Socialavgifter
Betänkande 1997/98:SfU10
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1997/98:SFU10
Socialavgifter
Innehåll
1997/98 SfU10
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas ett antal motionsyrkanden om socialavgifter väckta under den allmänna motionstiden år 1997. Med anledning av en motion föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen bör låta göra en kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser för att utröna vilken betydelse dessa har för de anställdas inflytande i företaget. Kartläggningen bör avse förekomsten av vinstandelsstiftelser, sammansättningen av deras styrelser samt ekonomin i stiftelserna. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats tio reservationer och sex särskilda yttranden.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1997 1997/98:Sf222 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt på arbetsgivaravgiften inom detaljhandeln. 1997/98:Sf228 av Lilian Virgin och Britta Sundin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda möjligheterna till en lösning av problemet med sociala avgifter avseende arvode till god man. 1997/98:Sf241 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ideella ungdomsföreningars skyldighet att betala socialavgifter. 1997/98:Sf244 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den kommer med ett förslag om att införa avgiftsbefrielse vad gäller arbetsgivaravgift på hushållstjänster och hushållsnära tjänster. 1997/98:Sf251 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att slopa arbetsgivaravgifterna för enklare hushållstjänster samt att införa s.k. servicecheckar.
1997/98:Sf254 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att ändringar i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och ändringar i lagen (1981:691) om socialavgifter återställs till den lydelse de hade innan särskild löneskatt infördes på vinstandelsstiftelser i enlighet med vad i motionen anförts, 2. att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ges följande tillägg: ?Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag skall vid beräkningen inte bortses från ersättning överstigande ½ basbelopp som stiftelsen lämnar till sådan företagsledare eller delägare i företaget eller denne närstående person som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen ... ? 3. att riksdagen beslutar att 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ges följande tillägg: ?Detta gäller dock endast om de bidrag arbetsgivaren lämnat till stiftelsen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande del av de anställda samt att arbetsgivaren aktivt verkar för att styrelsen i vinstandelsstiftelsen består av en majoritet av ledamöter från anställd personal. Det åligger arbetsgivarens ansvar att visa på att aktiva åtgärder vidtagits i syfte att få till stånd en styrelse med personalmajoritet ... ?. 1997/98:Sf263 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta ut avgifter till försäkringen på inkomster över 7,5 basbelopp. 1997/98:Sf265 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om uttag av egenavgifter på inkomster över 7,5 basbelopp enligt vad i motionen anförts, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att egenavgifter som finansieringsform på sikt bör tas bort, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om egenavgifternas felaktiga fördelningsprofil, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskade skatteintäkter för kommuner och landsting. 1997/98:Sf266 av Ingbritt Irhammar och Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även företag med säsongssysselsättning skall ha möjlighet att fullt ut utnyttja den utökade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna som riksdagen införde under våren 1997. 1997/98:Sf274 av Åsa Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en regelöversyn i syfte att underlätta tjänsteproduktion i hushållssektorn inom ramen för olika organisationsformer. 1997/98:Sf285 av Krister Örnfjäder och Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialavgifter. 1997/98:Fi403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare sänkning av egenavgifterna åren 1999 och 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Jo228 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den säsongsanställda arbetskraften inom trädgårdsnäringen. 1997/98:N311 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mikroföretagen. 1997/98:Sk323 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar att ändra bestämmelserna angående skyldighet att erlägga sociala avgifter i samband med förmånsbeskattning av personaloptioner i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 5.2 om en begränsad reducering av socialavgifterna. 1997/98:Sk737 av Lennart Brunander (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av möjligheterna att införa särskilda undantag för erläggande av arbetsgivaravgifter för säsongsmässig skördearbetskraft, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en möjlighet till årlig avstämning beträffande den särskilda nedsättningen av arbetsgivaravgiften som infördes våren 1997.
Utskottet
Allmänt om socialavgifter m.m. Socialavgifter betalas enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) i form av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Den totala avgiftssumman innevarande år är för arbetsgivare 28,55 % (28,58 % år 1999) av avgiftsunderlaget, varav sjukförsäkringsavgift 7,90 % (7,93 % år 1999), tilläggspensionsavgift 6,40 % och folkpensionsavgift 6,83 %. Avgifterna beräknas i princip på lönesumman. En egenföretagare erlägger för närvarande socialavgifter med 26,77 % av avgiftsunderlaget, varav sjukförsäkringsavgift 8,66 %, tilläggspensionsavgift 6,40 % och folkpensionsavgift 6,83 %. Avgifterna beräknas i princip på inkomsten av annat förvärvsarbete. Den som har inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete som är pensionsgrundande betalade enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter t.o.m. år 1997 sådana egenavgifter i form av en pensionsavgift om 1 % och en sjukförsäkringsavgift om 4,95 %. En höjning av den allmänna egen-avgiften till sjukförsäkringen till 5,95 % var beslutad fr.o.m. år 1998. Genom beslut av riksdagen under hösten 1997 omvandlades den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen fr.o.m. år 1998 till en allmän pensionsavgift som därmed uppgår till 6,95 % (bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Samtidigt ändrades rubriken till lagen 1994:1744 till lag om allmän pensionsavgift (SFS 1997:936). Avgiften, som beräknas på inkomster som inte överstiger 7,5 basbelopp, är avdragsgill vid taxeringen. Arbetsgivare skall enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift för varje år betala en allmän löneavgift med 4,48 % av underlaget, dvs. av arbetsgivaren utgiven lön m.m. På inkomst av passiv näringsverksamhet, som inte grundar rätt till socialförsäkringsförmåner, betalas enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster löneskatt som för år 1998 uppgår till 24,26 %. Sådan löneskatt betalas även på lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre och på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse. Enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader skall den som utfäst en tjänstepension betala motsvarande avgift på kostnaden för pensionsutfästelsen.
Det reformerade ålderspensionssystemet Riksdagen beslutade under våren 1994 om riktlinjer för en genomgripande förändring av det allmänna ålderspensionssystemet (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Riktlinjerna grundar sig på en överenskommelse mellan fem riksdagspartier (s, m, c, fp och kd). Reformens syfte är att skapa ett system som är följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen. Det nya ålderspensionssystemet skall omfatta såväl ett standardskydd enligt inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem som haft inga eller låga förvärvsinkomster. Den inkomstgrundande ålderspensionen skall vara ett från andra socialförsäkringar skilt system som finansieras med en särskild avgift. Av avgiften - 18,5 % - skall huvuddelen användas för att finansiera utgående pensioner inom ett fördelningssystem och resterande del sättas av till ett premiereservsystem. Grundskyddet skall finansieras med skattemedel. Enligt Pensionsarbetsgruppens förslag, som låg till grund för regeringens riktlinjeproposition, skulle hälften av ålderspensionsavgiften eller 9,25 % tas ut som en arbetsgivaravgift och hälften som en avdragsgill egenavgift som betalas av den anställde. Förslaget förutsatte att det sker en avgiftsväxling så att arbetsgivaravgiften reduceras och den avgift den enskilde skall betala höjs med motsvarande belopp. För att detta skall kunna ske utan förlust för den enskilde löntagaren skulle enligt förslaget det kostnadsutrymme som sänkta arbetsgivaravgifter skapar användas till att höja bruttolönen. I riktlinjepropositionen framhölls att en avgiftsväxling är förenad med komplikationer bl.a. beroende på att en växling höjer bruttolönen som i sin tur utgör underlag för förmåner och avgifter inom ålderspensionssystemet och i andra system. Frågan om hur ålderspensionsavgiften slutligen skall tas ut skulle enligt propositionen beredas vidare efter samråd mellan arbetsmarknadens parter. Tveksamheten om en avgiftsväxling kan genomföras på ett för de enskilda löntagarna neutralt sätt har därefter medfört att frågan blivit föremål för ytterligare utredning. Regeringen har sedermera i en lagrådsremiss föreslagit att den allmänna pensionsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1999 skall höjas till 8,47 % av avgiftsunderlaget, vilket motsvarar 9,25 % av den pensionsgrundande inkomsten samt att taket för uttag av den allmänna pensionsavgiften skall höjas till 8,19 inkomstbasbelopp. Uttaget av allmän pensionsavgift skall enligt vad som anges i lagrådsremissen även i fortsättningen begränsas till pensionsgrundande inkomster som högst kan uppgå till 7,5 inkomstbasbelopp. Detta innebär att avgiftstaket uttryckt i termer av bruttoinkomst höjs från 7,5 till 8,19 inkomstbasbelopp. I lagrådsremissen föreslås vidare att avgiften till ålderspension inom fördelningssystemet skall utgöra 16 % och inom premiereservsystemet 2,5 %. En proposition om inkomstgrundad ålderspension är aviserad till våren 1998.
Allmänna egenavgifter
Motioner Johan Lönnroth m.fl. (v) begär i motion Sf263 yrkande 4 ett tillkännagivande om att ta ut allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen på inkomster över 7,5 basbelopp. Enligt motionärerna är systemet med allmänna egenavgifter fördelningspolitiskt orättvist. Eftersom avgifter inte tas ut över 7,5 basbelopp samt är avdragsgilla innebär systemet en ren skattelättnad i högre inkomstlägen jämfört med lägre inkomstlägen. Vidare anser motionärerna att kommuner och landsting går miste om skatteintäkter. I motion Sf265 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs i yrkande 1 beslut om uttag av allmänna egenavgifter på inkomster över 7,5 basbelopp. I samma motion yrkandena 2-4 begär motionärerna tillkännagivanden om att allmänna egenavgifter som finansieringsform på sikt bör tas bort, om avgifternas felaktiga fördelningsprofil och om minskade skatteintäkter för kommuner och landsting. I motion Fi403 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs förslag om ytterligare sänkning av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift åren 1999 och 2000. Motionärerna menar att avgiften bör sänkas med 0,95 procentenheter år 1999 och med 2 procentenheter år 2000. Avgiften är enligt motionärerna en ren skatt utan samband med sjukförsäkringens kostnader.
Utskottets bedömning Utskottet vill först erinra om att åtskilliga ändringar av socialavgifterna har skett de senaste åren. Bl.a. har vid flera tillfällen avgiftsväxlingar skett samt en förändrad struktur på socialavgifterna införts. Vidare har som redan nämnts riksdagen beslutat att omvandla den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen till en allmän pensionsavgift. Ytterligare förändringar av socialavgifterna kan förutses, inte minst som en följd av införandet av ett nytt ålderspensionssystem. Därtill kommer att regeringen i proposition 1994/95:25 har uttalat att det kan finnas skäl att ytterligare överväga det samlade uttaget av allmänna egenavgifter när resultatet av Genomförandegruppens arbete med att reformera ålderspensionssystemet föreligger. När det gäller kravet på uttag av allmänna egenavgifter över 7,5 basbelopp liksom frågan om avdragsrätt för allmänna egenavgifter har utskottet i tidigare sammanhang behandlat liknande frågor. I det av riksdagen godkända betänkandet 1996/97:SfU13 anförde utskottet bl.a. att reglernas utformning samt det förhållandet att låginkomsttagares marginalskatt är lägre än höginkomsttagares leder till att skattelättnaden för låginkomsttagarna är mindre än för en höginkomsttagare med en marginalskatt på 55 %. Utskottet ansåg, oaktat dessa ofördelaktiga effekter, att den prövning av det samlade uttaget av allmänna egenavgifter som enligt regeringen skall ske när resultatet av Genomförandegruppens arbete föreligger borde avvaktas. Utskottet framhöll vidare att frågan om uttag av allmänna egenavgifter över 7,5 basbelopp var föremål för beredning inom Regeringskansliet med anledning av Sjuk- och arbetsskadekommitténs förslag och att resultatet av detta arbete borde avvaktas. Med det anförda avstyrktes motioner i ämnet. Även i utskottets yttrande 1997/98:SfU1y till finansutskottet avstyrktes liknande motionsyrkanden. Utskottet hänvisade åter till att frågan om avgifter på inkomster över 7,5 basbelopp var föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet konstaterar att allmän egenavgift numera uttas enbart som en allmän pensionsavgift avsedd att finansiera pensioner. Enligt vad som anges i den ovan nämnda lagrådsremissen avser regeringen att föreslå att den allmänna pensionsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1999 höjs till 8,47 % av avgiftsunderlaget. Utskottet vidhåller att resultatet av Genomförandegruppens arbete bör avvaktas och avstyrker motionerna Sf263 yrkande 4 och Sf265 yrkandena 1-4. Även motion Fi403 yrkande 3 avstyrks med det anförda.
Nedsättning av socialavgifter
Gällande ordning Sedan den 1 januari 1997 gäller enligt 2 kap. 5 a § SAL att en arbetsgivare vid beräkning av arbetsgivaravgifter varje månad får göra avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst 2 500 kr. Den 1 januari 1998 höjdes det högsta belopp med vilket avdrag får göras till 3 550 kr. Vid beräkningen av egenavgifter får avdrag göras med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kr per år. Om flera arbetsgivare ingår tillsammans i en koncern, skall de anses som en arbetsgivare. Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Om avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning moderföretaget bestämmer.
Motioner I två motioner framhålls att reglerna om nedsättning av socialavgifter har snedvridande effekter ur konkurrenssynpunkt. Sigrid Bolkéus m.fl. (s) begär i motion Sf222 ett tillkännagivande om avdragsrätt på arbetsgivaravgiften inom detaljhandeln. Motionärerna påpekar att reglerna har utformats så att varje privatägd butik ges rätt till avdrag medan t.ex. Konsum Gävleborg med sina 41 butiker bara får ett avdrag. Denna ordning snedvrider enligt motionärerna konkurrensen, och konsekvenserna av avdragsrätten bör därför snarast följas upp. I motion Sf285 av Krister Örnfjäder och Björn Ericson (s) begärs ett tillkännagivande om socialavgifter. Enligt motionärerna kan nedsättningen av socialavgifter få snedvridande effekter, bl.a. inom detaljhandeln, beroende på hur verksamheten är organiserad. Konsumentkooperationen bedriver det mesta av verksamheten i ett fåtal juridiska personer medan ICA består av ett stort antal juridiska organisationer. Beloppsgränsen bör enligt motionärerna räknas per fast driftsställe eller arbetsställe i stället för per arbetsgivare. Två motioner innehåller yrkanden som tar sikte på företag med säsongsanställd arbetskraft. I motion Sf266 av Ingbritt Irhammar och Eskil Erlandsson (c) begärs ett tillkännagivande om att även företag med säsongssysselsättning skall ha möjlighet att fullt ut utnyttja den utökade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna som beslutades våren 1997. I motion Sk737 yrkande 4 av Lennart Brunander (c) begärs ett tillkännagivande om en möjlighet till årlig avstämning beträffande den särskilda nedsättningen av arbetsgivaravgiften som beslutades våren 1997. Motionären hänvisar till finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 och anser att regeringen i enlighet med vad finansutskottet uttalat snarast bör presentera ett förslag om en årlig avstämning för att ge företag med säsongssysselsättning möjlighet att fullt ut kunna utnyttja nedsättningen. I motion Sk326 yrkande 25 av Johan Lönnroth m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om en begränsad reducering av socialavgifterna. För att slippa ?läckage? till de stora företagen bör enligt motionärerna nedsättningen begränsas till företag med högst tio anställda. I motion N311 yrkande 4 av Birger Schlaug m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att slopa arbetsgivaravgiften helt eller delvis för en anställd. Det är enligt motionärerna ett stort steg att övergå från att vara enmansföretagare till att driva ett företag med anställda. Frågan om att helt eller delvis slopa arbetsgivaravgiften för denna situation bör utredas.
Utskottets bedömning Frågan om snedvridning av konkurrensen bl.a. inom detaljhandeln uppmärksammades i utskottets yttrande 1996/97:SfU1y till finansutskottet med anledning av proposition 1996/97:21 Nedsättning av socialavgifter, m.m. Utskottet ansåg att regeringen noga borde följa upp effekterna av de nya reglerna och, om så erfordras för att motverka eventuella konkurrensproblem, överväga förslag till möjliga åtgärder. Därmed avstyrktes ett motionsyrkande i ämnet. På förslag av finansutskottet godkände riksdagen därefter regeringens förslag om nedsättning av socialavgifter (1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53). I samband med riksdagens behandling av proposition 1996/97:150 med förslag om att utvidga rätten till nedsättning av socialavgifter fr.o.m. den 1 januari 1998 konstaterade finansutskottet (bet. 1996/97:FiU20) att den ifrågavarande effekten var en direkt följd av att avdraget utformats för att ge en relativ förbättring av de minsta företagens situation. Finansutskottet utgick från att regeringen skulle följa vilka effekter avdraget kan få i konkurrenshänseende. På förslag av finansutskottet godkände riksdagen propositionens förslag (rskr. 1996/97:284). Socialförsäkringsutskottet anser att en sådan effekt av reglerna om nedsättning av socialavgifter som angivits i motionerna inte är tillfredsställande. För att närmare klarlägga om och på vilket sätt de aktuella reglerna har negativa effekter från konkurrenssynpunkt finns det enligt utskottet skäl att noga analysera och utvärdera reglerna och deras effekter härvidlag. En sådan utvärdering kan lämpligen utföras av Riksdagens revisorer. Utskottet avser därför att föreslå Riksdagens revisorer att inom ramen för sin granskningsverksamhet göra en sådan utvärdering. Med det anförda får motionerna Sf222 och Sf285 anses tillgodosedda. När det gäller kravet på särskilda regler för företag med säsongsanställd arbetskraft har utskottet i sitt yttrande 1996/97:SfU6y till finansutskottet påpekat att konstruktionen med ett högsta avdrag per månad innebär att företag med säsongsverksamhet endast kan utnyttja avdraget under den tid de har säsong, dvs. de månader företaget betalat lön eller motsvarande. Vid frågans behandling i finansutskottet (bet. 1996/97:FiU20) uttalade detta utskott att en sådan ordning inte är tillfredsställande och förutsatte att regeringen skulle överväga möjligheten att göra en årlig avstämning i efterhand. Utskottet delar finansutskottets uppfattning i frågan och förutsätter att regeringen, om det visar sig möjligt, lägger fram förslag med en sådan inriktning. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf266 och Sk737 yrkande 4. Beträffande frågan om att begränsa avdragsrätten till företag med högst tio anställda har ett liknande yrkande behandlats i utskottets yttrande 1997/98:SfU1y till finansutskottet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet i fråga med hänvisning till att socialavgifter av främst administrativa skäl bör vara lika för alla arbetsgivare och att en begränsning till enbart företag av viss storlek skulle kunna innebära en kraftig marginaleffekt för ett företag som utökar sin arbetsstyrka. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motion Sk326 yrkande 25. Vad gäller kravet om slopad arbetsgivaravgift för en anställd bör som nyss nämnts uttag av socialavgifter i princip vara lika för alla arbetsgivare. Vidare är det enligt utskottet angeläget att så långt möjligt upprätthålla ett samband mellan socialavgifter och de förmåner som utges från socialförsäkringssy-stemen, dvs. att avgifter betalas för inkomster som är förmånsgrundande. Därtill kommer även i detta fall att en särbehandling i avgiftshänseende av företag med endast en anställd skulle kunna innebära en kraftig marginaleffekt för ett företag som har behov av att utöka sin arbetsstyrka. Mot bakgrund av vad nu anförts avstyrker utskottet motion N311 yrkande 4.
Idrottsverksamhet
Gällande ordning Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall enligt 2 kap. 4 § och 3 kap. 5 § SAL bortses bl.a. från ersättning till en och samme arbetstagare respektive från ersättning för arbete för någon annans räkning om ersättningen under året inte uppgått till 1 000 kr. I fråga om egenavgifter gäller dock inte detta om ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet. Även om ett anställningsförhållande inte föreligger skall enligt 1 kap. 2 § andra stycket SAL den anses som arbetsgivare som utgett ersättning som bl.a. enligt 3 kap. 2 § andra stycket eller 11 kap. 2 § andra stycket AFL är att hänföra till inkomst av anställning. Av 3 kap. 2 § andra stycket AFL framgår att man vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av anställning skall bortse från ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell förening som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte kan antas uppgå till minst ett halvt basbelopp. I 11 kap. 2 § andra stycket AFL hänvisas i fråga om pensionsgrundande inkomst till nyss nämnda paragraf. Ersättning som utges till en idrottsutövare är således under nyss angivna förutsättningar befriad från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år understiger ett halvt basbelopp. I övriga fall utgör det avgiftsfria beloppet 1 000 kr för ett år.
Motionen I flerpartimotionen Sf241 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp och kd) begärs utredning av ideella ungdomsföreningars skyldighet att betala socialavgifter. Motionärerna framhåller att det finns en stor grupp ungdomar som inte söker sig till idrottsrörelsen och att det särskilt gäller flickor. Flickorna söker sig i stället till ungdomsföreningar som erbjuder dans, musik och teater. Det borde enligt motionärerna vara naturligt att likabehandla flickornas fritidsutövande med pojkarnas idrottsutövande. Motionärerna anser därför att även det övriga föreningslivet som uppfyller kravet på allmännyttig förening bör omfattas av samma regler som idrottsföreningarna.
Utskottets bedömning Utskottet har tidigare haft att behandla frågor om att i avgiftssammanhang likställa ersättning från en idrottsförening med ersättning från annan ideell förening. I det av riksdagen godkända betänkandet 1990/91:SfU10 avstyrktes motionsyrkanden om att ge även andra ideella föreningar än idrottsföreningar rätt till avgiftsfrihet motsvarande ett halvt basbelopp. Utskottet anförde att det förhållandet att förslaget om idrottsutövarnas halva basbelopp hade godtagits inte kunde tas till intäkt för att göra ytterligare undantag. I samma betänkande avstyrktes även yrkanden med innebörd att den avgiftsfria gränsen för idrottsutövare skulle höjas till ett helt basbelopp. Utskottet anförde bl.a. att redan en gräns på ett halvt basbelopp kan, om mer än en förening gett ut ersättning, medföra en inte oväsentlig urholkning av den enskildes pensionsskydd. Utskottet finner främst med hänsyn till risken för urholkning av pensionsskyddet för den enskilde inte skäl att frångå sin tidigare inställning i fråga om avgiftsskyldigheten för andra ideella föreningar än idrottsföreningar. Utskottet avstyrker därför motion Sf241.
Trädgårdsnäringen
Gällande ordning Som redovisats i föregående avsnitt skall man vid bestämmande av avgiftsunderlag bortse från ersättning till en och samme arbetstagare respektive från ersättning för arbete för någon annans räkning om ersättningen under året inte uppgått till 1 000 kr. Av SAL följer att arbetsgivare har att betala avgifter på inkomster för arbete utfört i Sverige. Av 1 kap. 3 § AFL framgår att i princip endast personer som är bosatta i Sverige har rätt till förmåner enligt AFL. Enligt förordning (EEG) nr 1408/71 omfattas enligt huvudprincipen den enskilde av lagstiftningen i den stat där han eller hon förvärvsarbetar. Det innebär att för EU/EES-medborgare kan bosättningskravet i 1 kap. 3 § AFL inte upprätthållas. Motsvarande kan gälla även för personer som omfattas av en överenskommelse om social trygghet som Sverige ingått med annan stat.
Motioner Göte Jonsson m.fl. (m) begär i motion Jo228 yrkande 1 ett tillkännagivande om den säsongsanställda arbetskraften inom trädgårdsnäringen. Motionärerna framhåller bl.a. att odlarna tvingas betala fulla socialavgifter för utländsk arbetskraft trots att dessa inte får tillgodogöra sig hela trygghetssystemet. Frågan om nedsättning av sociala avgifter för säsongsanställd personal bör enligt motionärerna utredas, liksom frågan om en höjning av den avgiftsfria gränsen på 1 000 kr. Lennart Brunander (c) begär i motion Sk737 yrkande 3 ett tillkännagivande om en översyn av möjligheterna att införa särskilda undantag för erläggande av arbetsgivaravgifter för säsongsmässig skördearbetskraft. För att likställa svenska företag med företag inom EU bör enligt motionären arbetsgivaravgiften för skolungdom och annan korttidsanställd säsongsarbetskraft inom trädgårdsnäringen sättas ned kraftigt, förslagsvis genom att den avgiftsfria gränsen för uttag av socialavgifter sätts till ett halvt basbelopp.
Utskottets bedömning Frågan om arbetskraftskostnaderna i trädgårdsnäringen och dessas betydelse i konkurrenshänseende har varit föremål för behandling av jordbruksutskottet. I betänkande 1993/94:JoU22 anförde jordbruksutskottet att arbetskraftskostnaderna - förutom kapital- och energikostnaderna - utgör de tyngsta kostnaderna i trädgårdsföretagen. Jordbruksutskottet, som avstyrkte motions-yrkanden i ämnet, ansåg bl.a. att det var angeläget att regeringen i det fortsatta arbetet särskilt beaktade vad dessa kostnader innebär för de svenska trädgårdsföretagens konkurrenskraft på en internationell marknad. Frågan var aktuell även i jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JoU13. Jordbruksutskottet, som konstaterade att Sveriges EU-medlemskap i olika avseenden hade ändrat förutsättningarna för den svenska trädgårdsnäringen, ansåg att det fanns skäl att närmare analysera trädgårdsnäringens möjligheter att konkurrera på likvärdiga villkor med motsvarande företag inom andra EU- länder. Jordbruksutskottet förordade därför att motioner i frågan skulle överlämnas till Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion för vidare beredning. Detta blev också riksdagens beslut (rskr. 1996/97:76). Utskottet noterar att nämnda utredning därefter i betänkandet En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167) har framhållit bl.a. att ett kostnadsavlyft av en del av arbetsgivaravgiften för säsongsarbetskraft inom trädgårdsodlingen, vid överväganden om möjliga selektiva branschåtgärder till stöd för en enskild branschs konkurrenssituation, kan vara en sådan möjlig åtgärd. Trädgårdsnäringens strukturella arbetskraftssituation och konkurrenssituation är enligt utredningen så specifik att åtgärder kan motiveras här utan att behöva skapa prejudikat för en bredare sektor av näringslivet. Utredningen har emellertid inte lagt fram något preciserat förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för trädgårdsnäringen. Betänkandet är för närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens beredning av utredningens förslag bör avvaktas. Som utskottet framhållit ovan bör man så långt möjligt upprätthålla ett samband mellan socialavgifter och de förmåner som utges från socialförsäkringssystemen. Det förhållandet att socialavgifter tas ut på ersättningar som inte ger rätt förmåner är därför i princip inte tillfredsställande. Rätten till förmåner är i huvudsak knuten till bosättning i Sverige medan avgörande för om socialavgifter skall betalas här bl.a. är om arbetet utförs i Sverige och huruvida arbetsgivaren är svensk eller inte. För flertalet andra än EU/EES-medborgare som förvärvsarbetar i Sverige utan att vara bosatta här innebär reglerna att de i princip inte är berättigade till svenska socialförsäkringsförmåner trots att arbetsgivaren måste betala socialavgifter. Utskottet noterar att Utredningen om socialförsäkringens personkrets i betänkandet En lag om socialförsäkringar (SOU 1997:72) har föreslagit att den som arbetar i Sverige skall vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner, dvs. förmåner avsedda att täcka inkomstförluster (t.ex. sjukpenning, rehabiliteringsersättning, föräldrapenning över garantinivån och tillfällig föräldrapenning). Betänkandet har remissbehandlats och är för närvarande föremål för beredning inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av det pågående beredningsarbetet bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Jo228 yrkande 1 och Sk737 yrkande 3. Utskottet vill i övrigt tillägga att de särskilda reglerna om nedsättning av socialavgifter innebär en lättnad även för företag inom trädgårdsnäringen.
Socialavgifter och hushållstjänster
Motioner Åsa Stenberg m.fl. (s) begär i motion Sf274 ett tillkännagivande om en regelöversyn i syfte att underlätta tjänsteproduktion i hushållssektorn inom ramen för olika organisationsformer. För att öka utbud och efterfrågan på privata tjänster riktade till hushållen bör enligt motionärerna frågan om slopade arbetsgivar- och egenavgifter övervägas. Motionärerna framhåller att eventuella regeländringar bör omfatta även kooperativ och ideella föreningar. I motion Sf244 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) begärs förslag om att införa avgiftsbefrielse vad gäller arbetsgivaravgift på hushålls-tjänster och hushållsnära tjänster. Enligt motionärerna behövs en sådan avgiftsbefrielse för att göra ?svarta? privata hushållstjänster ?vita? I motion Sf251 av Kenth Skårvik (fp) begärs ett tillkännagivande om behovet av att slopa arbetsgivaravgifterna för enklare hushållstjänster samt att införa s.k. servicecheckar. Motionären, som hänvisar till ett EU-projekt i Kungälv, anser att en sådan ordning bör kunna leda till fler ?vita jobb? i hushållssektorn.
Utskottets bedömning Utskottet har i sitt yttrande 1997/98:SfU1y till finansutskottet avstyrkt ett liknande yrkande. Utskottet hänvisade då till Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) med förslag bl.a. om att slopa arbetsgivaravgifterna för företag som arbetar med hushållsnära tjänster såsom städning (enbart riktade till privata konsumenter), hårklippning, bilreparationer, taxi och restaurang. Enligt utskottet borde regeringens beredning av utredningsförslaget avvaktas. Finansutskottet delade denna uppfattning och ansåg att motionsyrkandet inte borde föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Detta blev också riksdagens beslut (bet. 1997/98:FiU1, rskr. 1997/98:35). Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i frågan och avstyrker motionerna Sf274, Sf244 och Sf251. Utskottet vill tillägga att Storstadskommittén nyligen i sitt slutbetänkande Tre städer - en storstadspolitik för hela landet (SOU 1998:25) har föreslagit att regeringen utifrån de förslag som bl.a. Tjänstebeskattningsutredningen har presenterat skall utarbeta ett förslag om hur hemservicetjänster kan utvecklas. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Socialavgifter på arvode till god man
Gällande ordning Enligt 1 kap. 2 § första stycket SAL skall egenavgifter betalas av den som är försäkrad enligt AFL och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i bl.a. 3 kap. 2 a § AFL. I 3 kap. 2 a § tredje stycket AFL anges att som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut t.ex. till mottagare som har en A-skattsedel eller som saknar skattsedel på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att understiga 10 000 kr och utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
Motionen Lilian Virgin och Britta Sundin (s) begär i motion Sf228 ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna till en lösning av problemet med sociala avgifter avseende arvode till god man. Motionärerna framhåller att reglerna, som gäller sedan den 1 april 1993, innebär att en god man, om arvodet understiger 10 000 kr, själv måste stå för de sociala avgifterna. Detta försvårar enligt motionärerna rekryteringen av gode män. Enligt motionärerna är det överförmyndaren som faställer arvodet till den gode mannen och avgör om det skall betalas med den enskildes medel. Om arvodet inte skall betalas med den enskildes eller ett dödsbos medel skall det betalas av kommunen. I sistnämnda fall är det kommunen som erlägger socialavgifter.
Utskottets bedömning Utskottet noterar att det i den ovan nämnda lagrådsremissen med förslag till reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension föreslås att regeln för ersättningar under 10 000 kr förs över oförändrad till det nya ålderspensionssystemet, dvs. till en ny lag om inkomstgrundad ålderspension. Av lagrådsremissen framgår att regeln infördes i samband med tillkomsten av reglerna om F-skattsedel och att den tar sikte på transaktioner mellan enskilda personer. En eventuell förändring av den skatterättsliga systematiken bör, enligt vad som anges i lagrådsremissen, inte ske utan att konsekvenserna härav först utretts närmare. Eftersom en sådan utredning inte i första hand bör ske inom ramen för pensionslagstiftningen föreslås i lagrådsremissen inte någon ändring av den ifrågavarande bestämmelsen. Utskottet konstaterar att den av motionärerna väckta frågan har generell räckvidd och därför inte kan begränsas enbart till frågan om socialavgifter på arvode till gode män. Det handlar i stället om uttag av skatter och social- avgifter på uppdragsinkomster i allmänhet när uppdragstagare och uppdragsgivare är enskilda personer. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att en eventuell ändring inte bör ske utan att konsekvenserna härav har utretts. Eftersom regeringen har uppmärksammat frågan anser utskottet att motion Sf228 inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.
Vinstandelsmedel
Gällande regler Fr.o.m. den 1 januari 1997 tas särskild löneskatt ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse (prop. 1996/97:21, bet. 1996/97: FiU1, rskr. 1996/97:53). I propositionen framhölls att en av grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer av förvärvsinkomster skall behandlas likformigt. I de fall inkomsterna grundar rätt till socialförsäkringsförmåner tas socialavgifter ut. Beträffande inkomster som inte grundar rätt till sådana förmåner begränsas uttaget till den särskilda löneskatten. Det fanns enligt propositionen stora likheter mellan överföringar till vinstandelsstiftelser och avsättningar till pension, för vilka det tas ut särskild löneskatt. Vidare var det svårt att veta hur mycket av utbetalda medel från en vinstandelsstiftelse som har sin grund i den anställdes eget arbete respektive värdestegringen på andelen. Det föreslogs därför att särskild löneskatt skulle tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnat till en vinstandelsstiftelse. Detta blev också riksdagens beslut. Vad beträffar utbetalning från en vinstandelsstiftelse gäller sedan den 1 januari 1993 för befrielse från att betala socialavgifter (i vissa fall särskild löneskatt) att de bidrag som arbetsgivaren lämnat skall ha varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår, tillkomma en betydande del av de anställda och lämnas till dem på likartade villkor. Om dessa villkor inte är uppfyllda eller om ersättning lämnas till bl.a. delägare eller företagsledare i ett fåmansbolag gäller i princip inte sådan avgiftsfrihet. Avgifter skall dock aldrig grundas på ersättning från en stiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivare lämnat under åren 1988-1991.
Motionen Per Rosengren m.fl. (v) begär i motion Sf254 yrkande 1 beslut om att lagen om särskild löneskatt m.fl. lagar återställs till den lydelse som gällde innan särskild löneskatt infördes på vinstandelsstiftelser. Enligt motionärerna bör arbetsgivares avsättningar till vinstandelsstiftelser befrias från särskild löneskatt för att stödja och ytterligare utveckla anställdas inflytande och delaktighet i företaget. I samma motion, yrkande 2, begärs beslut om att socialavgifter inte skall betalas på ersättning som utbetalats av en stiftelse till en företagsledare eller en delägare i ett fåmansföretag under förutsättning att ersättningen understiger ett halvt basbelopp. Enligt motionärerna är detta nödvändigt för att underlätta införandet av vinstdelningssystem i fåmansbolag. I yrkande 3 begär motionärerna beslut om att villkoren för avgiftsfrihet vid utbetalning från en stiftelse skall utökas med krav på att arbetsgivaren skall verka aktivt för att styrelsen i stiftelsen består av en majoritet av ledamöter från anställd personal. Enligt motionärerna skall det åligga arbetsgivaren att visa att aktiva åtgärder har vidtagits för att få till stånd en styrelse med personalmajoritet.
Utskottets bedömning Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande 1996/97:SfU13 avstyrkt ett yrkande om att avskaffa den extra skattebelastningen på vinstandelssystem. Utskottet ansåg att riksdagen borde vidhålla sitt tidigare ställningstagande att särskild löneskatt skall tas ut på arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelse. Det fanns enligt utskottet inte heller skäl att föreslå något tillkännagivande i frågan om det avgiftsuttag som belastar utbetalning från en stiftelse. Finansutskottet har i betänkande 1997/98:FiU1 behandlat motionsyrkanden om att avskaffa den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelse. Inte heller finansutskottet ansåg att det fanns skäl att ompröva denna fråga och avstyrkte ifrågavarande yrkanden. Detta blev också riksdagens beslut (rskr. 1997/98:35). Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i frågan om uttag av särskild löneskatt och avstyrker motion Sf254 yrkande 1. Avsikten med vinstandelssystem är att göra de anställda delaktiga i företagets resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i företaget och öka känslan av samhörighet med företaget. Utskottet delar uppfattningen i motion Sf254 att det är värdefullt att anställda får ett större engagemang och större inflytande i det företag där de är anställda. För att kunna bedöma vinstandelsstiftelsernas betydelse för de anställdas inflytande i företaget anser utskottet att regeringen bör låta göra en kartläggning av förekomsten av vinstandelsstiftelser, sammansättningen av deras styrelser samt ekonomin i vinstandelsstiftelserna. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av kartläggningen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Sf254 yrkande 3 som sin mening ger regeringen detta till känna. Utskottet finner inte skäl att nu föreslå någon ändring av avgiftsuttaget vid vinstandelsstiftelsens utbetalning till fåmansföretagare. Utskottet avstyrker därför motion Sf254 yrkande 2.
Personaloptioner
Gällande ordning En personaloption ger innehavaren rätt att förvärva aktier i arbetsgivarbolaget eller i annat bolag i samma företagsgrupp, t.ex. moderbolaget. Personal- optioner utges ofta av ett utländskt moderföretag till den svenska arbetsgivaren. Enligt 1 kap. 2 § första stycket SAL skall egenavgifter betalas av den som är försäkrad enligt AFL och har inkomst av annat förvärvsarbete som avses bl.a. i 3 kap. 2 a § eller 11 kap. 3 § nämnda lag. I 3 kap. 2 a § andra stycket AFL anges att vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst av annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande förelegat, utbetalats av av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person. Av 11 kap. 3 § AFL framgår att med inkomst av annat förvärvsarbete avses bl.a. ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen och som, utan att anställningsförhållande förelegat, utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person. Vad nu sagts innebär att en person som, utan att anställningsförhållande förelegat, erhåller en personaloption från en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person själv måste betala egenavgifter på förmånsvärdet av optionen.
Motionen I motion Sk323 yrkande 2 av Carl Erik Hedlund m.fl. (m) begärs beslut att ändra bestämmelserna angående skyldighet att erlägga sociala avgifter i samband med förmånsbeskattning av personaloptioner. Motionärerna anser att socialavgifter alltid bör erläggas av arbetsgivaren, dvs. även i de fall utgivaren av personaloptionerna är ett utländskt företag i samma koncern.
Utskottets bedömning Frågan om ansvaret för erläggande av socialavgifter på personaloptioner behandlas i departementspromemorian Beskattning av personaloptioner (Ds 1997:83). Däri föreslås bl.a. att ansvaret för socialavgifter som belöper på ett förmånsvärde eller en ersättning skall åläggas arbetsgivaren om utgivaren av förmånen/ersättningen är en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person som inte är arbetsgivare till den skattskyldige och förmånen/ersättningen kan anses ha sin grund i den skattskyldiges anställning i Sverige. Om en arbetsgivare saknas skall dock enligt förslaget den förmånsberättigade själv betala egenavgifter på förmånsvärdet. Promemorian är för närvarande förmål för beredning inom Regeringskansliet och en proposition är aviserad till våren 1998. Utskottet anser att motion Sk323 yrkande 2 får anses tillgodosedd med det anförda och avstyrker därför motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande allmänna egenavgifter att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf263 yrkande 4, 1997/98: Sf265 yrkandena 1-4 och 1997/98:Fi403 yrkande 3, res. 1 (m) res. 2 (v, mp) 2. beträffande nedsättning av socialavgifter för små företag att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 25 och 1997/98:N311 yrkande 4, res. 3 (v) 3. beträffande nedsättning av socialavgifter i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf222, 1997/98:Sf266, 1997/98:Sf285 och 1997/98:Sk737 yrkande 4, res. 4 (c) 4. beträffande idrottsverksamhet att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf241, res. 5 (m, c, fp, kd)
5. beträffande trädgårdsnäringen att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Jo228 yrkande 1 och 1997/98:Sk737 yrkande 3, res. 6 (m, c) 6. beträffande hushållstjänster att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sf244, 1997/98:Sf251 och 1997/98:Sf274, res. 7 (m, fp, kd) 7. beträffande arvode till god man att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf228, 8. beträffande vinstandelsmedel att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf254 yrkande 3 och med avslag på motion 1997/98:Sf254 yrkandena 1-2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en kartläggning av systemet med vinstandelsstiftelser, res. 8 (m, c, fp, kd) res. 9 (v) 9. beträffande personaloptioner att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk323 yrkande 2. res. 10 (m, fp)
Stockholm den 5 mars 1998
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson
I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Marina Pettersson (s), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).
Reservationer
1. Allmänna egenavgifter (mom. 1) Gullan Lindblad, Gustaf von Essen, Åke Sundqvist och Marietta de Pourbaix- Lundin (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna egenavgifter börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse: Utskottet konstaterar att åtskilliga ändringar av socialavgifterna har skett de senaste åren. Bl.a. har vid flera tillfällen avgiftsväxlingar skett och en förändrad struktur på socialavgifterna införts. Vidare har den allmänna egen- avgiften till sjukförsäkringen, som numera är omvandlad till en allmän pensionsavgift, höjts kraftigt de senaste åren trots att det med hänsyn till sjukförsäkringens kostnader saknats behov av sådana höjningar. Den dåvarande avgiften var därför att betrakta som en ren skatt utan samband med sjukförsäkringens kostnader. Utskottet menar att det hade funnits utrymme att sänka avgiften med sammanlagt 2,95 procentenheter. Omvandlingen av den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen till en pensionsavgift, som enligt utskottets mening inte borde ha genomförts, innebär att en reglering av det tidigare för höga avgiftsuttaget därmed får ske på annat sätt inom socialavgiftssystemet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande allmänna egenavgifter att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Fi403 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1997/98:Sf263 yrkande 4 och 1997/98:Sf265 yrkandena 1-4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Allmänna egenavgifter (mom. 1) Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Allmänna egenavgifter börjar med ?Utskottet vill? och slutar med ?det anförda? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är systemet med allmänna egenavgifter fördelningspolitiskt orättvist. Eftersom avgifter inte tas ut över 7,5 basbelopp samtidigt som de är avdragsgilla innebär systemet en ren skattelättnad i högre inkomstlägen jämfört med lägre inkomstlägen. Vidare leder systemet till att kommuner och landsting går miste om viktiga och nödvändiga skatteintäkter. Vad gäller den inom ramen för det reformerade ålderspensionssystemet planerade växlingen från arbetsgivaravgifter till allmänna egenavgifter noterar utskottet att en av regeringen i proposition 1994/95:25 utlovad översyn av systemet med allmänna egenavgifter ännu inte kommit till stånd. Utskottet anser att den nämnda växlingen inte bör genomföras. Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att allmänna egenavgifter som finansieringsform på sikt bör tas bort. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande allmänna egenavgifter att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf263 yrkande 4 och 1997/98:Sf265 yrkandena 1-4 samt med avslag på motion 1997/98:Fi403 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Nedsättning av socialavgifter börjar med ?Beträffande frågan? och slutar med ?yrkande 25? bort ha följande lydelse: Utskottet anser att möjligheten till nedsättning av socialavgifter är en viktig stimulans till de mindre företagen. Genom reglernas utformning kommer dock en del av stödet även de stora och starka företagen till del. För att slippa ?läckage? till de stora företagen och samtidigt ge stödet en tydligare inriktning mot de mindre företagen anser utskottet att nedsättningen bör begränsas till företag med högst tio anställda. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande nedsättning av socialavgifter för små företag att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkande 25 och med avslag på motion 1997/98:N311 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3) Ingrid Skeppstedt (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Nedsättning av socialavgifter börjar med ?När det? och slutar med ?yrkande 4? bort ha följande lydelse: Den nedsättning av socialavgifter som införts för att stimulera nyanställningar med inriktning på små och medelstora företag kan inte fullt ut utnyttjas av företag med säsongssysselsättning, t.ex. trädgårdsföretag och lantbruk. Utskottet anser att detta är otillfredsställande och att reglerna härvidlag bör ändras. Med hänvisning till vad finansutskottet i betänkande 1996/97:FiU20 har uttalat i denna fråga anser utskottet att regeringen snarast bör presentera ett förslag om en årlig avstämning i efterhand så att även säsongsföretag får möjlighet att fullt ut utnyttja nedsättningen av socialavgifter. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande nedsättning av socialavgifter i övrigt att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf266 och 1997/98:Sk737 yrkande 4 samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf222 och 1997/98:Sf285 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Idrottsverksamhet (mom. 4) Gullan Lindblad (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix- Lundin (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Idrottsverksamhet börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?motion Sf241? bort ha följande lydelse: Ersättning som utges till en idrottsutövare är under vissa förutsättningar befriad från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år understiger ett halvt basbelopp. Utskottet konstaterar att det finns en stor grupp ungdomar som inte söker sig till idrottsrörelsen och att det särskilt gäller flickor. Flickorna söker sig i stället till ungdomsverksamhet som erbjuder dans, musik och teater. Det borde enligt utskottet vara naturligt att likabehandla flickornas fritidsutövande med pojkarnas idrottsutövande. Utskottet anser därför att även det övriga föreningslivet som uppfyller kravet på allmännyttig förening bör omfattas av samma regler som idrottsföreningarna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande idrottsverksamhet att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf241 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Trädgårdsnäringen (mom. 5) Gullan Lindblad (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Trädgårdsnäringen börjar med ?Frågan om? och slutar med ?inom trädgårdsnäringen? bort ha följande lydelse: Inom den yrkesmässigt bedrivna trädgårdsodlingen sysselsätts årligen ett stort antal personer under skördearbetet. Under en begränsad tid skall stora volymer av t.ex. jordgubbar och äpplen skördas. Det är i regel svårt och i vissa fall helt omöjligt att klara detta arbete med svensk arbetskraft, varför odlarna i stor utsträckning måste lita till arbetskraft från andra länder men även till skolungdomar. Trots att dessa inte kan tillgodogöra sig hela trygghetssystemet måste odlarna betala fulla socialavgifter för denna arbetskraft. När man jämför arbetskraftskostnaderna för skördearbetskraft i Sverige med kostnaderna i EU-länderna kan man konstatera att arbetsgivaravgifterna för säsongsanställd personal i det flesta EU-länderna är kraftigt reducerad. Eftersom detta innebär en betydande konkurrensfaktor bör enligt utskottets mening en översyn göras av möjligheterna till nedsättning av arbetsgivaravgifterna eller till särskilda undantag för erläggande av sådana avgifter för säsongsmässig skördearbetskraft. I vart fall bör frågan om en höjning av den avgiftsfria gränsen på 1 000 kr utredas. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande trädgårdsnäringen att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Jo228 yrkande 1 och 1997/98:Sk737 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Hushållstjänster (mom. 6) Gullan Lindblad (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Socialavgifter och hushållstjänster börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?och Sf251? bort ha följande lydelse: Den omfattande arbetslösheten påverkar statsbudgeten både i form av kostnader för arbetslösheten och i form av minskade skatteintäkter. Arbetslösheten innebär dessutom stora påfrestningar för de drabbade personerna. Undersökningar har visat att efterfrågan på hushållstjänster är mycket stor men att även priskänsligheten vad gäller sådana tjänster är stor. Är det ?vita? priset för högt köps tjänsterna på den ?svarta? marknaden eller utförs av individen själv. För att reducera den s.k. dubbla skattekilen, när höga skatter skall betalas med redan skattade pengar, och därmed skapa förutsättningar för en expansion inom den privata tjänstesektorn bör enligt utskottet arbetsgivaravgifter inte tas ut på sedvanliga hushållstjänster såsom städning, trädgårdsarbete och icke- subventionerad barn- och äldreomsorg. Dessutom bör en skattereduktion införas för den som köper tjänsten. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande hushållstjänster att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf244, 1997/98:Sf251 och 1997/98:Sf274 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Vinstandelsmedel (mom. 8) Gullan Lindblad (m), Ingrid Skeppstedt (c), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix- Lundin (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Vinstandelsmedel börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening innebär möjligheten att göra avsättningar till vin- standelsstiftelser att såväl de anställdas arbetsglädje och motivation som förståelsen för näringslivets villkor ökar. Utskottet anser att det förhållandet att särskild löneskatt generellt tas ut på en arbetsgivares bidrag till en vinst-andelsstiftelse minskar förekomsten av vinstandelssystem. Av detta skäl bör enligt utskottet särskild löneskatt slopas på arbetsgivares avsättningar till vinstandelsstiftelser. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande vinstandelsmedel att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf254 yrkande 1 och med avslag på motion 1997/98:Sf254 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Vinstandelsmedel (mom. 8) Ulla Hoffmann (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Vinstandelsmedel börjar med ?Utskottet har? och slutar med ?yrkande 2? bort ha följande lydelse: Avsikten med vinstandelssystem är att göra de anställda delaktiga i företagets resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i företaget och öka känslan av samhörighet med företaget. Utskottet delar uppfattningen i motion Sf254 att det är värdefullt att anställda får ett större engagemang och större inflytande i det företag där de är anställda. Enligt utskottets mening innebär det förhållandet att särskild löneskatt tas ut på arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelser att intresset för avsättningar till stiftelserna minskar. Detta verkar i sin tur hämmande på de anställdas inflytande i företaget. Utskottet anser därför att riksdagen bör överväga att slopa den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelser. Vid införandet av särskild löneskatt på sådana bidrag beräknades åtgärden ge ökade skatteintäkter på ca 100 miljoner kronor. Frågan om hur ett slopande av den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag skall finansieras bör därför utredas. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett samlat förslag i frågan. Eftersom vinstandelsstiftelsernas betydelse för de anställdas inflytande i företaget även kan bero bl.a. på styrelsernas sammansättning finns det enligt utskottet skäl att närmare utreda i vad mån och i så fall på vilket sätt en förändring härvidlag är befogad för att ytterligare utveckla de anställdas möjligheter till inflytande. Utskottet anser att nämnda utredning bör omfatta också denna fråga. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande vinstandelsmedel att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf254 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett finansierat förslag att slopa den särskilda löneskatten på arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelser,
10. Personaloptioner (mom. 9) Gullan Lindblad (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Åke Sundqvist (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anser dels att den del av utskottets yttrande som i avsnittet Personaloptioner börjar med ?Frågan om? och slutar med ?därför motionsyrkandet? bort ha följande lydelse: En person som erhåller en personaloption från ett moderbolag i utlandet måste själv betala egenavgifter på förmånsvärdet av optionen. Den svenske arbetsgivaren har ingen rapporteringsskyldighet eftersom det är en annan juridisk person (moderbolaget) som utgivit personaloptionen samt något anställningsförhållande mellan moderbolaget och den i Sverige skattskyldige inte föreligger. Den nuvarande ordningen är både administrativt tungrodd och innebär betydande kontrollsvårigheter. Utskottet anser att det ur såväl den enskildes som skattemyndighetens synpunkt är mest praktiskt om de sociala avgifterna alltid betalas av arbetsgivaren, dvs. även i de fall utgivaren av personaloptionerna är ett utländskt företag i samma koncern. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande personaloptioner att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk323 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Allmänna egenavgifter (mom. 1) Rose-Marie Frebran (kd) anför: För budgetåret 1998 har Kristdemokraterna motsatt sig riksdagens beslut att omvandla den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift till en allmän pensionsavgift. Riksdagens beslut var olyckligt, eftersom de fem partierna bakom pensionsuppgörelsen genom Genomförandegruppen arbetade vidare med frågan om finansieringen av det reformerade pensionssystemet. Kristdemokraterna anser att det har funnits utrymme att under år 1998 sänka den allmänna egenavgiften med två procentenheter. Det skulle dels ha gett löntagare i vanliga inkomstlägen en viktig ökning av konsumtionsutrymme, dels ha inneburit behövliga tillskott i form av skatteintäkter i kommuner och landsting.
2. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2) Ragnhild Pohanka (mp) anför: Det är enligt Miljöpartiets uppfattning ett stort steg - både ekonomiskt och psykologiskt - att övergå från att vara enmansföretagare till att driva ett företag med anställda. Ett sätt att underlätta för en enmansföretagare att våga anställa är att helt eller delvis slopa arbetsgivaravgiften för en anställd. Vi anser att för- och nackdelar med en sådan reform bör utredas.
3. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3) Gullan Lindblad, Gustaf von Essen, Åke Sundqvist och Marietta de Pourbaix- Lundin (alla m) anför: Moderaterna motsatte sig redan från början den alltför begränsade nedsättningen av socialavgifterna eftersom en nedsättning med 5 % av en mycket liten del av avgiftsunderlaget inte får någon egentlig effekt. Reglerna är dessutom olyckligt utformade då de kan leda till en snedvridning av konkurrensen. En sådan snedvridning kan uppstå genom att man strävar efter en uppdelning av existerande verksamhet på flera företag. Enligt vår mening bör reglerna antingen slopas eller omarbetas i grunden. Eftersom utskottsmajoriteten avser att låta Riksdagens revisorer göra en utvärdering av reglerna avstår vi för närvarande från att reservera oss.
4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3) Sigge Godin (fp) anför: Folkpartiet, som gärna ser att socialavgifterna sänks, anser att en nedsättning med 5 % av en mindre del av avgiftsunderlaget är alltför begränsad och i grunden felaktigt utformad. Motivet bakom de sänkta socialavgifterna kan inte ifrågasättas eftersom avsikten varit att stimulera nyanställningar. För att en åtgärd av detta slag skall få den eftersträvade effekten måste emellertid avgifterna sänkas med sex procentenheter och samtidigt riktas mot den privata tjänstesektorn, dvs. den sektor av ekonomin där de s.k. skattekilarna på arbete är särskilt hämmande. Dessutom är det enligt vår uppfattning nödvändigt att helt slopa arbetsgivaravgifterna på enklare hushållstjänster. Eftersom frågan har avgörande betydelse för bekämpningen av den alltför stora arbetslösheten avser vi att återkomma vid lämpligt tillfälle.
5. Hushållstjänster (mom. 6) Ingrid Skeppstedt (c) anför: Arbetslösheten är ett stort och allvarligt problem som måste bekämpas med alla medel. Att befria privata hushållstjänster från skatt har länge ansetts vara ett sätt att återskapa ?pigjobb?. Enligt Centerpartiets uppfattning är det i stället en väg att erkänna att det arbete som kvinnor utfört utan betalning i alla tider också går att värdera på en marknad. Hushållstjänsterna utförs i dag av den enskilde själv, som ?svart jobb? eller inte alls. Genom att slopa arbetsgivaravgifterna på privata hushållstjänster är det enligt vår mening möjligt både att skapa nya arbetstillfällen och att omvandla ?svarta jobb? till ?vita?. En sådan ordning leder dessutom till förbättrad ekonomi för kommunerna eftersom ?vita jobb? genererar skatteintäkter. Vi anser vidare att övriga hushållsnära tjänster som t.ex. trädgårdsarbete bör få slopade arbetsgivaravgifter upp till en viss lönesumma, förslagsvis 300 000 kr. Eftersom frågan om slopade arbetsgivaravgifter på hushållstjänster har uppmärksammats i olika utredningsförslag förutsätter vi att den kommer att aktualiseras inom en relativt snar framtid.
6. Hushållstjänster (mom. 6) Ulla Hoffmann (v) anför: Vänsterpartiet står bakom utskottsmajoritetens beslut att avstyrka motionsyrkanden om slopade arbetsgivaravgifter på hushållstjänster. Vi ställer oss dock inte avvisande till sänkta arbetsgivaravgifter i sig. Vi har bl.a. föreslagit att delar av den privata personalintensiva tjänstesektorn ges sänkta arbetsgivaravgifter för att förhindra uppsägningar och stimulera till nyanställningar i sektorer som inte fullt ut har lönebärkraft. Det handlar då om etablerade branscher som arbetar mot en bred marknad, där de anställda erbjuds avtalsenliga löner och utvecklingsmöjligheter i arbetet. Att subventionera hushållstjänster leder till att man skapar en ?sekundär? arbetsmarknad med starka inlåsningseffekter för den enskilde arbetstagaren i stället för att rikta resurser till och erbjuda arbete i offentlig sektor. Vi är inte heller motståndare till att människor efterfrågar och köper hushållstjänster. I dag kan vem som helst köpa städning av etablerade städbolag likaväl som man kan köpa service av bilen. Vi anser dock att samhället inte skall använda skattemedel till att subventionera hushållstjänster till friska så länge behoven av mer pengar till vård av gamla, sjuka eller fattiga är oändliga. Utvärderingen av det s.k. Humlan-projektet i Kungälv, som bedrivits inom ramen för ett EU-projekt, visar att det finns en marknad för hushållstjänster om kostnaden härför begränsas till ca 62 kr per timme. Intresset för tjänsterna avtar eller upphör helt om priset höjs till 100 kr per timme. Enligt utvärderingen är den verkliga timkostnaden 180-200 kr i timmen. För att det skall finnas en marknad för hushållstjänster måste staten således lämna en subvention med 120-140 kr i timmen. Redan i dag är kvinnors arbete undervärderat; det märks inte minst på de låga lönerna inom vård och omsorg. Om privata hushållstjänster befrias från skatt och socialavgifter leder detta till att en sektor där kvinnor dominerar arbetsmarknaden ytterligare värderas ned. Det räcker med andra ord inte med låga löner utan arbetet skall dessutom subventioneras. Om man kan betala flera hundra kronor för att serva bilen borde man kunna betala vad det kostar för att få hemmet städat.
Innehållsförteckning
Sammanfattning......................................1 Motionerna..........................................1 Utskottet...........................................3 Allmänt om socialavgifter m.m.....................3 Det reformerade ålderspensionssystemet............4 Allmänna egenavgifter.............................5 Motioner........................................5 Utskottets bedömning............................5 Nedsättning av socialavgifter.....................6 Gällande ordning................................6 Motioner........................................6 Utskottets bedömning............................7 Idrottsverksamhet.................................9 Gällande ordning................................9 Motionen........................................9 Utskottets bedömning............................9 Trädgårdsnäringen................................10 Gällande ordning...............................10 Motioner.......................................10 Utskottets bedömning...........................10 Socialavgifter och hushållstjänster..............12 Motioner.......................................12 Utskottets bedömning...........................12 Socialavgifter på arvode till god man............12 Gällande ordning...............................12 Motionen.......................................13 Utskottets bedömning...........................13 Vinstandelsmedel.................................13 Gällande regler................................13 Motionen.......................................14 Utskottets bedömning...........................14 Personaloptioner.................................15 Gällande ordning...............................15 Motionen.......................................16 Utskottets bedömning...........................16 Hemställan.......................................16 Reservationer......................................17 1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)................17 2. Allmänna egenavgifter (mom. 1)................18 3. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)19 4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)19 5. Idrottsverksamhet (mom. 4)....................19 6. Trädgårdsnäringen (mom. 5)....................20 7. Hushållstjänster (mom. 6).....................21 8. Vinstandelsmedel (mom. 8).....................21 9. Vinstandelsmedel (mom. 8).....................22 10. Personaloptioner (mom. 9)....................22 Särskilda yttranden..............................23 1. Allmänna egenavgifter (mom. 1)................23 2. Nedsättning av socialavgifter för små företag (mom. 2)23 3. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)23 4. Nedsättning av socialavgifter i övrigt (mom. 3)24 5. Hushållstjänster (mom. 6).....................24 6. Hushållstjänster (mom. 6).....................24