Spris fortsatta verksamhet
Betänkande 1995/96:SoU9
Socialutskottets betänkande
1995/96:SOU09
Spris fortsatta verksamhet
Innehåll
1995/96 SoU9
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1995/96:99 Spris fortsatta verksamhet och fyra motionsyrkanden med anledning av propositionen.
Regeringen föreslår dels att riksdagen godkänner att Spris verksamhet skall bedrivas inom ramen för en ideell förening, dels att 2 500 000 kr anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker propositionen. Motionerna avstyrks.
Till betänkandet har fogats en reservation.
Propositionen
I proposition 1995/96:99 Spris fortsatta verksamhet föreslår regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen
1. godkänner vad regeringen föreslår om ombildning av och ändrad form för Spri (avsnitt 4.1 i propositionen),
2. till Bidrag till Spri på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.
Motionerna
1995/96:So8 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1995/96:99 i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens engagemang i Spri.
1995/96:So9 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsdragningen mellan Socialstyrelsens, SBU:s och Spris ansvarsområden,
2. att riksdagen som sin meningen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Spris ansvar för metodutveckling av kunskapsspridning.
Utskottet
Bakgrund
Spri är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut som har varit i verksamhet sedan den 1 januari 1968. Huvudmän för institutet är staten och Landstingsförbundet. Verksamheten regleras genom ett avtal mellan huvudmännen. Nuvarande avtal om Spris verksamhetsinriktning och finansiering avser perioden 1993-1995. I avvaktan på ett nytt avtal om Spris inriktning och finansiering beräknades anslaget Bidrag till Spri vid budgetregleringen inför innevarande år med ett i förhållande till föregående budgetår oförändrat belopp (omräknat till 18 månader) på 40 800 000 kr (prop. 1994/95:100 bil. 6, bet. 1994/95:SoU15, rskr. 1994/95:294). Anslaget anvisades som förslagsanslag.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår dels att riksdagen godkänner att Spris verksamhet skall bedrivas inom ramen för en ideell förening, dels att 2 500 000 kr anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96.
Avtal, stadgar och finansieringsavtal för perioden 1996-1999
I propositionen anges att företrädare för staten och Landstingsförbundet i ett konsortialavtal den 19 oktober 1995 har träffat ett avtal om att bilda den allmännyttiga ideella föreningen Spri. Avtalet blir inte giltigt förrän det har godkänts av regeringen. Enligt avtalet skall föreningen ta över nuvarande Spris verksamhet den 1 januari 1996.
Överenskommelsen innebär, enligt propositionen, att den verksamhet som har bedrivits av det nuvarande institutet i sin helhet skall fortsätta i den nybildade föreningens regi, varefter institutet avvecklas. Övergången innebär i huvudsak att föreningen övertar arbetsgivaransvaret för institutets personal samt de rättigheter och förpliktelser i övrigt som institutet på huvudmännens vägnar tidigare förvärvat eller iklätt sig. Föreningen planeras vidare överta institutets tillgångar och skulder.
Enligt utkast till stadgar för föreningen skall Spri främja utveckling av hälso- och sjukvården i Sverige. Uppgiften skall tillgodoses genom ett långsiktigt kvalificerat utvecklingsarbete. Spris arbetsresultat skall kunna användas inom svensk hälso- och sjukvård och vara inriktat mot aktuella problemområden. Arbetet skall ha sin tyngdpunkt inom områdena hälsoekonomi, kvalitetsutveckling, informationsteknik och informationsförsörjning och ha sin huvudsakliga inriktning på generellt tillämpbara metoder och system. Det skall vara möjligt för Spri att inom ramen för sin kompetens utföra uppdrag på önskemål av en enskild intressent.
Enligt finansieringsavtalet för perioden 1996-1999 avser staten och Landstingsförbundet att vardera tillskjuta 29 700 000 kr för vart och ett av dessa år, dvs. för båda parterna sammanlagt 59 400 000 kr per år. Beloppen är dock inte slutgiltiga utan är avsedda att utgöra ett underlag för Spris planering. Slutligt beslut om bidragsbeloppen kommer, enligt propositionen, att fattas för ett år i taget av respektive part. För statens del måste således riksdagen fatta beslut om anslag.
En utvärdering av Spris verksamhet skall, enligt propositionen, presenteras senast den 30 juni 1998.
Fråga om avslag på propositionen
I motion So8 av Gullan Lindblad m.fl. (m) hemställs att riksdagen avslår propositionen (yrkande 1). Motionärerna anför att det statsfinansiella läget fortfarande är ansträngt och kommer att så vara under en överskådlig tid. I det nu aktuella avtalet om förändringen av Spri förbinder sig staten att under fyra år betala ut 120 miljoner kronor totalt. Motionärerna anser att all statlig verksamhet måste ses över och omprövas. Motionärerna anser att statens engagemang i Spri skall avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1996. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om statens engagemang i Spri. Motionärerna anför att Spris största kund i dag är landstingen. Det är ingen hemlighet att landstingen i allt större utsträckning använder sig av helt fristående konsulter för att utvärdera den egna verksamheten. Det är en positiv utveckling, men det innebär att Spri förlorar alltmer av sin roll. Om landstingen önskar ha en organisation som samordnar utvärdering och planering står det dem naturligtvis fritt. Statens engagemang är dock onödigt enligt motionärerna, Spris verksamhet sammanfaller t.ex. delvis med Socialstyrelsens. Man gör helt enkelt samma saker, heter det i motionen.
Utskottet
Utskottet, som delar regeringens inställning i propositionen, avstyrker motion So8 (m).
Formen för och inriktningen av Spris verksamhet
Propositionen
Regeringen föreslår att en allmännyttig ideell förening, Spri, bildas. Regeringen hänvisar till proposition 1995/96:61 Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m. I den propositionen föreslås att när staten tillsammans med en annan part engagerar sig i verksamhet som är beroende av statligt stöd skall det främst ske genom att ett aktiebolag eller en ideell förening bildas. Verksamhetsformen ideell förening bör övervägas när det finns intresse för uppgiften hos en större krets.
Regeringen anför i den nu aktuella propositionen att den ideella föreningen Spri bildas, enligt avtal, av staten och Landstingsförbundet. Enligt regeringens bedömning torde det finnas ett behov av och ett intresse för Spris verksamhet i en större krets, t.ex. Svenska Kommunförbundet, sammanslutningar av privata vårdgivare eller enskilda privata vårdgivare. Ett sådant intresse torde, i framtiden, kunna avspegla sig i en önskan om ett medlemskap i föreningen. Regeringen anför vidare att Spris anställda, i enlighet med gällande arbetsrättsliga regler, kan övergå till den nya organisationen utan föregående uppsägning.
I propositionen redovisas att Spri, enligt utkast till stadgar för föreningen, skall utveckla metoder och annan kunskap, följa utvecklingsarbetet i Sverige och internationellt och därvid efter behov och lämplighet medverka i eller stödja sådant arbete, pröva och anpassa utländska resultat och erfarenheter till svenska förutsättningar, aktivt verka för att uppnådd kunskap sprids och vinner genomslag samt tillhandahålla en nationell dokumentations- och förlagsservice. Spri skall arbeta utifrån sin roll som utvecklingsresurs för berörda statliga myndigheter och andra statliga organ, för sjukvårdshuvudmännen och för vårdgivarna. Arbetet skall bedrivas i nära samarbete med dessa organ, liksom med universitet och högskolor, andra forsknings- och utvecklingsinstitutioner samt med andra organ av betydelse som är verksamma inom hälso- och sjukvården.
Lagutskottets behandling av proposition 1995/96:61
Lagutskottet har i betänkande 1995/96:LU7 tillstyrkt bifall till propositionen. I en reservation (c, m, fp, mp) begärs förslag om en rättslig reglering av anslagsberoende verksamheter.
I betänkandet anförs bl.a. följande (s. 6-10):
- - -
Vid behandlingen av regeringens förslag till stiftelselag våren 1994 framhöll lagutskottet särskilt att det är en självklar angelägenhet när en ny lagstiftning skall införas att tillse att de nya reglerna svarar mot praktiska behov och anpassas till villkoren i övrigt för den verksamhet som skall regleras. Därtill måste lagstiftaren även vara observant på att ett nytt regelsystem inte medför negativa effekter på sådana områden som inte direkt omfattas av regleringen. Enligt utskottets mening hade den senare aspekten, såvitt gäller anslagsberoende verksamheter av det slag som traditionellt har bedrivits i stiftelseform, inte fått tillräcklig uppmärksamhet i lagstiftningsärendet. Utskottet ansåg därför, i likhet med vad kulturutskottet hade uttalat i drendet (yttr. 1993/94:KrU2y), att påtagliga behov talade för att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag till regler om hur den rättsliga regleringen av anslagsberoende verksamheter bör anordnas.
- - -
I förevarande proposition anför regeringen att statlig verksamhet bör bedrivas i myndighetsform. I några fall kan det dock vara aktuellt att låta en statlig uppgift utföras i en privaträttslig verksamhetsform. Sådana överväganden kan vara aktuella då det finns statsfinansiella eller andra skäl för staten att samverka med någon annan.
- - -
När en privaträttslig form krävs för statlig verksamhet som är beroende av återkommande tilldelning av anslagsmedel skall enligt propositionen främst formerna aktiebolag och ideell förening användas. Dessa verksamhetsformer är enligt vad regeringen framhåller lämpliga också för motsvarande verksamheter i kommuner och landsting. Förslaget överensstämmer med förslaget som framlagts i betänkandet (SOU 1994:147) Former för statlig verksamhet. I utredarens uppdrag har dock inte ingått frågan att överväga en alternativ juridisk form för anslagsberoende verksamheter i enlighet med riksdagens begäran. Regeringen konstaterar att sådan verksamhet som tidigare skulle ha getts formen anslagsstiftelse i fortsättningen antingen skall ges myndighetsformen eller någon av de nämnda privaträttsliga formerna.
- - -
I motion L20 av Bengt Harding Olson (fp) erinras om att de offentligrättsliga organen allt oftare utnyttjar andra verksamhetsformer än myndighetsformen. Särskilt gäller detta när det finns skäl att samverka med andra parter.
- - -
Fortfarande saknas en grundläggande analys för att tillskapa en ny och lämplig associationsform som garanterar erforderlig långsiktighet, nödvändig flexibilitet och klar ansvarsfördelning mellan medverkande parter. Till följd av det anförda bör riksdagen enligt motionären förnya sin tidigare begäran om förslag på en lämplig associationsform för anslagsberoende verksamheter.
- - -
Kulturutskottet anser i sitt yttrande att de skäl inte är övertygande som anförts i propositionen för att det inte finns behov av en särskild organisationsform för bl.a. kulturverksamheter som är beroende av anslag från stat, kommun eller landsting och som inte bör bedrivas i myndighetsform. Utskottet finner att de synpunkter som anfördes i yttrandet till lagutskottet över propositionen med förslag till stiftelselag fortfarande har bärkraft (se yttr. 1993/94:KrU2y). Vidare anser kulturutskottet att det finns starka skäl som talar för att riksdagen bör upprepa sin begäran om att regeringen snarast skall förelägga riksdagen förslag om lämplig organisationsform för anslagsberoende verksamheter.
- - -
Kulturutskottet erinrar - med anledning av regeringens förslag om användande av ideella föreningar - om att det i den angivna studien påpekas att det kan föreligga en risk för att en organisation som man antagit vara en ideell förening kan komma att bli klassificerad som ett enkelt bolag om medlemsantalet de facto är statiskt.
- - -
I likhet med kulturutskottet nödgas lagutskottet konstatera att varken den föregående eller den nuvarande regeringen har föranstaltat om en utredning som kan läggas till grund för förslag till en sådan rättslig reglering av anslagsberoende verksamhet som riksdagen efterlyst. Lagutskottet kan också ställa sig bakom kulturutskottets bedömning om behovet av en alternativ privaträttslig form för sådan anslagsberoende verksamhet som inte bör bedrivas i myndighetsform.
När det gäller de av regeringen förordade formerna för sådan verksamhet vill utskottet beträffande aktiebolaget göra det påpekandet att aktiebolagsformen - även om den i och för sig kan användas för den verksamhet som nu diskuteras och i en del fall också är lämplig för det - är utformad med utgångspunkt i näringslivets behov.
Även användningen av formen ideell förening kan bli problematisk. Enligt utskottets mening är det viktigt att tillse, om den ideella föreningen skall användas som verksamhetsform, att man skapar en organisation som har tillräckliga drag av ideell förening för att en sådan skall anses föreligga också i juridisk mening. Utskottet kan för sin del inte utesluta att det slag av anpassningar som i det syftet måste göras kan innebära att den ideella föreningen inte blir en så användbar verksamhetsform för anslagsberoende verksamheter som regeringen har förutsatt vid utformningen av propositionens förslag.
Mot bakgrund av det anförda kan det enligt utskottets mening i vart fall för närvarande inte uteslutas att det kan krävas en ny rättslig form vid sidan av aktiebolaget och den ideella föreningen för att helt tillfredsställa behovet av rättslig reglering för de skilda slags verksamheter som är beroende av fortlöpande statligt stöd. Utskottet utgår från att regeringen med uppmärksamhet följer frågan och om något år återkommer till riksdagen med en redovisning härav samt förslag till en ny rättslig reglering om ett sådant behov har visat sig föreligga. Något tillkännagivande från riksdagens sida är därför inte erforderligt. Utskottet avstyrker med det sagda bifall till motion L20.
- - -
Motion
I motion So9 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gränsdragningen mellan Socialstyrelsens, SBU:s (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik) och Spris ansvarsområden (yrkande 1). Motionärerna säger sig konstatera att gränsdragningen gentemot Socialstyrelsens arbete med kvalitetssäkring i vården är oklar liksom mot det arbete med vårdkonsumtionsstudier och hälsoekonomi styrelsens epidemiologiska centrum ansvarar för. Detta bäddar för dubbelarbete och den konkurrenssituation som utvärderarna av Spri påpekade i sin rapport 1994. Också gränsdragningen mot SBU måste klargöras. Spri bör, enligt motionärerna, vara ett stöd för myndigheter och sjukvårdshuvudmän med uppgift att ta fram metoder, sammanställa kunskaper och se till att kunskaperna tas till vara. Myndigheternas uppgift är att tillse att vårdens kvalitet och säkerhet upprätthålls. Propositionen borde, enligt motionärerna, ha varit tydligare på denna punkt. Gränsdragningen gentemot Socialstyrelsens och SBU:s ansvarsområden måste således klargöras i Spris stadgar och avtal, heter det i motionen.
Samma motionärer begär också att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Spris ansvar för metodutveckling av kunskapsspridning (yrkande 2). Motionärerna anför att ett problem som myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet - Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Läkemedelsverket - samt SBU och Spri har gemensamt är att den kunskap man tar fram inte tas till vara i tillräcklig utsträckning i vården. Miljardbelopp skulle, enligt motionärerna, kunna sparas om den framtagna kunskapen användes utöver de vinster i form av bättre behandling och livskvalitet de enskilda patienterna skulle uppleva. En viktig uppgift för Spri borde vara att utveckla metoder för kunskapsöverföring som också leder till handling, heter det i motionen.
Utskottet
Utskottet instämmer i regeringens bedömning i propositionen att Spri bör ombildas till en allmännyttig ideell förening.
Utskottet delar de synpunkter som framförs i motion So9 (fp) om gränsdragningen mellan Socialstyrelsens, SBU:s och Spris ansvarsområden när det t.ex. gäller kvalitetssäkring i vården, vårdkonsumtionsstudier eller hälsoekonomi. Utskottet noterar samtidigt att det föreligger skillnader i arbetsuppgifter. Spri är ett utvecklingsinstitut som inte har myndighetsfunktion och tillsynsansvar som t.ex. Socialstyrelsen. I Spris uppgifter ingår inte heller utvärdering av medicinska metoder, vilket är SBU:s huvuduppgift. Regeringen bör noga följa utvecklingen på området och vidta de åtgärder som kan visa sig nödvändiga för att ytterligare klargöra gränsdragningen mellan Spri och de nämnda myndigheterna. När det gäller frågan om Spris ansvar för metodutveckling av kunskapsspridning konstaterar utskottet att Spri enligt utkastet till stadgar skall bl.a. aktivt verka för att uppnådd kunskap sprids och vinner genomslag. Med det sagda får motion So9 (fp) anses tillgodosedd och avstyrks.
Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa till Bidrag till Spri på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.
Statens bidrag till Spri uppgår för sista halvåret 1995 till 13 600 000 kr. Enligt det nya avtalet skall staten för år 1996 betala 29 700 000 kr. Det sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1995/96 uppgår således till 43 300 000 kr. På statsbudgeten finns anvisat 40 800 000 kronor, varför ytterligare 2 500 000 kr behöver anvisas på tilläggsbudget.
Utskottet
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om ytterligare medel till Spri.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1995/96:So8,
res. (m)
2. beträffande formen för Spris verksamhet m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1995/96:So9 godkänner vad regeringen föreslår i avsnitt 4.1 i propositionen om ombildning av och ändrad form för Spri,
3. beträffande Bidrag till Spri
att riksdagen till Bidrag till Spri på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.
Stockholm den 5 december 1995
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo Karlsson (s), Liselotte Wågö (m), Christina Pettersson (s), Roland Larsson (c), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s), Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg (s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds), Christin Nilsson (s), Sofia Steiner (s) och Kerstin Heinemann (fp).
Reservation
Avslag på propositionen (mom. 1)
Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif Carlson och Birgitta Wichne (alla m) anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 3 som börjar med Utskottet, som delar och slutar med avstyrker motion So8(m) bort ha följande lydelse:
Avtalet om förändringen av Spri sträcker sig fram t.o.m. 1999, dvs. fyra år. Det innebär att staten förbinder sig att till den ideella föreningen betala ut 120 miljoner kronor totalt. Utskottet konstaterar att det statsfinansiella läget fortfarande är ansträngt och kommer att så vara under en överskådlig tid. Vidare delar utskottet motionärernas uppfattning att all statlig verksamhet därför måste ses över och omprövas. Utskottet anser att statens engagemang i Spri skall avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1996. Spris största kund i dag är landstingen. Det är ingen hemlighet att landstingen i allt större utsträckning använder sig av helt fristående konsulter för att utvärdera den egna verksamheten. Det är en positiv utveckling, men det innebär att Spri förlorar alltmer av sin roll. Om landstingen önskar ha en organisation för utveckling och som samordnar utvärdering och planering står det dem naturligtvis fritt. Statens engagemang är dock enligt utskottet onödigt. Spris verksamhet sammanfaller t.ex. delvis med Socialstyrelsens. Man gör i hög grad samma saker och gränsdragningen mellan Spri och andra blir därför oklar. Av dessa skäl bör statens finansiering av Spri upphöra.
Utskottet avvisar därmed också propositionens förslag om att anvisa ytterligare 2,5 miljoner kronor till Spri för budgetåret 1995/96.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:So8 avslår propositionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 1
Utskottet 2
Bakgrund 2
Propositionens huvudsakliga innehåll2
Avtal, stadgar och finansieringsavtal för perioden 1996-1999 2
Fråga om avslag på propositionen 3
Utskottet 3
Formen för och inriktningen av Spris verksamhet 3
Propositionen 3
Lagutskottets behandling av proposition 1995/96:61 4
Motion 6
Utskottet 7
Anslagsfrågor för budgetåret 1995/967
Propositionen 7
Utskottet 7
Hemställan 8
Reservation 9
Avslag på propositionen (mom. 1) 9
Gotab, Stockholm 1995