Statistikfrågor
Betänkande 1994/95:FiU13
Finansutskottets betänkande
1994/95:FIU13
Statistikfrågor (prop. 1994/95:100 bil. 8)
Innehåll
1994/95
FiU13
Sammanfattning
Den nya ansvarsfördelningen för statistikproduktionen innebär för Statistiska centralbyråns (SCB) del att verket har till uppgift att ansvara för den statistikproduktion som inte åligger någon annan myndighet och att samtidigt svara för samordning av den statliga statistikproduktionen och för samordning av den internationella statistikrapporteringen. Dessutom skall SCB verka för att den statliga statistiken är objektiv och görs allmänt tillgänglig samt på olika vägar underlätta uppgiftslämnandet och se till att lämnade uppgifter på ett effektivt sätt skyddas genom anonymitet och sekretess.
I betänkandet behandlar utskottet anslagen till och besparingar inom SCB. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I tjugo motionsyrkanden behandlas frågor rörande bl.a. miljöräkenskaper, införande av ett totalprisindex, tillsättande av en låginkomstutredning och lokalisering av SCB:s hela verksamhet till Örebro. Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats två reservationer från Vänsterpartiet.
Propositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 8 föreslår regeringen (Finansdepartementet)
dels under punkt D 7 (s. 105--110)
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för besparingsarbetet inom SCB som regeringen förordat i avsnittet Slutsatser,
2. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 494 557 000 kr,
dels under punkt D 8 (s. 110, 111)
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Motionerna
1994/95:Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från Stockholm till Örebro.
1994/95:Fi405 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistikinsamling om resandet i Sverige.
1994/95:Fi407 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt arbete syftande till att miljöaspekter inarbetas i nationalräkenskaper och nationalförmögenhetsmått.
1994/95:Fi408 av Mats Odell (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utveckling av ett totalprisindex (TPI).
1994/95:Fi410 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar att förlägga SCB i sin helhet till Örebro,
2. att riksdagen vidhåller sitt tidigare fattade beslut om att minst 55 % av de anställda skall vara placerade vid SCB i Örebro.
1994/95:Fi411 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en låginkomstutredning för förnyad kartläggning av befolkningens ekonomiska, kulturella och sociala förhållanden.
1994/95:Fi413 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en levnadsnivåutredning.
1994/95:Fi414 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistikinsamling.
1994/95:Fi415 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny låginkomstutredning.
1994/95:Fi416 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskat uppgiftslämnande.
1994/95:Fi417 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om generationsskulder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att generationsräkenskaper bör genomföras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om generationsräkenskaper.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräkning av BNP-måttet och SCB:s uppdrag att ta fram ett nytt BNP-mått där det obetalda arbetet ingår.
1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett intensifierat arbete för att utveckla naturresursräkenskaper.
1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett intensifierat arbete för att utveckla naturresursräkenskaper,
11. att riksdagen till utvecklandet av naturresursräkenskaper på ett nytt anslag för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr.
1994/95:Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utarbetande av nya metoder för att mäta tillväxten i ekonomin.
1994/95:So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny låginkomst- och levnadsnivåutredning enligt vad i motionen anförts.
Utfrågning
I samband med ärendets behandling anordnade utskottet den 7 mars 1995 en utfrågning angående den statliga statistiken med Statistiska centralbyråns generaldirektör Jan Carling.
Utskottet
Inledning
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik samt ansvarar för produktion av sektorövergripande statistik.
Hösten 1992 beslöt riksdagen (1992/93:FiU7) att ändra ansvarsfördelningen och finansieringen av den statliga statistiken. Innebörden av riksdagens beslut kan beskrivas på följande sätt.
SCB skall ansvara för nedanstående verksamhet.
Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling, statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete, publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteks- och arkivservice.
Officiell statistik som griper över flera sektorer och som saknar en entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken.
Vissa centrala databaser.
Sektorsmyndigheter och övriga användare skall ansvara för nedanstående verksamheter.
Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.
Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras av beställaren.
Denna ansvarsfördelning av statistikproduktionen innebär sålunda för SCB:s del att verket har till uppgift att ansvara för statistikproduktion som inte åligger någon annan myndighet. Vidare skall SCB svara för samordning av den statliga statistikproduktionen och för samordning av den internationella statistikrapporteringen. Dessutom skall SCB verka för att den statliga statistiken är objektiv och görs allmänt tillgänglig samt på olika vägar underlätta uppgiftslämnandet och se till att lämnade uppgifter på ett effektivt sätt skyddas genom anonymitet och sekretess.
Under den allmänna motionstiden 1995 har 16 motioner väckts som behandlar statistikfrågor. I flertalet av dessa motioner ställs krav på en utbyggnad av statistiken inom vissa områden. Endast i en av dessa motioner -- Vänsterpartiets motion Jo664 yrkandena 10 och 11 om miljöräkenskaper -- åtföljs kravet på utbyggd statistik av ett förslag om ytterligare medel till SCB:s ramanslag. Det kan här nämnas att t.ex. de krav på en utökning av nationalräkenskaperna som föreslås i motion A807 (c) eller ett utarbetande av en totalprisindex som föreslås i motion Fi408 (kds) ställer krav på inledande förstudier. Ett sådant utvecklingsarbete kan för vart och ett av här nämnda projekt medföra en kostnadsökning för SCB budgetåret 1995/96 på mellan 400 000 och 500 000 kronor.
Utskottet kommer inledningsvis att behandla motionsyrkanden med krav på ny eller utbyggd statistik. Därefter tar utskottet ställning till budgetpropositionens förslag till finansieringen av SCB:s verksamhet. Avslutningsvis behandlar utskottet motionsyrkanden om tillsättande av en ny låginkomstutredning, företagens uppgiftslämnande och lokalisering av SCB till Örebro.
Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden
Miljöräkenskaper
I motionerna Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds), Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v), Jo689 av Georg Andersson m.fl. (s) och Fi407 av Eva Eriksson och Karin Pilsäter (fp) krävs att arbetet med framtagande av miljöräkenskaper påskyndas.
Motionerna Jo604 (kds), Jo689 (s) och Fi407 (fp) är vad gäller yrkandena om miljöräkenskaper mycket allmänt hållna. I motionerna påtalas vikten av att arbetet med miljöräkenskaper intensifieras. Utredningen om en grön BNP måste, sägs det i motion Jo689 (s) föras vidare.
I motion Jo664 (v) framhålls att det är mycket komplicerat och därför kommer att ta tid att utveckla miljöräkenskaper. Mot den bakgrunden är det viktigt att detta arbete påskyndas och att berörda myndigheter -- SCB och Konjunkturinstitutet (KI) -- ges erforderliga resurser. Motionärerna föreslår därför att ett nytt anslag för miljöräkenskapsprojektet på 15 miljoner kronor inrättas för budgetåret 1995/96.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.
De regeringsuppdrag som gavs till SCB och KI sommaren 1992 innebär att arbetet med att utveckla ett svenskt miljöräkenskapssystem har fått följande inriktning.
Syftet är att visa på samband mellan miljö och ekonomi -- formen för redovisning är ett satellitsystem till nationalräkenskaperna. Detta innebär att miljöstatistiken kopplas ihop med den ekonomiska statistiken.
De fysiska miljöräkenskaperna inriktas till att börja med på flöden av miljöföroreningar.
Uppbyggnaden av de fysiska räkenskaperna vid SCB sker i nära samarbete med utvecklingen av monetära räkenskaper vid KI.
För KI:s del gäller att institutet för innevarande budgetår på tilläggsbudget föreslås få ytterligare 600 000 kr till miljöräkenskapsprojekt. I årets budgetproposition föreslås att institutet för budgetåret 1995/96 för detta ändamål får sitt anslag uppräknat med 900 000 kr för detta projekt.
SCB har avsatt ca 3 miljoner kronor per år för det fortsatta arbetet med miljöräkenskaper.
Arbetet med räkenskaperna har nu nått så långt att en modell för fysiska räkenskaper har konstruerats. Detta har skett i form av en miljöekonomisk matris, som är en utbyggnad av nationalräkenskapssystemet. Under året har energi- och miljödata tagits fram i en form som direkt går att föra samman med ekonomisk statistik. Därmed har uppgifterna kunnat infogas tillsammans med ekonomiska data i modellen.
Det statistiska materialet som SCB tagit fram omfattar:
användning av energi utsläpp av svaveldioxid, koldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och klororganiska ämnen utsläpp av kväve och fosfor miljöskyddskostnadsstatistik för stat, kommuner och industri
De redovisade uppgifterna avser år 1991 och är, där så varit möjligt, uppdelade på 16 näringsgrenar samt offentlig produktion och privat konsumtion.
En miljöekonomisk matris blir, i synnerhet om man gör en detaljerad bransch- och varuindelning, svåröverskådlig. SCB har därför försöksvis gjort sammanställningar och bearbetningar av ekonomiska data och miljödata. Detta arbete knyter nära an till utvecklingen av miljöindikatorer. Bl.a. har utifrån miljöräkenskaperna miljöekonomiska indikatorer eller nyckeltal konstruerats som redovisar samband mellan olika samhällssektorer och miljöpåverkan. Exempel på sådana indikationer är utsläppsmängder i olika branscher relaterade till produktionsvärden, förädlingsvärden och sysselsättning.
Ett av syftena med nyckeltal som relaterar utsläpp till ekonomisk data är att ge ett underlag för bedömning av den ekonomiska politikens konsekvenser för miljön. Dessa nyckeltal kan bland annat användas som approximativa mått på s.k. marginella utsläppskvoter, vilka återspeglar hur utsläppen förändras vid förändringar i produktionsvolymen.
En förändring i produktionsvolymen i en sektor påverkar produktion och utsläpp även i de sektorer som levererar insatsvaror till denna. Sådana spridningseffekter eller "indirekta utsläpp" kan beräknas med hjälp av input--output-analys. I en lägesrapport från SCB och KI (Svenska miljöräkenskaper, SCB 1994) redovisas tabeller över direkta och indirekta utsläppskvoter.
I rapporten redovisas också diagram över olika branschers bidrag till ekonomi och sysselsättning, deras energianvändning samt deras utsläpp av luftföroreningar. (s.k. miljöekonomiska profiler).
De resultat som uppnåtts ligger i linje med de direktiv som angavs i regeringsuppdraget. Det kan påpekas att data om kemikalier och avfall ännu inte varit möjliga att infoga i räkenskaperna på grund av bristande statistikunderlag. Hittills har inte heller miljöskyddskostnaderna fullt ut integrerats i miljöräkenskaperna, främst på grund av kvalitetsbrister i miljöskyddskostnadsstatistiken.
SCB och KI har lagt fram en plan för det fortsatta arbetet, som under innevarande vår skall behandlas inom den av regeringen tillsatta samrådsgruppen. Planen innebär att energi- och utsläppsräkenskaperna sätts i löpande produktion och successivt byggs ut, att räkenskaper över avfall upprättas, att möjligheterna till räkenskaper över materialflöden utreds, att fysiska skogsräkenskaper upprättas och att miljöskyddskostnaderna bättre infogas i räkenskaperna. Arbetet läggs upp så att det ger data till KI:s värderingsstudier. Vidare fortsätter arbetet med miljöekonomiska indikatorer och profiler samt input--output-analys med hjälp av de upprättade räkenskaperna.
Arbetet bedrivs i nära samverkan med bl.a. FN, Eurostat och de nordiska länderna. Ett exempel på det internationella samarbetet inom detta område är konferensen Taking Nature into Account som skall äga rum i Bryssel i vår. Konferensen arrangeras av bland andra Europaparlamentet och Europakommissionen och syftar till att öka intresset för miljöräkenskaper och att påskynda framtagandet av allmänt tillämpbara miljöräkenskaper.
I motion Jo689 (s) framhålls vikten av att arbetet med att ta fram en s.k. grön BNP drivs vidare. I diskussionen om miljöräkenskaper förekommer ofta uttrycket "grön BNP" som ett slags samlande beteckning på vad beräkningarna i monetära termer syftar till. Som framhålls i den tidigare nämnda lägesrapporten är uttrycket "grön BNP" missvisande av flera skäl. För det första är det inte ett huvudsyfte att söka nå fram till ett enda, sammanfattande mått. I stället inriktas arbetet på att ta fram ett helt system av mått (fysiska och monetära), som belyser hur olika slags ekonomisk aktivitet påverkar miljö/naturresurser och omvänt. För det andra är det intressanta måttet på total produktion i det här sammanhanget inte bruttonationalprodukten (BNP) utan nettonationalprodukten (NNP). I NNP har kapitalförslitningen dragits av, vilket är nödvändigt när man vill analysera t.ex. betingelser för hållbar utveckling. Uttrycket "miljöjusterad nationalprodukt" är således mer rättvisande.
I lägesrapporten understryks att i det kortare tidsperspektivet kommer ingen heltäckande miljöjusterad nationalprodukt att kunna tas fram. Det kan också tilläggas att man i den internationella diskussionen övergått från att tala om en "green GDP" till att diskutera "greening of GDP". Processen att miljöjustera produktionsmåtten har påbörjats, men under de närmaste åren kan man inte vänta sig mer än partiella justeringar.
Det bör i detta sammanhang framhållas att arbetet med framtagandet av ett miljöräkenskapssystem i Sverige och i de länder som arbetar med motsvarande projekt kommer att ta tid. Arbetet inriktas alltjämt mycket på forskning och metodutveckling innan en löpande produktion av ett samlat miljöräkenskapssystem kan komma till stånd.
Utskottet konstaterar att det för närvarande pågår ett långsiktigt arbete med att bygga upp miljöräkenskapssystemet. Projektet befinner sig alltjämt i ett utvecklingsskede där en stor del av arbetet består av forskning och metodutveckling. Enligt utskottet utvecklas arbetet positivt. Utskottet förutsätter att de relevanta mått som utarbetats redovisas i centrala ekonomisk-politiska dokument. Med hänvisning till det nuvarande ansträngda statsfinansiella läget anser utskottet att det inte är motiverat att utöver regeringens förslag tillföra ytterligare medel till projektet. Utskottet avstyrker sålunda motionerna Fi407 (fp) yrkande 1, Jo604 (kds) yrkande 2, Jo664 (v) yrkandena 10 och 11 samt Jo689 (s) yrkande 1.
Generationsräkenskaper
I motion Fi417 av Yvonne Ruwaida (mp) anförs att den offentliga skuldsättningen och den ökande miljöskulden innebär framtida problem som i dag oroar ungdomen. Motionären framhåller bl.a. att miljöförstöring är en verksamhet där kostnaderna skjuts fram i tiden och där framtida generationer kommer att stå för betalningsansvaret. I motionen föreslås att en utredning om generationsräkenskaper tillsätts.
När det gäller kravet att utarbeta räkenskaper för att kunna belysa storleken och tillväxten av den s.k. miljöskulden hänvisar utskottet till föregående avsnitt i betänkandet om uppbyggandet av miljöräkenskaper.
De generationsräkenskaper som hittills utvecklats i vissa länder har koncentrerats till en speciell teknik för att beräkna en indikator på hur den offentliga sektorns nettoskuld i förening med rådande skattesystem och offentligt utgiftsmönster påvekar inkomstfördelningen mellan den nu levande generationen och den framtida generationen.
Denna modell för generationsräkenskaper har emellertid flera inslag som förtjänar att studeras närmare. Inom Konjunkturinstitutet pågår för närvarande, på uppdrag av ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) en utredning av förutsättningarna för att producera generationsräkenskaper i Sverige. Utskottet konstaterar att det i uppdraget ingår att studera vilka modifikationer och vilken utveckling av den nämnda standardmodellen som därvid kan vara befogade.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi417 (mp) yrkandena 1--3.
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
I vårt samhälle utförs, sägs det i motion A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c), lika mycket betalt arbete som obetalt arbete.
För att få kunskap om människors hela arbetssituation måste, menar motionärerna, det obetalda arbetet mätas och värderas. Enligt slutdokumentet från FN:s kvinnokonferens i Nairobi är en av de viktigaste strategierna inför 2000-talet att man börjar mäta och värdera det obetalda arbetet i ekonomisk statistik. BNP-måttet måste kompletteras. Tidsanvändningsstudier är därför nödvändiga för att vi ska kunna mäta detta obetalda arbete. För det krävs lika modeller i hela Europa. I motionen understryks att det mot denna bakgrund är viktigt att SCB fullföljer sitt uppdrag att ta fram ett nytt BNP-mått där det obetalda arbetet ingår.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med samma innebörd som den här aktuella motionen (jfr t.ex. 1992/93:FiU22). Utskottet är av samma mening som motionärerna att det är angeläget att det obetalda arbetet, som i stor utsträckning utförs av kvinnor, görs synligt. De tidsanvändningsstudier som nu genomförts av SCB är därvid ett nödvändigt underlag för att bl.a. analysera fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män och för att studera betydelsen av arbetet i hemmet. Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet är det nu möjligt att exempelvis studera förskjutningar mellan den formella och den informella ekonomin. Den primära användningen av tidsanvändningsstudier är att analysera här angivna frågeställningar.
Diskussioner har i olika sammanhang förts om och hur man skall inkludera värdet av hushållens obetalda arbete i nationalräkenskaperna. Värderingsproblemen är svåra. En lämplig lösning kan vara att använda satellitkonton som förs vid sidan av nationalräkenskaperna. En sådan lösning skulle kunna användas för att med jämna mellanrum ge en samlad bild av omfattningen och strukturen på den totala ekonomiska aktiviteten i landet. Vidare skulle sambanden mellan förändringar i det obetalda arbetets omfattning och struktur kunna jämföras med förändringar i nuvarande uppsättning ekonomiska data som har sin främsta användning inom stabiliseringspolitiken.
Inom Eurostat pågår en diskussion om genomförandet av en europeisk tidsanvändningsundersökning. Syftet är att genomföra koordinerade och jämförbara undersökningar i medlemsländerna.
Som nämnts har SCB genomfört en tidsanvändningsundersökning på nationell nivå. Detta arbete drivs nu vidare inom SCB med försök att integrera sådana mätningar med löpande undersökningar om hushållens utgifter m.m.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion A807 (c) yrkande 24.
Totalprisindex
I motion Fi408 av Mats Odell (kds) konstateras att Sverige under 1980-talet hade en kraftig uppgång i fastighetsvärden och andra reala tillgångar. De senaste årens fastighets- och finanskris har inneburit ett prisfall på fastigheter i storleksordningen 500 miljarder kronor. Mycket tyder på att om ett bra mått på de reala värdenas prisutveckling hade funnits, så hade inflationstendenserna kunnat avläsas på ett tidigt stadium. Detta hade enligt motionärerna ökat förutsättningarna för Riksbanken att föra en penningpolitik som på ett bättre sätt hade varit avpassad till den aktuella ekonomisk-politiska situationen.
Det finns enligt motionärerna starka skäl för att utveckla instrument för att kunna ta hänsyn även till tillgångarnas prisförändringar. Ett totalprisindex (TPI), dvs. ett mått på alla marknadsvärderade tillgångar, skulle kunna vara en indikator för att i den framtida penningpolitiken kunna ta hänsyn även till tillgångarnas prisfluktuationer och vara ett värdefullt komplement till vårt konventionella KPI-mått. I motionen föreslås att SCB utvecklar ett sådant mått.
Utskottet vill med anledning av motion Fi408 (kds) anföra följande.
Föreliggande motion om ett totalprisindex överensstämmer helt med den motion i samma ämne som väcktes under allmänna motionstiden 1994 och behandlades av utskottet i betänkande 1993/94:FiU15.
I den nu aktuella motionen föreslås att SCB utvecklar ett totalprisindex (TPI) som till skillnad från KPI också tar hänsyn till tillgångarnas prisförändringar. TPI skulle, menar motionärerna, vara ett ur penningpolitisk synvinkel bättre mått på inflationen.
Utskottet vill framhålla att prisutvecklingen på fastigheter, aktier och andra tillgångar -- via avkastningseffekter och disponibel inkomst -- självfallet är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Tillgångspriserna påverkar konsumentpriserna indirekt. Prisutvecklingen på tillgångar påverkar nämligen den inhemska efterfrågan via förmögenhetsförändringar och får därigenom effekter på KPI.
Som framhålls i motionen är en beräkning av TPI emellertid förenat med betydande mätproblem. Fastighetsprisindex är ett index som skall spegla värdeförändringar i fastighetsbeståndet. Fastighetsprisindex finns för egnahem och fritidshus. Ett index för lantbruksenheter är under utveckling. Men tillgängliga prisindex för fastigheter täcker en förhållandevis liten del av den totala fastighetsmarknaden. För den övriga delen av fastighetsmarknaden är det inte möjligt att via observationer av försålda enheter säga något om värdeutvecklingen för beståndet. Många stora fastighetsinnehavare, t.ex. av skog, kommer aldrig ut på marknaden. I andra fall är antalet transaktioner för få eller för extrema för att ge en generell bild av pris- och värdeutvecklingen. Det är sålunda förklarligt att prismätningar på reala tillgångar saknas.
Konsumentprisindex är på många sätt ett ofullkomligt mått på inflationen. Utskottet vill därför tillägga att det är fullt möjligt att genom utnyttjande av flera index (nettoprisindex, producentprisindex, faktorprisindex för bostäder, byggnadsprisindex, fastighetsprisindex) få en bättre förklaring till och utförligare bild av inflationsutvecklingen än vad som är fallet då enbart KPI betraktas.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi408 (kds).
Statistik om resandet i Sverige
I motionerna Fi405 av Jörgen Persson m.fl. (s) och Fi414 av Erik Arthur Egervärn (c) föreslås att den statistik över resandet i Sverige som utförs av Delegationen för prognos- och utredningsverksamhet inom transportsektorn (DPU, Kommunikationsdepartementet) och av Styrelsen för Sverigebilden samordnas. Den senare nämnda statistiken utförs på uppdrag av Styrelsen för Sverigebilden av Swedeline.
Utskottet har från SCB inhämtat att ingående överläggningar har förts om ett samarbete mellan SCB och Swedeline. Ett samarbete kunde emellertid ej komma igång beroende på olika ståndpunkter och krav i fråga om statistisk metodik och kvalitetsaspekter. Det kan i detta sammanhang nämnas att i budgetpropositionens bilaga 13 (s. 41--43) föreslås att Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi405 (s) och Fi414 (c).
Anslag till Statistiska centralbyrån
Statistik, register och prognoser
I budgetpropositionen förordas att SCB tilldelas ett ramanslag på nära 495 miljoner kronor. Mot bakgrund av att SCB år 1996 skall inkomma med en fördjupad anslagsframställning för perioden 1997--1999 har verksamheten prövats för endast ett år. SCB omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Det innebär att för budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 25 miljoner kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 36,6 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker det begärda ramanslaget till Statistik, register och prognoser för budgetåret 1995/96. Utskottet har heller ingen erinran mot de besparingskrav som i budgetpropositionen föreslås gälla för SCB.
Det finns emellertid anledning att framhålla att förutsättningarna för statistikproduktionen i och med Sveriges medlemskap i EU påtagligt har förändrats. Statistiken spelar en viktig roll som underlag för den politik som bedrivs inom EU. Som anförs i propositionen skulle ett drygt 50-tal rättsakter på statistikområdet implementeras den 1 januari 1995. Som en följd av medlemskapet tillkommer ytterligare ett 20-tal rättsakter som är relevanta för Sverige. De områden som berörs är ekonomisk och finansiell statistik, arbetsmarknadsstatistik, energi- och industristatistik, statistik över jordbruk, skog och fiske, utrikeshandel och betalningsbalanser samt statistik över företag, tjänster, transporter och miljö. Med den nya ansvarsfördelningen som gäller för statlig statistik kommer därför förutom SCB även andra myndigheter att involveras i det europeiska integrationsarbetet på statistikområdet.
Vidare framhålls i propositionen att anpassningen av statistiken till EG:s regelverk hittills har kunnat göras med små förändringar av uppgiftslämnandet för svenska företag och hushåll. För statistik över handel med varor och tjänster mellan medlemsländerna är dock förändringarna mer omfattande. Märkbara anpassningar har också genomförts i statistikbearbetningarna. En följd av den omfattande regelgivningen på statistikområdet är dessutom att utrymmet för omprioriteringar inom SCB:s anslag begränsas.
Vid utskottets utfrågning med generaldirektören för SCB i anslutning till behandlingen av detta ärende framhöll generaldirektören att SCB kommer att inom anslagsramen åläggas att finansiera vissa -- ännu inte helt preciserade -- utbyggnader av statistik som följer av EU-medlemskapet. Detta, tillsammans med neddragningen av anslagen för SCB under nästa budgetperiod, kan komma att innebära att befintlig statistik måste skäras ned. Vilken statistik som i så fall berörs -- och i vilken utsträckning -- kan inte i dag anges. Någon samlad bedömning av den verksamhetsmässiga innebörden av budgetförslaget för SCB kan därför för närvarande inte göras.
Uppdragsverksamheten
SCB:s uppdragsverksamhet svarade budgetåret 1993/94 för ca 34 % av verkets hela omsättning. Denna verksamhet gav ett överskott på 15 miljoner kronor, vilket innebär att SCB:s ackumulerade överskott nu uppgår till 33 miljoner kronor.
Beslutet om ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken innebär att uppdragsverksamheten förväntas öka kraftigt fr.o.m. budgetåret 1994/95. SCB har redan vidtagit vissa åtgärder, t.ex. utbildning av personalen, för att anpassa sina rutiner till de nya kraven. SCB bör fortsätta med översynen och anpassningen av sina rutiner.
I propositionen framhålls att regeringen kommer att ta ställning till hur det ackumulerade överskottet bör disponeras först efter att SCB inlämnat ytterligare underlag.
Utskottet tillstyrker att SCB anvisas ett anslag på 1 000 kr till uppdragsverksamheten för budgetåret 1995/96.
En ny låginkomstutredning
I motionerna Fi411 av Kenneth Kvist m.fl. (v), Fi413 av Susanne Eberstein m.fl. (s), Fi415 av Rune Berglund m.fl. (s) samt So489 av Gudrun Schyman m.fl. (v) framförs krav på att en låginkomstutredning tillsätts.
I motionerna Fi411 (v) och So489 (v) anförs att klyftorna i samhället ökar. Sverige som en gång präglades av en utveckling mot jämlikhet har, menar motionärerna, sedan flera år varit inne i en motsatt utvecklingsprocess mot ett två-tredjedelssamhälle. Processen accentueras av den offentliga sektorns budgetproblem och av den nedskärningspolitik som förs. Enligt motionärerna är det mot den bakgrunden angeläget att tillsätta en ny låginkomstutredning.
I motionerna Fi413 (s) och Fi415 (s) framhålls att i tider av ekonomisk åtstramning uppstår alltid en intensiv diskussion om vilka grupper som drabbas mest vid förändringar i det sociala trygghetssystemet. Någon riktig analys av fördelningsproblem har enligt motionärerna under de senaste åren inte gjorts. Det saknas i dag ett samlat underlag för det politiska beslutsfattandet i dessa frågor.
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att det i dag saknas underlag för en kvalificerad analys och diskussion av fördelningsfrågorna.
Inkomstfördelningfrågorna har löpande följts upp i långtidsutredningarna. I Långtidsutredningen LU 92 fick fördelningsfrågorna en genomträngande belysning. Förutom i huvudbetänkandet skedde detta i bilaga 8 Långsiktiga perspektiv på inkomstfördelningen och bilaga 9 Segregation -- ett svenskt dilemma. I LU 95 behandlas inte fördelningsfrågorna i någon särskild bilaga. Däremot belyses dessa frågor i olika avsnitt i LU 95:s huvudbetänkande (se t.ex. LU 95 kap. 2, 8 och 10).
Som utskottet framhöll i förra årets statistikbetänkande (1993/94:FiU15) ger också inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade inkomststatistiken ett omfattande datamaterial som möjliggör studier av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985, 1988 och 1992 har urvalet utökats i vad avser de mest förmögna hushållen.
Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK, Fi 1990:08) kommer att redovisa sin analys av skattereformens fördelningspolitiska effekter under hösten 1995. Det statistiska material som finns tillgängligt för KUSK består emellertid endast av uppgifter fram t.o.m. år 1992. Någon utvärdering av de senast vidtagna förändringarna i transfererings- och skattesystemen kan emellertid inte påbörjas förrän aktuell statistik föreligger.
Fr.o.m. 1992 års finansplan har regeringen lämnat en fördelningspolitisk redogörelse. Inom Finansdepartementet har en databas utvecklats i samarbete med SCB -- FASIT (Fördelnings-Analytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar) -- för framtagande av statistikuppgifter. Denna kan även utnyttjas för att simulera effekter av bl.a. antagna regelförändringar i skatte- och transfereringssystemet.
Med hjälp av FASIT kan kostnaderna av planerade åtgärder beräknas samtidigt som utfallet för olika grupper i samhället kan belysas, t.ex. med uppdelning på socio-ekonomisk grupp, inkomstklasser, familjer med eller utan barn. Som huvudsakligt dataunderlag används den tidigare nämnda HINK-undersökningen. Inom departementet sker en fortlöpande utveckling av FASIT och hithörande modelltillämpningar.
Inom Socialdepartementet har ett välfärdsprojekt påbörjats med syfte att kartlägga hur det svenska samhället och välfärden har förändrats. Utifrån de kunskaper som en sådan kartläggning ger, och med de restriktioner som saneringen av ekonomin innebär, kommer välfärdspolitiken att vidareutvecklas. Arbetet, som kommer att pågå under större delen av innevarande mandatperiod, skall bedrivas öppet och utåtriktat. Resultaten av kunskapsinhämtandet kommer fortlöpande att redovisas och debatteras. Erfarenhetsutbyte med andra länder kommer att vara en viktig del av projektet.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna Fi411 (v), Fi413 (s), Fi415 (s) och So489 (v) yrkande 7.
Företagens uppgiftslämnande
I motion Fi416 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) att företagens uppgiftslämnande är betungande och innebär stora belastningar särskilt för de mindre företagen. Ambitionen bör vara att uppgiftslämnandet bör minska.
I motionen framförs önskemål om minskat uppgiftslämnande främst genom bättre samutnyttjande av centrala statistik- och företagsregister. Vidare föreslås att informationen till uppgiftslämnarna görs bättre om hur registren skall användas.
Som utskottet ser det måste det vara en självklar utgångspunkt för myndigheternas uppgiftshämtning att minimera belastningen på företagen. Det måste i detta sammanhang dock konstateras att det tidigare EES-avtalet och EU-medlemskapet ställer nya och ändrade krav på inhämtning av uppgifter för statistik från företagen. SCB driver emellertid i detta hänseende en i förhållande till Eurostat mycket återhållsam linje.
Verket arbetar sedan lång tid med bl.a. olika statistiska metoder för att begränsa företagens uppgiftslämnande till den officiella statistiken. Det gäller t.ex. samordning av urval samt bättre urvalsplanering och mindre urval. Varje nytt förslag med krav på uppgiftslämnande måste dessutom beredas i Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD).
I likhet med motionärerna vill utskottet i detta sammanhang framhålla vikten av att ett samutnyttjande av de centrala registren förutsätter klara regler för att kraven på sekretess och integritet skall bli väl beaktade. Utskottet har från regeringen erfarit att det på statistikområdet inom kort kommer ett förslag som reglerar de statliga statistikregistren och dess användning. Därvid kommer även en ändring i sekretessförordningen att föreslås som gör det möjligt för statistikansvariga myndigheter att samutnyttja register för officiell statistikproduktion. Vidare kan nämnas att SCB redan i dag baserar huvudparten av sin uppgiftsinsamling på befintliga administrativa uppgifter och även i övrigt aktivt arbetar med att begränsa uppgiftslämnandet t.ex. genom samordnade urval.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi416 (c, m, fp, kds).
Lokalisering av SCB till Örebro
I motionerna Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) och Fi410 av Inger Lundberg m.fl. (s) förordas att SCB:s hela verksamhet lokaliseras till Örebro. I motion Fi410 (s) föreslås en utredning om ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningar att förlägga SCB i sin helhet till Örebro samt att riksdagen vidhåller sitt tidigare fattade beslut om att minst 55 % av de anställda skall vara placerade i Örebro.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen och senast våren 1994 (1993/94:FiU15) behandlat motionsyrkanden med samma innebörd som i den nu aktuella motionen.
Som utskottet framhöll i här nämnda betänkande har nuvarande uppdelning av SCB:s verksamhet på flera orter medfört komplikationer i vissa avseenden men också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex. inneburit stora fördelar genom att SCB därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. Verksamheten i Örebro har utvecklats väl. SCB:s Stockholmsenhet är av stor betydelse för kontakten med användare och kunder i Stockholmsregionen. Denna aspekt har nu blivit än mer värdefull i och med att ansvaret för den offentliga statistiken lagts ut på ett tjugotal sektorsansvariga myndigheter. Huvuddelen av dessa finns i Stockholmsregionen.
I budgetpropositionen framhålls att restriktioner som utgör hinder för att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningrna, med bl.a. krav på besparingar och ökad effektivisering, bör undvikas. En sådan restriktion är den av riksdagen beslutade procentuella fördelningen av personalantalet mellan Stockholm och Örebro. Mot bakgrund av att verksamheten nu är så väl etablerad på bägge orterna bör ett så detaljerat krav inte längre vara styrande. Utskottet delar denna uppfattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi404 (c, v) och Fi410 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande miljöräkenskaper att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi407 yrkande 1, 1994/95:Jo604 yrkande 2, 1994/95:Jo664 yrkandena 10 och 11 samt 1994/95:Jo689 yrkande 1,
2. beträffande generationsräkenskaper att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi417 yrkandena 1--3,
3. beträffande det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 24,
4. beträffande totalprisindex att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi408.
5. beträffande statistik om resandet i Sverige att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi405 och 1994/95:Fi414,
6. beträffande riktlinjer för besparingsarbetet inom SCB att riksdagen godkänner de riktlinjer för besparingsarbetet inom SCB som förordats i proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt D 7 yrkande 1,
7. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt D 7 yrkande 2 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 494 557 000 kr,
8. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt D 8 till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
9. beträffande en ny låginkomstutredning att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi411, 1994/95:Fi413, 1994/95:Fi415 och 1994/95:So489 yrkande 7, res. 1 (v) 10. beträffande företagens uppgiftslämnande att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi416,
11. beträffande lokalisering av SCB till Örebro att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi404 och 1994/95:Fi410. res. 2 (v) Stockholm den 23 mars 1995
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist I beslutet har deltagit:
Jan Bergqvist (s), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Sonja Rembo (m), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Kjell Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Thomas Östros (s), Kristina Nordström (s), Per Bill (m), Lars Bäckström (v), Sven Bergström (c) och Lars Leijonborg (fp).
Reservationer
1. En ny låginkomstutredning (mom. 9)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Utskottet delar" och på s. 13 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
I fyra motioner Fi411 (v) och So489 (v) samt Fi413 (s) och Fi415 (s) väcks förslag om att tillsätta någon form av samlad levnadsnivåutredning med inriktning på låginkomsttagare och jämförliga grupper. Motionärerna hänvisar bl.a. till den tidigare låginkomstutredningen. Utskottet kan konstatera att det redan finns ett omfattande material kring dessa frågor och att utredningsarbete även pågår på vissa områden.
Mot bakgrund av den offentliga sektorns budgetproblem och de åtgärder som vidtagits av riksdag och regering för att minska de finansiella obalanserna finns en risk för att samhället kan komma att utvecklas i en riktning mot fördjupade inkomst- och förmögenhetsklyftor. Utskottet delar motionärernas oro för att det svenska samhället, som under en lång tidsperiod präglades av en utveckling mot jämlikhet, sedan flera år kan vara inne i en motsatt utvecklingsprocess. Sverige får allt större grupper av långtidsarbetslösa, förtidspensionärer och socialhjälpstagare. På arbetsmarknaden finns tydliga tecken på ökade löneskillnader. Segregationen i boendet följer alltmer inte bara sociala utan även etniska gränser. Dessa utvecklingstendenser skapar inte bara sociala spänningar utan också kulturella, moraliska och demokratiska problem.
Det gäller nu att klara den dubbla uppgiften att sanera de offentliga finanserna och att motverka de tendenser som beskrivits ovan, dvs. att inte bara sanera statsfinanserna utan också att tillgodose kravet på fördelningspolitisk rättvisa. För att klara denna målsättning finns enligt utskottets mening behov av ett samlat och mera fördjupat underlag som behandlar situationen för låginkomsttagare och andra jämförliga grupper. Utskottet anser därför att övervägande skäl talar för att en ny och samlad låginkomstutredning borde tillkallas.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi411 (v) och So489 (v) yrkande 7 och förordar att regeringen snarast tillsätter en ny låginkomstutredning. Med det anförda torde även motionerna Fi413 (s) och Fi415 (s) vara tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande en ny låginkomstutredning att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi411 och 1994/95:So489 yrkande 7 samt med anledning av motionerna 1994/95:Fi413 och 1994/95:Fi415 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Lokalisering av SCB till Örebro (mom. 11)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och Fi410 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att SCB:s verksamhet nu är väl etablerad i Örebro och fungerar bra. Utskottet ser därför med oro på förslaget i budgetpropositionens bilaga 8 om att slopa kravet på att minst 55 % av de anställda skall finnas i Örebro. Om detta principbeslut överges kan det komma att leda till att SCB:s verksamhet i Örebro successivt dras ned. Utskottet anser att de regionalpolitiska skälen för en lokalisering av SCB i dess helhet till Örebro är lika bärande i dag som när riksdagen tog 1987 års principbeslut om att minst 55 % av verksamheten skulle förläggas till Örebro. Övervägande skäl talar därmed för att detta principbeslut bör kvarstå. För att uppnå såväl regionalpolitiska mål som eventuella effektivitetsvinster kan det dock finnas skäl att i särskild ordning utreda möjligheterna att lokalisera hela eller huvuddelen av SCB:s verksamhet till Örebro.
Utskottet tillstyrker sålunda motion Fi410 (s). dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande lokalisering av SCB till Örebro att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi410 och med anledning av motion 1994/95:Fi404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utredning om en lokalisering av Statistiska centralbyråns hela verksamhet till Örebro.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionen 1 Motionerna 2 Utfrågning 3 Utskottet 3 Inledning 3 Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden 4 Miljöräkenskaper 4 Generationsräkenskaper 7 Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna 8 Totalprisindex 9 Statistik om resandet i Sverige 10 Anslag till Statistiska centralbyrån 10 Statistik, register och prognoser 10 Uppdragsverksamheten 11 En ny låginkomstutredning 12 Företagens uppgiftslämnande 13 Lokalisering av SCB till Örebro 14 Hemställan 15 Reservationer 1.En ny låginkomstutredning (mom. 9) (v) 16 2. Lokalisering av SCB till Örebro (mom. 11 (v)17