Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor m.m.
Betänkande 1997/98:KU20
Konstitutionsutskottets betänkande
1997/98:KU20
Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor m.m.
Innehåll
1997/98 KU20
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens propositioner Staten och trossam- funden - grundlagsfrågor (prop. 1997/98:49) och Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund (prop. 1997/98: 116) jämte följdmotioner. Dessutom behandlas 20 motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 1996/97 och 1997/98. Utskottet har tillstyrkt propo- sitionerna och avstyrkt samtliga motionsyrkanden. Åtta reservationer har avgetts. Reservationerna gäller frågan om särskild lagstiftning för Svenska kyrkan (fp, v, mp), statlig hjälp med avgift till trossamfund (fp respektive v, mp), den kyrkliga egendomen (m, fp), trosbekännelse för statschefen (fp, v, mp) respektive frågan om ledighet för förtroendevalda (m). Ett särskilt ytt- rande (m) har avgetts i frågan om beräkningen av kyrkoavgift. Propositionerna 1997/98:49 vari yrkas att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i regeringsformen, 2. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. 1997/98:116 vari yrkas att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om trossamfund, 2. lag om Svenska kyrkan, 3. lag om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan.
Lagförslagen har fogats till detta betänkande som bilagorna 1-2.
Motionerna
Motioner som väckts med anledning av proposition 1997/98:49 1997/98:K24 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att det i 8:6 RF särskilt anges att Svenska kyrkan garanteras medinflytande i lagstiftning som rör dess angelägenheter, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en definition av begreppet trossamfund ges nu, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan om behandling av personuppgift bör beredas ytterliga- re, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Svenska kyrkan bör få kostnaderna täckta för att hålla de kyrkliga arkiven. 1997/98:K25 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av bekännelsekravet för statschefen och hans/hennes avkomlingar. 1997/98:K26 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar om föl- jande lydelse av 8 kap. 6 § regeringsformen: "Föreskrifter om trossamfund meddelas i lag. Vid stiftande, ändring eller upphävande av sådan lag gäller vad som sägs i 16 § om stiftande av riksdagsordningen.", 2. att riksdagen beslutar att upphäva de bestämmelser om statschefens sär- skilda förpliktelser i fråga om bekännelse som finns i punkt 14 övergångsbe- stämmelserna till regeringsformen och - i fråga om prinsar och prinsessor - i 4 § successionsordningen. Motioner som väckts med anledning av proposition 1997/98:116 1997/98:K43 av Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om lagändringar i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till ledighet för förtroendevalda. 1997/98:K44 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att Svenska kyrkan framöver själv skall kunna besluta om sina framtida avgifter och på vad de skall grundas i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:K45 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionsfriheten, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till ledighet för förtroendevalda, 3. att riksdagen beslutar att äganderätten till prästlönetillgångarna övergår till trossamfundet Svenska kyrkan och att vanliga civilrättsliga regler skall gälla, 4. att riksdagen beslutar att kyrkomötet får tillsynsansvaret för förvaltning- en av prästlönetillgångarna. 1997/98:K46 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den särskilda lagen för Svenska kyrkan skall gälla under en övergångsperiod på tio år.
1997/98:K47 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att lagen om Svenska kyrkan skall vara giltig högst till år 2002, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till därtill nödvändig revide- ring av lagen om trossamfund enligt vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen antar lag om trossamfund med den ändrade lydelse av 16 § som anges i motionen, 1997/98:K48 av Bo Könberg m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen med avslag på propositionens förslag om lag om Svenska kyrkan och lag om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan be- slutar om en sådan ändring av propositionens förslag till lag om trossamfund som anförts i motionen. 2. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om rätt till registrering för fria församlingar inom rörelser som saknar formell gemensam organisa- tion på nationell nivå, 3. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen beslutar om att det är möjligt för en ekumenisk församling att registrera sig med hänvisning till samhörighet med mer än ett nationellt trossamfund, 4. att riksdagen beslutar om en sådan ändring av lagförslagen i enlighet med vad som anförts i motionen att prästlönetillgångarna överförs med äganderätt till trossamfundet Svenska kyrkan, 5. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen avslår förslaget att regeringen bemyndigas att besluta om Svenska kyrkans förvaltning av prästlönetillgångarna. Motioner från den allmänna motionstiden 1996/97 1996/97:K801 av Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiska bidrag från kyrkan till den gemensamma sociala välfärden. 1996/97:K802 av Eva Goës och Ewa Larsson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ny juridisk organisationsform införs för religiös verksam- het, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anpassa de civilrättsliga och skatterättsliga lagarna till varand- ra, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tolkningsföreträde i den nya kyrkolagen för andra religiösa verk- samheter och filosofier, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att religiös verksamhet skall kunna upprätthålla sin egen identitet och genuinitet. 1996/97:K803 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors rätt till prästämbetet i Svenska kyrkan. 1996/97:K804 av Roland Larsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen hos regeringen begär att den, inför den förändrade relatio- nen mellan kyrkan och staten, utreder ägoförhållandena för kyrkans mark, i enlighet med vad som anförts i motionen, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan lagändring som an- ges i motionen. Motioner från den allmänna motionstiden 1997/98 1997/98:K321 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens stöd till samfunden, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lag om trossamfund som omfattar alla trossamfund som verkar i Sverige, 3. att riksdagen - om yrkande 2 avslås - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samma konstitutionella skydd för övriga trossamfund och Svenska kyrkan, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionsfrihet för statschefen. 1997/98:K340 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att trossamfunden bör regleras i en lag, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte i lag reglera något samfunds teologiska innehåll, styrelse- skick, utbredning och struktur, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om religionsfrihet även för statschefen. 1997/98:K507 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att verka för att reglerna för att använda Svenska kyrkans lokaler medger möjlighet till aktivitet utan direkt kyrklig prägel, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bokning skall kunna göras av en enskild medborgare, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för lokalutnyttjande av kyrkan förtydligas. 1997/98:K518 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen an- förts om behörighet till tjänst som kyrkoherde. 1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 71. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om allmänhetens tillgänglighet till kyrkolokaler. Kyrkomötets yttrande Kyrkomötet har vid extra sammanträde i november 1997 tillstyrkt de förslag som behandlas i propositionen Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor (prop. 1997/98:49) samt i huvudsak tillstyrkt de förslag som behandlas i propositionen Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska kyrkan och andra trossamfund (prop. 1997/98:116). Yttrande från Lagrådet Konstitutionsutskottet har inhämtat yttrande från Lagrådet över de lagförslag som läggs fram i propositionen Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor (prop. 1997/98:49). Lagrådet har i yttrande den 5 mars 1998 föreslagit viss ändring i den föreslagna ingressen till lagen om ändring i regeringsformen och en viss komplettering i fråga om 11 kap. 6 § regeringsformen. Lagrådets yttrande har fogats till detta betänkande som bilaga 3.
Utskottet
Riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan Under år 1995 fattade riksdagen ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12). Reformen är förutsatt träda i kraft den 1 januari 2000. Principbeslutet innebar bl.a. - att det i regeringsformen skall införas särskilda regler om lagstiftning angående Svenska kyrkan och andra trossamfund, - att Svenska kyrkan själv får reglera sina angelägenheter inom ramen för bestämmelserna i en lag men utan en från riksdagen delegerad normgiv- ningskompetens, - att frågan om handlingsoffentlighet inom Svenska kyrkan skulle utredas ytterligare med inriktning på att offentlighetsprincipen skall tillämpas även i fortsättningen, - att en skyldighet för dem som tillhör Svenska kyrkan att betala en lokal och regional kyrkoavgift i proportion till inkomsten skall ersätta den nuva- rande församlingsskatten, - att staten kostnadsfritt skall biträda Svenska kyrkan med uppbörd av av- giften och att även andra trossamfund - efter beslut av regeringen - kan få hjälp med uppbörd av avgifter samt - att den kyrkliga egendomen efter en relationsförändring skall stå till kyr- kans förfogande. Regeringens förslag i princippropositionen (prop. 1995/96:80) innebar när- mare att den särskilda lagen om Svenska kyrkan borde innehålla det som är principiellt och av grundläggande karaktär för Svenska kyrkan. Där borde anges bl.a. att kyrkan skall vara en evangelisk-luthersk kyrka med episkopal struktur, en öppen folkkyrka, demokratiskt uppbyggd och rikstäckande. Församlingarnas och stiftens roll och självbestämmande borde framgå. I lagen borde således ingå vissa grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkans organisatoriska uppbyggnad och om skyldigheten att betala en lokalt och regionalt beslutad kyrkoavgift. Riksdagen godkände regeringens förslag till riktlinjer för det fortsatta ar- betet med ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (rskr. 1995/96:84). Konstitutionsutskottet utgick från att det förslag till lag om Svenska kyrkan som skulle läggas fram inte skulle innehålla annat än vad som är nödvändigt för det i propositionen angivna syftet, nämligen statens medverkan till att kyrkan behåller sin identitet och förblir rikstäckande och demokratiskt uppbyggd (bet. 1995/96:KU12). I en reservation (v) yrkades avslag på propositionen med hänvisning till att alla trossamfund borde vara fria från statlig reglering. En annan reservation (fp) vände sig mot förslaget om särbestämmelser om Svenska kyrkan i regeringsformen och en särskild lag om Svenska kyrkan. Propositionernas huvudsakliga innehåll I propositionen Staten och trossamfunden - grundlagsfrågor (prop. 1997/98: 49) föreslås nu vissa grundlagsändringar för att möjliggöra genomförandet av riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. I fråga om regeringsformen innebär förslaget att det införs särskilda regler för lagstiftning om Svenska kyrkan och andra trossamfund. Samtidigt föreslås att en rad övergångsbestämmelser som gäller Svenska kyrkan skall upphöra att gälla. Vidare föreslås ändringar i tryckfrihetsförordningen som i huvudsak innebär att allmänna handlingar kan förvaras hos Svenska kyrkan även efter relationsändringen, utan att handlingarna därigenom upphör att vara allmänna. I propositionen Staten och trossamfunden - bestämmelser om Svenska kyr- kan och andra trossamfund (prop. 1997/98:116) lämnas förslag till en lag om trossamfund och en lag om Svenska kyrkan. Förslagen i denna proposi- tion bygger på de förslag till grundlagsändringar som läggs fram i proposi- tion 1997/98:49. Utgångspunkten för förslagen är det principbeslut om änd- rade relationer mellan staten och Svenska kyrkan som riksdagen fattade år 1995. Genom lagen om trossamfund införs en ny associationsform, registrerat trossamfund. Ingen av de rättigheter som trossamfunden har i dag, t.ex. rätten att förrätta vigsel, skall vara knuten till den nya associationsformen. Lagen innehåller vidare bl.a. bestämmelser om registrerade trossamfunds namn och statlig hjälp med att beräkna, debitera, redovisa och ta in avgifter från dem som är medlemmar i eller tillhör trossamfundet. I lagen om Svenska kyrkan preciseras kyrkans grundläggande identitet för att denna skall vara oförändrad över relationsändringen. Den i lagen gjorda preciseringen stämmer överens med kyrkans syn på sig själv. Vidare inne- håller lagen bestämmelser om grunderna för Svenska kyrkans organisation och verksamhet samt om den kyrkliga egendomen. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2000. Lagstiftning om trossamfund och om Svenska kyrkan Proposition 1997/98:49 Regeringen föreslår i propositionen Staten och trossamfunden - grundlags- frågor (prop. 1997/98:49) att det införs en ny bestämmelse i regeringsformen om att föreskrifter om trossamfund och föreskrifter om grunderna för Svens- ka kyrkan som trossamfund meddelas i lag. Sådana föreskrifter skall beslutas på samma sätt som riksdagsordningens huvudbestämmelser. Nuvarande normgivningsföreskrifter avseende Svenska kyrkan i regeringsformens över- gångsbestämmelser upphävs. Vidare föreslås ett tillägg till 11 kap. 6 § regeringsformen som innebär att förvaltningsuppgifter skall kunna överlämnas till registrerade trossamfund. I första hand torde det vara fråga om myndighetsutövning i form av att förrätta vigsel. Förslaget innebär att om förvaltningsuppgifter lämnas över till regist- rerat trossamfund, kan dessa uppgifter utföras av trossamfundet eller av dess registrerade organisatoriska delar. Vidare innebär det att förvaltningsuppgif- ter kan överlämnas direkt till trossamfundens organisatoriska delar, vilket enligt propositionen torde bli aktuellt i fråga om den framtida begravnings- verksamheten. I tryckfrihetsförordningen föreslås ändringar som medger att allmänna handlingar som före år 2000 har kommit in till eller upprättats hos myndig- heter med uppgifter som hänför sig till Svenska kyrkans verksamhet eller Svenska kyrkans beslutande församlingar skall kunna förvaras hos Svenska kyrkan även efter relationsändringen utan att därigenom upphöra att vara allmänna. Proposition 1997/98:116 Regeringen föreslår att en särskild lag om trossamfund stiftas. Genom den nya lagen införs en ny associationsform, registrerat trossamfund. Den nya associationsformen skall stå öppen för alla trossamfund. Enligt regeringen bör alla trossamfund ges möjlighet att i formellt och rättsligt hänseende uppträda just som trossamfund. Eftersom den svenska rättsordningen inte ger utrymme för detta bör det skapas en särskild associationsform för trossam- fund. Enligt 2 § förslaget till lag om trossamfund avses med trossamfund en ge- menskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Definitionen knyter an till definitionen i 4 § andra stycket religionsfrihetsla- gen (1951:680), som dock i stället för gemenskap anger sammanslutning. För att också trossamfund som inte anser sig vara sammanslutningar i gängse mening skall kunna omfattas av begreppet trossamfund bör enligt regeringen det något vidare begreppet gemenskap användas. Därigenom undviks enligt regeringen också en alltför stark koppling till det föreningsrättsliga med- lemsbegreppet. Begreppet gudstjänst skall förstås i vid bemärkelse så att det normalt innefattar exempelvis sammankomster för gemensam bön och me- ditation. Enligt 3 § förslaget till trossamfund är ingen skyldig att tillhöra något tros- samfund, och ett avtal eller ett löfte som strider mot detta är ogiltigt. Vidare föreslås en bestämmelse (4 §) om att barn som fyllt 12 år inte kan inträda eller utträda ur ett trossamfund utan eget samtycke. I övrigt föreslås lagen innehålla särskilda föreskrifter om den nya associa- tionsformen för trossamfund och därmed sammanhängande frågor. Med registrerat trossamfund avses enligt förslaget dels Svenska kyrkan, dels tros- samfund som registrerats enligt lagen (5 §). Annat trossamfund än Svenska kyrkan får ställning som registrerat tros- samfund genom ett registreringsförfarande. De huvudsakliga kraven är att trossamfundet har stadgar med bestämmelser om ändamål och om hur det fattas beslut i trossamfundets angelägenheter samt att trossamfundet har styrelse eller motsvarande organ (7 §). Registreringen skall omfatta trossamfundets namn och stadgar samt de personer som ingår i styrelsen eller motsvarande organ eller annars är behö- riga att företräda trossamfundet. Ärenden om registrering skall handläggas av den myndighet regeringen bestämmer, och beslut i registreringsärenden skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol (8 resp. 17 §§). De trossamfund som väljer att registrera sig får rättskapacitet såsom regist- rerat trossamfund. De ges skydd för sitt namn och skall efter beslut av rege- ringen kunna få hjälp av staten med att beräkna, debitera, redovisa och ta in avgifter från sina medlemmar (9 §). De rättigheter och skyldigheter som uppkommit för ett trossamfund som har bedrivit verksamheten som ideell förening övergår genom registreringsbeslutet till det registrerade trossamfun- det (10 §). Registreringsmyndigheten skall besluta att trossamfundet skall träda i likvidation om de krav som gäller för registrering inte längre är upp- fyllda, om det föreligger likvidationsskyldighet enligt stadgarna eller om samfundet försatts i konkurs som avslutats med ett överskott (11 §). Ett trossamfund skall på egen begäran avregistreras utan föregående likvidation under förutsättning att trossamfundet efter avregistreringen utgör en juridisk person av annat slag (12 §). Ett registrerat trossamfunds organisatoriska delar - t.ex. församlingar, stift och distrikt - skall kunna registreras. Ett registrerat trossamfund och dess registrerade organisatoriska delar svarar var för sig självständigt för sina skyldigheter (13 §). Regeringens förslag innebär att organisatoriska delar av ett trossamfund skall kunna registreras endast om trossamfundet i sin helhet är registrerat eller begär registrering. På samma sätt som beträffande tros- samfund i sin helhet finns det skäl att ge en organisatorisk del möjlighet att i formellt och rättsligt hänseende uppträda i enlighet med sin syn på sig själv. Att det finns en mer eller mindre stark bindning inom trossamfundet bör i sig inte hindra en registrering Under senare tid har ekumeniska församlingar blivit allt vanligare. Utmär- kande för dessa är att de är anslutna till flera trossamfund. Även dessa för- samlingar bör enligt propositionen kunna registreras som organisatoriska delar av ett trossamfund och därmed få rättskapacitet inom den nya associa- tionsformen. Regeringen framhåller att det dock inte kan komma i fråga att registrera dem som organisatoriska delar av mer än ett trossamfund. I regeringens förslag till lag om Svenska kyrkan slås trossamfundets evange- lisk-lutherska identitet fast. Vidare ges en övergripande beskrivning av de identitetsmässigt mest betydelsefulla delarna av kyrkans organisation. I lagen anges det också att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en riks- täckande verksamhet (1-2 §§). Svenska kyrkan som trossamfund skall utgöra ett eget rättssubjekt som bl.a. får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. Svenska kyrkans församlingar, sammanslutningar av församlingar (kyrkliga samfälligheter) och stift skall var för sig ha samma rätt (3 §). Svenska kyrkan får genom lag ställning som ett registrerat trossamfund. Samtidigt får Svenska kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift ställning som registrerade organisatoriska delar av Svenska kyrkan. Församlingen omfattar de personer som tillhör Svenska kyrkan och är bo- satta inom församlingens område. Undantag görs från territorialprincipen genom att Svenska kyrkan själv kan bestämma om det skall finnas icke- territoriella församlingar. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission (4 §). Stiftet omfattar församlingarna inom stiftets område. Stiftets grundläggan- de uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Svenska kyrkans episkopala struktur görs tydlig genom att det skall finnas en biskop i varje stift (5 §). Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötet får inte besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller stifts uppgift att besluta i (6 §). Handlingar som avser särskilda områden där Svenska kyrkan skall utföra uppgifter som tillgodoser allmänna samhälleliga intressen skall enligt propo- sitionen omfattas av en offentligrättsligt reglerad handlingsoffentlighet, och förslag till reglering aviseras till hösten 1998. Kyrkans andra handlingar omfattas enligt propositionen av en inomkyrkligt reglerad handlingsoffent- lighet. Svenska kyrkan skall låta var och en ta del av dessa handlingar, och rätten till insyn får enligt lagförslaget bara begränsas om det är särskilt moti- verat med hänsyn till skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, Svenska kyrkans ekonomiska intresse eller något synnerligen väsentligt intresse. Vidare föreslås bestämmelser om bevarande, ordnande och vårdande av Svenska kyrkans arkiv (10-13 §§). Förslaget till lag om Svenska kyrkan innehåller också (9 §), liksom försla- get till lag om införande av Svenska kyrkan (9-11 §§), bestämmelser om kyrklig egendom. Införandelagen innehåller vidare regler om bl.a. rätten till ledighet för förtroendevalda (8 §). Motionerna I motion 1997/98:K26 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), som väckts med anled- ning av grundlagspropositionen, begärs med hänsyn till förenligheten med full religionsfrihet att trossamfundet Svenska kyrkan skall behandlas på samma sätt som andra trossamfund. Det behövs enligt motionärerna inte någon särskild lag om Svenska kyrkan. Andra meningen i regeringens för- slag till 8 kap. 6 § regeringsformen om att i lag också skall meddelas före- skrifter om grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund bör därför utgå (yrkande 1). Bo Könberg m.fl. (fp) anser i motion 1997/98:K48, som väckts med anledning av proposition 1997/98:116, att det inte bör finnas någon särskild lag för Svenska kyrkan. De särbestämmelser som är nödvändiga under en övergångstid bör ingå i en lag om trossamfund. Bestämmelser som slår fast att trossamfundet Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt sam- fund, om Svenska kyrkans organisation och verksamhet och om medlemsav- giften (1-2 och 7-8 §§) bör inte förekomma. I lagen om trossamfund bör Svenska kyrkan (5 och 6 §§) inte omotiverat nämnas (yrkande 1). Birgit Friggebo m.fl. (fp) yrkar i motion 1997/98:K340 ett tillkännagivande till regeringen om att de särskilda bestämmelser om Svenska kyrkan som kan behövas under en övergångstid bör regleras i den allmänna lagen om tros- samfund (yrkande 1). Motionärerna vänder sig mot att en kyrkas teologiska innehåll, styrelseskick, utbredning och struktur regleras i en särskild lag. I ett land med religionsfrihet kan enligt motionen sådant inte regleras av staten (yrkande 2). Också motion 1997/98:K47 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vänder sig mot in- förandet av en permanent särskild lag om Svenska kyrkan. I stället bör i ett särskilt avsnitt i lagen om trossamfund tas upp frågor som rör handlingsof- fentligheten, arkivfrågor, egendom m.m. Motionärerna yrkar att riksdagen skall besluta att lagen om Svenska kyrkan skall vara giltig högst till år 2002. Riksdagen bör från regeringen begära förslag till den nödvändiga revidering- en av lagen om trossamfund (yrkandena 1 och 2). Även i motion 1997/98: K46 av Eva Zetterberg (v) begärs en tidsbegränsning av lagen om Svenska kyrkan. Motionären yrkar ett tillkännagivande till regeringen om att lagen skall gälla under en övergångstid på tio år. Kenneth Kvist m.fl. (v) begär i motion 1997/98:K321 att staten skall stödja samfunden att verka på sina egna villkor utan att ge ett särskilt samfund en särställning (yrkande 1). Motionärerna begär också ett tillkännagivande till regeringen om det positiva med en lag om trossamfund som omfattar alla trossamfund som verkar i Sverige. Enligt motionen behövs det inte någon särlagstiftning för Svenska kyrkan (yrkande 2). Om riksdagen väljer att besluta olika lagar för Svenska kyrkan och de övriga samfunden är det vik- tigt att alla samfund ges samma konstitutionella skydd (yrkande 3). I motion 1996/97:K802 av Eva Goës och Ewa Larsson (mp) begärs att det införs en ny juridisk organisationsform för religiös verksamhet, som ger civilrättslig och skatterättslig status. En sådan organisationsform skulle gälla också trossamfund som inte består av församling och inte har demokratisk föreningsstyrelse. De civilrättsliga och skatterättsliga regleringarna borde anpassas till varandra. Den nya lagen om kyrkor bör omfatta alla så att det finns tolkningsföreträde för de religioner och filosofier som ligger utanför den typiskt svenska religionen, som har en allsmäktig Gud, och den skall inte begränsas av antalet utövare, utan hänsyn skall tas till den religiösa och andliga utövningen (yrkandena 1-4). I motion 1997/98:K24 av Inger Davidson m.fl. (kd) begärs att det i 8 kap. 6 § regeringsformen skall införas en bestämmelse som innebär att Svenska kyr- kan garanteras medinflytande i lagstiftning som rör dess angelägenheter (yrkande 1). Vidare begärs en definition av begreppet trossamfund (yrkande 2). Bo Könberg m.fl. (fp) tar i motion 1997/98:K48 upp frågan om registrering av fria församlingar inom rörelser som saknar gemensam organisation på nationell nivå. Motionärerna hänvisar till att regeringen föreslår att ett sam- funds organisatoriska delar, t.ex. församlingar, stift och distrikt, skall kunna registreras endast om trossamfundet i sin helhet är registrerat. Riksdagen bör till ledning för rättstillämpningen uttala att vad som anförs i propositionen i denna del inte är bindande om den organisatoriska delen som önskar registre- ra sig i övrigt uppfyller kvalifikationerna för registrering (yrkande 2). Vidare bör riksdagsbeslutet innehålla en bestämmelse som gör det möjligt för en ekumenisk församling att registrera sig med hänvisning till samhörig- het med mer än ett nationellt trossamfund (yrkande 3). Utskottets bedömning Hösten 1995 fattade riksdagen ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Beslutet innebär ett hänsynstagande såväl till den inomkyrkliga opinionen som till de förutsättningar som finns i samhället i övrigt. Beslutet syftade till att efter den mycket långa perioden av återkom- mande utredningar få till stånd en varaktig lösning av stat-kyrka-frågan. Utskottet konstaterar att riksdagens principbeslut år 1995 om ändrade rela- tioner mellan staten och Svenska kyrkan innebar att en särskild lag om Svenska kyrkan borde stiftas. Principbeslutet innebar dessutom att i rege- ringsformen skall föras in särskilda regler om lagstiftning angående Svenska kyrkan och andra trossamfund och särskilt konstitutionellt skydd för sådan lagstiftning. Den av regeringen nu föreslagna lydelsen av 8 kap. 6 § rege- ringsformen svarar väl mot riksdagens principbeslut i denna del. Utskottet anser inte att det finns anledning att nu göra en annan bedömning än den som riksdagen ställde sig bakom år 1995. Enligt utskottets mening behövs inte någon särskild bestämmelse i 8 kap. 6 § regeringsformen som garanterar Svenska kyrkan medinflytande i lagstiftning som rör dess angelägenheter. Den beredningsskyldighet för regeringsärenden som föreskrivs i 7 kap. 2 § regeringsformen innebär att yttranden från Svenska kyrkan kommer att be- höva inhämtas i lagstiftningsfrågor som gäller Svenska kyrkan. Det kan förutsättas att stor vikt kommer att läggas vid de synpunkter som då fram- förs. Motionerna 1997/98:K24 yrkande 1 (kd), 1997/98:K26 yrkande 1 (fp) och 1997/98:K321 yrkande 3 (v) avstyrks därför. En särskild lag om Svenska kyrkan borde enligt principbeslutet innehålla det som är principiellt och av grundläggande karaktär för Svenska kyrkan, nämligen att Svenska kyrkan som trossamfund är ett eget rättssubjekt och att kyrkomötet är högsta beslutande organ. Vidare borde lagen innehålla be- stämmelser om stiften och församlingarna liksom om skyldighet att betala en lokalt respektive regionalt beslutad kyrkoavgift. Dessutom kunde enligt ställningstagandet några grundläggande regler behövas om den kyrkliga egendomen. Utskottet gör inte nu någon annan bedömning i fråga om beho- vet av en särskild lag utan tillstyrker regeringens förslag såvitt avser stiftan- det av en särskild lag om Svenska kyrkan. Utskottet anser att det är angeläget att nu få till stånd en varaktig lösning och är inte berett förorda en tidsbe- gränsning av lagen. Motionerna 1997/98:K46 (v), 1997/98:K47 yrkandena 1 och 2 (v), 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del (fp), 1997/98:K321 yrkandena 1 och 2 (v) och 1997/98:K340 yrkandena 1 och 2 avstyrks följaktligen. Utskottet anser mot bakgrund av detta ställningstagande i fråga om infö- rande av en särskild lag om Svenska kyrkan att det är naturligt att lagen om trossamfund innehåller bestämmelser som hänvisar till lagen om Svenska kyrkan (6 §). Det finns enligt utskottets mening inte heller anledning att ifrågasätta att Svenska kyrkan mot bakgrund av sin historia, tradition och omfattning skall anses som registrerat trossamfund (5 §) utan särskilt beslut om detta. Utskottet avstyrker således motion 1997/98:K48 (fp) yrkande 1 i denna del. Frågan om behovet av en definition av begreppet trossamfund tas upp i motion 1997/98:K24 yrkande 2 (kd). I lagen om trossamfund föreslås en bestämmelse (2 §) som anger att med trossamfund avses i lagen en gemen- skap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst. Mo- tionsyrkandet får därmed numera anses tillgodosett och avstyrks därför. Också motion 1996/97:K802 (mp) får anses i huvudsak tillgodosedd. Den föreslagna nya associationsformen registrerat trossamfund tillgodoser de önskemål om en ny juridisk organisationsform som begärs i motionsyrkan- dena 1 och 2. När det gäller yrkande 3 om tolkningsföreträde för andra reli- giösa verksamheter och filosofier vill utskottet hänvisa till att regeringen i proposition 1997/98:116 avvisar tanken på att ställa krav som på något sätt anknyter till religiös åskådning. Motionsyrkande 4 om att religiös verksam- het skall kunna upprätthålla sin egen identitet och genuinitet tillgodoses också till stor del av förslaget. Utskottet delar dock regeringens bedömning att en grundläggande förutsättning för att ett trossamfund skall kunna använ- da den nya associationsformen är att det skall röra sig om en gemenskap för religiös verksamhet, där det ingår att anordna gudstjänst, och att trossamfun- det dessutom bör ha en stabil organisatorisk uppbyggnad med stadgar av viss fullständighet. Motion 1996/97:K802 yrkandena 1-4 avstyrks följaktligen. När det gäller frågan om registrering av fria församlingar inom rörelser som saknar gemensam organisation på nationell nivå gör utskottet ingen annan bedömning än den som förs fram i motion 1997/98:K48 yrkande 2 (fp). För att en församling skall kunna utgöra en organisatorisk del av ett trossamfund på det sätt som avses i regeringens förslag, måste såväl trossam- fundet som församlingen ha en stabil organisatorisk uppbyggnad. I rörelser som saknar formell gemensam organisation på nationell nivå kan de i rörel- sen ingående fria församlingarna inte anses utgöra sådana organisatoriska delar som avses i den föreslagna lagen om trossamfund. En sådan fri försam- ling kan registreras som ett självständigt trossamfund under förutsättning att de krav som i övrigt ställs är uppfyllda. Enligt utskottets mening är med detta klarläggande något särskilt uttalande från riksdagens sida inte påkallat. Mo- tionsyrkandet får anses tillgodosett och avstyrks följaktligen. Utskottet är inte heller berett tillstyrka yrkande 3 i samma motion, som gäller möjlighet för ekumenisk församling att registrera sig med hänvisning till samhörighet till mer än ett trossamfund. Om en ekumenisk församling väljer att registrera sig som organisatorisk del av ett av trossamfunden bör det enligt utskottets mening inte finnas möjlighet att registreras som del av ytterligare ett trossamfund. En tillhörighet till flera skilda trossamfund skulle nämligen i vissa fall kunna medföra en osäkerhet om församlingens rättsliga ställning. Den registrering som skall ske omfattar bl.a. stadgar. Om det av dessa framgår att församlingen är ansluten till eller har samhörighet med mer än ett trossamfund, bör information om detta kunna intas i registret. Motion 1997/98:K48 yrkande 3 avstyrks följaktligen. När det gäller den nya associationsformen registrerat trossamfund har ut- skottet uppmärksammat de svårigheter som ligger i att flera trossamfund bedriver verksamhet i ett inte ringa antal stiftelser. Stiftelserna har många gånger tillkommit mot bakgrund av att det saknats en annan lämplig associa- tionsform för förvaltning av samfundets egendom, och det ter sig naturligt att det nu ges reella möjligheter att föra över egendomen till den nya associa- tionsformen. Regeringen har i proposition 1997/98:116 framhållit sin avsikt att närmare överväga om det finns behov av särskild reglering. Utskottet vill understryka vikten av att frågan får en lösning som kan tillgodose det aktu- ella behovet. Statlig hjälp med avgift till trossamfund, m.m. Propositionerna Av riksdagens principbeslut år 1995 framgår att staten skall erbjuda Svenska kyrkan hjälp att uppbära avgifter från dem som är medlemmar i eller tillhör trossamfundet. Enligt principbeslutet skall vidare motsvarande erbjudande av jämställdhetsskäl kunna riktas även till andra trossamfund. Beträffande andra trossamfund än Svenska kyrkan innebär principbeslutet att hjälpen villkoras av att staten får ta ställlning i varje enskilt fall och föreskriva de villkor som behövs. Att hjälpen skall vara kostnadsfri framgår också av principbeslutet. När det gäller avgiftens utformning innebär principbeslutet att kyrkoavgiften på samma sätt som nu bör tas ut i förhållande till inkomsten för den som skall betala avgiften, dvs. efter bärkraft. Lagen om trossamfund föreslås i proposition 1997/98:116 innehålla en para- graf (16 §) om statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund. Enligt paragrafen har Svenska kyrkan rätt till hjälp av staten med beräkning, debite- ring och redovisning av avgifter från dem som tillhör Svenska kyrkan samt med att ta in avgifterna. Vidare föreskrivs att även andra registrerade tros- samfund kan beviljas sådan hjälp och att bestämmelser om förfarandet vid sådan hjälp meddelas i särskild lag. Lagrådet har mot bakgrund av att sam- funden bör bli behandlade på ett likvärdigt sätt ansett att i lagen om trossam- fund borde anges de principer enligt vilka frågan om rätt till hjälp med av- giften skall prövas. I propositionen hänvisas emellertid till att en arbetsgrupp ser över frågan om statens stöd till trossamfunden och till att förslag som Riksskatteverket lämnat i betänkandet Staten och trossamfunden, Statlig medverkan vid avgiftsbetalning (SOU 1997:46) för närvarande bereds i Regeringskansliet. Riksskatteverket har föreslagit att annat trossamfund än Svenska kyrkan skall inhämta skriftligt medgivande för varje enskild som omfattas av avgiftsuppbörd via skattesystemet. En proposition med förslag till närmare utformning av uppbördshjälpen kommer att föreläggas riksdagen hösten 1998. Regeringen understryker att en förutsättning för hjälp med avgiften enligt riksdagens principbeslut är att hjälpen kan inordnas i det gällande skattebetalningssystemet. Lagen om Svenska kyrkan föreslås innehålla två paragrafer om kyrkoav- gift. Enligt 7 § skall den som tillhör Svenska kyrkan betala lokal och regional kyrkoavgift. Enligt 8 § beslutar församlingen om lokal kyrkoavgift. Om församlingen ingår i en kyrklig samfällighet, får samfälligheten besluta om hela eller del av avgiften. Stiftet beslutar enligt förslaget om regional kyrko- avgift. Motionerna I motion 1997/98:K47 yrkande 3 av Kenneth Kvist m.fl. (v) begärs följande rubrik till och lydelse av 16 § lagen om trossamfund: Statlig hjälp med avgifter till Svenska kyrkan 16 § Svenska kyrkan har under högst tio år från det att denna lag trätt i kraft rätt till hjälp av staten med beräkning, debitering och redovisning av avgifter från dem som tillhör Svenska kyrkan samt med att ta in avgifterna. När Svenska kyrkan inom denna period skapat former och organisation för av- giftsuppbörd i egen regi skall statens hjälp upphöra. Tidpunkten för när avgiftshanteringen övergår från staten till Svenska kyr- kan meddelas genom lag. Motionärerna ifrågasätter att staten skall erbjuda hjälp till religiösa samfund men inte till profana organisationer och framhåller att det finns en konflikt med religionsfriheten också när det gäller avgöranden om vilka trossamfund som skall få hjälp med avgiftsuppbörden. Bestämmelserna i 2 kap. 2 § rege- ringsformen om att ingen skall tvingas att gentemot det allmänna ge till känna sin åskådning i religiöst hänseende åberopas också av motionärerna. Också Bo Könberg m.fl. (fp) vänder sig i motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del mot utformningen av rätten till uppbördshjälp. Det är enligt mo- tionärerna helt omotiverat att Svenska kyrkan skall ha en ovillkorlig rätt till sådan hjälp medan det beträffande övriga trossamfund endast ges en möjlig- het för regeringen att besluta om det. Lennart Hedquist (m) framhåller i motion 1997/98:K44 att den föreslagna ordningen för kyrkoavgift kan få en rad märkliga effekter som kan leda till att Svenska kyrkan kommer att förlora många medlemmar i framtiden. Mo- tionären yrkar därför att Svenska kyrkan framöver själv skall få besluta om sina framtida avgifter och deras grunder. Inger Davidson m.fl. (kd) begär i motion 1997/98:K24 ett tillkännagivande till regeringen om att frågan om behandling av personuppgift bör beredas ytterligare. Motionärerna ställer sig tveksamma till att behandling av person- uppgifter kan göras utan den enskildes samtycke. Detta bör dock enligt mo- tionen kunna lösas inom de enskilda trossamfunden (yrkande 3). Bengt Silfverstrand (s) tar i motion 1996/97:K801 upp frågan om ekono- miskt stöd från kyrkan. Regeringen bör enligt motionen ta initiativ för att åstadkomma någon form av socialt kontrakt med kyrkan innebärande att denna med hänsyn till de ekonomiska och sociala omständigheterna främst inom kommuner och landsting lämnar ett ekonomiskt bidrag till de gemen- samma och i dag underförsörjda verksamheterna inom vård- och omsorgs- sektorn. Utskottets bedömning Enligt uppdraget till den arbetsgrupp som tillsattes samma dag proposition 1997/98:116 beslutades och som bl.a. skall behandla frågan om statlig hjälp med avgifter till trossamfund bör om ett trossamfund skall kunna komma i fråga för statligt stöd krävas att det är stabilt och har en egen livskraft. Vida- re bör krävas att trossamfundet utövar sin verksamhet med respekt för alla människors lika värde samt bidrar till en normbildning i samhället som över- ensstämmer med demokratins idéer. Med utgångspunkt i dessa krav skall arbetsgruppen pröva att utveckla och föreslå kriterier som kan användas vid beslut att berättiga trossamfund till statligt stöd. I det nuvarande bidragssystemet är det regeringen som beslutar vilka tros- samfund som skall vara berättigade till statsbidrag. Regeringen kommer enligt direktiven också att i varje enskilt fall - utom när det gäller Svenska kyrkan - besluta om ett trossamfund skall beviljas statlig uppbördshjälp (se prop. 1995/96:80 s. 25 f.). Det bör därför vara regeringen som även i fort- sättningen fattar beslut om vilka trossamfund som skall vara berättigade till statligt stöd. Det kan dock enligt vad som sägs i uppdraget övervägas om kriterierna för stöd till trossamfund bör tas in i lag. Utskottet gör inte nu någon annan bedömning än den som gjordes i samband med riksdagens principbeslut år 1995 om att som en del i förändringen av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan bör en varaktig lösning inne- fatta att staten kan medverka i uppbörden av avgifter från dem som är med- lemmar i trossamfund. Mot bakgrund av Svenska kyrkans historia, tradition och omfattning finns det anledning att fastställa att Svenska kyrkan skall ha denna rätt till hjälp. Utskottet avstyrker därför motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del (fp). Mot bakgrund av detta behov av en varaktig lösning är utskottet inte heller berett förorda en sådan tidsbegränsad ordning som före- slås i motion 1997/98:K47 yrkande 3 (v) och som utesluter andra trossam- fund än Svenska kyrkan. Frågan om behovet av ytterligare regler med krite- rier för uppbördshjälpen övervägs för närvarande i en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör detta arbete avvaktas. Mo- tionen avstyrks. Riksdagens principbeslut innebar att regeringens förslag till riktlinjer i frå- ga om uppbördshjälpen godkändes också i den del som gäller att avgiften skall tas ut i proportion till inkomsten. Riksskatteverket som senare utredde frågan närmare har föreslagit lagregler som förutsätter att avgiften skall beräknas på samma underlag som den kommunala inkomstskatten. Frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser att detta be- redningsarbete bör avvaktas och avstyrker motion 1997/98:K44 (m). När det gäller frågan om behandling av personuppgifter vill utskottet hän- visa till att också denna fråga bereds inom Regeringskansliet. Riksskatte- verket har föreslagit att andra samfund än Svenska kyrkan skall inhämta skriftligt medgivande för varje enskild som omfattas av avgiftsuppbörd via skattesystemet. Utskottet anser att det beredningsarbete som nu pågår inom Regeringskansliet med detta förslag som grund bör avvaktas. Motion 1997/98:K24 yrkande 3 (kd) avstyrks. När det härefter gäller frågan om ekonomiskt stöd från Svenska kyrkan kan nämnas att riksdagen år 1994 - mot bakgrund av att även de kyrkliga kommunerna ansågs böra bidra till saneringen av statens finanser - beslutade att dessa fr.o.m. år 1995 skulle ersätta staten för administrationen av försam- lingsskatten. Ersättningen har fr.o.m. år 1996 årligen fastställts till 4 % av de kyrkliga kommunernas skattefordran. Vidare kan nämnas att staten och Svenska kyrkan genom det s.k. miljardprogrammet för kyrkliga arbeten 1998 -2000 samarbetar för att skapa ökad sysselsättning inom kyrkan. Program- met beräknas enligt Kulturdepartementet skapa ca 4 000 arbetstillfällen. Av kostnaderna för programmet, 1 425 miljoner kronor betalar Svenska kyrkan merparten eller 1 275 miljoner kronor medan staten bidrar med 150 miljoner kronor. Den nuvarande lagstiftningen begränsar församlingarnas möjligheter att använda sina medel. Av 11 kap. 1 och 4 §§ kyrkolagen framgår att försam- lingarna själva eller i samverkan skall sköta de församlingsangelägenheter som anges i kyrkolagen och som har anknytning till deras område eller till kyrkokommunernas medlemmar. Församlingsskatt får inte användas till annan verksamhet. Medel från olika stiftelser o.d. får bara användas för ändamål som är fastställda i stiftelseurkund eller lag. Genom relationsförändringarna mellan staten och kyrkan öppnas möjlig- heter för Svenska kyrkan att på ett annat sätt än det finns utrymme för i dag bidra till samhällsverksamhet utanför kyrkan. Detta blir emellertid en inom- kyrklig fråga. Utskottet är inte berett att nu förorda ett tillkännagivande till regeringen om behovet av ett socialt kontrakt med kyrkan i fråga om ekono- miskt bidrag till vård och omsorg inom kommuner och landsting. Utskottet avstyrker därför motion 1996/97:K801 (s). Den kyrkliga egendomen m.m. Proposition 1997/98:116 I propositionen görs en indelning av den kyrkliga egendomen i olika katego- rier med hänsyn till egendomens ursprung och de rättsregler som styr. Den specialreglerade kyrkliga egendomen består huvudsakligen av egendom av äldre ursprung med stiftelsekaraktär som skall tjäna vissa ändamål som lag- stiftaren ansett vara särskilt skyddsvärda som äldre kyrkor och domkyrkor, deras fastigheter och fastighetsfonder, prästgårdar och biskopsgårdar, präst- lönefastigheter och prästlönefonder (prästlönetillgångar) samt kyrkofonden och kyrkofondsfastigheter. Huvuddelen av dessa tillgångar anses ha stiftelse- karaktär och vara självägande, men deras ursprung är ofta oklart. Omfatt- ningen av den del av denna egendom som ingår i finansförmögenheten upp- går till sammanlagt ca 560 000 ha, och det totala värdet av finansförmögen- heten har uppskattats till mellan åtta och nio miljarder kronor. För förvalt- ningförmögenheten, som tjänar kyrkan genom sin användning, har något ekonomiskt värde inte kunnat fastställas. Kyrkokommunal egendom är sådan som förvärvats under senare tid för kyrkokommunala medel. Det är fråga om sådan egendom som anskaffats för kommunala medel sedan församlingen blivit en självständig juridisk person (år 1817 på landet och år 1834 i stad). Det rör sig om bl.a. kyrkor, begrav- ningsplatser, församlingshem, kanslibyggnader och tjänstebostäder för an- ställda. I huvudsak sker beträffande den kyrkokommunala egendomen ingen förändring efter relationsförändringen. Den tredje kategorin kyrklig egendom är fri stiftelse- och föreningsegen- dom, som är egendom inom Svenska kyrkan som i regel tillförts kyrkan genom insamlingar och donationer. Exempel på sådan egendom är stiftsgår- dar, folkhögskolor och sjömanshem samt stiftelseägda församlingshem och småkyrkor. Egendomen ägs i allmänhet av en stiftelse eller en förening med särskild anknytning till Svenska kyrkan. Regeringens förslag innebär att de äldre kyrkor som i dag betraktas som egendom av stiftelsekaraktär med tillhörande inventarier, kyrkotomt och kyrkogård skall ägas av den församling där kyrkan är belägen. Egendomen skall användas för samma ändamål som tidigare, tills annat beslutas av Svenska kyrkan. En församlingskyrkas fastighet och fastighetsfond eller en domkyrkas fas- tighet och fastighetsfond skall också ägas av den församling där kyrkan är belägen och användas för samma ändamål som tidigare. För ändring av än- damålet skall krävas tillstånd av Kammarkollegiet. Lunds domkyrka och domkyrkans fastigheter och fastighetsfond skall dock enligt förslaget behållas som självständig förmögenhet och förvaltas av Svenska kyrkan. Egendomen skall också i fortsättningen utgöra en egen juridisk person och användas för samma ändamål som tidigare. De prästgårdar som i dag betraktas som egendom av stiftelsekaraktär skall enligt förslaget ägas av den kyrkliga samfälligheten eller, om sådan inte finns, den församling där egendomen är belägen. Biskopsgårdar som inte hyrs enligt särskilda avtal skall ägas av trossamfundet Svenska kyrkan. Kyrkofondens tillgångar skall enligt förslaget ägas av trossamfundet Svenska kyrkan och användas för kyrkliga ändamål, sedan ett så stort kapital avskilts som motsvarar åtagandena för utgående pensioner och gjorda pen- sionsutfästelser för präster och biskopar. Kyrkofondsfastigheterna skall ock- så ägas av trossamfundet Svenska kyrkan och användas för kyrkliga ända- mål. De s.k. kronoanslagen - kyrklig egendom som anslagits av kronan under historiens gång - skall enligt förslaget ägas av trossamfundet Svenska kyr- kan, olika organisatoriska delar av trossamfundet eller särskilda rättssubjekt som förvaltas av Svenska kyrkan beroende på vilken typ av egendom det är fråga om. Prästlönetillgångar är en gemensam benämning på prästlönefastigheter och prästlönefonder. Prästlönefastigheter är fast egendom eller tomträtt vars avkastning är avsedd för avlöning åt kyrkoherde eller komminister i visst eller vissa pastorat. Med prästlönefond avses ersättning för prästlönefastighet på grund av försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller lik- nande och som skall fonderas. De enskilda tillgångarnas ursprung och ägar- förhållanden är oklara. En del av egendomen utgörs av kronoanslag som staten efter reformationen har ställt till kyrkans förfogande. Kammarkollegiet har i en kartläggning visat att huvuddelen av tillgångarna emellertid har medeltida ursprung. De har tillkommit genom gåvor och donationer och i regel har ändamålet varit att egendomens avkastning skulle utgöra avlöning till den lokala prästen. Med hänsyn till detta har egendomen ansetts ha stif- telsekaraktär och regeringen ansluter sig till denna uppfattning. Sedan 1910 har gällt att avkastning från prästlönetillgångarna kan använ- das för andra församlingar vars lönetillgångar inte räckt för att täcka prästens lön. I nuvarande utjämningssystem gäller att femtio procent av avkastningen av prästlönetillgångarna skall betalas in till kyrkofonden för att täcka kostna- derna för utjämning. Från att helt ha förvaltats av den lokala församlingen har jorden, skogen och fonderna övergått till att förvaltas av de kyrkokommunala egendoms- nämnderna. Vid valet mellan ett ägandealternativ och det nu föreslagna lagstiftnings- alternativet fäster regeringen särskild vikt vid att det i principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan slås fast att den lösning som väljs skall trygga egendomens bestånd för avsedda ändamål. Det är ett allmänt intresse att de ändamål som är knutna till egendomen fullföljs och med den föreslagna ordningen tar samhället genom riksdagen ett delansvar för att detta sker. Prästlönetillgångarna föreslås i propositionen bibehållas som självständiga förmögenheter och förvaltas av Svenska kyrkan. Förmögenheten skall vara placerad på ett godtagbart sätt. Prästlönetillgångarna skall ha till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Endast avkastningen får användas för ändamålet. De skall också i fortsätt- ningen utgöra juridiska personer. Regeringen får enligt förslaget besluta om tillsyn av förvaltningen. Enligt propositionen begränsas bestämmelserna till de grundläggande stadganden som är nödvändiga för att ange egendomens ställning. Motionerna Anders Björck m.fl. (m) begär i motion 1997/98:K43 att prästlönetillgångar- na skall övergå med äganderätt till Svenska kyrkan. Enligt motionen är äganderättsmodellen att föredra eftersom oklarheten består och det kan inne- bära konflikt med stiftelselagen om egendomen behåller sin stiftelseliknande karaktär. De säregna stiftelserna kan innebära onödig byråkrati och bli en hämmande faktor för strategiska ingrepp i kyrkans förmögenhetsförvaltning från kyrkomötets sida. Andra skäl för att prästlönetillgångarna skall tillfalla Svenska kyrkan med äganderätt är att äganderätten innebär en stark garanti för opåkallade ingrepp och att grundtanken bakom den historiska relations- förändringen är att Svenska kyrkan skall bli så självständig som möjligt i förhållande till staten. 9 § i förslaget till lag om Svenska kyrkan liksom 10 § i införandelagen bör därför utgå och 9 och 11 §§ i införandelagen omarbetas (yrkande 1). Också i motion 1997/98:K48 av Bo Könberg m.fl. (fp) begärs att prästlö- netillgångarna överförs till trossamfundet Svenska kyrkan med äganderätt. I annat fall kvarstår en osäkerhet om vad som långsiktigt kan hända (yrkande 4). Motionärerna yrkar också att regeringen inte ges bemyndigande att be- sluta om tillsyn av förvaltningen mot bakgrund av att tillsynen kan anses obehövlig (yrkande 5). Fanny Rizell m.fl. (kd) framhåller i motion 1997/98:K45 att det vore en fördel att få äganderättsfrågan när det gäller prästlönetillgångarna en gång för alla avgjord. Äganderätten till prästlönetillgångarna bör enligt motionä- rerna övergå till trossamfundet Svenska kyrkan i dess helhet och vanliga civilrättsliga regler bör gälla (yrkande 3). Motionärerna begär vidare att tillsynsansvaret läggs på kyrkomötet i stället för att regeringen ges rätt att besluta om tillsynen (yrkande 4). Roland Larsson (c) framhåller i motion 1996/97:K804 att det sammantaget är mycket stora mark- och fastighetsvärden som statskyrkan förfogar över. Förvaltningsansvaret för dessa är enligt lag lagt på stiftens egendomsnämn- der. Försäljningar och avkastningar av ägda och utarrenderade fastigheter har under årens lopp dessutom inbringat mycket stora belopp som placerats i kyrkofonden och även förvaltas av stiften. När det nuvarande sambandet mellan kyrkan och staten upphör är det enligt motionären rimligt att såväl äganderätt och förvaltningsansvar som beslutanderätt både formellt och reellt återgår till sitt ursprung, dvs. i första hand församlingarna. Den nuvarande lagen bör ändras så att detta blir möjligt (yrkande 2). Inför det statliga sam- bandets upphörande bör den formella äganderätten till kyrkans mark och fastigheter utredas och så långt det är möjligt klarläggas för att därmed ge underlag för hur ägar- och förvaltningsstrukturen i den framtida kyrkliga organisationen skall se ut (yrkande 1). I motionerna 1997/98:K507 av Ewa Larsson (mp) yrkandena 1-3 och 1997/98:Kr270 yrkande 71 av Birger Schlaug m.fl. (mp) tas frågan om an- vändningen av kyrkobyggnaderna upp. Kyrkan måste enligt motionerna göras mer tillgänglig. Det behövs en attitydförändring för att kyrkobyggna- der skall kunna användas för aktiviteter utan direkt kyrklig prägel. Kyrkolo- kaler passar enligt motionärerna utmärkt som konsertlokaler. Reglerna för användning av kyrkorummet bör vara tydliga men också väsentligt mer liberala. Bokningar bör kunna göras av enskild medborgare. Inger Davidson m.fl. (kd) framhåller i motion 1997/98:K24 att Svenska kyrkan bör få kostnaderna för att hålla de kyrkliga arkiven täckta (yrkande 4). Utskottets bedömning Principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan innebar bl.a. att den kyrkliga egendomen även efter en relationsförändring mellan staten och Svenska kyrkan skulle stå till kyrkans förfogande. Rättsli- ga lösningar som krävdes för att uppnå detta och trygga den kyrkliga egen- domens bestånd för avsedda ändamål skulle utredas vidare. I det fortsatta utredningsarbetet borde i möjligaste mån undersökas egendomens ursprung och omfattning. I december 1995 gav regeringen Kammarkollegiet i uppdrag att i möjli- gaste mån undersöka den kyrkliga egendomens ursprung och omfattning samt kartlägga hur de olika slagen av egendom berörs av relationsändringen. I mars 1997 avlämnade Kammarkollegiet betänkandet Staten och trossam- funden - Den kyrkliga egendomen (SOU 1997:47). Kammarkollegiet redovi- sade en översiktlig kartläggning av kyrkans egendom och sökte beskriva den specialreglerade kyrkliga egendomens ursprung. En viktig erfarenhet av kartläggningsarbetet var att vissa förhållanden numera är så oklara att det inom ramen för ett vanligt utredningsarbete inte längre är meningsfullt att söka reda ut dem. Kammarkollegiet fann att det fanns ett behov av att också i fortsättningen ha ett bestämt ändamål för prästlönefastigheter och prästlöne- fonder. Kammarkollegiet ansåg också att det kunde vara lämpligt att ett bestämt förvaltningsmål gäller i fortsättningen, dvs. att det klargörs efter vilka principer egendomen skall förvaltas. Lagstiftningsalternativet är enligt Kammarkollegiet det alternativ som mest liknar dagens förhållanden och som visar störst respekt för de historiskt givna förutsättningarna. Lagstift- ningsalternativet löser inte äganderättsfrågan fullt ut, men därmed ansågs inte att situationen skulle bli särskilt otillfredsställande. För alla ägoslagen utom prästlönefastigheter och prästlönefonder klaras situationen ut. Kam- markollegiets mening var vidare att någon tillsyn inte behövdes, men att lagen bör lämna utrymme för att särskild tillsyn anordnas om det skulle visa sig finnas behov av en sådan. Utskottet gör samma bedömning som Kammarkollegiet, kyrkomötet och regeringen om att några nämnvärda skillnader i fråga om effekten inte före- ligger mellan regeringens förslag och ägandealternativet. Synen på prästlö- netillgångarnas ursprung och nuvarande ägandeförhållanden är som rege- ringen framhållit av grundläggande betydelse när det gäller att ta ställning för ett av förslagen. De enskilda tillgångarnas ursprung och ägarförhållandena har konstaterats vara oklara och huvuddelen har medeltida ursprung. Mot bakgrund av att tillgångarna i regel tillkommit genom gåvor och donationer o.d. med ändamål att bidra till avlöning åt prästen vid lokalkyrkan har egen- domen ansetts ha stiftelsekaraktär. Vid valet mellan lagstiftningsalternativet och det äganderättsalternativ som föreslås i motionerna 1997/98:K43 yrkande 1 (m), 1997/98:K48 yrkande 4 (fp) och 1997/98:K45 yrkande 3 (kd) anser utskottet att riksdagens princip- beslut bör ha avgörande betydelse. Egendomens bestånd för avsedda ända- mål bör således tryggas. Utskottet anser mot bakgrund av att egendomen byggts upp under lång tid under medverkan av hela befolkningen att det är ett allmänt intresse att de ändamål som är knutna till egendomen fullföljs. Detta intresse kan enligt utskottets mening bäst tillgodoses genom att riksda- gen genom lagstiftning också tar ett ansvar för att så sker. Utskottet avstyrker följaktligen nämnda motionsyrkanden. Utskottets ställningstagande för lag- stiftningsalternativet innebär således att det enligt utskottets mening inte heller finns anledning att förorda att äganderätt och förvaltningsansvar för egendomen återgår till sitt ursprung, dvs. församlingarna. Även motion 1996/97:K804 yrkande 2 (c) avstyrks följaktligen. Mot bakgrund av att ägandeförhållandena när det gäller den aktuella egen- domen enligt utskottets bedömning numera klarlagts så långt detta rimligtvis låter sig göra är utskottet inte berett förorda en fortsatt utredning i ägandefrå- gan. Motion 1996/97:K804 yrkande 1 (c) avstyrks därför. När det gäller frågan om tillsyn av förvaltningen av egendomen gör ut- skottet inte heller någon annan bedömning än regeringen. Samma allmänna intresse gör sig gällande här som när det gäller ansvaret i övrigt för egendo- men. Det bör således enligt utskottet finnas en möjlighet för regeringen att besluta i fråga om tillsynen, om detta i framtiden skulle kunna behövas. Som Lagrådet påpekat innebär den föreslagna bestämmelsen inte att regeringen ges möjlighet att meddela föreskrifter i frågan. Mot den angivna bakgrunden avstyrker utskottet motion 1997/98:K48 yrkande 5 (fp) och 1997/98:K45 yrkande 4 (kd). Frågan om användningen av kyrkobyggnaderna regleras för närvarande i 40 kap. kyrkolagen. Församlingskyrkor och andra kyrkor som är invigda för Svenska kyrkans gudstjänst och som vårdas av en församling eller en kyrklig samfällighet får upplåtas för andra ändamål än gudstjänst eller kyrkliga handlingar bara om det kan antas att kyrkorummet och dess inventarier kommer att behandlas med aktsamhet och pietet. De får inte upplåtas för ändamål som kränker kyrkorummets helgd. En upplåtelse får inte heller ske så att den hindrar församlingens gudstjänstliv eller kyrkliga verksamhet i övrigt. Frågor om upplåtelse av kyrka prövas i sådana fall som avses i mo- tionerna 1997/98:K507 yrkandena 1-3 och 1997/98:K270 yrkande 71 (båda mp) av kyrkorådet efter yttrande av kyrkoherden. Kyrkorådet får uppdra åt bl.a. kyrkoherden att på rådets vägnar besluta i ärenden om upplåtelse av kyrka. Kyrkorådets beslut får överklagas hos domkapitlet. Utskottet är inte berett att nu före de ändrade relationerna mellan staten och Svenska kyrkan föreslå ändringar i regler som inom förhållandevis snar framtid avses bli inomkyrkliga. Motionerna avstyrks därför. När det slutligen gäller frågan om ersättning för att hålla de kyrkliga arki- ven har denna fråga behandlats av Kommittén angående det kyrkliga kultur- arvet i betänkandet Staten och trossamfunden - Den kulturhistoriskt värde- fulla kyrkliga egendomen och de kyrkliga arkiven (SOU 1997:43). Svenska kyrkan föreslås där svara för kostnaderna för förvaring av arkiven fram till dess att de överlämnats till arkivmyndigheterna. Det rör sig här inte om någon tillkommande omkostnad, utan det är frågan om kostnader som finns och finansieras av kyrkan redan i dag. När det gäller de varaktiga, långsikti- ga kostnaderna för den fortsatta förvaringen av de allmänna handlingarna fann kommittén vid en samlad bedömning att det är rimligt att staten svarar för dessa. Detta bör även gälla de engångskostnader som kan uppstå för arkivmyndigheterna för att kunna ta emot arkiven. Frågan bereds närmare inom Regeringskansliet, och regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under hösten 1998. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag i denna del avvaktas. Motion 1997/98:K24 (kd) yrkande 4 avstyrks därför. Kvinnliga präster Motionerna Ingbritt Irhammar m.fl. (c) begär i motion 1996/97:K803 ett tillkännagivande till regeringen om att det bör övervägas att i lagen om Svenska kyrkan införa en icke-diskrimineringsparagraf, som garanterar att kvinnor självklart har fortsatt rätt att prästvigas i Svenska kyrkan. Ingbritt Irhammar begär dess- utom tillsammans med Birgitta Hambraeus (c) i motion 1997/98:K518 ett tillkännagivande till regeringen om det brådskande behovet av att ändra förordningen (1992:997) om biskops- och prästtjänster så att endast den som är beredd att samverka i alla med tjänsten förenade uppgifter är behörig att söka tjänst som kyrkoherde. Kvinnor och män kan och får, framhåller motio- närerna, utföra alla de uppgifter som ligger i uppdraget att vara präst. Utskottets bedömning Utskottet är inte berett att nu inför den förestående relationsförändringen mellan staten och Svenska kyrkan förorda bestämmelser inom ett område som inom förhållandevis snar framtid avses omfattas av en inomkyrklig reglering. Utskottet vill också hänvisa till att jämställdhetslagens bestämmel- ser i princip också fortsättningsvis kommer att gälla för Svenska kyrkan. Motionerna 1996/97:K803 och 1997/98:K518 avstyrks följaktligen. Övergångsregler Proposition 1997/98:116 I anslutning till ikraftträdandebestämmelsen i lagen om trossamfund före- skrivs enligt lagförslaget att religionsfrihetslagen (1951:680) upphävs. Regeringen föreslår vidare att särskilda övergångsbestämmelser ges i en lag om införande av lagen om Svenska kyrkan. Genom införandelagen föreslås en rad lagar upphävas, nämligen lagen (1951:691) om viss lindring i skatt- skyldigheten för den som icke tillhör Svenska kyrkan, lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval, m.m., lagen (1992:288) om medlemskap i icke- territoriella församlingar, kyrkolagen (1992:300) och lagen (1992:301) om införande av kyrkolagen. Bestämmelserna om tystnadsplikt i 36 kap. 1 § kyrkolagen föreslås dock fortfarande gälla i fråga om uppgifter som anför- trotts före den 1 januari 2000. Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas rättigheter och skyl- digheter övertas vid relationsförändringen av motsvarande församling, kyrk- liga samfällighet eller stift. Stiftelser som vid utgången av år 1999 förvaltas av en församling eller kyrklig samfällighet föreslås förvaltas av motsvarande enhet också i fortsättningen. Detsamma gäller om en församling eller kyrklig samfällighet har till uppgift att utse styrelseledamöter i en sådan stiftelse. Ärenden som vid relationsförändringen enligt lag eller förordning hand- läggs hos pastor, pastorsämbetet, kyrkoherde, kontraktsprost, biskop, dom- kapitel, Domkyrkorådet i Lund, Kyrkofondens styrelse, Kyrkomötets be- svärsnämnd, Ansvarsnämnden för biskopar eller Svenska kyrkans centralsty- relse föreslås överlämnas till Svenska kyrkan för fortsatt handläggning. Kyrkomötet föreslås vid sammanträde under år 1999 ha de befogenheter med avseende på tiden efter relationsförändringen som följer av lagen om Svenska kyrkan trots bestämmelserna i kyrkolagen. En motsvarande be- stämmelse föreslås gälla för församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift sedan det blivit klart vilka dessa är genom anmälan till det statliga registret. I införandelagen föreslås också ingå bestämmelser om rätt till ledighet för förtroendevalda. Ledamöter och ersättare i beslutande församlingar hos Svenska kyrkans organisatoriska delar samt ledamöter och ersättare i kyrko- mötet skall enligt lagförslaget fram t.o.m. den 31 december 2009 ha rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdragen. Detsamma skall gälla de personer som ingår i en styrelse eller motsvarande organ inom Svenska kyrkan. Motionerna I motion 1997/98:K43 av Anders Björck m.fl. (m) begärs att rätten till ledig- het för förtroendevalda begränsas till pågående mandatperiod. En sådan ordning är svår att motivera när församlingarnas och samfälligheternas kommunstatus upphör. Också den större likställigheten mellan trossamfun- den talar enligt motionen emot en lagstadgad rätt till en sådan ledighet (yr- kande 2). Fanny Rizell m.fl. (kd) begär däremot i motion 1997/98:K45 yrkande 2 att det inte skall finnas någon tidsbegränsning när det gäller rätten till ledighet för förtroendevalda. För att underlätta för Svenska kyrkan att bibehålla en demokratisk och rikstäckande organisation är det väsentligt att inte försvåra för de förtroendevalda eller de som funderar på att engagera sig kyrkopoli- tiskt. I denna motion begärs också (yrkande 1) ett tillkännagivande till regering- en om att upphävandet av religionsfrihetslagen och införandet av lagen om trossamfund inte innebär någon förändring beträffande religionsfriheten i Sverige. Utskottets bedömning Enligt utskottets mening är det angeläget att det inför de förestående rela- tionsförändringarna mellan staten och Svenska kyrkan skapas bästa möjliga förutsättningar för en fungerande demokrati inom Svenska kyrkan. Intresset av en samsyn med kyrkomötet gör vidare att kyrkomötets önskan om att det skall finnas en lagreglerad rätt till ledighet i möjligaste mån bör tillgodoses. Utskottet anser att en regel om rätt till ledighet, som innefattar en tidsbe- gränsning till år 2009, är väl avvägd. Utskottet är därför inte berett förorda en tidsbegränsning för en kortare tid. Mot bakgrund av principen om ökad lik- ställighet mellan trossamfunden finns det enligt utskottets mening inte heller anledning att helt avstå från tidsbegränsning. Motionerna 1997/98:K43 yr- kande 2 (m) och 1997/98: K45 yrkande 2 (kd) avstyrks följaktligen. När det gäller frågan om huruvida regeringens förslag innebär någon för- ändring beträffande religionsfriheten i Sverige finns det enligt utskottets mening flera inslag som talar för att förslaget kan anses stärka religionsfri- heten. Den nya associationsformen för även andra trossamfund än Svenska kyrkan innebär att trossamfunden kan bedriva sin verksamhet i en form som bättre kan överensstämma med samfundens egen bild av sin verksamhet. Bestämmelsen i 4 § förslaget till lag om trossamfund om att barn som fyllt 12 år inte kan inträda i eller utträda ur ett trossamfund utan eget samtycke kan också anses utgöra ett inslag av ökad religionsfrihet. Religionsfrihetslagen, som föreslås upphävas, innehåller numera bara fyra paragrafer. Bestämmelsen i 4 § motsvarar i huvudsak 2-3 §§ i förslaget till lag om trossamfund. Det skydd för religionsfriheten som religionsfrihetsla- gen i övrigt ger motsvaras i huvudsak av skyddet för religionsfriheten i 2 kap. 1 § regeringsformen. Regeringsformens skydd för religionsfriheten hindrar inte föreskrifter med hänsyn till den allmänna ordningen. Sådana finns i ordningslagen (1993:1617), som redan i dag omfattar också samman- komster som hålls för religionsutövning (2 kap. 1 § första stycket 3). Regeringsformen stadgar att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad religionsfrihet; frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Utskottet anser inte att det behövs något tillkännagivande till regeringen om innehållet i detta skydd för religionsfriheten. Motion 1997/98:K45 yrkande 1 (kd) avstyrks således. Trosbekännelse för statschefen m.fl. Proposition 1997/98:49 Någon ändring i fråga om successionsordningens eller regeringsformens övergångsbestämmelses bekännelsekrav för statschefen föreslås inte. Enligt propositionen är denna fråga inte beroende av de förslag om ändrade relatio- ner mellan staten och Svenska kyrkan som läggs fram. Det kan enligt rege- ringen konstateras att det föreligger delade meningar om hur man skall se på frågan om statschefens tro. Motionerna I motion 1997/98:K26 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs, lik- som i motionerna 1997/98:K340 yrkande 3 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) och 1997/98:K25 av Kenneth Kvist m.fl. (v), att bestämmelserna i punkt 14 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall upphävas. Bestämmel- serna gäller statschefens särskilda förpliktelser i fråga om bekännelse. Sam- tidigt bör 4 § successionsordningen, som gäller prinsars och prinsessors trosbekännelse, upphävas. Också motion 1997/98:K321 av Kenneth Kvist m.fl. (v) tar upp frågan om religionsfrihet för statschefen (yrkande 4). I de tre sistnämnda motionerna begärs tillkännagivande till regeringen i frågan, medan det i folkpartimotionen 1997/98:K26 begärs att riksdagen beslutar i frågan. Utskottets bedömning Utskottet konstaterar liksom regeringen att det föreligger delade meningar om hur frågan om statschefens tro skall betraktas och att bl.a. Riksmarskalks- ämbetet har föreslagit att nuvarande rättsliga reglering av frågan om bekän- nelsekrav för statschefen skall bibehållas. Frågan är i sig inte beroende av de nu aktuella förslagen och bör enligt utskottets mening lösas först när den är mera brett förankrad i samhället. Utskottet anser därför i likhet med rege- ringen att någon ändring i fråga om bekännelsekravet för statschefen inte nu bör genomföras. Utskottet är inte heller berett förorda ändringar i succes- sionsordningen i fråga bekännelsekravet för prinsar och prinsessor. Motio- nerna 1997/98:K25 (v), 1997/98:K26 yrkande 2 (fp), 1997/98:K321 yrkande 4 (v) och 1997/98:K340 yrkande 3 (fp) avstyrks följaktligen. Lagrådets synpunkter Lagrådet har förordat att orden ?nämnda lag? i ingressen till lagen om änd- ring i regeringsformen ersätts med ordet ?regeringsformen?. Vidare har Lagrådet förordat att 11 kap. 6 § tredje stycket första meningen regerings- formen för tydlighetens skull efter orden ?registrerat trossamfund? avslutas med orden ?eller någon av dess organisatoriska delar eller till enskild indi- vid?. Lagrådet har också framhållit att de föreslagna bestämmelserna i 8 kap. 6 § regeringsformen innebär att förutom ändringar i lagen om trossamfund och lagen om Svenska kyrkan kommer även ändringar i lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan att behöva göras i den särskilda ordning som före- skrivs beträffande stiftande av riksdagsordningens huvudbestämmelser. Utskottet delar Lagrådets bedömning.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande grundlagsbestämmelse om lagstiftning om Svenska kyrkan att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:49 och med avslag på motionerna 1997/98:K24 yrkande 1, 1997/98:K26 yrkande 1 och 1997/98:K321 yrkande 3 som vilande antar regeringens förslag till ly- delse av 8 kap. 6 § regeringsformen, res. 1. (fp, v) 2. beträffande avslag på förslaget om införande av en lag om Svenska kyrkan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K46, 1997/98:K47 yrkandena 1 och 2, 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del, 1997/98:K321 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98: K340 yrkandena 1 och 2, res. 2 (fp, v,mp) 3. beträffande definition av begreppet trossamfund att riksdagen avslår motion 1997/98:K24 yrkande 2,
4. beträffande ny associationsform att riksdagen avslår motion 1996/97:K802 yrkandena 1-4, 5. beträffande registrering av organisatorisk del av trossamfund att riksdagen avslår motion 1997/98:K48 yrkande 2, 6. beträffande ekumenisk församlings registrering att riksdagen avslår motion 1997/98:K48 yrkande 3, 7. beträffande statlig hjälp med avgift till trossamfund att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:116 i denna del samt med avslag på motionerna 1997/98:K47 yrkande 3 och 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del som vilande antar 16 § regeringens förslag till lag om trossamfund, res. 3 (fp) res. 4 (v,mp) 8. beträffande underlaget för avgiftsberäkning att riksdagen avslår motion 1997/98:K44, 9. beträffande behandling av personuppgift att riksdagen avslår motion 1997/98:K24 yrkande 3, 10. beträffande ekonomiskt stöd från kyrkan att riksdagen avslår motion 1996/97:K801, 11. beträffande lagen om trossamfund i övrigt att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:116 och med avslag på motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del som vilande antar regering- ens förslag till lag om trossamfund i den mån det inte omfattas av vad utskottet ovan anfört, res. 5 (fp) 12. beträffande den kyrkliga egendomen att riksdagen med bifall till proposition 1997/98:116 i denna del samt med avslag på motionerna 1996/97:K804 yrkandena 1 och 2, 1997/98: K43 yrkande 1, 1997/98:K45 yrkandena 3 och 4, 1997/98:K48 yrkan- dena 4 och 5 som vilande antar regeringens förslag till lag om Svenska kyrkan, såvitt avser 9 §, samt förslag till lag om införande i lagen (1999:000) om Svenska kyrkan, såvitt avser 9-11 §§, res. 6 (m, fp) 13. beträffande användningen av kyrkobyggnaderna att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K507 yrkandena 1-3 och 1997/98:Kr270 yrkande 71, 14. beträffande de kyrkliga arkiven att riksdagen avslår motion 1997/98:K24 yrkande 4, 15. beträffande kvinnliga präster att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K803 och 1997/98:K518, 16. beträffande förtroendevaldas rätt till ledighet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K43 yrkande 2 och 1997/98: K45 yrkande 2, res. 7 (m) 17. beträffande innehållet i religionsfriheten att riksdagen avslår motion 1997/98:K45 yrkande 1, 18. beträffande trosbekännelse för statschefen m.fl. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:K25, 1997/98:K26 yrkande 2, 1997/98:K321 yrkande 4 och 1997/98:K340 yrkande 3, res. 8 (fp, v, mp) 19. beträffande ingressen till lagen om ändring av regeringsformen att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:49 beslutar om en sådan ändring av ingressen till regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen att begreppet ?nämnda lag? ersätts med ordet ?regeringsformen?, 20. beträffande lydelsen av 11 kap. 6 § regeringsformen att riksdagen med anledning av proposition 1997/98:49 i denna del som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen, såvitt avser 11 kap. 6 § regeringsformen med den ändringen att para- grafen erhåller lydelse i enlighet med Utskottets förslag i bilaga 4, 21. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen med bifall till propositionerna 1997/98:49 och 1997/98:116 som vilande antar regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen, lag om ändring i tryckfrihetsförordningen, lag om Svenska kyrkan samt lag om införande av lagen (1999:000) om Svens- ka kyrkan i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet hem- ställt ovan.
Stockholm den 14 maj 1998 På konstitutionsutskottets vägnar
Bo Könberg I beslutet har deltagit: Bo Könberg (fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Widar Andersson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Nils Fredrik Aurelius (m) och Anders Johnson (fp).
Reservationer
1. Grundlagsbestämmelse om lagstiftning om Svenska kyrkan (mom. 1) Bo Könberg (fp), Kenneth Kvist (v) och Anders Johnson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Hösten 1995? och slutar med ?yrkande 3 (v) avstyrks därför? bort ha följande ly- delse: Religionsfriheten förutsätter enligt utskottets mening att staten förhåller sig neutral i trosfrågor. Staten får inte särbehandla ett trossamfund framför and- ra. Den föreslagna ordningen med en särskild hänvisning i regeringsformen när det gäller lagstiftning om Svenska kyrkan och införandet av en särskild lag om Svenska kyrkan är enligt utskottets mening inte förenligt med en full religionsfrihet där alla trossamfund har en likvärdig ställning. Genom infö- randet av en lag om Svenska kyrkan kvarstår ett moment av statskyrka, vilket enligt utskottets mening inte är rimligt med hänsyn till vikten av vidast möj- liga religionsfrihet. Utskottet anser därför att 8 kap. 6 § regeringsformen inte bör innehålla en hänvisning till lagstiftning om Svenska kyrkan. Motionerna 1997/98:K24 yrkande 1, 1997/98:K26 yrkande 1 och 1997/98:K321 yrkande 3 tillstyrks följaktligen. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande grundlagsbestämmelse om lagstiftning om Svenska kyrkan att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K24 yrkande 1, 1997/98:K26 yrkande 1 och 1997/98:K321 yrkande 3 och med anled- ning av proposition 1997/98:49 i denna del som vilande antar rege- ringens förslag till lag om ändring i regeringsformen såvitt avser 8 kap. 6 § regeringsformen med den ändringen att paragrafen erhåller lydelse i enlighet med Reservanternas förslag i bilaga 5. 2. Avslag på förslaget om införande av en lag om Svenska kyrkan (mom. 2) Bo Könberg (fp), Kenneth Kvist (v), Peter Eriksson (mp) och Anders John- son (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?En särskild lag? och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse: Utskottet anser av religionsfrihetsskäl att det inte bör stiftas en särskild lag om Svenska kyrkan. I en gemensam lag om trossamfund bör i stället tas in de särbestämmelser i fråga om Svenska kyrkan som ändå är nödvändiga under en övergångstid. Utskottet tillstyrker således motionerna 1997/98:K46, 1997/98:K47 yrkandena 1 och 2, 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del, 1997/98: K321 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:K340 yrkandena 1 och 2. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande avslag på förslaget om införande av en särskild lag om Svenska kyrkan att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K46, 1997/98:K47 yrkandena 1 och 2, 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del, 1997/98: K321 yrkandena 1 och 2 samt 1997/98:K340 yrkandena 1 och 2 av- slår regeringens förslag till lag om Svenska kyrkan och lag om infö- rande av lagen (1999: 000) om Svenska kyrkan. 3. Statlig hjälp med avgift till trossamfund (mom. 7) Bo Könberg och Anders Johnson (båda fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet gör? och på slutar med ?Motionen avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att den särbehandling för Svenska kyrkan som föreslås i 16 § lagen om trossamfund är helt omotiverad. Det är enligt utskottets me- ning olämpligt att ett av trossamfunden, nämligen Svenska kyrkan, skall ha rätt till hjälp av staten med beräkning, debitering, uppbörd och redovisning av avgifter, medan övriga trossamfund endast har viss möjlighet att beviljas sådan hjälp. Utskottet anser att samma regel bör gälla för alla slags trossam- fund och tillstyrker därför motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del. Ut- skottet är inte berett tillstyrka motion 1997/98:K47 yrkande 2 om en tidsbe- gränsad hjälp till Svenska kyrkan med avgiftsuppbörden. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande statlig hjälp med avgift till trossamfund att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del samt med anledning av proposition 1997/98:116 och motion 1997/98:K47 yrkande 3 som vilande antar regeringens förslag till lag om trossamfund såvitt avser 16 § med den ändringen att paragrafen erhåller följande lydelse: Registrerade trossamfund kan beviljas hjälp av staten med beräkning, de- bitering och redovisning av avgifter från dem som tillhör trossamfundet samt med att ta in avgifterna. 4. Statlig hjälp med avgift till trossamfund (mom. 7) Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ?Utskottet gör? slutar med ?Motionen avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet vill ifrågasätta regeringens förslag att staten skall medverka vid uppbörd av avgift till trossamfund. Det är enligt utskottets mening tveksamt att staten skall kunna ge uppbördshjälp till religiösa samfund men inte till profana organisationer. Det förhållandet att förslaget innebär att staten skall bedöma vilka trossamfund som skall ha rätt till uppbördshjälpen strider en- ligt utskottets mening mot religionsfriheten och den viktiga principen att regeringen bör förhålla sig neutral i trosfrågor. Till detta kommer att försla- get ter sig tveksamt också med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 2 § rege- ringsformen som innebär ett skydd mot tvång att ge till känna sin åskådning i bl.a. religiöst hänseende. För den som omfattas av uppbördshjälpen kan förslaget innebära en skyldighet att ge till känna sin religiösa åskådning. Mot denna bakgrund bör uppbördshjälp vara en övergångslösning för Svenska kyrkan under högst tio år, och denna hjälp skall inte erbjudas andra sam- fund. Utskottet tillstyrker således motion 1997/98:K47 yrkande 3. Utskottet är inte berett att tillstyrka motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del som utgår från att staten bör ge hjälp till trossamfund. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande statlig hjälp med avgift till trossamfund att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K47 yrkande 2 samt med anledning av proposition 1997/98:116 och motion 1997/98:K48 yr- kande 1 i denna del som vilande antar regeringens förslag till lag om trossamfund såvitt avser 16 § med den ändringen att paragrafen er- håller lydelse i enlighet med Reservanternas förslag i bilaga 6. 5. Förslaget till lag om trossamfund i övrigt (mom. 11) Bo Könberg och Anders Johnson (båda fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Utskottet anser? och slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: En utgångspunkt för utskottets överväganden är att Svenska kyrkan inte bör inta någon särställning i lagen om trossamfund. Svenska kyrkan bör således inte omotiverat anges i lagen, vilket görs i förslagets 5, 6 och 13 §§. Utskottet anser att 5 § punkt 1, 6 § och 13 § fjärde stycket bör utgå ur lagen om trossamfund. Mot bakgrund av att det inte bör finnas en särskild lag om Svenska kyrkan eller en lag om införande av en lag om Svenska kyrkan finns det emellertid skäl att i lagen om trossamfund ta in vissa särbestämmelser om Svenska kyrkan i förslaget till de nämnda lagarna, vilka bestämmelser är nödvändiga under en övergångstid. Motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del tillstyrks därför. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande förslaget till lag om trossamfund i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K48 yrkande 1 i denna del och med anledning av proposition 1997/98:116 som vilande antar regeringens förslag till lag om trossamfund i övrigt med de ändring- arna dels att 6 § och 13 § fjärde stycket utgår, dels att 5 § erhåller följande lydelse: Med registrerat trossamfund avses trossamfund som registrerats enligt denna lag., dels att övergångsbestämmelserna erhåller den lydelse som framgår av Reservanternas förslag i bilaga 7. 6. Den kyrkliga egendomen (mom. 12) Bo Könberg (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) Nils Fredrik Aurelius (m) och Anders Johnson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ?Utskottet gör? och på s. 21 slutar med ?yrkande 4 (kd) ? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är äganderättsmodellen att föredra av flera skäl. Den innebär att en bestående oklarhet om tillgångarnas stiftelseliknande karaktär undviks och att onödig byråkrati motverkas. Om beslutanderätten över medlen nu inte slutgiltigt förs över till Svenska kyrkan kvarstår en osä- kerhet om vad som kan hända med egendomen på längre sikt. Ett vägande skäl är också vikten av att ägandeförhållandena bör renodlas i samband med relationsförändringarna mellan staten och Svenska kyrkan. Utskottet vill understryka att själva grundtanken i den historiska reformen är att Svenska kyrkan skall bli så självständig som möjligt i förhållande till staten. I prin- cipbeslutet har därför fastslagits att egendomen skall stå till kyrkans förfo- gande. Enligt utskottets mening är det angeläget att ägandeförhållandena nu blir klargjorda en gång för alla. Prästlönetillgångarna bör således föras över till Svenska kyrkan. Av detta följer också att regeringen inte bör ges möjlig- het att besluta om tillsyn, utan detta får bli en inomkyrklig fråga. Utskottet föreslår mot denna bakgrund vissa omarbetningar i regeringens förslag till lag om Svenska kyrkan och lag om införande av lagen om Svenska kyrkan. Motionerna 1997/98:K43 yrkande 1, 1997/98:K45 yrkandena 3 och 4 och 1997/98:K48 yrkandena 4 och 5 tillstyrks. Motion 1996/97:K804 yrkandena 1 och 2 avstyrks. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande den kyrkliga egendomen att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K43 yrkande 1, 1997/98:K45 yrkandena 3 och 4 och 1997/98:K48 yrkandena 4 och 5, med anledning av proposition 1997/98:116 och med avslag på motion 1996/97:K804 yrkandena 1 och 2, dels avslår regeringens förslag såvitt avser 9 § förslaget till lag om Svenska kyrkan, dels som vilande antar regeringens förslag till lag om införande av la- gen (1999:000) om Svenska kyrkan såvitt avser 9-11 §§ med de änd- ringarna att 10 § utgår, hänvisningen till 9 och 10 §§ i 11 § ersätts av en hänvisning till 9 § samt att 9 § erhåller lydelse enligt Reservanternas förslag i bilaga 8.
7. De förtroendevaldas rätt till ledighet (mom. 16) Anders Björck, Jerry Martinger, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Enligt ut- skottets mening och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydel- se: Enligt utskottets mening är det svårt att motivera att de förtroendevalda inom Svenska kyrkan skall ha rätt till ledighet när församlingarnas och sam- fälligheternas kommunstatus upphör. Utskottet anser att behovet av ökad likställighet mellan Svenska kyrkan och övriga trossamfund talar mot en sådan ordning. Det är dock rimligt att de nuvarande reglerna får gälla under den innevarande mandatperioden. Detta bör med bifall till motion 1997/98: K43 yrkande 2 ges regeringen till känna. Motion 1997/98:K45 yrkande 2 avstyrks följaktligen. dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande de förtroendevaldas rätt till ledighet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:K43 yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:K45 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. 8. Trosbekännelse för statschefen m.fl. (mom. 18) Bo Könberg (fp), Kenneth Kvist (v), Peter Eriksson (mp) och Anders John- son (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ?Utskottet konstaterar" och slutar med ?avstyrks följaktligen? bort ha följande lydelse: Regeringen har föreslagit att reglerna om statschefens bekännelse för när- varande inte skall ändras. Utskottet anser däremot att det är angeläget att frågan tas upp i detta sammanhang. Reglerna om statschefens samt prinsars och prinsessors trosbekännelse i regeringsformen och successionsordningen strider uppenbarligen mot principen att staten skall vara neutral i trosfrågor. Utskottet anser därför att reglerna om statschefens trosbekännelse i punkt 14 övergångsbestämmelserna till regeringsformen bör tas bort, liksom motsva- rande bestämmelser om prinsar och prinsessor i 4 § successionsordningen. Motionerna 1997/98:K25, 1997/98:K26 yrkande 2, 1997/98:K321 yrkande 4 och 1997/98:K340 yrkande 3 tillstyrks följaktligen. dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande trosbekännelse för statschefen m.fl. att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:K25, 1997/98:K26 yrkande 2, 1997/98:K321 yrkande 4 och 1997/98:K340 yrkande 3 som vilande antar motionärernas förslag att dels punkt 14 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall upphöra att gälla med utgången av år 1999, dels 4 § successionsordningen skall upphöra att gälla med ut- gången av år 1999.
Särskilt yttrande Underlaget för avgiftsberäkning (mom. 8) Anders Björck, Jerry Martinger, Inger René och Nils Fredrik Aurelius (alla m) anför: I motion 1997/98:K44 av Lennart Hedquist (m) framhålls de olägenheter som följer av att kyrkoavgiften kommer att beräknas efter den kommunalt beskattningsbara inkomsten av tjänst, proportionellt och utan tak. Medan de som enbart har kapitalinkomster helt slipper avgift måste de som har en hygglig inkomst av tjänst betala ett belopp som kan tyckas bli orimligt högt för en frivillig tillhörighet till ett samfund. Med det föreslagna avgiftssys- temet torde många som i och för sig skulle vara beredda att kvarstå i kyrkan komma att begära sitt utträde, vilket allvarligt kan påverka kyrkans ekonomi. En egendomlighet som följer av kopplingen till den kommunalt beskatt- ningsbara inkomsten är att Svenska kyrkans avgifter kommer att påverkas varje gång det sker en förändring av kommunalskattelagens regler, t.ex. beträffande grundavdrag eller reseavdrag. Riksskatteverket har vid åtskilliga tillfällen framhållit att en förutsättning för att man skall kunna biträda med uppbörden är att kyrkoavgiften beräknas på samma underlag som den kommunala inkomstskatten. Motionären menar dock att modern informationsteknik gör att ett sådant påstående saknar trovärdighet. Emellertid har, som motionären framhåller, några krav på ett annat system än det föreslagna inte förts fram av kyrkan själv. Trots de invändningar man kan ha är det därför enligt vår mening inte rimligt att nu lägga fram något alternativt förslag. Däremot bör beredskapen vara hög för att tillmötesgå framtida önskemål från Svenska kyrkan om ändrat beräkningssätt för utta- gande av kyrkoavgift när sådana framöver kan komma att framföras.
Lagförslag proposition 1997/98:49 1. Förslag till lag om ändring i regeringsformen 2. Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen Lagförslag proposition 1997/98:116 1. Förslag till lag om trossamfund 2. Förslag till lag om Svenska kyrkan 3. Förslag till lag om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan Lagrådets yttrande
Av utskottet framlagt förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen
Regeringens förslag
Utskottets förslag 11 kap. 6 § Under regeringen lyder Justitiekanslern, Riksåklagaren, de centrala äm- betsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller annan lag är myndighet under riksdagen. Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun. Förvaltningsuppgift kan överläm- nas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse, registrerat trossamfund eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall det ske med stöd av lag. Förvaltningsuppgift kan överläm- nas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse, registrerat trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar eller till enskild individ. Inne- fattar uppgiften myndighetsutövning, skall det ske med stöd av lag.
Reservanternas förslag till ändring i regeringsformen, såvitt avser 8 kap. 6 §
Regeringens förslag
Reservanternas förslag 8 kap. 6 § Föreskrifter om trossamfund med- delas i lag. I lag skall också medde- las föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund. Vid stiftande, ändring eller upphä- vande av sådan lag gäller vad som sägs i 16 § om stiftande av riksdags- ordningen. Föreskrifter om trossamfund med- delas i lag. Vid stiftande, ändring eller upphä- vande av sådan lag gäller vad som sägs i 16 § om stiftande av riksdags- ordningen.
Reservanternas (v) förslag till lydelse av 16 § lagen om trossamfund jämte rubrik
Regeringens förslag Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund Reservanternas förslag Statlig hjälp med avgifter till Svenska kyrkan
16 § Svenska kyrkan har rätt till hjälp av staten med beräkning, debitering och redovisning av avgifter från dem som tillhör Svenska kyrkan samt med att ta in avgifterna. Även andra registrerade trossamfund kan bevil- jas sådan hjälp. Bestämmelser om förfarandet vid sådan hjälp meddelas i särskild lag. Svenska kyrkan har under tio år från det att denna lag trätt i kraft rätt till hjälp av staten med beräkning, debitering och redovisning av av- gifter från dem som tillhör Svenska kyrkan samt med att ta in avgifterna. När Svenska kyrkan inom denna period skapat former och organisa- tion för avgiftsuppbörd i egen regi skall statens hjälp upphöra. Tidpunkten för när avgiftshante- ringen övergår från staten till Svens- ka kyrkan meddelas genom lag.
Reservanternas förslag till övergångsbestämmelser till lagen om trossamfund
Regeringens förslag
Reservanternas förslag
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. 2. Genom lagen upphävs religionsfrihetslagen (1951:680).
3. Genom lagen upphävs vidare a) lagen (1951:691) om viss lind- ring i skatteskyldigheten för den som icke tillhör Svenska kyrkan, b) lagen (1972:704) om kyrkofull- mäktigeval, m.m., c) lagen (1992:288) om medlem- skap i icke-territoriella församlingar d) kyrkolagen (1992:300), e) lagen (1992:301) om införande av kyrkolagen.
Bestämmelserna om tystnadsplikt i 36 kap. 1 § kyrkolagen gäller dock fortfarande i fråga om uppgifter som har anförtrotts före den 1 januari 2000. 4. Ansvaret för de skyldigheter som har uppkommit för en försam- ling eller kyrklig samfällighet före den 1 januari 2000 övergår vid den tidpunkten till motsvarande försam- ling, kyrkliga samfällighet eller stift inom Svenska kyrkan. Den 1 januari 2000 övergår också en församlings eller kyrklig samfällighets rättighe- ter till motsvarande församling, kyrklig samfällighet eller stift inom Svenska kyrkan.
5. En stiftelse som vid utgången av år 1999 förvaltas av en församling eller en kyrklig samfällighet skall från och med den 1 januari 2000 förvaltas av en motsvarande för- samling, kyrklig samfällighet eller stift. Motsvarande skall gälla om en församling eller en kyrklig samfäl- lighet skall utse en styrelseledamot i en stiftelse. 6. De ärenden som i enlighet med lag eller förordning handläggs hos pastor, pastorsämbetet, kyrkoherde, kontraktsprost, biskop, domkapitel, Domkyrkorådet i Lund, Kyrkofon- dens styrelse, Kyrkomötets be- svärsnämnd, Ansvarsnämnden för biskopar eller Svenska kyrkans cen- tralstyrelse vid utgången av år 1999 skall överlämnas till Svenska kyrkan för fortsatt handläggning. 7. Vid sammanträde under år 1999 har kyrkomötet med avseende på tiden från och med den 1 januari 2000 befogenheter, som inte begrän- sas av bestämmelserna i kyrkolagen (1992:300). De församlingar, kyrkliga samfäl- ligheter och stift som det har läm- nats uppgifter om för registrering enligt 13 § har med avseende på tiden efter den 1 januari 2000 befo- genheter som inte begränsas av bestämmelserna i kyrkolagen. 8. Ledamöter och ersättare i be- slutande församlingar hos Svenska kyrkans organisatoriska delar samt ledamöter och ersättare i kyrkomötet har till och med den 31 december 2009 rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för upp- dragen. Detsamma gäller de perso- ner som ingår i styrelse eller mot- svarande organ inom Svenska kyr- kan.
Regeringens förslag Reservanternas förslag
9. Från och med den 1 januari 2000 skall Svenska kyrkan eller församling eller kyrklig samfällighet som avses i 4 ha äganderätten till sådan egendom som avses i 38 kap. 1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 §, 41 kap. 1 § samt 23 §, 24 § och 26 § kyrko- lagen (1992:300). Därvid skall gälla att a) kyrkofondens tillgångar och kyrklig jord vars avkastning tillförs kyrkofonden (kyrkofondsfastighet) skall ägas av Svenska kyrkan och användas för kyrkliga ändamål, b) kyrkor och domkyrkor med till- hörande inventarier, kyrkotomt och kyrkogård, uppförda före 1817 på landet eller före 1843 i stad, skall ägas av den församling där kyrkan är belägen och, tills annat beslutas av Svenska kyrkan, användas för samma ändamål som tidigare, c) egendom som avses i 41 kap. 1 § första stycket 1 kyrkolagen (1992:300) (prästlönefastigheter) och 41 kap. 23 § kyrkolagen (präst- lönefonder) skall tillkomma Svenska kyrkan och om inte annat beslutas enligt andra stycket användas för samma ändamål som tidigare, d) kyrklig jord vars avkastning är avsedd för församlingskyrkas behov (församlingskyrkas fastighet) och för domkyrkas behov (domkyrkas fastig- het) skall ägas av den församling där kyrkan är belägen och, om inte annat beslutas enligt andra stycket, användas för samma ändamål som tidigare, e) ersättning för församlingskyr- kas fastighet eller domkyrkas fastig- het som har fonderats och vars av- kastning skall användas för försam- lingskyrkas respektive domkyrkas behov (församlingskyrkors och dom- kyrkors fastighetsfonder) skall ägas av den församling där kyrkan är belägen och, om inte annat beslutas enligt andra stycket, användas för samma ändamål som tidigare,
f) kyrklig jord där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller kom- minister (prästgård) skall ägas av den kyrkliga samfälligheten eller, om sådan inte finns, den församling där egendomen är belägen, g) kyrklig jord där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskops- gård) skall, med undantag av sådan tjänstebostad som hyrs enligt särskilt avtal, ägas av Svenska kyrkan. För att ändra ändamål för egen- dom som avses i första stycket c, d och e krävs tillstånd av Kammar- kollegiet. Därvid skall tillämpas de grunder för ändring som anges i 1 § permutationslagen (1972:205) samt 3 och 4 §§ samma lag. Första stycket b, d och e gäller inte Lunds domkyrka och dess fas- tigheter och fastighetsfond. Denna egendom skall också i fortsättningen förvaltas som en självständig förmö- genhet. Lunds domkyrka utgör ett särskilt rättssubjekt som får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan vid domstol och andra myndigheter. För Lunds dom- kyrkas skyldigheter svarar endast domkyrkans tillgångar. Egendomen skall användas för samma ändamål som tidigare och förvaltas av Svens- ka kyrkan. Egendom som skall ge avkastning skall vara placerad på godtagbart sätt. Endast avkastning- en får användas för ändamålet. 10. Den som före ikraftträdandet av denna lag var ägare eller hade särskild rätt till kyrklig egendom som avses i lagen och lider förlust genom att egendom överförs enligt 9 har rätt till skälig ersättning av staten.
Reservanternas förslag till lydelse av 9 § lagen om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan
Regeringens förslag
Reservanternas förslag 9 § Från och med den 1 januari 2000 skall Svenska kyrkan eller församling eller kyrklig samfällighet som avses i 4 ha äganderätten till sådan egendom som avses i 38 kap. 1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 §, 41 kap. 1 § samt 23 §, 24 § och 26 § kyrkolagen (1992:300). Därvid skall gälla att 1. kyrkofondens tillgångar och kyrklig jord vars avkastning tillförs kyrko- fonden (kyrkofondsfastighet) skall ägas av Svenska kyrkan och användas för kyrkliga ändamål, 2. kyrkor och domkyrkor med tillhörande inventarier, kyrkotomt och kyr- kogård, uppförda före 1817 på landet eller före 1843 i stad, skall ägas av den församling där kyrkan är belägen och, tills annat beslutas av Svenska kyrkan, användas för samma ändamål som tidigare,
3. kyrklig jord vars avkastning är avsedd för församlingskyrkas behov (församlingskyrkas fastighet) och för domkyrkas behov (domkyrkas fas- tighet) skall ägas av den församling där kyrkan är belägen och, om inte annat beslutas enligt andra stycket, användas för samma ändamål som tidigare, 4. ersättning för församlingskyrkas fastighet eller domkyrkas fastighet som har fonderats och vars avkast- ning skall användas för försam- lingskyrkas respektive domkyrkas behov (församlingskyrkors och dom- kyrkors fastighetsfonder) skall ägas av den församling där kyrkan är belägen och, om inte annat beslutas enligt andra stycket, användas för samma ändamål som tidigare,
3. egendom som avses i 41 kap. 1 § första stycket 1 kyrkolagen (1992:300) (prästlönefastigheter) och 41 kap. 23 § kyrkolagen (präst- lönefonder) skall tillkomma Svenska kyrkan och om inte annat beslutas enligt andra stycket användas för samma ändamål som tidigare, 4. kyrklig jord vars avkastning är avsedd för församlingskyrkas behov (församlingskyrkas fastighet) och för domkyrkas behov (domkyrkas fas- tighet) skall ägas av den församling där kyrkan är belägen och, om inte annat beslutas enligt andra stycket, användas för samma ändamål som tidigare, 5. ersättning för församlingskyrkas fastighet eller domkyrkas fastighet som har fonderats och vars avkast- ning skall användas för försam- lingskyrkas respektive domkyrkas behov (församlingskyrkors och dom- kyrkors fastighetsfonder) skall ägas av den församling där kyrkan är belägen och, om inte annat beslutas enligt andra stycket, användas för samma ändamål som tidigare,
5. kyrklig jord där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller kom- minister (prästgård) skall ägas av den kyrkliga samfällighet eller, om sådan inte finns, den församling där egendomen är belägen, 6. kyrklig jord där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård) skall, med undantag av sådan tjäns- tebostad som hyrs enligt särskilt avtal, ägas av Svenska kyrkan. För att ändra ändamål för egen- dom som avses i första stycket 3 och 4 krävs tillstånd av Kammarkollegi- et. Därvid skall tillämpas de grunder för ändring som anges i 1 § permu- tationslagen (1972:205) samt 3 och 4 §§ samma lag. 6. kyrklig jord där tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde eller kom- minister (prästgård) skall ägas av den kyrkliga samfällighet eller, om sådan inte finns, den församling där egendomen är belägen, 7. kyrklig jord där tjänstebostad är anvisad åt en biskop (biskopsgård) skall, med undantag av sådan tjäns- tebostad som hyrs enligt särskilt avtal, ägas av Svenska kyrkan. För att ändra ändamål för egen- dom som avses i första stycket 3, 4 och 5 krävs tillstånd av Kammar- kollegiet. Därvid skall tillämpas de grunder för ändring som anges i 1 § permutationslagen (1972:205) samt 3 och 4 §§ samma lag. Första stycket 2-4 gäller inte Lunds domkyrka och dess fastighe- ter och fastighetsfond. Denna egen- dom skall också i fortsättningen förvaltas som en självständig förmö- genhet. Lunds domkyrka utgör ett särskilt rättssubjekt som får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan vid domstol och andra myndigheter. För Lunds dom- kyrkas skyldigheter svarar endast domkyrkans tillgångar. Egendomen skall användas för samma ändamål som tidigare och förvaltas av Svens- ka kyrkan. Egendom som skall ge avkastning skall vara placerad på godtagbart sätt. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Regeringen får besluta om tillsyn av förvaltningen. Första stycket 2 och 4-5 gäller inte Lunds domkyrka och dess fas- tigheter och fastighetsfond. Denna egendom skall också i fortsättningen förvaltas som en självständig förmö- genhet. Lunds domkyrka utgör ett särskilt rättssubjekt som får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan vid domstol och andra myndigheter. För Lunds dom- kyrkas skyldigheter svarar endast domkyrkans tillgångar. Egendomen skall användas för samma ändamål som tidigare och förvaltas av Svens- ka kyrkan. Egendom som skall ge avkastning skall vara placerad på godtagbart sätt. Endast avkastningen får användas för ändamålet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1 Propositionerna 1 Motionerna 1 Motioner som väckts med anledning av proposition 1997/98:49 1 Motioner som väckts med anledning av proposition 1997/98:116 2 Motioner från den allmänna motionstiden 1996/97 3 Motioner från den allmänna motionstiden 1997/98 4 Kyrkomötets yttrande 5 Yttrande från Lagrådet 5 Utskottet 5 Riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan 5 Propositionernas huvudsakliga innehåll 6 Lagstiftning om trossamfund och om Svenska kyrkan 7 Proposition 1997/98:49 7 Proposition 1997/98:116 7 Motionerna 9 Utskottets bedömning 11 Statlig hjälp med avgift till trossamfund, m.m. 13 Propositionerna 13 Motionerna 14 Utskottets bedömning 15 Den kyrkliga egendomen m.m. 16 Proposition 1997/98:116 16 Motionerna 18 Utskottets bedömning 20 Kvinnliga präster 22 Motionerna 22 Utskottets bedömning 22 Övergångsregler 22 Proposition 1997/98:116 22 Motionerna 23 Utskottets bedömning 23 Trosbekännelse för statschefen m.fl. 24 Proposition 1997/98:49 24 Motionerna 24 Utskottets bedömning 25 Lagrådets synpunkter 25 Hemställan 25 Reservationer 27 1. Grundlagsbestämmelse om lagstiftning om Svenska kyrkan (mom. 1) 27 2. Avslag på förslaget om införande av en lag om Svenska kyrkan (mom. 2) 28 3. Statlig hjälp med avgift till trossamfund (mom. 7) 29 4. Statlig hjälp med avgift till trossamfund (mom. 7) 29 5. Förslaget till lag om trossamfund i övrigt (mom. 11) 30 6. Den kyrkliga egendomen (mom. 12) 30 7. De förtroendevaldas rätt till ledighet (mom. 16) 31 8. Trosbekännelse för statschefen m.fl. (mom. 18) 32 Särskilt yttrande 32 Underlaget för avgiftsberäkning (mom. 8) 32 Bilaga 1 Lagförslag proposition 1997/98:49 34 1. Förslag till lag om ändring i regeringsformen 34 2. Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen 36 Bilaga 2 Lagförslag proposition 1997/98:116 38 1. Förslag till lag om trossamfund 38 2. Förslag till lag om Svenska kyrkan 42 3. Förslag till lag om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan 45 Bilaga 3 Lagrådets yttrande 48 Bilaga 4 Av utskottet framlagt förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring i regeringsformen 51 Bilaga 5 Reservanternas förslag till ändring i regeringsformen, såvitt avser 8 kap. 6 § 52 Bilaga 6 Reservanternas (v) förslag till lydelse av 16 § lagen om trossamfund jämte rubrik 53 Statlig hjälp med avgifter till registrerade trossamfund 53 Statlig hjälp med avgifter till Svenska kyrkan 53 Bilaga 7 Reservanternas förslag till övergångsbestämmelser till lagen om trossamfund 54 Bilaga 8 Reservanternas förslag till lydelse av 9 § lagen om införande av lagen (1999:000) om Svenska kyrkan 58