Spel och lotterier
Betänkande 2001/02:KRU3
Kulturutskottets betänkande2001/02:KRU3
Spel och lotterier
Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet motioner som har väckts under allmänna motionstiderna 1999/2000 och 2000/01. Motionerna gäller frågor om avskaffande av lotterilagen, högsta vinstsumma från lotterier, fördelning av vinst till välgörande ändamål, spelberoende, reklam runt spelandet, monopolställningen på spelmarknaden, omprövning av tillståndet för spel på hundar och aveln av greyhound. Vidare behandlas motioner om förbud mot kasinoverksamhet av internationellt slag, lokalisering av kasinon, koncession att driva kasinon, fördelning av överskottet från värdeautomater, trafiksäkrare idrottsresor, starkare ställning för folkrörelserna, ökad självfinansieringsgrad för folkrörelserna, anpassning av lagstiftningen till den nya tekniken på spel- och lotteriområdet, folkrörelsernas ansvar för en del av värdeautomatverksamheten samt lottförsäljningsterminaler. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. I betänkandet finns 10 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut 1. Avskaffande av lotterilagen Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr514. 2. Högsta vinstsumma från lotterier Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So483 yrkande 2 och 2000/01:So302 yrkande 2. 3. Fördelning av vinst till välgörande ändamål Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:So483 yrkande 3 och 2000/01: So302 yrkande 3. 4. Åtgärder för att möta de negativa konsekvenserna av ökat spelande Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr509 yrkande 4 i denna del. Reservation 1 (v, kd, mp) 5. Begränsning av reklam kring spelandet Riksdagen avslår motion 2000/01:So357 yrkande 1. Reservation 2 (v) 6. Monopolställningen på spelmarknaden Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr243 och 2000/01:Fi902 yrkande 1. Reservation 3 (m) 7. Omprövning av tillståndet för spel på hundar Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr501 yrkande 1. 8. Uppföljning av aveln av greyhound Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr501 yrkande 2. Reservation 4 (mp) 9. Förbud mot kasinoverksamhet av internationellt slag Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr512. 10. Lokalisering av kasinon Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr503, 1999/2000:Kr507 och 1999/2000:Kr516. 11. Koncession att driva kasinon Riksdagen avslår motion 1999/2000:523 yrkande 1. 12. Fördelning av överskottet från värdeautomater Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr509 yrkande 7 och 2000/01: Kr537 yrkande 7. Reservation 5 (m) 13. Trafiksäkrare idrottsresor Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr511. 14. Starkare ställning för folkrörelserna Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr509 yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521, 2000/01:Kr522 yrkande 1, 2000/01:Kr537 yrkande 10 och 2000/01:Kr540. Reservation 6 (m, fp) Reservation 7 (mp) 15. Ökad självfinansieringsgrad för folkrörelserna Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr510 yrkande 1 och 2000/01: 509 yrkande 2. 16. Anpassning av lagstiftningen till den nya tekniken på spel- och lotteriområdet Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr522 yrkande 3. Reservation 8 (mp) 17. Folkrörelsernas ansvar för en del av värdeautomatverksamheten Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr522 yrkande 2 och 2000/01: Kr539 yrkande 3. Reservation 9 (fp) 18. Lottförsäljningsterminaler Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr524 yrkande 5. Reservation 10 (c) Stockholm den 27 september 2001 På kulturutskottets vägnar Inger Davidson Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c), Ana Maria Narti (fp) och Hillevi Larsson (s). Tidigare riksdagsbehandling och kommande riksdagsbehandling Lotterilagsutredningen År 1997 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lotterilagen (1994:1000). Utredaren fick i uppdrag att i huvudsak - lämna förslag till en teknikoberoende lagstiftning genom att ange hur lotterilagen om möjligt kan omformas till en ramlag i kombination med föreskrifter på en lägre nivå än lag eller se över lotterilagens definitioner, begrepp och tillämpningsområden - - lämna förslag till hur lotterilagen och lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel kan föras samman i lotterilagen samt ge förslag till bestämning och reglering av automatspel - 1. utreda om lotterilagen behöver anpassas till EG- rätten 2. - analysera utvecklingen av spel över Internet m.m. och bedöma om det är möjligt och om det finns behov av att förhindra spel över Internet m.m. från utlandet. - I direktiven angavs att den grundläggande principen, nämligen att överskottet från spel- och lotteriverksamhet skall tillfalla det allmänna eller allmännyttiga ändamål, skulle ligga fast. Fördelningen mellan och förutsättningarna för staten, hästsporten och folkrörelserna att bedriva spel- och lotteriverksamhet skulle inte behandlas. Utredningen antog namnet Lotterilagsutredningen. Utredningen överlämnade i november 1998 delbetänkandet Automatspel (SOU 1998:144) och i juli 2000 slutbetänkandet Från tombola till Internet - översyn av lotterilagstiftningen (SOU 2000:50). Kulturutskottet behandlade regeringens förslag och de frågor som togs upp i delbetänkandet Automatspel i maj 1999 i sitt betänkande Kasinospel i Sverige m.m. (bet. 1998/99:KrU11). Den nya spel- och lotteriutredningen I juni 1999 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Härvid skulle även beaktas den betydelse de statliga spelen har för statens inkomster. Utredaren skulle dessutom bedöma om tillståndsgivningen till AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp (ATG) borde delegeras från regeringen till Lotteriinspektionen. Utredningen antog namnet Den nya spel- och lotteriutredningen. Utredaren överlämnade i februari 2000 betänkandet Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU 2000:9). Inom Regeringskansliet bereds för närvarande betänkandena Från tombola till Internet - översyn av lotterilagstiftningen och Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden.
2001/02 KrU3
Utskottets överväganden Lotterilagen Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - avskaffande av lotterilagen. Motionen Motionären bakom motion 2000/01:Kr514 (m) begär att riksdagen avskaffar lotterilagen (1994:1000). Som skäl anges endast "myndigförklara medborgarna". Utskottets ställningstagande Utskottet anser inte att det framkommit några skäl att avskaffa lotterilagen varför motion 2000/01:Kr514 (m) avstyrks. Begränsning av höga vinster Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - högsta vinstsumma från lotterier, - fördelning av vinst till välgörande ändamål. Motionerna I motionerna 1999/2000:So483 (mp) yrkande 2 och 2000/01:So302 (mp) yrkande 2 föreslår motionärerna att den högsta vinstsumma som får utdelas från lotterier skall vara 3 miljoner kronor. All vinst från lotterier som överstiger 3 miljoner kronor föreslås i samma motioner (yrkandena 3) gå till välgörande ändamål och fördelas av en ideell organisation, t.ex. Amnesty International. Utskottets ställningstagande Utskottet har inhämtat att regeringen i ett pressmeddelande från 1997 meddelat att Lotteriinspektionen övervägt frågan om spelvinsternas storlek och kommit fram till slutsatsen att inte föreslå regeringen att införa ett högsta tak för spelvinster. Dåvarande finansminister Erik Åsbrink kommenterade pressmeddelandet och uppgav bl.a. att ett vinsttak för de svenska spelen skulle leda till att utländska spel - som inte har något vinsttak - skulle tränga ut de svenska spelen. Det skulle enligt finansministern försämra kontrollen över den svenska spelmarknaden med ökad risk för sociala problem. Dessutom skulle arbetstillfällen i Sverige slås ut och statens och föreningslivets inkomster minskas. Mot denna bakgrund angav han att han inte hade för avsikt att införa ett högsta tak för spelvinster. De skäl som den dåvarande finansministern uppgav för att inte införa något högsta tak för vinst anser utskottet fortfarande ha bärkraft. Utskottet avstyrker därför motionerna 1999/2000:So483 (mp) yrkande 2 samt 2000/01:So302 (mp) yrkande 2. Ställningstagandet medför att även yrkandena 3 i båda motionerna rörande fördelningen av vinsten till välgörande ändamål avstyrks. Negativa konsekvenser av ökat spelande Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - åtgärder för att möta de negativa konsekvenserna av ökat spelande, jämför reservation 1 (v, kd, mp). Motionen Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr509 (v) begär att regeringen återkommer med förslag för att möta de negativa konsekvenserna av ökat spelande (yrkande 4 delvis). Utskottets ställningstagande Utskottet har inhämtat att det för år 2001 avsätts 4 miljoner kronor för åtgärder mot överdrivet spelande från anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder under utgiftsområde 9. Hälften av dessa medel går till forskning. Resterande medel går till dels ett oberoende branschråd, OSS - Oberoende Spelsamverkan, dels en telefonjour, dels en konferensserie i ca 10 län som vänder sig till yrkesverksamma som kommer i kontakt med spelmissbrukare, dels Spelberoendes riksförbund som bildades år 2000, dels ett antal lokala kamratföreningar som tillhör riksförbundet. Vidare kan framhållas att i betänkandet Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU 2000:9) föreslås att Folkhälsoinstitutet årligen skall rapportera till regeringen om sitt arbete för att förebygga och motverka spelberoende samt rapportera om utvecklingen på området vad rör statistik och forskning. Enligt utredningen bör även en ideell organisation som arbetar mot ökat spelberoende kunna spela en roll på detta område. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet har tidigare uttalat att de initiativ som tas mot ökat spelberoende är angelägna och att regeringen noga bör följa utvecklingen och vara uppmärksam på var åtgärder behöver sättas in (bet. 1998/99:KrU11). Utskottet anser alltjämt att arbetet som bedrivs för att motverka spelberoende är viktigt och att detta arbete regelbundet bör följas upp. Men med hänvisning till den beredning som pågår avstyrker utskottet dock motion 2000/01:Kr509 (v) yrkande 4 i denna del. Begränsning av reklam kring spelandet Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslaget om - begränsning av reklam kring spelandet, jämför reservation 2 (v). Motionen I motion 2000/01:So357 (v) begär motionärerna att regeringen tillsätter en utredning som ser över hur reklamen runt spelandet kan begränsas (yrkande 1). Utskottets ställningstagande Regeringen uttalade våren 1999 i proposition 1998/99:80 Kasinospel i Sverige m.m. att regeringen ansåg att det fanns anledning att göra en samlad kartläggning av marknadsföringen av spel och lotterier i Sverige. Kartläggningen kunde sedan enligt regeringen ligga till grund för förslag till hur påträngande former av marknadsföring, exempelvis gentemot ungdomar, kan undvikas. Lotteriinspektionen, som fick i uppdrag att genomföra kartläggningen, lämnade en rapport i november 2000. Av rapporten går bl.a. följande att utläsa. Det totala spelutbudet i Sverige är omfattande liksom marknadsföringen av spel. Om man ser till omsättningen av marknadsföringen av spel och lotterier dominerar AB Svenska Spel (Svenska Spel). Om man däremot relaterar kostnaderna för marknadsföringen till omsättningen kan man se att folkrörelsedrivna lotterier har förhållandevis höga marknadsföringskostnader jämfört med AB Trav och Galopp (ATG) och Svenska Spel. Anledningen härtill kan enligt rapporten vara att det handlar om en stor mängd mindre, fristående lotterier som var och en skall konkurrera om utrymmet på spel- och lotterimarknaden. Rapporten från Lotteriinspektionen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Med hänvisning till den beredning som pågår avstyrker utskottet motion 2000/01:So357 (v) yrkande 1. Monopolställningen på spelmarknaden Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - monopolställningen på spelmarknaden, jämför reservation 3 (m). Motionerna Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr243 (m) och 2000/01:Fi902 (kd) yrkande 1 anser att konkurrensen på spelmarknaden skall öka och föreslår därför att Svenska Spels och ATG:s monopolställning skall tas bort. Utskottets ställningstagande Utgångspunkten på den svenska spel- och lotterimarknaden är för närvarande att det överskott som uppkommer skall vara förbehållet staten, föreningslivet och hästsporten. Nettoinkomsterna skall med andra ord komma det allmänna eller allmännyttiga ändamål till godo. Kommersiella intressen tillåts inom spelverksamheterna på restaurangkasinon och på varuspelsautomater på marknads- och tivolinöjen. De senare har ansetts utgöra spel av förströelsekaraktär där vinstchansen inte har varit det dominerande inslaget. Utskottet som anser att nettoinkomsterna från spel- och lotterimarknaden även fortsättningsvis skall komma det allmänna eller allmännyttiga ändamål till godo avstyrker motionerna 2000/01:Kr243 (m) och 2000/01:Fi902 (kd) yrkande 1. Spel på hundar Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - omprövning av tillståndet för spel på hundar, - uppföljning av aveln av greyhound, jämför reservation 4 (mp). Motionerna I motion 1999/2000:Kr501 (mp) hemställs att beslutet om tillstånd för spel på hundar bör omprövas (yrkande 1). Om yrkande 1 avslås anser motionären att en uppföljning bör göras beträffande aveln av greyhound. Motionären uttrycker sin oro för att greyhoundrasen p.g.a. hundkapplöpningarna kommer att renavlas på egenskaperna snabbhet och jakt och att man därigenom får en hund som är olämplig ur djurskyddssynpunkt (yrkande 2). Utskottets överväganden Utskottet vill erinra om att riksdagen i 45 § lotterilagen (1994:1000) gett regeringen bemyndigande att anordna lotteri av visst slag. Med stöd av bemyndigandet gav regeringen den 12 november 1998 tillstånd till Svenska Spel att anordna vadhållning vid hundkapplöpningar. Av tillståndet framgår att all tävlingsverksamhet inom ramen för vadhållningen skall ske med iakttagande av gott djurskydd. Om kraven på djurskyddshänsyn inte tillgodoses kan regeringen dra in tillståndet. Utskottet har från Svenska Kennelklubben inhämtat att greyhoundrasens naturliga egenskaper är snabbhet och jaktinstinkt och att dessa egenskaper avlats fram under mycket lång tid. Jordbruksminister Margareta Winberg har den 3 september 2001 i svar på fråga 2000/01:1522 om hundkapplöpning anfört att olika organisationer i skrivelser har önskat att regeringen avslår AB Svenska Spels ansökan om fortsatt tillstånd för vadhållning på hundkapplöpning. Hon anför vidare att även om ingen anmärkning framförts mot hur verksamheten bedrivs från djurskyddssynpunkt anser hon att det nu är en lämplig tidpunkt att utvärdera verksamheten. Hon avser därför att inom kort ge Statens jordbruksverk ett sådant uppdrag. Jordbruksverkets synpunkter kommer enligt ministern att övervägas noga innan beslut om fortsatt tillstånd fattas. Med hänvisning till den utvärdering som skall göras avstyrker utskottet motion 1999/2000:Kr501 (mp) yrkande 1 rörande omprövning av tillåtande av spel på hundar. Även motion 1999/2000:Kr501 (mp) yrkande 2 rörande en uppföljning beträffande aveln av greyhound bör enligt utskottet avslås av riksdagen med hänvisning till den utvärdering som skall ske. Kasinospel Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - förbud mot kasinoverksamhet av internationellt slag, - lokalisering av kasinon, - koncession att driva kasinon. Motionerna Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr512 (kd) föreslår att kasinoverksamhet av internationellt slag åter skall förbjudas i Sverige. I motionerna 1999/2000:Kr503 (mp), 1999/2000:Kr507 (m) och 1999/ 2000:Kr516 (s) har motionärerna synpunkter på var de av riksdagen beslutade kasinona skall lokaliseras. Motionärerna bakom den förstnämnda motionen (mp) anser att kasinona skall placeras i turistorter. I den andra motionen (m) framhålls Malmö och Båstad som lämpliga orter att dela på ett kasino. I den tredje motionen (s) föreslår motionärerna att ett kasino skall placeras i Piteå. Motionären bakom motion 1999/2000:Kr523 (m) föreslår att koncessionen att driva kasinon borde auktioneras ut till högstbjudande (yrkande 1). Utskottets ställningstagande Beträffande motionsyrkandet att åter förbjuda kasinoverksamhet av internationellt slag i Sverige vill utskottet framhålla följande. Utskottet anser alltjämt att de fördelar som kasinoverksamheten för med sig, däribland en dämpande effekt på den illegala spelmarknaden, de betydande inkomster som kan inbringas till staten och den ökade sysselsättningen som kasinoverksamheten kan bidra till både vid kasinot och inom den omfattande verksamheten runt ett kasino, överväger nackdelarna. Dessutom kan framhållas att regeringen för närvarande ser över frågor om spelberoende och att regeringen i år satsar 4 miljoner kronor på dessa frågor. Kasinoverksamheten kommer vidare att omgärdas av en stark kontroll och säkerhet. Mot denna bakgrund anser utskottet att kasinoverksamhet av internationellt slag alltjämt skall vara tillåten i Sverige och avstyrker därmed motion 1999/2000:Kr512 (kd). När det gäller motionsyrkandena om lokaliseringen av kasinon har regeringen, efter det att motionerna har väckts, beslutat att statliga kasinon av internationellt slag skall placeras i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Regeringen har enligt riksdagsbeslutet möjlighet att senare - när erfarenheter vunnits - besluta om kasinon på ytterligare två orter. Med hänvisning till regeringens lokaliseringsbeslut i fråga om de fyra första kasinona och då det inte i dagsläget finns anledning att uttala sig om en placering av de eventuellt två kommande kasinona avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:Kr503 (mp), 1999/2000:Kr507 (m) och 1999/2000:Kr516 (s). Beträffande motionsyrkandet att koncessionen att driva kasinoverksamhet bör auktioneras ut kan utskottet erinra om att riksdagen i maj 1996 slog fast att endast statliga bolag bör ges koncessioner för sådana spelformer som kan bedömas medföra risker av social karaktär. I samband med propositionen Kasinospel i Sverige m.m. gjorde riksdagen ingen annan bedömning (prop. 1998/99:80, bet. 1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229). Utskottet gör inte heller nu någon annan bedömning varför motion 1999/2000:Kr523 (m) yrkande 1 avstyrks. Svenska Spels medel Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - fördelning av överskottet från värdeautomater, jämför reservation 5 (m), - trafiksäkrare idrottsresor. Motionerna Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 7 och 2000/01:Kr537 (m) yrkande 7 föreslår, som utskottet uppfattat yrkandena, att en del av de intäkter som uppkommer från överskottet från värdeautomater och som går via Svenska Spel och tillfaller idrotten bör fördelas till handikappidrotten. I motion 2000/01:Kr511 (v) föreslår motionären att regeringen bör lägga fram en åtgärdsplan för trafiksäkrare idrottsresor. Motionären anser att resorna skall ske med allmänna transportmedel och finansieras genom medel från Svenska Spel. Utskottets ställningstagande Beträffande motionsyrkandena om ökade medel till handikappidrotten vill utskottet erinra om att de medel från värdeautomaterna som tillfaller idrottsrörelsen går till Riksidrottsförbundet (RF) som har att fördela medlen. Utskottet anser att det är idrottsrörelsen som själv bör besluta om prioriteringen av olika bidragsändamål och behov, varför motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 7 och 2000/01:Kr537 (m) yrkande 7 avstyrks. När det gäller motionsyrkandet om trafiksäkrare idrottsresor anser utskottet att det är en fråga för idrottsrörelsen att avgöra hur idrottsresorna skall göras trafiksäkrare. Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:Kr511 (v). Starkare ställning för folkrörelserna Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - starkare ställning för folkrörelserna, jämför reservationerna 6 (m, fp) och 7 (mp). Motionerna I motion 2000/01:Kr537 (m) föreslår motionärerna att idrottsrörelsen bör få en betydligt större andel av spelmarknaden (yrkande 10). Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr521 (fp) och 2000/01:Kr540 (s) hemställer att hela lottmarknaden bör tillföras folkrörelserna. I motion 2000/01:Kr522 (mp) hemställs att riksdagen skall tillkännage för regeringen betydelsen av en jämn fördelning av marknadsandelarna mellan spelmarknadens tre aktörer, dvs. Svenska Spel, ATG och folkrörelserna (yrkande 1). Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr509 (v) begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att folkrörelsernas andel och inflytande över spelmarknaden kraftigt ökar (yrkande 1). I samma motion begär motionärerna förslag som bromsar upp expansionen av den totala spelmarknaden (yrkande 3). I motionen begär motionärerna vidare att regeringen återkommer med förslag som motverkar introduktionen av nya snabba spel (yrkande 4 i denna del). Som utskottet tolkat det skall de två sistnämnda yrkandena tillgodoses framför allt genom att folkrörelserna ges ökat utrymme på spelmarknaden. Utskottets ställningstagande Utskottet vill här erinra om att det i betänkandet Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU 2000:9) föreslås bl.a. att nettoöverskottet från värdeautomater och kasinospel i Svenska Spels regi i sin helhet skall överföras till folkrörelserna samt att folkrörelsernas möjligheter på den "rena" lottmarknaden skall stärkas. Det sistnämnda skall enligt utredningen ske genom att Svenska Spel får disponera "ett tak om högst två traditionella lotterier" och att lottmarknaden i övrigt i princip skall vara folkrörelsernas marknad. Enligt utredarens slutsatser kommer folkrörelsernas marknadsandel att uppgå till ca 32 % år 2004 om utredningsförslagen går igenom. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att vid debatten i kammaren om spel- och lotterifrågor våren 1999 uttalade utskottsmajoritetens talesman att hans förhoppning var att utredningen - som då ännu arbetade med frågor om föreningslivets ställning på spel- och lotterimarknaden - skulle komma fram till att de tre aktörerna på spelmarknaden borde ha ungefär var sin tredjedel av den totala spelmarknaden (prot. 1998/99:102). Utskottet vill också påminna om det vinstdelningssystem som riksdagen tidigare godkänt. Riksdagen beslutade i januari 1995, i samband med att den nu gällande lotterilagen trädde i kraft, att tillåta en ny typ av automat i Sverige - värdeautomaten. Överskottet från värdeautomaterna skulle tillfalla det lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Dåvarande AB Tipstjänst (numera AB Svenska Spel) beviljades i juni 1995 tillstånd av regeringen att anordna spel på högst 7 000 värdeautomater. Våren 1996 beslutade riksdagen att denna öronmärkning av överskottet från dessa värdeautomater skulle ersättas av ett system för vinstdelning mellan staten och föreningslivet, där det framtida överskottet från värdeautomaterna transformeras till en andel av Svenska Spels totala överskott (prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248). Frågan om vinstdelningssystemet bereds nu inom Regeringskansliet. Utskottet anser att det är viktigt att folkrörelserna får möjlighet att ha ett eget aktivt engagemang på spel- och lotterimarknaden. Samtidigt bör dock uppmärksammas att den snabba tekniska utvecklingen kräver stor kompetens och även ekonomiska resurser hos aktörerna på spel- och lotterimarknaden. Vidare behövs det konkurrenskraftiga aktörer i Sverige som kan hålla utländska aktörer borta. Med hänvisning till det beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet, och som utskottet inte vill föregripa, avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr509 (v) yrkandena 1, 3 och 4 (delvis), 2000/01:Kr521 (fp), 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 1, 2000/01:Kr537 (m) yrkande 10 och 2000/01: Kr540 (s). Folkrörelsernas möjligheter till egenfinansiering Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - ökad självfinansieringsgrad för folkrörelserna. Motionerna Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr510 (v) yrkande 1 begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att öka idrottsrörelsens och övriga folkrörelsers egenfinansiering. I motion 2000/01:Kr509 (v) yrkande 2 framhålls vikten av en ökad självfinansieringsgrad inom folkrörelserna utöver spelintäkterna. Utskottets ställningstagande Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är bra om folkrörelserna kan öka sin egenfinansiering och hämta intäkterna från flera olika håll och då inte bara från staten och näringslivet. Det egna arbetet för att öka finansieringen är ett viktigt led i folkrörelsearbetet. Utskottet anser dock att man bör avvakta resultatet av den beredning som pågår avseende bl.a. betänkandet Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden, för att se vad det kommer att innebära för folkrörelserna. Motionerna 1999/2000:Kr510 (v) yrkande 1 och 2000/01:Kr509 (v) yrkande 2 avstyrks därmed. Egna spel för folkrörelserna m.m. Utskottets förslag i korthet Riksdagen bör avslå motionsförslagen om - anpassning av lagstiftningen till den nya tekniken på spel- och lotteriområdet, jämför reservation 8 (mp), - folkrörelsernas ansvar för en del av värdeautomatverksamheten, jämför reservation 9 (fp), - lottförsäljningsterminaler, jämför reservation 10 (c). Motionerna Motionären bakom motion 2000/01:Kr522 (mp) föreslår att lagstiftningen skall anpassas till den nya tekniken på spel- och lotteriområdet (yrkande 3). I samma motion yrkande 2 hemställs om förslag från regeringen om hur de folkrörelser som vill skall kunna få ta ett eget ansvar för en del av värdeautomatverksamheten. I motion 2000/01:Kr539 (fp) begär motionärerna att idrottsföreningar bör få ökade möjligheter att utveckla och bedriva egna spel och lotterier samt ges ansvar för värdeautomater (yrkande 3). I betänkandet Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden föreslås att rikslotterierna skall ges möjlighet att sälja lotter genom lottförsäljningsterminaler. Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr524 (c) hemställer att även det lokala föreningslivet skall få denna rätt (yrkande 5). Utskottets ställningstagande Beträffande anpassningen av lagstiftningen till den nya tekniken kan nämnas att denna fråga tas upp i betänkandet Från tombola till Internet - översyn av lotterilagstiftningen (SOU 2000:50). I betänkandet föreslås att förutsättningarna för att få anordna lotterier över bl.a. Internet skall anges särskilt i lagen, men att lagen sedan skall kompletteras med föreskrifter på lägre nivå än lag. Syftet med en sådan reglering är att skapa en större flexibilitet. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 3. När det gäller motionsyrkandena om att de folkrörelser som vill bör få ta del av ansvaret för värdeautomatverksamheten har utskottet tidigare uttalat följande: "Utskottet anser att kontroll- och säkerhetsaspekten är tungt vägande skäl för att värdeautomater skall drivas i AB Svenska Spels regi, varvid det befintliga, prövade och väl fungerande kontrollsystemet kan användas. Om annan anordnare anlitas i framtiden måste kontrollsystem av mycket hög kvalitet säkerställas" (bet. 1998/99:KrU11). I betänkandet Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden har utredaren anfört att han övervägt att föreslå att ett av folkrörelserna bildat bolag med ensamrätt skulle driva spelet på värdeautomater. Vid utredarens överläggningar med den tänkta huvudmannen för detta bolag, Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor (FSL), framkom dock enligt utredaren att FSL inte var berett att ta på sig ett sådant ansvar. Detta medförde att utredaren inte lade något förslag i denna riktning. Med hänvisning till den beredning som pågår inom Regeringskansliet rörande folkrörelsernas ställning på spel- och lotterimarknaden avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 2 och 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 3. Med hänvisning till att utredningsförslaget om lottförsäljningsterminaler för närvarande bereds inom Regeringskansliet och till att resultaten av beredningsarbetet inte bör föregripas avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr524 (c) yrkande 5.
Reservationer Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Åtgärder för att möta de negativa konsekvenserna av ökat spelande (punkt 4) av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd) och Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse: 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr509 yrkande 4 i denna del. Ställningstagande Vi anser att det är viktigt att de "snabba spelen" med de snabba vinsterna och förlusterna minskar i antal. Att så sker är enligt vår uppfattning angeläget eftersom de snabba spelen ökar risken för att alltfler människor hamnar i ett spelberoende. Vi efterlyser på spelområdet en annan policy, där staten tar ett större ansvar för frågor runt spelberoende. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi här framfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr509 (v) yrkande 4 i denna del. 2. Begränsning av reklam kring spelandet (punkt 5) av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse: 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:So357 yrkande 1. Ställningstagande Spelbolagen lägger ner enorma summor, ca 1,5 miljoner kronor per dag, på att marknadsföra sig och sina produkter. Reklamen för spel syns överallt, i alla medier, på reklampelare etc. Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att begränsa reklamen kring spelandet, inte minst med tanke på de unga som genom den intensiva reklam som nu förekommer rekryteras till spelare. Det behövs enligt vår uppfattning en utredning om hur spelreklamen kan begränsas. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi här framfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:So357 (v) yrkande 1. 3. Monopolställningen på spelmarknaden (punkt 6) av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse: 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr243 samt bifaller delvis motion 2000/01:Fi902 yrkande 1. Ställningstagande Lika villkor för alla är något som enligt vår uppfattning bör prägla spelmarknaden. I dag har vi i praktiken en monopolsituation där AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp (ATG) är helt dominerande. AB Svenska Spel ägs av staten medan staten har insyn i och kontroll över ATG:s verksamhet genom att inneha hälften av styrelseplatserna inklusive ordförandeposten. Privatisering sker på en rad andra områden, och vi frågar oss varför just spelbranschen skall vara undantagen från fri företagsamhet. Man borde därför enligt vår uppfattning undersöka om det inte är dags att öka förutsättningarna för att tillåta fler entreprenörer på spelmarknaden. Med ett rigoröst kontrollsystem och med tydliga och klara spelregler bör det enligt vår uppfattning finnas förutsättningar för att fler företag skulle kunna tillåtas komma in och konkurrera på spelmarknaden. Ökad konkurrens gynnar kunden, och så borde det fungera också på detta område. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi här framfört. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr243 (m) samt bifaller delvis motion 2000/01:Fi902 (kd). 4. Uppföljning av aveln av greyhound (punkt 8) av Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse: 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 1999/2000:Kr501 yrkande 2. Ställningstagande Jag anser att det nu, ett år efter det att spelen på greyhound introducerades, är dags för en uppföljning för att se vad som hänt med framför allt aveln av greyhound. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 1999/2000:Kr501 (mp) yrkande 2. 5. Fördelning av överskottet från värdeautomater (punkt 12) av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Roy Hansson (alla m). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse: 12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 1999/2000:Kr509 yrkande 7 och 2000/01:Kr537 yrkande 7. Ställningstagande Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) erhåller medel för sin verksamhet genom Riksidrottsförbundet (RF). Att handikappidrotten på detta sätt får sin del av statens anslag till idrott är naturligt. RF har att tillse att den del av anslaget som SHIF erhåller är rimlig och rättvis. Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för handikappidrotten skall förbättras genom att även en del av de intäkter som uppkommer från överskottet från värdeautomater och som går via Svenska Spel och tillfaller idrotten bör fördelas till handikappidrotten. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 7 och 2000/01:Kr537 (m) yrkande 7. 6. Starkare ställning för folkrörelserna (punkt 14) av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse: 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr521 samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr522 yrkande 1, 2000/01:Kr537 yrkande 10 och 2000/01:Kr540. Ställningstagande Lotterier ger en stor intäkt till folkrörelserna på alla plan, inte minst lokalt. Därför är det enligt vår uppfattning, vilket också framförs i motion 2000/01: Kr521 (fp), viktigt att folkrörelserna får vara en stark aktör på marknaden som ges möjlighet att utveckla egna nya spel. Detta gäller även för idrottsrörelsen, vilket framgår av motion 2000/01:Kr537 (m) yrkande 10. I utredningen Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU 2000:9) föreslås att i stort sett hela lottmarknaden skall tillfalla folkrörelserna. Dock löper utredaren inte hela linan ut. Staten föreslås behålla vissa delar, t.ex. Trisslotteriet. Vi kan inte se något skäl till att inte hela lottmarknaden tillfaller folkrörelserna. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr521 (fp) samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 (v) yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 1, 2000/01:Kr537 (m) yrkande 10 och 2000/01:Kr540 (s). 7. Starkare ställning för folkrörelserna (punkt 14) av Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse: 14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 yrkande 1 samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521, 2000/01:Kr537 yrkande 10 och 2000/01:Kr540. Ställningstagande Folkrörelsernas andel av spelmarknaden har under en längre tid kontinuerligt minskat. Den nya spel- och lotteriutredningen har glädjande nog ansett att egna initiativ från folkrörelserna är viktiga. Att öronmärka pengar från olika spel till folkrörelserna är enligt min uppfattning ett steg på vägen mot ett mer konsumentinriktat spelande. Jag anser att det bör ske en mer jämn marknadsfördelning mellan de tre aktörerna på spelmarknaden, dvs. mellan AB Svenska Spel, folkrörelserna och AB Trav och Galopp. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 1 samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr509 (v) yrkandena 1, 3 och 4 i denna del, 2000/01:Kr521 (fp), 2000/01:Kr537 (m) yrkande 10 och 2000/01:Kr540 (s). 8. Anpassning av lagstiftningen till den nya tekniken på spel- och lotteriområdet (punkt 16) av Ewa Larsson (mp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 16 borde ha följande lydelse: 16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 yrkande 3. Ställningstagande I betänkandet Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU 2000:9) framhålls vikten av att folkrörelserna får möjlighet att utveckla spel med ny teknik. Den snabba tekniska utvecklingen erbjuder hela tiden nya möjligheter att använda och utveckla teknik för nya spelformer. Jag anser att befintlig lagstiftning måste anpassas så att inte hinder uppstår när folkrörelserna enligt föreliggande utredningsförslag i framtiden skall få ta del av den nya tekniken. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 3. 9. Folkrörelsernas ansvar för en del av värdeautomatverksamheten (punkt 17) av Ana Maria Narti (fp). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 17 borde ha följande lydelse: 17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr539 yrkande 3 och avslår motion 2000/01:Kr522 yrkande 2. Ställningstagande I likhet med vad som framhållits i motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 3 anser jag att folkrörelserna bör få en större andel av spelmarknaden, bl.a. genom att få ansvaret för värdeautomaterna. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 3 och avslår motion 2000/01:Kr522 (mp) yrkande 2. 10. Lottförsäljningsterminaler (punkt 18) av Birgitta Sellén (c). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 borde ha följande lydelse: 18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr524 yrkande 5. Ställningstagande I betänkandet Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden (SOU 2000:9) föreslås att rikslotterierna skall få placera ut s.k. lottförsäljningsterminaler och där få sälja maximalt 75 % av lotterna i ett lotteri. Jag anser att denna rätt även borde gälla det lokala föreningslivet. Flera föreningar skulle dessutom kunna samsas om en lottförsäljningsterminal där lottköparen kan välja mellan att stödja t.ex. fotbollsklubben, ridklubben eller teaterföreningen. Det lokala föreningslivet bör få utveckla sin lotteriverksamhet från papperslotter med kostsam tillverkning och distribution till en mer modern lotteriform i linje med den nya tekniken. För det lokala föreningslivet skulle en sådan möjlighet kunna innebära ett väsentligt ekonomiskt tillskott och möjliggöra en förstärkning av verksamheten. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad jag här framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr524 (c) yrkande 5. Särskilda yttranden Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet. 1. Förbud mot kasinoverksamhet av internationellt slag (punkt 9) av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v) och Dan Kihlström (kd). Vi vill påpeka att vi i samband med att riksdagen behandlade frågan om tillåtande av kasinospel av internationellt slag i Sverige reserverade oss mot förslaget. Vi ansåg då liksom nu att övervägande skäl, framför allt risken för ett ökat spelberoende, talar för att sådant spel inte borde anordnas i Sverige. 2. Starkare ställning för folkrörelserna (punkt 14) av Charlotta L Bjälkebring (v), Peter Pedersen (v) och Birgitta Sellén (c). Vi är medvetna om den beredning som pågår inom Regeringskansliet rörande folkrörelsernas ställning på spel- och lotterimarknaden och vill inte föregripa resultaten av detta arbete. Vi vill ändå påminna om vad som sägs i motion 2000/01:Kr509 (v) yrkande 1 om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som syftar till att folkrörelsernas andel av och inflytande över spelmarknaden kraftigt bör öka. 3. Starkare ställning för folkrörelserna (punkt 14) av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v). Vi vill erinra om att vi i vår motion 2000/01:Kr509 (v) yrkande 3 begärt att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som syftar till att bromsa expansionen av den totala spelmarknaden. Vi tror att en sådan uppbromsning skulle kunna ske bl.a. genom att de statliga spelbolagens andel på spelmarknaden minskar och att folkrörelsernas utrymme ökar. BILAGA Förteckning över behandlade förslag Motioner från allmänna motionstiden 1999 1999/2000:Kr501 av Gudrun Lindvall (mp): 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att beslutet om totospel på hund bör omprövas, 2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av aveln på greyhound. 1999/2000:Kr503 av Ewa Larsson (mp): att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om storstadskasino. 1999/2000:Kr507 av Bertil Persson (m): att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kasino i Malmö- Båstad. 1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m): 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av handikappidrotten, 1999/2000:Kr510 av Peter Pedersen m.fl. (v): 1. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att öka idrottsrörelsens och övriga folkrörelsers egenfinansiering. 1999/2000:Kr512 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd): att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kasinoverksamhet åter skall förbjudas i Sverige. 1999/2000:Kr516 av Carin Lundberg och Monica Öhman (s): att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablering av kasino i Piteå. 1999/2000:Kr523 av Margit Gennser (m): 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koncession för att starta och driva internationella kasinon. 1999/2000:So483 av Barbro Feltzing m.fl. (mp): 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en högsta gräns för utdelning av vinstsumma införs och att denna gräns föreslås vara 3 miljoner kronor, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ideella organisationer, såsom Amnesty International skall ges i uppdrag att fördela överskjutande pengar från anordnat lotteri till hjälpinsatser för barn och människor i utsatta situationer. Motioner från allmänna motionstiden 2000 2000/01:Kr243 av Sten Andersson (m): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om spelmarknaden. 2000/01:Kr509 av Peter Pedersen m.fl. (v): 1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att folkrörelsernas andel och inflytande över spelmarknaden kraftigt ökar på bekostnad av de statliga spelbolagen. 2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som ökar folkrörelsernas möjligheter till egenfinansiering utöver vad som anförs i ovanstående förslagspunkt. 3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att bromsa upp expansionen av den totala spelmarknaden. 4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag för att möta de negativa konsekvenserna av ett ökat spelande och motverka introduktionen av nya, "snabba" spel, främst för att motverka att alltfler utvecklar ett spelberoende. 2000/01:Kr511 av Claes Stockhaus (v): Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till åtgärdsplan i enlighet med vad i motionen anförs om trafiksäkrare idrottsresor. 2000/01:Kr514 av Gunnar Axén (m): Riksdagen beslutar att avskaffa lotterilagen (1994:1000). 2000/01:Kr521 av Kenth Skårvik (fp): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en starkare ställning för folkrörelserna på spel- och lotterimarknaden. 2000/01:Kr522 av Ewa Larsson (mp): 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av en jämn fördelning av marknadsandelarna mellan spelmarknadens tre aktörer. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett förslag till hur de folkrörelser som vill också kan få ta ett eget ansvar för en del av värdeautomatverksamheten. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om folkrörelsernas användning av den nya tekniken. 2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c): 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det lokala föreningslivet skall få ta del av de intäkter som kommer in via lotteriförsäljningsterminaler. 2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m): 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fördelning till handikappidrotten. 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att idrottsrörelsen får en betydligt större andel av spelmarknaden. 2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp): 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att idrottsföreningarna skall få ökade möjligheter att utveckla och bedriva egna spel och lotterier samt kan ges ansvar för värdeautomater. 2000/01:Kr540 av Christina Axelsson och Anita Johansson (s): Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en starkare ställning för folkrörelserna på spel- och lotterimarknaden. 2000/01:Fi902 av Caroline Hagström (kd): 1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av lagstiftningen på spelmarknadsområdet så att fria entreprenörer och småföretagare får ökat tillträde till denna marknad. 2000/01:So302 av Barbro Feltzing (mp): 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en högsta gräns för utdelning av vinstsumma införs och att denna gräns föreslås vara 3 miljoner kronor. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en ideell organisation, såsom Amnesty International, skall ges i uppdrag att fördela överskjutande pengar från anordnat lotteri till hjälpinsatser för barn och människor i utsatta situationer. 2000/01:So357 av Ingrid Burman m.fl. (v): 1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att se över hur reklamen runt spelandet kan begränsas.