Statens järnvägar
Betänkande 1994/95:TU26
Trafikutskottets betänkande
1994/95:TU26
Statens järnvägar
Innehåll
1994/95
TU26
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen om SJ samt motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år. Utskottet tillstyrker samtliga regeringsförslag. Det innebär bl.a. att SJ skall fortsätta att förbättra sin ekonomi och koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafiken. Med hänvisning till främst gällande ansvarsbestämmelser och pågående beredningsarbete avstyrks samtliga motionsyrkanden. Utskottet framhåller dock att syftet med flera motionsyrkanden kan komma att tillgodoses. Det gäller exempelvis yrkanden om uppbyggnad av en samordnad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen samt om utveckling av järnvägens godstrafik.
Till betänkandet har fem reservationer fogats. Enligt m-, c- och fp-ledamöterna bör järnvägstrafiken avregleras. M-ledamöterna anser att SJ bör bolagiseras och att konkurrensutsatta delar inom SJ-koncernen skall privatiseras. M-ledamöterna säger vidare nej till regeringens förslag att kompensera SJ för reglering av vissa pensionskostnader. V- och mp-ledamöterna anser att en rad åtgärder bör vidtas för att främja en ökad godstrafik på järnväg och att verksamheten bl.a. vid vissa godsterminaler tryggas. Enligt mp-ledamoten bör de ekonomiska kraven på SJ reduceras.
Till betänkandet har också två särskilda yttranden fogats av mp-ledamoten om en partiell avreglering av järnvägstrafiken och om SJ:s tidtabeller för persontrafiken.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Statens järnvägar
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnittet E. Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m. under denna rubrik (s. 88--91) 1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under perioden 1995--1996, 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för arbetsskadelivräntor m.m.
Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier
Regeringen föreslår i avsnittet E. Kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster m.m. under denna rubrik (s. 91) att riksdagen till Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
1994/95:T206 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av det statliga Swebus.
1994/95:T218 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabbtågsintroduktionen på stambanan mellan Stockholm och Malmö.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bevilja länsjärnvägsföretag och trafikhuvudmännen tillstånd att driva verksamhet i angränsande län, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överenskommelsen om trafikhuvudmännens verksamhet i angränsande län skall regleras av landstinget, trafikhuvudmannen och staten (via Banverket), 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utfärda direktiv för statliga verk och bolag om att samverka för att nå den miljövänligaste transportlösningen i statlig verksamhet, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda vilka ekonomiska incitament som bör införas för att trygga en stabil ökning av godstransporter på järnväg, 25. att riksdagen ur LTA-anslaget beviljar ett anslag för investeringar i lastplatser för kombitransporter, 26. att riksdagen beslutar om att investera i kombitransportsystem för att möta lastbilstrafiken från EU.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär att den presenterar en plan för hur prissättningen på SJ dels skall bli långsiktig, dels konkurrenskraftig gentemot kostnaden för bilresor, 6. att riksdagen under ett nytt anslag för budgetåret 1995/96 anvisar 150 000 000 kr för sänkning av SJ:s biljettpriser,
1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA, Arlanda, Swebus och de delar av Posten AB och SJ som redan i dag är konkurrensutsatta.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsatt avreglering av järnvägstrafiken.
1994/95:T503 av Eskil Erlandsson och Sivert Carlsson (båda c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av transportflödena inom SJ, 2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av prissättningen på godstransporterna så att ingen betalar för längre sträcka än transporterna i praktiken skulle kunna utföras på.
1994/95:T505 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas 2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att järnvägspolitiken bör vara knuten till EU-politiken, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avregleringen av järnvägen måste återupptas och kostnaderna för den olönsamma trafiken minskas, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad konkurrens om spåren med nya operatörer och konkurrensneutralitet, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bolagisera SJ.
1994/95:T515 av Sven Bergström (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SJ och godstrafiken.
1994/95:T520 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att bilda ett särskilt vagnfinansieringsbolag.
1994/95:T522 av Per Lager (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ägardirektiv till Statens järnvägar för kontinuerlig persontrafik under veckosluten.
1994/95:T525 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en avrustning av infrastrukturen i Norrland.
1994/95:T535 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam prövning av en integration av tågtrafiken till Arlanda i enlighet med SJ:s framlagda förslag som alternativ till ett bibehållande avtal med Arlanda Link Consortium.
1994/95:T541 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av de regionala effekterna av den nuvarande godstrafiken på järnväg.
1994/95:T543 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att SJ:s och trafikhuvudmännens ensamrätter till trafik på det statliga bannätet avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1996, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en statlig förhandlingsman med uppdrag att genomföra förhandlingar med berörda intressenter för den framtida trafiken på Mälarbanan, Svealandsbanan och Västkustbanan, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en statlig utredning med uppdrag att undersöka förutsättningarna för en utförsäljning av det av SJ helägda dotterbolaget TGOJ.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sänkning av avkastnings- och soliditetskravet på SJ, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undvika nedläggning av godshanteringen för järnvägstrafik i Morjärv, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bangården i Ånge.
1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att godsterminalerna i Morjärv och Älvsbyn behövs för att ge näringslivet miljövänliga och kostnadseffektiva godstransporter.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 12. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om avreglering av järnvägstrafiken för miljöns skull.
1994/95:N273 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avreglera järnvägen.
1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 6. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att sälja SJ.
Utskottet
1 SJ:s mål och verksamhet
1.1 Bakgrund
Grunderna för statsmakternas krav och styrning av SJ lades fast i 1988 års trafikpolitiska beslut. SJ skulle enligt detta beslut efter en femårsperiod redovisa ett överskott som möjliggjorde självfinansiering av rörelsen. Med hjälp av bl.a. en finansiell rekonstruktion av balansräkningen, en ny ansvarsfördelning för infrastrukturen genom bildandet av Banverket samt genom avyttring av fast egendom m.m. som inte längre behövdes för järnvägsändamål förutsågs en kraftig resultatförbättring. Koncernstrategin skulle baseras på en renodling av verksamheten till järnvägstrafik. SJ skulle vidare utvecklas till ett modernt och kundorienterat företag bl.a. genom effektiviseringar, kraftfulla investeringar, en mer aktiv marknadsföring, bättre ekonomisk styrning och ökad transportkvalitet.
Det senaste riksdagsbeslutet om SJ:s mål och verksamhet fattades våren 1994 (prop. 1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309). I syfte att stärka SJ:s lönsamhet och konkurrenskraft beslöts om en fortsatt omstrukturering och rationalisering samt avyttring av verksamheter som inte hör samman med järnvägsverksamheten. Som målsättning för SJ-koncernen angavs att år 1996 skall avkastningen på eget kapital uppgå till lägst 7 % och soliditeten till lägst 35 %. Enligt beslutet gäller vidare att regeringens och riksdagens uppföljning av de mål och riktlinjer som angetts för SJ-koncernen skall skärpas. För riksdagen skall därför varje år redovisas hur SJ:s verksamhet utvecklas i förhållande till uppställda mål samt hur meddelade befogenheter har utnyttjats. Beslutet innebär vidare att SJ disponerar överskott i sin verksamhet utan att inleverera avkastning på verkets statskapital till statsverket.
1.2 Regeringens förslag
I propositionen redovisas SJ:s affärsplan för åren 1995--1997. Resultatet för koncernen efter finansnetto beräknas enligt planen förbättras från 810 miljoner kronor år 1995 till drygt 1 miljard kronor vid utgången av år 1997. Resultatnivån motsvarar en avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen på 8 %. Treårsplanen bygger på fortsatta rationaliseringar, neddragning av investeringar i förhållande till tidigare planer samt frigörelse av kapital genom avyttring av fast egendom och aktier. Soliditeten beräknas öka under perioden från 31 % år 1995 till 43 % år 1997.
Regeringen anger att de riktlinjer som riksdagen beslutat om för SJ:s verksamhet under åren 1994--1996 bör ligga fast. Regeringen anser att det är av yttersta vikt att SJ fortsätter att koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafiken. Verksamheter som inte bidrar till detta skall avskiljas. SJ skall satsa på järnvägsprodukter med långsiktig konkurrenskraft och utveckla dessa så att de får uthållig lönsamhet. Målsättningen är att SJ-koncernen räkenskapsåret 1996 skall uppvisa en avkastning på eget kapital efter schablonskatt på lägst 7 %. Soliditeten (inkl. borgensåtaganden och leasing) för SJ-koncernen skall senast vid utgången av år 1996 uppgå till lägst 35 %. Det anges vidare som nödvändigt att de planerade rationaliseringsprogrammen på såväl persontrafik- som godstransportsidan fullföljs. Enligt propositionen kommer regeringen att systematiskt och kontinuerligt följa upp SJ:s verksamhet.
I propositionen behandlas vidare gränsdragningen till följd av uppdelningen år 1988 av SJ i nuvarande SJ samt Banverket. Regeringen anger att kvarstående gränsdragningsfrågor måste lösas en gång för alla. De grundläggande principerna bör vara att kostnadsansvaret ligger hos dem som främst kan påverka kostnaderna. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att SJ kompenseras för kostnader för arbetsskadelivräntor samt personskadeersättningar för personal som varit anställd vid SJ:s banavdelning t.o.m. år 1988 samt för skadeståndslivräntor för elolyckor avseende tredje man under samma period. Enligt propositionen uppgår de upparbetade kostnaderna för livräntorna fr.o.m. år 1988 till 120 miljoner kronor. Regeringen föreslår att dessa kostnader täcks genom att banavgifterna för år 1995 nedsätts med motsvarande belopp.
1.3 Motionsförslag
I motion A442 (mp) framhålls att SJ:s lönsamhets- och soliditetskrav har höjts alltför kraftigt. Detta leder till att järnvägsförbindelser slås ut, vilket drabbar såväl persontrafiken som godstransporterna. För att öka järnvägens andel av transporterna i landet bör i stället SJ:s avkastnings- och soliditetskrav nedsättas. Motionärerna föreslår därför att avkastningskravet reduceras till 5 % och att soliditetskravet minskas till 25 %. Nedsättningen bör gälla under en period på 10 år fr.o.m. år 1996.
1.4 Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till ekonomiska mål för SJ överensstämmer med gällande riktlinjer. Regeringens förslag till huvudinriktning för SJ-koncernen är vidare likalydande med den koncernstrategi som lades fast av riksdagen våren 1994. Enligt utskottets mening är det viktigt att SJ:s ekonomi kan konsolideras för att möjliggöra en angelägen utveckling av järnvägstrafiken. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under perioden 1995--1996. Detta innebär att de riktlinjer som riksdagen våren 1994 beslutat om för SJ:s verksamhet ligger fast och att SJ skall koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafiken. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att SJ:s verksamhet följs upp och förutsätter att riksdagen, i enlighet med tidigare beslut, ges en årlig redovisning av hur SJ:s verksamhet utvecklas i förhållande till uppställda mål liksom hur meddelade beslutsbefogenheter utnyttjats. Utskottet avstyrker mot denna bakgrund motion A442 (mp) i nu behandlad del.
Utskottet övergår därefter till den reglering av livräntor m.m. som föreslås i propositionen. Utskottet anser att det är en riktig princip att kostnadsansvar och verksamhetsansvar åtföljs. SJ bör därför kompenseras för de angivna kostnaderna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
2 Anslaget E 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier
2.1 Bakgrund
Sedan år 1988 disponerar SJ ett särskilt anslag, Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier. Anslaget får belastas med högst det belopp som AB Swedcarrier måste betala i skatt för att affärsverket SJ skall kunna tillgodogöra sig vinst från avyttring av verksamhet inom Swedcarrierkoncernen. Anslaget motiveras med att det inte råder något skattemässigt koncernförhållande mellan affärsverket SJ och AB Swedcarrier.
2.2 Regeringens förslag
Regeringen föreslår att det nuvarande 1 000-kronorsanslaget till SJ kvarstår även under budgetåret 1995/96. Regeringen anger i sammanhanget att överföring av vinster från avyttring av verksamhet inom Swedcarrierkoncernen bör, om verksamheten så tillåter, föras till affärsverket SJ det år vinsten uppstår.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att SJ även fortsättningsvis bör ges möjligheter att ta emot ersättning i samband med utdelning från AB Swedcarrier utan skatteavdrag. Utskottet tillstyrker därför det föreslagna anslaget till SJ under det förlängda budgetåret 1995/96.
3 Avreglering av järnvägstrafiken
3.1 Bakgrund
De grundläggande förutsättningarna för järnvägssektorn tillskapades genom 1988 års trafikpolitiska beslut. SJ fick ensamrätt till godstrafik på hela järnvägsnätet och i huvudsak även till persontrafik på stomnätet. För persontrafik på länsjärnvägarna gavs trafikhuvudmännen trafikeringsrätten enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Trafikhuvudmännen har möjlighet att upphandla denna trafik i konkurrens. Om det finns särskilda skäl kan trafikhuvudmännen även få trafikeringsrätt för lokal eller regional persontrafik på begränsade delar av stomnätet. SJ kan på motsvarande sätt få rätt att i begränsad omfattning bedriva persontrafik på länsjärnvägarna.
Sedan 1988 års trafikpolitiska beslut har järnvägsmarknaden delvis öppnats för ytterligare konkurrens. Från trafikåret 1993 upphandlas statens köp av angelägen men olönsam interregional persontrafik på stomnätet i konkurrens. Från samma år gavs även Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) trafikeringsrätten för malmtransporterna på Malmbanan. Nyttjanderätten till Inlandsbanan har vidare förts över från SJ till berörda kommuner efter banan.
Riksdagen godkände under förra riksmötet att järnvägstrafiken skulle avregleras (prop. 1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309). Beslutet innebar bl.a. att SJ och trafikhuvudmännens ensamrätter till trafik på det statliga bannätet skulle avvecklas från den 1 januari 1995. I syfte att skapa rådrum för regeringen att ompröva frågan har riksdagen därefter i december 1994 beslutat att skjuta upp genomförandet av avregleringsbeslutet (prop. 1994/95:72, bet. TU9, rskr. 138).
3.2 Motionsförslag
Sex motioner har väckts som föreslår att järnvägstrafiken helt eller delvis avregleras.
I motion T505 (m) framhålls att järnvägsföretagen måste bli mer marknadsorienterade och verksamheten avregleras. Konkurrens mellan företagen skall tillåtas och spåren öppnas för trafik av andra än det stora nationella företaget. Det betyder vidgad konkurrens och att konkurrensneutralitet skall råda mellan olika operatörer -- allt i syfte att få mångfald och en kostnadseffektiv järnvägsmarknad. Avreglering är en förutsättning för att järnvägens betydelse på transportmarknaden skall kunna öka. I motionen framhålls även att järnvägspolitiken bör vara nära knuten till EU-politiken som ser avreglering och konkurrensutsättning som viktiga trafikpolitiska medel. Mot denna bakgrund föreslås att avregleringen av järnvägstrafiken återupptas.
I motionerna T238, Jo628 och N273 (samtliga fp) framhålls att en fortsatt avreglering av järnvägstrafiken medför stora fördelar. Konkurrens gynnar kunder och på sikt sektorns modernisering och attraktionskraft. Motionärerna hänvisar i sammanhanget till att erfarenheterna hittills av konkurrensen vid länstrafikhuvudmännens upphandling visar att avsevärt sänkta kostnader kan uppnås till nytta för såväl skattebetalare som resenärer. Nya operatörer har också kunnat etablera sig och ett stelt monopolsystem har ersatts med flexibilitet och modernare marknadsformer. Denna utveckling bör i högre grad komma till uttryck på järnvägssektorn. Om fler operatörer än SJ får möjlighet att köra tåg på spåret kommer enligt motionerna konkurrensen att leda till bättre tågtrafik, pressade priser och därmed en attraktivare järnvägstrafik.
I motion T543 (kds) framhålls att en öppen järnvägsmarknad inte är ett hot mot SJ utan en förutsättning för att SJ skall kunna stärka sin konkurrenskraft i ett europeiskt perspektiv. En konkurrensutsatt järnvägsmarknad kan nämligen förbättra förutsättningarna för SJ, som fortsatt dominerande operatör, och för nya aktörer att utveckla kundanpassade och effektiva transportlösningar. En avreglerad järnvägsmarknad som är öppen för fler operatörer är vidare enligt motionen en förutsättning för att järnvägen skall kunna möta konkurrensen från andra transportslag på bästa sätt. Det finns därför inga skäl att begränsa konkurrensen till att endast omfatta vissa mindre delmarknader eller till att endast gälla anbudskonkurrens. I motionen framhålls vidare nödvändigheten av att de som investerar i infrastrukturen garanteras tillgång till spåren.
I motion T221 (mp) föreslås en partiell avreglering av järnvägstrafiken. Enligt motionen bör länsjärnvägsföretag tillåtas att driva verksamhet in i angränsande län från den 1 augusti 1995. Genom att mindre tågföretag därmed skulle kunna köra fram till stomjärnvägsnätet, terminaler och omlastningsplatser förbättras förutsättningarna för att järnvägen skall kunna öka sin marknadsandel på godsområdet. Enligt motionen bör överenskommelser om villkor för trafikhuvudmännens verksamhet i angränsande län regleras av inblandade landsting, trafikhuvudmän och staten genom Banverket.
3.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att järnvägen bör ges förutsättningar att spela en viktig roll som ett effektivt, miljövänligt och energisnålt transportmedel. Enligt utskottets mening är det angeläget att arbetet med att reformera järnvägsmarknaden görs på ett sådant sätt att allsidighet och noggrannhet kan garanteras. I enlighet med riksdagens beslut i december 1994 har därför genomförandet av det tidigare avregleringsbeslutet skjutits upp. En beredning pågår inom regeringskansliet som syftar till att se över de regler som styr järnvägstrafiken och därmed sammanhängande frågor. Enligt vad utskottet erfarit kommer en departementsutredning att presenteras under maj månad 1995. Efter remissbehandling avser regeringen att återkomma till riksdagen med en slutlig ståndpunkt i frågan om avreglering av järnvägsmarknaden under hösten 1995. Enligt utskottets uppfattning är det bl.a. angeläget att goda möjligheter skapas för att etablera smidiga och rationella trafiklösningar över länsgränserna. Utskottet förutsätter därför att det förslag som väckts i motion T221 (mp) om en partiell avreglering kommer att övervägas. I avvaktan på resultatet av pågående beredning bör motionerna T221 (mp), T238 (fp), T505 (m), T543 (kds), Jo628 (fp) och N273 (fp) i nu behandlad del inte bli föremål för någon åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.
4 Bolagisering och privatisering
4.1 Bakgrund
SJ-koncernen består av affärsverket SJ och dotterbolag. De flesta av dotterbolagen t.ex. AB Swebus, som bedriver busstrafik, och TGOJ AB, som utför verkstadsverksamhet för spårbundna fordon samt viss gods- och persontrafik på järnväg, ingår i SJ:s förvaltningsbolag AB Swedcarrier. Affärsverket SJ, som är indelat i divisioner för persontrafik, godstransporter, fordonsunderhåll och fastigheter, fungerar också som moderbolag i koncernen.
Riksdagen beslöt våren 1994, efter förslag från den dåvarande regeringen, att SJ skulle drivas vidare inom ramen för affärsverksformen under ytterligare en treårsperiod (prop. 1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309). SJ bedömdes i utgångsläget ha en alltför svag ekonomisk och finansiell ställning för att kunna ombildas till aktiebolag. Frågan om SJ:s associationsform förutsattes ånyo prövas före utgången av år 1996. Syftet med det åtgärdsprogram som samtidigt lades fast var att SJ-koncernen vid utgången av år 1996 skulle ha en så stark ekonomisk och finansiell ställning att affärsverket kunde bolagiseras.
4.2 Motionsförslag
I motion T505 (m) framhålls att SJ under de senaste åren genomgått en kraftig omstrukturering, förbättrat sitt resultat, utvecklat nya transportlösningar och förnyat persontrafiken. Nästa steg borde vara att bolagisera och därefter privatisera SJ. Inför en bolagisering bör en översyn ske av SJ:s finansiering och långsiktiga behov av investeringskapital.
I motionerna T206, T237 och N298 (samtliga m) föreslås att de delar inom SJ som är konkurrensutsatta, som t.ex. AB Swebus, bör privatiseras. På längre sikt bör även SJ i sin helhet privatiseras. Ett sådant beslut måste dock föregås av ytterligare överväganden om hur maximal konkurrens kan uppnås efter genomförandet. Regeringen föreslås i motion N298 (m) även få bemyndigande att sälja SJ.
I motion T543 (kds) anges att en framtida öppen järnvägsmarknad bör karakteriseras av mångfald där ett flertal operatörer verkar. Det skulle därför enligt motionen vara intressant att studera förutsättningarna för en privatisering av TGOJ AB. Detta bolag skulle med sina resurser och sitt kunnande i framtiden kunna utgöra ytterligare en konkurrent till SJ. För att undersöka förutsättningarna för en sådan strukturåtgärd föreslås att en fristående utredning tillsätts med uppdrag att undersöka förutsättningarna för att sälja ut TGOJ AB.
4.3 Utskottets ställningstagande
Beträffande de motionsförslag som väckts om en förändring av SJ:s associationsform vill utskottet först hänvisa till att SJ som affärsverk genom 1988 års trafikpolitiska beslut har fått en rad unika beslutsbefogenheter. Inom ramen för en utvecklad affärsverksform har SJ fått ett klart ekonomiskt ansvar och en betydande grad av handlingsfrihet i såväl ekonomiska som organisatoriska frågor. Utan hinder av gällande organisationsform har också en angelägen utveckling kunnat ske av järnvägstrafiken samtidigt som betydande strukturförändringar skett inom SJ. Med hänvisning till det anförda och den beredning som för närvarande pågår om järnvägstrafikens avreglering är utskottet inte berett att nu förorda någon förändring av SJ:s associationsform.
Utskottet övergår därefter till de motionsyrkanden som väckts om en utförsäljning av vissa bolag inom SJ-koncernen. Utskottet har i avsnitt 1.4 ställt sig bakom regeringens bedömning att det är viktigt att SJ koncentrerar sin verksamhet till järnvägstrafiken. Verksamheter som inte bidrar till detta bör avskiljas. Vidare gäller att en strategisk del i SJ:s åtgärdsprogram under perioden 1995--1996 är försäljning av fast egendom och aktier inom SJ-koncernen för att förbättra ekonomin och möjliggöra en fortsatt utveckling av järnvägstrafiken. Enligt gällande beslutsordning ankommer det på SJ att närmare bedöma hur SJ-koncernen mot denna bakgrund bör utvecklas. Motionerna T206 (m), T237 (m), T505 (m), T543 (kds) och N298 (m) påkallar med hänvisning till det anförda inte någon åtgärd från riksdagens sida i denna del och avstyrks därför av utskottet.
5 Persontrafikfrågor
5.1 Motionsförslag
Enligt motion T535 (s) bör trafiken på Arlandabanan så långt det är möjligt samordnas med den övriga kollektivtrafiken i länet och i Mälardalen. I motionen hänvisas till att SJ under hösten 1994 har presenterat ett förslag till integrerad trafiklösning för östra Mellansverige. Förslaget anges stämma väl överens med de intentioner för spårtrafiken, som den nuvarande regeringen redovisade före sitt tillträde. Trafikförslaget är dessutom i linje med starka önskemål i Stockholmsregionen. SJ har förklarat sig villigt att i ett sådant läge utan extra ersättning trafikera Svealands- och Mälarbanorna. Till bilden hör vidare enligt motionen att förslaget har stor betydelse för sysselsättningen inom svensk järnvägsindustri. Den lösning som SJ presenterat bör därför skyndsamt prövas av regeringen som alternativ till den privata särlösning för Arlandabanan som utarbetats av den förra borgerliga regeringen.
I motion T520 (s) framhålls att baninvesteringarna i Mälarbanan fortskrider planenligt. Ett problem som växer dagligen är dock att inga förberedelser görs för att beställa de tåg som skall trafikera banan. Anledningen anges vara att det är oklart vem det är som skall svara för trafiken eftersom denna lagts ut på anbud. Av inte minst ekonomiska skäl är det dock nödvändigt att trafiken kan starta vid samma tidpunkt som banan är klar. Att då inte ha moderna tåg som kan utnyttja spårens kapacitet vad gäller hastighet m.m. bedöms som resursslöseri. Staten bör därför enligt motionärerna omgående medverka till bildandet av ett vagnfinansieringsbolag, som får till uppgift att påbörja upphandlingen. Det blir sedan det trafikbolag som lämnat det förmånligaste anbudet som får överta fullföljandet av gjorda beställningar.
Krav på tåguppehåll i snabbtågstrafiken har väckts i motion T218 (s) som behandlar tågtrafiken på södra stambanan mellan Stockholm och Malmö. Motionärerna anser det viktigt för såväl länet som för resandet på den anknytande Kust-till-kust-banan mellan Göteborg och Kalmar att snabbtågsuppehåll görs i Alvesta.
I motion T224 (v) anges att allvarlig kritik kan riktas mot den utbyggnad som pågår av nya järnvägar då vanliga inkomsttagare inte har råd att åka tåg. Om det är fler än två som skall åka och de har en vanlig bil är det billigare att ta bilen på många sträckor. Kritik kan också riktas mot det förhållandet att kunderna inte kan förutsäga prissättningen på tågresor. Det innebär svårigheter att t.ex. planera sitt boende och val av arbetsplats. Mot denna bakgrund föreslås att ett stöd införs för att sänka SJ:s biljettpriser. Stödet bör enligt motionen beräknas till 150 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
I motion T522 (mp) riktas kritik mot att SJ ställer in många tågförbindelser över veckosluten. Detta anges leda till att antalet långa och tröttande bil- och flygresor ökar, vilket är förkastligt ur miljösynpunkt. Enligt motionen skulle en tidtabell med tågförbindelser på i huvudsak samma tider veckan runt göra det mer intressant att välja tåget som är det mest energisnåla och miljövänliga transportmedlet. Motionären föreslår därför att regeringen ger SJ direktiv om att pröva en tidtabell med turer på samma tider under veckans alla dagar.
I motion T543 (kds) anges att på uppdrag av den tidigare regeringen har en översyn nyligen gjorts av förutsättningarna för en utveckling av järnvägstrafiken (Tåget kommer, SOU 1994:109). Utredaren har presenterat ett förslag om hur tågtrafik kan drivas utan löpande driftbidrag vare sig från staten eller från kommuner och landsting. Förslaget innebär att staten tillskjuter ett villkorslån med återbetalningskrav samt att de aktuella kommunerna tillskjuter aktiekapital till det bolag som skall bedriva trafiken. Enligt motionen bör detta utredningsförslag omgående resultera i att en statlig förhandlingsman tillsätts med uppdrag att genomföra förhandlingar med berörda intressenter för den framtida tågtrafiken på Mälarbanan, Svealandsbanan och Västkustbanan.
5.2 Utskottets ställningstagande
5.2.1 Arlandabanan
Utskottet vill hänvisa till att regeringen den 22 december 1994 tillkallade en förhandlingsman med uppgift att inom ramen för avtalen om Arlandabanan, Mälarbanan och Svealandsbanan förhandla och föreslå överenskommelser mellan Arlanda Link Consortium, SJ och representanter för Mälardalsregionen angående en samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen. Uppdraget har redovisats den 17 februari 1995 (SOU 1995:25, Samordnad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och i Mälardalsregionen). Av förhandlingsmannens redovisning framgår att avsiktsförklaringar gjorts av SJ om utveckling av SJ:s trafik på Arlandabanan och om utvecklingen av tågtrafiken i Mälardalen, av Tåg i Mälardalen AB angående en samordnad och integrerad tågtrafik i Storstockholms- och Mälardalsregionen och av Storstockholms Lokaltrafik AB om en samordnad och integrerad tågtrafik i Storstockholmsregionen. Vidare kan nämnas att regeringen genom beslut den 23 februari 1995 gav förhandlingsmannen i uppdrag att slutföra arbetet och bl.a. leda förhandlingarna om en eventuell utökning av Arlandabaneprojektet. I regeringsbeslutet konstateras att med redovisade tillägg till Arlandabaneavtalen skapas förutsättningar för att åstadkomma en samordnad och integrerad trafiklösning i Mälardalsregionen och på Arlandabanan. Med hänvisning till pågående överläggningar och den beredning som för närvarande pågår konstaterar utskottet att syftet med motion T535 (s) torde komma att tillgodoses utan något initiativ från riksdagens sida. Den avstyrks följaktligen.
5.2.2 Tågtrafiken i Mälardalen och på Västkustbanan
Utskottet vill framhålla att med statens övergripande ansvar för trafikförsörjningen finns det ett intresse av att den samhälleliga nyttan av investeringar i trafikens infrastruktur tas till vara. En utgångspunkt för den kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts (K 1995:01) är att den skall anlägga en helhetssyn på trafiksystemet, dvs. beakta både infrastruktur och trafik. När det gäller tågtrafiken på Mälarbanan och Svealandsbanan vill utskottet erinra om det i föregående avsnitt nämnda förhandlingsresultatet om en integrerad trafiklösning i Mälarområdet. Av förhandlingsmannens redovisning framgår att SJ har åtagit sig att i egen regi och till ordinarie järnvägstaxa och utan särskilda subventioner bedriva trafik på Mälarbanan och Svealandsbanan med anslutning till Arlanda samt att utveckla trafiksystemet till att omfatta Uppsalapendeln, en pendel mellan Linköping och Gävle samt vissa fjärrtåg på sträckan Stockholm--Hallsberg. För trafiken på Västkustbanan kan slutligen hänvisas till de överläggningar som för närvarande pågår mellan SJ och berörda trafikhuvudmän i syfte att utveckla den lokala och regionala persontågstrafiken. Utskottet konstaterar därmed att syftet med motionerna T520 (s) och T543 (kds) torde komma att tillgodoses utan åtgärd från riksdagens sida. De avstyrks därför av utskottet i nu behandlad del.
5.2.3 Biljettpriser
Utskottet vill klargöra att enligt gällande trafikpolitiska beslut ankommer det på SJ att fastställa sina priser. Detta har setts som en förutsättning för att SJ skall kunna ta ansvar för sin ekonomi. Utskottet anser att denna rollfördelning bör bestå.
I sammanhanget vill utskottet vidare framhålla att järnvägstrafikens konkurrenskraft till stor del sammanhänger med investeringsutvecklingen samt hur avgifter, skatter och olika regler utformas inom transportområdet. Utskottet vill mot denna bakgrund hänvisa till den parlamentariska kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (K 1995:01). Kommissionen skall enligt sina direktiv bl.a. analysera hur avgifter inom transportsektorn kan utformas för att främja ett miljöanpassat och säkert transportsystem och öka den samhällsekonomiska effektiviteten i sektorn (dir. 1994:140). Utskottet kan därmed konstatera att en utvärdering kommer att ske av trafikpolitiken och att järnvägstrafikens grundläggande förutsättningar kommer att prövas. I avvaktan på resultatet av detta arbete avstyrks motion T224 (v) i nu behandlad del.
5.2.4 Tåguppehåll
En viktig konkurrensfördel för järnvägen gentemot flyget är möjligheten att förstärka resandeunderlaget genom att göra uppehåll på mellanliggande stationer. För snabbtågstrafiken mellan Stockholm och Malmö förväntas också merparten av resenärerna färdas till och från de mellanliggande stationerna. Utskottet anser det viktigt att SJ med eget ansvar kan utvecklas till ett attraktivt trafikföretag för resenärerna. Utgångspunkten för SJ:s utveckling av snabbtågstrafiken bör vara vad som är affärsmässigt riktigt. Denna rollfördelning innebär enligt utskottets mening att riksdag och regering inte bör ha synpunkter på frågor om tågstopp. I sammanhanget kan nämnas att sedan motionen inlämnats har SJ inlett snabbtågstrafik på södra stambanan mellan Stockholm och Malmö. Samtliga snabbtåg gör uppehåll i Alvesta. Syftet med motion T218 (s), som avstyrks av utskottet i denna del, är därmed tillgodosett.
5.2.5 Tidtabeller
Utskottet vill erinra om att enligt den beslutsordning som följer av 1988 års trafikpolitiska beslut är det SJ självt som fastställer sina tidtabeller. Utskottet anser att det är en riktig princip att kostnadsansvar och trafikansvar åtföljs och är därför inte berett att förorda att SJ ges ägardirektiv om hur tågtrafiken bör utformas under veckosluten. Utskottet avstyrker därför motion T522 (mp).
6 Godstrafikfrågor
6.1 Motionsförslag
I motion T541 (s) anges att gällande tågplan för godstrafiken har resulterat i påtagligt negativa konsekvenser för trafiken i norra Sverige. Detta står enligt motionen knappast i överensstämmelse med riksdagens uttalande om kommunikationernas betydelse för att uppnå regional balans. Motionärerna anser mot denna bakgrund att den kommunikationspolitiska kommittén bör utvärdera den nuvarande tågplanens effekter för godstrafiken i norra Sverige.
I motion T525 (fp) framhålls att SJ som monopolföretag har ansvar för att godstransporter utförs på järnvägsnätet. I detta åtagande ingår att på affärsmässiga grunder tillhandahålla snabba och effektiva godstransporter så att såväl storindustrin som små och medelstora företag kan konkurrera på en marknad som blir alltmer internationell. SJ:s nya transportsystem har dock inneburit en rad problem för Norrland. SJ har förlorat upp till 30 % av sin kundkrets, vilket i ett längre perspektiv betyder ökade kostnader genom mindre godsmängd och färre kunder. En minskad transportmängd äventyrar dessutom en fortsatt utbyggnad av det norrländska järnvägsnätet för att möjliggöra en rationellare hantering samt snabbare och miljövänligare transporter. Enligt motionen är situationen oacceptabel utifrån riksdagens tidigare fattade beslut om regional balans, goda konkurrensmöjligheter för små och medelstora företag och god miljö. SJ bör därför förbättra godstrafiken och leva upp till statsmakternas krav på god service i regionalpolitiskt utsatta områden som Norrland.
I motion T515 (c) framhålls att en väsentlig förutsättning för att näringsliv och samhälle skall kunna utvecklas i alla delar av landet är att det finns fungerande kommunikationer och goda transportmöjligheter. Efter några år då SJ synes ha förstått vikten av att ta upp konkurrensen med andra trafikslag genom förbättrad service och ett mera kundorienterat synsätt kommer nu enligt motionen åter illavarslande signaler om SJ:s godstrafikpolitik. Det handlar dels om prissättningen på godstransporterna, dels om snabbheten och tillgängligheten. Denna utveckling har fått till följd en rad negativa effekter. Motionären framhåller att om inte SJ på egen hand förmår upprätthålla en godtagbar servicenivå till rimliga priser i de delar av landet som har närhet till järnvägen måste åtgärder vidtas för att på annat sätt komma till rätta med problemen.
I motion T503 (c) anges att SJ:s nya trafikupplägg för godstrafiken har inneburit försämringar i två avseenden. Kunderna måste betala för hela den faktiska sträcka som godset transporteras. Vidare har färre transporter möjlighet att nå sin destination över en natt. Den förlängda körsträckan innebär minskad kostnadseffektivitet för berörda företag. Stora kostnadsökningar drabbar också godskunderna. Enligt motionen bör mot denna bakgrund en översyn göras av SJ:s transportflöden och prissättning.
Enligt motion A445 (v) hotas två av SJ:s godsterminaler av nedläggning, nämligen de i Morjärv och Älvsbyn. En nedläggning av dessa godsterminaler anges innebära ökade transportkostnader. Dessutom tillkommer längre leveranstider då godset måste ta omvägar, vilket försämrar inlandsföretagens konkurrensmöjligheter. Motionären framhåller att en viktig komponent i regionalpolitiken är bra kommunikationer, däribland godstransporter på järnväg. Det är vidare en klar miljömässig fördel om en så stor andel som möjligt av godstrafiken sker på järnväg. Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen ger regeringen till känna att de båda godsterminalerna behövs för att ge näringslivet miljövänliga och kostnadseffektiva godstransporter.
I motion T221 (mp) framhålls att SJ har höjt sina godstaxor utan att förvarna, vilket har lett till att flera företag har tvingats att ersätta järnvägstransporter med lastbilsfrakt. Motionärerna anser att statliga bolag och verk i så stor utsträckning som möjligt bör samarbeta för att uppnå miljövänliga transporter inom den statliga verksamheten. Till exempel så bör Posten AB ges tydliga direktiv att använda miljövänliga transportsätt. I motionen föreslås vidare att mot bakgrund av de problem som SJ har med sin godstrafik en utredning tillsätts om vilka ekonomiska incitament som erfordras för att trygga en stabil ökning av godstransporterna på järnväg. Sverige bör vidare investera i lastplatser vid hamnar och stationer för att möjliggöra en angelägen och framtidsanpassad ökning av kombitrafiken. Medel för detta ändamål bör kunna disponeras från anslaget för investeringar i länstrafikanläggningar. I motionen framhålls även vikten av att investeringar görs i kombitransportsystem för att möta den förutsedda utvecklingen av lastbilstrafiken från EU.
I motion A442 (mp) framhålls att SJ under den senaste tiden har visat planer på att lägga ned godshanteringen i Morjärv och föra över den till Haparanda. Regeringen bör ta upp diskussioner med SJ för att förhindra en nedläggning av godshanteringen i Morjärv. I motionen anges vidare att nedläggningen av bangården i Ånge var ett misstag, då ett stort antal näringsidkare i inlandet har åsamkats betydande kostnadsökningar. En omfattande ökning av vägtransporterna har dessutom blivit följden av denna nedläggning. Regeringen bör därför enligt motionen även uppta överläggningar med SJ om att återuppta verksamheten vid bangården i Ånge.
6.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att godstrafiken på järnväg under de senaste decennierna har tappat marknadsandelar till lastbilstrafiken. SJ:s godstrafik har vidare under många år redovisat ekonomiska underskott. Inom SJ pågår mot denna bakgrund ett omfattande arbete med rationaliseringar, effektiviseringar, marknadsanpassning och satsningar på nya godstrafiksystem. Arbetet har resulterat i en angelägen förbättring av transportkvaliteten och det ekonomiska resultatet. I sammanhanget kan nämnas att SJ Gods för år 1994 utnämndes till Sveriges bästa transportföretag. En ökning har också skett av järnvägens godstransporter. Under år 1994 ökade exempelvis järnvägens godstransportarbete med 4,3 % till den högsta nivå som någonsin utförts på det svenska järnvägsnätet. Som avspeglas i flera motionsyrkanden har dock omstruktureringen även inneburit konsekvenser som uppfattats negativt av såväl företag som kommuner. Utskottet vill mot denna bakgrund klargöra att en positiv utveckling av järnvägens godstransporter är av strategisk betydelse för den fortsatta trafikutvecklingen. Den europeiska integrationen och de ökade kraven på miljövänliga transporter, regional balans och ett effektivt resursutnyttjande gör det allt viktigare att järnvägen utnyttjas på ett effektivt sätt. Det statsfinansiella läget nödvändiggör samtidigt att SJ:s godstrafik kan utvecklas på affärsmässiga grunder. Utskottet vill vidare erinra om att i enlighet med riksdagens beslut pågår för närvarande en omfattande järnvägsutbyggnad i landet. Ett huvudsyfte med denna satsning är att järnvägen skall kunna motsvara näringslivets behov av godstransporter. Utskottet vill därutöver hänvisa till det omfattande arbete som utförs inom SJ för att utveckla godstrafiken. Det gäller bl.a. investeringar i ett mer marknadsmässigt transportsystem och uppbyggnad av en mer kundanpassad organisation. Enligt utskottets mening är det angeläget att SJ kan fortsätta sitt arbete med att uppnå ett effektivt och konkurrenskraftigt trafiksystem så att godstrafiken kan öka i volym. För uppbyggnaden av ett effektivt transportsystem är en rationell terminalstruktur av väsentlig betydelse. Enligt den rollfördelning som lagts fast i stor politisk enighet i 1988 års trafikpolitiska beslut ankommer det på SJ att träffa avtal med olika godskunder om trafikuppläggningen. Utskottet anser att detta är en riktig beslutsordning. Utskottet förutsätter samtidigt att SJ:s nödvändiga förändringsarbete görs i former som begränsar eventuella omställningsproblem. Enligt vad utskottet erfarit försöker också SJ utforma sitt förändringsarbete i samråd med berörda godskunder. Som exempel kan nämnas, beträffande godshanteringen vid terminalerna i Morjärv och Älvsbyn som behandlas i motionerna A442 (mp) och A445 (v), att SJ har inlett överläggningar med berörda kommuner i syfte att främja en utveckling av järnvägens godstrafik i berörda regioner. Utskottet förutsätter att överläggningar kommer att äga rum även i övriga delar av landet. I sammanhanget kan även nämnas de nya järnvägsföretag för kortväga godstransporter som etablerats på matarlinjer från och till större knutpunkter utmed stomnätet (s.k. Short-line). Genom småskaliga transportlösningar i nya organisationsformer har därmed järnvägstrafiken kunnat tryggas och utvecklas. Vad gäller motion T221 (mp) med förslag om direktiv till statliga verk och bolag att samverka för att uppnå miljövänliga lösningar vill utskottet erinra om att enligt gällande trafikpolitiska riktlinjer skall företag ha frihet att välja mellan olika trafikmedel. Utskottet är inte berett att överge denna grundläggande princip. I sammanhanget kan nämnas att allt fler företag låter miljöhänsyn få en mer framträdande roll i sin verksamhet. Detta har bl.a. inneburit att det finns företag som väljer att utföra sina transporter med järnväg trots att detta innebär en något högre fraktkostnad jämfört med vägtransporter. Posten AB, som uppmärksammas i den aktuella motionen, har fastställt en miljöpolicy som innebär att miljöhänsyn skall beaktas i varje beslut på alla nivåer i organisationen. Enligt denna policy skall miljöarbetet ständigt utvecklas och vara en integrerad del i verksamheten. Slutligen vill utskottet hänvisa till den kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (K 1995:01). Kommissionen skall enligt sina direktiv bl.a. analysera i vilken mån de trafikpolitiska målen har uppfyllts (dir. 1994:140). Vidare skall kommissionen analysera hur avgifter inom transportsektorn kan utformas för att främja ett miljöanpassat och säkert transportsystem och öka den samhällsekonomiska effektiviteten i sektorn. Enligt direktiven gäller även att förslag skall presenteras hur en nationell plan för kommunikationerna kan utformas som baseras på en helhetssyn och har en sådan inriktning att den medverkar till att uppnå ett miljöanpassat transportsystem, samtidigt som trafiksäkerhet, välfärd, långsiktigt hållbar tillväxt och regional balans samt ett konkurrenskraftigt näringsliv främjas. I uppdraget ingår vidare att utreda förutsättningarna för och behovet av förbättrade knutpunkter och utveckling av ny teknik i godstransportsystemet. Med hänvisning till vad som nu anförts om bl.a. gällande beslutsordning, SJ:s överläggningar med godskunder och pågående utredningsarbete om kommunikationspolitiken bör de aktuella motionerna inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida. Syftet med en stor del av dessa motionsyrkandena torde dock komma att tillgodoses. Samtliga motioner, dvs. T221 (mp), T503 (c), T515 (c), T525 (fp), T541 (s), A442 (mp) och A445 (v), avstyrks följaktligen i nu behandlad del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål för SJ att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1994/95:A442 yrkande 3 godkänner vad som anförts i propositionen om inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under perioden 1995--1996, res. 1 (mp)
2. beträffande reglering av livräntor m.m. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för arbetsskadelivräntor m.m., res. 2 (m)
3. beträffande anslag till ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
4. beträffande avreglering av järnvägstrafiken att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 21 och 22, 1994/95:T238 yrkande 12, 1994/95:T505 yrkande 2 i denna del samt yrkandena 3 och 5, 1994/95:T543 yrkande 1, 1994/95:N273 yrkande 2 och 1994/95:Jo628 yrkande 12, res. 3 (m, c, fp)
5. beträffande bolagisering och privatisering att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T206 yrkande 8, 1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:T505 yrkande 6, 1994/95:T543 yrkande 3 och 1994/95:N298 yrkande 6, res. 4 (m)
6. beträffande Arlandabanan att riksdagen avslår motion 1994/95:T535,
7. beträffande tågtrafiken i Mälardalen och på Västkustbanan att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T520 och 1994/95:T543 yrkande 2,
8. beträffande biljettpriser att riksdagen avslår motion 1994/95:T224 yrkandena 5 och 6,
9. beträffande tåguppehåll att riksdagen avslår motion 1994/95:T218 yrkande 4,
10. beträffande tidtabeller att riksdagen avslår motion 1994/95:T522,
11. beträffande godstrafikfrågor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 23--26, 1994/95:T503, 1994/95:T515, 1994/95:T525, 1994/95:T541, 1994/95:A442 yrkandena 6 och 8 samt 1994/95:A445 yrkande 4. res. 5 (v, mp)
Stockholm den 9 maj 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Hans Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s), Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling (fp).
Reservationer
1. Mål för SJ (mom. 1)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening har järnvägstrafiken avgörande betydelse för möjligheten att uppnå ett miljömässigt hållbart trafiksystem. Utgångspunkten vid fastställande av ekonomiska mål för SJ bör därför inte vara att erhålla kortsiktig maximal ekonomisk avkastning. I stället är det som framhålls i motion A442 (mp) angeläget att järnvägstrafiken ges ökade utvecklingsmöjligheter. För att öka järnvägens andel av transporterna i landet bör därför SJ:s avkastnings- och soliditetskrav temporärt nedsättas. Avkastningskravet bör reduceras till 5 % och soliditetskravet minskas till 25 %. Nedsättningen bör gälla under en period på tio år fr.o.m. år 1996. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion A442 (mp) tillstyrks i behandlad del -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål för SJ att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A442 yrkande 3 och med anledning av vad regeringen anfört i propositionen om inriktning och målsättning för SJ:s verksamhet under perioden 1995--1996 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Reglering av livräntor m.m. (mom. 2)
Jan Sandberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse: Utskottet kan konstatera att regeringens förslag innebär en ökad statsfinansiell belastning. Enligt propositionen kommer de redan relativt blygsamma banavgifter som SJ betalar in till statsverket att reduceras med 120 miljoner kronor under innevarande år. Utskottet kan för sin del inte se att det statsfinansiella läget är så tillfredsställande att denna budgetförsvagning kan accepteras. Någon konsekvensanalys har heller inte presenterats som visar varför SJ oundgängligen behöver de aktuella medlen i ett läge när SJ:s resultat visar ett ekonomiskt överskott. Utskottet vill vidare erinra om att den kommunikationspolitiska kommission som nyligen tillsatts bl.a. har i uppdrag att utvärdera gällande trafikpolitik och överväga trafikgrenarnas kostnadsansvar. I avvaktan på resultatet av detta arbete finns det enligt utskottets mening ingen anledning att nu reglera historiska gränsdragningsfrågor och eventuella ekonomiska oformligheter. Utskottet anser slutligen att kritik kan riktas på formella grunder mot regeringens sätt att försöka kompensera SJ. Utskottet vill härvid erinra om att enligt riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 skall banavgifterna beräknas efter samhällsekonomiska grunder. Banavgifterna skall alltså inte utnyttjas för att kompensera SJ. Enligt utskottet mening skall tydlighet prägla riksdagsbeslut. Bidrag skall kallas bidrag och inget annat. Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att regeringens förslag om reglering av livräntor m.m. avstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande reglering av livräntor m.m. att riksdagen avslår vad som i propositionen förordats om riktlinjer för kompensation till SJ avseende kostnader för arbetsskadelivräntor m.m.,
3. Avreglering av järnvägstrafiken (mom. 4)
Jan Sandberg (m), Sivert Carlsson (c), Tom Heyman (m), Birgitta Wistrand (m), Ulla Löfgren (m) och Lennart Fremling (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet anser" och på s. 10 slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att fjolårets riksdagsbeslut om att avreglera järnvägstrafiken bör träda i kraft snarast möjligt. Detta är nödvändigt om de omfattande investeringar som nu görs i järnvägens infrastruktur skall kunna utnyttjas för en utbyggnad av kundanpassade och kostnadseffektiva trafiksystem. Nuvarande reglering och den oklarhet som råder om framtida trafikeringsvillkor utgör dessutom ett allvarligt hinder inte minst för trafikhuvudmännens anskaffning av rullande materiel. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T238, T505 (m), T543 (kds), N273 (fp) och Jo628 (fp) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att motion T221 (mp) avstyrks i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande avreglering av järnvägstrafiken att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T238 yrkande 12, 1994/95:T505 yrkande 2 i denna del samt yrkandena 3 och 5, 1994/95:T543 yrkande 1, 1994/95:N273 yrkande 2 och 1994/95:Jo628 yrkande 12 samt med avslag på motion 1994/95:T221 yrkandena 21 och 22 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Bolagisering och privatisering (mom. 5)
Jan Sandberg, Tom Heyman, Birgitta Wistrand och Ulla Löfgren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Beträffande de" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att SJ bör bolagiseras. Bolagsformen är det enda sättet att säkerställa marknadsmässig stringens i en konkurrensmiljö. Inför bolagiseringen bör en översyn ske av SJ:s finansiering och långsiktiga behov av investeringskapital. På längre sikt bör även SJ i sin helhet privatiseras. Ett sådant beslut måste dock föregås av ytterligare överväganden om hur maximal konkurrens kan uppnås efter en privatisering. Regeringen bör få bemyndigande att sälja SJ. Utskottet anser vidare att de delar inom SJ som är konkurrensutsatta, som t.ex. AB Swebus, snarast bör privatiseras. Detta ligger också i linje med den koncerninriktning som lagts fast i stor politisk enighet och som innebär att SJ bör koncentrera sin verksamhet till järnvägstrafiken. I samband med en utförsäljning av AB Swebus bör även de oligopoltendenser som kan skönjas på busstrafikmarknaden uppmärksammas. Konkurrensverket bör ges i uppdrag att granska konkurrenssituationen på denna marknad. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T206, T237, T505 och N298 (samtliga m) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär vidare att syftet med motion T543 (kds) torde tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande bolagisering och privatisering att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T206 yrkande 8, 1994/95:T237 yrkande 7 i denna del, 1994/95:T505 yrkande 6 och 1994/95:N298 yrkande 6 samt med anledning av motion 1994/95:T543 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Godstrafikfrågor (mom. 11)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Utskottet kan" och på s. 18 slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att en positiv utveckling av järnvägens godstransporter är av strategisk betydelse för den fortsatta trafikutvecklingen. Med en europeisk integrering tillsammans med ökade krav på miljövänliga transporter, regional balans och önskemål om ett effektivt resursutnyttjande blir det allt viktigare att järnvägen utnyttjas på ett effektivt sätt. Utskottet anser mot denna bakgrund att statliga bolag och verk i så stor utsträckning som möjligt bör samarbeta för att uppnå miljövänliga transporter inom den statliga verksamheten. Posten AB bör t.ex. ges tydliga direktiv om att använda miljövänliga transportlösningar. Utskottet anser vidare att mot bakgrund av de problem som SJ har med sin godstrafik en utredning bör tillsättas om vilka ekonomiska incitament som erfordras för att trygga en stabil ökning av godstransporterna på järnväg. Sverige bör investera i lastplatser vid hamnar och stationer för att möjliggöra en angelägen och framtidsanpassad ökning av kombitrafiken. Medel för detta ändamål bör kunna disponeras från anslaget för investeringar i länstrafikanläggningar. Investeringar bör vidare göras i kombitransportsystem för att möta den förutsedda utvecklingen av lastbilstrafiken från EU. Utskottet anser vidare att för att möjliggöra en uppbyggnad av ett bra trafiksystem som främjar regional balans är en rationell terminalstruktur av väsentlig betydelse. Som framhålls i motion A445 (v) kan terminaler utgöra en viktig komponent i regionalpolitiken. Någon nedläggning bör därför inte ske av de två godsterminaler som för närvarande hotas av nedläggning, nämligen de i Morjärv och i Älvsbyn. Utskottet förordar därför att riksdagen bör ge regeringen till känna att de båda godsterminalerna behövs för att ge näringslivet miljövänliga och kostnadseffektiva godstransporter. Regeringen bör vidare uppta överläggningar med SJ om att återuppta verksamheten vid bangården i Ånge. Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221 (mp), A442 (mp) och A445 (v) tillstyrks i nu behandlad del, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motioner, dvs. T503 (c), T515 (c), T525 (fp), och T541 (s), avstyrks i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande godstrafikfrågor att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkandena 23--26, 1994/95:A442 yrkandena 6 och 8 samt 1994/95:A445 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1994/95:T503, 1994/95:T515, 1994/95:T525 och 1994/95:T541 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Avreglering av järnvägstrafiken (mom. 4)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Miljöpartiet anser att en partiell avreglering bör ske av järnvägstrafiken. Som framhålls i vår motion T221 (mp) bör länsjärnvägsföretag tillåtas att driva verksamhet in i angränsande län. Genom att mindre tågföretag därmed kan köra fram till stomjärnvägsnätet, terminaler och omlastningsplatser förbättras förutsättningarna för att järnvägen skall kunna öka sin marknadsandel även på godsområdet. Med hänvisning till pågående utredningsarbete och riksdagens kommande behandling av avregleringsfrågor i höst har jag avstått från att reservera mig.
2. Tidtabeller (mom. 10)
Elisa Abascal Reyes (mp) anför:
Miljöpartiet anser det angeläget att järnvägstrafiken utvecklas till att bli en viktig stomme i landets trafiksystem. För att järnvägstrafiken skall kunna fungera som ett energisnålt och miljövänligt transportmedel krävs bl.a. att tågtrafiken upprätthålls med en viss regularitet över veckans olika dagar. Tågförbindelserna skall alltså inte dras in under veckosluten. Därmed skapas en önskvärd stabilitet i trafikmönstret som främjar ett miljömässigt rationellt resval och ett ökat tågresande. Som framhålls i vår motion T522 (mp) bör därför SJ erbjuda en attraktiv persontrafik med en enkel tidtabell med turer på i huvudsak samma tider veckan runt.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen2 Förslag till riksdagsbeslut2 Statens järnvägar2 Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier2 Motionerna2 Utskottet5 1 SJ:s mål och verksamhet5 1.1 Bakgrund5 1.2 Regeringens förslag6 1.3 Motionsförslag6 1.4 Utskottets ställningstagande7 2 Anslaget E 1. Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier7 2.1 Bakgrund7 2.2 Regeringens förslag7 2.3 Utskottets ställningstagande8 3 Avreglering av järnvägstrafiken8 3.1 Bakgrund8 3.2 Motionsförslag 8 3.3 Utskottets ställningstagande9 4 Bolagisering och privatisering10 4.1 Bakgrund10 4.2 Motionsförslag 10 4.3 Utskottets ställningstagande11 5 Persontrafikfrågor11 5.1 Motionsförslag11 5.2 Utskottets ställningstagande13 5.2.1 Arlandabanan13 5.2.2 Tågtrafiken i Mälardalen och på Västkustbanan13 5.2.3 Biljettpriser14 5.2.4 Tåguppehåll14 5.2.5 Tidtabeller15 6 Godstrafikfrågor15 6.1 Motionsförslag15 6.2 Utskottets ställningstagande17 Hemställan19 Reservationer20 Särskilda yttranden24