Statistikfrågor
Betänkande 1992/93:FiU22
Finansutskottets betänkande
1992/93:FIU22
Statistikfrågor (prop. 1992/93:182)
Innehåll
1992/93 FiU22
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till Statistiska centralbyrån, och anslaget till livsmedelsstatistik. Utskottet tillstyrker förslagen till anslag i propositionen.
I betänkandet behandlas 12 motioner. Motionärerna tar upp frågor rörande krav på utbyggd eller ny statistik, genomförande av en nya låginkomstutredning och omlokalisering av SCB:s Stockholmsenhet till Örebro. Samtliga motioner avstyrks av utskottet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1992/93:182 om anslag för budgetåret 1993/94 till Statistiska centralbyrån,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1992/93:Fi401 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén(s),
1992/93:Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v),
1992/93:Fi405 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds),
1992/93:Fi406 av Sture Ericson m.fl. (s),
1992/93:Fi408 av Georg Andersson m.fl. (s),
1992/93:Fi410 av Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s),
1992/93:Fi412 av Björn Ericson m.fl. (s),
1992/93:Fi710 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s),
1992/93:A809 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) i vad avser yr- kande5,
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) i vad avser yrkande11,
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) i vad avser yrkande1 och
1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) i vad avser yrkande8.
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:182 (Finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --
dels under punkt E 7
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 420080000 kr,
dels under punkt E 8
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1000 kr,
dels under punkt H 7
att riksdagen under nionde huvudtitelns förslagsanslag Livsmedelsstatistik för budgetåret 1993/94 anvisar 9920000kr utöver vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 bilaga10.
Motionerna
Krav i motioner på ny eller utbyggd statistik inom vissa områden
1992/93:Fi401 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar av beräkningssättet av konsumentprisindex (KPI),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om komplettering av KPI med s.k. kategoriprisindex.
1992/93:Fi405 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsstatistik.
1992/93:Fi410 av Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikstatistiken.
1992/93:Fi710 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistik över regionalpolitiska effekter av förändringar i statsbudgeten.
1992/93:A809 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av jämställdhetsstatistik.
1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet tas med i nationalräkenskaperna.
1992/93:Jo630 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gröna nationalräkenskaper.
1992/93:So267 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utesluta tobak ur konsumentprisindex.
En ny låginkomstutredning
1992/93:Fi408 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en låginkomstutredning tillsätts med uppgift att klarlägga de sämst ställdas situation,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som en låginkomstutredning kan föranleda.
1992/93:Fi412 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny låginkomst- och levnadsnivåutredning.
Omlokalisering av Statistiska centralbyrån i Stockholm till Örebro
1992/93:Fi404 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från Stockholm till Örebro.
1992/93:Fi406 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning om förutsättningarna att förlägga hela SCB till Örebro.
Utskottet
Inriktningen av Statistiska centralbyråns verksamhet
I november 1992 ställde sig finansutskottet (1992/93:FiU7) bakom förslaget i proposition 1992/93:101 om nya principer för ansvarsfördelning och finansiering av statistikproduktionen. Förslaget antogs av riksdagen (rskr. 1992/93:122).
De nya priniciperna innebär följande.
Verksamhet som Statistiska centralbyrån (SCB) skall ansvara för och som skall anslagsfinansieras:
Förvaltningsuppgifter såsom grundläggande metodutveckling, statistiksamordning, nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete, publiceringsverksamhet och informationsservice samt biblioteks- och arkivservice.
Officiell statistik som griper över flera sektorer, som saknar en entydig huvudanvändare eller där det påtagligt gagnar förtroendet för statistiken.
Vissa centrala databaser.
Verksamhet som sektorsmyndigheter och övriga användare skall ansvara för:
Officiell statistik för avgränsade sektorsområden. Statistiken skall finansieras genom anslag till berörda sektorsmyndigheter.
Övrig statistik och statistiska tjänster. Verksamheten skall finansieras av beställaren.
Resurserna för statistik vid SCB och övriga berörda myndigheter föreslås anpassas till de förändringar som genomförs.
I propositionen sägs att förändringarna bör ske successivt och att en särskild genomförandekommitté skall tillsättas för att mera i detalj planera hur förändringarna skall genomföras. Kommittéarbetet skall vara avslutat före utgången av år 1993. Utskottet har ställt sig bakom förslaget i propositionen liksom att vissa frågor om bl.a. förfoganderätt, registerfrågor, sekretess och integritetsskydd behövde utredas ytterligare (dir. 1992:110 och 1993:9).
SCB har lämnat en fördjupad anslagsframställning för den kommande treårsperioden. Mot bakgrund av de nya principerna för ansvarsfördelning mellan SCB och andra myndigheter och med hänvisning till det pågående arbetet inom de nämnda kommittéerna anser föredraganden att det inte nu är möjligt att lägga fast en ny rambudget för SCB för de kommande tre åren. Utskottet delar den uppfattningen. SCB:s resursbehov bör mot denna bakgrund endast prövas i ett ettårsperspektiv. Utskottet återkommer senare i betänkandet till ett ställningstagande till SCB:s anslag.
Krav i motioner på ny eller utbyggd statistik inom vissa områden
I motion Jo630 yrkande1 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) framhålls med hänvisning till Brasiliamötet, att frågorna om kopplingen ekonomi--ekologi inkl. hållbar tillväxt, miljöavgifter och gröna nationalräkenskaper samt handelsvillkor--miljökrav (GATT) är två angelägna områden, där Förenta nationernas nya kommission, UNCSD (United Nations Commission on Sustainable Development), kan spela en viktig roll. Regeringen måste, sägs det i motionen, aktivt följa och påverka FN-kommissionens arbete.
Utskottet utgår ifrån att regeringen aktivt kommer att följa UNCSD:s fortsatta arbete.
Någon mer utförlig kommentar till yrkandet om gröna nationalräkenskaper återfinns inte i motionen. Det kan nämnas att det inom Konjunkturinstitutet (KI) och SCB pågår ett arbete med att utarbeta ett system för miljöräkenskaper. En rapportering av KI:s arbete kommer att redovisas i institutets majrapport. Med det anförda avstyrker utskottet motionen Jo630 (v) yrkande1.
I motion A811 av Karin Starrin m.fl. (c) anförs att om man skall få kunskap om människors hela arbetssituation måste det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna mätas och värderas. Det är inte minst viktigt för att kunna få reda på kvinnors bidrag till den totala ekonomin. Tidsanvändningsstudier är därför nödvändiga för att vi ska kunna mäta detta obetalda arbete.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med samma innebörd som den här aktuella motionen (jfr t.ex. 1991/92:FiU22 s.7). Som utskottet ser det är det av stor vikt att det obetalda arbetet, som i stor utsträckning utförs av kvinnor, görs synligt. De tidsanvändningsstudier som nu genomförts av SCB är därvid ett nödvändigt underlag för att bl.a. analysera fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män och för att studera betydelsen av arbetet i hemmet. Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet är det nu möjligt att exempelvis studera förskjutningar mellan den formella och den informella ekonomin. Den primära användningen av tidsanvändningsstudier är att analysera här angivna frågeställningar.
Diskussioner har i olika sammanhang förts om hur man skall inkludera värdet av hushållens obetalda arbete i nationalräkenskaperna. En lämplig lösning kunde vara att använda satellitkonton som förs vid sidan av nationalräkenskaperna. En sådan lösning skulle kunna användas för att med jämna mellanrum ge en samlad bild av omfattningen och strukturen på den totala ekonomiska aktiviteten i landet. Vidare skulle sambanden mellan förändringar i det obetalda arbetets omfattning och struktur kunna jämföras med förändringar i nuvarande uppsättning ekonomiska data som har sin främsta användning inom stabiliseringspolitiken.
Inom Eurostat pågår en diskussion om genomförandet av en europeisk tidsanvändningsundersökning. Syftet är att genomföra koordinerade och jämförbara undersökningar i medlemsländerna och i EFTA-länderna. Ett förslag till undersökningsuppläggning föreligger som skall behandlas vid ett möte i Eurostat i april 1993. Utskottet avstyrker med det anförda motion A811 (c) yrkande11.
I motionerna Fi405 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, m, c, kds) och A809 yrkande5 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) understryks behovet av jämställdhetsstatistik. Mäns livssituation och möjligheter att påverka utvecklingen jämfört med kvinnornas skiljer sig åt i många avseenden. För att jämställdhetsaspekter skall kunna beaktas vid utvärdering, planering och beslut måste följaktligen statistiskt underlag som rör individer analyseras och redovisas uppdelat på män och kvinnor.
Även om SCB belyst jämställdheten i flera studier kvarstår, menar motionärerna, behovet av en fortlöpande rapportering av läge och förändring vad gäller jämställdhet. Dessutom behövs fördjupade studier för att belysa akuella jämställdhetsfrågor.
Exempel på områden som nämns i motionen och som ses som speciellt viktiga att studera är bl.a.
Värdering av kvinnors och mäns yrken.
Strukturomvandlingens effekt på kvinnor och män i olika åldrar och livsfaser.
Utvecklingen av kvinnors och mäns företagande.
Sambandet mellan utbildning, yrke, lön och kön.
Äldre kvinnors och mäns levnadsförhållanden.
Kvinnors och mäns hälsa.
Maktfördelning mellan kvinnor och män i olika områden i samhället.
Mannen som förälder. Mäns uttag av föräldraförsäkring efter yrke, arbetstid.
Motionärerna anser att jämställdhetsstatistiken måste prioriteras och garantier måste lämnas för fortsatt produktion och utveckling av densamma.
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna om vikten av att bygga ut jämställdhetsstatistiken.
Som nämns i motion Fi405 har SCB på senare år tagit fram jämställdhetsstatistik, dels för att ge helhetsbilder av jämställdheten på nationell, regional och lokal nivå, dels för att belysa vissa problemområden som inte behandlats på annat håll. Som exempel kan nämnas några av de publikationer man tagit fram: "På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet", "Man är chef" och "Om kvinnor och män i Sverige och EG".
SCB kommer också i sitt fortsatta arbete med användaranpassning och därmed sammanhängande omorganisation att ägna ökad uppmärksamhet åt produktion och utveckling av jämställdhetsstatistiken. Detta har också särskilt noterats i tidigare nämnda direktiv till genomförandekommittén.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna Fi405 (fp, m, c, kds) och A809 (fp) yrkande5.
I motion Fi410 av Alf Egnerfors och Lisbet Calner (s) framhålls att under de senaste åren har infrastrukturinvesteringar, dvs. investeringar i vägar, järnvägar och kommunikationsleder för tele- och datatrafik, haft högsta prioritet inom samhällsbyggandet.
I motionen framhålls att en viktig kunskap vid bedömningen av investeringar naturligtvis är hur flödena ser ut. Den transportstatistik som SCB i dag redovisar är, menar motionärerna, otillräcklig.
En allt större andel av våra inrikes godstransporter utgör en del av en internationell transportkedja. De internationella transporterna redovisas beträffande varuslag och transportmedel vid svensk gräns men inte till/från en punkt i Sverige. Detta sker i den av SCB publicerade Utrikeshandelsstatistiken, vilken är detaljerad vad gäller varuslag och publiceras för varje år. För framtiden ser motionärerna det som önskvärt att man får kunskaper om transportkedjorna, och då är en kombinerad statistikproduktion av inrikes och utrikes varuflöden absolut nödvändig. Inte heller på persontrafiksidan är flödesstatistiken tillfredsställande.
För att skapa bättre planeringsförutsättningar anser motionärerna det önskvärt att SCB:s nuvarande statistik avseende transporter och trafiksäkerhet kompletteras och uppgraderas så att de mål som framförs i motionen blir möjliga att nå.
Som utskottet ser det är det viktigt att det finns transportstatistik som gör det möjligt att bl.a. göra bedömningar av de infrastrukturinvesteringar inom transportsektorn som kommer att genomföras under de närmast kommande åren. När det gäller statistik rörande transportkedjor pågår ett utredningsarbete inom detta område. Utredningen genomförs i samarbete mellan SCB, Väg- och trafikinstitutet, Banverket och Vägverket.
Med hänvisning till det pågående arbetet med att förbättra transportstatistiken avstyrker utskottet motion Fi410 (s).
I motion Fi710 av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s) anförs att den offentliga sektorns tillväxt är den viktigaste förklaringen till den regionala utjämning som ägt rum under 70- och 80-talen. Kraftiga neddragningar av den offentliga verksamheten, inte minst på det statliga området, minskade transfereringar samt förändringar av den offentliga sektorns finansiering kommer med stor sannolikhet att verka i motsatt riktning och i stället åstadkomma ökade regionala obalanser. Med tanke på de stora förändringar av statsbudgeten som nu faktiskt sker är en analys av konsekvenserna utomordentligt viktig. Mot den bakgrunden är det, framhåller motionärerna, på sikt ett stort problem att det inte, till skillnad från t.ex. Finland, produceras någon löpande statistik över regionalpolitiska effekter av förändringar i statsbudgeten. Arbetsmarknadsdepartementet bör enligt motionärerna ge NUTEK i uppdrag att se till att SCB kan bygga upp en sådan statistik.
Utskottet kan konstatera att kraven på en mer detaljerad regionalstatistik ökar alltmer. En viktig orsak till detta är det pågående arbetet med att bl.a. göra den svenska regionalstatistiken jämförbar med EG:s. I budgetpropositionen föreslås att särskilda medel avsätts för detta arbete. Den utbyggnad av statistiken som efterfrågas i motion Fi710 är mycket resurskrävande och måste liksom varje krav på ny statistik vägas mot andra statistikbehov. Det pågående projektet rörande statsutgifternas och statsinkomsternas regionala fördelning som nämns i motionen är uppdragsfinansierat av de fem Norrlandslänen, Glesbygdsmyndigheten och NUTEK. Den regionalstatistik som motionärerna efterfrågar måste vägas mot annan sektorövergripande statistik. Utskottet förutsätter att en sådan avvägning kommer till stånd när SCB:s treåriga rambudget senare skall fastställas.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Fi710 (s).
I motion Fi401 yrkande 1 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) framhålls betydelsen av att tjänster av olika slag tas med i konsumentprisindex (KPI). Saknas gör bl.a. arvoden till advokater och andra juridiska och kamerala tjänster och de omdiskuterade avgifterna inom bankerna.
Tjänstesektorn får allt större betydelse för den svenska ekonomins utveckling. Utskottet vill här framhålla att SCB kontinuerligt bedriver ett utvecklingsarbete inom detta område, som bl.a. syftar till att inkludera de finansiella tjänsterna i KPI. Avsikten är att även sådana tjänster som barn- och äldreomsorg skall innefattas i KPI. SCB:s arbete med att komplettera prisindexen påverkas även av det kommande arbetet inom Eurostat med att harmonisera indexen mellan EG-länderna.
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi401(s) yrkande 1.
I motion Fi401 (s) yrkande2 förordas också att det nuvarande konsumentprisindexet kompletteras med s.k. kategoriprisindex. De bör enligt motionärerna utgå ifrån den konsumtion som finns i olika hushåll beroende på skilda bostadsorter, hushållssammansättning och inkomstnivåer.
Utskottet delar på denna punkt inte motionärernas uppfattning. Utskottet kan inte se några fördelar med att redovisa alternativa KPI-beräkningar. Ett sådant tillvägagångssätt skulle endast skapa oklarhet och osäkerhet om vilka regler som skall gälla vid t.ex. uppräkningen av pensioner och andra sociala förmåner. Utskottet avstyrker sålunda även yrkande2 i motion Fi401(s).
I motion So267 (fp, s, m, c, kds, v) yrkande 8 anförs att pris- och skattepolitiken även fortsättningsvis måste spela en betydande roll i ett trovärdigt hälsopolitiskt program mot tobak. Regelbundna prishöjningar på tobaksvaror är ett viktigt instrument för att minska tobakskonsumtionen och måste, menar motionärerna, genomföras.
I motionen framhålls att EG:s ministerråd har utfärdat en rekommendation till medlemsländerna om införande av ett särskilt konsumentprisindex där alkohol och tobak räknas ifrån. Motivet bakom rekommendationen är enligt uppgift att prispolitik i konsumtionsdämpande syfte skall kunna bedrivas utan att detta skall behöva lyfta bokförd inflation i länderna. Motionärerna anser att Sverige bör följa denna rekommendation.
Utskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988, 1989, 1990, 1991 och 1992 (jfr t.ex. 1990/91:FiU22 s.10), behandlat motioner med liknande innehåll som i här aktuell motion.
Vad som motionärerna bl.a. har i åtanke är att den "bokförda" inflationen blir bestämmande för värdet av vissa transfereringar till hushållen.
Det ankommer i riksdagen inte i första hand på finansutskottet att ta ställning till vilket underlag och uppräkningsförfarande som bör användas för att justera värdet av olika statliga förmåner och ersättningar. Det är naturligtvis tekniskt möjligt att konstruera ett index som exkluderar effekter av sprit- och tobakspriser liksom att beakta olika hushålls konsumtionsmönster. Ett sådant index kan emellertid aldrig ersätta behovet av ett generellt konsumentprisindex.
Utskottet vill understryka att sammansättningen av KPI måste styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar och av vad SCB:s nationalräkenskaper definierar som privat konsumtion. En sådan generell prisindex är ett nödvändigt statistiskt underlag vid utformningen av den ekonomiska politiken. Sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexet omprövas löpande av nämnden för konsumentprisindex. Det ovillkorliga kravet att inte försämra möjligheterna att kunna göra jämförelser av prisutvecklingen mellan olika länder innebär att nämnden i sitt översynsarbete måste följa den internationella överenskommelse som ger en övergripande definition av KPI (ILO-Recommendation No.170).
Det är riktigt som framhålls i motionen att EG:s ministerråd år 1987 utfärdade en rekommendation om att beräkna ett KPI exkl. tobak. Detta kan dock göras så att man vid sidan av det generella KPI beräknar och publicerar ett särskilt KPI som exkluderar tobakspriserna.
Utskottet avstyrker med det anförda motion So267 (fp, s, m, c, kds, v) yrkande8.
En ny låginkomstutredning
I motionerna Fi408 av Georg Andersson m.fl.(s) och Fi412 av Björn Ericson m.fl.(s) begärs att en ny låginkomstutredning tillsätts. I motionerna anförs att ojämlikheten tilltar och att klyftorna i vårt land ökar. Statistiska uppgifter visar att löneklyftorna inom LO-kollektivet har vidgats under 1980-talet. Den höga och växande arbetslösheten och det gigantiska budgetunderskottet slår nu hårt mot välfärdssystemen. Av bl.a. Storstadsutredningen (SOU 1989:67) framgår att segregeringen nu ökar. Motionärerna anser att riksdagen bör kräva att regeringen utarbetar en strategi för att förbättra de sämst ställdas situation. En första åtgärd är att tillsätta en ny låginkomstutredning.
Utskottet vill med anledning av motionerna Fi408 (s) och Fi412 (s) anföra följande.
De frågeställningar som motionärerna önskar få belysta i en låginkomstutredning har löpande följts upp i långtidsutredningarna. I den senaste långtidsutredningen -- LU92-- har fördelningsfrågorna fått en genomträngande belysning. Detta har skett i bilaga 8 Långsiktiga perspektiv på inkomstfördelningen och bilaga9 Segregation -- ett svenskt dilemma. Senare i vår kommer LU92:s sista bilaga, bilaga 19 Inkomstfördelningen under 1980-talet, att publiceras.
Som utskottet framhöll i förra årets statistikbetänkande (1992/93:FiU22) ger också inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade inkomststatistiken ett omfattande datamaterial som möjliggör studier av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för alla grupper i samhället. För inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985 och 1988 har urvalet utökats i vad avser de mest förmögna hushållen. En sådan förmögenhetsfördjupning görs också för inkomståret 1990, och SCB har ambitionen att göra en redovisning av denna vartannat år.
I detta sammanhang bör även SCB:s undersökning av levnadsförhållanden (ULF) nämnas. I den föreslagna anslagsramen för budgetåret 1993/94 skall åtgärder inrymmas för att göra databasen till ULF mer lättillgänglig.
Som utskottet ser det är det mot här angiven bakgrund inte motiverat att nu anslå ytterligare medel till de ändamål som nämns i motionen. Utskottet avstyrker därför motionerna Fi408(s) och Fi412(s).
Statistiska centralbyråns medelstilldelning
SCB har lämnat en fördjupad analysframställning till regeringen för perioden 1993/94--1995/96. I anslagsframställningen redovisar SCB utvecklingen vid tre anslagsnivåer. Huvudalternativet innebär att anslaget minskar med 34miljoner kronor budgetåret 1993/94. Denna neddragning av anslaget har inneburit nedläggning av viss jordbruksstatistik. I övrigt har minskningen av anslaget klarats av genom särkilda rationaliseringsåtgärder.
Utöver SCB:s huvudförslag har i propositionen medel uppgående till 6,4 miljoner kronor beräknats för deltagande i olika statistiska EG-projekt och för förbättringar av statistik av betydelse för att belysa den ekonomiska politiken.
Dessutom har 3,7 miljoner kronor beräknats för bl.a. utveckling av en ny skattestatistik.
I enlighet med de nya principerna för ansvarsfördelningen mellan SCB och andra myndigheter (1992/93:FiU7, rskr. 122) beräknas medel för statistik om jordbruk och livsmedel under nionde huvudtiteln. Från och med budgetåret 1993/94 överförs 9920000kr från sjunde huvudtitelns anslag Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser till nionde huvudtitelns anslag Livsmedelsstatistik.
Ytterligare förändringar med anledning av de nya principerna för ansvarsfördelning mellan SCB och andra myndigheter kan komma att redovisas när förslag lämnats av den kommitté som arbetar med genomförandet. Mot denna bakgrund prövas SCB nu endast i ett ettårsperspektiv.
I propositionen föreslås ett ramanslag under sjunde huvudtiteln till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1993/94 på 420080000kr. Utskottet tillstyrker de begärda medlen. Tillstyrkandet gäller även anslaget Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet på samma huvudtitel och anslaget Livsmedelsstatistik under nionde huvudtiteln.
Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro
I motion Fi404 av Anders Svärd(c) och Karl-Erik Persson(v) och motion Fi406 av Sture Ericson m.fl.(s) föreslås att SCB:s Stockholmsenhet utlokaliseras till Örebro. I motion Fi406 (c) framhålls att utlokaliseringen av delar av SCB:s verksamhet till Örebro har bedömts vara ett exempel på framgångsrik statlig utlokalisering, samtidigt som den haft viktig regionalpolitisk betydelse. Motionärerna menar att det är rimligt att regeringen under hänvisning till såväl kostnaderna för statistikverksamheten som det mycket allvarliga läget för Örebro län, låter genomföra en genomgripande utredning om SCB:s lokalisering. Mycket talar för att en sådan utredning kommer att visa att såväl verksamhetsmässiga, ekonomiska som regionalpolitiska skäl föreligger för en lokalisering till Örebro.
Som utskottet framhöll våren 1992 (1991/92:FiU22) i anslutning till motioner med samma krav som i här aktuell motion har nuvarande uppdelning av SCB:s verksamhet på flera orter medfört komplikationer i vissa avseenden men också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att SCB därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCB:s Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med användare och kunder i Stockholmsregionen. Denna motivering till att SCB har verksamhet i Stockholm kan sägas ha förstärkts genom de nu ökade kraven på användaranpassning av statistikproduktionen. Utskottet utgår från att frågan om utlokalisering av statlig verksamhet kontinuerligt prövas och att något särskilt uttalande i frågan därför inte är erforderligt. Det kan i detta sammanhang nämnas att arbetsmarknadsutskottet i sitt betänkande om regionalpolitiken (1991/92:AU13) har avstyrkt en motion om en lokalisering av SCB:s Stockholmsenhet till Örebroenheten.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna Fi404 (c, v) och Fi406 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande gröna nationalräkenskaper att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo630 yrkande1,
2. beträffande det obetalda arbetet att riksdagen avslår motion 1992/93:A811 yrkande11,
3. beträffande jämställdhetsstatistik att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi405 och 1992/93:A809 yrkande5,
4. beträffande transportstatistik att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi410,
5. beträffande statistik över regionalpolitiska effekter av förändringar i statsbudgeten att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi710,
6. beträffande konsumentprisindex att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi401 yrkande1,
7. beträffande kategoriprisindex att riksdagen avslår motion 1992/93:Fi401 yrkande2,
8. beträffande särskilt konsumentprisindex att riksdagen avslår motion 1992/93:So267 yrkande8,
9. beträffande ny låginkomstutredning att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi408 och 1992/93:Fi412,
10. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:182 punkt E7 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 420080000kr,
11. beträffande anslag till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:182 punkt E8 till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1000 kr,
12. beträffande anslag till Livsmedelsstatistik att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:182 punkt H7 till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1993/94 under nionde huvudtiteln -- utöver av riksdagen tidigare anvisade medel (1992/93:JoU13, rskr.231) -- anvisar ett förslagsanslag på 9920000kr,
13. beträffande omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Fi404 och 1992/93:Fi406.
Stockholm den 1 april 1993
På finansutskottets vägnar
Per-Ola Eriksson
I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Christel Anderberg (m), Karin Starrin (c), Carin Lundberg (s) och Carl B Hamilton (fp).