Socialförsäkringens administration
Betänkande 1997/98:SfU8
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1997/98:SFU08
Socialförsäkringens administration
Innehåll
1997/98 SfU8
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m. jämte motioner väckta dels med anledning av propositionen, dels under allmänna motionstiden år 1997. I propositionen förslår regeringen lagändringar i enlighet med de av riksdagen tidigare godkända riktlinjerna för socialförsäkringsadministrationen. Förslagen innebär i korthet att försäkringskassorna behåller sin nuvarande associationsform och att de allmänna försäkringskassornas och Riksförsäkringsverkets roller inom socialförsäkringens administration tydliggörs. I propositionen föreslås också att socialförsäkringsnämndernas beslutsbefogenhet koncentreras för att bättre garantera kvaliteten i arbetet och att nämnderna skall bestå av endast sju ordinarie ledamöter. Dessutom föreslås i 18 kap. lagen om allmän försäkring omfattande redaktionella och språkliga ändringar och införs klart utformade normgivningsbemyndiganden. Vidare lämnar regeringen i propositionen förslag om dels IT-verk-samhetens organisation och styrning, dels att principen om bruttoredovisning skall tillämpas på arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen fr.o.m. budgetåret 1999. Regeringen föreslår också att fler än en kommun skall kunna delta i den lokala försöksverksamheten med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (SOCSAM). Utskottet tillstyrker regeringens förslag med den ändringen att det av lagtexten skall framgå att försäkringskassans styrelse även ansvarar för att försäkringskassan på ett bra sätt bemöter de försäkrade. Utskottet avstyrker motionerna i övrigt. Lagändringen om lokal försöksverksamhet föreslås träda i kraft den 1 april 1998 medan övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1998. Till betänkandet har fogats 17 reservationer och 4 särskilda yttranden.
Propositionen
I proposition 1997/98:41 Socialförsäkringens administration, m.m. föreslår regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen dels antar de i propositionen framlagda förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 3. lag om ändring i reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och frivilliga sjukförsäkringen, 4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 5. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, 6. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade, 7. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, 8. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 9. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, 10. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 11. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, 12. lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn, 13. lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader, 14. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, 15. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 16. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, 17. lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med fi- nansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, 18. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, dels godkänner vad regeringen föreslår om organisation och styrning av IT- verksamheten inom socialförsäkringens administration, dels godkänner vad regeringen föreslår om ändringar av redovisningen på statsbudgeten och avveckling av vissa fonder. Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen 1997/98:Sf20 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en tillfredsställande långsiktig lösning av försäkringskassans administration och arbetssituation, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de fackliga organisationernas särskilda representation i socialförsäkringsnämnderna, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, kommunerna och arbetsförmedlingen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergången till år 2000. 1997/98:Sf21 av Kristina Nordström (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att systemet med ersättare i socialförsäkringsnämnderna skall kvarstå. 1997/98:Sf22 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att arbetsmarknadens organisationer skall representeras i socialförsäkringsnämnderna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om närheten till lokalkontor eller serviceställen, 3. att riksdagen beslutar ersätta den nuvarande lagstiftningen om försöksverksamhet med finansiell samordning med en ny lag i enlighet med vad som föreslagits ovan. 1997/98:Sf23 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållandet av Riksförsäkringsverkets fondförvaltning. 1997/98:Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av uppföljning och utvärdering av samverkansformerna enligt vad i motionen anförts om att följa metodutvecklingen vid rehabiliteringen, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag att en åttonde verksamhetsregel om jämställdhet införs när det gäller försäkringskassans verksamhetsmål, 3. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag att en nionde verksamhetsregel om bemötande av försäkrade införs när det gäller försäkringskassans verksamhetsmål, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av underlag för konsekvensanalyser och könsbaserad statistik, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Riksförsäkringsverkets skyldighet att granska verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid tillsättandet av försäkringskassornas styrelser beakta kön, ålder, yrkeserfarenhet och etnisk bakgrund, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Riksförsäkringsverket i sitt tillsynsarbete skall beakta de könsmässiga skillnader som finns när det gäller t.ex. rehabilitering, 8. att riksdagen beslutar att ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna skall ha suppleanter, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föredragandefunktionens kompetens, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur nämndernas sammansättning skall fås att spegla landets befolkningsstruktur, 11. att riksdagen hos regeringen begär att Försäkringskasseförbundet ges ett särskilt ansvar för utbildning och fortbildning av ledamöter vid försäkringskassornas styrelser och nämnder, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT-verksamheten inom försäkringskassornas administration, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäkringsläkarnas roll i arbetet. 1997/98:Sf25 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag att två ledamöter i socialförsäkringsnämnd skall utses efter förslag av arbetsmarknadens parter. 1997/98:Sf26 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till socialförsäkringsnämndernas sammansättning som i motionen anförts, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att principen om bruttoredovisning enligt lagen om statsbudgeten skall tillämpas på arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en självständig trygghetsförsäkring m.m., 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett riks-Finsam. 1997/98:Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att samverkan enligt Finsammodellen framöver ökar runt om i landet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en sammanslagen organisation med gemensam förvaltning lokalt, 3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 18 kap. 2 § lagen om allmän försäkring som i motionen anförts, 4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 18 kap. 9 § andra stycket lagen om allmän försäkring som i motionen anförts, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av vidareutbildning av försäkringsnämndsledamöter, förtroendeläkare och förtroendetandläkare.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997 1997/98:Sf210 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av bestämmelser som ger möjlighet till granskning och prickning av försäkringsläkare och försäkringstandläkare. 1997/98:Sf217 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fristående patientombudsmän. 1997/98:Sf247 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till dir. 1997:71 om en översyn över socialförsäkringsnämnderna i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sf286 av Kristina Nordström och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktiv information om försäkringsläkarnas arbete och roll.
Utskottet
Allmänt om socialförsäkringens administration
Den nuvarande ordningen Socialförsäkringsadministrationens uppgift är att administrera den allmänna socialförsäkringen och ett antal anslutande bidragssystem. Administrationen handhas av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna försäkringskassorna. Bestämmelser om allmänna försäkringskassor finns i 18 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). RFV utövar tillsyn över försäkringskassorna och är, enligt förordningen (1988:1204) med instruktion för Riksförsäkringsverket, central förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen och anslutande bidragssystem. Verket skall särskilt svara bl.a. för den cen-trala ledningen och tillsynen av försäkringskassornas verksamhet, verka för att socialförsäkrings- och bidragssystemet tillämpas likformigt och rättvist, se till att allmänheten får en tillfredsställande service och information om trygghetsanordningarna samt följa utvecklingen av de olika grenarna inom trygghetssystemet och utvärdera trygghetsanordningarnas effekter för individ och samhälle. För varje landsting samt varje kommun som inte tillhör något landsting skall det finnas en allmän försäkringskassa. En försäkringskassas verksamhetsområde får dock, om regeringen för ett särskilt fall bestämmer det, omfatta två landsting eller ett landsting och en sådan kommun som nyss sagts. De allmänna försäkringskassorna är offentligrättsliga organ med egna styrelser. Ordförande och vice ordförande i styrelsen utses av regeringen. Övriga ledamöter utses av landstingen eller, i fråga om försäkringskassa vars verksamhetsområde utgörs av en kommun, av kommunfullmäktige. Vid försäkringskassorna finns en direktör som har att leda arbetet i enlighet med styrelsens anvisningar. Denne anställs och entledigas av RFV efter det att verket inhämtat försäkringskassans yttrande. I landet finns 25 allmänna försäkringskassor. En förändring avses ske den 1 januari 1999 genom bildandet av Västra Götalands respektive Skåne läns allmänna försäkringskassa. Försäkringskassorna skall inrätta lokalkontor i den mån så prövas erforderligt. RFV har i anslutning härtill utfärdat föreskrifter (RFFS 1987:6 med ändringar RFFS 1992:16), varav bl.a. framgår att i varje kommun skall försäkringskassan ha minst ett lokalkontor. I slutet av år 1996 fanns det ca 350 lokalkontor och ett trettiotal mindre serviceenheter. Försäkringskassornas huvudsakliga uppgifter är att handlägga enskilda ärenden inom socialförsäkrings- och bidragssystemet. Beslut i försäkrings-ärenden fattas av enskilda tjänstemän eller av en socialförsäkringsnämnd. Nämnderna beslutar bl.a. i ärenden rörande förtidspension, vårdbidrag och handikappersättning. Regeringen beslutar om hur många nämnder det skall finnas i riket. RFV beslutar om antalet nämnder i varje kassa. Nämnderna består av sju ledamöter. Av dessa utses en ledamot, som skall vara ordförande, av regeringen. Av övriga ledamöter utses tre av RFV och väljs tre av landstinget eller, i fråga om försäkringskassa vars verksamhetsområde utgörs av kommun, av kommunfullmäktige. Försäkringskassorna har i Försäkringskasseförbundet (FKF) en gemensam intresse-, service- och arbetsgivarfunktion. Arbetsgivarfunktionen på central nivå utövar FKF gemensamt med Arbetsgivarverket.
Riktlinjer för förändringar i organisationen Genom det av riksdagen godkända betänkandet 1996/97:SfU12 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration antogs regeringens förslag (prop. 1996/97:63) till riktlinjer för förändringar i den nuvarande organisationen avseende socialförsäkringsadministrationen. Riktlinjerna innebär att socialförsäkringen även i framtiden bör vara nationellt enhetlig och organisationsstrukturen måste tillgodose kraven på en likformig och rättssäker tillämpning av socialförsäkringen och övriga förmåner som handhas av socialförsäkringsadministrationen. Försäkringskassornas roll bör därför stärkas och RFV:s roll klargöras. RFV:s ledningsroll inom socialförsäkringen skall tydliggöras genom preciseringar i verkets instruktion så att det framgår att RFV skall tolka och förtydliga de mål och krav på förväntat utfall av försäkringarna som riksdag och regering ställer. I RFV:s uppdrag skall ligga att svara för den normgivning som skall vara styrande för försäkringskassornas tillämpning av lagstiftningen på socialförsäkringsområdet, och verket skall ha ansvar för att följa upp att kassorna efterlever kraven som ställs på dem och återrapportera utfallet såväl till den enskilda försäkringskassan som till regeringen. RFV skall också vara ansvarig systemägare när det gäller ADB-systemen. Vidare skall enligt riktlinjerna försäkringskassans styrelse utses av regeringen. Styrelsen skall bl.a. besluta om inrättande av socialförsäkringsnämnder och utseende av ledamöter i dessa och lokalkontorsnätets utformning. Styrelsen skall vidare efter hörande av RFV lämna förslag om anställning av direktören till regeringen. Beslut fattas av regeringen. Riksdagen gjorde i samband med behandlingen av förslagen till riktlinjer ett tillkännagivande om att arbetsmarknadens parter bör ges rätt att nominera ledamöter till socialförsäkringsnämnderna.
Propositionen Regeringen anför i propositionen att det är angeläget med en mycket tydlig uppdelning av ansvar och befogenheter mellan de olika delarna av administrationen. I propositionen föreslås därför ett antal förändringar av uppgifter och funktioner för de allmänna försäkringskassorna och RFV som medför att ansvaret tydliggörs, samtidigt som nuvarande associationsform för försäkringskassorna bibehålls. I propositionen framhålls att socialförsäkringens administration måste tillgodose krav på tydlighet i ledningsansvaret, ett bevarat och stärkt regionalt och lokalt inflytande samt en fungerande dialog mellan olika delar av verksamheten. Socialförsäkringen bör även i framtiden vara nationellt enhetlig och statligt finansierad. Det innebär att organisationsstrukturen måste tillgodose kraven på en likformig och rättvis tillämpning av socialförsäkringarna och övriga förmåner som handhas inom socialförsäkringens administration. Organisationen måste också, enligt regeringen, kunna hantera kraven med snabbt genomförda reformer och de förändringar i form av ny teknik, arbetslivets förändringar och annat som kan förutses. För tillämpningen av socialförsäkringarna och andra bidrag finns ett berättigat krav på ett starkt centralt inflytande i form av normgivning, tillsyn, IT-stöd samt ekonomistyrning.
Motionerna I motion Sf20 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av en tillfredsställande långsiktig lösning av kassans administration och arbetssituation. Enligt motionärerna är försäkringskassornas situation ohållbar i längden. Socialförsäkringsadministrationens långsiktiga finansiering måste lösas (yrkande 1). I motion Sf247 av Margit Gennser (m) begärs att utredningen om socialförsäkringsnämndernas framtida roll ges ett tilläggsdirektiv. Motionären anser att frågan om konsekvenserna av att avskaffa nämnderna eller omvandla dessa till regionala rådgivande nämnder bör ingå i utredningens uppdrag. Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begär i motion Sf27 yrkande 2 ett tillkännagivande om en sammanslagen organisation med gemensam förvaltning lokalt. Motionärerna anser att den organisatoriska splittringen med olika myndigheter är olycklig. Kommunen bör därför ges det administrativa ansvaret för även arbetsförmedling och socialförsäkring.
Utskottet I nu föreliggande proposition återkommer regeringen med förslag till lagregleringar i enlighet med de av riksdagen godkända riktlinjerna. I propositionen uttalar regeringen bl.a. att socialförsäkringen bör vara nationell, enhetlig och statligt finansierad. Organisationsstrukturen måste tillgodose kraven på en likformig och rättssäker tillämpning. Detta i sin tur kräver tydlighet i ledningsansvaret, ett bevarat och stärkt regionalt och lokalt inflytande, där försäkringskassornas självständiga roll stärks, samt en dialog mellan olika delar av verksamheten. Utskottet delar regeringens inställning i dessa delar och avstyrker motion Sf27 yrkande 2. Utskottet anser att förtroendemannainflytandet är ett fortsatt viktigt inslag i försäkringskassornas verksamhet. De förtroendevaldas erfarenheter och kunskaper inom olika områden samt deras kännedom om specifika regionala och lokala förhållanden kan tas till vara vid bedömningen i enskilda ärenden. Enligt utskottets mening ökar också allmänhetens insyn i försäkringskassans verksamhet och beslutsprocesser genom ett system med förtroendevalda. Utskottet har under senare tid haft anledning att rätt ingående bedöma såväl försäkringskassornas arbetssituation och medelsbehov som rättssäkerheten och kvaliteten i kassornas arbete (se bl.a. bet. 1996/97:SfU12 och bet. 1997/98:SfU1). Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Sf20 om behovet av en långsiktig lösning av försäkringskassornas resurser och arbetssituation. Utskottet förutsätter dock att regeringen beaktar detta utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Den utredning som omnämns i motion Sf247 avslutades i oktober 1997 och betänkandet SOU 1997:134 Förtroendemannainflytande - ökad kvalitet och rättssäkerhet ligger till grund för nu behandlad proposition. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf20 yrkande 1 och Sf247.
Försäkringskassans styrelse
Den nuvarande ordningen Styrelsen för en allmän försäkringskassa skall enligt 18 kap. 7 § AFL bestå av ordförande och vice ordförande samt ytterligare fyra ledamöter, i vissa fall ytterligare åtta ledamöter. Enligt 6 § samma kapitel skall styrelsen besluta i angelägenheter som kassan har att befatta sig med. Regeringen utser ordförande och vice ordförande i styrelsen. Övriga ledamöter och suppleanter utses av landstingsfullmäktige eller, om kassans verksamhetsområde utgörs av en kommun, av kommunfullmäktige.
Propositionen I propositionen föreslås att försäkringskassan skall ledas av en styrelse med lägst fem och högst elva ledamöter, varav en skall vara ordförande och en vice ordförande. Antalet ledamöter skall vara beroende av hur många invånare som är bosatta inom kassans verksamhetsområde. Enligt propositionen bör det i AFL föras in bestämmelser som dels klargör försäkringskassans uppgifter och ansvar, dels klargör ledningens och styrelsens uppgifter och ansvar. I propositionen föreslås att styrelsen skall ansvara för att verksamheten bedrivs författningsenligt, effektivt och i överensstämmelse med syftet för verksamheten. Vidare skall styrelsen enligt föreslagna 18 kap. 9 § andra stycket AFL 1. hushålla väl med statens och andra offentliga medel och därvid se till att de mål som regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, ställt upp för användandet av medlen följs, 2. verka för samarbete med andra offentliga myndigheter och på annat sätt ta till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet, 3. fortlöpande följa upp och pröva den egna verksamheten och konsekvenserna av de författningsföreskrifter och särskilda beslut som rör verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs, 4. beakta de krav som ställs på verksamheten av hänsyn till totalförsvaret, regionalpolitiken och miljöpolitiken, 5. se till att allmänhetens och andras kontakter med den allmänna försäkringskassan underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom information, 6. se till att handlingar i ärenden hos den allmänna försäkringskassan hanteras och förvaras så, att den som är obehörig inte får tillgång till dem samt 7. fastställa organisation, ansvarsordning och beslutsordning för verksamheten. Styrelsen skall även se till att de anställda är väl förtrogna med målen för verksamheten samt verka för goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kompetens. I propositionen föreslås att regeringen skall utse ordförande, vice ordförande och ledamöter samt suppleanter i kassans styrelse. Regeringen får även besluta att uppdraget i styrelsen skall upphöra i förtid. Styrelsen bör utses på förslag av de politiska partier som är representerade i det landsting eller den kommun som utgör kassans verksamhetsområde. Enligt regeringens uppfattning skall det eftersträvas att fördelningen av ledamöter sker proportionellt i förhållande till partiernas representation. Genom att regeringen utser hela styrelsen tydliggörs det nationella ansvaret för verksamheten, och uppdraget ges en ökad betoning. Regeringen föreslår vidare att den som utses till styrelseledamot i kassan skall ha rösträtt vid val till kommunfullmäktige och vara folkbokförd inom kassans verksamhetsområde. Styrelseledamot får inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Uppfylls inte dessa villkor förfaller uppdraget.
Motionerna I motion Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs i yrkande 4 att riksdagen skall besluta om en ändring i regeringens förslag till 18 kap. 9 § andra stycket 2 AFL. Motionärerna föreslår att orden ?de fördelar som kan vinnas för staten som helhet? skall ändras till ?de fördelar som kan vinnas för enskilda medborgare som helhet?. Motionärerna anser att man på detta sätt stärker det humanistiska perspektivet i AFL. Enligt motionärerna i motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) saknas vad gäller styrelsens ansvar en uttrycklig regel om att styrelsen skall beakta jämställdhetsperspektivet både vad avser verksamheten och personalpolitiken. Motionärerna anser också att det bör införas en klausul om bemötandet av de försäkrade. Det är enligt motionärerna med utgångspunkt i den enskildes behov och förutsättningar som kassorna skall samordna och planera bl.a. rehabilitering. I motionen begärs att regeringen skall återkomma med förslag till en åttonde och nionde verksamhetsregel i enlighet härmed (yrkandena 2 och 3). I yrkande 6, samma motion, begär motionärerna ett tillkännagivande om att kön, ålder, yrkeserfarenhet och etnisk bakgrund bör beaktas vid tillsättandet av kassans styrelse.
Utskottet Utskottet delar regeringens bedömning att styrelsen så långt det är möjligt skall samarbeta med andra myndigheter i syfte att vinna fördelar för staten som helhet men givetvis också för den enskilde. Ett av målen för försäkringskassans verksamhet är att förebygga och minska ohälsa samt aktivt arbeta med rehabilitering. I regleringsbrev för budgetåret 1998 avseende RFV och försäkringskassorna anges ett av effektmålen vara att åstadkomma en effektiv resursanvändning som tillgodoser den enskilde individens behov av stöd och bistånd. I AFL finns för detta ändamål reglerat möjligheten till en fördjupad samverkan mellan försäkringskassa, kommun, landsting och länsarbetsnämnd. Utskottet anser inte att det behövs någon lagändring i enlighet med motion Sf27 yrkande 4. Motionen avstyrks. Utskottet utgår från att styrelsen då den lägger upp försäkringskassans arbete beaktar de krav som ställs på verksamheten vad gäller jämställdhets- perspektivet. I ovan nämnda regleringsbrev uttalar regeringen att RFV och försäkringskassorna i sitt arbete skall analysera förslag och verksamhet utifrån båda könens utgångspunkter, dvs. anlägga ett genderperspektiv. Försäkringskassan skall också i sina åtgärder mot ohälsa ta hänsyn till kvinnors och mäns olika villkor och förutsättningar. Enligt utskottets uppfattning behöver en lagregel om jämställdhet, enligt motion Sf24 yrkande 2, inte införas. Utskottet avstyrker motionen. I propositionen föreslår regeringen att försäkringskassans styrelse skall ha ansvar för att allmänhetens och andras kontakter med försäkringskassan underlättas genom god service, tillgänglighet och genom information. Utskottet delar denna uppfattning. Grundläggande för försäkringskassans arbete är även att de försäkrade får ett bra bemötande. En försäkrad befinner sig ofta i en besvärlig situation. Det är därför viktigt att den enskilde har förtroende för försäkringskassan. Detta underlättar även för kassan att göra en bra utredning och bättre samordna och planera åtgärder i t.ex. ett rehabiliteringsärende. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att styrelsens ansvar för att försäkringskassan på ett bra sätt bemöter de försäkrade bör tas in i lagtexten. Med anledning av motion Sf24 yrkande 3 anser utskottet att 18 kap. 9 § andra stycket 5 AFL bör ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom information,?. Utskottet anser att regeringen skall utse försäkringskassans styrelse och att styrelsen bör nomineras på samma sätt som i dag, dvs. av de politiska partier som är representerade i det landsting eller den kommun som utgör försäkringskassans verksamhetsområde. I propositionen framhålls att styrelsen har ansvar för att genom tydliga signaler och budskap motverka stereotypa uppfattningar och generaliseringar om olika grupper i samhället. Utskottet delar denna uppfattning och anser därför att det är betydelsefullt att partierna vid sina nomineringar tar hänsyn till kön, ålder, yrkeserfarenhet och etnisk bakgrund. Något tillkännagivande med anledning av motion Sf24 yrkande 6 anser utskottet inte påkallat.
Försäkringskassans direktör
Den nuvarande ordningen Av 18 kap. 12 § AFL framgår att det i försäkringskassan skall finnas en direktör. Direktören skall leda arbetet inom kassan i enlighet med styrelsens anvisningar. Enligt 13 § skall direktören anställas av RFV, efter förslag av försäkringskassans styrelse, och entledigas av RFV.
Propositionen I propositionen anges att det är viktigt att rollfördelningen mellan försäkringskassans styrelse och direktören är tydlig. Regeringen föreslår därför att det i AFL regleras att direktören skall leda den dagliga verksamheten vid försäkringskassan och ansvara för den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Vidare föreslås i propositionen att regeringen skall fatta beslut om anställning av kassans direktör på förslag av styrelsen. Styrelsen skall höra RFV innan den lämnar sådant förslag. Direktören skall även entledigas av regeringen på förslag av styrelsen.
Utskottet Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.
Försäkringskassans lokalkontor
Den nuvarande ordningen Enligt 18 kap. 1 § andra stycket AFL skall försäkringskassan inrätta lokalkontor i erforderlig omfattning. I RFV:s föreskrifter (RFFS 1987:6), som reglerar försäkringskassornas organisation, stadgas bl.a. att det vid varje försäkringskassa skall finnas ett centralkontor och i varje kommun minst ett lokalkontor.
Propositionen I propositionen föreslår regeringen att försäkringskassans styrelse skall inrätta lokalkontor eller motsvarande serviceställen i den omfattning som behövs för att ge de försäkrade en god service. Enligt regeringen skall kassastyrelserna vid beslut om lokalkontorsnät beakta krav på tillgänglighet, kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och regionalpolitiska förhållanden samt effektivitet i resursutnyttjandet. Besluten bör föregås av samråd med RFV.
Motionen I motion Sf22 av Roland Larsson m.fl. (c) begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om närheten till lokalkontor och serviceställen. Motionärerna vill poängtera vikten av att försäkringskassan är lokalt förankrad och att medborgarna bör ha tillgång till ett kontor eller serviceställe i närområdet.
Utskottet Regeringen anför i propositionen att det är på den regionala nivån som den bästa kännedomen om förhållandena i regionen finns. Lokalkontorsorganisationen och servicegraden bör därför grundas på försäkringskassans ställningstagande efter en analys av de dominerande ansvarsområdena. Kassastyrelserna skall vid inrättandet av lokalkontor eller serviceställen beakta krav på tillgänglighet, kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och regionalpolitiska förhållanden samt effektivitet i resursutnyttjandet. Utskottet anser att förslagen i propositionen väl tillgodoser kravet på lokal förankring. Motion Sf22 yrkande 2 får därmed anses tillgodosedd och ett tillkännagivande obehövligt. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker regeringens förslag.
Redovisning
Den nuvarande ordningen I 18 kap. 14 § andra stycket AFL stadgas att styrelsen årligen skall lämna en årsredovisning till revisorerna. Styrkt avskrift skall sändas till RFV och till berört landsting respektive kommun. Enligt tredje stycket skall styrelsen även tillställa RFV de uppgifter om kassans förvaltning som behövs för framställning av anslag.
Propositionen I propositionen föreslås att försäkringskassans styrelse skall upprätta årsredovisning, delårsrapport samt underlag till RFV:s budgetunderlag till regeringen. Handlingarna skall lämnas till RFV. Årsredovisningen och delårsrapporten skall upprättas på ett överskådligt sätt, i enlighet med god redovisningssed och skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av direktören. Även bokföringen hos en försäkringskassa skall ske på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få meddela närmare föreskrifter om redovisningen. Vidare föreslås att underlaget till RFV:s budgetunderlag till regeringen skall innehålla förslag till finansiering av verksamheten de tre närmaste åren.
Motionen I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om behovet av underlag för konsekvensanalyser och könsbaserad statistik (yrkande 4). I motionen anförs att försäkringskassornas underlag till RFV:s budgetunderlag bör innehålla uppgifter och information som kan ligga till grund för de av riksdagen efterfrågade konsekvensanalyserna. Motionärerna anser att regeringen bör utfärda direktiv för RFV om att försäkringskassornas och RFV:s statistik skall vara uppdelad på kön.
Utskottet Försäkringskassorna finansieras helt med statliga medel. Utskottet anser därför, i likhet med regeringen, att försäkringskassornas redovisning bör styras enligt samma principer som gäller för statliga myndigheter. De föreslagna reglerna i AFL bör utgå från förordningen (1996:882) om myndigheters årsredovisningar samt bokföringsförordningen (1979:1194). Det är viktigt att även redovisning och budgetunderlag utformas så att de utgör ett bra underlag för regeringens och riksdagens olika beslut. I regeringens regleringsbrev för 1998 avseende RFV och försäkringskassorna anges, under rubriken Generella mål och krav på återrapportering, att det i årsredovisningen skall lämnas en redogörelse för hur arbetet med att integrera och vidareutveckla genderperspektivet har bedrivits och att redovisningen i årsredovisningen om möjligt skall ske uppdelad på kön. Utskottet anser att de nu föreslagna reglerna stärker kravet på försäkringskassorna och RFV att i redovisningen lämna information i sådan omfattning att regeringen kan efterkomma riksdagens krav på konsekvensanalyser. I propositionen föreslås också att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall få rätt att meddela närmare föreskrifter om redovisningen. Med det anförda får motion Sf24 yrkande 4 anses i huvudsak tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker regeringens förslag.
Revision
Den nuvarande ordningen Av 18 kap. 16 § AFL framgår att två revisorer skall utses för att granska styrelsens förvaltning och försäkringskassans räkenskaper. Också Riksrevisionsverket (RRV) skall utföra motsvarande granskning.
Propositionen Det föreslås i propositionen att RRV i enlighet med god revisionssed skall granska den allmänna försäkringskassans årsredovisning och räkenskaper samt styrelsens förvaltning, i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. RRV skall även granska om styrelsens och direktörens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. RRV skall också översiktligt granska försäkringskassans delårsrapport. Försäkringskassornas egna revisorer skall gemensamt med RRV utföra granskningen, och en gemensam revisionsberättelse skall lämnas senast en månad efter det att försäkringskassan avlämnat årsredovisningen. Ett revi-sorsintyg över granskningen av delårsrapporten skall lämnas senast tre veckor efter det att försäkringskassan har lämnat delårsrapporten. Revisionsberättelsen respektive revisorsintyget skall lämnas till RFV. Om det görs en invändning i revisionsberättelsen så skall försäkringskassans styrelse, inom en månad från det styrelsen fått del av invändningen, för RFV redovisa de åtgärder som försäkringskassan har vidtagit eller avser att vidta. Regeringen anser att det i AFL också bör införas regler om försäkringskassans interna revision. Den interna revisionen skall omfatta all verksamhet som försäkringskassan bedriver och har ansvar för. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela närmare föreskrifter om såväl den interna som den externa revisionen.
Motionen Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf24 yrkande 5 ett tillkännagivande om att RRV skall granska verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. I motionen anförs bl.a. att det visat sig att kvinnor får sämre rehabilitering än män, vilket motionärerna anser helt oacceptabelt.
Utskottet Utskottet är positivt till att de nu föreslagna reglerna klargör att de valda revisorerna och RRV skall göra en gemensam revision och att bestämmelser om intern revision införs i AFL. Skyldigheten för försäkringskassans styrelse att snabbt agera om det framkommer brister i verksamheten innebär också att RRV:s revision av försäkringskassornas verksamhet förbättras och blir mer effektiv. RRV och försäkringskassornas revisorer skall tillsammans i enlighet med god revisionssed granska årsredovisning, räkenskaper och styrelsens förvaltning. I detta ingår bl.a. att granska om styrelsens förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Granskningen omfattar således även vad ovan, under rubriken Redovisning, anförts om att redovisningen om möjligt skall ske uppdelad på kön. I regleringsbrevet för 1998 avseende RFV och försäkringskassorna anges även att ett genderper-spektiv skall genomsyra verksamheten. Utskottet vill också peka på att de föreslagna reglerna uttryckligen anger att försäkringskassan skall svara för att systemen tillämpas likformigt och rättvist. Motion Sf24 yrkande 5 får med det anförda anses i huvudsak tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker regeringens förslag.
Tillsyn
Den nuvarande ordningen Enligt 18 kap. 2 § AFL skall RFV utöva tillsyn över försäkringskassorna. Dessa har att rätta sig efter RFV:s anvisningar. Enligt 20 kap. 12 § AFL har RFV att verka för att bestämmelserna om den allmänna försäkringen tillämpas likformigt och rättvist.
Propositionen Regeringen föreslår att RFV:s tillsyn över försäkringskassorna skall utvecklas i syfte att säkerställa en nationellt likformig och rättvis tillämpning av försäkringen. Kassorna skall för tillsyn av verksamheten lämna uppgifter enligt de föreskrifter som utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen anser att RFV, om det vid tillsynen framkommer brister i handläggning och tillämpning, bör påtala detta för kassan och ställa krav på att åtgärder vidtas. Om så ej sker bör RFV meddela regeringen detta. Regeringen anser vidare att ett samlat program för utveckling av tillsynsfunktionen bör tas fram. Regeringen avser att ge RFV i uppdrag att utveckla ett sådant program.
Motionen I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 7 ett tillkännagivande om att RFV i sitt tillsynsarbete skall beakta de könsmässiga skillnader som finns när det gäller t.ex. rehabilitering.
Utskottet Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att socialförsäkringen tillämpas rättvist och likformigt över hela landet. RFV:s tillsynsverksamhet behöver därför stärkas och utvecklas. De försäkrade måste garanteras lika behandling, och regelsystemet måste tillämpas på samma sätt oavsett var i landet den försäkrade bor. Framkommer det brister i tillämpningen och handläggningen är det också enligt utskottets mening viktigt att verket påtalar detta för försäkringskassan och ställer krav på att åtgärder vidtas. För att RFV skall kunna utöva denna tillsyn skall försäkringskassan lämna uppgifter enligt utfärdade föreskrifter. Ett samlat program för utveckling av tillsynsfunktionen bör även tas fram. Vad gäller olika behandling på grund av könsmässiga skillnader, framför allt i fråga om kvinnors rehabilitering, har utskottet vid ett flertal tillfällen tidigare uttalat vikten av att detta problem tydliggörs. I samband med budgetbehandlingen hösten 1997 gjorde riksdagen på förslag av utskottet i betänkande 1997/98:SfU1 ett tillkännagivande om kvinnors rehabilitering. Utskottet anförde då bl.a. att bristande kunskaper rörande kvinnors och mäns olika behov av och förutsättningar för rehabilitering bäst kan undanröjas med kompetensutveckling och/eller utbildning. I samma betänkande uttalade utskottet att det närmast är en självklarhet att det är behovet av rehabiliteringsinsatser som skall styra valet av en rehabiliteringsåtgärd. I det fall det skulle råda någon tveksamhet på denna punkt måste erforderliga åtgärder vidtas. Utskottet ansåg att frågan om kvinnors rehabilitering särskilt måste uppmärksammas i försäkringskassornas samverkansarbete men även eljest. I nu föreliggande proposition klargörs RFV:s ansvar för att försäkringskassornas verksamhet skall vara rättvis och likformig. I propositionen understryks också styrelsens roll som ansvarig för utbildning och fortbildning. Något tillkännagivande med anledning av motion Sf24 yrkande 7 anser utskottet inte påkallat. Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker regeringens förslag.
Socialförsäkringsnämnderna
Den nuvarande ordningen I 18 kap. 6 § AFL stadgas att det i en försäkringskassa skall finnas en eller flera socialförsäkringsnämnder. Regeringen beslutar hur många nämnder det skall finnas i landet, och RFV beslutar för varje försäkringskassa om antalet nämnder i kassan samt nämndernas geografiska verksamhetsområde. Av 20 § samma kapitel anges att socialförsäkringsnämnden skall bestå av sju ledamöter varav en ordförande som utses av regeringen. Av de övriga utses tre av RFV och väljs tre av landstinget respektive kommunfullmäktige. Sex suppleanter finns i nämnden. Ledamöterna skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige. Enligt 18 kap. 21 § AFL avgör en socialförsäkringsnämnd frågor om rätt till förtidspension, särskild efterlevandepension, handikappersättning och vårdbidrag. Dessutom avgör nämnden frågor om rätt till förmåner enligt vad som föreskrivs i andra författningar. Slutligen har nämnden skyldighet att ompröva tjänstemannabeslut i vissa fall. En socialförsäkringsnämnd är beslutför då minst fyra ledamöter är närvarande. Av 21 § framgår också att om föredraganden i socialförsäkringsnämnden har från beslutet avvikande mening så skall denna antecknas i protokollet.
Propositionen Enligt förslagen i propositionen skall försäkringskassans styrelse inrätta socialförsäkringsnämnder. Nämndernas verksamhetsområde skall utgöras av ett väl avgränsat geografiskt område, och regeringen skall utfärda föreskrifter om grunderna för indelningen av områden. Varje nämnd skall besluta i samtliga slags ärenden som enligt AFL eller annan författning skall avgöras av nämnden. Om det finns särskilda skäl får emellertid styrelsen bestämma att ett eller flera slags ärenden skall beslutas av någon eller några av nämnderna inom kassans verksamhetsområde. Regeringen föreslår att en socialförsäkringsnämnd skall bestå av sju ledamöter varav en skall vara ordförande och en vice ordförande. Några suppleanter skall inte utses. Nämnden skall som tidigare vara beslutsför med minst fyra ledamöter. I propositionen anförs att en effektiv och kvalitativ organisation bättre kan uppnås om nämndledamöterna i större omfattning får ta ansvar för nämndens beslut. Genom att ta bort suppleanterna ges samtliga i nämnden likvärdiga beslutsbefogenheter och likvärdigt ansvar. Möjligheterna till utbildning för samtliga i nämnden bör också härigenom öka. I propositionen föreslås att för både ledamöter och föredragande skall avvikande mening anmälas innan nämndens sammanträde är slut. Regeringen anser vidare att det är styrelsens ansvar att ange vilka kunskaps- och kompetenskrav som skall ställas på den som utses till föredragande. I försäkringskassans direktörs administrativa ledningsansvar ingår enligt regeringen att ange de tjänstemän som skall vara föredragande i socialförsäkringsnämnden. I propositionen föreslås vidare att socialförsäkringsnämnderna inte längre skall fatta beslut i omprövningsärenden och vissa andra ärenden. Regeringen anser att socialförsäkringsnämndens beslutsbefogenhet bör koncentreras till ärenden som under avsevärd tid har väsentlig betydelse för den enskilde ur försörjningssynpunkt eller där ersättningen är ägnad att höja den enskildes livskvalitet. Ärendet skall också innehålla utrymme för bedömning. Detta medför ändringar förutom i 20 kap. 10 § AFL också i ett flertal andra lagar. Regeringen föreslår att försäkringskassans styrelse skall utse nämndens ledamöter, fem efter förslag av de politiska partier som är representerade i landstinget respektive kommunfullmäktige och två efter förslag av de organisationer på arbetsmarknaden som finns inom försäkringskassans verksamhetsområde. Styrelsen bör även utse ordföranden och vice ordföranden. Enligt regeringens mening bör styrelsen utse nämndledamöterna eftersom det är på den regionala nivån som den bästa kännedomen om förhållandena i regionen finns. Vad gäller frågan om organisationerna på arbetsmarknaden skall representeras i nämnderna anser regeringen att det är viktigt att det i nämnderna finns representanter med en bred och allsidig kunskap om förhållandena på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår också att kretsen arbetsgivare bör utökas till att avse även offentliga arbetsgivarorganisationer. För att betona vikten av att ledamöterna har kännedom om de lokala och regionala förhållandena föreslår regeringen att ledamöterna förutom kravet på att de skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige skall vara folkbokförda inom kassans verksamhetsområde. En ledamot i socialförsäkringsnämnd får inte heller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. Nämndledamöternas mandatperiod, som är fyra år, skall börja den 1 april året efter det att ordinarie val har hållits till landstings- och kommunfullmäktige. Om en ledamot visar giltigt hinder får styrelsen entlediga ledamoten. Om det under en pågående mandatperiod inrättas en ny nämnd, skall de nytillträdande ledamöterna i nämnden utses för den tid som återstår av mandatperioden. Slutligen föreslår regeringen att styrelsen skall eftersträva att ledamöterna i nämnden får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. I propositionen anges att strävan bör vara att nämnden även speglar befolkningens etniska sammansättning.
Motionerna Gullan Lindblad m.fl. (m) avvisar i motion Sf20 yrkande 2 att arbetsmarknadens parter skall få föreslå nämndledamöter. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att de fackliga organisationerna inte skall representeras särskilt i nämnderna men att fackligt aktiva kan företrädas inom de politiska partiernas representationer. Även i motionerna Sf22 yrkande 1 av Roland Larsson m.fl. (c) och Sf25 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) hemställs om avslag på förslaget att arbetsmarknadens organisationer skall representeras i nämnderna. I motion Sf22 anförs att korporativism bör undvikas och att möjligheten att utkräva ansvar av arbetsmarknadens organisationer är begränsad. I motion Sf25 anges att arbetsmarknadens organisationer inte bör delta i myndighetsutövning mot enskilda. Motionärerna motsätter sig också ett korporativistiskt inslag. I motion Sf26 yrkande 1 av Sigge Godin och Bo Könberg (fp) begärs ett beslut om ändring av förslaget om nämndernas sammansättning. I motionen föreslås att nämnden i stället bör bestå av fem ledamöter. Regeringen bör utse ordföranden och övriga fyra bör utses av försäkringskassans styrelse. Ledamöterna bör utses på förslag av de politiska partierna. Vidare bör det enligt motionärerna finnas fyra personliga ersättare. Vad gäller arbetsmarknadens organisationer anser motionärerna, mot bakgrund av karaktären på de ärenden som nämnden behandlar och den kompetens som arbetsmarknadens parter besitter, att det är lämpligt att dessa adjungeras i nämnderna. De har då inte beslutanderätt men närvaro-, förslags- och yttranderätt. I motion Sf21 av Kristina Nordström (s) begärs ett beslut om att systemet med ersättare i socialförsäkringsnämnden skall kvarstå. Även Ulla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf24 beslut om att ledamöterna i nämnderna skall ha suppleanter (yrkande 8). I samma motion begärs ett förslag av regeringen om hur nämndernas sammansättning skall fås att spegla landets befolkningsstruktur. Motionärerna anser att även etniskt ursprung bör beaktas vid tillsättandet av nämndledamöter och att detta i likhet med ålder, kön och yrke bör regleras (yrkande 10). Vad gäller frågan om nämndledamöternas och föredragandenas kompetens och utbildning anförs i motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) att föredraganden i en socialförsäkringsnämnd bör ha kunskap om kvinnors och mäns situation, om vad det innebär att behöva fly från sitt hemland och om hur krigsupplevelser sätter spår. I motionen begärs ett tillkännagivande härom (yrkande 9). Motionärerna anser också att Försäkringskasseförbundet skall ges ett särskilt ansvar för utbildning och fortbildning av kassornas nämnder och styrelser (yrkande 11). Vikten av vidareutbildning av nämndledamöter betonas även i motion Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp). I yrkande 5 (delvis) begärs ett tillkännagivande om detta.
Utskottet Socialförsäkringsnämnderna är en del av försäkringskassans organisation. Ledamöterna i nämnden fattar beslut i försäkringskassans namn och beslutsfattandet i enskilda ärenden är myndighetsutövning. Utskottet anser att förtroendemannainflytandet är ett viktigt inslag i försäkringskassornas verksamhet. Ledamoten kan bidra med sin livserfarenhet och sina erfarenheter och kunskaper om samhället, arbetsmarknaden, lokala och regionala förhållanden m.m. Detta stärker rättssäkerheten och ger en bättre förankring i olika medborgargrupper. De förtroendevalda nomineras i dag av politiska partier eller genom olika organisationer på arbetsmarknaden. I samband med att riktlinjerna för socialförsäkringsadministrationen antogs gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att socialförsäkringsnämnderna tillförs sakkunskap om villkor och förhållanden på arbetsmarknaden och arbetsplatser och att arbetsmarknadens parter därför borde ges rätt att nominera ledamöter i nämnderna (bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273). Utskottet vidhåller denna sin inställning och anser i likhet med regeringen att arbetsmarknadens parter bör ges rätt att nominera två av ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna. De övriga fem bör utses efter förslag av de politiska partier som finns representerade i det landsting respektive kommunfullmäktige som utgör försäkringskassans verksamhetsområde. Utskottet delar också uppfattningen att kretsen arbetsgivare med nomineringsrätt även bör omfatta offentliga arbetsgivarorganisationer. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna Sf20 yrkande 2, Sf22 yrkande 1, Sf25 och Sf26 yrkande 1 (delvis). Vad gäller frågan om det bör utses suppleanter i socialförsäkringsnämnderna anser utskottet att en effektiv och kvalitativ organisation med socialförsäkringsnämnder bäst kan uppnås om de personer som deltar i arbetet också i större omfattning får ta ansvar för de beslut som fattas. I socialförsäkringsnämnderna bör därför endast sju ordinarie ledamöter och inga suppleanter utses. Med den föreslagna ändringen frigörs också ekonomiska resurser, vilka kan användas till ökade utbildningsinsatser för ledamöterna. Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag och avstyrker motionerna Sf21 och Sf24 yrkande 8. Även motion Sf26 yrkande 1 (delvis) avstyrks. Utskottet biträder regeringens förslag om att de som utser och nominerar ledamöter till en socialförsäkringsnämnd bör sträva efter representativitet. Vid nomineringen bör hänsyn tas till ålder, kön och yrke. Inte minst viktigt är enligt utskottets mening att nämnden, på sätt regeringen anger, också speglar befolkningens etniska sammansättning. Något uttalande från riksdagens sida behövs inte. Med det anförda avstyrks även motion Sf24 yrkande 10. Beträffande frågan om utbildning av de anställda och nämndledamöterna är detta ett ansvar för försäkringskassans styrelse. Utskottet delar regeringens uppfattning att det i styrelsens övergripande ansvar bör ingå att se till att de anställda och förtroendevalda har sådana kunskaper att de kan handlägga och avgöra ärenden i enlighet med verksamhetens mål. Det måste därför finnas en arbetsorganisation och fastlagda principer om kraven på kompetens, kunskap, utbildning, information och rapportsystem. Utskottet anser att också RFV i sin tillsynsroll ansvarar för att personal och förtroendevalda får den utbildning och fortbildning som verksamheten kräver. Enligt utskottet behövs inte något tillkännagivande från riksdagens sida i fråga om vikten av utbildning av nämndledamöter och anställda i försäkringskassan. Motionerna Sf24 yrkandena 9 och 11 samt Sf27 yrkande 5 (delvis) avstyrks därför. Utskottet förutsätter att den nya ordningen för socialförsäkringsnämnderna fortlöpande följs upp.
IT-verksamheten
Propositionen Regeringen anser att RFV som systemägare skall ha ett särskilt ansvar för det omfattande arbetet med att vidareutveckla socialförsäkringens IT-verk-samhet. Det måste skapas ett effektivt IT-stöd för verkets och kassornas verksamhet. RFV skall vidta de åtgärder som är nödvändiga och i samverkan med försäkringskassorna driva utvecklingsarbetet. Följande utgångspunkter bör enligt regeringen gälla för arbetet: - RFV skall stärka sin roll som systemägare varvid särskilt beställarkapaciteten skall utvecklas. ADB-avdelningens roll som utförare/leverantör av gemensamma IT-system skall renodlas och avdelningens verksamhet uppdragsfinansieras. ADB-avdelningen bör ha ett samlat ansvar för driften av de gemensamma systemen. Relationen mellan beställare och utförare skall vara affärsliknande. - En nära och god samverkan mellan RFV och försäkringskassorna är nödvändig vad gäller utveckling, drift och förvaltning av systemen. En fortsatt utveckling av samverkansformerna med beaktande av RFV:s entydiga ansvar som systemägare skall ske. - Utvecklingsarbetet skall ske så att bl.a. genomförandet av det nya pensionssystemet klaras samtidigt som systemens funktionalitet säkerställs inför övergången till år 2000. - Vidare skall införandet av ny teknik ske med beaktande av den verksamhetsmässiga prioriteringen, varvid försäkringskassornas behov skall sättas i förgrunden. Eventuella resursbehov inom socialförsäkringens IT-stöd bör enligt regeringen beaktas i kommande budgetdialoger. I propositionen begärs att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om organisation och styrning av IT-verksamheten inom socialförsäkringens administration.
Motionerna I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs i yrkande 12 ett tillkännagivande om IT-verksamheten inom försäkringskassornas administration. Motionärerna menar att relationen mellan köpare och säljare måste klargöras så att det inte kan uppstå en situation där försäkringskassan avstår från att köpa ett system från RFV på grund av dålig ekonomi. Motionärerna anser vidare att möjligheten för försäkringskassorna att utveckla lokala system måste klargöras. De tar också upp behovet av personalresurser inför övergången till år 2000. Gullan Lindblad m.fl. (m) begär i motion Sf20 yrkande 5 ett tillkännagivande om övergången till år 2000. I motionen anförs att regeringen har ett centralt ansvar för den allvarliga situationen på RFV och att en omedelbar intensifiering av ansträngningarna krävs.
Utskottet Utskottet delar regeringens bedömning att det är verksamhetens behov som skall styra utvecklingen av socialförsäkringens IT-verksamhet. Det är också viktigt att åstadkomma ett IT-stöd som effektiviserar socialförsäkringsadministrationens ärendehandläggning, ledning, uppföljning och utvärdering. Därmed ges ökade möjligheter att klara de försäkrades servicekrav samtidigt som kraven på ett löpande kraftfullt förändringsarbete för att effektivisera verksamheten bättre kan tillgodoses. I propositionen föreslås att RFV som systemägare skall svara för de gemensamma försäkringssystemen. I systemägarrollen ingår ett beställaransvar i förhållande till utföraren/leverantören, RFV:s ADB-avdelning. Enligt utskottets mening bör det finnas en tydlig ansvars- och arbetsfördelning mellan beställar- respektive utförarorganisationen. Beställarorganisationen bör ha ansvaret för verksamhetsutveckling och prioriteringar medan utförarorganisationen bör ha ett renodlat leveransansvar. I likhet med regeringen anser utskottet att relationerna mellan beställare och utförare skall vara affärsliknande. ADB- avdelningens verksamhet bör således vara helt uppdragsfinansierad och beställaren skall ha det ekonomiska ansvaret för finansiering av uppdragen och också den kostnadsuppföljning m.m. som behövs. Samtliga kostnader för IT- verksamheten bör enligt utskottets mening synliggöras och den ekonomiska redovisningen utformas med hänsyn härtill. Utskottet delar regeringens uppfattning att försäkringskassornas inflytande över den gemensamma IT-verksamheten ytterst syftar till att systemen utformas och drivs så att verksamheten på försäkringskassorna underlättas. Det är av största vikt att rationaliseringsmöjligheterna tillvaratas och att prioritering av systemutvecklingen sker utifrån försäkringskassornas önskemål om när och på vilket sätt systemen skall färdigställas. Försäkringskassorna bör som kravställare delta såväl vid systemutveckling som i beredning inför beslut beträffande strategiska IT-frågor. Vad gäller den tekniska förvaltningen och driften av de gemensamma sy-stemen har försäkringskassorna i dag ansvar för vissa delar. För att uppnå en tydlig ansvarsfördelning instämmer emellertid utskottet i att RFV:s ADB-avdelning i fortsättningen bör ha det fulla ansvaret för drift och förvaltning. Om en försäkringskassa har ett egenutvecklat lokalt system skall dock ansvaret för detta fortsatt ligga kvar på kassan. Utskottet anser att det bör ankomma på RFV att, i samverkan med försäkringskassorna, närmare klargöra och precisera ansvarsfördelningen i dessa fall. Med hänsyn härtill anser utskottet att ett tillkännagivande med anledning av motion Sf24 yrkande 12 inte behövs. Enligt utskottets mening kräver snabba förbättringar i socialförsäkringsadministrationens IT-verksamhet att konkreta åtgärder i linje med den i propositionen redovisade inriktningen snarast genomförs. Utskottet instämmer i att åtgärderna måste underlätta genomförandet av det reformerade pensionssystemet samtidigt som systemens funktionalitet säkerställs inför år 2000. Socialförsäkringsministern har den 15 januari i år svarat på en fråga i riksdagen om RFV och millennieskiftet. Ministern uttalade då att regeringen är väl medveten om att det kommande millennieskiftet ställer speciella krav på IT- verksamheten. I början av år 1997 utfärdades en förordning om översyn av statliga myndigheters informationssystem inför år 2000 (SFS 1997:30). Enligt förordningen har Statskontoret i uppdrag att till regeringen lämna en samlad bedömning av detta anpassningsarbete. Vidare anförde ministern att enligt regleringsbrev avseende år 1998 skall RFV per den 30 juni och den 31 december rapportera om IT-verksamhetens utveckling. Vid denna rapportering skall särskild vikt bl.a. läggas vid systemens funktionalitet inför övergången till år 2000. Slutligen betonade ministern att regeringen avser att noga följa arbetet med millennieanpassningen av IT-stöden inom socialförsäkringens administration och att något reformstopp inom området inte är aktuellt. Vidare har regeringen den 29 januari i år beslutat att tillkalla en delegation för IT-omställningen inför år 2000 (dir. 1998:10). Delegationen skall behandla just frågor rörande omställningen av datorer och system vars funktioner måste ses över inför millennieskiftet. Delegationen skall bestå av företrädare för viktiga samhällsintressen och vara ett samverkansorgan mellan privat och offentlig sektor. Mot bakgrund av det anförda får motion Sf20 yrkande 5 anses tillgodosedd och avstyrks. Utskottet, som betonar vikten av att det fortsatta utvecklingsarbetet följs noga och blir föremål för återkommande genomlysningar och kontrollstationer, har inget att erinra mot regeringens förslag om IT-verksamheten.
Redovisning på statsbudgeten
Den nuvarande ordningen Av 17 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten framgår att statens inkomster och utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten. RFV förvaltar i dag 18 fonder. Fondförvaltningen regleras bl.a. i reglemente (1961:265) angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder.
Propositionen I propositionen lämnar regeringen förslag till riktlinjer för ändringar av redovisningen på statsbudgeten. Under förutsättning av riksdagens godkännande avser regeringen att under år 1998 återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som behövs. Regeringen föreslår att principen om bruttoredovisning enligt lagen om statsbudgeten skall tillämpas på arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen. Fonderna avvecklas därmed. Enligt regeringen förbättras på detta sätt riksdagens möjligheter att ta ställning till försäkringarnas utgifter och inkomster. Försäkringarna kommer på sedvanligt sätt att finansieras från ett anslag som riksdagen anvisar för ändamålet. Regeringen anser att även vissa andra fonder som förvaltas av RFV och som inte längre fyller något praktiskt syfte bör avvecklas. Regeringen återkommer med slutliga förslag om detta. Förslagen om ändringar av redovisningen på statsbudgeten m.m. bör genomföras med början budgetåret 1999.
Motionerna I motion Sf23 av Karin Israelsson (c) begärs ett tillkännagivande om bibehållandet av RFV:s fondförvaltning. Motionären anser att väl förvaltade fonder är en tillgång som staten inte bör avhända sig. Sigge Godin och Bo Könberg (fp) hemställer i motion Sf26 om avslag på förslaget om att principen om bruttoredovisning skall tillämpas på delpensions- och arbetsskadeförsäkringen (yrkande 2). I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om en självständig trygghetsförsäkring. Motionärerna förespråkar ett system med en obligatorisk och från statsbudgeten fristående trygghetsförsäkring.
Utskottet Utskottet delar regeringens uppfattning att redovisningen av statens inkomster och utgifter bör vara tydlig. Genom att använda bruttoredovisning görs statsbudgeten mer överskådlig och budgetprocessen stärks. Inom socialförsäkringsområdet redovisas bl.a. arbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen netto mot inkomsttitlar. Av RFV:s fonder är delpensionsfonden den största, och vid slutet av år 1996 omfattade den ca 5,3 miljarder kronor. Arbetsskadefonden däremot har ett underskott som för närvarande uppgår till 12 miljarder kronor. Utskottet kan i likhet med regeringen inte se några hinder mot att arbetsskadefonden avvecklas och att arbetsskadeavgiften i fortsättningen förs till en bruttoredovisad inkomsttitel. Vad gäller utgifterna för arbetsskadeförsäkringen bör dessa på sedvanligt sätt finansieras från ett anslag som riksdagen anvisar för ändamålet. Den i fonden bokförda skulden kan enligt regeringen elimineras utan statsfinansiella konsekvenser. Inte heller för delpensionsfonden kan utskottet se några hinder mot att införa bruttoredovisning och i samband därmed avveckla fonden. Även delpensionsavgifterna bör därför föras till en bruttoredovisad inkomsttitel, och utgifterna för delpensionen bör finansieras från ett anslag som riksdagen anvisar för ändamålet. I samband med avvecklingen bör enligt regeringen värdet av fondens tillgångar föras till en inkomsttitel. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf23 och Sf26 yrkandena 2 och 3 samt tillstyrker regeringens förslag om ändringar av redovisningen på statsbudgeten och avveckling av vissa fonder.
Finansiell samordning
Den nuvarande ordningen Enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, SOCSAM-lagen, får en försäkringskassa och ett landsting tillsammans med en kommun inom samma landsting bedriva gemensam försöksverksamhet. Lagen är tidsbegränsad t.o.m. år 2000. Fram till årsskiftet bedrevs försöksverksamhet enligt lagen (1992:863) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård (FINSAM). Enligt 18 kap. 5 § fjärde stycket AFL gäller sedan den 1 januari 1998 att försäkringskassan får träffa överenskommelse med kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser.
Propositionen I propositionen anförs att det finns starka önskemål om att inom ramen för den nuvarande försökslagstiftningen bedriva försöksverksamhet med fler än en kommun. Regeringen föreslår därför att en försäkringskassa och ett landsting tillsammans med flera kommuner inom samma landsting skall få bedriva gemensam försöksverksamhet enligt SOCSAM-lagen. Regeringen anser att en sådan försöksverksamhet skulle kunna vara möjlig för ett försäkringskasse- respektive landstingsområde som består endast av kommuner med relativt få invånare. Regeringen föreslår att ändringen träder i kraft den 1 april 1998.
Motionerna I motion Sf20 av Gullan Lindblad m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård, kommuner och arbetsförmedling. Samverkan bör enligt motionärerna bedrivas enligt mönster från FINSAM-försöken (yrkande 3). I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om företagshälsovårdens roll i den finansiella samordningen. Motionärerna anser att regeringen bör återkomma med förslag om hur företagshälsovården skall inrymmas. Även i motionerna Sf26 yrkande 4 av Sigge Godin och Bo Könberg (fp) och Sf27 yrkande 1 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om samverkan enligt FINSAM-modellen. Roland Larsson m.fl. (c) vill ersätta den nuvarande lagstiftningen (1994:566) om försöksverksamhet med finansiell samordning med en ny lag i enlighet med förslag i motion Sf22. Förslaget innebär att SOCSAM-lagen inte längre skall vara en försöksverksamhet (yrkande 3). Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begär i motion Sf27 yrkande 3 en ändring av 18 kap. 2 § AFL. Motionärerna anser att det i andra stycket bör stadgas att ?försäkringskassan bör träffa överenskommelse med ...?. I motion Sf24 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs en uppföljning och utvärdering av samverkansformerna gällande metodutvecklingen vid rehabilitering (yrkande 1). Motionärerna anser att det bör göras fortlöpande utvärderingar av rehabiliteringssamverkan som studerar både metoder och resultat.
Utskottet I det av riksdagen godkända betänkandet om Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration (bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97: 273) uttalade utskottet sin uppfattning att det inte i första hand är behov av regeländringar eller avsaknaden av resurser totalt sett som är det stora bekymret när det gäller att åstadkomma en bättre och samordnad rehabilitering. Utskottet ansåg inte heller att en sammanslagning av resurser och/eller myndigheter skulle lösa problemet. Däremot ansåg utskottet att mål- och resultatstyrning är av avgörande betydelse. Utskottet menade att det generellt borde införas en möjlighet till frivillig samverkan för berörda myndigheter i syfte att stödja personer som är i behov av särskilda insatser. I motsats till de lokala försöksverksamheterna skall sådan samverkan inte behöva något särskilt godkännande av regeringen eller av någon myndighet. Mot bakgrund av det anförda avstyrkte utskottet bifall till motioner om att FINSAM-modellen borde permanentas och införas i hela landet. I samband med behandlingen av budgetpropositionen hösten 1997, utskottets betänkande 1997/98:SfU1, beslutade riksdagen att en fördjupad samverkan mellan försäkringskassan, kommun, landsting och länsarbetsnämnd skulle få ske. Syftet med den fördjupade samverkan är att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser för att härigenom bättre kunna stödja personer i behov av särskilda insatser. Utskottet uttalade att det var angeläget att möjligheten till frivillig samverkan mellan berörda parter utifrån lokala förutsättningar och behov infördes generellt och att denna fördjupade samverkan skulle vara ett permanent inslag i verksamheterna. Utskottet påpekade att det är angeläget att de redovisade insikterna om förbättrad metodutveckling och effektivare administration från FINSAM-försöken tas till vara och får genomslag i det utvecklade samverkansarbetet. Utskottet uttalade också att det är viktigt att resultatet av det fördjupade samverkansarbetet systematiskt följs upp och utvärderas. Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker med det anförda motionerna Sf20 yrkande 3, Sf22 yrkande 3, Sf24 yrkande 1, Sf26 yrkande 4 och Sf27 yrkandena 1 och 3. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att fler än en kommun skall kunna bedriva gemensam försöksverksamhet enligt SOCSAM-lagen. Beträffande företagshälsovårdens roll i den finansiella samverkan vidhåller utskottet sin i betänkande 1996/97:SfU12 uttalade uppfattning att regeringens beredning av frågor om företagshälsovården bör avvaktas (s. 46). Utskottet avstyrker motion Sf20 yrkande 4.
Lagförslagen i övrigt och ikraftträdande
Propositionen I propositionen föreslås att det i 18 kap. AFL görs omfattande ändringar av redaktionell och språklig natur i syfte att göra kapitlet överskådligare och mer lättläst. I kapitlet införs också klart utformade normgivningsbemyndiganden. Vad gäller den obligatoriska respektive den frivilliga sjukförsäkringsfonden anser regeringen att dessa inte längre behöver regleras i 18 kap. AFL. I stället bör den förvaltning som fortfarande behövs för den obligatoriska sjukförsäkringsfonden regleras i en övergångsbestämmelse. Vad gäller den frivilliga sjukförsäkringsfonden bör bestämmelserna i andra och tredje styckena föras över till 21 kap. 2 §. I propositionen anförs att förslagen avseende socialförsäkringens administration bör genomföras med början den 1 juli 1998. Reglerna om de allmänna försäkringskassornas styrelser avseende antal ledamöter, utseende av ledamöter och kriterier för att kunna utses bör tillämpas första gången på de styrelser som utses med mandat fr.o.m. den 1 januari 1999. Ändringarna i socialförsäkringsnämndernas beslutsbefogenheter tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1998 medan övriga bestämmelser om socialförsäkringsnämnderna tillämpas första gången på de socialförsäkringsnämnder som utses för tid fr.o.m. den 1 april 1999. För ansökan som beslutas av socialförsäkringsnämnd och som inkommit före den 1 juli 1998 men ej beslutats före detta datum tillämpas de nya bestämmelserna. Beslut som meddelats före den 1 juli 1998 som föranleder omprövning, skall omprövas av socialförsäkringsnämnd.
Utskottet Regeringens förslag i de delar som inte berörts i tidigare avsnitt har inte föranlett några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen. I enlighet med nuvarande lydelse bör vissa korrigeringar göras i 19 § lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård samt i 38 § lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd.
Försäkringsläkare och försäkringstandläkare
Den nuvarande ordningen Enligt 18 kap. 12 § AFL (18 kap. 15 § i lagförslaget) skall det i en försäkringskassa finnas en eller flera försäkringsläkare och försäkringstandläkare. Dessa skall biträda kassan i frågor som kräver medicinsk eller odontologisk sakkunskap samt verka för gott samarbete mellan kassan och de läkare och tandläkare som är verksamma inom dess område. Enligt bestämmelser i 3 kap. AFL skall den försäkrade till kassan ge in ett särskilt läkarutlåtande och en skriftlig försäkran för att styrka nedsättning av arbetsförmåga på grund av sjukdom fr.o.m. den tjugoåttonde dagen efter sjukanmälningsdagen. Försäkringskassan skall därefter, efter att ha hört försäkringsläkaren, bedöma om fortsatt nedsättning av arbetsförmågan föreligger. Försäkringsläkarens medverkan krävs också enligt 7 kap. AFL i vissa fall vid bedömning av om rätt till förtidspension föreligger.
Motionerna Ett tillkännagivande om försäkringsläkarnas roll i arbetet begärs i motion Sf24 yrkande 13 av Ulla Hoffmann m.fl. (v). I motionen anförs att regeringen i nu behandlad proposition borde ha ställt kompetenskrav på försäkringsläkarna likväl som för föredragandena i socialförsäkringsnämnderna. I motion Sf27 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om vikten av vidareutbildning av förtroendeläkare och förtroendetandläkare (yrkande 5 delvis). Kristina Nordström och Ann-Kristine Johansson (s) vill i motion Sf286 ha ett tillkännagivande om aktiv information om försäkringsläkarnas arbete och roll. I motion Sf210 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande om införande av bestämmelser som ger möjlighet till granskning och prickning av försäkringsläkare och försäkringstandläkare.
Utskottet I utskottets betänkande 1996/97:SfU12 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration redogörs utförligt för försäkringsläkarnas och försäkringstandläkarnas arbete och roll (s. 65-67). Utskottet anförde i betänkandet bl.a. att försäkringsläkaren som anställd tjänsteman i försäkringskassan i flertalet fall har en anställning uppgående från några timmar per vecka till halvtidstjänstgöring. Resterande tid är i övervägande fall försäkringsläkarna och försäkringstandläkarna verksamma som praktiserande läkare och tandläkare. Som försäkringsläkare och försäkringstandläkare har han eller hon att agera som rådgivare till handläggarna i medicinska frågor och fattar inte beslut i frågor om rätt till ersättning. Besluten härvidlag fattas av kassans tjänstemän eller av en socialförsäkringsnämnd. Försäkringsläkarens bedömning grundar sig på behandlande läkares uppgifter i intyg och utlåtanden, och försäkringsläkaren skall inte i något fall själv undersöka den försäkrade. Med anledning av ett motionsyrkande om möjlighet till prickning och granskning av försäkringsläkare uttalade utskottet att en försäkringsläkare i detta sitt arbete inte kan ställas till ansvar enligt lagen (1994:954) om disci-plinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område, eftersom bestämmelserna i lagen endast omfattar undersökning, vård och behandling av patienter eller klinisk forskning på människor. En försäkringsläkare är som anställd tjänsteman vid en allmän försäkringskassa underställd JO:s tillsyn. Den medicinska rådgivningens innehåll kan däremot inte bli föremål för JO:s bedömning. En försäkringsläkares råd i försäkringsärende innebär att denne med sina kunskaper och erfarenheter utifrån ett skriftligt underlag gör en medicinsk bedömning i olika avseenden. Om den åsikt försäkringsläkaren därvid framfört kan anses felaktig eller mindre lämplig får i vart fall indirekt prövas på rättslig väg genom den möjlighet som finns att överklaga ett negativt beslut till en förvaltningsdomstol. Vidare pekade utskottet på att bestämmelserna i 20 kap. brottsbalken om tjänstefel m.m. kan vara tillämpliga på en försäkringsläkare och en försäkringstandläkare. Enligt dessa bestämmelser omfattar ansvaret inte endast åtgärder som i sig utgör myndighetsutövning utan även andra åtgärder under ett ärendes handläggning som står i ett naturligt och nära samband med myndighetsutövningen. En medveten felaktig medicinsk bedömning torde utan vidare falla under ansvarsbestämmelserna. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda och i likhet med sin bedömning i det av riksdagen godkända betänkandet 1996/97:SfU12 att det inte bör införas några särskilda ytterligare bestämmelser om granskning och prickning av försäkringsläkare och försäkringstandläkare i deras egenskap av rådgivare till försäkringskassornas handläggande tjänstemän. Utskottet avstyrker med det anförda motion Sf210. I betänkande 1996/97:SfU12 hänvisade utskottet även till att RFV i rapporten (RFV anser 1997:3) Försäkringsläkares medverkan i sjukpenning-ärenden på uppdrag av regeringen har utvärderat försäkringsläkarnas medverkan i sjukpenningärenden enligt 3 kap. 8 a § AFL samt försäkringskassas möjlighet att införskaffa kompletterande utredning enligt samma bestämmelse. Av rapporten framgår bl.a. att försäkringsläkaren i de flesta ärenden hörs men att dokumentationen i ärendena i många fall är bristfällig. Utskottet förutsätter att RFV noggrant följer upp kassornas hantering i dessa avseenden. Utskottet vill också återigen framhålla att det måste vara ett oeftergivligt krav att försäkringsläkarens bedömning dokumenteras på ett sådant sätt, att det går att utläsa hans eller hennes ställningstaganden, i synnerhet om ett negativt beslut sedermera fattas. Utskottet utgår från att såväl RFV som försäkringskassorna gör vad på dem ankommer för att öka kunskapen och informationen om bl.a. försäkringsläkarnas och försäkringstandläkarnas roll samt öka förståelsen för de åtgärder som försäkringskassorna vidtar och de beslut som fattas. Utskottet förutsätter att vikten av vidareutbildning och kompetens hos försäkringsläkarna och försäkringstandläkarna beaktas av RFV och försäkringskassorna även utan ett uttalande av riksdagen i denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf24 yrkande 13 och Sf27 yrkande 5 (delvis). Även motion Sf286 avstyrks.
Patientombud
Motionen I motion Sf217 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande om fristående patientombudsmän. I motionen anförs att allmän rättshjälp inte omfattar förvaltningstvister och att den som är sjuk sällan har råd att anlita ett juridiskt ombud. Motionären förespråkar därför ett system där fristående läkare och jurister skall kunna anställas som ombud åt patienter. En del av de medel som varje år betalas till landstinget, RFV och försäkringskassorna bör kunna bekosta systemet.
Utskottet Ett liknande motionsyrkande har behandlats av utskottet i det av riksdagen godkända betänkandet 1996/97:SfU12. Utskottet hade därvid förståelse för motionärens önskemål om att stärka de enskildas möjligheter att ta till vara sin rätt i olika avseenden. Utskottet erinrade dock bl.a. om att det i förvaltningsärenden åligger myndigheten att sörja för att erforderlig utredning tillförs de ärenden som handläggs. Utskottet, som pekade på att avsikten med regeringens förslag till riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen är att skapa en klarare och tydligare struktur i administrationen, avstyrkte bifall till motionen. Förslagen i nu behandlad proposition om RFV:s roll i socialförsäkringsadministrationen innebär enligt utskottets uppfattning ökade möjligheter för RFV att verka för en likformig och rättvis tillämpning av försäkringen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sf217.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande långsiktig lösning för försäkringskassan att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 1 och 1997/98: Sf247, res. 1 (m, fp, kd) 2. beträffande sammanslagen lokal organisation att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf27 yrkande 2, res. 2 (mp) 3. beträffande försäkringskassans styrelse att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf24 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf24 yrkande 2 och 1997/98:Sf27 yrkande 4 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 9 § med den ändringen att andra stycket 5 skall ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom information,?, res. 3 (v) res. 4 (mp) 4. beträffande styrelsens representativitet att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 6, 5. beträffande försäkringskassans lokalkontor att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf22 yrkande 2, res. 5 (c) 6. beträffande redovisning att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 4, 7. beträffande revision att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 5, res. 6 (v) 8. beträffande tillsyn och kvinnors rehabilitering att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 7, 9. beträffande tillsättande av nämndledamöter att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 2, 1997/98:Sf21, 1997/98:Sf22 yrkande 1, 1997/98:Sf24 yrkande 8, 1997/98:Sf25 och 1997/98:Sf26 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§, res. 7 (m, c, kd) res. 8 (fp) res. 9 (v) 10. beträffande nämndledamöternas representativitet att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf24 yrkande 10, 11. beträffande utbildning av nämndledamöter att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf24 yrkandena 9 och 11 samt 1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna del, res. 10 (fp, mp) res. 11 (v) 12. beträffande IT-verksamhet att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Sf24 yrkande 12 godkänner vad regeringen föreslår om organisation och styrning av IT-verksamheten inom socialförsäkringens administration, 13. beträffande IT-omställningen inför år 2000 att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf20 yrkande 5, res. 12 (m) 14. beträffande redovisning på statsbudgeten att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf23 samt 1997/98: Sf26 yrkandena 2 och 3 godkänner vad regeringen föreslår om ändringar av redovisningen på statsbudgeten och avveckling av vissa fonder, res. 13 (m, fp) 15. beträffande finansiell samordning att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 3, 1997/98:Sf22 yrkande 3, 1997/98:Sf24 yrkande 1, 1997/98:Sf26 yrkande 4 och 1997/98:Sf27 yrkandena 1 och 3 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, res. 14 (m, fp, mp, kd) res. 15 (c) 16. beträffande företagshälsovårdens roll att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf20 yrkande 4, res. 16 (m) 17. beträffande lagförslagen i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag till a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån förslaget inte omfattas av vad utskottet anfört ovan under mom. 3 och 9, b) lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, c) lag om ändring i reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och frivilliga sjukförsäkringen, d) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, e) lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, f) lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade, g) lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, h) lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård med den ändringen att i 19 § orden ?tillämpas följande? ersätts med orden ?tillämpas även följande?, i) lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, j) lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, k) lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, l) lag om ändring i lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn, m) lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader, n) lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, o) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, p) lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, q) lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd med den ändringen att i 38 § första stycket orden ?inte annat? ersätts med orden ?inte något annat? samt att i andra stycket ordet ?ärenden? ersätts med ordet ?ärende?, 18. beträffande försäkringsläkare och försäkringstandläkare att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf24 yrkande 13, 1997/98: Sf27 yrkande 5 i denna del, 1997/98:Sf210 och 1997/98:Sf286, res. 17 (fp, v, kd) 19. beträffande patientombud att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf217.
Stockholm den 19 februari 1998
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s) och Jan Lindholm (mp).
Reservationer
1. Långsiktig lösning för försäkringskassan (mom. 1) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Utskottet anser? och på s. 8 slutar med ?och Sf247? bort ha följande lydelse: Stora förändringar inom socialförsäkringsområdet har genomförts samtidigt som kassorna har fått vidkännas stora besparingskrav. Temporärt förbättrades emellertid situationen något genom att medel från anslaget till rehabilitering fördes över till administrationen. Enligt utskottets mening är situationen inte tillfredsställande och helt ohållbar i längden. Utskottet anser att det krävs en tillfredsställande och långsiktig lösning på försäkringskassornas administration och arbetssituation. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande långsiktig lösning för försäkringskassan att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf20 yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:Sf247 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Sammanslagen lokal organisation (mom. 2) Jan Lindholm (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?I nu? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: I dag är flera olika instanser på lokal nivå engagerade i arbetet med ekonomiskt stöd, rehabilitering, arbetslöshet, sjuklighet, sociala problem m.m. En person kan vara aktuell både hos försäkringskassa, arbetsförmedling och hos kommunens socialtjänst. För den enskilde kan detta upplevas som förvirrande. Myndigheterna kan också ha olika mål och kulturer som försvårar ett konstruktivt och effektivt samarbete. Utskottet anser därför att en genomgripande organisatorisk reform är nödvändig. Försäkringskassans och arbetsförmedlingens personal bör föras över till kommunen, som bör ha det administrativa ansvaret för verksamheterna. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande sammanslagen lokal organisation att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf27 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 3. Försäkringskassans styrelse (mom. 3) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Utskottet utgår? och slutar med ?avstyrker motionen? bort ha följande lydelse: Utskottet delar regeringens bedömning att styrelsen bör ansvara för att ta fram principer om kunskaps- och kompetenskrav för tjänstemän och förtroendevalda. En viktig del är kunskapen om jämställdhetsmålet. Utskottet anser att styrelsen bör ha ett uttryckligt ansvar för att personalpolitiken och verksamheten bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdheten bör också genomsyra alla de övriga punkter som reglerar styrelsens ansvar. Regeringen bör återkomma med ett förslag om lagreglering i enlighet härmed. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande försäkringskassans styrelse att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf24 yrkandena 2 och 3 samt med avslag på motion 1997/98:Sf27 yrkande 4 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 9 § med den ändringen att andra stycket 5 skall ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom information,?, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Försäkringskassans styrelse (mom. 3) Jan Lindholm (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?Motionen avstyrks? bort ha följande lydelse: Försäkringskassorna skall enligt regeringens regleringsbrev åstadkomma en effektiv resursanvändning som tillgodoser den enskilde individens behov av stöd och bistånd. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser emellertid att det humanistiska perspektivet i lagen om allmän försäkring måste betonas. Regeringens förslag till reglering av styrelsens ansvar för den enskilde bör därför förstärkas. Med bifall till motion Sf27 yrkande 4 bör således i 18 kap. 9 § andra stycket 2 ordet ?staten? ersättas med orden ?enskilda medborgare?. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande försäkringskassans styrelse att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf27 yrkande 4 och med anledning av motion 1997/98:Sf24 yrkande 3 samt med avslag på motion 1997/98:Sf24 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 9 § med de ändringarna att andra stycket 2 skall ha följande lydelse: ?2. verka för samarbete med andra offentliga myndigheter och på annat sätt ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda medborgare som helhet? och att andra stycket 5 skall ha följande lydelse: ?5. se till att allmänheten och andra i kontakten med den allmänna försäkringskassan får ett bra bemötande och att kontakten underlättas genom en god service och tillgänglighet samt genom information,?,
5. Försäkringskassans lokalkontor (mom. 5) Ingrid Skeppstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Regeringen anför? och slutar med ?regeringens förslag? bort ha följande lydelse: Regeringen anför i propositionen att det är på den regionala nivån som den bästa kännedomen om förhållandena i regionen finns. Lokalkontorsorganisationen och servicegraden bör därför grundas på försäkringskassans ställningstagande efter en analys av de dominerande ansvarsområdena. Kassastyrelserna skall vid inrättandet av lokalkontor eller serviceställen beakta krav på tillgänglighet, kvalitet, rättssäkerhet, geografiska och regionalpolitiska förhållanden samt effektivitet i resursutnyttjandet. Utskottet delar denna inställning men vill dessutom ytterligare framhålla vikten av att försäkringskassan är lokalt förankrad. Medborgarna måste få tillgång till ett lokalkontor eller ett serviceställe i närområdet. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande försäkringskassans lokalkontor att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf22 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Revision (mom. 7) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ?RRV och? och slutar med ?regeringens förslag? bort ha följande lydelse: Utskottet tillstyrker regeringens förslag att RRV och försäkringskassornas revisorer tillsammans i enlighet med god revisionssed skall granska dels årsredovisning, räkenskaper samt styrelsens förvaltning, dels om denna förvaltning står i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Regeringen har utfärdat ett jämställdhetsdirektiv. I enlighet med detta direktiv bör, enligt utskottets uppfattning, RRV således granska om styrelsens och direktörens förvaltning bedrivs utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande revision att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf24 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Ulf Kristersson (m) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Socialförsäkringsnämnderna är? och på s. 19 slutar med ?1 (delvis)? bort ha följande lydelse: Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör vara försäkringskassornas styrelser som beslutar om inrättande av socialförsäkringsnämnder och utser ledamöter i dessa. Det är enligt utskottets uppfattning på den regionala nivån som man bäst kan bedöma vilka ledamöter som skall ingå i styrelsen. Det finns emellertid inte någon anledning att ge arbetsmarknadens parter en direkt rätt att nominera ledamöter. Om styrelsen finner att en sådan politiskt aktiv person bör ingå i nämnden föreligger naturligtvis inga hinder häremot. Genom att arbetsmarknadens organisationer utser ledamöter i nämnderna begränsas möjligheten att utkräva ansvar. Enligt utskottets mening bör arbetsmarknadens parter inte heller delta i myndighetsutövning mot enskilda. Utskottet anser att det politiska och demokratiska ansvaret i en verksamhet som har ett allmänintresse skall värnas och korporativism skall undvikas. Utskottet delar således inte regeringen uppfattning att två ledamöter i socialförsäkringsnämnden skall utses av de organisationer på arbetsmarknaden som finns inom kassans verksamhetsområde. Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer med lagförslag i enlighet härmed. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande tillsättande av nämndledamöter att riksdagen med med anledning av propositionen och motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 2, 1997/98:Sf22 yrkande 1, 1997/98:Sf25 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf21, 1997/98:Sf24 yrkande 8, och 1997/98:Sf26 yrkande 1 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) Sigge Godin (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ?Socialförsäkringsnämnderna är? och på s. 19 slutar med ?(delvis) avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet delar uppfattningen i motion Sf26 yrkande 1 om att socialförsäkringsnämnderna bör bestå av fem ledamöter och fyra personliga ersättare. Regeringen bör utse ordföranden och övriga fyra ledamöter bör utses av försäkringskassans styrelse. Ledamöterna bör utses på förslag av de politiska partierna. Vad gäller arbetsmarknadens organisationer anser utskottet, mot bakgrund av karaktären på de ärenden som nämnden behandlar och den kompetens som arbetsmarknadens parter besitter, att det är lämpligt att dessa adjungeras i nämnderna. Som adjungerade bör dessa representanter inte ha någon beslutsfunktion utan endast närvaro-, förslags- och yttranderätt. Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer med lagförslag i enlighet med vad utskottet anfört. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande tillsättande av nämndledamöter att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1997/98:Sf21, 1997/98:Sf24 yrkande 8 och 1997/98:Sf26 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 2, 1997/98: Sf22 yrkande 1 och 1997/98:Sf25 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Vad gäller? och slutar med ?(delvis) avstyrks? bort ha följande lydelse: Utskottet delar regeringens förslag om att socialförsäkringsnämnderna skall bestå av sju ledamöter. Enligt utskottets mening bör det emellertid även finnas suppleanter. Endast fem av ledamöterna kommer att nomineras av de politiska partierna. Finns det inte suppleanter i nämnderna är risken stor för att de små partierna i kommuner och landsting inte blir representerade. Utskottet anser således att det även skall utses suppleanter i socialförsäkringsnämnderna. Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer med lagförslag i enlighet härmed. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande tillsättande av nämndledamöter att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna, 1997/98:Sf21 och 1997/98:Sf24 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 2, 1997/98:Sf22 yrkande 1, 1997/98: Sf25 och 1997/98:Sf26 yrkande 1 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 18 kap. 16 och 33 §§, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11) Sigge Godin (fp) och Jan Lindholm (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Beträffande frågan? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse: Försäkringskassans styrelse har ansvar för att nämndledamöterna och tjänstemännen får den utbildning och information som de behöver för att utföra sitt arbete. Av propositionen framgår emellertid att ledamöterna i socialförsäkringsnämnderna inte alltid är väl införstådda med sin roll och sin befogenhet och vet vilket ansvar som följer med detta. Enligt utskottets mening bör det satsas på vidareutbildning för att nämndledamöterna skall få den kompetens och kunskap som erfordras. Utskottet anser att detta är ett allvarligt problem och att åtgärder bör sättas in omgående. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande utbildning av nämndledamöter att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna del och med avslag på motion 1997/98:Sf24 yrkandena 9 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ?Beträffande frågan? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse: Utskottet delar regeringens uppfattning att det i styrelsens övergripande ansvar bör ingå att se till att de anställda och förtroendevalda har sådana kunskaper att de kan handlägga och avgöra ärenden i enlighet med verksamhetens mål. Det är därför mycket viktigt att det utformas en arbetsorganisation och fastlagda principer om kraven på kompetens, kunskap, utbildning, information och rapportsystem. Också RFV har i sin tillsynsroll ansvar för dessa frågor. Utskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion Sf24, att det är viktigt att föredraganden i en socialförsäkringsnämnd har kunskap om kvinnors och mäns situation, om vad det innebär att behöva fly från sitt hemland och om hur krigsupplevelser sätter spår. Utbildning i dessa frågor har visat sig vara eftersatt. Det finns också, enligt utskottets uppfattning, brister vad gäller nämndledamöternas kunskaper om bl.a. psykosociala förhållanden. Mot bakgrund av den grannlaga uppgift det innebär att vara ledamot i en socialförsäkringsnämnd anser utskottet att dessa utbildnings- och kunskapsfrågor bör prioriteras. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande utbildning av nämndledamöter att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf24 yrkande 9 och med anledning av motion 1997/98:Sf24 yrkande 11 samt med avslag på motion 1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. IT-omställningen inför år 2000 (mom. 13) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ?Enligt utskottets? och på s. 22 slutar med ?IT-verksamheten? bort ha följande lydelse: Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Sf20 yrkande 5 att regeringen inte tagit problemen med övergången till ett nytt sekel på tillräckligt stort allvar. Det framgår inte av Statskontorets i september 1997 framlagda rapport om myndigheternas arbete med övergången till år 2000 att situationen är så allvarlig som RFV nu gör gällande. Regeringen har ett oavvisligt och centralt ansvar för dessa frågor, och de åtgärder som hittills vidtagits har varit otillräckliga. Utskottet anser därför att regeringen snarast måste lämna en genomgripande redovisning för hur långt anpassningsarbetet har kommit. Det anförda bör ges regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande IT-omställningen inför år 2000 att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf20 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp) och Ulf Kristersson (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ?Utskottet delar? och slutar med ?vissa fonder? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att regeringens förslag om att arbetsskade- och delpensionsförsäkringarna skall redovisas på statsbudgeten är ett steg i fel riktning och därför bör avslås. Enligt utskottets mening bör socialförsäkringarna på sikt finansieras med försäkringspremier och vara fristående från statens budget. På detta sätt kan kostnadsutvecklingen följas och försäkringarnas oberoende garanteras genom fondförvaltningen. En trygghetsförsäkring som bygger på tydliga principer, där avgifterna och förmånerna är direkt beroende av varandra, motverkar också fusk och överutnyttjande. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande redovisning på statsbudgeten att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf26 yrkande 2 och med anledning av motion 1997/98:Sf26 yrkande 3 samt med avslag på motion 1997/98:Sf23 dels avslår regeringens förslag om ändringar av redovisningen på statsbudgeten och avveckling av vissa fonder, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Finansiell samordning (mom. 15) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kd) och Jan Lindholm (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?I det? och slutar med ?och 3? bort ha följande lydelse: Hösten 1997 beslutade riksdagen att en fördjupad samverkan mellan försäkringskassan, kommun, landsting och länsarbetsnämnd skulle få ske. Syftet med den fördjupade samverkan var att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser för att därigenom bättre kunna stödja personer i behov av särskilda insatser. Detta är, enligt utskottets uppfattning, ett steg i rätt riktning men långt ifrån tillräckligt. Beslutet innebär att finansiell samverkan endast kommer att ske där parterna själva är tillräckligt intresserade. Utskottet anser att man måste gå ett steg längre genom att införa regler om ett permanent finansiellt samarbete mellan försäkringskassan, kommunen, landstinget och arbetsförmedlingen. Detta medför också att ett helhetsperspektiv på såväl människors hälsa som samhällsekonomin tas. Utskottet vill även understryka vikten av att kostnaderna för sjukpenningen ingår i den finan-siella samordningen. Utvärderingen av FINSAM-projekten visade uteslutande goda resultat. Regleringen av den finansiella samverkan bör därför ske enligt denna modell. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande finansiell samordning att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 3, 1997/98:Sf26 yrkande 4 och 1997/98:Sf27 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf22 yrkande 3, 1997/98:Sf24 yrkande 1 och 1997/98:Sf27 yrkande 3 dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Finansiell samordning (mom. 15) Ingrid Skeppstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?I det? och slutar med ?och 3? bort ha följande lydelse: Utskottet har tidigare uttalat att det är angeläget att det generellt införs en möjlighet till samverkan mellan berörda parter utifrån lokala förutsättningar och behov (bet. 1997/98:SfU1). Denna samverkan skulle enligt utskottet vara permanent och långsiktig. I nu föreliggande proposition föreslår regeringen ändringar i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Enligt utskottets mening bör emellertid, mot bakgrund av utskottets tidigare uttalanden, den finansiella samverkan göras permanent. Utskottet anser således att regeringen bör återkomma med förslag till ny lag om finansiell samverkan. Denna lag, som inte skall reglera en försöksverksamhet, kan utgå från SOCSAM-lagen. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse: 15. beträffande finansiell samordning att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf22 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1997/98:Sf20 yrkande 3, 1997/98:Sf24 yrkande 1, 1997/98:Sf26 yrkande 4 och 1997/98:Sf27 yrkandena 1 och 3, dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Företagshälsovårdens roll (mom. 16) Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ?Beträffande företagshälsovårdens? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse: I samband med behandlingen av frågan om försäkringskassans samarbete med andra parter vad gäller bl.a. rehabilitering vill utskottet understryka vikten av att företagshälsovården inryms i den finansiella samverkan. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag härom. Förslagen bör baseras på Statskontorets rapport om företagshälsovården. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande företagshälsovårdens roll att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf20 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Försäkringsläkare och försäkringstandläkare (mom. 18) Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v) och Rose-Marie Frebran (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ?I utskottets? och på s. 28 slutar med ?Sf286 avstyrks? bort ha följande lydelse: Försäkringskassan har utredningsskyldighet vid ärendehandläggningen. För kassans del innebär detta en skyldighet att ta till vara såväl det allmännas som den enskildes intressen. Oaktat detta är det för den enskilde ofta svårt att få gehör för sin uppfattning, t.ex. i de fall en försäkringsläkare har en annan uppfattning än behandlande läkare och den enskilde. Gör försäkringsläkaren en felaktig medicinsk bedömning kan han eller hon inte ställas till ansvar inför Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, eftersom han eller hon inte är behandlande läkare. Inte heller kan Justitieombudsmannen uttala sig i medicinska frågor. Detta innebär att försäkringsläkarna står utanför samhällets kontroll. Ett sådant system är enligt utskottets uppfattning inte värdigt ett rättssamhälle. Regeringen bör därför omgående återkomma med förslag till bestämmelser som ger möjlighet till granskning och prickning av försäkringsläkare och försäkringstandläkare. Enligt utskottets uppfattning borde regeringen i nu behandlad proposition också ha lagt fram konkreta förslag om försäkringsläkarnas roll, utbildning och kompetens. Försäkringsläkarna bör också omfattas av kraven på utbildning och kompetens vad gäller t.ex. kvinnors och mäns olika förutsättningar. Även beträffande dessa frågor bör regeringen återkomma med förslag. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse: 18. beträffande försäkringsläkare och försäkringstandläkare att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf24 yrkande 13 och 1997/98:Sf210 samt med anledning av motion 1997/98:Sf27 yrkande 5 i denna del och med avslag på motion 1997/98:Sf286 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Redovisning (mom. 6) Ulla Hoffmann (v) anför: Vad gäller regler för redovisning föreslår regeringen i propositionen att försäkringskassornas styrelser skall lämna underlag till RFV:s budgetunderlag till regeringen. Utskottet har tidigare vid ett antal tillfällen uttalat behovet av att regeringens förslag till riksdagen grundar sig på konsekvensanalyser. Sådana analyser är nödvändiga bl.a. för att konsekvenserna av nya regler ur t.ex. ett könsperspektiv skall kunna belysas. Vänsterpartiet anser därför att underlaget som styrelsen för försäkringskassorna skall ge in till RFV skall innehålla information och uppgifter som kan ligga till grund för de efterfrågade konsekvensanalyserna. Regeringen bör snarast införa direktiv med denna innebörd.
2. Tillsyn och kvinnors rehabilitering (mom. 8) Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v), Ulf Kristersson (m), Rose-Marie Frebran (kd) och Jan Lindholm (mp) anför: Utskottet har vid ett flertal tillfällen tidigare uttalat vikten av att problemen kring kvinnors rehabilitering tydliggörs och ett tillkännagivande härom gjordes av riksdagen våren 1995 (bet. 1994/95:SfU10). Trots detta har inga påtagliga förändringar kunnat påvisas. I samband med budgetbehandlingen hösten 1997 gjorde riksdagen på förslag av utskottet i betänkande 1997/98:SfU1 åter ett tillkännagivande om kvinnors rehabilitering. Utskottet ansåg att frågan om kvinnors rehabilitering särskilt måste uppmärksammas i försäkringskassornas samverkansarbete men även eljest. I nu föreliggande proposition understryks försäkringskassans ansvar för bl.a. utbildning och fortbildning. Som utskottet tidigare påpekat bör dock samtliga inblandade parter i samverkansarbetet ansvara för att särskild utbildning om kvinnors och mäns olika möjligheter, behov och förutsättningar genomförs. Vi anser att det är mycket angeläget att ett konkret arbete med dessa frågor påbörjas och att resultat uppnås. Vi förutsätter att effekterna av riksdagens uttalande följs upp av regeringen och att ytterligare åtgärder omgående vidtas.
3. Nämndledamöternas representativitet (mom. 10) Ulla Hoffmann (v) anför: När det gäller tillsättandet av ledamöter i socialförsäkringsnämnderna delar Vänsterpartiet regeringens uppfattning att hänsyn skall tas till ålder, kön och yrke och att de som utser och nominerar ledamöter bör sträva efter att representativitet i nämnden uppnås. Enligt Vänsterpartiets uppfattning är det lika viktigt att nämnden speglar befolkningens etniska sammansättning som att det är t.ex. en jämn könsfördelning. Vänsterpartiet förutsätter att sådana överväganden görs vid tillsättandet av nämndledamöterna.
4. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14) Ingrid Skeppstedt (c) anför: RFV:s fonder har vid en jämförelse med AP-fonden visat sig ge en bättre avkastning. Detta visar att väl förvaltade fonder är en tillgång som staten inte bör avhända sig. Att, som föreslås i propositionen, avveckla delpensionsfonden innebär att staten förlorar de inkomster som uppstår genom en synnerligen väl fungerande fondförvaltning. Fondförvaltning innebär också att sambandet mellan inbetalade avgifter och statens kostnader tydligt kan avläsas.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Propositionen.......................................1 Motionerna..........................................2 Utskottet...........................................5 Allmänt om socialförsäkringens administration 5 Försäkringskassans styrelse 8 Försäkringskassans direktör 11 Försäkringskassans lokalkontor 11 Redovisning 12 Revision 13 Tillsyn 14 Socialförsäkringsnämnderna 16 IT-verksamheten 20 Redovisning på statsbudgeten 22 Finansiell samordning 23 Lagförslagen i övrigt och ikraftträdande 25 Försäkringsläkare och försäkringstandläkare 26 Patientombud 28 Hemställan 29 Reservationer......................................32 1. Långsiktig lösning för försäkringskassan (mom. 1) 32 2. Sammanslagen lokal organisation (mom. 2) 32 3. Försäkringskassans styrelse (mom. 3) 33 4. Försäkringskassans styrelse (mom. 3) 33 5. Försäkringskassans lokalkontor (mom. 5) 34 6. Revision (mom. 7) 34 7. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) 35 8. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) 35 9. Tillsättande av nämndledamöter (mom. 9) 36 10. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11) 36 11. Utbildning av nämndledamöter (mom. 11) 37 12. IT-omställningen inför år 2000 (mom. 13) 38 13. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14) 38 14. Finansiell samordning (mom. 15) 39 15. Finansiell samordning (mom. 15) 39 16. Företagshälsovårdens roll (mom. 16) 40 17. Försäkringsläkare och försäkringstandläkare (mom. 18) 40 Särskilda yttranden................................41 1. Redovisning (mom. 6) 41 2. Tillsyn och kvinnors rehabilitering (mom. 8) 41 3. Nämndledamöternas representativitet (mom. 10) 42 4. Redovisning på statsbudgeten (mom. 14) 42 Bilaga: Propositionens lagförslag..................43