Statistikfrågor
Betänkande 1990/91:FiU22
Finansutskottets betänkande
1990/91:FIU22
Statistikfrågor (prop. 1990/91:100 bil. 15)
Innehåll
1990/91
FiU22
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till statistiska centralbyrån och till folk- och bostadsräkningar. Utskottet tillstyrker anslagen i propositionen.
I betänkandet behandlas 23 motioner om bl.a. statistiska centralbyråns (SCB) partisympatiundersökningar, företagens uppgiftslämnande, om krav på tioåriga intervall i folk- och bostadsräkningarna och om en utvidgad statistikproduktion inom en mängd områden.
SCBs partisympatiundersökningar bör enligt förslag i propositionen läggas ned. I fem motioner från företrädare för socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna, centerpartiet och vänsterpartiet föreslås att dessa undersökningar skall fortsätta i samma omfattning som för närvarande. Utskottet biträder detta förslag och avstyrker således förslaget i propositionen.
Övriga motioner avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats 12 reservationer.
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet
dels proposition 1990/91:100 bilaga 15 Civildepartementet, i vad avser Litt. C Statistik, förvaltning m.m. punkterna C 2, C 3 och C 15,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1990/91:Fi211, 1990/91:Fi214, 1990/91:Fi218, 1990/91:Fi401, 1990/91:Fi402, 1990/91:Fi403, 1990/91:Fi407, 1990/91:Fi408, 1990/91:Fi410, 1990/91:Fi411, 1990/91:Fi412, 1990/91:Fi413, 1990/91:Fi416, 1990/91:Fi418, 1990/91:Fi419, 1990/91:Fi420, 1990/91:Fi422, 1990/91:Fi425, 1990/91:Fi426, 1990/91:Fi427, 1990/91:Fi510, 1990/91:Fi605 yrkande 2 och 1990/91:Fi704 yrkande 1.
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 15 (civildepartementet)
dels under punkt C 2 (s. 33--37) att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 431 442 000 kr.,
dels under punkt C 3 (s. 37--38) att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt C 15 (s. 47) att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16 874 000 kr.
Motionerna
Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp
1990/91:Fi211 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att miljöräkenskapsutredningen får tilläggsdirektiv om en analys av effekterna av en grön BNP i enlighet med vad i motionen anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.
1990/91:Fi214 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett alternativt ekonomiskt tänkande inom statsförvaltningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ett alternativt tänkande införs i ekonomiutbildningen på alla nivåer.
1990/91:Fi408 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att med anledning av kommande generationers möjlighet till överlevnad ett nytt beräkningssätt för BNP införs i vilket även miljöförstöringen inräknas.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
1990/91:Fi426 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tar fram mått på hushållsproduktionens samhällsekonomiska värde som komplement till det traditionella BNP-måttet.
1990/91:Fi427 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet tas med i nationalräkenskaperna.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.
Alternativa långtidsutredningar
1990/91:Fi218 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av alternativa långtidsutredningar på sätt som i motionen anförts.
Förbättrad miljöstatistik
1990/91:Fi211 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en förbättrad miljöstatistik.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.
Fördelningspolitiska studier
1990/91:Fi422 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statistik, forskning, studier och debatt kring fördelningspolitik och inkomstfördelning.
Konsumentprisindex
1990/91:Fi411 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m,s,fp,c,v,mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om exkludering av tobakspriser i prisindex.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So236.
1990/91:Fi412 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tobak inte skall vara inkluderad i prisindex för att inte prishöjningar skall vara inflationsdrivande.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So238.
1990/91:Fi418 av Martin Olsson och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett från tobakspriserna rensat konsumentprisindex.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So473.
Statistik över kooperativ verksamhet
1990/91:Fi419 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kooperativ statistik.
Företagens uppgiftslämnande
1990/91:Fi510 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m,c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en precisering i lagar och förordningar av de uppgifter myndigheter har rätt att samla in.
1990/91:Fi605 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byråkrati och krångel.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N291.
1990/91:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående myndigheters krav på uppgiftslämnande från företag.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N254.
Statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna
1990/91:Fi402 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att SCBs undersökningar av väljarsympatierna skall fortsätta,
2. att riksdagen anvisar 3 milj.kr. för genomförandet av väljarundersökningar under nästkommande budgetår.
1990/91:Fi403 av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatta väljarundersökningar i SCBs regi.
1990/91:Fi410 av Olle Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till statistiska centralbyrån för partisympatiundersökningar.
1990/91:Fi413 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen vid anvisning av medel till SCB (bil. 15 anslag C 2) avvisar förslaget om nedläggning av partisympatiundersökningarna.
1990/91:Fi416 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen under anslaget C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1991/92 anslår 421 442 000 kr.
1990/91:Fi425 av Bo Hammar och Lars-Ove Hagberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SCBs partisympatiundersökningar.
Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro
1990/91:Fi407 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från Stockholm till Örebro.
1990/91:Fi420 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om förutsättningarna för att flytta hela statistiska centralbyrån till Örebro.
Folk- och bostadsräkningar
1990/91:Fi401 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att folk- och bostadsräkningar inte skall genomföras oftare än vart tionde år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hänsynen till den enskildes integritet vid folk- och bostadsräkningar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:K216.
Utskottet
Inriktningen av statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet
Den treårsram och allmänna inriktning av SCBs verksamhet för budgetåren 1990/91--1992/93 som presenterades i budgetpropositionen 1990 (bil. 15 s. 34 f.) ligger till grund för anslagsberäkningarna för budgetåret 1991/92. I de fall förslag till utökningar förekommer har också en finansieringslösning presenterats.
I föregående års budgetproposition aviserades en översyn av den beslutsmodell som tillämpas för statistiken. En särskild utredare har tillsatts (dir. 1990:68) för att ge statistikens användare ett större inflytande över statistikens inriktning och innehåll, göra styrning och finansiering mer effektiv och klargöra förutsättningarna för den statliga statistikproduktionen. Utredaren skall ha avslutat sitt arbete senast den 30 april 1992. Utredningens förslag bör komma att innebära minskade kostnader för den statliga statistiken.
En försöksverksamhet med förändrad finansieringsmodell för investeringar i viss ADB- och kommunikationsutrustning initierades budgetåret 1990/91. SCB ingår i den pågående försöksverksamheten. För investeringar i ADB-utrustning beräknas SCB för budgetåret 1991/92 ta upp ett lån i riksgäldskontoret på 7200000kr.
För inredning och utrustning m.m. av till- och ombyggnaden av SCBs hus i Örebro har regeringen fastställt en planeringsram om 46000000kr. För budgetåret 1991/92 har beräknats 35280000kr. på anslaget.
I propositionen föreslås att SCB för nästa budgetår anvisas ett ramanslag under C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser på 431442000kr. Detta motsvarar den i föregående års budgetproposition lagda planen för andra året i den treåriga budgetramen efter prisomräkning och efter de tillägg och neddragningar som föreslagits i budgetpropositionen. Utöver anslagen till SCB och hithörande motion behandlas i det följande 18 motioner i vilka framläggs förslag till utvidgningar eller förbättringar av nuvarande statistikproduktion. Vidare behandlas tre motioner där åtgärder föreslås för att begränsa uppgiftslämnandet och två motioner om utlokalisering av SCBs hela verksamhet till Örebro.
Utskottet tolkar de krav på en utvidgning av statistikproduktionen som förs fram i här aktuella motioner så, att motionärerna vill att den begärda statistiken skall finansieras över SCBs anslag C2. Allmänt kan sägas att det med några få undantag inte föreligger några svårlösbara statistiska eller tekniska hinder att ta fram den i motionerna efterfrågade statistiken. Det bör därför nämnas att möjligheter finns för organisationer eller företag att om så önskas från SCB mot ersättning beställa dessa uppgifter.
Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp
I motionerna Fi211 yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c), Fi214 av Ulla Pettersson m.fl. (s) och Fi408 av Inger Schörling m.fl. (mp) krävs att ett nytt beräkningssätt för värdet av vår samlade produktion, bruttonationalprodukten (BNP), införs. I motion Fi214 anförs att materiell tillväxt inte får vara det enda eftersträvansvärda målet. En kvalitativ dimension måste tillföras BNP. En "grön" BNP, sägs det i motion Fi211, måste vara utgångspunkten för att mäta en uthållig utveckling. En "grön" BNP-definition måste uppfylla följande kriterier.
Begreppet skall vara absolut. Det skall syfta till uthållig samhällsutveckling. Det skall vara enhetligt och innehålla så få undantag som möjligt.
I motion Fi211 föreslås att miljöräkenskapsutredningen (dir. 1990:31) ges tilläggsdirektiv av denna innebörd.
Enligt utskottets mening är det svårt att få en klar bild av vilka specifika krav motionärerna ställer på ett nytt BNP-begrepp. Utskottet gör den tolkningen att de frågor rörande ett utvidgat BNP-begrepp som tas upp i här aktuella motioner kommer att behandlas av miljöräkenskapsutredningen. Utredningen kommer senare i vår att redovisa resultatet av sitt arbete.
Utskottet vill emellertid betona att utredningens uppgift att ange riktlinjerna för ett nytt system för naturresurs- och miljöräkenskaper inte innebär att de hittillsvarande nationalräkenskaperna skall ersättas av ett nytt system. En sådan omläggning av de nuvarande nationalräkenskaperna är nämligen inte förenlig med FNs rekommendationer för System of National Accounts (SNA). Det skulle dessutom göra det omöjligt att utnyttja räkenskaperna inom ett flertal av de nuvarande användningsområdena. Miljöräkenskaperna kommer i stället att utföras som kompletterande beräkningar eller satelliträkenskaper (satellite accounts). För att möjliggöra jämförelser och samkörning med uppgifter ur nationalräkenskaperna är det av stor vikt att satelliträkenskaperna så långt möjligt tillämpar samma definitioner, näringsgrensindelning och konton som SNA.
Med det anförda avstyrks motionerna Fi211 yrkande 1, Fi214 och Fi408.
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
I motionerna Fi426 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) och Fi427 av Gunilla André och Karin Starrin (båda c) anförs att det är hög tid att mäta och värdera det obetalda arbetet. Kvinnornas bidrag till välfärden måste synliggöras. I motion Fi427 understryks vikten av att tidsanvändningsstudier görs för att få ett bra underlag att mäta det obetalda arbetet.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att det obetalda arbetet, som i stor utsträckning utförs av kvinnor, måste göras synligt. Tidsanvändningsstudier, som nu genomförs av SCB, är ett nödvändigt underlag för att bl.a. analysera fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män och för att studera den ekonomiska betydelsen av arbetet i hemmet. Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet blir det också möjligt att studera förskjutningar mellan den formella och informella ekonomin. I motsats till vad som framhålls i motionerna anser emellertid utskottet att den primära användningen av tidsanvändningsstudier är att analysera här angivna frågeställningar. En utvidgad redovisning i enlighet med vad som förordas i motionerna blir på grund av svårigheterna att värdera det obetalda arbetet i kronor mycket svårtolkad.
Som utskottet ser det innebär SCBs pågående arbete med tidsanvändningsstudier att yrkandena i motionerna Fi426 och Fi427 i stort är tillgodosedda. Motionerna avstyrks sålunda.
Alternativa långtidsutredningar
I motion Fi218 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) föreslås att resurser skall avsättas i kommande långtidsutredningar för att utarbeta ett eller flera alternativa scenarier där radikala miljömål sätts i första rummet även om detta skulle medföra en lägre ekonomisk tillväxt i traditionell mening. Dessa alternativ skall vara konsistenta och liksom långtidsutredningens traditionella scenarier belysa konsekvenserna på de flesta viktigare områden av betydelse för samhällsekonomin. Vid utarbetandet av alternativen bör berörda myndigheter bidra på samma sätt som hittills. Dessutom bör oberoende forskare, även "alternativforskare", anlitas för arbetet. Innan nästa långtidsbudgetarbete påbörjas bör ett brett rådslag med bl.a. de politiska partierna ske för att lägga fast förutsättningarna samt för att ange riktlinjer för vilka alternativscenarier som bör tas fram.
Som ett försök att belysa hur ett alternativ skulle kunna se ut presenteras i en bilaga till motionen en skiss till ett alternativt utvecklingsscenario till Långtidsutredning 90 (LU90).
Detta scenario innebär bl.a.:
Den ekonomiska tillväxten antas uppgå till 0,5 % per år.
Energiförbrukningen antas minska under 1990-talet med ca 2 % per år. Detta medger avveckling av kärnkraften och påbörjande av koldioxidreduktion.
Arbetstiden förutsätts minska till 35 timmars arbetsvecka år 2000.
Av de beräkningar som redovisas i den nämnda bilagan framgår att genom neddragningen i energiförbrukningen kan kärnkraften vara avvecklad år 2000 samtidigt som en viss minskning kan ske av koldioxidutsläppen. I redovisningen av detta utvecklingsscenario ges också en belysning av de problem som uppkommer i ekonomin om den långsiktiga tillväxten inte tillåts att överstiga 0,5 %. Bl.a. framhålls att en omstrukturering av de offentliga välfärdssystemen blir nödvändig eftersom skatteinkomsterna inte räcker till för att finansiera en fortsatt tillväxt i dessa system. Den privata varukonsumtionen kan inte heller tillåtas fortsätta att öka med ca 2 % om året, vilket innebär att några reallöneökningar inte är möjliga. Som motionärerna ser det är emellertid inte detta någon nackdel, eftersom en sådan konsumtionsökning innebär en oacceptabel resursförbrukning och miljöförslitning. I bilagan förutsätts även att handelsbalansen fortsätter att utvecklas positivt. Det behövs, sägs det i motionen, bl.a. för att under 1990-talet minska Sveriges skuld till utlandet, klara åtaganden inom u-hjälp och miljöhjälp till andra länder. Som framhålls i bilagan till motionen har problemen med utrikeshandeln inte närmare studerats men antagandet har gjorts att såväl import som export ligger på en klart lägre nivå i detta alternativ jämfört med LU90.
Utskottet är av samma mening som motionärerna att det är viktigt att alternativa utvecklingsscenarier redovisas i långtidsutredningarna. När det gäller vilken effekt olika antaganden om mål för miljöpolitiken får på tillväxten i ekonomin så har detta också redovisats i LU90.
Inom ramen för långtidsutredningens arbete har en studie genomförts (Tillväxt och miljö -- en studie av målkonflikter, bilaga 9 till LU90) som belyser de målkonflikter som kan uppkomma mellan ekonomisk tillväxt och strävandena att uppnå en god miljö. Syftet med denna studie var att undersöka om det föreligger en målkonflikt i den långsiktiga ekonomiska politiken i Sverige, dvs. om en viss uppsättning miljöpolitiska mål är förenlig med en BNP-tillväxt på minst 2 % per år. Därvid har förutsatts att de omvärldsförutsättningar som gäller för LU90 i övrigt också är giltiga för detta alternativ. De uppställda miljöpolitiska målen är också i stora drag desamma som anges i motion Fi218. De i utredningen redovisade resultaten tyder på att det inte går att uppnå en tillväxt i BNP på 2 % om de angivna miljöpolitiska målen skall uppfyllas. Även om osäkerheten om den exakta tillväxten i BNP och utvecklingen på sektornivå är stor, är detta, enligt utredaren, en mycket säker slutsats. En allmän värdering av vilka anpassningskostnader som kan uppstå och de ekonomisk-politiska reaktionerna på dessa bidrar till att förstärka denna slutsats.
De slutsatser som kan dras av den studie som redovisas i LU90s bilaga 9 i vad avser konflikten mellan ekonomisk tillväxt och de uppställda miljömålen strider inte mot de slutsatser som redovisas i motion Fi218.
I motion Fi218 föreslås vidare att de politiska partierna inför nästa långtidsutredning bör medverka vid fastställandet av de alternativscenarier som skall studeras i nästa långtidsutredning.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att långtidsutredningarna är en tjänstemannaprodukt som utarbetas inom regeringskansliet. Dessa utredningar är ett viktigt underlag för regeringens ekonomiska politik. Regeringen redovisar sitt ställningstagande i en särskild proposition till riksdagen. Utskottet finner det mot denna bakgrund naturligt att det är regeringen som skall ange de ämnesområden som skall belysas i en långtidsutredning. Utskottet anser sålunda inte att långtidsutredningarnas status bör ändras.
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi218.
Förbättrad miljöstatistik
I motion Fi211 yrkande 2 av Olof Johansson m.fl. (c) konstateras att när det gäller utsläpp via de produkter som produceras i vårt samhälle är kontrollen, mätningarna och statistiken näst intill obefintliga. Ett annat problem med dagens miljöstatistik är enligt motionärerna att merparten av alla data har brutits ur sitt sammanhang. Denna fragmentering av verkligheten innebär att beslutsunderlaget är spritt på ett flertal statliga verk och institutioner. Motionärerna anser mot denna bakgrund att riksdagen hos regeringen måste begära förslag till en förbättrad miljöstatistik, som åskådliggör omfattningen av utsläppen via produkterna och miljösituationen i sin helhet.
Utskottet vill med anledning av motion Fi211 anföra följande. Motionärerna tar upp viktiga aspekter på dagens miljöstatistik. Kemikaliestatistiken är i dag klart otillräcklig. Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB har därför påbörjat ett samarbete innebärande en utveckling av statistiken över kemikalier som återfinns i olika produkter. Delvis kan KemIs produktregister därvid nyttjas, men man behöver också komplettera med andra datainsamlingar. I år görs försök med insamling av uppgifter rörande ett antal hälso- och miljöfarliga kemikalier med hjälp av SCBs industristatistik, vilket är ett uppdrag till SCB från kemikalieinspektionen. SCB och KemI diskuterar också möjligheten att göra en särskild studie om användningen av kemikalier i textilindustrin.
Det kan tilläggas att den tidigare nämnda miljöräkenskapsutredningen undersöker möjligheterna av att utveckla s.k. produktflödesanalyser över vissa riskkemikalier. Dessa produktanalyser kan liknas vid nationalräkenskapernas input-output-tabeller.
Arbetet med att ta fram statistik av den omfattning som motionärerna efterfrågar är emellertid resurskrävande. En del av de medel som föreslås för kemikalieinspektionen under punkten Särskilda undersökningar i prop. 1990/91:90 En god livsmiljö (s.493) kommer att kunna utnyttjas för en förbättring av miljöstatistiken.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi211 yrkande 2.
Fördelningspolitiska studier
I motion Fi422 av Torgny Larsson m.fl. (s) anförs att det föreligger ett stort behov av statistik, forskning och studier om fördelningspolitiska frågor som underlag för den fördelningspolitiska debatten. Motionärerna är oroade av att SCB på grund av resursbrist under senare tid haft svårt att redovisa och publicera angelägen statistik inom detta område.
Som nämns i motionen publicerar SCB regelbundet undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Vidare kan nämnas att en utvärdering av skatteomläggningens fördelningseffekter pågår. I februari innevarande år har Ekonomiska Rådet i sin årsbok (Välfärd och välfärdsmätning) inom det ämnesområde som motionen behandlar presenterat olika uppsatser. Bland övriga forskningsinstitutioner som arbetar inom de områden som motionärerna åsyftar kan nämnas Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Som utskottet ser det är det i dagsläget inte motiverat att anslå ytterligare medel till de ändamål som nämns i motionen. Utskottet avstyrker därför motion Fi422.
Konsumentprisindex
I tre motioner tar man upp frågan om konsumentprisindex (KPI) konstruktion. I motionerna Fi411 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m,s,fp,c,v,mp), Fi412 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) och Fi418 av Martin Olsson och Kersti Johansson (båda c) föreslås ett särskilt KPI som rensats från tobaksprisernas utveckling. I motion Fi418 framhålls att ett rensat index kan publiceras jämsides med KPI.
Finansutskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988, våren 1989 och våren 1990, behandlat motioner med liknande innehåll som i här berörda motioner.
Utskottet vill kraftigt understryka att sammansättningen av KPI måste styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar och av vad SCBs nationalräkenskaper definierar som konsumtion. Sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexen omprövas löpande av nämnden för konsumentprisindex. Det ovillkorliga kravet att kunna göra jämförelser av prisutvecklingen mellan olika länder innebär att nämnden i sitt översynsarbete måste följa den internationella överenskommelse som ger en övergripande definition av KPI (ILO-Recommendation No.170).
Utskottet avstyrker med det anförda här aktuella motioner.
Statistik över kooperativ verksamhet
I motion Fi419 av Nils T Svensson m.fl. (s) anförs att behovet av en väl utvecklad kooperativ statistik har understrukits genom de senaste årens kooperativa lösningar inom en rad olika samhällsområden. Enligt motionärerna föreligger det ett behov av en systematiskt uppbyggd faktasammanställning över kooperativ verksamhet. I motionen framhålls att EG-kommissionen under år 1990 har publicerat rapporter som berör utvecklingen av de s.k. social-ekonomiska företagsformerna. I samband därmed har man också aktualiserat frågan om kooperativ statistik.
Utskottet behandlade våren 1990 en motion med delvis motsvarande innehåll. Utskottet konstaterade därvid att SCB t.o.m. år 1967 redovisade omsättningsstatistik för detaljhandeln fördelad på bl.a. konsumentkooperativ handel. Därefter redovisas omsättningsstatistiken enligt en ny internationellt anpassad branschkod. I den årliga företagsstatistiken redovisas i ett särskilt appendix företag med minst 50 anställda efter ägarkategori, bl.a. konsumentkooperativa företag och producentkooperativa företag fördelade branschvis. Fram t.o.m. år 1967 redovisades vidare viss statistik rörande kooperationen i en särskild publikation som finansierades bl.a. av Kooperativa förbundet. Publikationen lades ned när förbundet upphörde med sitt stöd.
De krav på en kooperativ statistik som ställs i motionen innebär bl.a. att näringslivet skall kunna beskrivas och uppdelas efter ägarkategori. För närvarande kan detta ske för företag med minst 20 anställda. Denna storleksavgränsning medför emellertid att nya intressanta kooperativa aktiviteter som nämns i motionen -- t.ex. föräldrakooperativa daghem och löntagarägda företag -- inte kan belysas. För att avhjälpa denna brist behöver dels nya register byggas upp, dels statistikinsamling genomföras för aktuella kategorier av företag. Kostnaden för att i statistiken kunna redovisa företag med mindre än 20 anställda enligt vad som ovan anförts kan beräknas till ca 0,2milj.kr. per år.
Kostnaderna för att årligen redovisa kooperativ statistik i alla de avseenden som efterfrågas i motionen är betydande. Med en grov uppskattning skulle exempelvis kostnaderna för ett återupptagande av den kooperativa statistiken som redovisades fram till år 1968 uppgå till drygt 1milj.kr.
I EG-kommissionen pågår ett arbete rörande rättsregler för bl.a. kooperativt företagande. Som framhålls i motionen kan detta innebära att rekommendation senare kommer att ställas på att redovisa en statistik över kooperativa företagsformer.
Med det anförda avstyrks motion Fi419.
Företagens uppgiftslämnande
I motion Fi704, yrkande 1, av Carl Bildt m.fl. (m) krävs att företagens uppgiftslämnande begränsas. I detta sammanhang uppmärksammas särskilt småföretagens problem.
I motion Fi510 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m,c) framhålls att den bästa möjligheten att skydda företagen mot en ökad myndighetsiver att samla in uppgifter är att det i en lag eller i en förordning som ger myndigheter rätt att samla in uppgifter specificeras vilka uppgifter som får resp. inte får hämtas in.
I motion Fi605, yrkande 2, av Bengt Westerberg m.fl. (fp) sägs allmänt att allt byråkratiskt krångel är särskilt besvärande för de små företagen som inte är stora nog att hålla sig med särskilda kamerala avdelningar.
Utskottet behandlade våren 1990 motioner med likartat innehåll (1989/90:FiU22). Utskottet konstaterade då att det måste vara en självklar utgångspunkt för myndigheternas uppgiftsinhämtning att undvika att onödiga uppgifter samlas in. Vidare erinrades om att regeringen har utfärdat en förordning om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner (SFS1982:688). Enligt denna skall de uppgifter som skall lämnas vara utvalda och definierade, så att uppgiftslämnandet begränsas till den information som behövs med hänsyn till ändamålet, och uppgiftslämnandet underlättas så långt möjligt. Myndigheten har också skyldighet att samråda med organisation eller annan, som kan anses företräda uppgiftslämnarna. I detta sammanhang kan även nämnas att det i SCBs delprogram Civildepartementet ingår att kontinuerligt se över företagens uppgiftslämnande. En huvudpunkt i detta program är att utnyttja samordnade och s.k. negativa urval för att minimera företagens uppgiftslämnande.
Civilministern tillkallade i februari 1988 en särskild utredare med uppgift att från formella utgångspunkter se över föreskrifterna på det statliga statistikområdet och utarbeta förslag till ett förenklat regelsystem för produktionen av statistik. Utredaren redovisade sina resultat våren 1990 (Förenklad statistikreglering, SOU 1990:43). I utredningen föreslås bl.a. att de uppgifter som myndigheterna har rätt att samla in bör regleras i lag.
Dessa frågor bereds för närvarande i civildepartementet. I avvaktan på regeringens ställningstagande avstyrks här aktuella motioner.
Statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna
Propositionens förslag till medelstilldelning till SCBs förvaltningsanslag innebär vissa omfördelningar mellan SCBs olika delprogram. Inom ramen för SCBs delprogram 12 har lönestatistiken förstärkts med 1,2 milj.kr. för att möjliggöra intentionerna i lönekommitténs förslag. Vidare föreslås en nedläggning av SCBs partisympatiundersökningar fr.o.m. 1992.
I motion Fi416 av Lars Tobisson m.fl. (m) föreslås för budgetåret 1991/92 en minskning av förvaltningsanslaget med 10 milj.kr. Motionärerna menar att eftersom en särskild utredare har tillsatts för att ge statistikens användare ett större inflytande över statistikens inriktning och innehåll, för att göra styrning och finansiering mer effektiv och klargöra förutsättningarna för den statliga statistikproduktionen, borde möjligheter till besparingar finnas redan nu. Även om budgetåret 1991/92 är andra året i en treårsperiod, bör en besparing göras på statistiska centralbyråns anslag. Den kan enligt motionärerna finansieras genom en allmän effektivisering av statistikproduktionen och en ytterligare ökning av uppdragsverksamheten, vars volym redan har ökat i jämförelse med treårsplanen.
Utskottet vill med anledning av motion Fi416 anföra följande.
I motionen föreslås en kraftig neddragning av SCBs anslag. Som utskottet ser det skulle det innebära stora svårigheter att ersätta ett bortfall på 10 milj.kr. genom effektivisering av verksamheten och/eller en ökning av uppdragsverksamheten. Inom ramen för det löpande treårsanslaget har SCB uppfyllt det rationaliseringskrav som statsmakten ställt på verksamheten. SCB har två separata program -- ett för anslagsverksamhet och ett för uppdragsverksamhet. Ett eventuellt överskott på uppdragsverksamheten kan och får inte användas för att finansiera underskott i anslagsverksamheten. Den betydande neddragning av anslaget som föreslås i motionen kommer ovillkorligen att innebära en minskning av den planerade statistikproduktionen inom ett eller flera av delprogrammen.
Utskottet är för sin del inte berett att under andra året i ramanslagets treårsperiod förorda minskningar och förändringar i statistikproduktionen. I motionen hänvisas till att föredraganden i propositionen förutser att den pågående utredningen om SCBs beslutsmodell bör få till resultat att kostnaderna för den statliga statistiken minskar. De kostnadsfördelar som enligt föredraganden kan uppnås genom en förändrad beslutsmodell är att övriga myndigheter får en tydligare beställarroll och ett ökat finansieringsansvar, vilket bör ge ökade incitament att minska kostnaderna för statistiken. Det är således inte i första hand rationaliseringar inom SCB som en förändrad beslutsmodell skulle ge upphov till.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi416.
I propositionen föreslås att SCBs partisympatiundersökningar läggs ned. I motionerna Fi402 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (c), Fi403 av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson (s), Fi410 av Olle Svensson (s), Fi413 av Daniel Tarschys (fp) och Fi425 av Bo Hammar och Lars-Ove Hagberg (v) föreslås att SCBs undersökningar av väljarsympatierna skall fortsätta. I motionerna anförs att SCBs partisympatiundersökningar är av mycket hög kvalitet och står i en klass för sig bland opinionsmätningarna. Undersökningarna bygger på ett betydligt större urval än andra opinionsmätningar. Detta ger resultaten en större säkerhet genom mindre felmarginaler. Det ökar också analysmöjligheterna. SCB står sålunda för den enda offentligt redovisade partisympatiundersökningen som medger analyser av utvecklingen i ett stort antal olika delgrupper, bl.a. olika delar av landet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att SCBs väljarundersökningar är värdefulla och av mycket hög kvalitet och att de därför bör fortsätta. Undersökningarna bygger på öppet redovisade metoder. Som nämns i motionerna innebär det stora urvalet att undersökningsresultaten till skillnad från de kommersiella institutens undersökningar kan brytas ner på regioner och olika väljargrupper. Eftersom den s.k. panelmetoden används -- en stor del av de intervjuade personerna är desamma från undersökning till undersökning -- ges unika möjligheter att även studera förändringarna över tiden. Kostnaderna för att fullfölja partisympatiundersökningarna under budgetåret 1991/92 med en enkät i maj 1992 har beräknats till 1 milj.kr. Den totala kostnaden för tre undersökningar per år uppgår till ca 3 milj.kr.
Som framgått av vad utskottet här framfört anser utskottet det angeläget att dessa undersökningar genomförs. SCB bör därför ånyo pröva möjligheterna att uppdragsfinansiera denna statistik. Om detta visar sig vara en icke framkomlig väg bör SCB återkomma till regeringen och begära erforderliga medel för att genomföra dessa undersökningar.
Utskottet har i övrigt inget att erinra mot de i propositionen angivna medlen till de olika delprogrammen. Utskottet tillstyrker de begärda medlen till SCBs anslag C2 rörande statistik, register och prognoser.
Vad utskottet anfört om partisympatiundersökningarna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet har inget att erinra mot anslaget för SCBs uppdragsverksamhet eller att SCBs rörliga kredit tas upp till oförändrat belopp om 15milj.kr.
Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro
Huvuddelen av SCBs verksamhet är lokaliserad till Stockholm och Örebro. Ca 55% av antalet anställda finns i Örebro medan 45% har Stockholm som arbetsplats. SCB har därutöver ett fåtal anställda vid regionkontoren i Luleå, Göteborg och Malmö.
I två motioner, Fi407 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) och Fi420 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (fp), föreslås att verksamheten i Stockholm flyttar till SCB i Örebro. Motiveringarna i motionerna är sysselsättningspolitiska.
Arbetsmarknadsutskottet har vid ett par tillfällen behandlat motioner med här angiven innebörd. I det av riksdagen godkända betänkandet 1989/90:AU13 om regionalpolitik för 90-talet framhöll arbetsmarknadsutskottet att omlokalisering, men kanske framför allt decentralisering, är viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional utveckling. En sådan åtgärd kan också vara ett led i den förnyelseprocess som pågår inom den offentliga sektorn. Men arbetsmarknadsutskottet underströk samtidigt att en myndighet även efter en omlokalisering måste kunna fullgöra sina arbetsuppgifter effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska aspekterna beakta sådana förutsättningar som att behålla eller rekrytera kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra myndigheter m.m. Arbetsmarknadsutskottet avstyrkte våren 1990 den då aktuella motionen med motiveringen att omlokalisering av en myndighets verksamhet måste grundas på noggranna överväganden av den art som här beskrivits och inte endast på sysselsättningspolitiska skäl.
Finansutskottet delar den uppfattning som arbetsmarknadsutskottet framförde i denna fråga. Finansutskottet har också erfarit att den nuvarande uppdelningen av SCBs verksamhet på flera orter medför komplikationer i vissa avseenden men också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att SCB därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCBs Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med användare och kunder i Stockholmsregionen. Utskottet utgår från att frågan om utlokalisering av statlig verksamhet kontinuerligt prövas och att något särskilt uttalande i frågan därför inte är erforderligt.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motionerna Fi407 och Fi420.
Folk- och bostadsräkningar (FoB)
I motsats till de i detta betänkande tidigare behandlade statistikområdena, som är knutna till olika delprogram inom SCB, finansieras folk- och bostadsräkningarna över ett särskilt anslag. I proposition 1988/89:91 anges den beräknade kostnaden i 1988 års prisnivå för FoB 90 till 180 milj.kr. fördelat på budgetåren 1989/90--1992/93. För budgetåret 1991/92 föreslår regeringen ett reservationsanslag på knappt 17 milj.kr.
I en kommittémotion Fi401 (m) föreslås att framtida folk- och bostadsräkningar endast skall genomföras vart tionde år. I motionen understryks att särskild hänsyn därvid måste tas till den enskildes integritet.
Regeringen tillsatte hösten 1989 en parlamentariskt sammansatt statistikkommission för FoB 90 (dir. 1989:57). Kommissionen skall bl.a. utreda förutsättningarna för att i framtiden övergå till tioårsintervall mellan räkningarna. Även integritetsfrågorna skall behandlas av kommissionen. I avvaktan på kommissionens förslag avstyrker utskottet motion Fi401.
Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1991/92 för folk- och bostadsräkningar biträds av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi211 yrkande 1, 1990/91:Fi214 samt 1990/91:Fi408,
res. 1 (c,v,mp)
2. beträffande det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi426 och 1990/91:Fi427,
res.2(c,v, mp)
3. beträffande alternativa långtidsutredningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi218,
res.3(mp)
4. beträffande förbättrad miljöstatistik att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi211 yrkande 2,
res.4(c,v,mp) res.5(m,fp) -motiv.
5. beträffande fördelningspolitiska studier att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi422,
res.6(v,mp) 6. beträffande konsumentprisindex att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi411, 1990/91:Fi412 och 1990/91:Fi418,
7. beträffande statistik över kooperativ verksamhet att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi419,
res.7(v,mp)
8. beträffande företagens uppgiftslämnande att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi510, 1990/91:Fi605 yrkande 2 och 1990/91:Fi704 yrkande 1,
res.8(m,fp,c,mp)
9. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 15 punkt C 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Fi402, 1990/91:Fi403, 1990/91:Fi410, 1990/91:Fi413, 1990/91:Fi425 samt med avslag på motion 1990/91:Fi416 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 431 442 000 kr. och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatta partisympatiundersökningar i SCBs regi,
res.9(m,fp)
res.10(v,mp)-villk.7
10. beträffande statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 15 punkt C 3 till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,
11. beträffande omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi407 och 1990/91:Fi420,
res.11(v)
12. beträffande folk- och bostadsräkningar (FoB) att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 15 punkt C 15 till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16 874 000 kr.,
13. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi401.
res.12(m,fp,mp)
Stockholm den 21 mars 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m), Maria Hed (s) och Maggi Mikaelsson (v).
Reservationer
1. Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp (mom. 1)
Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 7 slutar med "och Fi408" bort ha följande lydelse: Utskottet vill med anledning av motionerna Fi211 yrkande 1, Fi214 och Fi408 anföra följande.
Internationellt har arbetet med att sammanföra miljö och ekonomi främst utgått från kostnader för miljöpåverkan. Det har gjorts många försök att sätta pris på miljöskadorna: Hur mycket kostar försurningen av ett ton svavel? Indirekt har man försökt mäta det genom att sätta pris på råvaror som genererar utsläpp genom miljöavgifter och skatter. Andra alternativ har varit att fösöka sätta pris på naturvärden och naturupplevelser i form av förväntade intäkter, t.ex. turistintäkter. Svagheten med dessa beräkningar är att de utgår från skador som redan uppstått och att bedömningarna av kostnaderna är svåra att göra. På sådana grunder är det svårt att skapa ett användbart och trovärdigt grönt BNP-begrepp. Det visar de internationella erfarenheterna.
Enligt utskottets mening skall en grön BNP vara ett komplement till det BNP-mått som nu används. Avsikten är inte att omedelbart ersätta det system som i dag är en förutsättning för att göra internationella jämförelser.
En grön BNP skall ge underlag för att mäta en hållbar utveckling där resurshushållning och kretsloppstänkande är viktiga delar. En möjlighet att tydliggöra detta skulle vara att basera räkenskaperna på det kvantitativa materialflödet i samhället. Ett linjärt, resursslösande flöde minskar kraftigt en grön BNP, medan ett samhälle baserat på resurshushållning och återbruk ger en högre BNP. Ett sådant BNP-mått skulle kunna åstadkommas genom att BNP per capita divideras med icke organisk avfallsproduktion per capita.
Vad utskottet här anfört om en grön BNP bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi211 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Fi214 och 1990/91:Fi408 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna (mom. 2)
Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Utskottet är av samma uppfattning som motionärerna att det nu är hög tid att mäta och värdera det obetalda arbetet. Det obetalda arbetet måste prissättas. Detta är angeläget bl.a. från den synpunkten att vi måste kunna se hela sanningen om kvinnors bidrag till den totala ekonomin. Har vi en uppfattning om omfattningen av det obetalda arbetet och värdet av detta, får vi också ett "satellit"-mått till BNP, dvs. ett mått på det obetalda arbetet som i sin konstruktion tillåter en jämförelse med BNP-måttet.
Mot denna bakgrund är det av stor vikt att SCBs pågående tidsanvändningsstudie ges tillräckliga resurser så att underlagsmaterialet för vidarebearbetning håller hög kvalitet. När tidsanvändningsstudien är klar bör ett arbete med att sätta värde på det obetalda arbetet omedelbart börja. I detta arbete bör forskare och politiker ingå. Det är önskvärt att också få till stånd en bred allmän debatt kring dessa frågor.
Efter att detta arbete är avslutat kan värdet av det obetalda arbetet tas med i nationalräkenskaperna. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att det obetalda arbetet redovisas återkommande.
Med det anförda tillstyrker utskottet här aktuella motioner.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi426 och 1990/91:Fi427 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Alternativa långtidsutredningar (mom. 3)
Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet är" och på s. 9 slutar med "motion Fi218" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion Fi218 anföra följande. Den rapport som bilagts motionen är att betrakta som en skiss till en långtidsutredning som visar på en möjlighet att utforma alternativa scenarier till de nuvarande långtidsutredningarna. Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförs i motionen att resurser avsätts i kommande långtidsutredningar för utarbetande av ett eller flera alternativa scenarier, där radikala miljömål sätts i första rummet även om detta skulle medföra en lägre ekonomisk tillväxt i traditionell mening.
De alternativa scenarierna skall vara konsistenta och liksom långtidsutredningens traditionella scenarier belysa konsekvenserna på de flesta viktigare områden av betydelse för samhällsekonomin.
Vid utarbetandet av scenarierna bör berörda myndigheter bidra med sina delar på samma sätt som för närvarande. Samtidigt bör oberoende forskare, även "alternativforskare", anlitas för att ge sitt bidrag till utredningen.
Innan nästa långtidsbudgetarbete påbörjas bör ett brett rådslag med bl.a. de politiska partierna ske för att lägga fast förutsättningarna bl.a. om riktlinjer för vilka alternativscenarier som bör tas fram.
Vad utskottet här anfört om planeringen av och innehållet i kommande långtidsutredningar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande alternativa långtidsutredningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi218 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om uppläggningen av kommande långtidsutredningar,
4. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4)
Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion Fi211 anföra följande:
Dagens miljöstatistik är baserad på utsläpp från punktkällor. Framför allt är det svavel, fosfor, kväve, tungmetaller, syreförbrukande ämnen som mäts. Det innebär att beslutsfattare har ett ofullständigt underlag. De stora utsläppen sker nämligen genom utspridning via produkterna. I Stenungsund tillverkas tensiden nonylfenolextolat. Ämnet är svårnedbrytbart och leder till skador på bl.a. fisk. I det aktuella företaget får man släppa ut max 500 kg/år samtidigt som företaget säljer 10000 ton som sprids genom produkterna.
När det gäller utsläpp via produkterna är kontrollen, mätningarna och statistiken näst intill obefintlig. Ett annat problem med dagens miljöstatistik är att de flesta siffror har brutits ur sitt sammanhang. Denna fragmentering av verkligheten innebär att beslutsunderlaget är spritt på ett flertal statliga verk och institutioner.
Utskottet anser mot bakgrund av ovanstående att riksdagen hos regeringen måste begära förslag till en förbättrad miljöstatistik, som åskådliggör omfattningen av utsläppen via produkterna och miljösituationen i dess helhet. Yrkande 2 i motion Fi211 tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande förbättrad miljöstatistik att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi211 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4, motiveringen)
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Arbetet med" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Den omfattning som denna statistik kan komma att få bör avgöras av kemikalieinspektionen. Finansieringen av statistiken bör ske över KemIs anslag genom att ett uppdrag läggs på SCB.
Enligt utskottets mening är yrkande 2 i motion Fi211 tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
6. Fördelningspolitiska studier (mom. 5)
Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Som nämns" och slutar med "motion Fi422" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att redovisningen av SCBs fördelningsstatistik bör återupptas i samma omfattning som tidigare. Därvid bör även övervägas att genomföra ny låginkomstutredning.
Denna i jämförelse med budgetpropositionens förslag utvidgning av statistikproduktionen kan finansieras genom att EGs krav på köpkraftsundersökningar med tre års intervall inte aktualiseras. Därigenom frigörs 800000 kr. för fördelningspolitiska studier.
Vad utskottet här anfört om fördelningspolitiska studier bör med anledning av motion Fi422 ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande fördelningspolitiska studier att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi422 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 7)
Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "I EG-kommissionen" och slutar med "motion Fi419" bort ha följande lydelse:
Som utskottet ser det är det angeläget att redovisa de kooperativa verksamheterna i den officiella statistiken på det sätt som angetts. Arbetet med att ta fram denna statistik bör inledas under budgetåret 1991/92, vilket innebär att delprogram 11 Industridepartementet bör tilldelas erforderliga medel. Utskottet återkommer till detta i anslutning till SCBs förvaltningsanslag.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi419 angående återinförande av kooperativ statistik bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande statistik över kooperativ verksamhet att utskottet med anledning av motion 1990/91:Fi419 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Företagens uppgiftslämnande (mom. 8)
Anne Wibble (fp), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Ing-Britt Nygren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "aktuella motioner" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att onödigt uppgiftsinsamlande måste undvikas. Detta gäller i synnerhet från de små företagen men också de enskilda medborgarnas uppgiftslämnande. Myndigheterna bör därför bl.a. mer noggrant pröva frekvensen av olika undersökningar. I många fall behöver uppgifter inte samlas in varje månad eller varje år, utan det kan ske med längre intervall. Dessutom måste myndigheterna mer kritiskt än för närvarande i varje enskilt fall pröva om de uppgifter som inhämtas verkligen behövs. Vidare måste myndigheternas arbete i större utsträckning präglas av servicekänsla och en positiv attityd mot företagen.
I likhet med vad som framhålls i motion Fi510 anser utskottet att möjligheterna att i lag ange de uppgifter som myndigheter har rätt att samla in bör prövas. En sådan lagstiftning föreslås också i den i april 1990 avlämnade utredningen "Förenklad statistikreglering (SOU 1990:43). Som utskottet ser det måste emellertid en ytterligare precisering övervägas av de uppgifter som får samlas in om en sådan lagreglering skall ha något berättigande.
Vad utskottet anfört med anledning av här aktuella motioner bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande företagens uppgiftslämnande att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi510, 1990/91:Fi605 yrkande 2 och 1990/91:Fi704 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna (mom. 9)
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Fi416" bort ha följande lydelse:
Hösten 1990 tillsattes en utredning med uppgift att göra en översyn av den statliga statistikens styrning, finansiering och samordning (dir. 1990:68). Enligt kommittédirektivet skall utredningen
föreslå gränser för den grundläggande statistikverksamheten
föreslå en effektiv styrning och finansiering av statistiken, både vad gäller basstatistik och annan statistikverksamhet. Möjligheten att helt uppdragsfinansiera SCBs verksamhet skall prövas.
klargöra principer för prissättning
klargöra ansvarsförhållanden för statistik som grundas på gemensamma informationssystem
belysa för- och nackdelar med en ökad frihet för statistikanvändarna vad gäller produktion och köp av statistiktjänster
klargöra konsekvenserna av förslagen, säskilt med avseende på ekonomi, samordningsbehov, statistikens kvalitet, oberoende och objektivitet, internationella åtaganden och olika användarkategoriers (riksdag, regering, myndigheter, kommuner, näringsliv, forskare, allmänhet m.m.) behov.
I propositionen framhåller föredraganden att han utgår från att utredningens förslag också kommer att innebära minskade kostnader för den statliga statistiken.
Utskottet delar föredragandens uppfattning. Som framhålls i motion Fi416 är det emellertid uppenbart att det redan i dag bör finnas stora möjligheter till besparingar. Förvaltningsanslaget för budgetåret 1991/92 bör därför minskas med 10 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet delar" och på s. 14 slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Sedan många år genomför olika fristående institut opinions- och partisympatiundersökningar. Utskottet är av samma mening som föredraganden att SCBs partisympatiundersökningar bör läggas ned. Här aktuella motioner avstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi416 och med avslag på motionerna 1990/91:Fi402, 1990/91:Fi403, 1990/91:Fi410, 1990/91:Fi413 och 1990/91:Fi425 samt med anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 15 punkt C 2 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 421442000 kr.,
10. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 7 (mom. 7)
Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att utskottet med anledning av motion Fi419 förordar att kooperativ statistik bör återinföras i SCBs löpande produktion bör anslaget C 2 Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser tillföras 1,2 milj.kr. utöver vad som föreslås i propositionen. För budgetåret 1991/92 föreslår sålunda utskottet att till detta anslag anvisas ett ramanslag på 432642000 kr.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga 15 punkt C 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Fi402, 1990/91:Fi403, 1990/91:Fi410, 1990/91:Fi413, 1990/91:Fi425 samt med avslag på motion 1990/91:Fi416 till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 432642000 kr. och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatta partisympatiundersökningar i SCBs regi,
11. Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro (mom. 11)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Arbetsmarknadsutskottet har" och på s. 15 slutar med "och Fi420" bort ha följande lydelse:
Den nu pågående lågkonjunkturen ger klara belägg för att vissa regioner snabbt hamnar i en situation med svåra sysselsättningsproblem. För att stabilisera olika regionala arbetsmarknader bör därför lokaliseringen av större statliga myndigheter löpande prövas.
Mot denna bakgrund och med anledning av motionerna Fi407 och Fi420 bör enligt utskottets mening en utredning omedelbart tillsättas som syftar till att omlokalisera hela SCBs verksamhet till Örebro.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi407 och 1990/91:Fi420 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tillsättandet av en utredning för att pröva omlokaliseringen av SCB till Örebro,
12. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom.13)
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Carl Frick (mp) och Ing-Britt Nygren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Regeringen tillsatte" och slutar med "motion Fi401" bort ha följande lydelse:
Som utskottet ser det är folkbokföringen så väl utbyggd att det i dag är en självklarhet att något behov av att genomföra folk- och bostadsräkningar vart femte år inte föreligger. Riksdagen bör därför med anledning av motion Fi401 redan nu uttala att folk- och bostadsräkningar fortsättningsvis bör genomföras vart tionde år.
Den enskildes integritet måste beaktas vid dessa folk- och bostadsräkningar. Den nu genomförda folkräkningen var onödig och utgör ett exempel på överdriven insamling av personliga uppgifter. Utskottet vill understryka att fler uppgifter från den enskilde självfallet inte skall infordras än vad som är oundgängligen nödvändigt för ändamålet med folkräkningen.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi401 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 1 Propositionen 2 Motionerna 2 Utskottet 5 Inriktningen av statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet 5 Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp 6 Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna 7 Alternativa långtidsutredningar 7 Förbättrad miljöstatistik 9 Fördelningspolitiska studier 10 Konsumentprisindex 10 Statistik över kooperativ verksamhet 11 Företagens uppgiftslämnande 11 Statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna 12 Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro 14 Folk- och bostadsräkningar (FoB) 15 Hemställan 15
Reservationer 1. Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp (mom. 1) (c,v,mp) 17 2. Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna (mom. 2) (c,v,mp) 18 3. Alternativa långtidsutredningar (mom. 3) (mp) 19 4. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4) (c,v,mp) 19 5. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4, motiveringen) (m,fp) 20 6. Fördelningspolitiska studier (mom. 5) (v,mp) 20 7. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 7) (v,mp) 21 8. Företagens uppgiftslämnande (mom. 8) (m,fp,c,mp) 21 9. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna (mom. 9) (m,fp) 22 10. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och partisympatiundersökningarna (mom. 9) (v,mp) 23 11. Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro (mom. 11) (v) 23 12. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom.13) (m,fp,mp) 24