordnas under utgiftstaket framgår inte av propositionen, ej heller hur de eventuella kostnader som uppkommer för staten i efterhand skall regleras med Stockholms kommun.
Finansutskottet förutsätter att regeringen inför förhandlingarna med Stockholms kommun närmare analyserar dessa förhållanden och klargör hur eventuella kostnader för infriade garantier skall finansieras såväl i ett längre som ett kortare tidsperspektiv. En sådan redovisning bör innefatta även förslag till finansiering av de merkostnader som uppkommer för de statliga myndigheter som berörs av spelen.
Av dessa skäl anser finansutskottet att kulturutskottet bör förorda att regeringen skall återkomma med en klarläggande redovisning i frågan så snart IOK eventuellt godkänt Stockholms ansökan. Den tilltänkta platsen för OS 2004 kommer att utses den 5 september 1997, och ett lämpligt tillfälle för en sådan redovisning är därför i 1997 års budgetproposition.
Reglering av valutaförluster
Finansutskottet har vid sin genomgång av propositionen inte haft möjlighet att närmare analysera beräkningarna bakom de enskilda inkomst- och utgiftsposter som finns upptagna i det av Stockholms kommun framlagda budgetförslaget. Finansutskottet har inte heller prövat de samhällsekonomiska kalkyler som redovisats i anslutning till framställningen. Dock vill finansutskottet i detta sammanhang ta upp en aspekt på budgeten, nämligen dess känslighet för valutakursförändringar.
Ungefär hälften av de inkomster som Stockholms kommun budgeterat för spelen utgår i USA-dollar. Det gäller inkomsterna från TV-rättigheter och TOP- sponsoring som tillsammans förts upp med 5,8 miljarder kronor uttryckt i 1995 års penningvärde.
Sedan sommaren 1995 har den svenska kronan stärkts, vilket tagit sig uttryck i att kursen på bl.a. USA-dollar sjunkit från 7:50 kr/dollar till för närvarande ca 6:80 kr/dollar. Förbättringen av den svenska ekonomin har alltså medfört att inkomsterna i Stockholms kommuns OS- budget försvagats med drygt 0,5 miljarder kronor, och att budgeten - allt annat lika - nu uppvisar ett ungefär lika stort underskott.
Av propositionen framgår att Stockholms kommun vid mer negativa kursförändringar skall kunna ta upp frågan med regeringen om hur effekterna av en sådan utveckling skall hanteras.
Enligt finansutskottets mening bör en naturlig utgångspunkt för regeringens överläggningar med Stockholms kommun vara att kommunen på egen hand terminssäkrar de beräknade dollarinkomsterna. En sådan åtgärd överensstämmer också väl med det synsätt som föredragande statsrådet Marita Ulvskog ger uttryck för på annat håll i propositionen. Hon framför där (s. 12) följande uppfattning, som enligt finansutskottets mening utgör en god grund för de förestående överläggningarna:
Ett projekt av denna omfattning som ligger så långt fram i tiden är med nödvändighet förknippat med stor osäkerhet när det gäller de ekonomiska bedömningar som kan göras i dag. Detta gäller såväl valutakurser som andra osäkerheter som påtalats av RRV. Garantin bör därför utformas så att statens åtagande framgår tydligt. De osäkerheter som är förknippade med projektets genomförande får inte drabba statsbudgeten. Garantin bör därför vara konstruerad så att Stockholms kommun skall ansvara för projektet och dess eventuella underskott.
Bidrag på 2,5 miljarder kronor till Stockholms kommun
Stockholms kommun avsåg ursprungligen att själv anordna ett särskilt OS- lotteri som under en sjuårsperiod väntades tillföra 2,5 miljarder kronor till finansieringen av spelen. Med hänsyn till att flera remissinstanser ifrågasatt möjligheten att uppnå ett så stort överskott, förordar regeringen att staten gentemot Stockholms kommun skall garantera att kommunen erhåller det budgeterade beloppet, förutsatt att staten får ansvaret för lotteriverksamheten. I princip kommer alltså staten att ge Stockholms kommun ett bidrag på 2,5 miljarder kronor, och detta bidrag skall helt eller delvis finansieras med ökade lotteriinkomster. Den valda lösningen motiveras bl.a. med att ett statligt spelbolag besitter större professionell kompetens och därför har bättre förutsättningar än kommunen att framgångsrikt bedriva lotteriet.
Finansutskottet gör i anslutning härtill följande bedömning.
Det föreslagna särskilda stödet till finansieringen av de olympiska spelen bör enligt finansutskottets uppfattning ses som ett nytt statligt utgiftsåtagande, som öppet skall redovisas över budgeten, och som fullt ut skall finansieras. I den mån överskottet från det tilltänkta OS- lotteriet inte räcker till måste därför en kompletterande finansiering sökas.
Det bör i sammanhanget också noteras att det finns risk för att den i propositionen valda lösningen kan leda till att den direkta kopplingen mellan OS-lotteriet och spelens finansiering går förlorad. Med statsbidraget garanteras Stockholms kommun en inkomst på 2,5 miljarder kronor oavsett utfallet av OS-lotteriet. Samtidigt kan det hävdas att de som deltar i OS-lotteriet inte främjar de olympiska spelen som sådana eftersom överskottet från lotteriet endast används till att förstärka statskassan.
Ett sätt att upprätthålla sambandet mellan de olympiska spelen och lotteriet kunde därför vara att överföringarna av "lotterimedel" till Stockholms kommun inte görs i snabbare takt än vad som flyter in i form av överskott från OS- lotteriet. En slutavräkning bör dessutom göras år 2004. Omfattningen på OS- lotteriet kommer därigenom att bli direkt styrande för när och i vilken takt medlen förs över till Stockholms kommun. Ju större omfattning OS- lotteriet får, desto snabbare görs överföringarna till kommunen, vilket direkt gagnar arrangemangen kring spelen.
Riksdagens insyn i projektet
Av det garantiavtal som sluts med Stockholms kommun bör framgå att Riksdagens revisorer skall ha rätt att granska verksamheten i den omfattning de finner påkallat om Stockholms kommun ges möjlighet att arrangera spelen.
Sammanfattning
Med beaktande av de synpunkter finansutskottet här redovisat tillstyrker utskottet att regeringen bemyndigas att i enlighet med propositionen ställa ut en statlig garanti för genomförande av de olympiska spelen i Stockholms kommun år 2004. Kravet i motion 1994/95:Kr414 yrkande 8 är med propositionens förslag tillgodosett och kräver ingen ytterligare åtgärd. Detta motionsyrkande liksom de i anslutning till propositionen väckta motionerna Kr11-Kr16 bör enligt finansutskottets mening därför avstyrkas av kulturutskottet.
Stockholm den 18 april 1996
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Anne Wibble (fp), Susanne Eberstein (s), Johan Lönnroth (v), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Kjell Nordström (s) och Per Bill (m).
Avvikande meningar
1. Bidrag på 2,5 miljarder kronor till Stockholms kommun
Anne Wibble (fp) anför:
Jag delar utskottsmajoritetens uppfattning att staten bör stödja Stockholms kommuns OS-kandidatur genom att lämna en fullgörandegaranti till IOK. Samma synsätt ger Folkpartiet uttryck för i motion Kr12 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp).
Såsom också framhålls i denna motion bör emellertid det lotterianknutna stödet på 2,5 miljarder kronor modifieras. Av propositionen framgår att risken är mycket stor att lotteriet inte inbringar 2,5 miljarder kronor. Skattebetalarna skulle då tvingas bidra med subventioner. I remissvaren framgår att en rimligare bedömning av överskottet från OS-lotteriet ligger mellan 1 och 2 miljarder kronor. Mot denna bakgrund anser jag att kulturutskottet bör föreslå att det lotterianknutna stödet begränsas till 1,5 miljarder kronor.
Jag ställer mig därmed bakom den linje som drivits av Folkpartiet i Stockholm, nämligen att OS-arrangemanget är positivt och värdefullt men att skattesubventioner inte bör utgå. I stället bör näringslivets stöd i form av sponsoravtal kunna utökas. Det är i nuvarande kalkyler lägre än vad tidigare arrangörer redovisat. Jag anser således att Stockholms kommun i de fortsatta förhandlingarna med företagen bör kunna nå ett resultat där näringslivets åtaganden blir väsentligt större.
Även finansutskottets majoritet har uppmärksammat den svaghet som ligger i att det saknas en koppling mellan det bidrag staten skall lämna till Stockholms kommun och de lotteriinkomster som skall finansiera stödet. Oavsett hur små överskott lotteriet ger kommer ju Stockholm att få det utlovade bidraget. Skall man nå verklig framgång med lotteriet är det som jag ser det av avgörande betydelse att lotteriet verkligen främjar idrottsliga aktiviteter. Det förslag utskottsmajoriteten själv lägger löser inte detta problem. I likhet med vad Folkpartiet föreslår i motion Kr12 bör i stället en bestämd del av inkomsten från varje OS-lott gå till en satsning på främst svensk elitidrott. Det skulle främja marknadsföringen av lotteriet och ge våra svenska idrottsungdomar bättre förutsättningar inför ett OS på hemmaplan.
Jag anser alltså att kulturutskottet bör bifalla motion Kr12 (fp).
2. Avslag på propositionen
Johan Lönnroth (v) anför:
I yttrandet redovisar utskottsmajoriteten en rad betänkligheter mot det i propositionen föreslagna statliga stödet till Stockholms kommuns OS-ansökan. Denna kritik är enligt min mening välgrundad och ger stöd för de invändningar som Vänsterpartiet framför i motion Kr15. De slutsatser som majoriteten drar av sin kritik är dock märkliga eftersom man trots allt biträder propositionens förslag. Ett rimligare ställningstagande hade varit att med hänvisning till bl.a. Vänsterpartiets motion avslå propositionen.
Jag anser alltså att kulturutskottet i sin fortsatta beredning i första hand bör avslå propositionen och således tillstyrka det avslagsyrkande som finns i bl.a. motion Kr15 (v) yrkande 1. Om så ej sker bör kulturutskottet begära att regeringen skall återkomma med förslag om ett garantiåtagande utan subventionselement.
3. Avslag på propositionen
Roy Ottosson (mp) anför:
Finansutskottets majoritet tillstyrker det föreslagna stödet till OS-arrange mangen men räknar samtidigt upp en rad skäl som alla talar mot att ett sådant stöd skall lämnas. Att staten skall gå in med en så omfattande garanti i en tid då staten inte ens sanerat sin egen budget verkar ogenomtänkt. I likhet med vad som begärs i bl.a. motion Kr16 (mp) anser jag därför att propositionen skall avslås i sin helhet. Om riksdagen trots allt väljer att stödja arrangemangen bör enligt min mening det ske fullt ut. Propositionens krav att kommunen ska betala tillbaka utlösta garantier aktualiseras i praktiken i det fall då staten inte klarar av sina åtaganden, dvs. har alltför dålig ekonomi. Skall staten då ta tillbaka pengarna medför det sannolikt fleråriga negativa återverkningar på kommunal verksamhet som skola och omsorg.
Enligt min mening bör kulturutskottet således bifalla motion Kr16 av Ewa Larsson och Elisa Abascal Reyes (mp).
4. Avslag på propositionen
Sonja Rembo (m) anför:
Det är inte svårt att finna goda argument för att staten bör stödja Stockholms ansökan att få anordna de olympiska sommarspelen år 2004. Samtidigt är det emellertid uppenbart att ett projekt av detta slag är förenat med betydande osäkerheter och ekonomiska risker.
De ekonomiska bedömningar som ligger till grund för ansökan utgår från förutsättningen att arbetslösheten år 2004 fortfarande kommer att vara tillräckligt hög för att man skall kunna kalkylera med en positiv sysselsättningseffekt. Detta ser jag som en rimlig utgångspunkt med hänsyn till den nuvarande regeringens politik. Spelen anses emellertid också medföra en Svälfärdseffekt i form av ett ökat välbefinnande hos stora delar av befolkningen. Allt således enligt den kejserliga romerska strategin att bjuda folket icke bröd allena utan även skådespel.
Riksrevisionsverket har i sina bedömningar visat att projektet är förenat med synnerligen stora ekonomiska risker och osäkerheter. Olika räkneexempel visar att det budgeterade överskottet på 50 miljoner kronor kan förbytas till ett underskott på upp till 3 800 miljoner kronor. Under det senaste halvåret har kronan stärkts i förhållande till dollarn, och enbart denna omständighet har lett till att OS- budgeten redan nu uppvisar ett underskott på i runt tal 500 miljoner kronor.
Det statliga bidraget till Stockholms kommun på 2 500 miljoner kronor som skall finansieras med ett OS-lotteri är också ett vanskligt projekt. Genom att OS-lotteriet ombesörjs av ett statligt bolag blir det automatiskt befriat från inkomst- och lotteriskatt, vilket också förefaller ha förutsetts i de föreliggande kalkylerna. Dessutom kan den föreslagna finansieringen i huvudsak sägas vara fiktiv. AB Tipstjänst har visserligen framhållit att man med ett on line-lotteri kan få ett överskott på mellan 1 och 2 miljarder kronor, men om nu inte OS kommer till stånd i Stockholm kan säkerligen det statliga spelbolaget få in ett lika stort överskott till staten genom något annat on line- lotteri. Bidraget blir därigenom i praktiken ett ofinansierat stöd till kommunen.
Regeringen är medveten om de risker som är förknippade med fullgörandegarantin och har föreslagit att den utformas på ett sådant sätt att Stockholms kommun fullt ut tar ansvaret för de olympiska sommarspelens genomförande och ekonomi, och att statens kostnader i efterhand skall återbetalas av kommunen. De risker som är förknippade med projektets genomförande sägs inte få drabba statsbudgeten.
Hur detta rent praktiskt skall lösas framgår dock inte av propositionen. Eftersom regleringen skall göras i efterhand är det uppenbart att infriandet måste leda till åtminstone en tillfällig belastning på statsbudgeten. Sannolikt kan denna belastning också komma att bli tämligen långvarig eftersom garantin bara torde behöva infrias om Stockholms kommun är finansiellt försvagad och då rimligtvis inte heller kan infria sina åtaganden gentemot staten.
Även om regeringens förslag lägger huvudansvaret på Stockholms kommun är det därför inte möjligt för staten att vare sig praktiskt eller moraliskt frigöra sig från ett ansvar för eventuella negativa konsekvenser av den garanti som staten ställer upp. Anser staten år 1996 att olympiska sommarspel i Stockholm är en nationell angelägenhet, kan staten inte rimligen anse motsatsen år 2004 eller senare. Staten kan inte heller frånta sig ansvaret för att den statliga garantin kan ge såväl Stockholms kommun som andra kommuner en falsk säkerhetskänsla och leda till ett större risktagande och större insatser av kommunala medel än som kanske annars hade blivit fallet. Riskerna för en avsevärd ekonomisk förlust måste därför bedömas som en nationell angelägenhet.
Eftersom det får anses mindre sannolikt att Stockholm ges möjlighet att arrangera ett sommar-OS redan efter sin första ansökan, kan det förutses att ansökningsförfarandet kan komma att upprepas, kanske flera gånger. Varje gång kommer förfarandet att vara förenat med avsevärda kostnader för den arrangerande kommunen och troligen också för staten.
Enligt min mening innebär en statlig garanti för de olympiska sommarspelen i Sverige ett så stort ekonomiskt risktagande med medborgarnas pengar att det inte uppvägs av de positiva effekterna. Projektet kan därför inte accepteras i vare sig nuvarande statsfinansiella läge eller det statsfinansiella läge som kan förutses vara för handen under 2000-talets första decennium.
Med hänsyn härtill anser jag att kulturutskottet bör tillstyrka det avslagsyrkande som finns i bl.a. den motion, Kr11, som jag väckt tillsammans ned Gullan Lindblad och Tom Heyman.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Motioner väckta med anledning av proposition 1995/96:189 2 Motioner väckta under allmänna motionstiden i januari 1995 2 Ärendets beredning 3 Utskottet 3 Stockholms kommuns ansökan 3 Regeringens förslag 4 Motionsförslag 5 Kulturutskottets bedömning 6 Hemställan 11 Reservationer 12 1. Avslag på proposition 1995/96:189 (v) 12 2. Avslag på proposition 1995/96:189 (mp) 13 3. En statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 (fp) 13 4. En statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 (v) 15 5. En statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004 (mp) 16 6. Permanent förläggning av olympiska sommarspel till Aten (v) 18 Bilaga 19 Finansutskottets yttrande 1995/96:FiU5y................ 19 Gotab, Stockholm 1996