SMHI och Eumetsat
Betänkande 1992/93:TU22
Trafikutskottets betänkande
1992/93:TU22
SMHI och Eumetsat
Innehåll
1992/93
TU22
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag i årets budgetproposition om övergripande mål och affärsidé för SMHI. Detta innebär att SMHI till lägsta möjliga kostnad skall producera planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter av en bestämd kvalitet och innehåll. SMHI skall vidare bl.a. bedriva en lönsam affärsverksamhet och betraktas som en resurs i miljöarbetet. Utskottet förutsätter att en fortsatt utveckling sker av SMHI:s verksamhetsmål och resultatmått. När det gäller anslagsfrågor förordar utskottet bl.a. att SMHI ges ett bidrag för myndighetsuppgifter på sammanlagt drygt 120 miljoner kronor. Utskottet tillstyrker vidare förslaget att riksdagen godkänner en konventionsändring för Eumetsat, som är den europeiska organisationen för satellitsamarbete på meteorologiområdet. Detta innebär bl.a. att Sverige förbinder sig att under perioden 1993--2002 betala i storleksordningen 500 miljoner kronor för uppsändning och drift av vädersatelliter som en del i det globala observationssystemet. Satsningen motiveras av informationsbehovet för meteorologisk verksamhet samt för klimat- och miljöövervakning och för forskningsändamål.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Regeringen föreslår i proposition 1992/93:100 bilaga 7 (Kommunikationsdepartementet) i avsnittet H. Övriga ändamål under denna rubrik (s. 115--121) 1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om den övergripande målsättningen för verksamheten inom SMHI:s ansvarsområde i avsnittet Mål och framtida inriktning, 2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om ökad avgiftsfinansiering samt uppdrags- och affärsverksamhet.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 121--122 och s. 130) 1. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr (punkt H1), 2. att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 121636000 kr (punkt H2), 3. att riksdagen godkänner att eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 får användas för SMHI:s myndighetsverksamhet under budgetåret 1993/94 (punkt H2), 4. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om fördelningen av medlen mellan SMHI och Naturvårdsverket för mätningar av havsmiljön (punkt H2), 5. att riksdagen till Eumetsat för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 70 000000 kr (punkt H6).
Eumetsat
Regeringen föreslår i avsnittet Särskilda frågor under denna rubrik (s.166--174) 1. att riksdagen godkänner konventionsändringen, med angiven förklaring beträffande artikel 8 paragraf 1, 2. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om skälen för att delta i Eumetsat-samarbetet, beräknade kostnader för fortsatt svenskt deltagande liksom om användarfinansiering.
I fråga om lydelsen av ändringsprotokoll till konventionen den 24 maj 1983 om upprättandet av en europeisk organisation för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) hänvisas till propositionen (s.175--193).
Utskottet
1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
1.1 Inledning
SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska frågor. SMHI skall bedriva uppdragsverksamhet samt tillämpad forskning och utveckling inom sitt verksamhetsområde. Verksamheten finansieras dels med bidrag över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrags- och affärsverksamhet. Uppdrags- och affärsverksamheten skall enligt propositionen i ökad utsträckning prissättas i syfte att öka avgiftsfinansieringen. Denna verksamhet redovisas över 1000-kronorsanslaget H1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Kostnaderna för myndighetsuppgifter betalas från anslaget H2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Investeringar finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. SMHI ingår i det treåriga budgetsystemet och har lämnat en fördjupad anslagsframställning för perioden 1993/94--1995/96.
1.2 Mål och framtida inriktning
Kommunikationsministern har som övergripande mål och affärsidé för SMHI:s verksamhet, vilken omfattar meteorologi, hydrologi och oceanografi, angett följande utgångspunkter:
Mål
SMHI skall till lägsta möjliga kostnad producera planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter av bestämd kvalitet och innehåll, SMHI skall med denna bastjänstproduktion som grund bedriva en lönsam affärsverksamhet, SMHI skall uppfattas som ett modernt, kundorienterat kunskapsföretag, som är minst lika effektivt som jämförbara organisationer inom den privata sektorn, SMHI skall ses som en resurs i miljöarbetet.
Affärsidé
SMHI skall tillhandahålla planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter och därigenom skydda liv och egendom i Sverige, främja samhällsutvecklingen i Sverige och öka lönsamheten i nationellt och internationellt näringsliv.
I propositionen anförs vidare att SMHI:s uppdrags- och affärsverksamhet successivt bör öka sitt bidrag till basverksamheten.
Utskottet konstaterar att SMHI omfattas av den nya budgetprocessen och följaktligen har lämnat en fördjupad anslagsframställning för treårsperioden 1993/94--1995/96. Regeringen har mot denna bakgrund bl.a. presenterat en resultatredovisning för den gångna verksamhetsperioden och formulerat förslag till övergripande målsättning och framtida inriktning för SMHI. Om riksdagen godkänner dessa övergripande mål och den föreslagna affärsidén, avser kommunikationsministern att återkomma till regeringen med förslag till närmare verksamhetsmål för SMHI. Någon treårig planeringsram, som normalt gäller för myndigheter ingående i det nya budgetsystemet, har dock inte SMHI tilldelats. Utskottet vill med anledning härav och för SMHI:s verksamhetsinriktning erinra om att den nya budgetprocessen har introducerats i syfte att bl.a. stärka regeringens och riksdagens inflytande över statliga myndigheter och den verksamhet de bedriver eller ansvarar för. Genom att i ökad utsträckning arbeta med uppföljning och utvärdering av verksamheten skall omprövningar underlättas. Samtidigt skall budgetprocessen ges ökad betydelse som styrinstrument. Utskottet anser att resultatredovisningen visar att SMHI utvecklats på ett förtjänstfullt sätt som väl motsvarar kravet på en ökad effektivitet inom den offentliga sektorn. Utskottet bedömer vidare att förslagen till övergripande målsättning utgör en god grund för arbetet med nya verksamhetsmål och resultatmått och tillstyrker således regeringens förslag. Utskottet förutsätter dock att de övergripande målen och affärsidén fortsättningsvis kommer att utvecklas ytterligare i enlighet med riksdagens intentioner med den nya budgetprocessen och att dessa mål kommer att redovisas för riksdagen. Vad gäller riktlinjerna för den fortsatta finansieringen av SMHI:s verksamhet delar utskottet regeringens uppfattning att syftet bör vara att uppnå en ökad avgiftsfinansiering samt att uppdrags- och affärsverksamheten skall öka sitt bidrag till basverksamheten.
1.3 Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till SMHI för budgetåret 1993/94 anvisar dels ett anslag på 1000 kr, dels ett ramanslag på 121636 000 kr som bidrag för myndighetsuppgifter. Utskottet tillstyrker vidare förslaget i propositionen att riksdagen godkänner att eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 får användas för SMHI:s myndighetsverksamhet under budgetåret 1993/94. Utskottet har heller inget att erinra mot att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om fördelningen av medlen mellan SMHI och Naturvårdsverket för mätningar av havsmiljön. Utskottet tillstyrker slutligen även förslaget att riksdagen till Eumetsat för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 70000000 kr.
2 Eumetsat
2.1 Vad är Eumetsat?
Eumetsat (European Organization for the Exploitation of Meteorological Satellites) är en europeisk organisation för ett operationellt satellitsamarbete för övervakning av jorden, dess väder och klimat och speciellt uppföljning och upptäckt av klimatförändringar. Organisationen grundas på en konvention från år 1983. Eumetsat har ett operationellt ansvar i det europeiska rymdsamarbetet ESA (European Space Agency) och är starkt knuten till den europeiska rymdteknikutvecklingen.
2.2 Nya förutsättningar och villkor
Enligt propositionen har förutsättningarna och kostnaderna för Eumetsat ändrats avsevärt under de senaste åren. Prognosen för den kommande tioårsperioden är att årskostnaden för Sveriges del kommer att uppgå till i storleksordningen 50 miljoner kronor. Detta beror huvudsakligen på att att nya satelliter måste utvecklas för perioden 1996 och ca 15 år framåt, som ersättning för det ursprungliga programmet som avslutas år 1995. Det nya satellitprogrammet omfattar kontinuerligt en geostationär och en polär satellit. I propositionen förordas att riksdagen mot denna bakgrund godkänner en konventionsändring för Eumetsat. Ändringen grundar sig bl.a. på att den gällande konventionen inte tar hänsyn till att nya program måste utvecklas och införas. Dessa krävs för den kontinuitet som är grundläggande för klimatövervakning och för det meteorologiska observationssystemet. Andra orsaker till konventionsändringen är att röstningsprocedurerna behöver förändras för programstyrningen så att en koppling finns till det ekonomiska bidraget. Konventionsändringen på engelska och en översättning till svenska är som bilaga fogat till propositionen.
2.3 Tolkningsförklaring behövs
Enligt kommunikationsministern kommer Sverige vid ett godkännande att avge en förklaring beträffande tolkningen av artikel 8 som behandlar äganderätten till all data. Denna tolkning innebär att de nationella meteorologiska instituten i Eumetsats medlemsländer är de primära användarna av Eumetsats data, produkter och tjänster och att de har full rätt att använda data utan ytterligare avgifter. Medlemsländernas distribution av data i andra medlemsländer kräver medgivande från dessa länders nationella meteorologiska institut. Medlemsländernas intressen i icke medlemsländer representeras genom Eumetsat-sekretariatet. För att säkerställa att Sveriges tolkning av Eumetsats inställning är korrekt kan det enligt kommunikationsministern finnas skäl för Sverige att i samband med godkännandet av konventionsändringen ange en särskild förklaring. Enligt denna förklaring förutsätts att artikel 8 inte innebär några inskränkningar i Sveriges möjligheter att utnyttja utvecklade och bearbetade produkter från Eumetsat i utvecklingssamarbete med tredje land.
2.4 Ökade kostnader
Den förändrade verksamheten innebär ökade kostnadsanspråk. Enligt kommunikationsministern kan det svenska bidraget, om deltagande sker i alla obligatoriska program utöver den allmänna budgeten, beräknas uppgå till drygt 500 miljoner kronor för perioden 1992--2002. En av orsakerna till de ökade kostnaderna för svensk del är att varje bidragsland fortsättningsvis måste bidra i proportion till bruttonationalprodukten. En annan förklaring är det utökade satellitprogrammet som är en följd av att Europa hittills inte burit sin andel av kostnaderna för det internationella satellitburna observationssystemet. För att minska belastningen på statsbudgeten framhålls angelägenheten av att användarfinansieringen ökas genom att satellitbilder som efterfrågas av organisationer, myndigheter, företag och privatpersoner avgiftsbeläggs. Kommunikationsministern bedömer att samhällsnyttan av Eumetsat är hög genom att satelliterna ger en informationsmängd med tillämpning som sträcker sig utanför väderprognoserna. Eumetsat är också en viktig resurs i miljöövervakningen. Deltagandet i Eumetsat motiveras främst av nyttan för det svenska samhället att försäkra sig om tillgång till satellitinformation för meteorologisk verksamhet, miljöövervakning och klimatforskning. Eumetsat kan också betraktas som ett samlat europeiskt bidrag till det globala observationssystemet.
2.5 Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen angivna utvecklingen av Eumetsat-samarbetet. Utskottet förordar därför att riksdagen godkänner den föreslagna konventionsändringen. Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförts om skälen för att delta i Eumetsat-samarbetet, beräknade kostnader för fortsatt svenskt deltagande liksom om användarfinansiering.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande verksamhetsinriktning att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den övergripande målsättningen för verksamheten inom SMHI:s ansvarsområde i avsnittet Mål och framtida inriktning,
2. beträffande riktlinjer för den fortsatta finansieringen att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om ökad avgiftsfinansiering samt uppdrags- och affärsverksamhet,
3. beträffande anslaget Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1000 kr,
4. beträffande anslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 121636000 kr,
5. beträffande överförande av anslagsreservation att riksdagen godkänner att eventuellt utgående reservation på reservationsanslaget Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 får användas för SMHI:s myndighetsverksamhet under budgetåret 1993/94,
6. beträffande medel till havsmiljömätning att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om fördelningen av medlen mellan SMHI och Naturvårdsverket för mätningar av havsmiljön,
7. beträffande anslag till Eumetsat att riksdagen till Eumetsat för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 70 000 000 kr,
8. beträffande ändring av Eumetsat-konventionen att riksdagen godkänner konventionsändringen, med angiven förklaring beträffande artikel 8 paragraf 1,
9. beträffande det fortsatta Eumetsat-samarbetet att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen om skälen för att delta i Eumetsat-samarbetet, beräknade kostnader för fortsatt svenskt deltagande liksom om användarfinansiering.
Stockholm den 16 mars 1993
På trafikutskottets vägnar
Sven-Gösta Signell
I beslutet har deltagit: Sven-Gösta Signell (s), Rolf Clarkson (m), Sten Andersson i Malmö (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita Jönsson (s), Lars Svensk (kds), Kenneth Attefors (nyd), Jarl Lander (s), Lars Björkman (m), Ines Uusmann (s), Rune Thorén (c), och Lennart Fremling (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut1 Anslagsfrågor2 Eumetsat2 Utskottet2 1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)2 1.1 Inledning2 1.2 Mål och framtida inriktning3 1.3 Anslagsfrågor4 2 Eumetsat4 2.1 Vad är Eumetsat?4 2.2 Nya förutsättningar och villkor5 2.3 Tolkningsförklaring behövs5 2.4 Ökade kostnader5 2.5 Utskottets ställningstagande6 Hemställan6