Statistikfrågor
Betänkande 1993/94:FiU15
Finansutskottets betänkande
1993/94:FIU15
Statistikfrågor (prop. 1993/94:100 bil. 8)
Innehåll
1993/94 FiU15
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till Statistiska centralbyrån. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
I likhet med regeringen ställer utskottet sig i stort bakom Genomförandekommitténs förslag till genomförande av en ny ansvarsfördelning och finansiering av delar av statistikproduktionen. Två motioner, som tar upp frågor med anknytning till den nya ansvarsfördelningen, avstyrks av utskottet.
I tretton motionsyrkanden behandlas frågor rörande jämställdhetsstatistik, naturresurs- och miljöräkenskaper, generationsräkenskaper, totalprisindex, en ny låginkomstutredning och lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro. Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats tre reservationer (s), en reservation (nyd), två särskilda yttranden (s) och en meningsyttring (v).
Propositionen
I proposition 1993/94:100 bilaga 8 föreslår regeringen (Finansdepartementet)
dels under punkt D 8 (s. 90--98)
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 342 634 000 kr,
dels under punkt D 9 (s. 98--99)
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 1 000 kr.
Motionerna
Motionsyrkanden från allmänna motionstiden
1993/94:Fi401 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att utveckla ett system med generationsräkenskaper som så långt möjligt innefattar alla de effekter som politiska beslut får för kommande generationer.
1993/94:Fi403 av Johan Lönnroth och Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen låter utvärdera omläggningen av den offentliga statistikproduktionen och återkommer till frågan i kompletteringspropositionen.
1993/94:Fi406 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från Stockholm till Örebro.
1993/94:Fi408 av Harry Staaf och Roland Lében (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utveckling av ett totalprisindex (TPI).
1993/94:Fi409 av Inger Lundberg och Jan Björkman (s) vari yrkas att riksdagen vid sin behandling av budgetpropositionen beslutar att tilldela Statistiska centralbyrån medel för att ge möjligheter till en oberoende statistikproduktion inom olika samhällsområden.
1993/94:Fi410 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning för utvärdering av den politiska sektorns betydelse för människors välfärd och ett gott liv.
1993/94:Fi411 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en statlig låginkomstutredning,
2. att riksdagen uppdrar åt regeringen att redovisa ett samlat åtgärdsprogram i syfte att minska de ekonomiska och sociala klyftorna.
1993/94:A449 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistikunderlag om kvinnors villkor,
1993/94:A816 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen till Statistiska centralbyrån för jämställdhetsstatistik anvisar 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit. Anslagspost D 8,
1993/94:Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av ett intensifierat arbete för att utveckla naturresursräkenskaper,
13. att riksdagen till utvecklandet av naturresursräkenskaper anvisar 10 000 000 kr i enlighet med vad i motionen anförts.
1993/94:Jo689 av Karin Pilsäter och Siw Persson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fortsatt arbete syftande till att miljöaspekter inarbetas i nationalräkenskaper och nationalförmögenhetsmått.
1993/94:Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grön ekonomi.
Motionsyrkande med anledning av proposition 1993/94:147
1993/94:A40 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
25. att riksdagen till Statistiska centralbyrån för jämställdhetsstatistik anvisar 1 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
Inkommen skrivelse
Under ärendets behandling har utskottet mottagit en skrivelse från en grupp inom SCB:s vetenskapliga råd.
Utfrågning
Utskottet anordnade den 28 mars 1994 en utfrågning med anledning av ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken. I utfrågningen deltog från Statistiska centralbyrån generaldirektör Jan Carling och statistikchef Jan Eklöf. En grupp professorer inom Statistiska centralbyråns vetenskapliga råd företräddes av professor Jan Hoem från Stockholms universitet.
Utskottet
Ansvarsfördelning för den statliga statistiken
I proposition 1992/93:101 om den statliga statistikens finansiering och samordning presenterade regeringen principer och förslag i syfte att göra den statliga statistikproduktionen effektivare. Förslaget innebär en ny ansvarsfördelning och finansiering mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och övriga myndigheter. Förändringen innebär följande.
SCB skall ansvara för nedanstående verksamhet. Denna verksamhet skall finansieras genom anslag till SCB.
Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling, statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete, publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteks- och arkivservice.
Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar en entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken.
Vissa centrala databaser.
Sektorsmyndigheter och övriga användare skall ansvara för nedanstående verksamheter.
Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall finansieras genom anslag hos berörda sektorsmyndigheter.
Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras av beställaren.
Resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda myndigheter anpassas till de förändringar som genomförs.
Riksdagen godkände principerna för denna nya ansvarsfördelning och finansiering mellan SCB och övriga myndigheter. En kommitté med uppgift att genomföra de nya principerna tillsattes. Den s.k. Genomförandekommittén överlämnade sitt slutbetänkande i mitten av januari i år. Kommitténs förslag och bedömningar avseende ändringar i ansvarsfördelningen för den statliga statistiken har presenterats i två delrapporter och en slutrapport Ändrad ansvarsfördelning för den statliga statistiken (SOU 1994:1). Kommittén har gått igenom all nuvarande anslagsfinansierad statistik vid SCB och lämnar ett detaljerat förslag på vilken statistik som skall styras direkt av sektorsmyndigheter resp. av SCB. Kommitténs bedömningar bygger på en genomgång av vad som bör klassificeras som officiell statistik och vilka krav som skall ställas på de myndigheter som får ansvar för den officiella statistiken. Särskild vikt har lagts vid önskemålet att så mycket som möjligt hålla ihop beställaransvaret för ett samhällsområde.
Kommittén föreslår att sammanlagt ca 90 miljoner kronor läggs ut på sektorsmyndigheter. Tidigare har redan statistik motsvarande drygt 50 miljoner kronor lagts ut för jordbruks- och skolstatistik. Kommittén lämnar också förslag beträffande SCB:s informationsansvar för officiell statistik, omfattning och inriktning av de anslagsfinansierade databaserna m.m.
Den nya ansvarsfördelningen för statlig statistik skall ses som ett led i pågående förändringar av regeringens styrning av statsförvaltningen, men också som en följd av en förändrad informationsmiljö. Delegering av ansvar och befogenheter till myndigheterna, ökade krav på resultat och uppföljning samt ett ökat internationellt samarbete påverkar informationsbehoven. Statistiken måste bli mer aktuell, specificerad och verksamhetsanpassad samt mer tillgänglig för fler aktörer än tidigare. Användarna bör i större utsträckning än tidigare kunna påverka statistikens omfattning, inriktning och kostnader.
Den del av SCB:s nuvarande statistikproduktion som enligt förslaget i propositionen förs över till vissa myndigheter framgår av följande tabell.
Tabell 1. Beräkning av anslag för statistik till sektorsmyndigheter och departement
Huvud- 13>Anslags- 61>Statistik- 100>Belopp 00>titel 13>beteckning 61>område 98>tkr
00>I 13>C 1. 21>Regeringskansliet m.m. 00> 21>Kulturdepartementet 61>Massmedier 100>210 00> 21>Miljö- och naturresurs-61>Samlingspublikation 100>1 338 00> 21>departementet 00>II13>G 5.21>Brottsförebyggande rådet61>Kriminal och rättsv. 100>5 949 00>IV13>F 1.21>Överstyrelsen för civil 61>Varor 100>1 058 00> 21>beredskap 00>V13>F 3. 21>Socialstyrelsen61>Socialtjänst, hälsa,100>15 333 00> 61>sjukvård, dödsorsaker 00>13>F 11. 21>Barnombudsmannen 61>Barns levnadsförh. 100>210 00>VI 13>F 5. 21>Delegationen för 61>Transporter 100>9 291 00> 21>prognos- och utred- 00>21>ningsverksamhet 00>VII 13>D 2. 21>Konjunkturinstitutet 61>Invest. prognoser 100>2 940 00>13>D 4. 21>Riksrevisionsverket 61>Taxeringsutfall100>210 00>13>D 6. 21>Statskontoret 61>Offentlig sektor 100>1 965 00>13>E 1. 21>Statens arbetsgivarverk 61>Statliga löner 100>1 700 00>VIII 13>C 50. 21>Verket för högskoleservice 61>Högskola 100>8 399 00>13>A 1.21>Skolverket*61>Lärarprognoser,100>2 357 00>61>publicering av 00>61>skolstatistik 00>13>F 3.21>Utbildningsdepartementet61>Utbildn.statist. årsbok 100>419 00>IX13>D 1.21>Fiskeriverket61>Fiske100>3 828 00>13>C 2.21>Skogsstyrelsen61>Skog100>1 104 00>13>H 3.21>Livsmedelsekonomiska61>Publicering100>100 00>21>samarbetsnämnden* 00>X13>B 1.21>Arbetarskyddsstyrelsen61>Arbetsskador och100>5 294 00>61>arbetsmiljö 00>XI13>B 1.21>Statens kulturråd61>Kultur m.m.100>1 451 00>13>D 1.21>Statens invandrarverk61>Invandring100>575 00>XII13>B 2.21>Närings- och teknikutveck-61>Internationella100>12 071 00>21>lingsverket (NUTEK)61>företag, energi, 00>61>info.teknologi 00>XIV13>A 2.21>Statens naturvårdsverk**61>Miljövård100>2 466 00>13>A 9.21>Kemikalieinspektionen61>Kemikalier100>1 810
00>Totalt100>80 078
* Utöver belopp för tidigare utlagd statistik. ** Utöver särskilt anslag för miljöstatistik på XIV ht.
I motion Fi403 av Johan Lönnroth och Jan Jennehag (v) framhålls att den nya "beställarmodellen" kan ge vissa effektivitetsvinster och att en del statistik som få har använt nu försvunnit. Men motionärerna ser också en fara i det nya systemet. Främst hotas sådan statistik som allmänheten kan använda för att kritiskt granska olika myndigheter. Kritik mot det nya systemet har från sådana utgångspunkter framförts av bl.a. det till SCB knutna vetenskapliga rådet samt från LO.
Mot denna bakgrund föreslås i motionen att det som hitintills hänt med statistikproduktionen utvärderas, att SCB får behålla sin anslagsnivå och sina statistikområden tills vidare samt att riksdagen återkommer till frågan om fortsättningen efter redovisning av denna utvärdering. Regeringen bör återkomma med ett sådant förslag i kompletteringspropositionen.
I motion Fi409 av Inger Lundberg och Jan Björkman (s) anförs att i ett modernt samhälle blir olika samhällsföreteelser allt mer komplicerade. Då ökar behovet av uppföljning, utvärdering och analys av samband mellan olika samhällssektorer. Detta ställer krav på att statistikproduktionen hålls samman så att sambandsanalyser blir möjliga. Det finns inom olika samhällssektorer behov av statistiska uppgifter, som kortsiktigt inte alltid efterfrågas av ansvariga myndigheter. Det är vidare omöjligt att bortse från risken att berörda myndigheter, medvetet eller omedvetet, undviker statistik som är känslig för den egna myndigheten eller verksamheten.
Blotta misstanken om politisk påverkan av statistiken kan innebära att den offentliga statistiken inte får den trovärdighet den måste ha i ett samhälle med bred och öppen debatt. En tjänsteköpsmodell kan också medföra att statistik av allmänt intresse trängs undan till förmån för statistik som resp. myndighet anser vara viktig för sin verksamhet.
Risken är enligt motionärerna stor att respekten för svensk offentlig statistik minskar när statistikproduktionen görs beroende av berörda ämbetsverks beslut om vilka statistiska uppgifter som skall prioriteras.
Utskottet gör den tolkningen av motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s) att det främst är objektiviteten i vissa delar av den statistiska produktionen som skulle gå förlorad om det inte längre är SCB som är producent. Vidare kan, menar motionärerna, möjligheten till sambandsanalyser försvåras.
Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattningar att statistikens trovärdighet inte får försvagas med den ändrade ansvarsfördelningen. I de kriterier för utläggning av beställaransvar från SCB som utformats av Genomförandekommittén har denna fråga särskilt uppmärksammats. Om viss statistik av allmänheten kan komma att uppfattas som inte trovärdig på grund av att sektorsmyndigheten har stora partsintressen i utfallet av statistiken, så skall den aktuella myndigheten inte ha något beställaransvar. I ett sådant fall har SCB kvar ansvaret för statistikproduktionen.
Ett villkor vid utläggandet av beställaransvar har varit att statistiken inom ett sammanhängande område inte skall splittras på många olika beställarmyndigheter. En sådan uppdelning skulle kunna försvåra möjligheten att genomföra sambandsanalyser. Gränsfall kan givetvis uppträda. En utläggning av beställaransvaret skulle i vissa fall kunna innebära att administrationen blir mer tungrodd. Denna nackdel måste dock ställas i relation till de fördelar som en utläggning av beställaransvaret kan ge.
Riksdagen har tidigare (1992/93:FiU7, rskr. 122) ställt sig bakom principerna för en ny ansvarsfördelning av statistikproduktionen. Avsikten är att åstadkomma en mer effektiv och ändamålsenlig statistikproduktion. Som utskottet ser det är det ofrånkomligt att denna förändring under en övergångsperiod kommer att skapa vissa problem. Det finns emellertid i detta sammanhang anledning att understryka att SCB även fortsättningsvis kommer att vara den utan jämförelse största statistikproducenten. Den utläggning av beställaransvaret som beskrivs i tabell 1 motsvarar 25 % av den i dag anslagsfinansierade statistiken hos SCB.
Med anledning av den oro för en försämring av statistikens kvalitet, som framförs i motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s), bör även tilläggas att SCB:s uppgift att bevaka statistikens innehåll, tillgänglighet och kvalitet stärks. SCB skall sålunda löpande bevaka att den officiella statistiken uppfyller användarnas grundläggande krav. I enlighet med Genomförandekommitténs förslag skall verket, i den mån SCB uppmärksammar eller blir uppmärksammad på sådana brister i den officiella statistiken att dess användbarhet eller faktiska användning försämras, i första hand påtala situationen för den beställaransvariga myndigheten. Om ändring inte kommer till stånd har SCB möjlighet att föra upp frågan till regeringen.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s).
Utskottet anser i likhet med regeringen att Genomförandekommitténs förslag till ansvarsfördelning mellan SCB och sektorsmyndigheterna i stort är väl avvägt. I propositionen görs för några statistikområden en ansvarsfördelning som avviker från Genomförandekommitténs förslag (se prop. 1993/94:100 bil. 8 s. 94). Förslaget bör leda till en bättre anpassning av statistikens innehåll, ett ökat kostnadsmedvetande och bättre utnyttjande av offentliga medel. Eftersom effektiviteten i statistikproduktionen i sista hand avgörs av statistikens användning är det viktigt att användarna har den statistiska kompetens som krävs för uppgiften. Förslaget bör resultera i att myndigheterna stärker sitt statistiska kunnande. Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns stora fördelar med att genomföra förändringarna skyndsamt. Frågan har utretts under lång tid, och berörda parter är väl förtrogna med förslagen. Ett snabbt genomförande kommer dessutom att underlätta en anpassning av myndigheternas organisationer till de nya förutsättningarna.
Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden
Jämställdhetsstatistik
I motionerna A40 yrkande 25 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och A816 yrkande 1 av Margareta Winberg m.fl. (s) understryks att resurserna till jämställdhetsstatistiken måste förstärkas.
SCB har i dag en avdelning för jämställdhetsstatistik. Dess uppgifter är klassade som offentlig statistik. De resurser som finns avsatta för jämställdhetsstatistiken motsvarar två tjänster. Övrigt arbete på enheten för jämställdhetsstatistik måste därför finansieras av statistikkunder, dvs. på uppdrag av olika avnämare. Det medför, menar motionärerna, att andras prioriteringar styr arbetets inriktning. Motionärerna anser att det av beställare oberoende arbetet bör förstärkas och föreslår att resurserna till jämställdhetsstatistiken räknas upp med 1 miljon kronor.
I motion A449 yrkande 1 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) framhålls att den arbetsmarknadsstatistik som i dag finns är otillräcklig för att belysa kvinnors situation på arbetsmarknaden och i ekonomin. Det krävs en konsekvent könsuppdelad arbetsmarknadsstatistik. Motionärerna kräver dessutom att ett system för regionala räkenskaper utvecklas, som visar vad män och kvinnor tillför samhället.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande.
SCB har på senare år tagit fram jämställdhetsstatistik dels för att ge helhetsbilder av jämställdheten på nationell, regional och lokal nivå, dels för att belysa vissa problemområden som inte behandlats på andra håll.
I motion A816 (s) hävdas att på SCB:s enhet för jämställdhetsstatistik är resurserna begränsade och endast två tjänster finns avdelade för arbete inom detta område. Utskottet vill emellertid peka på att denna bild av resurstilldelningen till jämställdhetsstatistiken inte är rättvisande. Jämställdhetsstatistiken är tvärsektoriell till sin karaktär, vilket innebär att flera statistikområden utanför enheten för jämställdhetsstatistik tilldelats resurser för detta ändamål.
Eftersom jämställdhetsstatistiken har hög prioritet och täcker många statistikområden kommer denna statistik, i och med att det nya ansvarsfördelningssystemet genomförs, att ingå i den officiella statistiken. Det innebär bl.a. att basverksamheten även fortsättningsvis skall anslagsfinansieras. Vidare åligger det SCB att inom sitt förvaltningsansvar bevaka att alla statistikansvariga myndigheter tillgodoser olika användarintressen. Detta inkluderar en bevakning av att statistiken i förekommande fall uppdelas på kön. De totala kostnaderna för könsuppdelad statistik omfattar således dels arbetet vid jämställdhetsenheten och förvaltningsfunktionerna, dels arbetet inom de olika statistikområdena.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte nu finns anledning att ytterligare förstärka resurserna till detta statistikområde.
Utskottet avstyrker sålunda motionerna A40 (s) yrkande 25, A449 (s) yrkande 1 och A816 (s) yrkande 1.
Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.
Det känns angeläget, sägs det i motion Jo694 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), att utveckla redovisningen av landets miljösituation i samband med budgetpropositionen och finansplanen. Naturvårdsverket (SNV), SCB och Konjunkturinstitutet (KI) arbetar för att ta fram olika beräkningsgrunder. Socialdemokraterna anser att Naturvårdsverkets miljöindex bör kunna ligga till grund för jämförande redovisningar av landets miljötillstånd. Men det är också viktigt att på ett pedagogiskt sätt visa hur de olika miljömålen uppfylls.
En metod för hur måluppfyllelsen skall redovisas i samband med finansplanen bör enligt motionärerna utarbetas. Det kan komma att bli ett intressant komplement till redovisningen av den svenska miljöskulden och till en kommande grön BNP.
I motion Jo649 av Gudrun Schyman m.fl. (v) beklagar Vänsterpartiet att arbetet med att utveckla naturresursräkenskaper inte getts högre prioritet av regeringen. Naturresursräkenskaper innebär i sig inte lösningen på något miljöproblem, men framtagandet av sådana räkenskaper som komplement till nationalräkenskaperna är avgörande för att miljöarbetet effektivt skall kunna drivas vidare, sägs det i motionen. Eftersom utvecklandet av naturresursräkenskaper är ett så långsiktigt men angeläget arbete är det viktigt att det påskyndas och att berörda myndigheter (SNV, SCB och KI) ges erforderliga resurser för detta arbete.
Också på det regionala planet kan den här typen av räkenskaper bli ett viktigt komplement till annat beslutsunderlag. I motionen föreslås därför att projektverksamhet med sådana lokala och regionala räkenskaper genomförs med statliga medel.
Genom att utveckla ett svenskt system för naturresursräkenskaper kan Sverige ge viktiga bidrag till det internationella arbete som pågår på detta område.
Så länge naturresursräkenskaper förblir en teoretisk konstruktion utan återverkan i den ekonomiska verkligheten kommer deras betydelse att vara begränsad. Utvecklingen av naturresursräkenskaper måste därför gå hand i hand med ett faktiskt användande av effektiva ekonomiska styrmedel.
Sammantaget beräknar motionärerna kostnaderna för ett resurstillskott till centrala myndigheter, lokala projekt och utökat internationellt samarbete inom detta område till 10 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
I motion Jo689 av Karin Pilsäter och Siw Persson (fp) anförs att visionen måste vara att marknadsekonomin i framtiden skall utnyttjas effektivare i miljöns tjänst. Det redan påbörjade arbetet med att inarbeta miljöaspekter i nationalräkenskaper och nationalförmögenhetsberäkningar måste därför fortsätta.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att det statistiska underlaget för miljöpolitiken förbättras.
SCB, Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket har tilldelats särskilda medel för att utarbeta miljöräkenskaper och utveckla ett system av miljöindex.
SCB har därvid givits huvudansvaret för att utveckla fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper. Verket disponerar i dag 1,3 miljoner kronor för arbetet med dessa räkenskaper. Ett system för energiräkenskaper kommer att redovisas under hösten. Totalt har SCB för hela miljöstatistikområdet för närvarande drygt 12 miljoner kronor till sitt förfogande.
Konjunkturinstitutet har tillförts 600 000 kr för att undersöka möjligheterna att ta fram monetära miljöräkenskaper. Det vid KI pågående arbetet innefattar också en utveckling av modeller och metoder för att beräkna en miljöjusterad nationalprodukt. I KI:s majrapport våren 1993 redovisades en lägesrapport för projektet. Projektet kommer även fortsättningsvis att löpande redovisas. Enligt planerna skall en slutrapport av projektet föreligga år 1997.
Naturvårdsverkets arbete med att utveckla ett system av miljöindex innebär ett försök att ge en samlad bild av tillståndet i de svenska ekosystemen. Avsikten är att skapa tre index. Ett index skall ge information om situationen i våra sötvattensområden. Det andra indexet skall ge en bild av tillståndet i våra skogsmarker och ett tredje index skall beskriva luftkvaliteten i tätorterna.
Enligt SCB:s uppfattning ligger Sverige internationellt sett väl framme inom här beskrivna områden.
I motion Jo689 (fp) återfinns ett allmänt yrkande om vikten av att fortsätta arbetet med miljöräkenskaper. Av den redovisning som utskottet här gjort av det pågående arbetet med dessa frågor framgår att yrkandet är tillgodosett. Utskottet avstyrker därför yrkande 1 i motion Jo689 (fp).
I motion Jo694 (s) föreslås att måluppfyllelsen för miljöpolitiken avrapporteras i finansplanen. I motionen anförs att instrument för en sådan redovisning bör vara Naturvårdsverkets miljöindex. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det skulle vara värdefullt att regeringen, t.ex. i finansplanen, löpande redovisar miljösituationen i landet. Arbetet med att färdigställa miljöindex är emellertid ännu inte avslutat. Utskottet vill mot den bakgrunden avvakta med ett slutligt ställningstagande till hur måluppfyllelsen för miljöpolitiken löpande skall redovisas.
Det bör i detta sammanhang nämnas att till 1992 och 1994 års finansplaner behandlades de miljöpolitiska frågorna i särskilda bilagor.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo694 (s) yrkande 15.
Med anledning av kravet i motion Jo649 (v) att till SCB:s projekt om naturresursräkenskaper anvisa ytterligare 10 miljoner kronor vill utskottet anföra följande.
Motiveringarna för den mycket kraftiga resursförstärkningen till miljöräkenskapsprojekten i motionen är mycket allmänt hållna. Ej heller redovisas om den föreslagna förstärkningen av resurserna skall ske genom att anslagen till övrig statistik minskar eller om det skall ske genom en ofinansierad ökning av anslaget till SCB utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 1994/95.
Som utskottet ser det bör resultatet av det metod- och utvecklingsarbete som pågår inom Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket avslutas innan överväganden om ytterligare medel för miljöräkenskapssystemen av den storleksordning som föreslås i motion Jo649 (v) kan bli aktuella.
Med det anförda avstyrks motion Jo649 (v) yrkandena 12 och 13.
System med s.k. generationsräkenskaper
I motion Fi401 av Fredrik Reinfeldt (m) framhålls att de riksdagsbeslut som fattats från mitten av 1970-talet fram till i dag har medfört högre utgifter än vad vi haft råd med. De negativa effekterna av den omfattande skuldsättningen för kommande generationer är flera.
Budgetåret 1994/95 beräknas räntan på statsskulden uppgå till ca 85 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 10 000 kr per år och svensk, barn och pensionärer inräknade. Till följd av tidigare överkonsumtion tvingas varje svensk enligt motionären avstå från en konsumtion på 10 000 kr varje år. Ett mycket stort problem är att den omfattande skulduppbyggnaden motverkar ekonomisk tillväxt. Dels följer av underskotten höga räntenivåer, dels medför de skatter som fordras för att täcka statsskuldräntornas incitamentsproblem, s.k. skattekilar.
I motionen framhålls att regeringens strategi för att eliminera statens underskott är bra men inte tillräcklig. Vad som också behövs är, menar motionären, att vi tydliggör de generationseffekter som följer av våra beslut. Att införa generationsräkenskaper skulle vara ett steg i denna riktning. Ett införande av sådana räkenskaper skulle öka medvetenheten och på det sättet kunna påverka beslutsfattandet.
I motion Fi401 (m) efterfrågar motionären en analys som beskriver de framtida effekterna av den snabbt växande statsskulden.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
I motionen görs påståendet att framtida generationer på grund av den kraftiga skuldsättningen kommer att leva på lägre materiell levnadsstandard än sina föräldrar. En sådan kategorisk slutsats av effekterna av den stora statsskulden måste emellertid ifrågasättas. Den stora och växande statsskulden har förvisso skapat stora problem för den svenska ekonomins framtida utveckling. Men en tillväxtbefrämjande ekonomisk politik borde -- under förutsättning av en positiv utveckling i vår omvärld och även om ekonomin belastas av stor statsskuld -- ge en tillväxt som innebär att BNP per capita återigen ökar. Det måste också understrykas att större delen av den under 1990-talet kraftiga ökningen av statsskulden är placerad inom landet. Det innebär att påståendet att "varje svensk måste avstå från en konsumtion på 10 000 kr. varje år" inte är korrekt. Däremot kommer vissa företag, olika institutioner och även i viss utsträckning enskilda personer att uppbära betydande ränteinkomster. Samtidigt begränsas statens möjligheter att upprätthålla en önskvärd konsumtion och genomföra angelägna investeringar eller via transfereringar över budgeten direkt påverka inkomstfördelningen. Vid en analys av effekterna av den i dag snabbt växande statsskulden kommer med all sannolikhet effekterna på den framtida inkomst- och förmögenhetsfördelningen att stå i centrum.
De frågor som utskottet här berört är av mycket komplicerad natur. De kommer till en del att belysas i utredningen om ungdomars levnadsvillkor och framtidsutsikter (dir. 1992:107).
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi401 (m).
Totalprisindex
I motion Fi408 av Harry Staaf och Roland Lében (kds) konstateras att Sverige under 1980-talet hade en kraftig uppgång i fastighetsvärden och andra reala tillgångar. De senaste årens fastighets- och finanskris har inneburit ett prisfall på fastigheter i storleksordningen 500 miljarder kronor. Mycket tyder på att om ett bra mått på de reala värdenas prisutveckling hade funnits, så hade inflationstendenserna kunnat avläsas på ett tidigare stadium. Detta hade ökat förutsättningarna för Riksbanken att föra en penningpolitik som på ett bättre sätt hade varit avpassad till den aktuella ekonomisk-politiska situationen.
Det finns enligt motionärerna starka skäl för att utveckla instrument för att kunna ta hänsyn även till tillgångarnas prisförändringar. Ett totalprisindex (TPI), dvs. ett mått på alla marknadsvärderade tillgångar, skulle kunna vara en indikator för att i den framtida penningpolitiken kunna ta hänsyn även till tillgångarnas prisfluktuationer och vara ett värdefullt komplement till vårt konventionella KPI-mått. I motionen föreslås att SCB utvecklar ett sådant mått.
Utskottet vill med anledning av motion Fi408 (kds) anföra följande.
I motionen föreslås att SCB utvecklar ett totalprisindex (TPI) som till skillnad från KPI också tar hänsyn till tillgångarnas prisförändringar. TPI skulle, menar motionärerna, vara ett ur penningpolitisk synvinkel bättre mått på inflationen. I en artikel i Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik (1994:1) diskuteras vilken typ av prisindex som är relevant från penningpolitisk synpunkt.
I artikeln ställs bl.a. frågan om det vore möjligt för en centralbank att låta sin politik vägledas av ett bredare index än ett som är baserat enbart på konsumentpriser. I ett sådant brett index skulle priset på olika tillgångar också ingå. Syftet skulle vara att, via tillgångspriserna, fånga förväntningar om framtida prisökningar på varor och tjänster. Om dagens konsumentpriser stiger, samtidigt som det viktade indexet är oförändrat, skulle penningpolitiken inte behöva förändras, eftersom indexet signalerar att framtida konsumentpriser kommer att falla. Om däremot dagens konsumentpriser är oförändrade, samtidigt som tillgångspriserna stiger och ökar förväntningarna om framtida konsumentprisstegringar, skulle penningpolitiken behöva stramas åt.
Även om det vore teoretiskt och praktiskt möjligt att konstruera ett index viktat med konsument- och tillgångspriser är dess tillämpning i praktisk penningpolitik inte självklar. För en centralbank är det viktigt att penningpolitiken utnyttjar en stabil och förutsägbar värdemätare. Ett viktat index skulle kunna leda till svårigheter för centralbanken att få trovärdighet och förståelse för en penningpolitik som accepterar hög samtida inflation i utbyte mot förväntningar om deflation i en senare tidsperiod. Inget land har heller valt att utforma penningpolitiken på grundval av ett sådant viktat index.
Artikelförfattarna menar att eftersom konsumentprisindex är allmänt känt och accepterat i Sverige har det en naturlig roll som mål för den svenska penningpolitiken. Till detta skäl kommer också de mer tekniska kraven. Konsumentprisindex finns tillgängligt på månadsbas och publiceras utan lång fördröjning. Kunskapen om hur det beräknas är allmänt spridd.
Vad som här anförts emotsäger självfallet inte att prisutvecklingen på fastigheter, aktier och andra tillgångar -- via effekter på investeringar och privat konsumtion -- är viktiga för den ekonomiska utvecklingen. Tillgångspriserna påverkar därmed även inflationen. Särskilt tillgångar som belånas och vars nominella värde riskerar att falla under belåningsvärdet bör uppmärksammas. Prisutvecklingen på dessa tillgångar påverkar nämligen den inhemska efterfrågan via förmögenhetsförändringar och kan få kumulativa effekter.
Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att det är fullt möjligt att genom utnyttjande av flera index (nettoprisindex, producentprisindex, faktorprisindex för bostäder, byggnadsprisindex, fastighetsprisindex) få en mer samlad och utförlig bild av inflationsutvecklingen än vad som är fallet då enbart KPI betraktas.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion Fi408 (kds).
Anslag till Statistiska centralbyrån
Statistik, register och prognoser
Kostnaderna för SCB:s verksamhet bygger på huvudalternativet i SCB:s redovisade treårsplan och är bara till viss del anpassade till de nya förutsättningar som en ändrad ansvarsfördelning innebär. Inom ramen för anslaget kan därför vissa omprioriteringar behöva genomföras. Regeringens förslag till ramanslag och fördelning på olika statistikområden och förvaltningsuppgifter framgår av tabell 2.
Tabell 2. Beräkning av anslag till SCB
Uppgift Funktion/Statistikområde Belopp tkr ____________________________________________________________________
Statistik- Arbetsmarknad 70 752 produktion Befolkning m.m. 13 935 via anslag Bostäder och byggande 23 450 Handel med varor och tjänster 7 908 Inkomster och inkomstfördelning 17 976 Levnadsförhållanden 17 898 Medborgarinflytande 12 357 Miljövård och naturresurshushållning 8 300 Nationalräkenskaper 11 467 Näringsverksamhet (och centr.ekon.stat) 44 379 Offentlig ekonomi 3 792 Priser och konsumtion 26 016 Utbildning och forskning 3 480
Förvaltning Samordning och bevakning av SOS 5 861 statlig Information och statistikservice 17 086 statistik Nationell statistiksamordning 5 558 Internationellt statistiskt samarbete 3 537 Grundläggande metodutveckling 7 827 Databasservice 8 287
Övrigt Analyser och prognoser 17 627 Befolkning och regioner m.m. 3 940 Centralt företags- och arbets- ställeregister (CFAR) 6 102 Till regeringens disposition 5 100
Totalt 342 634 ____________________________________________________________________
I propositionen framhålls att de övergripande målen ligger fast och att verksamheten kommer att anpassas till den nya ansvarsfördelningen. Det innebär att förvaltningsuppgifterna kan behöva omprövas i förhållande till den treårsplan som lagts. De statistikområden som SCB ansvarar för skall däremot i huvudsak följa den inriktning som formulerats av SCB i berörda statistikprogram och enligt den nivå som huvudförslaget anger.
Mot bakgrund av de förändringar som en ny ansvarsfördelning innebär föreslås i propositionen ingen treårsram.
Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen och tillstyrker det begärda ramanslaget till Statistik, register och prognoser för budgetåret 1994/95.
Uppdragsverksamheten
SCB:s uppdragsverksamhet svarar för ca 25 % av SCB:s hela omsättning. Med den ändrade ansvarsfördelningen för statlig statistik förväntas uppdragsverksamheten öka kraftigt. I propositionen framhålls att SCB bör se över och anpassa sina rutiner till de nya kraven. Regeringen kommer först efter att SCB inlämnat ytterligare underlag att ta ställning till hur det ackumulerade överskottet av uppdragsverksamheten bör disponeras.
Utskottet tillstyrker att SCB anvisas ett förslagsanslag på 1 000 kr till uppdragsverksamheten för budgetåret 1994/95.
En låginkomstutredning
I motionerna Fi410 av Lisbet Calner m.fl. (s) och Fi411 av Georg Andersson m.fl. (s) framförs krav på att en låginkomstutredning tillsätts.
Med den förda politiken finns det, sägs det i motion Fi410 (s), stor risk för att klyftor mellan människor ökar alltmer, att vi får en nation indelad i fattiga och rika. Fattigdom i Sverige har vi inte upplevt på decennier. De ekonomiska och sociala skillnaderna i vårt land har ökat betydligt under bara några år. Den internationella lågkonjunkturen är en bidragande orsak, men den har förstärkts av inhemska politiska beslut. En låginkomstutredning kan, enligt motionärerna, ge svar på t.ex. hur de försämrade ersättningsnivåerna i olika socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkring har påverkat de enskilda människorna och samhället i stort. Hur har det påverkat ohälsotalet, brottslighet, utslagning och segregation?
I motion Fi411 (s) hävdas att välfärdspolitiken i sina huvuddrag skall vara generell och utjämnande. Detta kräver en god ekonomisk samhällsutveckling med hög sysselsättningsgrad, en väl utbyggd socialpolitik och en utjämnande skattepolitik. De ekonomiska och sociala klyftorna i vårt land har ökat betydligt under bara några år. Mycket av svårigheterna kan tillskrivas den internationella konjunkturen, men de har förvärrats av inhemska beslut. Det är hög tid för en omprövning. I annat fall hamnar vi snabbt utanför den traditionella nordiska välståndsmodellen. Det drabbar inte bara de fattiga utan också samhället i stort.
Som motionärerna ser det är det hög tid för återupprättande av välfärdspolitiken. Skattereformen måste utvärderas. De senaste årens skattelättnader för kapitalägare måste upphävas. I motionen betonas att en utredning om de senaste årens försämringar när det gäller fördelningspolitiken snarast bör komma till stånd. Samtidigt bör arbetet med ett samlat program för ökad ekonomisk och social rättvisa inledas. Sker inte detta, innebär det att vi, enligt motionärernas uppfattning, godkänner att Sverige går mot allt djupare klyftor mellan människor. Resultatet blir en uppdelning av nationen i fattiga och rika, något som har varit främmande för Sveriges befolkning sedan lång tid tillbaka.
Utskottet vill med anledning av motionerna Fi410 (s) och Fi411 (s) anföra följande.
Inkomstfördelningsfrågorna har löpande följts upp i långtidsutredningarna. I Långtidsutredningen LU92 fick fördelningsfrågorna en genomträngande belysning. Förutom i huvudbetänkandet skedde detta i bilaga 8 Långsiktiga perspektiv på inkomstfördelningen och bilaga 9 Segregation -- ett svenskt dilemma. Senare i höst kommer Långtidsutredningen att redovisa en uppföljning av inkomstfördelningsfrågorna.
Som utskottet framhöll i förra årets statistikbetänkande ger också inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade inkomststatistiken ett omfattande datamaterial som möjliggör studier av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985 och 1988 har urvalet utökats i vad avser de mest förmögna hushållen. En sådan förmögenhetsfördjupning har också gjorts för inkomståret 1990 och kommer att redovisas för år 1992.
I motionerna betonas särskilt att effekterna på inkomstfördelningen av genomförda förändringar i transfereringssystemen och i skattesystemen bör belysas. Utskottet vill här erinra om att Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK, Fi 1990:08) kommer att redovisa sin analys av skattereformens fördelningspolitiska effekter under våren 1995. Det statistiska material som finns tillgängligt för KUSK består emellertid endast av uppgifter fram t.o.m. år 1992. Någon utvärdering av de senast vidtagna förändringarna i transfererings- och skattesystemen kan självfallet inte påbörjas förrän aktuell statistik föreligger.
Vad gäller fördelningsfrågorna har regeringen vid flera tillfällen sedan år 1991 för riksdagen redovisat en fördelningspolitisk bedömning av utvecklingen. Riksdagen har i skrivelse 1992/1993:447 (1992/93:FiU30) framhållit att en redovisning av dessa bedömningar bör kunna göras regelbundet t.ex. i anslutning till den preliminära nationalbudgeten eller den reviderade nationalbudgeten. Regeringen avser att återkomma med en sådan redovisning i anslutning till vårens kompletteringsproposition.
Som utskottet ser det är det mot här angiven bakgrund inte motiverat att nu föreslå en utredning med den inriktning som anges i motionerna. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi410 (s) och Fi411 (s).
Lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro
I motion Fi406 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) anförs att Statistiska centralbyrån, SCB, har genomfört en tillbyggnad av sina lokaler i Örebro. Utbyggnaden utgör förutsättning för att sex olika lokalområden skall kunna läggas samman till ett. Motionärerna föreslår att all SCB-verksamhet sammanförs till Örebro.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen och senast våren 1993 (1992/93:FiU22) behandlat motionsyrkanden med samma innebörd som i den nu aktuella motionen.
Som utskottet framhöll i här nämnda betänkande har nuvarande uppdelning av SCB:s verksamhet på flera orter medfört komplikationer i vissa avseenden men också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att SCB därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCB:s Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med användare och kunder i Stockholmsregionen. Betydelsen av sådana kontakter torde ha stärkts genom den ändrade ansvarsfördelningen för statistikproduktionen.
Det bör också nämnas att riksdagen ställt sig bakom principen att minst 55 %, exkl. intervjuarna, bör arbeta i Örebro. I dag är drygt 55 % av de anställda vid SCB verksamma i Örebro.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi406 (c, v).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ansvarsfördelning för den statliga statistiken att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Fi403 och 1993/94:Fi409, men. (v) - delvis
2. beträffande jämställdhetsstatistik att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A40 yrkande 25, 1993/94:A449 yrkande 1 och 1993/94:A816 yrkande 1,
res. 1 (s)
3. beträffande naturresurs- och miljöräkenskaper m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo649 yrkandena 12 och 13, 1993/94:Jo689 yrkande 1 och 1993/94:Jo694 yrkande 15, res. 2 (s) men. (v) - delvis
4. beträffande system med s.k. generationsräkenskaper att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi401, res. 3 (nyd)
5. beträffande totalprisindex att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi408, men. (v) - delvis
6. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 8 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 342 634 000 kr,
res. 4 (s) - villk. res. 1 men. (v) - delvis - villk. res. 1 och mom. 3
7. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 9 till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
8. beträffande en låginkomstutredning att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Fi410 och 1993/94:Fi411, men. (v) - delvis
9. beträffande lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro att riksdagen avslår motion 1993/94:Fi406. men. (v) - delvis
Stockholm den 12 april 1994
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland Sundgren (s), Lars Leijonborg (fp), Lisbet Calner (s), Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Christel Anderberg (m), Marianne Carlström (s), Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och Dan Ericsson i Kolmården (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
Reservationer
1. Jämställdhetsstatistik (mom. 2)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "SCB har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:
För att kräva en förändring av jämställdheten mellan kvinnor och män och kunna mäta vilka resultat som uppnåtts genom vidtagna åtgärder krävs kunskaper om de faktiska förhållandena. Statistiska centralbyrån har ansvar för den offentliga jämställdhetsstatistiken. Som utskottet ser det är SCB:s resurser för att samla in och bearbeta sådan statistik alltför begränsade.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna A40 (s), A816 (s) och A449 (s) att SCB bör tillföras ytterligare en miljon kronor utöver vad regeringen föreslagit för en utbyggnad av jämställdhetsstatistiken.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande jämställdhetsstatistik att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:A40 yrkande 25 och 1993/94:A816 yrkande 1 samt med anledning av motion 1993/94:A449 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en utbyggnad av jämställdhetsstatistiken,
2. Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m. (mom. 3)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "I motion Jo694 (s)" och slutar med "yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att utveckla redovisningen av landets miljösituation i samband med budgetpropositionen och finansplanen. Som nämnts arbetar Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet med att ta fram olika beräkningsgrunder för att beskriva miljösituationen. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion Jo694 (s) att Naturvårdsverkets miljöindex borde kunna ligga till grund för jämförande redovisningar av landets miljöindex.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Jo694 (s) yrkande 15. Det innebär att regeringen bör ge här nämnda verk i uppdrag att utarbeta en metod för hur måluppfyllelsen för miljöpolitiken i samband med finansplanen skall redovisas.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande naturresurs- och miljöräkenskaper m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo694 yrkande 15 och med avslag på motionerna 1993/94:Jo649 yrkandena 12 och 13 samt 1993/94:Jo689 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. System med s.k. generationsräkenskaper (mom. 4)
Dan Eriksson (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "I motionen görs" och slutar med "motion Fi401 (m)" bort ha följande lydelse:
I motion Fi401 (m) framhålls att de riksdagsbeslut som fattats från mitten av 1970-talet fram till i dag har medfört att budgetunderskottet successivt ökat och nu har nått en enorm omfattning. Motionären kräver att generationseffekterna av den stora statsskulden och dess accelererande tillväxt tydliggörs så att vi kan se följderna av riksdagsbesluten. Ett system med generationsräkenskaper bör upprättas.
Utskottet anser att frågan om statsskuldens utveckling är av mycket central betydelse för den ekonomiska politiken. Statsskulden har nu passerat den närmast ofattbara gränsen en biljon kronor. Det innebär att statsskulden uppgår till nästan 150 000 kr per person, barn och åldringar inräknade. Ett annat sätt att beskriva statsskuldens utveckling är att tillväxten i skulden för närvarande motsvarar en ökning på mer än 2 000 kr per månad och per person. I nästa års budget kommer var tredje krona att vara lånad.
I motionen definieras inte begreppet generationsräkenskaper. Utskottet tolkar motionären så att det som skall tydliggöras är dels statsskuldens effekter på den framtida inkomst- och förmögenhetsfördelningen, dels effekterna på den framtida tillväxten i ekonomin. Det finns i detta sammanhang skäl att särskilt beakta statsskuldens effekter på tillväxten. Vid inledningen av 1990-talet var tillväxten mycket låg och har sedan år 1991 varit negativ. Bl.a. den snabbt växande arbetslösheten medförde en okontrollerbar tillväxt i statsskulden. Riskerna är nu betydande att de därvid uppkomna enorma kraven på statsupplåningen, som också innebär ett tryck uppåt på räntorna, tränger ut annat sparande och håller tillbaka de nödvändiga investeringarna i näringslivet. Sker detta kan återhämtningen av den svenska ekonomin bli mycket långsam eller i värsta fall utebli.
Som utskottet ser det bör därför effekterna av statsskulden på den svenska ekonomins framtida utveckling löpande analyseras t.ex. i ett särskilt avsnitt i den preliminära nationalbudgeten. Känslighetsanalyser utifrån olika antaganden om ränteutvecklingen bör därvid genomföras.
Vad utskottet här anfört om en löpande redovisning av statsskuldens effekter bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande system med s.k. generationsräkenskaper att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Fi401 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en löpande redovisning av statsskuldens effekter på den ekonomiska utvecklingen,
4. Anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "budgetåret 1994/95" bort ha följande lydelse:
Som framgått av vad utskottet tidigare i betänkandet anfört om en förstärkning av resurserna till jämställdhetsstatistiken bör SCB:s ramanslag tillföras 1 miljon kronor för budgetåret 1994/95 utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet föreslår att ramanslaget för det kommande budgetåret sålunda skall uppgå till 343 634 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 8 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 343 634 000 kr,
Särskilda yttranden
1. Ansvarsfördelning för den statliga statistiken (mom. 1)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anför:
I motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s) framhålls att den nya "beställarmodellen" för statistik kan leda till kvalitetsförsämring av den svenska statistiken men också att den i dag även internationellt erkända objektiviteten i vår statistikproduktion kan gå förlorad.
Vi delar motionärernas oro för att ett snabbt genomförande av de nya principerna för ansvarsfördelning av statistikproduktion kan leda till försämringar av statistiken.
Enligt vår mening finns det ingen anledning till varför förändringar i ansvarsfördelningen för vissa delar av statistikproduktionen måste genomföras skyndsamt. Det hade varit bättre om regeringen gjort en begränsad utläggning av beställaransvaret och därefter gjort en utvärdering. Utvärderingen hade sedan kunnat bilda underlag för en fortsatt utläggning av beställaransvaret.
2. En låginkomstutredning (mom. 8)
Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström (alla s) anför:
De ekonomiska och sociala klyftorna i vårt land har ökat betydligt under bara några år. Mycket av svårigheterna kan tillskrivas den internationella konjunkturen, men de har förvärrats av inhemska beslut. De förändringar i skattesystemet som regeringen efter skattereformen genomfört har på ett dramatiskt sätt förstärkt orättvisorna. Det är hög tid för en omprövning av den nu förda fördelningspolitiken. I annat fall hamnar vi snabbt utanför den traditionella nordiska välståndsmodellen. Det drabbar inte bara de fattiga utan också samhället i stort.
Vi avser att återkomma med förslag om en låginkomstutredning när vi tagit del av den utlovade redovisningen i den kommande kompletteringspropositionen av hur den förda fördelningspolitiken slagit mot olika grupper i samhället.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Johan Lönnroth (v) anför:
Vänsterpartiet delar den uppfattning som framförs av Socialdemokraterna i reservation 1 (om mer resurser till jämställdhetsstatistiken).
I motionerna Fi403 (v) och Fi409 (s) framhålls att den nya "beställarmodellen" för statistik kan leda till kvalitetsförsämring av den svenska statistiken men också att den i dag även internationellt erkända objektiviteten i vår statistikproduktion kan gå förlorad.
Jag delar motionärernas oro. Det finns en fara i det nya systemet. Främst sådan statistik som allmänheten kan använda för att kritiskt granska olika myndigheter hotas. Jag har svårt att se motiven för varför förändringar i ansvarsfördelningen för vissa delar av statistikproduktionen måste genomföras omedelbart. Viss statistik är redan utlagd på olika myndigheter. Mot den bakgrunden föreslår jag att denna del av statistikproduktionen utvärderas och att regeringen därefter återkommer till frågan om fortsatt utläggning av beställaransvaret.
Som framhålls i motion Jo649 (v) innebär inte ett framtagande av naturresurs- och miljöräkenskaper i sig lösningen på något miljöproblem. Men framtagandet av sådana räkenskaper som komplement till nationalräkenskaperna är avgörande för att miljöarbetet effektivt skall kunna drivas vidare. Med hänsyn tagen till de resurser som i dag finns avsatta för arbetet med dessa räkenskaper, kan vi inte vänta oss att denna statistiska redovisning är fullt användbar förrän i slutet av 1990-talet. Som jag ser det är detta inte godtagbart. Utvecklingsarbetet med naturresurs- och miljöräkenskapssystemen måste påskyndas. Jag stöder därför kravet att ytterligare 10 miljoner kronor avsätts för detta ändamål. SCB, som torde ha den bästa överblicken över det miljöstatistiska området, bör åläggas ansvaret att fördela dessa medel till de myndigheter som är aktuella för det fortsatta utvecklingsarbetet. I motion Fi408 (kds) föreslås att SCB utvecklar ett totalprisindex (TPI), vilket från penningpolitisk synpunkt skulle vara ett bättre mått på inflationen än KPI. I betänkandet ges en sammanfattning av en artikel ur tidskriften Penning- och valutapolitik (1994:1) som bl.a. behandlar denna fråga. Enligt min uppfattning är artikelförfattarna alltför försiktiga när de skall dra slutsatser av sin analys. Det framgår emellertid helt klart av analysen i artikeln att uppsättandet av ett inflationsmål angivet med hjälp av KPI kan bli vilseledande för penningpolitiken. Som jag ser det kan det även starkt ifrågasättas om det är meningsfullt att låta en "självständig" Riksbank svara för att prisstabilitetsmålet uppfylls. Det borde vara en självklarhet att penning- och finanspolitiken alltid skall samverka för att uppnå samhällsekonomisk balans, som också inkluderar en strävan efter full sysselsättning. Men om man ändå väljer att delegera prisstabiliseringsmålet till Riksbanken finns det mycket som talar för att man bör försöka utveckla ett TPI som komplement till KPI. Jag tillstyrker därför förslaget i motion Fi408 (kds).
I motionerna Fi410 (s) och Fi411 (s) framförs krav på en ny låginkomstutredning. Detta krav är närmast identiskt med de förslag till en inkomstutredning som Vänsterpartiet framförde våren 1992 (1991/92:FiU22). Jag delar den uppfattning som förs fram av de socialdemokratiska motionärerna. Som framhålls i motionerna har de ekonomiska och sociala klyftorna i vårt land ökat betydligt under bara några år. Mycket av svårigheterna kan tillskrivas den internationella konjunkturen, men de har förvärrats av inhemska beslut. En av skattereformens nackdelar var att den breddade momsen drabbade låginkomsttagarna utan att de kunde få tillräcklig kompensation genom lägre inkomstskatt. Enligt vissa beräkningar medförde skattereformen även en väsentlig minskning av landets inkomster. De förändringar i skattesystemet som regeringen efter skattereformen genomfört har på ett dramatiskt sätt förstärkt orättvisorna.
Det är glädjande att också representanter för socialdemokratin nu inser att skattereformen måste utvärderas. Jag delar motionärernas uppfattning att de senaste årens skattelättnader för kapitalägare måste upphävas. En parlamentarisk utredning om de senaste årens försämringar när det gäller fördelningspolitiken bör snarast komma till stånd. I likhet med de socialdemokratiska motionärerna vill jag understryka vikten av att ett samlat åtgärdsprogram upprättas i syfte att minska de ekonomiska och sociala klyftorna. Ett sådant program har sedan lång tid tillbaka stått på Vänsterpartiets kravlista.
I motion Fi406 (c, v) förordas att all SCB-verksamhet sammanförs till Örebro. Det centrala argumentet för att en stor del av statistikproduktionen måste finnas kvar i Stockholm är närheten till ett flertal användare av statistik. Enligt min mening är detta i sanning ett föråldrat synsätt. Våra datasystem är i dag väl utvecklade, och den fortsatta utvecklingen går i ett rasande tempo. Det finns som jag ser det inga motiv till att låta delar av SCB:s verksamhet bli kvar i Stockholm. Jag tillstyrker sålunda motion Fi406 (c, v).
Med hänvisning till vad jag här anfört anser jag
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort vara likalydande med den i Socialdemokraternas reservation,
dels att utskottets hemställan under mom. 1, 3, 5, 6, 8 och 9 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ansvarsfördelning för den statliga statistiken att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Fi403 och 1993/94:Fi409 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts om utläggning och utvärdering av beställaransvaret,
3. beträffande naturresurs- och miljöräkenskaper m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Jo649 yrkandena 12 och 13 samt 1993/94:Jo694 yrkande 15 och med avslag på motion 1993/94:Jo689 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. beträffande totalprisindex att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi408 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
Under förutsättning av bifall till reservation 1 och mitt yrkande under mom. 3
6. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkt D 8 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1994/95 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 353 634 000 kr,
8. beträffande en låginkomstutredning att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Fi410 och 1993/94:Fi411 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. beträffande lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi406 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts.
Innehåll
Sammanfattning1 Propositionen1 Motionerna2 Inkommen skrivelse3 Utfrågning3 Utskottet3 Ansvarsfördelning för den statliga statistiken3 Krav i motioner på en ny eller utbyggd statistik inom vissa områden7 Jämställdhetsstatistik7 Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m.8 System med s.k. generationsräkenskaper10 Totalprisindex11 Anslag till Statistiska centralbyrån Statistik, register och prognoser13 Uppdragsverksamheten14 En låginkomstutredning14 Lokalisering av hela Statistiska centralbyrån till Örebro16 Hemställan16
Reservationer 1. Jämställdhetsstatistik (mom. 2) (s)18 2. Naturresurs- och miljöräkenskaper m.m. (mom. 3) (s)18 3. System med s.k. generationsräkenskaper (mom. 4) (nyd)19 4. Anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser (mom. 6) (s)20
Särskilda yttranden 1. Ansvarsfördelning för den statliga statistiken (mom. 1) (s)21 2. En låginkomstutredning (mom. 8) (s)21 Meningsyttring av suppleant (v) beträffande mom. 1, 3, 5, 6, 8 och 9 samt mom. 2, det senare likalydande med reservation 1 (s)22
Tabeller
1. Beräkning av anslag för statistik till sektorsmyndigheter och departement5 2. Beräkning av anslag till SCB13