Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående sjukpenningen för patienter med migrän (Betänkande 1971:SfU21 Socialförsäkringsutskottet)

Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 21 år 1971

SfU 1971:21

Nr 21

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion angående
sjukpenningen för patienter med migrän.

I motionen 1971: 43 av herrar Petersson i Röstånga och Sjöholm
(båda fp) har hemställts »att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om
regler inom den obligatoriska sjukförsäkringen, så att försäkrad som
lider av migrän kan utfå sjukpenning för insjukningsdagen».

Efter remiss har yttranden över motionen avgetts av riksförsäkringsverket
och socialstyrelsen.

Gällande bestämmelser

Som huvudförutsättning för rätten till sjukpenning gäller enligt 3 kap.
7 § lagen om allmän försäkring (AFL) att den försäkrade lider av sjukdom,
som förorsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst hälften.
Före år 1967 gällde dessutom vissa karenstidsbestämmelser. Dessa innebar
huvudsakligen att sjukpenning inte kunde utges för de tre första
dagarna av ett sjukdomsfall. Sedan dessa karenstidsbestämmelser avskaffats
genom beslut av 1966 års riksdag, återstår numera regler om
karenstid endast beträffande sådan tilläggssjukpenning som grundas på
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. I övriga fall innebär de
nuvarande reglerna om rätten till sjukpenning följande (3 kap. 10 §
AFL).

1) Sjukpenning utgår — med två undantag — inte för insjuknandedagen.
Det första undantaget gäller fall då den försäkrade på grund av
sjukdomen går miste om dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa.
Det andra avser situationer då sjukperioden börjar inom tjugo dagar efter
föregående sjukperiods slut. Innebörden av sistnämnda undantagsregel
skall närmare beskrivas i det följande.

2) Vid sjukperiod som varar högst sex dagar, insjuknandedagen oräknad,
utgår sjukpenning endast för sådan dag då den försäkrade skulle
ha utfört sitt huvudsakliga arbete. Om antalet »arbetsfria» dagar under
perioden överstiger två utgår emellertid sjukpenning även för överskjutande
antal sådana dagar (»fridagsregeln»). Denna regel är försedd
med vissa undantag, som kan förbigås i detta sammanhang.

3) Vid sjukperiod, som varar mer än sex dagar, utgår sjukpenning
för varje dag efter insjuknandedagen.

Anledningen till att man, då karenstidsbestämmelsema slopades, bibe -

Riksdagen 1971.11 sami. Nr 21

Sfi 1971: 21

höll hindret mot att erhålla sjukpenning för insjuknandedagen var, att
en motsatt regel skulle medföra att sjukpenning kunde utgå även för
dag då den försäkrade insjuknat efter arbetstidens slut och således inte
gått miste om någon inkomst.

Regeln att sjukpenning kan utgå även för insjuknandedagen i fall då
sjukperioden börjar inom tjugo dagar efter föregående sjukperiods slut
tillkom för att sjukpenning skulle kunna utges för enstaka dagar i de
fall, då en försäkrad på grund av sjukdom regelbundet måste genomgå
viss behandling, som hindrar honom att under behandlingsdagen utföra
arbete. Som exempel härpå nämndes s. k. dialysbehandling av njursguka
personer. Regeln gäller emellertid alla de fall då en ny sjukperiod inträffar
inom tjugo dagar efter föregående sjukperiods slut. För regelns
tillämpning har riksförsäkringsverket meddelat vissa föreskrifter. Dessa
innebär bl. a. att om ny sjukperiod, som omfattar högst sex dagar, insjuknandedagen
oräknad, inträffar inom tjugo dagar efter föregående
periods slut, så utgår sjukpenning i allmänhet inte för insjuknandedagen
om denna är en arbetsfri dag.

Motionen

Enligt motionen är »20-dagarsregeln» och »hela försäkringsformen»
inte tillämplig vid sjukdomen migrän, som är periodvis återkommande
och i regel varar endast en dag. Reglerna leder enligt motionärerna till
att just migränsjuka personer kan gå miste om sjukpenning under många
sjukdomsdagar under ett kalenderår. Motionärerna anser det därför rimligt
att det skapas regler, som tar hänsyn till den speciella sjukdomsform
som migrän utgör. Förutsättningen bör vara att det genom läkarintyg
visats att den försäkrade behandlats'för migrän men att sjukdomsanfallen
ändå fortsätter.

Remissyttrandena

Båda remissinstanserna avstyrker bifall till motionen.

Enligt riksförsäkringsverkets mening bör'det inte komma i fråga -att i
lagen införa särskilda regler beträffande en viss sjukdom. Verket anser
vidare att en mera generell utvidgning av rätten till sjukpenning vid
sjukdomsfall, som omfattar endast en dag, skulle aktualisera frågeställningar
av bl. a. finansiell och administrativ art vilka inte bör bedömas
i ett så isolerat sammanhang sorn* det'nu ifrågavarande.

Socialstyrelsen anför liknande synpunkter och framhåller att även
andra sjukdomar har en sjukdomsbild sorni kännetecknas av intermittenta,
häftiga men relativt kortvariga anfall, omväxlande med perioder av
symptomfrihet. Som exempel nämns epilepsi, allergisjukdomar, gallstens-
och njursjukdomar samt vissa tarmsjukdomar. Styrelsen fram -

SfU 1971:21

håller också att det finns svårigheter att avgränsa sjukdomen migrän
från andra sjukdomar, som yttrar sig i bl. a. svår huvudvärk. Särskilda
förmånsregler för personer, som lider av sjukdomar med periodvis återkommande
kortvariga anfall, skulle enligt styrelsen medföra praktisktadministrativa
svårigheter för försäkringskassorna. Enligt styrelsens mening
skulle det dessutom för allmänheten komma att framstå sorn svårförståeligt
och förvirrande, om sjukpenning vid vissa sjukdomar skulle
utgå fr. o. m. insjuknandedagen medan denna ersättning vid andra sjukdomar
skulle utgå först fr. om. dagen efter insjuknandet.

Utskottet

I fråga om rätten till sjukpenning gäller enligt lagen om allmän försäkring
som en huvudregel att sjukpenning inte utgår för den dag då
sjukdomsfallet inträffar. Från denna regel görs dock undantag bland annat
för det fall att den försäkrade insjuknar på nytt efter att ha tillfrisknat
från föregående sjukdom och den nya sjukperioden börjar inom
tjugo dagar efter den föregående periodens slut.

I förevarande motion hävdas att de angivna reglerna är särskilt
ogynnsamma för personer som lider av migrän, eftersom migränanfallen
är periodvis återkommande och i regel varar endast någon dag. Migränsjuka
personer kan enligt motionärerna till följd av dessa bestämmelser
gå miste om sjukpenning under många sjukdomsdagar under ett kalenderår.
Motionärerna vill att reglerna ändras så att personer som lider av
migrän kan erhålla sjukpenning även för insjuknandedagen.

Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen har i yttranden över motionen
avstyrkt bifall till densamma. Riksförsäkringsverket anser att det
inte bör komma i fråga att i lagen införa särskilda regler för en viss
sjukdom. Socialstyrelsen framhåller att även andra sjukdomar än migrän
har en sjukdomsbild, som kännetecknas av upprepade, häftiga men
kortvariga anfall omväxlande med perioder av symptomfrihet. Styrelsen
betonar även de praktiskt-administrativa svårigheter som skulle uppkomma
för försäkringskassorna om särskilda regler infördes för sådana
sjukdomar.

Utskottet vill för egen del framhålla att den av motionärerna åsyftade
lagändringen bland annat skulle medföra att sjukpenning kunde
komma att utgå även för dag då den försäkrade insjuknat efter arbetstidens
slut, i vilket fall vederbörande ej går miste om någon arbetsinkomst.
Denna konsekvens är enligt utskottets mening inte förenlig
med huvudsyftet bakom reglerna om sjukpenning, nämligen att bereda
skydd vid inkomstbortfall. Med hänsyn härtill och på de av remissinstanserna
anförda skälen avstyrker utskottet motionen.

SfU 1971: 21

Utskottet hemställer

att motionen 1971: 43 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 april 1971

På socialförsäkringsutskottets vägnar

TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s). Ringaby (m)*, fröken Sandell (s),
herrar Magnusson i Nennesholm (c), Karlsson i Ronneby (s), Mundebo
(fp), fru Håvik (s), herrar Björck i Nässjö (m), Nordberg (s), fröken
Pehrsson (c), herrar Hermansson i Malmberget (vpk), Marcusson (s),
Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp) och herr Signell (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

K L Beckmans Tryckerier AB- Stockholm