Socialavgifter

Herr talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 2.

Friluftslivet i vårt land är omfattande och når många samhällsgrupper. Den svenska naturen nyttjas genom bland annat turism, sportutövning och rekreation. Den är dessutom viktig för regional utveckling och därmed betydelsefull för de näringar som samverkar och formar förutsättningar för ett levande näringsliv i en levande landsbygd. Folkhälsa och idrott har starka band sinsemellan, och idrotten är en stor sektor med starka resurser om man jämför med friluftslivet. Dock är båda betydelsefulla för folkhälsoarbetet.

En viktig satsning på området är socialavgiftslagens halva-basbelopps-regel, vilken exempelvis Riksidrottsförbundet omfattas av. Ersättning till idrottsutövare från ideella föreningar som har till ändamål att främja idrottslig verksamhet är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen avgiftsfri om ersättningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp.

Svenskt friluftsliv med sina 26 underorganisationer omfattas dock inte av halva-basbelopps-regeln. Skatteverket menar att lagtexten anger att det ska vara fråga om specifikt "idrottsutövare" för att regeln ska gälla. Därmed är det idrottsorganisationer som är anslutna till Riksidrottsförbundet som det främst handlar om men även verksamheter som till exempel friluftsliv med idrottsinriktning. När man med denna utgångspunkt tvingas att från fall till fall definiera vad som anses som idrott och vad som anses vara andra intressen uppstår problem.

Herr talman! Denna regel är välmotiverad och fyller en viktig funktion i folkhälsoarbetet - därmed inte sagt att den inte kan förbättras. I problembeskrivningen ryms inte bara frågan om vad som främjar folkhälsan utan även intresset av en sammanhållen syn och vad som egentligen motiverar avgifter.

Kritiker har uttryckt att även om vi skulle utvidga denna regel kommer svåra gränsdragningar att finnas kvar, och det skulle rent av skapa ett ännu otydligare system. Jag menar dock att det finns en oerhört tydlig skillnad mellan de föreningar som vid enstaka tillfällen väljer aktiviteter med inriktning inom idrott eller friluftsliv och de som på regelbunden basis sysslar med någon form av idrotts- eller friluftsverksamhet.

Det vi föreslår i vår reservation, och som är själva syftet, är att fler får möjligheten att delta i aktiviteter som gynnar deras hälsa och välbefinnande, som stärker rekreationen och vårt land. Folkhälsofrämjande ska inte vara förbehållet dem som sysslar med idrott på professionell nivå. Vardagsmotionen minskar i dag, och de naturliga relationerna till rörelse, motion och vistelse i naturen blir allt färre. För att komma till rätta med denna negativa utveckling krävs krafttag, och en del i det är att stärka friluftslivets ställning i samhället och underlätta för de organisationer som bedriver verksamheter inom området.

Svenskt Friluftsliv arbetar inte bara med att skapa de bästa förutsättningarna för friluftslivet i Sverige och att medlemsorganisationerna ska vara starka utan även med att höja friluftslivets status i samhället samt att vårda och värna allemansrätten. Sammanfattningsvis menar vi att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att organisationer anslutna till Svenskt Friluftsliv ska omfattas av undantaget i socialavgiftslagen på samma sätt som organisationer anslutna till Riksidrottsförbundet.

Herr talman! Vi behandlar nu socialförsäkringsutskottets betänkande nr 15 Socialavgifter. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Det vi nu diskuterar är en av de mest grundläggande delarna i vårt välfärdssystem. Motionsbetänkandet behandlar motioner och förslag inom det område där vi fastställer avgifter som går till finansiering av sjukförsäkring, föräldraförsäkring och ålderspension. Det är helt grundläggande områden för hur vi har valt att organisera och finansiera vår välfärd i Sverige.

Alternativet till detta system är att var och en finansierar sina skyddsnät med hjälp av privata försäkringar. Det är ett system som skulle leda till större klyftor och att många människor skulle stå utan sociala skyddsnät. Om vi inte ska styra mot ett mindre solidariskt och mer individualiserat system innebär det också att vi måste stå upp för den finansiering av vår välfärd som vi nu debatterar. Vi måste analysera alla effekter av föreslagna avgiftssänkningar, även i de fall där det kan kännas behjärtansvärt och välmotiverat med avgiftssänkningar. Det bör alltså finnas starka samhälleliga intressen och vinster för att motivera förändringar i avgifterna.

Med vetskap om hur viktigt systemet är för finansieringen av våra välfärdssystem vet vi att avgifterna är en stor del av företagens kostnader för att anställa personal. Vi kan fundera över att sänka avgifter för att företag ska anställa ännu en medarbetare och på det sättet minska arbetslösheten. Sådana förslag förbereds nu inom Regeringskansliet. Enligt en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ser man nu på hur stimulanser kan se ut så att ungdomar får sitt första jobb.

För oss socialdemokrater är det i en sådan diskussion viktigt att åtgärderna blir träffsäkra och inte generella. Om socialavgifterna och arbetsgivaravgifterna ska användas som sysselsättningspolitiska åtgärder ska subventionerna gå till det de är avsedda för, i det här fallet för att underlätta för unga att få ett första arbete - inte till allmänna avgiftslättnader.

Med detta sagt är det viktigt att debatten alltid förs utifrån de områden som ska finansieras, det vill säga sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och pensionerna. Det här är områden dit en stor del av socialavgifterna går. Vi socialdemokrater har tillsammans med Miljöpartiet, och under förra mandatperioden tillsammans med Vänsterpartiet, tagit de första stegen och snart fullföljt avskaffandet av den särskilda pensionärsskatten.

Vi ser nu över brett bland partierna hur pensionen ska kunna räcka hela pensionärslivet. Från socialdemokratiskt håll vill vi också att fler ska få mer i pension efter att ha arbetat ett helt yrkesliv. Då är det viktigt att vi när vi diskuterar socialavgifterna har målen med vår politik framför oss så att vi inte tappar bort det som vi ska finansiera och därmed reducerar arbetsgivar- och socialavgifter till enbart en börda för företagen.

Samtidigt som vi säger att de är en kostnad för företagen måste vi hela tiden ha med oss att socialavgifterna är försörjningen när man blir äldre. De ska ge en god ålderdom och ett tryggt pensionärsliv. Socialavgifterna är möjligheten att betala räkningar när man är sjuk och möjligheten att vara hemma med sina barn när man haft lyckan att få dem. Socialavgifterna är alltså inte en utgift för företagen. De är en inkomst för staten för att kunna betala för vår gemensamt finansierade välfärd.

(Applåder)

Herr talman! Socialavgifter, alltså arbetsgivaravgifter och egenavgifter, tas ut för att bekosta det sociala försäkringssystemet. Vi försöker upprätthålla en tydlig koppling mellan avgiften och det som avgiften är tänkt att bekosta så att det blir tydligt och transparent varifrån pengarna tas och vad de betalar. Så stärker vi legitimiteten i systemet. Men undantag görs, och detta ärende handlar i grunden om möjligheten till sådana undantag.

Vi har några motioner att behandla i dag på temat undantag, i detta fall nedsättning av eller slopande av arbetsgivaravgifter för vissa grupper. Det handlar om unga, som kan ha svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det handlar om småföretagare för ett växande näringsliv. Det handlar i synnerhet om glesbygd, om differentierade arbetsgivaravgifter för småföretag i glesbygd för att hela landet ska leva.

Det är lovvärda ändamål som lyfts fram i motionerna. Såväl unga och småföretagare som glesbygden har särskilda behov av den här typen av åtgärder. Vi bör lägga till exempelvis etablering för nyanlända på den listan. Möjligen finns det också andra grupper och ändamål.

Som det också uttrycks i utskottets betänkande pågår det arbete i den här riktningen just nu. I den överenskommelse som slöts mellan fyra partier i januari, det vi kallar januariavtalet, ingår bland annat sänkta arbetsgivaravgifter i allmänhet och helt slopade avgifter för unga under 18 år.

Socialavgifter

Januariavtalet har också en viktig punkt om grön skatteväxling. 15 miljarder kronor ska skatteväxlas under mandatperioden. Det innebär höjda miljöskatter och sänkta skatter på framför allt arbete och företagande. Den gröna skatteväxlingen kommer att styra mot mer hållbar produktion och mer hållbar konsumtion.

Vi behöver fasa ut kol, olja och annat som är väldigt skadligt för vårt klimat och för vår planet. Därför höjer vi skatten på exempelvis fossila drivmedel.

Vi behöver reducera användningen och utsläppen av gifter och farliga kemikalier, och vi behöver minska mängden farliga partiklar i luften som går ned i lungorna när vi andas. Därför höjer vi skatten på de farliga produkterna, till exempel genom kemikalieskatten, och på den miljödåliga produktionen.

Vi måste se till att det här sker på ett rättvist sätt så att det inte är de med sämst förutsättningar som får betala och det drabbar låginkomsttagare, unga eller till exempel glesbygden. Därför ska den gröna skatteväxlingen utformas så att vi får ett mer rättvist samhälle.

I Kanada har man ett system där miljöskatterna ger grön återbäring direkt till medborgarna. Vi skulle behöva utreda ett sådant system även i Sverige. De glesbygdskommuner som har störst utmaningar ska då få tillbaka en stor del direkt, exempelvis genom sänkta arbetsgivaravgifter.

Det finns just nu en lång rad förslag hos regeringen som främjar klimaträttvisan och stärker de delar av samhället och av arbetsmarknaden som vi behöver stärka, exempelvis unga och nyanlända och dem som på annat sätt står en bit från dagens arbetsmarknad. Arbetsgivaravgifterna och socialavgifterna är en viktig pusselbit i det arbetet.

Socialavgifter

Herr talman! Eftersom vi vet att det är många förslag på gång, både redan nu i vårändringsbudgeten och i budgetpropositionen inför 2020 och inför resten av mandatperioden, finns det ingen anledning att rusa åstad i det här läget.

Jag yrkar därför avslag på samtliga motioner och motionsyrkanden och bifall till utskottets förslag i dess helhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Skyddet av värdefull skog