Skolans internationalisering
Betänkande 1992/93:UbU12
Utbildningsutskottets betänkande
1992/93:UBU12
Skolans internationalisering
Innehåll
1992/93 UbU12
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 1992/93:158 om skolans internationalisering.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Till betänkandet fogas en reservation (nyd) om studiebidrag för studier utomlands och en reservation (s) om viss begränsning i hemkommunens skyldighet att betala ersättning för IB-utbildning. Meningsyttring föreligger från Vänsterpartiet, som yrkar avslag på propositionen.
ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1992/93:158 Skolans internationalisering föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. att riksdagen godkänner riktlinjerna för statsbidrag till utlandsundervisningen (avsnitt 5), 3. att riksdagen under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar 16000000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1992/93:100 bil. 9.
Lagförslaget är fogat som bilaga till detta betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1992/93:158
1992/93:Ub97 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1992/93:158 och hos regeringen begär ett nytt förslag om skolans internationalisering.
1992/93:Ub98 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en modell och resurser för skolans internationalisering.
1992/93:Ub99 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lärares fortbildning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnader för International Baccalaureate-utbildning.
1992/93:Ub154 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiebidrag vid studier utomlands.
Motioner från allmänna motionstiden 1993
1992/93:Ub436 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om meritvärdering för lärare som undervisar i svenska skolor utomlands.
1992/93:Ub476 av Roland Lében (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunal ersättning för svenska elever som studerar vid svensk utlandsskola.
1992/93:A209 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter för hemvändande barn att upprätthålla sina språkkunskaper.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 1992/93:158 Skolans internationalisering jämte motioner som väckts dels med anledning av propositionen, dels under den allmänna motionstiden år 1993.
Insatser för skolans internationalisering
Regeringen konstaterar i propositionen att internationaliseringen av det svenska samhället påskyndats under de senaste årtiondena. Ett viktigt skäl till detta är de framsteg som gjorts i strävandena inom EG att skapa ett gränslöst Europa. Insatserna för skolans internationalisering måste därför också ses som en följd av det europeiska integrationsarbetet och de nya förutsättningar för det arbete som skapats genom frigörelsen och demokratiseringen i Öst- och Centraleuropa.
Sveriges ökade kontakter med omvärlden ställer enligt regeringen skolan inför nya och stimulerande utmaningar. Regeringens långsiktiga ambition är att stödja internationella kontakter och utbyten på skolans område och att i möjligaste mån verka för att fler svenska elever bereds tillfälle att studera i utlandet under en tid. Ett EES-avtal bör på sikt innebära att svenska elever ges möjlighet att delta i de utbytesprogram som finns inom EG. Elev- och lärarutbytet med våra grannländer växer, inom Norden genom Nordplus junior, men framför allt genom lokala initiativ av enskilda skolor. I växande utsträckning sker utbytet också med de baltiska länderna samt med Frankrike och Tyskland. Vidare framhålls i propositionen att många har genom biståndsarbete och ideellt intresse byggt upp kontakter och skolutbyte med tredje världen. Elevutbytet på gymnasienivå med främst USA har stor omfattning och en stark tradition. Slutligen är intresset för Asien, Australien och Latinamerika också växande och viktigt för skolans utveckling.
Regeringen framhåller att internationaliseringen ökar behovet och betydelsen av de svenska utlandsskolorna och riksinternaten i Sverige. Det växande antal svenska familjer som under någon tid verkar i ett annat land måste kunna göra det utan att deras barn riskerar att förlora sambandet med den egna kulturen och det egna språket.
Lärare och skolledare är enligt regeringen en nyckelgrupp för skolans internationalisering. Utbytesprogram för lärare och skolledare kan höja lärarkompetensen, samtidigt som det tillför skolan och dess elever nya perspektiv och erfarenheter. Invandrare och den växande gruppen elever med ett annat modersmål än svenska utgör också en stor tillgång i skolans dagliga arbete för internationell kunskap och förståelse.
Regeringen föreslår att resurserna för skolans internationalisering förstärks med totalt 16 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Bl.a. föreslås att resurser satsas på lärares, skolledares och elevers internationella kontakter samt introduktionskurser i svenska för elever från utlandet som tas emot i gymnasieskolan. En funktion bör finnas som kan ge råd och stöd till huvudmän och enskilda skolor när det gäller internationella kontakter. Regeringen föreslår även vissa ändringar i skollagen, bl.a. att en elev på ett program i gymnasieskolan skall ha rätt att fullfölja sin utbildning på det aktuella programmet efter högst ett läsårs ledighet för utlandsstudier, att en kommun eller en fristående skola som så önskar vid sidan av sin gymnasieskola skall få anordna IB-utbildning (International Baccalaureate) utan godkännande av regeringen och att hemkommunen blir skyldig att betala ersättning till utbildningsanordnaren för kostnaderna för IB-utbildningen (exkl. vissa avgifter till International Baccalaureate Office i Genève). Slutligen dras i propositionen riktlinjerna upp för ett ändrat och förbättrat bidrag till utlandsundervisningen från den 1 juli 1994.
I motion 1992/93:Ub97 (v) yrkas avslag på regeringens förslag om skolans internationalisering. Motionärerna anser att frågan om skolans internationalisering bör kopplas till det pågående läroplansarbetet om utbildningens mål och innehåll. Enligt motionärerna är regeringens perspektiv på skolans internationalisering för snävt. Det kan inte begränsas till den västeuropeiska integrationen utan bör också inbegripa de grundläggande frågorna om förhållandet mellan rika och fattiga länder, de globala problemen, mänskliga rättigheter, arbetet mot rasism och fredsfostran. Motionärerna avstyrker regeringens förslag om inrättandet av en funktion för skolans internationella kontakter. Möjligheten att fullfölja gymnasieutbildningen efter avbrott för studier utomlands bör vidare inte begränsas till högst ett läsår. Slutligen accepterar motionärerna inte regeringens förslag till finansiering av insatserna för skolans internationalisering. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om skolans internationalisering i samband med förslag om nya läroplaner för skolan.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
I direktiven (dir. 1991:9 och dir. 1991:117) till Läroplanskommittén tas internationaliseringen upp som ett viktigt kunskapsområde. Som föredragande statsrådet anför i direktiven (dir. 1991:62) till den särskilda utredaren för vissa frågor om skolans internationalisering (Internationaliseringsutredningen) skall det genom Läroplanskommitténs arbete och det kommande kursplanearbetet inom Statens skolverk bli möjligt att tillgodose behovet av internationalisering av skolan när det gäller utbildningens mål och innehåll samt riktlinjer för undervisningen. Andra frågor såsom åtgärder som främjar och underlättar rörlighet och utbyte mellan Sverige och andra länder på skolans område samt formerna för svensk undervisning i utlandet ansåg statsrådet det naturligt att utreda i ett sammanhang.
Läroplanskommittén har i sitt betänkande (SOU 1992:94) Skola för bildning och i sitt förslag till läroplan för grundskolan särskilt markerat vikten av att eleverna får utveckla förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder samt att kontakten med skolor och ungdomar i andra länder kan bidra verksamt till detta. Internationella kontakter, utbyte och praktik i andra länder skall främjas. I kommitténs förslag till läroplan för gymnasieskolan och komvux anförs bl.a. att det genom internationaliseringen ställs höga krav på vår förmåga att leva med kulturell mångfald. Skolan har som social och kulturell mötesplats en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.
Regeringen avser återkomma till riksdagen med förslag i läroplansfrågan. Emellertid vill föredragande statsrådet (prop. s. 6) redan nu markera regeringens avsikt att låta den ökande internationaliseringen få ett genomslag i läroplanerna för alla skolformer. Med detta slår staten fast att internationaliseringen är en central uppgift för skolan.
Utskottet har inget att erinra mot att regeringen väljer att lägga fram förslag om organisatoriska ramar och medel för att stärka skolans internationalisering utan en direkt koppling till kommande läroplansförslag. Utskottet utgår från att de aspekter på skolans internationalisering som framförs i motion 1992/93:Ub97 kommer att finnas med i ett kommande regeringsförslag till läroplaner när det gäller undervisningens mål och innehåll.
I såväl Internationaliseringsutredningens betänkande (SOU 1992:93) som propositionen ges exempel på skolors internationella kontakter. Dessa kan omfatta stödprojekt, brevskivning till vänskolor, utbytesresor och studieresor m.m. Självfallet kan det därvid vara lockande för unga människor att i första hand vilja knyta kontakter med avlägsna och exotiska länder. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att betona värdet av kontakter med länder utanför EG och med länder utanför Europa. Utskottet vill dock i detta sammanhang understryka vikten av att arbetet med att stärka och fördjupa förbindelserna med våra grannländer i Norden kan fortsätta.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det i första hand är de enskilda skolorna och kommunerna som bär ansvaret för internationaliseringen i skolan och för den konkreta utformningen av den. Utskottet ser föreliggande regeringsförslag som en viktig förutsättning för enskilda skolor och kommuner att vidareutveckla sina internationella kontakter. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub97.
Utbyten och andra internationella kontakter
Enligt motion 1992/93:Ub98 (s) delvis bör ett svenskt centrum för internationella kontakter skapas. Detta centrum bör bl.a. ha kontakt med likartade centra i andra länder. Det bör vidare hjälpa till med att finna vänskolor i andra länder, sprida information till lärare och elever och genomföra regionala kurser om skolans internationalisering för lärare.
Internationaliseringsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1992:93) att ett centrum för skolans internationella kontakter skulle skapas. Utredningen diskuterade en anknytning av detta centrum till antingen Svenska institutet eller Skolverket. Ett fristående centrum avstyrktes av ett flertal remissinstanser. I stället förordades en anknytning till i första hand Skolverket.
Regeringen föreslår att medel bör anvisas för en funktion som kan ge sådant stöd som huvudmän och enskilda skolor kan behöva för internationella kontakter. Regeringen vill stryka under att det bör ankomma på varje kommun och varje skola att bära ansvaret för sina internationella kontakter och för den praktiska hanteringen av dem. När det gäller organisationsfrågan bör den lösas tillsammans med andra frågor om rollfördelningen på central nivå när det gäller internationella kontakter inom utbildningsområdet.
Utskottet anser att de idéer som förs fram i motion 1992/93:Ub98 när det gäller uppgifterna för ett centrum för internationalisering bör kunna tas till vara i arbetet med att förstärka skolans internationalisering. De ligger likaså i linje med vad som föreslås i propositionen. Det bör ankomma på regeringen att i samråd med berörda myndigheter lösa organisationsfrågan på central nivå för skolans internationella kontakter. Även utlandsskolornas behov av ett kontaktorgan när det gäller såväl pedagogiska som administrativa skolfrågor bör därvid beaktas.
Utskottet tillstyrker vad som i proposition 1992/93:158 förordats om en funktion för skolans internationalisering och finner att syftet med motionärernas yrkande i huvudsak är tillgodosett, varför motion 1992/93:Ub98 i denna del avstyrks.
I samma motion framläggs ett förslag om en modell för skolans internationalisering. Bl.a. framhålls att alla elever oavsett skolform bör genom dagens kommunikationsteknik och ett engagerat skolprogram få delta i en dialog med en vänskola i utlandet. Ett sådant utbyte kan omfatta allt ifrån brevskrivande, datakommunikation till ett par veckors studiebesök vid vänskolan, framhåller motionärerna. Vidare bör projekt beträffande miljösamarbete, internationell säkerhet och konfliktlösning främjas.
Regeringen föreslår att särskilda medel skall anvisas för särskilt stöd till internationella kontakter på skolområdet. För budgetåret 1993/94 beräknas medel för förstärkning av resurserna för lärares, skolledares och elevers internationella kontakter med 14000000 kronor. En viss del av medlen bör användas till stöd för skolor vilka, som en väl integrerad del av undervisningen, utnyttjar utbyten och andra internationella kontakter, där också elever blir berörda.
Utskottet anser i likhet med regeringen att varje kommun och varje skola bör bära ansvaret för sina internationella kontakter och för den praktiska hanteringen av dem. Utskottet delar motionärernas uppfattning att vänskolor i utlandet är ett utmärkt sätt att utveckla den enskilda skolans internationella kontakter. Inom ramen för i propositionen anvisade medel bör sådana projekt kunna stödjas. I Internationaliseringsutredningens betänkande (SOU 1992:93, bilaga 2) ges en provkarta på svenska skolors internationella kontakter och utbytesverksamhet. Det bör vara möjligt för Skolverket att i sitt arbete med att utveckla skolväsendet sprida information om olika modeller för kontakter mellan svenska och utländska skolor på olika nivåer.
Med hänvisning till regeringens förslag om stöd till internationella kontakter och till vad utskottet i övrigt anfört anser utskottet att syftet med motion 1992/93:Ub98 i denna del i huvudsak är tillgodosett, varför den avstyrks.
För att underlätta det internationella utbytet bör skolan enligt vad som anförs i motion 1992/93:Ub99 (s) vara öppen för nya undervisningsformer. Det kan t.ex. gälla att undervisa i olika ämnen på engelska eller tyska. För att lärarna skall få tillfälle att hålla sina språkkunskaper levande bör det vara möjligt att anordna studiedagar på annat språk än svenska. Hemspråkslärarna är enligt motionärerna en resurs som kan tas till vara i skolans internationalisering. De bör ges möjlighet att genom fortbildning bli behöriga att undervisa i andra ämnen (yrkande 1).
För lärares fortbildning med inriktning mot internationalisering finns i dag statliga medel för resestipendier och fortbildningsstipendier som Svenska institutet resp. Skolverket administrerar (totalt 3,5 miljoner kronor för budgetåret 1992/93). I propositionen betonas att frågor som rör internationalisering måste ges hög prioritet i de samlade fortbildningsinsatserna för skolans personal. En förstärkning av resurserna för bl.a. lärares internationella kontakter föreslås. Regeringen anser det angeläget att stödja enskilda lärares och skolledares deltagande i internationellt skolsamarbete i form av konferenser m.m. Vidare bör särskilda medel anvisas för direkt riktade insatser för fortbildning av lärare som medverkar i s.k. bilingual education, dvs. undervisning i olika ämnen på annat språk än svenska.
En förutsättning för att öka den svenska skolans internationella kontakter är enligt utskottets mening engagerade och aktiva lärare och skolledare. Initiativ till ett ökat utbyte med andra länder måste komma från enskilda skolor och kommuner. Utskottet delar såväl motionärernas som regeringens uppfattning om vikten av lärares fortbildning när det gäller skolans internationalisering. Utskottet finner att de idéer och förslag om fortbildningen i språk som framförs i motion 1992/93:Ub99 bör kunna genomföras inom ramen för den förstärkning av insatserna för fortbildning som föreslås i propositionen. Hemspråkslärarnas kompetens bör självfallet tas till vara på det lokala planet när det gäller att utveckla den enskilda skolans internationella verksamhet.
Beträffande frågan om hemspråkslärarnas fortbildning/vidareutbildning, vilken aktualiseras i motionen, vill utskottet erinra om att riksdagen sedan budgetåret 1990/91 anvisat särskilda medel för att förbättra lärartillgången. Riksdagen beslutade (prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282) att medel även fortsättningsvis bör användas för utbildning av oexaminerade lärare i områden där många sådan finns. Dessa medel bör också användas för vidareutbildning av bl.a. hemspråkslärare. I detta sammanhang vill utskottet också peka på att det inom ramen för anslaget B 6. Fortbildning m.m. sedan budgetåret 1990/91 anvisats medel (jfr prop. 1992/93:100, bet. UbU21, rskr. 275) för fortbildning och kompletterande utbildning för lärare i svenskundervisning för invandrare m.m. (5 714 000 kr budgetåret 1992/93).
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att syftet med motion 1992/93:Ub99 yrkande 1 i huvudsak är tillgodosett, varför den avstyrks.
Enligt motion 1992/93:Ub154 (m) är det angeläget att öka antalet elever som deltar i det internationella skolutbytet. Ett år i en utlandsskola berikar inte bara den enskilda eleven utan också den svenska skolan och det svenska samhället. Rekryteringen till studier utomlands skulle enligt motionären underlättas om eleverna fick behålla det studiesociala stödet under utlandsvistelsen. Regeringen bör kunna ta upp denna fråga i samband med beredningen av rapporten Målrelaterade statsstipendier.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Internationaliseringsutredningen behandlade i sitt betänkande (SOU 1992:93) Svensk skola i världen studiehjälpsfrågan för ungdomars studier utomlands. Enligt utredningen är det angeläget att ge studiestöd till ungdomar som deltar i utbytesverksamhet eller studerar utomlands för en begränsad period. Utredningen föreslog att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skulle utgå till svenska ungdomar för högst ett års studier på gymnasial nivå utomlands. Studiebidraget skulle utgå med samma belopp som vid studier i Sverige och merkostnadstillägget skulle utgå med 1 150 kr i månaden. Den totala kostnaden för 4 000 extra studiestödsår beräknades till drygt 86 miljoner kronor. Därvid beräknades studiebidraget till 835 kr i månaden under tolv månader och merkostnadstillägget enligt ovan under tio månader, dvs. till sammanlagt 21 520 kr per år. På förslag av regeringen har riksdagen beslutat (prop. 1992/93:100 bil. 9, bet. SfU13, rskr. 208) att studiebidraget för budgetåret 1993/94 skall uppgå till 750 kr per månad under högst tio månader per år.
Med hänvisning till riksdagens nyligen fattade beslut om studiebidraget för budgetåret 1993/94 skulle kostnaden för 4000 extra studiestödsår inklusive merkostnadstillägget uppgå till 76 miljoner kronor, dvs. drygt 10 miljoner kronor mindre än vad utredningen beräknat. Om studiehjälpen för utlandsstudier begränsas till att omfatta endast studiebidraget kan kostnaden beräknas till 30 miljoner kronor, dvs. 7 500 kr per elev och år.
Enligt regeringens bedömning (prop. s. 6) är det inte möjligt att i nuvarande statsfinasiella läge genomföra utredningens förslag om studiesociala förmåner vid studier utomlands.
Utskottet delar regeringens uppfattning om svårigheten att i dagens ekonomiska situation finansiera studiehjälp vid ungdomars utlandsstudier under ett år, även om de nya förutsättningarna för beräkningen av studiebidraget skulle minska kostnaderna med ca 10 miljoner kronor i jämförelse med tidigare beräkningar. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub154.
I motion 1992/93:A209 (m) yrkande 1 aktualiseras vissa problem för familjer som efter tjänst i utlandet återvänder till Sverige. Bl.a. anses det angeläget att de hemvändande barnen får möjlighet att bevara de språkkunskaper som de tillägnat sig utomlands.
I propositionen (s. 22) understryker regeringen vikten av att från utlandet hemvändande elever ges tillfälle att underhålla och utveckla sina språkfärdigheter. För bl.a. dessa elever bör studierna i gymnasieskolan planeras individuellt i likhet med de elever som studerat utomlands under ett år. Skolledningen bör pröva möjligheterna till stöd för dessa elever i varje enskilt fall.
Utskottet ansluter sig till såväl motionärens som regeringens uppfattning att elever som genom vistelse i utlandet förvärvat kunskaper i ett främmande språk bör få möjlighet att utveckla sina språkfärdigheter i den svenska skolan. Det bör ankomma på den lokala skolledningen och lärarna att i samråd med eleven finna former för sådana insatser. Utskottet anser det angeläget att elevers språkkunskaper och erfarenheter av ett främmande lands samhällsförhållanden tas till vara på ett pedagogiskt sätt i olika undervisningssituationer.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning beträffande hemvändande elevers språkfärdigheter och finner att syftet med motion 1992/93:A209 yrkande 1 är tillgodosett, varför den avstyrks.
Internationell studentexamen
International Baccalaureate (IB) är en utbildning som leder till examen godkänd för inträde till universitet i alla länder som valt att ansluta sig till systemet att jämställa IB-examen med nationella examina. IB administreras centralt av en internationell organisation, International Baccalaureate Office (IBO) i Genève. I Sverige finns IB-utbildning i dag i Stockholm (Kungsholms gymnasium/Stockholms musikgymnasium), Göteborg (Hvitfeldtska gymnasiet) och Sigtuna (Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket). IB-utbildningen i Stockholm och Göteborg sker vid sidan av resp. kommuns gymnasieutbildning, eftersom det bl.a. är nödvändigt för kommunerna att ta ut elevavgifter. Utbildningen omfattar två läsår, men i Sverige tillämpas tre, varav ett år som ett introduktionsår. Undervisningen i Sverige sker på engelska. Den svenska staten betalar till IBO dels anslutningsavgiften, dels baskostnaden, dels en per capitaavgift för eleverna i årskurs tre. Skolorna betalar själva resterande avgifter. Särskilt statsbidrag lämnas till utbildningsanordnarna.
När det gäller IB-utbildningen innebär regeringens förslag att en kommun i fortsättningen vid sidan av sin gymnasieskola skall få anordna IB-utbildning utan godkännande av regeringen. Ett godkännande av IBO förutsätts dock. Utbildningen skall vidare omfattas av Skolverkets tillsyn. Staten skall även i fortsättningen betala basavgifterna till IBO.
Om en elev väljer att gå en IB-utbildning i Sverige bör enligt regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) hemkommunen vara skyldig att betala ersättning för kostnaderna för utbildningen. I första hand bör elevens hemkommun och utbildningsanordnaren komma överens om ersättningens storlek. Om de inte kan komma överens i ersättningsfrågan skall den avgöras av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen bör kunna fastställa olika ersättningsbelopp för olika fall, bl.a. med hänsyn till att särskilt statsbidrag kan utgå till vissa anordnare av IB-utbildning. Regeringens förslag om kommunernas betalningsskyldighet för IB-utbildning förutsätter att en ny bestämmelse (26 a §) införs i 5 kap. skollagen.
Frågan om hemkommunens skyldighet att betala esättning för IB-utbildning tas upp i motion 1992/93:Ub99 (s) yrkande 2. Enligt motionärerna bör betalningsåtagandet från hemkommunen motsvara samma kostnad som eleven i fråga skulle ha haft i den egna gymnasieskolan eller i reguljär gymnasieutbildning i annan kommun.
Utskottet delar regeringens bedömning att IB-utbildning i Sverige av de skäl som framförs i propositionen inte kommer att få någon större spridning. Det särskilda statsbidrag som lämnas till nuvarande tre utbildningsanordnare kommer enligt vad som redovisas i propositionen att ges i oförändrad omfattning. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den föreslagna bestämmelsen i skollagen -- att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall avgöra ersättningsfrågan om hemkommunen och utbildningsanordnaren inte kommer överens -- anser utskottet att det finns garantier för att kommunerna inte drabbas av oskäliga ersättningskrav för IB-utbildning. Utskottet hemställer således att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub99 yrkande 2 antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5kap. 26a§.
När det gäller lagförslaget i övrigt föreslår regeringen att bestämmelserna i 5 kap. 5 och 13 §§ skollagen ändras så att det framgår att hemkommunen inte är skyldig att erbjuda den elev som avlagt IB-examen utbildning i den vanliga gymnasieskolan. Vidare föreslås att det i 5 kap. 16 och 20 §§ skollagen införs en bestämmelse om rätt för den elev som påbörjat utbildning på program i gymnasieskolan -- såväl nationella som specialutformade och individuella program -- att fullfölja sina studier i kommunen, samverkansområdet eller landstinget efter ett studieavbrott på ett läsår för studier utomlands. Motsvarande rätt skall gälla även för en elev som fått s.k. grengaranti.
Utskottet, som inte har något att erinra mot lagförslaget i förevarande del, vill i sammanhanget klargöra följande. Utbildningen i gymnasieskolan kan enligt 5 kap. 1 § skollagen påbörjas fram till och med det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Den nu aktuella ändringen i skollagen innebär att rätten att fullfölja påbörjade studier i gymnasieskolan efter ett års utlandsstudier kommer att gälla även elever som uppnått 20 års ålder i gymnasieskolan.
Utskottet tillstyrker sålunda att riksdagen antar lagförslaget i övrigt i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt i det föregående.
Statsbidrag till utlandsskolor
I förordningen (1978:591, senaste ändring 1992:748) regleras statsbidraget till svensk undervisning i utlandet. I propositionen (s. 28 f.) föreslås riktlinjer för ett nytt statsbidragssystem för utlandsskolorna, som avses träda i kraft den 1 juli 1994. Förslaget överensstämmer delvis med vad Internationaliseringsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1992:93).
Enligt regeringens förslag skall statsbidraget beräknas med ett schablonbelopp per elev i olika undervisningsformer -- dels grundskoleundervisning, dels gymnasieundervisning, dels ock kompletterande svensk undervisning. Beloppen fastställs av regeringen för varje budgetår. Regeringen kommer därvid att överväga om olika belopp skall användas för skolorna med utgångspunkt i vissa kostnadsjämförelser. Huvudmannen för utbildningen beslutar själv hur bidraget skall användas. Med hänsyn till att det kommer att bli allt vanligare att människor erbjuds arbete utomlands anser regeringen det rimligt att staten ger ett visst ökat bidrag till utlandsskolorna så att elevavgifterna kan hållas på en lägre nivå än i dag. En höjning av bidraget bör bestämmas i samband med beräkningen av anslaget för budgetåret 1994/95. Lokalbidraget, som i dag uppgår till 60 % av årskostnaden för de lokaler som behövs för undervisningen, föreslås öka till 75 % av lokalkostnaderna. Statsbidraget för kompletterande svensk undervisning bör schabloniseras och beräknas med i princip oförändrat belopp per elev. Huvudmannen för en utlandsskola skall även i fortsättningen ha rätt att ta ut avgifter för kostnader som inte täcks genom statsbidrag.
Skolverket föreslås få besluta om en utlandsskola är berättigad till statsbidrag för årskurserna 1--6 i grundskolan. Regeringen bör besluta om en statsbidragsberättigad skola skall få fullt och självständigt ansvar för högre årskurser i grundskolan resp. för gymnasieundervisning. Studiebidrag inom studiehjälpen bör lämnas till de elever som deltar i gymnasieundervisningen.
I motion 1992/93:Ub476 (kds) föreslås att principen om interkommunal ersättning skall tillämpas för kommunens elever som studerar vid svensk statsbidragsberättigad utlandsskola. Skyldigheten bör omfatta elever i grundskolan och gymnasieskolan.
Enligt Internationaliseringsutredningens uppfattning (jfr SOU 1992:93, s. 80--95) bör statsbidraget för utlandsskolorna i princip motsvara de kostnader som för skolorna i Sverige täcks av stat och kommun tillsammans. Som regeringen framhåller i propositionen är det rimligt att en höjning av statsbidraget till utlandsskolorna sker från budgetåret 1994/95, då det nya bidragssystemet för utlandsskolorna kommer att träda i kraft. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till riktlinjer för statsbidrag till utlandsundervisningen från budgetåret 1994/95. Det finns således inte skäl att komplettera det av regeringen föreslagna systemet med ytterligare bidrag i form av "interkommunal ersättning" från elevens hemkommun till huvudmannen för utlandsskolan. Utskottet utgår från att regeringen noggrant kommer att följa utfallet av de nya riktlinjerna för statsbidraget till utlandsundervisningen och i sammanhanget även bevaka frågan om behörighetsreglerna för utlandsundervisning.
Riksdagen bör med bifall till proposition 1992/93:158 och med avslag på motion 1992/93:Ub476 godkänna riktlinjerna för statsbidrag till utlandsundervisningen.
Enligt motion 1992/93:Ub436 (m) är det viktigt att få så bra lärare som möjligt till de svenska utlandsskolorna. Nu gällande turordningsregler vid uppsägning försvårar för utlandsskolorna att få kvalificerade lärare. Tjänstgöring utomlands bör vara en merit och räknas in i tjänstgöringstiden för lärare, framhåller motionärerna.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Enligt 22 § lagen om anställningsskydd (1982:80, senaste ändring 1992:324) gäller vissa turordningsregler vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren.
När det gäller frågan om att värdera tjänstgöring som lärare utomlands vill utskottet erinra om att utskottet nyligen på förslag av regeringen i budgetpropositionen tillstyrkt (prop. 1992/93:100, bet. UbU11) att den nu gällande meritvärderingsförordningen, som utfärdats med stöd av 15 kap. 12 § skollagen, avskaffas. Utskottet hänvisade bl.a. till skollagens bestämmelse om skyldigheten för kommunerna att anlita behöriga lärare och reglerna om villkor för tillsvidareanställning som lärare.
I samband med frågan om lärares ledighet för tjänstgöring vid utlandsskola framhålls i propositionen (s. 31) att det borde vara av värde för en kommun att ha lärare med erfarenhet från andra länder, eftersom de vid återkomsten till Sverige kan utnyttjas i den egna skolans internationaliseringsverksamhet. Utskottet delar till fullo regeringens uppfattning och utgår från att kommunerna vid anställning m.m. av lärare tar hänsyn till värdet av utlandstjänstgöring. Mot bakgrund av att kommunerna har det fullständiga arbetsgivaransvaret för lärare och med hänsyn till utskottets tidigare ställningstagande beträffande avskaffandet av meritvärderingsförordningen anser utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något uttalande i enlighet med vad som i motion 1992/93:Ub436 yrkas om meritvärdering för lärare vid svensk utlandsskola, varför den avstyrks.
Medel för skolans internationalisering
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 16 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i proposition 1992/93:100 under åttonde huvudtitelns reservationsanslag B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet. Regeringen beräknar 14 miljoner kronor för särskilt stöd till internationella kontakter och sammanlagt 2 miljoner kronor för en funktion för internationella kontakter, introduktionskurser i svenska för elever från utlandet som tas emot i gymnasieskolan, vissa statsbidrag till avgifter för IB-utbildning och Skolverkets administration och utökade tillsyn m.m. av utlandsskolorna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel för skolans internationalisering och föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 för budgetåret 1993/94 anvisar 16 miljoner kronor utöver vad riksdagen tidigare beslutat (prop. 1992/93:100, bet. UbU21, rskr. 275) under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för utveckling av skolväsendet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 1992/93:158 att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub97,
men. (v)
2. beträffande en funktion för skolans internationella kontakter att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub98 (delvis) godkänner vad som förordats i proposition 1992/93:158,
3. beträffande särskilt stöd till internationella kontakter att riksdagen med avslag på 1992/93:Ub98 (delvis) godkänner vad som förordats i proposition 1992/93:158,
4. beträffande lärares fortbildning när det gäller skolans internationalisering att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub99 yrkande 1,
5. beträffande studiebidrag för studier utomlands att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub154,
res. 1 (nyd)
6. beträffande hemvändande elevers språkfärdigheter att riksdagen avslår motion 1992/93:A209 yrkande 1,
7. beträffande hemkommunens skyldighet att betala ersättning för IB-utbildning att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 och med avslag på motion 1992/93:Ub99 yrkande 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 26a§,
res. 2 (s)
8. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt i det föregående,
9. beträffande riktlinjerna för statsbidrag till utlandsundervisningen att riksdagen med avslag på motion 1992/93:Ub476 bifaller proposition 1992/93:158
10. beträffande meritvärdering för lärare vid svensk utlandsskola att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub436,
11. beträffande medel för skolans internationalisering att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:158 för budgetåret 1993/94 anvisar 16000000 kr utöver vad riksdagen tidigare anvisat (prop. 1992/93:100, bet. UbU21, rskr. 275) under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Stöd för utveckling av skolväsendet.
Stockholm den 22 april 1993
På utbildningsutskottets vägnar
Ann-Cathrine Haglund
I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Berit Löfstedt (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Bo Arvidson (m), Eva Johansson (s), Ingrid Näslund (kds), Stefan Kihlberg (nyd), Ulf Melin (m), Inger Lundberg (s), Krister Örnfjäder (s), Christer Lindblom (fp) och Birgitta Carlsson (c).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Studiebidrag för studier utomlands (mom.5)
Stefan Kihlberg (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8 börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motion 1992/93:Ub154" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionären att det är viktigt att på olika sätt öka antalet elever som deltar i det internationella skolutbytet. Erfarenheter från de etablerade utbytesorganisationerna visar att rekryteringsbasen i dagsläget är alltför snäv. Det krävs nämligen en stor ekonomisk satsning av familjen för att sända ett barn utomlands under ett studieår. Mot denna bakgrund delar utskottet motionärens uppfattning att rekryteringen skulle underlättas och breddas om eleverna fick behålla det studiesociala stödet under det år de är utomlands. Nu förlorar familjen inte bara studiebidraget för det barn som är utomlands utan i många fall också flerbarnstillägget.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen i nästa års budgetproposition med förslag om studiebidrag för ett års studier på gymnasial nivå utomlands och i sin beräkning av kostnaderna utgå från riksdagens beslut (prop. 1992/93:100 bil.9, bet. SfU13, rskr. 208) om en reducering av studiebidraget från budgetåret 1993/94. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub154 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande studiebidrag för studier utomlands att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub154 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Hemkommunens skyldighet att betala ersättning för IB-utbildning (mom.7)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder (allas) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9 börjar med "Utskottet delar" och på s.10 slutar med "5kap. 26a§" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att hemkommunens betalningsåtagande för en IB-utbildning på annan ort måste begränsas. Den bör i princip motsvara samma kostnad som eleven skulle haft i den egna gymnasieskolan eller i reguljär gymnasieutbildning i annan kommun. I annat fall kan elever som väljer en IB-utbildning kosta betydligt mer för kommunen än andra elever. Detta är inte rimligt med hänsyn till kommunernas alltmer begränsade resurser och principen om likabehandling av kommuninvånarna.
Med hänvisning härtill bör regeringen återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5 kap. 26a§. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub99 yrkande 2 och med avslag på proposition 1992/93:158 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande hemkommunens skyldighet att betala ersättning för IB-utbildning att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub99 yrkande 2 och med avslag på proposition 1992/93:158 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Meritvärdering för lärare vid svensk utlandsskola (mom.10)
Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Inger Lundberg och Krister Örnfjäder (allas) anför:
I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 9 meddelade regeringen att meritvärderingsförordningen skulle upphävas. I en reservation till utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UbU11 Vissa skollagsfrågor har vi motsatt oss detta. Riksdagen fattade beslut i frågan den 16 april 1993 varvid vår reservation avslogs. Vi kvarstår vid vår uppfattning men avstår nu från att på nytt aktualisera ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet anser att ett beslut om skolans internationalisering måste fattas i samband med beslut om skolans läroplaner i övrigt och kopplas till utbildningens mål och innehåll.
Enligt min mening föreslås inte några insatser för verklig internationalisering av skolan i föreliggande proposition trots att behovet är uppenbart. Den snabba internationaliseringen av företagen, de globala problemen -- inte minst miljöhoten -- och det växande internationella engagemanget är frågor som bör återspeglas i skolans internationalisering. Vänsterpartiet anser vidare att regeringens perspektiv på internationaliseringen är för snävt. Det kan inte begränsas till den västerländska integrationen utan bör också inbegripa de grundläggande frågorna om förhållandet mellan rika och fattiga länder, de globala problemen, mänskliga rättigheter, arbetet mot rasism och uppfostran för fred.
Det saknas dessutom en diskussion om undervisningens mål utifrån de behov som internationaliseringen idag ställer. Vilka språkkunskaper kommer att efterfrågas? Vilka språk och vilken art -- tal/skrift -- kommer exempelvis att behövas inom olika yrkesgrenar på den västeuropeiska arbetsmarknaden?
Vänsterpartiet instämmer med vissa remissinstanser som avstyrkt förslaget om en ny funktion för de internationella kontakterna på skolområdet. En sådan funktion kommer endast att leda till mer byråkrati. Möjligheten att fullfölja gymnasieutbildningen efter avbrott för studier utomlands bör enligt min uppfattning inte begränsas till högst ett läsår. Slutligen kan jag inte acceptera regeringens förslag till finansiering av insatserna för skolans internationalisering.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om skolans internationalisering i samband med att den lägger fram förslag om nya läroplaner för skolan.
Slutligen instämmer jag i Socialdemokraternas särskilda yttrande beträffande meritvärdering för lärare vid svensk utlandsskola.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1 borde ha hemställt:
1. beträffande avslag på proposition 1992/93:158 att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub97 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
Regeringens lagförslag Förslag till Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga