Utrikesutskottets betänkande2001/02:UU14

Stabiliserings- och associeringsavtalet mellanEuropeiska gemenskaperna och deras medlemsstater ochf.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Sammanfattning

Utskottet   tillstyrker    i    detta   betänkande
regeringens    förslag   (prop.   2001/02:156)    om
godkännande       av       stabiliserings-       och
associeringsavtalet mellan Europeiska  gemenskaperna
och   deras   medlemsstater  och  f.d.  jugoslaviska
republiken Makedonien.  Inga motioner har väckts med
anledning av propositionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Stabiliserings- och associeringsavtalet med
Makedonien

Riksdagen godkänner, med  bifall  till proposition
2001/02:156, stabiliserings- och associeringsavtalet
mellan    Europeiska    gemenskaperna    och   deras
medlemsstater  å  ena  sidan  och  f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien å andra sidan.

Stockholm den 16 april 2002

På utrikesutskottets vägnar


Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i  beslutet: Urban
Ahlin  (s), Bertil Persson (m), Berndt  Ekholm  (s),
Lars Ohly  (v),  Holger Gustafsson (kd), Carina Hägg
(s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Murad
Artin (v), Sten Tolgfors  (m),  Marianne  Samuelsson
(mp),  Marianne  Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Birgitta Ahlqvist  (s),  Karin Enström (m) och
Rosita Runegrund (kd).

2001/02

UU14


Redogörelse för ärendet


Propositionens huvudsakliga innehåll

I  propositionen  föreslås  att riksdagen  godkänner
stabiliserings-   och   associeringsavtalet   mellan
Europeiska gemenskaperna  och  deras medlemsstater å
ena   sidan   och   f.d.   jugoslaviska   republiken
Makedonien å andra sidan.
Syftet med avtalet är bl.a.  att  inom  ramen  för
stabiliserings- och associeringsprocessen bidra till
stabilitet  och  en  positiv  ekonomisk  och  social
utveckling    i    regionen.    Avtalet   innehåller
bestämmelser  om  bl.a. politisk dialog,   frihandel
samt ekonomiskt och socialt samarbete.
Genom avtalet inrättas vissa organ
som skall övervaka avtalets
tillämpning.

Ärendet och dess beredning

Efter  förberedande   arbete   under   1999  inledde
Europeiska  kommissionen  i  mars 2000 förhandlingar
med f.d. jugoslaviska republiken  Makedonien  om ett
stabiliserings-    och    associeringsavtal   mellan
Europeiska    gemenskaperna    (EG)     och    deras
medlemsstater  å  ena  sidan  och  f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien å andra sidan.  Regeringen har
under förhandlingarna inhämtat synpunkter  från  den
närmast    berörda   myndigheten   Kommerskollegium.
Stabiliserings-        och       associeringsavtalet
undertecknades den 9 april  2001.  Innan avtalet kan
träda i kraft skall det godkännas av parterna.


Bakgrund


Berlinmurens  fall  och  enandet  av  de  två  tyska
staterna,  det kalla krigets slut och Sovjetunionens
upplösning innebar  att det framstod som möjligt att
förverkliga  visionen  av  en  europeisk  union  som
omfattade demokratiska  stater  i  hela  Europa. För
dåvarande  EG:s  medlemsländer  blev det ett  första
rangens intresse att stärka stabiliteten  och freden
i   Europa   genom   att   främja  de  central-  och
östeuropeiska   staternas   integration    med   den
västeuropeiska gemenskapen.

I  april  1997  antog  allmänna  rådet en regional
ansats  där  man  fastslog politiska och  ekonomiska
villkor för utvecklandet  av  bilaterala  relationer
med    Albanien,    Bosnien-Hercegovina,   Kroatien,
Förbundsrepubliken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien. Villkoren innefattade respekt
för    demokratiska    principer    och    mänskliga
rättigheter,   respekt   för    rättsstatsprincipen,
respekt för och skydd av minoriteter  samt  krav  på
genomförande  av  Daytonavtalet, inklusive samarbete
med den internationella  krigsförbrytartribunalen  i
Haag,   marknadsekonomiska  reformer  och  regionalt
samarbete.
Ett samarbetsavtal mellan EG och f.d. jugoslaviska
republiken  Makedonien  trädde i kraft den 1 januari
1998.  Ett transportavtal  trädde  i  kraft  den  28
november  1997.  Flera  av länderna på västra Balkan
har liknande samarbetsavtal,  som kompletterades med
förmånliga  handelsliberaliseringar   under   hösten
2000.  Länderna  omfattas även av bidragen från EU:s
nya biståndsprogram  för västra Balkan, CARDS. Detta
efter rådets beslut i  december 2000 att slå ihop de
tidigare programmen Phare  och  Obnova.  EU:s anslag
till  CARDS-program för de fem länderna uppgår  till
4,65 miljarder euro för perioden 2000-2006.
Den 26 maj 1999 lade kommissionen fram ett förslag
om    att     inleda    en    stabiliserings-    och
associeringsprocess  för  länderna  på västra Balkan
med  syfte  att  skapa  ett  ramverk  för  ländernas
politiska  och  ekonomiska integration i Europa  och
till europeiska samarbetsstrukturer.
Mot  denna  bakgrund   fick  kommissionen  den  24
januari 2000 ett mandat att inleda förhandlingar med
f.d.  jugoslaviska  republiken   Makedonien  om  ett
stabiliserings-   och  associeringsavtal.   Mandatet
utvidgades senare till  att  omfatta  även Kroatien.
Stabiliserings- och associeringsavtalet med Kroatien
undertecknades  den  30  oktober  2001.  Under  2001
inleddes också det förberedande arbetet för att ingå
ett   stabiliserings-   och  associeringsavtal   med
Albanien.
Stabiliserings-  och  associeringsavtalet   är  av
mycket   stor   betydelse   för   f.d.  jugoslaviska
republiken    Makedonien,    både   politiskt    och
ekonomiskt, och det utgör ramen  för  en integration
av  landet  i  den europeiska gemenskapen.  Samtliga
länder i stabiliserings-  och  associeringsprocessen
är tänkbara kandidater för medlemskap  i  Europeiska
unionen  (EU),  beroende  på  varje  lands specifika
förutsättningar  och  framgångsrika genomförande  av
stabiliserings- och associeringsavtalet.

Utvecklingen i f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien


F.d.  jugoslaviska  republiken  Makedonien  var  den
sista  av  delrepublikerna   som  bröt  sig  ur  det
dåvarande Jugoslavien och den  enda  som gick igenom
Jugoslaviens  sönderfall  utan  att  bli indragen  i
krig.  Landet  har  sedan  dess kämpat med  en  svag
ekonomi   och   instabila   politiska    strukturer.
Befolkningen  domineras  av  två grupper, cirka  två
tredjedelar makedoner och cirka en tredjedel etniska
albaner. Under våren 1999 utsattes f.d. jugoslaviska
republiken  Makedonien  för  hårda   politiska   och
ekonomiska  påfrestningar  i  samband  med  kriget i
Kosovo  och den flyktingsituation som då uppstod.  I
dag har flertalet  flyktingar  återvänt till Kosovo.
Av  de  omkring 8 000 flyktingar som  finns  kvar  i
landet är  den  övervägande delen romer. Under våren
2001 utlöstes en  konflikt mellan regeringssidan och
den  albanska  gerillan.  Stridigheterna  avslutades
genom  undertecknandet  av  ett  fredsavtal  den  13
augusti  2001, vilket hade förhandlats fram i staden
Ohrid. Avtalet  innehåller  löften från makedonernas
sida om omfattande konstitutionella  förändringar  i
syfte  att  förbättra albanernas status. Den senaste
konflikten har  slagit mycket hårt mot ekonomin, som
nu   emellertid  har   vissa   förutsättningar   att
återhämta  sig då regeringen bl.a. skrivit under ett
expertövervakningsprogram     med    Internationella
valutafonden   (IMF).   Regeringen    har    förutom
medlemskap i EU uttalat önskemål om att bli medlem i
Nato.


Sverige och f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien


Sverige  upprättade  diplomatiska  förbindelser  med
f.d.  jugoslaviska  republiken Makedonien i december
1993.  De bilaterala förbindelserna  mellan  Sverige
och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är goda.
Det bilaterala biståndet har ökat kraftigt, från 8,6
miljoner  kronor  år  2000 till 59,6 miljoner kronor
2001.

Sveriges handel med f.d.  jugoslaviska  republiken
Makedonien är mycket blygsam än så länge. Fram  till
krisen  i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien  i
början av  2001  var den svenska exporten stabil men
sjönk kraftigt under  2001. År 2000 uppgick exporten
till  211  miljoner  kronor  och  importen  till  15
miljoner kronor.

Avtalets innehåll


Genom   stabiliserings-    och   associeringsavtalet
upprättas  en  associering  mellan   EG   och  deras
medlemsstater  å  ena  sidan  och  f.d. jugoslaviska
republiken   Makedonien   å  andra  sidan.   Avtalet
innehåller  bestämmelser  om  samarbete  på  en  rad
områden,   bl.a.   politik,  ekonomi   och   handel.
Respekten för demokratiska  principer  och mänskliga
rättigheter  skall  ligga  till  grund för parternas
inrikes-  och  utrikespolitik  och utgör  väsentliga
beståndsdelar av avtalet.

Stabiliserings-  och associeringsavtalet  omfattar
sammanlagt 128 artiklar,  7 bilagor och 5 protokoll.
Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av
avtalet.   Parterna   har   godkänt   7   gemensamma
förklaringar, 1 ensidig förklaring från EG och deras
medlemsstater och 1 ensidig förklaring från EG.
I   avtalet   är  såväl  Europeiska   gemenskapen,
Europeiska kol- och  stålgemenskapen  och Europeiska
atomenergigemenskapen       som      medlemsländerna
avtalsparter å den ena sidan.  Avtalet är därmed ett
s.k.  blandat avtal. Avtalet reglerar  bl.a.  frågor
inom den  gemensamma handelspolitikens område och om
gränsöverskridande tjänstehandel. Enligt artikel 133
i  EG-fördraget   och   EG-domstolens   praxis   har
gemenskapen  bred kompetens att sluta avtal på dessa
områden. Avtalet  innebär  också  öppnare regler för
arbetares rörlighet, för etablering  av  företag och
för  betalningar och kapitalrörelser mellan  EG  och
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Kompetensen
på detta  område  är  delad  mellan  gemenskapen och
medlemsstaterna.         Stabiliserings-         och
associeringsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien  reglerar  emellertid  också förhållanden
som   ligger  utanför  gemenskapens  kompetens   och
således  inom  ramen för medlemsstaternas kompetens.
Avtalet innehåller  sålunda bestämmelser som innebär
åtaganden för medlemsstaterna  och  därmed också för
Sverige.  Detta gäller bl.a. inom områdena  politisk
dialog,  socialt   och  finansiellt  samarbete  samt
brottsförebyggande verksamhet.
Som  redovisas  i  propositionen   (avsnitt   6.6)
innehåller   protokoll   5   i  stabiliserings-  och
associeringsavtalet   bestämmelser   om   ömsesidigt
administrativt   bistånd    mellan   myndigheter   i
tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls med
stöd  av  detta  tullsamarbetsprotokoll  skall  vara
konfidentiell (artikel  10  i protokollet). Enligt 9
kap. 3 § sekretesslagen (1980:100,  aktuell  lydelse
1992:1775)  gäller sekretess i dylik verksamhet  för
enskilds personliga  eller ekonomiska förhållanden i
den mån riksdagen har  godkänt  avtal  om  detta med
främmande stat eller mellanfolklig organisation.  En
anslutning       till       stabiliserings-      och
associeringsavtalet    föranleder    därför    ingen
lagändring för Sveriges  del  när  det  gäller dessa
frågor.
Avtalet är enligt regeringens bedömning  av större
vikt   och   skall   därför   enligt  10  kap.  2  §
regeringsformen godkännas av riksdagen.

Godkännande av avtalet


Regeringen    anför    att    stabiliserings-    och
associeringsavtalen  är  en  central   del   av  den
europeiska gemenskapens politik gentemot länderna på
västra   Balkan.  Avtalen  lägger  grunden  för  ett
omfattande  samarbete  som  syftar  till  att  dessa
länder  kommer  närmare EU på en rad områden och att
de  till  slut  blir  kandidater  för  medlemskap  i
unionen.

Vidare betonar regeringen att avtalet skapar ramar
för  en  politisk  dialog,   definierar   ett  brett
spektrum     av    samarbetsområden    och    skapar
förutsättningar  för  ökad  frihandel  mellan EG och
f.d.  jugoslaviska  republiken  Makedonien,   vilket
bidrar  till ökad ekonomisk integration och tillväxt
för parterna.  Ur  svensk synvinkel är det därför av
stor      vikt      att     stabiliserings-      och
associeringsavtalet med f.d. jugoslaviska republiken
Makedonien ingås.
Efter  undertecknandet   av   stabiliserings-  och
associeringsavtalet  den  9  april  2001   har   det
politiska   läget  i  f.d.  jugoslaviska  republiken
Makedonien försvårats.  Sverige  och  EU  avser  att
följa  den  fortsatta  politiska utvecklingen i f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien mycket noga.

Utskottets överväganden



F.d.  jugoslaviska republiken  Makedoniens  närmande
till EU  är  ett  viktigt led i ansträngningarna att
lägga grunden för ett  bredare  samarbete mellan den
europeiska  gemenskapen  och  länderna   på   västra
Balkan.
Utskottet     anser     att    det    föreliggande
stabiliserings-   och   associeringsavtalet   skapar
förutsättningar  och  ramar   för  arbetet  med  att
åstadkomma   stabilitet,   fred   och   en   positiv
ekonomisk,   social,   kulturell   och   miljömässig
utveckling i regionen.

Mot  bakgrund  av  vad  som ovan anförts tillstyrker
utskottet  att  riksdagen godkänner  stabiliserings-
och    associeringsavtalet     mellan     Europeiska
gemenskaperna   och  deras  medlemsstater  och  f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien.

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:156  föreslår  regeringen  att
riksdagen      godkänner     stabiliserings-     och
associeringsavtalet  mellan Europeiska gemenskaperna
och  deras  medlemsstater   å  ena  sidan  och  f.d.
jugoslaviska republiken Makedonien å andra sidan.