Skogsbruk
Betänkande 1996/97:JoU17
Jordbruksutskottets betänkande
1996/97:JOU17
Skogsbruk
Innehåll
1996/97 JoU17
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 54 motionsyrkanden från allmänna motionstiden år 1996 om skogsbruk. Samtliga yrkanden avstyrks, framför allt med hänvisning till den utvärdering av den nya skogspolitiken som skall redovisas i januari 1998. De motioner som utgör en upprepning av motioner som behandlats under föregående riksmöte behandlas på ett förenklat sätt. Till betänkandet har fogats 12 reservationer och fyra särskilda yttranden.
Motionerna
1996/97:Jo235 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av ransoneringsregler vid skogsavverkning. 1996/97:Jo242 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande och finansiering av skogsbilvägar. 1996/97:Jo301 av Torsten Gavelin och Lennart Fremling (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny lag om allmänningsskogarna i Norrland och Dalarna enligt vad i motionen anförts. 1996/97:Jo302 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om analys och information rörande barkborreangrepp i granskog. 1996/97:Jo304 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljömålet skall överordnas produktionsmålet, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stora kalhyggen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot stubbrytning, 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i skogsvårdslagen att dispensmöjligheten för hyggesplöjning upphävs, 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om spridning av bekämpningsmedel över skogsmark att dispensmöjligheten för Skogsvårdsstyrelsen upphävs, 6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagstiftningen att kemisk behandling av skogsplantor förbjuds, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbud mot kvävegödsling av skogsmark, 8. att riksdagen hos regeringen begär en avvecklingsplan för mineraliska hydraul- och smörjoljor i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen hos regeringen begär en plan för omställning av skogsbrukets drivmedel i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i skogsvårdslagen beträffande reglerna för högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning och lägsta ålder vid föryngringsavverkning i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lägsta ålder vid föryngringsavverkning också bör ta hänsyn till att skog mognar med avseende på biologisk mångfald, 12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i skogsvårdslagen att begreppet ?brukningsenhet? definieras i enlighet med vad som anförts i motionen, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om säkerhet för återväxtåtgärder, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statliga anslag till skogsbilvägsbyggande inte är förenliga med de miljömål som riksdagen satt upp för att bl.a. bevara biologisk mångfald, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöprövning av skogsbilvägar, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skyddsdikning, 17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpning av villkoren för tillstånd för nydikning, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett förbud mot användning av skogsodlingsmaterial av utländskt ursprung och handel med sådant material, 20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en obligatorisk skogsbrukarexamen, 21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en naturvårdsgräns för skogsbruk i fjällnära skog skall införas, 22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om avverkningsstopp för föryngringsavverkningar i ur- och naturskog i enlighet med vad som anförts i motionen, 23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvårdsgräns för fjällnära skogar, 24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skydd för skogsområden nedanför de fjällnära skogarna som har uppmärksammats av den ideella organisationen Steget före, 25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvårdsavtal, 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inventering av ytterligare möjligheter att finansiera ett stärkt skydd av produktiv skogsmark i enlighet med vad som anförts i motionen, 32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyldighet för skogsbolagen att regelbundet lämna uppgifter till länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser om förekomsten av värdefulla skogsområden och om bolagens åtgärder för att skydda sådana områden, 34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bristande informationsutbyte mellan AssiDomän och skogs- och naturvårdsorganisationerna, 35. att riksdagen hos regeringen begär en fullständig redovisning av de skyddsvärda skogsområden som förvaltades av f.d. Domänverket i enlighet med vad som anförts i motionen. 1996/97:Jo305 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp, v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skogsskadorna på grund av rotsnurr utreds av en skyndsamt tillsatt opartisk utredning, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett åtgärdsprogram tas fram. 1996/97:Jo306 av Sven-Erik Österberg och Bengt Kronblad (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att nogsamt följa skogsbrukets utveckling och möjligheter att förse skogsindustrin med nödvändig skogsråvara, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att följa upp att skogsvårdslagen efterlevs i de krav som är nödvändiga för att uppnå ett långsiktigt och uthålligt svenskt skogsbruk. 1996/97:Jo307 av Christin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lövskogsplanteringar. 1996/97:Jo308 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av en spridd ägarstruktur, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya avgifter på skogsbruket, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisningen av biologiska impediment, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om juridisk status för frivilliga naturvårdsavtal, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogen som framtida förnybar råvaruresurs, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning och vidareförädling av skogsprodukter. 1996/97:Jo309 av Dag Ericson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bevarande av skyddsvärda skogar. 1996/97:Jo310 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpning av skogsvårdslagen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktionsplanerna för biologisk mångfald skall vara vägledande för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald. 1996/97:Jo311 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att skydda de särskilt värdefulla skogsmarkerna. 1996/97:Jo312 av Maggi Mikaelsson och Bengt Hurtig (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidigareläggning av utvärderingen av den nya skogsvårdslagen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om oberoende inventering av rotsnurrsproblemet. 1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturvårdsavtal. 1996/97:Jo779 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva frågan om ett femårigt moratorium för avverkning av hotade naturskogar. 1996/97:A431 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av skogsbilvägar, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en god och effektiv skogsvård. 1996/97:Bo420 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen.
Utfrågning Utskottet anordnade den 20 mars 1997 en utfrågning av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen med anledning av deras rapporter om skogsreservatens utveckling respektive biotopskydd, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar m.m.
Utskottet
Inledning Ett stort antal av de yrkanden som berörs i detta betänkande tar upp frågor som behandlades ingående i samband med att riksdagen beslutade om en ny skogspolitik år 1993 (1992/93:JoU15). Politiken tar sin utgångspunkt i de skogsprinciper som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 (UNCED). I dessa principer betonas både utnyttjande och vård av skogarna. I den svenska skogspolitiken finns det numera både ett produktionsmål och ett miljömål. Dessa mål skall vara jämställda och väga lika tungt. Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Miljömålet för skogsmarken är att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Den svenska strategin för att bevara en biologisk mångfald innebär att produktionsmålet och miljömålet integreras. På större delen av den svenska skogsmarken skall skogen brukas och då på ett sådant sätt som innebär att hänsyn tas till naturvårdens intressen. Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom att vissa arealer helt undantas från skogsbruk. I takt med ett ökat sektorsansvar har skogsägarnas ekonomiska ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i skogsvårdslagen utan också genom naturvårdslagstiftningens nya bestämmelser om biotopskydd och skärpta bestämmelser om markavvattning och samråd. I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner rörande skogsbruk från allmänna motionstiden år 1996. Ett antal av de frågeställningar som tas upp i motionerna har behandlats av utskottet under föregående riksmöte i betänkande 1995/96:JoU3. I enlighet med utskottets tidigare principbeslut om planeringen av motionsärenden inom valperioden behandlas dessa yrkanden på ett förenklat sätt.
Allmän skogspolitik och skötselfrågor
Motionerna Enligt motion Jo304 (mp) yrkandena 3 och 6 bör såväl stubbrytning som kemisk behandling av skogsplantor förbjudas. Vidare bör Skogsstyrelsens möjlighet att ge dispens för spridning av bekämpningsmedel över skogsmark upphävas (yrkande 5). Enligt yrkande 8 i motionen bör regeringen utarbeta en avvecklingsplan för mineraliska hydraul- och smörjoljor inom skogsbruket. Dieseloljans skadliga effekter bör utredas och en avvecklingsplan utarbetas även för denna produkt enligt yrkande 9. Enligt yrkande 10 i motionen bör skogsvårdslagens regler för högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning och lägsta ålder vid föryngringsavverkning ändras så att särskild hänsyn tas till biologisk mångfald och behovet av biologisk kontinuitet i skogsekosystemen. Dessutom anser motionärerna i yrkande 11 att man vid fastställande av lägsta ålder för föryngringsavverkning bör ta särskild hänsyn till att skog mognar med avseende på biologisk mångfald. Begreppet brukningsenhet bör enligt yrkande 12 definieras som en skogsägares samlade innehav i en församling. Enligt yrkande 13 bör regeringen snabbutreda frågan om säkerhet för återväxtåtgärder och snarast återkomma till riksdagen. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 25 att regeringen bör ges i uppdrag att snarast utreda naturvårdsavtalens juridiska status vid ägarskiften. I motion Jo306 (s) yrkande 1 påtalas behovet av att nogsamt följa skogsbrukets utveckling och möjligheter att förse skogsindustrin med nödvändig skogsråvara. I motionens yrkande 2 anförs att regeringen bör följa upp att skogsvårdslagen efterlevs i de krav som är nödvändiga för att uppnå ett långsiktigt och uthålligt svenskt skogsbruk. Enligt motion Jo307 (s) bör ekonomiska styrmedel användas för att öka planteringen av lövskog i försurningsutsatta områden. I motion Jo308 (m) yrkande 1 framhålls betydelsen av en spridd ägarstruktur inom det svenska skogsbruket. Vidare anför motionärerna i yrkande 2 att förslag om nya avgifter på skogsbruket ej bör föreläggas riksdagen. Enligt motionens yrkande 4 råder det oklarhet om naturvårdsavtalens juridiska status vid ägarskiften. Denna fråga bör utredas och lagen ändras vid behov så att avtalen blir bindande vid ägarskiften. Slutligen anser motionärerna att synen på skogen som en framtida förnybar råvarukälla starkt måste betonas och belysas (yrk. 5). Enligt motion Jo310 (v) yrkande 1 bör skogsvårdslagen skärpas så att skyddet av unika biotoper blir effektivt. Den utvärdering av den nya skogspolitiken som skall slutföras under 1997 bör enligt motion Jo312 (v) yrkande 1 påskyndas. Motionerna Jo235 yrkande 3 och Bo420 yrkande 3 (båda c) tar upp frågan om ransoneringsregler vid skogsavverkning. Motionärerna anser att tillämpningen av ransoneringsreglerna bör ses över och en skärpning genomföras om det är nödvändigt för fortsatt uthålligt skogsbruk. Enligt motion Jo727 (c) yrkande 27 bör verksamheten med naturvårdsavtal utvecklas och tillföras mer medel. Avtalens juridiska hållbarhet vid överlåtelse av fastigheter bör också förbättras. Enligt motion A431 (s) yrkande 5 bör möjligheterna till regionalpolitiskt stöd för skogsvårdsåtgärder utredas.
Utskottets överväganden Som framgår av inledningen till detta betänkande beslutade riksdagen år 1993 om en ny skogspolitik som trädde i kraft den 1 januari 1994. Beslutet innebär bl.a. att produktionsmålet och miljömålet inom skogsbruket skall vara likställda och väga lika tungt. I enlighet med vad som anmäldes för riksdagen år 1993 följs det skogspolitiska beslutet upp av Skogsstyrelsen. I de delar uppföljningen avser miljöfrågor görs den i samarbete med Naturvårdsverket. En samlad redovisning skall göras till regeringen i januari 1998. Enligt regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle kommer regeringen att under år 1998 redovisa resultatet av utvärderingen för riksdagen. Med hänvisning till detta finner utskottet inte anledning att nu föreslå några vidare åtgärder med anledning av motion Jo304 (mp) yrkandena 3, 6, 10, 11, 12 och 13. Eftersom regeringen aviserat att man under år 1998 avser att återkomma till riksdagen med anledning av Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets utvärderingar av skogspolitiken föreslår utskottet ingen ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna Jo310 yrkande 1 och Jo312 yrkande 1 (båda v). Skogspolitiken behandlades i en interpellationsdebatt i riksdagen den 25 februari 1997. Näringsministern framhöll vid detta tillfälle bl.a. skogsnäringens stora betydelse för Sveriges ekonomi, för sysselsättningen och för en levande landsbygd. Beträffande beskattningen anförde ministern att man inte kan övervältra stora skattebördor på skogen och skogsindustrin. En skattesänkning inom tjänstesektorn kan inte kompenseras genom en ökad beskattning av skogen och skogsindustrin. Utskottet erinrar vidare om att riksdagen nyligen avslagit motioner om en naturvårdsavgift i skogsbruket (se 1996/97:SkU17). Såvitt utskottet kan bedöma har regeringen inga planer på att föreslå nya pålagor på skogsbruket. Motion Jo308 (m) yrkande 2 avstyrks. Med hänvisning till näringsministerns uttalande om skogsnäringens betydelse samt till vad som ovan anförts om de likställda produktions- och miljömålen inom skogsbruket avstyrks även motionerna Jo306 (s) yrkandena 1 och 2 samt Jo308 (m) yrkande 5. Enligt Skogsstatistisk årsbok 1996 bär två tredjedelar av Sveriges landyta skog i någon form. De s.k. produktiva skogsmarkerna omfattar 23,5 miljoner hektar eller 57 % av landytan. Hälften av skogen ägs av privata, mindre skogsägare, 25 % av privata bolag och resten av staten, kommunerna och kyrkan. Huvuddelen av statens skogsmarksinnehav, de s.k. kronoskogarna, ingår fr.o.m. april 1994 i AssiDomän AB, som till hälften ägs av staten. Utskottet finner inte anledning till något uttalande om ägarstrukturen i svenskt skogsbruk med anledning av motion Jo308 (m) yrkande 1 och avstyrker motionen i berörd del. Frågan om spridning av bekämpningsmedel i bl.a. skogsmark behandlas i Miljöbalksutredningens betänkande SOU 1996:103. Utredningen föreslår att det skall vara förbjudet att sprida kemiska eller biologiska bekämpningsmedel från luftfartyg. Om det finns synnerliga skäl får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer medge undantag i särskilda fall från detta förbud. Eftersom reglerna om biologiska bekämpningsmedel och spridning av bekämpningsmedel föreslås inordnas i miljöbalken kommer de allmänna aktsamhetsreglerna i balken att gälla också för dessa verksamheter. Regeringen har nyligen beslutat om en lagrådsremiss med förslag till miljöbalk. Utskottet är inte berett att föregripa det fortsatta arbetet med miljöbalken och avstyrker därmed motion Jo304 (mp) yrkande 5. Utskottet uttalade under föregående riksmöte att det är positivt att markägare frivilligt åtar sig att avstå från vissa åtgärder för att främja naturvårdsarbetet. Utskottet utgick därför från att problemen med sakrättsligt bindande naturvårdsavtal skulle ägnas fortsatt uppmärksamhet. Mot bakgrund av att frågeställningen omfattar komplicerade rättsliga problem föreslog utskottet dock inga åtgärder med anledning av de aktuella motionerna (1995/96: JoU1). Miljöbalksutredningen konstaterar att naturvårdsavtalen befunnits ge den största nyttan vad avser bevarandet av den biologiska mångfalden om avtalen kan tecknas för ganska långa tidsperioder, gärna uppemot 50 år. Ett problem med långa avtal är att fastigheter vanligen överlåts med kortare mellanrum. Utredningen lämnade inga förslag i frågan om hur skyddet skall kunna bestå när fastigheten övergår på ny ägare, men anvisade som en möjlighet att man skulle kunna återkomma till frågan i ett kommande betänkande. Enligt vad utskottet erfarit kommer frågan att behandlas i utredningens följdlagstiftningsbetänkande. I enlighet med vad som ovan anförts om att avvakta arbetet med miljöbalken avstyrker utskottet motionerna Jo304 (mp) yrkande 25, Jo308 (m) yrkande 4 och Jo727 (c) yrkande 27. Enligt skrivelse 1996/97:50 har miljömålet och olika arrangemang kring detta fått en stark anslutning från enskilda skogsägare, skogsbolag, bransch- och intresseorganisationer och myndigheter. Det har också rönt omfattande intresse utomlands. Utbildnings- och informationsmaterial om svensk skogspolitik är enligt regeringen efterfrågade över hela världen. I skrivelsen redogör regeringen även för det arbete som pågår med miljömärkning av skogsindustriprodukter inklusive miljöcertifiering av skogsbruk. I Sverige, där frågan blivit högaktuell genom krav från stora köparländer som Storbritannien och Tyskland, arbetar marknadsaktörerna med frågan utan inblandning av staten. Det pågår sålunda ett arbete med att utifrån kriterier uppställda av organisationen Forest Stewardship Council (FSC) utforma en nationell standard för miljöcertifiering av skogsbruk. Arbetet görs i en särskild grupp med företrädare för skogsnäringen, miljöorganisationerna, arbetstagarna och samerna. Användning av bästa möjliga teknik i skogsarbetet är enligt vad utskottet erfarit med i diskussionen om kriterier för certifiering. Ett förslag skall enligt tidsplanen vara klart i slutet av april. Detta skall sedan remissbehandlas. Utskottet behandlade i betänkande 1996/97:JoU4 miljöklassning av alkylatbensin. Enligt utskottets uppfattning fanns det, framför allt utifrån arbetsmiljöaspekter, skäl att överväga ytterligare åtgärder för att uppmuntra användning av alkylatbensin. Utskottet framhöll dock att alkylatbensinen ur miljösynpunkt inte kan likställas med förnybara energikällor såsom biobränsle. Vid de fortsatta övervägandena om ytterligare åtgärder för att främja användningen av alkylatbensin bör därför konkurrenssituationen för förnybara bränslen beaktas. De signaler som ges från samhällets sida i form av t.ex. skattesubventioner bör vara så avvägda att de mest miljövänliga alternativen premieras. Utredningen om alternativa bränslen avlämnade sitt betänkande i januari 1997 (SOU 1996:184). Utredningen föreslår att ett system för miljöklassning av alternativa drivmedel skapas och tas in i en ny lag om drivmedel. I miljöklassningen vägs sådana frågor som klimatpåverkan, regional och lokal påverkan, förnybarhet och påverkan på arbetsmiljö samt påverkan på mark och vatten vid spill och katastrofutsläpp in. Remisstiden på betänkandet går ut den 12 maj 1997. Utskottet kan instämma i de allmänna bedömningarna i motion Jo304 (mp) yrkandena 8 och 9 om ökad användning av miljövänliga smörj- och drivmedel inom skogsbruket. Med hänvisning till det arbete som pågår på området avstyrks dock motionen i berörda delar. Beträffande motion Jo307 (s) vill utskottet anföra följande. Enligt förordningen (1997:22) om stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket (EEG 2080/92) kan bidrag lämnas till bl.a. anläggning av ädellövskog och ordinär lövskog på åkermark i södra och mellersta Sveriges slättområden. Vidare kan enligt förordningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbruket statligt stöd lämnas till anläggning av ädellövskog. Bidrag kan lämnas i hela landet där det finns förutsättningar för produktion av ädellövskog. För år 1997 är 20 miljoner kronor avsatta för ändamålet. Motionen avstyrks med det anförda. Skogsstyrelsen har med förtur utvärderat skogsvårdslagstiftningens ransoneringsregler vid skogsavverkning. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats men har tills vidare, i enlighet med vad de flesta remissinstanser förordat, inte föranlett någon åtgärd från regeringens sida. Utskottet förutsätter att regeringen noggrant följer frågan och vid behov vidtar åtgärder. Motionerna Jo235 yrkande 3 och Bo420 yrkande 3 (båda c) avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom det anförda. Utskottet har inga invändningar mot vad som i motion A431 (s) yrkande 5 anförs om behovet av en god och effektiv skogsvård. Enligt utskottets uppfattning bör dock utnyttjandet av de regionalpolitiska medlen bedömas i första hand från regionalpolitisk synpunkt, och utskottet är därför inte berett att föreslå något uttalande om användning av dessa medel för skogsvårdsändamål.
Skyddsvärd skog
Motionerna Enligt motion Jo304 (mp) yrkande 23 bör Naturvårdsverket få i uppdrag att utforma en naturvårdsgräns för fjällnära skogar. Naturvårdsverket bör även få i uppdrag att utreda hur de skogsområden nedanför de fjällnära skogarna som uppmärksammats av den ideella organisationen Steget före kan skyddas (yrk. 24). Ytterligare möjligheter att finansiera ett stärkt skydd av produktiv skogsmark bör inventeras enligt motionens yrkande 27. Även i motion Jo311 (s) yrkande 1 anförs att nya finansieringsvägar bör utredas. Enligt motion Jo304 yrkande 32 bör skogsbolagen åläggas att regelbundet lämna uppgifter till länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser om förekomsten av värdefulla skogsområden och om bolagens åtgärder för att skydda sådana områden. Motionärerna påtalar i yrkande 34 att informationsutbytet mellan AssiDomän och skogs- och naturvårdsorganisationerna varit bristande vad gäller försäljning av skyddsvärd skogsmark. Enligt yrkande 35 bör riksdagen hos regeringen begära en fullständig redovisning av de skyddsvärda skogsområden som förvaltades av f.d. Domänverket. I motion Jo309 (s) anförs att regeringen bör utarbeta en strategi för att bevara de skyddsvärda skogarna. Enligt motion Jo310 (v) yrkande 3 bör de aktionsplaner för biologisk mångfald som utarbetats av bl.a. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vara vägledande för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald. För att ge en rättvisande bild av hur stora skogsarealer som är undantagna från bruk bör biologiska impediment enligt motion Jo308 (m) yrkande 3 redovisas som skyddad areal.
Utskottets överväganden Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har i var sin rapport på regeringens uppdrag redovisat omfattning och innebörd av biotopskydd, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar m.m. respektive skogsreservatens utveckling och omfattning efter den nya skogspolitiken. Rapporterna bedöms för närvarande av Miljövårdsberedningen som har regeringens uppdrag att senast den 1 juli 1997 yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas och föreslå olika möjligheter och former för att åstadkomma detta. Naturvårdsverket anför i sin rapport att den sammanlagt skyddade produktiva skogsarealen i Sverige i nationalparker, naturreservat, domänreservat och förvärvade områden uppgår till ca 832 000 hektar, vilket motsvarar 3,6 % av Sveriges produktiva skogsmark. Ca 660 000 hektar finns inom den fjällnära skogen och ca 172 000 hektar nedanför den fjällnära skogen. Den skyddade andelen produktiv skog i dessa regioner uppgår till ca 43 % respektive ca 0,8 %. Naturvårdsverket konstaterar att procentmål för bevarande av skogar ofta har ekonomiska utgångspunkter och att vetenskapligt odiskutabla procentmål inte varit möjliga att ställa upp. I det praktiska reservatsarbetet är prioriteringar mellan ett stort antal skyddsvärda områden och mellan olika skogstyper en huvuduppgift. Praktiska mål för arbetet görs med utgångspunkt från detta och förväntade budgetramar. Naturvårdsverket pekar även på problemen med den fortsatta avverkningen av naturskogar och på att större naturliga skogsekosystem med den utveckling som kan förutses i huvudsak endast kommer att finnas kvar i reservat. Motionerna Jo304 (mp) yrkandena 23 och 24 samt Jo309 (s) berör i stor utsträckning frågor som behandlas i ovan nämnda rapporter. Med hänvisning till det beredningsarbete som pågår föreslår utskottet att motionerna lämnas utan åtgärd i berörda delar. Det bör tilläggas att riksdagen och regeringen fattat beslut om särskilda skyddsregler för fjällnära skog. Närmare bestämmelser härom finns i 15(21 §§ skogsvårdslagen (1979:429) och 19(23 §§ skogsvårdsförordningen (1993:1096). Som ovan anförts har Miljövårdsberedningen regeringens uppdrag att senast den 1 juli 1997 bl.a. föreslå olika möjligheter och former för att utöka andelen skyddad produktiv skogsmark. Utskottet är inte berett att föregripa detta arbete genom uttalanden med anledning av motionerna Jo304 (mp) yrkande 27 och Jo311 (s) yrkande 1. Motionerna avstyrks i berörda delar. I övrigt vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen avslagit ett antal motionsyrkanden rörande naturvårdsavgift för skogsbruket (1996/97:SkU17). Med anledning av motion Jo304 (mp) yrkande 32 vill utskottet anföra följande. Enligt 14 § skogsvårdslagen (1979:429) är skogsägare skyldiga att anmäla planerade avverkningar enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller Skogsstyrelsen. I detta sammanhang skall de även anmäla vad de avser att göra för att skydda naturvårdsintressen på det aktuella området. I sammanhanget kan också nämnas att Skogsstyrelsen genomför en nyckelbiotopsinventering som skall vara genomförd under år 1998. Motionen torde i huvudsak vara tillgodosedd med vad som här anförts och avstyrks i den mån så inte är fallet. Skogsstyrelsen har på regeringens uppdrag utarbetat en aktionsplan som anger åtgärder för att bevara en biologisk mångfald och hållbart nyttja skogsresurserna. Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1, utg. omr. 23, avsnitt 11) aviserat att man under budgetåret 1997 planerar att återkomma till riksdagen vad gäller Skogsstyrelsens förslag i rapporten. I avvaktan på detta föreslår utskottet att motion Jo310 (v) yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd. Utskottet delar givetvis motionärernas allmänna bedömning att aktionsplanen skall vara vägledande för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald. Med motivet att öka effektiviteten i den statliga förmögenhetsförvaltningen beslutade riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:87, NU38) att Domänverket skulle ombildas till ett av staten helägt dotterbolag. Ombildningen av Domänverket till Domän AB trädde i kraft i juli 1992. Under hösten 1993 beslutade regeringen att ASSI AB och Domän AB skulle gå samman vid årsskiftet 1993/94. Det skulle ske genom att staten som ägartillskott tillförde Domän AB samtliga aktier i ASSI AB. Under våren 1994 privatiserades en del av bolaget genom försäljning av statens aktiekapital. Statens ägarandel uppgår i dag till 50,5 %. Riksdagens revisorer har på utskottets initiativ granskat frågan om hur skyddsvärd domänmark har hanterats i samband med bolagets försäljningar av mark. Man har även granskat hur försäljningarna av domänmark har påverkat Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas respektive Skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas arbete med att skydda värdefull skogsmark. Riksdagen förutsatte inför beslutet att bolagisera Domänverket att mark med stora naturvärden även i fortsättningen skulle ges ett starkt skydd. Enligt revisorernas uppfattning har dessa ambitioner bara delvis uppfyllts. Det beror enligt revisorernas mening framför allt på att de naturvårdande myndigheterna inte hade tillräckligt med tid för att före bolagiseringen inventera Domänverkets innehav av skyddsvärd mark. Revisorernas rapport har även överlämnats till regeringen som i sin tur överlämnat den till Miljövårdsberedningen för bedömning i samband med dess tidigare nämnda uppdrag att yttra sig över i vilken omfattning arealen skyddad produktiv skogsmark behöver utökas. Med hänvisning till det arbete som pågår anser utskottet att motion Jo304 (mp) yrkandena 34 och 35 bör lämnas utan åtgärd. Enligt skogsstatistisk årsbok uppgår den produktiva skogsmarken i Sverige till knappt 23 miljoner hektar. För impediment är motsvarande siffra knappt 6 miljoner hektar. Därav beräknas enligt Skogsstyrelsen ca 3,4 miljoner hektar vara skogsbärande impediment, vilket motsvarar 15 % av den totala skogsklädda arealen. Av 2 § skogsvårdslagen framgår att mark som inte är lämplig för virkesproduktion utan produktionshöjande åtgärder, men som bär skog eller har förutsättningar att bära skog, utgör skogliga impediment. Med uttrycket avses således impediment med varierande typer av skogar men också helt kala impediment. Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter till 30 § skogsvårdslagen gäller förbud mot avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling på skogliga impediment som är större än 0,1 hektar. Enstaka träd får dock avverkas om naturmiljöns karaktär inte förändras därav. Artdatabanken har på Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets uppdrag belyst impedimentens betydelse för skogens biologiska mångfald och i vad mån skogsvårdslagens bestämmelser tryggar dessa värden. Artdatabanken framhåller att det generellt råder stora ekologiska skillnader mellan skog på produktiv mark och impediment vad gäller artinnehåll och andra biologiska värden. Impedimenten utgör ekologiska extremer och de härbärgerar huvudsakligen sådana arter som klarar dessa extrema förhållanden. Å andra sidan finns i vissa impediment en varierad sammansättning av träd- och buskarter som ett resultat av frånvaron av skogsbruk. Vad gäller rödlistade skogsarter har endast ett mindre antal av dessa sin huvudsakliga förekomst i impediment (ca 2 %). Impedimenten är av betydelse för ytterligare 5 % av de rödlistade skogsarterna. Impedimentens värde för biologisk mångfald i allmänhet och för rödlistade arter i synnerhet ökar om de ingår i en landskapsenhet med sparade kantzoner m.m. samt med en generell och god naturhänsyn vid skogsbruk. För att behålla impedimentens värden anser Artdatabanken att det är viktigt att impedimenten skyddas mot skogsbruksåtgärder och exploatering. För rödlistade skogsarter utgör tillskapandet av gammelskogskvaliteter på produktiva marker den viktigaste åtgärden. Död ved i alla dess former av våra skogsbildande trädslag är den största bristvaran. Impedimenten kan till en del bidra till att täcka detta behov under förutsättning att äldre och grövre träd sparas på dessa marker. Artdatabanken rekommenderar därför att tillämpningsföreskrifterna till 30 § skogsvårdslagen förtydligas så att inga avverkningar eller röjningar tillåts på impediment annat än de som är direkt motiverade av naturvårdsskäl. Skogsstyrelsen anför i en kommentar till undersökningen att en utökad studie av impedimentens betydelse för hela den biologiska mångfalden vore av stort värde. Vidare anför de att de helt delar Artdatabankens uppfattning att föreskrifterna skall ge ett skydd för de grova träden på impedimenten och att de kommer att överväga ett förtydligande av dem. Naturvårdsverket delar i allt väsentligt de bedömningar och slutsatser som Artdatabanken framför. Man anser att skogsvårdslagens undantag från det generella avverkningsförbudet på impediment är svårtolkat. Det kan ifrågasättas om naturmiljön förändras om ett par grova träd eller torrträd huggs ned på en impedimentyta. Eftersom dessa nyckelelement inte uttryckligen är skyddade kan inte heller impedimenten i sig anses generellt skyddade. Skogsstyrelsen har under våren 1997 gett SLU i uppdrag att bedöma impedimentens betydelse för skogens biologiska mångfald. Utredningen är en del av Skogsstyrelsens uppdrag att utvärdera effekterna av den nya skogspolitiken och skall utföras mot bakgrund av att impedimentens biologiska betydelse och skyddsstatus har betydelse vid bedömningen av behov av naturreservat och frivilliga avsättningar. Uppdraget skall redovisas senast den 1 augusti 1997. I avvaktan på resultatet av denna undersökning är utskottet inte berett att närmare gå in på frågan om hur impedimenten bör klassificeras och avstyrker motion Jo308 (m) yrkande 3.
Skogsbilvägar, m.m.
Motionerna Enligt motion Jo242 (c) bör regeringen ta initiativ till utredning om hur byggande av skogsbilvägar kan finansieras. I motion A431 (s) yrkande 4 påtalas behovet av att skogsbilvägnätet byggs ut planmässigt så att det gör störst nytta per meter väg. Enligt motion Jo304 (mp) yrkande 14 är statliga anslag till byggande av skogsbilvägar inte förenliga med de miljömål som riksdagen satt upp för att bl.a. bevara biologisk mångfald. Skogsdikning bör enligt motion Jo304 yrkande 16 vara tillståndspliktig. Vidare anser motionärerna att nydikning inte skall tillåtas då negativ påverkan på miljön kan befaras (yrkande 17).
Utskottets överväganden Utskottet behandlade frågan om finansiering av skogsbilvägar i betänkande 1996/97:JoU1 och ansåg därvid att det, med hänsyn till det statsfinansiella läget, inte bör komma i fråga att återinföra det statliga bidraget till byggande av skogsbilvägar. Med hänvisning till det anförda avstyrks motion A431 (s) yrkande 4. Även motion Jo304 (mp) yrkande 14 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts genom det anförda. Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion Jo242 (c), att en samordning av skogsbilvägnätet är nödvändig för att minimera miljöstörningarna. Enligt förordningen (1995:1271) om investeringsstöd till den som förädlar eller saluför produkter från jordbruket eller skogsbruket (EEG 867/90) är det möjligt att erhålla stöd för investeringar i vägdatabaser. Syftet med stödet är att åstadkomma en effektivare transportplanering. Vägverket har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med bl.a. kommunerna och skogsnäringen utveckla en nationell vägdatabas. Ett första etableringsprojekt har redovisats vid årsskiftet 1996/97. Vägdatabasen skall fungera som ett instrument för att effektivisera transporter, väginvesteringar och underhåll. Motionen avstyrks i den mån den inte tillgodosetts genom det anförda. Frågan om markavvattning har behandlats av Miljöbalksutredningen (SOU 1996:103). Utredningen föreslår att den obligatoriska tillståndsplikten för markavvattning bör finnas kvar. Ansökan om tillstånd till markavvattning skall göras till länsstyrelsen. I avvaktan på behandlingen av den nya miljöbalken är utskottet inte berett att närmare gå in på de förslag som väcks i motion Jo304 (mp) yrkandena 16 och 17. Motionen avstyrks i dessa delar.
Övrigt
Motionerna Enligt motion Jo302 (m) bör ytterligare analyser genomföras av orsakerna till de ökande barkborreangreppen i skogen och information ges till markägarna vad gäller lämpliga åtgärder för att begränsa de framtida skadorna. Allmänningsskogslagen har alltmer kommit att uppfattas som en hämsko för framgångsrik verksamhet i glesbygd och bör därför skyndsamt ses över enligt motion Jo301 (fp). Staten och näringen bör enligt motion Jo308 (m) yrkande 6 aktualisera frågan om ytterligare forskning om och vidareförädling av skogsprodukter, framför allt utifrån det framtidsperspektiv att skogen är vår viktigaste råvara.
Utskottets överväganden Enligt skogsvårdsförordningen (1993:1096) får Skogsstyrelsen meddela föreskrifter om bekämpningsåtgärder när insektshärjning av större omfattning uppkommit i skog eller när det är fara för sådan insektshärjning. Styrelsen får även meddela föreskrifter om åtgärder för att förebygga att yngelhärdar uppkommer, såsom i fråga om upparbetning av skadad skog, åtgärder vid röjning eller annan avverkning, utforsling av virke och lagring av virke i eller i närheten av skog. Sådana föreskrifter har utfärdats för Värmland med anledning av de allvarliga barkborreangreppen (SKSFS 1994:2). Diskussioner pågår med forskare, skogsägare och Skogsstyrelsen om huruvida liknande föreskrifter bör utfärdas för vissa områden i södra Sverige, framför allt Småland. Utskottet utgår från att skogsvårdsorganisationen även framgent följer denna fråga noggrant, men föreslår i övrigt ingen ytterligare åtgärd med anledning av motion Jo302. Förvaltningen av de s.k. allmänningsskogarna regleras i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna. Frågan om en översyn av vissa delar av lagen bereds för närvarande i Regeringskansliet med anledning av en skrivelse i ärendet som inkommit från Norrbottens allmänningsskogars förbund. Vad som här anförts torde till stor del tillgodose motion Jo301 (fp). Motionen avstyrks med det anförda. Utskottet redovisade i sitt betänkande 1996/97:JoU1 regeringens åtgärder för utökad forskning inom skogssektorn. NUTEK och SJFR har fått i uppdrag att gemensamt utarbeta ett program för ökad samordning av forskning för skogsindustri och skogsbruk. Programmet skall syfta till att öka skogs- och skogsindustriproduktionens värde och bredd. I uppdraget ingår även att öka branschens ekonomiska insatser på området. Regeringen har beslutat tillskjuta 40 miljoner kronor för ändamålet. Regeringen har därutöver presenterat ett program för utveckling av den svenska skogsnäringen. Programmet är flerårigt och omfattar ca 300 miljoner kronor. Ambitionen är att satsningen skall göras inom bl.a. utveckling av träbaserade byggsystem, utveckling av nya produkter baserade på skogsråvara och ökad kretsloppsanpassning av olika skogsprodukter. Regeringen kommer enligt uppgift att utse en särskild förhandlare med uppdrag att lämna förslag till utformningen och omfattningen av programmet samt lokaliseringsfrågor. Programmets genomförande leds av en särskild styrgrupp med representanter för berörda parter. Motion Jo308 (m) yrkande 6 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts genom det anförda.
Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden Utskottet behandlade under riksmötet 1995/96 ett antal motioner rörande bl.a. allmän skogspolitik, vissa skötselfrågor och rotsnurr (1995/96:JoU3). Med hänvisning till det anförda och till vad som inledningsvis anförts om utskottets principbeslut om planeringen av motionsärenden inom valperioden avstår utskottet från att nu mer utförligt i sak behandla motionerna Jo304 yrkandena 1, 2, 4, 7, 15, 18, 20-22, Jo305 yrkande 1, 2, Jo312 yrkande 2 och Jo779 yrkande 15. Motionerna avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m. att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 3, 6 och 10-13, res. 1 (mp) 2. beträffande tidigareläggning av utvärderingen av skogspolitiken att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo310 yrkande 1 och 1996/97:Jo312 yrkande 1, 3. beträffande nya avgifter för skogsbruket att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 2, res. 2 (m) 4. beträffande skogsbrukets betydelse, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo306 och 1996/97:Jo308 yrkande 5, res. 3 (m) 5. beträffande ägarstrukturen inom skogsbruket att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 1, res. 4 (m) 6. beträffande spridning av bekämpningsmedel över skogsmark att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 5, 7. beträffande naturvårdsavtal att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 25, 1996/97:Jo308 yrkande 4 och 1996/97:Jo727 yrkande 27, res. 5 (m, c, fp, mp) 8. beträffande miljövänliga smörj- och drivmedel att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 8 och 9, res. 6 (mp) 9. beträffande lövskogsplanteringar att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo307, 10. beträffande avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo235 yrkande 3 och 1996/97:Bo420 yrkande 3, res. 7 (c, v, mp) 11. beträffande behovet av skogsvård att riksdagen avslår motion 1996/97:A431 yrkande 5, 12. beträffande fjällnära skogar, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 23 och 24 och 1996/97:309, res. 8 (mp) 13. beträffande finansiering av skogsskydd att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 27 och 1996/97:Jo311 yrkande 1, res. 9 (mp) 14. beträffande uppgiftsskyldighet för skogsägare att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 32, 15. beträffande aktionsplan för biologisk mångfald i skogen att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo310 yrkande 3, 16. beträffande hanteringen av skyddsvärd domänmark att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 34 och 35, 17. beträffande redovisning av impediment att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 3, res. 10 (m) 18. beträffande bidrag till byggande av skogsbilvägar att riksdagen avslår motion 1996/97:A431 yrkande 4, 19. beträffande skogsbilvägarnas miljökonsekvenser att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkande 14, 20. beträffande samordning av skogsbilvägnätet att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo242, 21. beträffande markavvattning att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo304 yrkandena 16 och 17, res. 11 (mp) 22. beträffande barkborreangrepp att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo302, 23. beträffande översyn av allmänningsskogslagen att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo301, res. 12 (fp, v) 24. beträffande forskning för skogsindustri och skogsbruk att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo308 yrkande 6, 25. beträffande skogsfrågor som behandlats tidigare under valperioden att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 1, 2, 4, 7, 15, 18, 20-22, 1996/97:Jo305, 1996/97:Jo312 yrkande 2 och 1996/97:Jo779 yrkande 15.
Stockholm den 15 april 1997
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).
Reservationer
1. Ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m. (mom. 1) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som framgår och slutar med "och 13" bort ha följande lydelse: Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att miljömålet bör överordnas produktionsmålet inom skogspolitiken. Ett miljömål som överordnats produktionsmålet måste också kompletteras med styrmedel tillräckliga för att ge både måluppfyllelse och ekonomisk lönsamhet. Flera skogsbruksmetoder som används i dag hör inte hemma i ett naturvårdsanpassat skogsbruk. Extrema skogsbruksmetoder såsom stora kalhyggen, stubbrytning och hyggesplöjning bör förbjudas utan möjlighet till dispensförfarande. Utskottet anser dessutom att snytbaggen kan undvikas utan spridning av gifter och det finns därför ingen anledning att tillåta kemisk behandling av skogsplantor. Skogsvårdslagens regler för högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning och lägsta ålder vid föryngringsavverkning bör ändras så att särskild hänsyn tas till biologisk mångfald och behovet av biologisk kontinuitet i skogsekosystemen. Dessutom bör man vid fastställande av lägsta ålder för föryngringsavverkning ta särskild hänsyn till att skog mognar med avseende på biologisk mångfald. Utskottet anser vidare att begreppet brukningsenhet bör omdefinieras till att avse en skogsägares samlade innehav i en församling. Detta innebär framför allt att ransoneringsreglerna tillämpas på vad man upplever som en naturlig enhet i skogs- och natursammanhang. Regeringen bör därutöver ges i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med förslag till ändring i skogsvårdslagen om högsta tillåtna areal för föryngringsavverkning. I detta sammanhang bör även frågan om säkerhet för återväxtåtgärder snabbutredas. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo304 yrkandena 3, 6 och 10(13 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m. att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkandena 3, 6 och 10(13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Nya avgifter för skogsbruket (mom. 3) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Skogspolitiken behandlades" och slutar med "2 avstyrks" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning bör såväl produktions- som miljömålet inom skogspolitiken kunna uppfyllas utan att skogsbruket påförs nya pålagor. Samtidigt som miljömålet är angeläget så är skogen utomordentligt viktig för det svenska folkhushållet. Nya pålagor skulle försämra lönsamheten och konkurrenskraften inom näringen. Förslag om nya avgifter på skogsbruket, t.ex. i form av miljöavgifter, bör inte föreläggas riksdagen. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo308 yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande nya avgifter för skogsbruket att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo308 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skogsbrukets betydelse, m.m. (mom. 4) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 5" bort ha följande lydelse: Skogen är en viktig förnybar råvarukälla. Detta medför att frågor kring den produktiva skogsmarken också måste sättas in i detta sammanhang. Här ligger även avvägningen mellan de framtida produktions- och miljömålen baserade på nödvändigheten av en hållbar utveckling. Synen på skogen som en framtida förnybar råvarukälla måste starkt betonas och belysas utifrån framtidsperspektivet om en framtida hållbar utveckling när det gäller råvaruresurser. Regeringen måste inte minst i EU-sammanhang betona detta och då även understryka värdet av bl.a. den svenska skogen ur såväl nationell som internationell synpunkt. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo306 yrkandena 1 och 2 och Jo308 yrkande 5 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande skogsbrukets betydelse, m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo306 och 1996/97:Jo308 yrkande 5 som sin mening ger riksdagen till känna vad utskottet anfört,
4. Ägarstrukturen inom skogsbruket (mom. 5) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Enligt skogsstatistisk" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse: Spridningen av ägandet i skogen är positiv av flera skäl och ligger helt i linje med utskottets uppfattning om ägandespridning. Det privata ägandet när det gäller areella tillgångar bygger på gamla traditioner i vårt land och det är av stort värde att denna ägarstruktur kan bibehållas. Ansvar och förvaltarskap följer ägandet och detta ansvar har gått i arv mellan generationer. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo308 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande ägarstrukturen inom skogsbruket att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo308 yrkande 1 som sin mening ger riksdagen till känna vad utskottet anfört,
5. Naturvårdsavtal (mom. 7) Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet uttalade" och på s. 8 slutar med "yrkande 27" bort ha följande lydelse: Det råder i dag oklarhet om huruvida naturvårdsavtalen är bindande i samband med ägarbyte. Dessa avtal har stor betydelse när det gäller bevarandearbetet och den biologiska mångfalden. Enligt utskottets uppfattning bör denna fråga utredas och regler införas så att avtalen, som bygger på frivilliga överenskommelser, skall kunna göras bindande i samband med ägarbyten. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo304 yrkande 25, Jo308 yrkande 4 och Jo727 yrkande 27 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse: 7. beträffande naturvårdsavtal att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 25, 1996/97:Jo308 yrkande 4 och 1996/97:Jo727 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Miljövänliga smörj- och drivmedel (mom. 8) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet kan och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse: Det mekaniserade skogsbrukets användning av hydrauliska maskiner med stora oljevolymer är ett tilltagande miljöproblem. Olika former av försöks- och utvecklingsverksamhet med nya vegetabiliska substitut till mineraloljor har skett och sker såväl i statlig som i privat regi sedan slutet av 80-talet. Utskottet anser att detta utvecklingsarbete nu har kommit så långt att regeringen bör kunna lämna förslag om en avvecklingsplan för mineraliska hydraul- och smörjoljor. Siktet bör vara inställt på att användningen av mineral-olja till dessa ändamål upphör till sekelskiftet. I takt med skogsbrukets mekanisering har allt större volymer dieselolja i skogsmaskiner blivit ett växande hot mot biotoperna och grundvattnet. I dag finns alternativt bränsle i form av exempelvis rapsolja, etanol eller inblandningar av dessa i dieselolja. Utskottet anser att dieselolja ingår i hotbilden mot skogsmarken på samma sätt som de mineraliska hydraul- och smörjoljorna. Det bör kartläggas hur dieseloljan inverkar på skogsekosystem och grundvatten vid läckage och spill samt utredas hur och i vilken takt dieseloljan kan ersättas av vegetabiliska substitut. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo304 yrkandena 8 och 9 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande miljövänliga smörj- och drivmedel att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen (mom. 10) Lennart Daléus (c), Maggi Mikaelsson (v), Gudrun Lindvall (mp) och Lennart Brunander (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Skogsstyrelsen har" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse: Skogsvårdslagen som den har tillämpats på senare tid har alltför ofta medfört skövling av skog vid förvärv av fastigheter. Kapitalstarka köpare har gått in och förvärvat skogsfastigheter. Ofta har de inte bosatt sig på fastigheten vilket medverkat till befolkningsminskning på orten. Deras agerande har också drivit upp fastighetspriserna vilket försvårar generationsskiften. Tillämpningen av fastighetsbildningslagen har medverkat till rovdriften på skogen. Större fastigheter där ransoneringsreglerna skulle ha gällt har styckats upp i mindre fastigheter för att bestämmelserna skall kunna kringgås. Skogsvårds- och fastighetsbildningslagen bör ses över för att komma till rätta med ovan beskrivna problem. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo235 yrkande 3 och Bo420 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo235 yrkande 3 och 1996/97:Bo420 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Fjällnära skogar, m.m. (mom. 12) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Motionerna Jo304" och slutar med "skogsvårdsförordningen (1993:1096)" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning bör en naturvårdsgräns, inte en gräns för föryngringsavverkning, skydda Sveriges fjällskogar. Regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att skyndsamt föreslå hur ett sådant skydd skall utformas. Utgångspunkten för detta uppdrag bör vara Naturskyddsföreningens förslag till naturvårdsgräns, ovanför vilken slutavverkningar inte skall vara tillåtna. Naturvårdsverket bör även få i uppdrag att lägga fram förslag om hur de skogsområden nedanför de fjällnära skogarna som uppmärksammats av organisationen Steget före bör skyddas. Vissa områden i anslutning till det som brukar betecknas den fjällnära skogen har visat sig vara minst lika skyddsvärda som den fjällnära skogen. En orsak är att dessa områden hittills skonats från ett intensivt skogsbruk och fungerar som restbiotoper för arter som tidigare var vanliga i en stor del av landet. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo304 yrkandena 23 och 24 och Jo309 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande fjällnära skogar, m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo304 yrkandena 23 och 24 och 1996/97:Jo309 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Finansiering av skogsskydd (mom. 13) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som ovan" och slutar med "skogsbruket (1996/97:SkU17)" bort ha följande lydelse: Hittills har skyddet av skogsmark med stöd av naturvårdslagen varit huvudsakligen finansierat över statsbudgeten. Utskottet anser att även andra finansieringsformer måste diskuteras och övervägas. Regeringen bör därför inventera ytterligare möjligheter att finansiera ett stärkt skydd av den produktiva skogsmarken. Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Jo304 yrkande 27 och Jo311 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse: 13. beträffande finansiering av skogsskydd att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo304 yrkande 27 och 1996/97:Jo311 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Redovisning av impediment (mom. 17) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Skogsstyrelsen har" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse: De biologiska impedimenten är skyddade i skogsvårdslagen. Detta skydd har dock en lägre klassning än skydd av naturreservat. Utskottet anser att detta skydd inom ramen för nuvarande lagstiftning och i praxis är så starkt att impedimenten bör redovisas som skyddade. Detta gäller även i internationell redovisning av skyddad skogsmark där dessa impediment då skall ingå. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo308 yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse: 17. beträffande redovisning av impediment att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo308 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Markavvattning (mom. 21) Gudrun Lindvall (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Frågan om" och slutar med "dessa delar" bort ha följande lydelse: Skogsbruket har redan orsakat att en mycket stor del av landets våtmarker och sumpskogar har dikats ut och förstörts. Många hotade arter är beroende av just våtmarks- och sumpskogsbiotoper. Våtmarker och sumpskogar fungerar dessutom som naturliga kvävefällor eftersom nitrat reduceras till ofarlig kvävgas i den syrefattiga miljön. Numera är skogsdikning tillståndspliktig enligt naturvårdslagen, men i praktiken har inte tillståndsplikten minskat skogsdikningen. Tillstånd har givits så gott som utan undantag. Dessutom är skyddsdikningen inte tillståndspliktig över huvud taget, trots att skyddsdikning ofta innebär att diken dras genom våtmarksområden. Utskottet anser att även skyddsdikning bör göras tillståndspliktig samt att villkoren för tillstånd till nydikning skärps så att utdikning stoppas då negativ påverkan på växt- och djurlivet kan befaras. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo304 yrkandena 16 och 17 bör utskottet som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse: 21. beträffande markavvattning att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo304 yrkandena 16 och 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Översyn av allmänningsskogslagen (mom. 23) Eva Eriksson (fp) och Maggi Mikaelsson (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Förvaltningen av" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse: I samband med storskiftets genomförande i Kopparbergs och Gävleborgs län och vid avvittringen i Västerbottens och Norrbottens län avsattes skogsområden som besparingsskogar respektive allmänningar. Förvaltningen av dessa lyder under lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna från 1952. De allmänna förhållandena i samhället och inom skogsbruket har genomgått stora förändringar sedan dess och en översyn av lagen har aktualiserats. Allmänningarna arbetar på ett för bygderna mycket positivt sätt och bidrar till sysselsättning och utveckling i sina respektive områden. Vid sidan av skogsbruket görs stora insatser för fiske, friluftsliv och naturvård trots många gånger sviktande ekonomi genom svåra yttre omständigheter, bl.a. långa transportavstånd. Utskottet har erfarit att allmänningsskogslagen upplevs allt mer som en hämsko för fortsatt framgångsrik verksamhet till gagn för dem som lever i dessa utpräglade glesbygder. En översyn av lagen bör därför genomföras skyndsamt. Vad utskottet här anfört med anledning av motion Jo301 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse: 23. beträffande översyn av allmänningsskogslagen att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Jo301 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Utvärdering av skogspolitiken, m.m. (mom. 2 och 15) Maggi Mikaelsson (v) anför: I motion Jo312 har Vänsterpartiet krävt att utvärderingen av den nya skogsvårdslagen tidigareläggs. Mot bakgrund av de larmrapporter som finns både beträffande hoten mot den biologiska mångfalden och brister i den nya lagen var det befogat med en snabbare utvärdering än den planerade. Motionen skrevs under allmänna motionstiden 1996. Eftersom behandlingen sker först nu under våren 1997 och den ordinarie utvärderingen skall komma om drygt ett halvår har jag valt att inte reservera mig i detta betänkande. I samband med utvärderingen kommer Vänsterpartiet att redovisa vilka behov av förändringar vi anser nödvändiga.
2. Alkylatbensin (mom. 8) Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G Nilsson och Eva Björne (alla m) anför: Moderata samlingspartiet anser i likhet med vad vi anfört i vår reservation till betänkande 1996/97:JoU4 att mer långtgående skattelättnader för alkylatbensin bör övervägas. Efter beredning av pågående utredningar i ämnet bör regeringen återkomma till riksdagen med sådana förslag.
3. Hanteringen av skyddsvärd domänmark (mom. 16) Gudrun Lindvall (mp) anför: Då Domänverket bolagiserades år 1992, avgränsades den mark som skulle föras över till det nya bolaget från den mark som skulle kvarstå i statlig ägo. Riksdagen och regeringen betonade att bolagiseringen inte fick leda till att områden av stort naturvårdsvärde miste sitt skydd eller till att skyddet försvagades. Ändå var det just det som sedan skedde - i massiv skala. - Resultatet av de många och snåriga turerna i denna affär blev för skyddet av värdefull skogsmark följande: 1. Överföringen av mark omfattade fyra kategorier markområden som tidigare varit skyddade på något sätt: - Nationalparker: Ägs av staten och kan ej bli föremål för överlåtelse. - Naturreservat: Åtnjuter skydd enligt naturvårdslagen oberoende av ägare. - Domänreservat: 736 stycken varav 84 fjällnära reservat på lågproduktiv skogsmark. 270 särskilt värdefulla domänreservat övertogs visserligen av bolaget, men dessa och ytterligare 92 domänreservat (vilket framkommit i en senare inventering) skall enligt ett avtal som ingicks mellan staten och bolaget våren 1995 ges lagligt skydd som naturreservat utan statlig ersättning till bolaget. Övriga 290 domänreservat gavs bort åt bolaget utan skyddsstatus, med undantag av 26 st. som nämns under punkt 4 nedan. - Oskyddad domänmark: Inför bolagiseringen upprättade Naturvårdsverket och Domänverket en lista över särskilt värdefulla områden inom de bortskänkta domänreservaten (den s.k. "oskyddade listan"). Urvalet till denna styrdes av vad Naturvårdsverket skulle mäkta med att köpa tillbaka av den f.d. statliga marken under en femårsperiod för ca 100 miljoner kronor. Regeringen föreslog emellertid därefter, till Naturvårdsverkets stora förvåning, att områdena på den "oskyddade listan" tills vidare skulle vara kvar i statlig ägo! På detta märkliga sätt behöll ytterligare 26 domänreservat (utöver de 84 fjällreservaten och 362 särskilt värdefulla domänreservaten) sin skyddsstatus. Staten avhände sig alltså skyddsstatus för sammanlagt 264 av de totalt 740 domänreservaten. Många av dessa f.d. domänreservat är små och insprängda i ett i övrigt hårt brukat skogsbrukslandskap. De består nästan uteslutande av produktiv skogsmark. Två år efter det att Domänverket bolagiserats till Domän AB, gick bolaget samman med statliga ASSI AB och bildade den nya koncernen AssiDomän AB. Under våren 1994 privatiserades 49 % av AssiDomän AB. Bolaget kvarstår alltså alltjämt i huvudsak i statlig ägo. Enligt ett avtal mellan staten och Domän AB skulle bolaget t.o.m. juni 1996 sälja mark till enskilda i syfte att förbättra skogsbrukets struktur och sysselsättningsmöjligheter. I princip alla enskilda skogsskiften som är mindre än 200 ha skulle bjudas ut till försäljning. Av de ca 150 000 ha som det statliga bolaget sålde under perioden juli 1992-juni 1995 till enskilda, så köpte staten (Naturvårdsverket) tillbaka nästan 10 000 ha statlig domänmark till en total kostnad av drygt 37 miljoner kronor. Under de kommande åren planerar länsstyrelserna att säkerställa ytterligare 10 000 ha domänmark. Effekten av bolagiseringen av Domänverket är alltså att staten till marknadspris köper mark som man redan till övervägande del äger! Miljöpartiet framför följande i motionen, nödvändigt för att lindra effekterna av Domänverkets bolagisering och privatisering: - För det första måste en offentlig redovisning tas fram som uttömmande och detaljerat redovisar den skyddsvärda skogsmark som dåvarande Domänverket besatt innan bolagiseringen. Bolagiseringen av Domänverket gick nämligen så snabbt att man aldrig hann med någon fullständig naturvärdesinventering. På länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser svävar man i dag i oklarhet över skyddsvärdet på den skog som fortlöpande överlåts från bolaget till enskilda. - Vidare bör regeringen ges i uppdrag att skyndsamt utarbeta former för informationsutbyte mellan AssiDomän och de naturvårdande myndigheterna avseende försäljningar av skyddsvärd skogsmark. Eftersom Miljövårdsberedningen har fått i uppdrag att se över skyddet av produktiv skogsmark och därvid ta hänsyn till den kritik som Riksdagens revisorer framfört i ovan redovisade ärende reserverar vi oss inte nu, utan återkommer i ärendet.
4. Skogsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom. 25) Gudrun Lindvall (mp) anför: Miljöpartiet de gröna har aktualiserat ett antal frågor under allmänna motionstiden i september 1996 trots att de varit under behandling tidigare under mandatperioden. Orsaken är att problemen kvarstår och fortfarande väntar på sin lösning. Ett sådant problem är rotsnurr, vilket utvecklats i motion Jo305. I den frågan vill vi framföra följande: Inom skogsvården förbigås skogsskador förorsakade av s.k. rotsnurr fortfarande med största möjliga tystnad. Några av orsakerna till att träden drabbas av rotsnurr är: - felaktiga plantor, varav 10 miljarder planterade paperpot, - slarviga planteringsmetoder på ackord samt - stora kalhyggen på magra jordar, där planteringar föregåtts av hyggesplöjning som orsakat erosion och snabb vattenavrinning. Skador på nyplanteringar påstås vara orsakade av svampangrepp, torka och kyla, medan man tydligt kan se att dessa orsaker visserligen finns, men oftast i samband med rotsnurr som stryper näringstillförseln och försvagar plantorna och gör dem mottagliga för angrepp och dåligt motståndskraftiga. De värsta rotdeformationerna med tvärved och krokar har orsakats av Combicell och Paperpot, där plantans rot var innesluten i en plaststrumpa som påstods vara av papper, men som i själva verket bestod av syntetfibrer som ännu 7-8 år efter planteringen inte brutits ned, varvid rötterna snurrade runt i stället för att växa ut åt sidan som de gör på rätt planterade barrotsplantor eller vid självföryngring. Sedan 1970 har hundratusentals hektar planterats med miljarder täckrotsplantor. Bara AssiDomän har ca 170 000 hektar planteringar med paperpot i norra Sverige. Enligt forskare vid SLU övervallas rotdeformationerna med tiden - om plantan överlever - och stabiliteten förbättras något, men stamkrökarna finns kvar och tjurveden likaså. Det innebär att hållfastheten i rotsystemen är nedsatt och risken för lutande träd och stam- och rotbrott ökar avsevärt. Dessutom angriper greminiellasvamp eller honungsskivling ofta de försvagade träden. Ytliga rhizomorfer av honungsskivling konstaterades på 50 % av de planterade trädens rotsystem, medan naturligt föryngrade träd helt saknade närvaro av svampen. Krokig barrmassaved innehåller reaktionsved med hög halt av svårkokad lignin. Dessutom gör krökarna virket svårbarkat och lämpligheten för papperstillverkning kan ifrågasättas. I de svårföryngrade marker där rotsnurr allra mest utvecklas måste andra metoder för återbeskogning användas. Ackord vid planteringar har gjort att man slarvat så att även barrotsplantor fått krökar vid basen. Naturlig föryngring är helt överlägsen när det gäller stabilitet, särskilt i det inre av Norrland, ända ifrån norra Värmland och Dalarna upp till Riksgränsen. Problemets uppkomst kan sägas vara att man bedrivit ett allt för ensidigt skogsbruk, lösningar som fungerat på näringsrika jordar i Syd- och Mellansverige har antagits fungera även i karga Norrlandsskogar. Återbeskogade hyggen, planterade med andra metoder, visar på att situationen går att lösa om man anpassar planteringsmetod efter mark och klimat. Det behövs undersökningsområden i ett antal Norrlandskommuner för att i samarbete med forskare beräkna skadornas omfattning i arealer och reda pengar. Men här krävs ett initiativ från riksdag och regering att först beräkna skadornas omfattning och sedan bygga upp ett åtgärdsprogram. Fenomenet är välkänt och går inte längre att sopa under mattan. Skogsvårdsstyrelsen, som både haft tillsynsansvar och sålt plantor som orsakat rotsnurr skall inte utreda sig själv. Det bör vara forskare, skogsfolk och aktiva renskötare; de två senare grupperna är de som lever närmast verkligheten. Miljöpartiet de gröna avser att återkomma till frågan i annat sammanhang. I motion Jo304 framförs att miljömålet skall överställas produktionsmålet, att stora kalhyggen, stubbrytning och hyggesplöjning skall förbjudas eftersom de inte hör hemma i ett naturvårdsanpassat skogsbruk och inte heller kvävegödsling. Vi anför även att användning av skogsodlingsmaterial av utländskt ursprung skall upphöra. Arten som inte hör till den inhemska floran skall inte användas så som den nordamerikanska contortatallen under 60- och 70-talen. Stora områden med contorta är i dag hårt angripna av en kombination av svamp- och klimatskador. Trots denna lärdom i praktisk ekologi fortsätter, om än i betydligt mindre skala, introduktion av främmande trädslag. Det borde stoppas. Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i dessa frågor och i de andra som i detta betänkande behandlats på ett förenklat sätt.
Innehållsförteckning
Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utfrågning............................................4 Utskottet.............................................4 Inledning 4 Allmän skogspolitik och skötselfrågor 5 Skyddsvärd skog 9 Skogsbilvägar, m.m. 13 Övrigt 13 Frågor som behandlats vid tidigare tillfälle under valperioden 15 Hemställan 15 Reservationer........................................17 1. Ändringar i skogsvårdslagstiftningen, m.m. (mom. 1) 17 2. Nya avgifter för skogsbruket (mom. 3) 18 3. Skogsbrukets betydelse, m.m. (mom. 4) 18 4. Ägarstrukturen inom skogsbruket (mom. 5) 18 5. Naturvårdsavtal (mom. 7) 19 6. Miljövänliga smörj- och drivmedel (mom. 8) 19 7. Avverkningsreglerna i skogsvårdslagstiftningen (mom. 10) 20 8. Fjällnära skogar, m.m. (mom. 12) 20 9. Finansiering av skogsskydd (mom. 13) 21 10. Redovisning av impediment (mom. 17) 21 11. Markavvattning (mom. 21) 22 12. Översyn av allmänningsskogslagen (mom. 23) 22 Särskilda yttranden..................................23 1. Utvärdering av skogspolitiken, m.m. (mom. 2 och 15) 23 2. Alkylatbensin (mom. 8) 23 3. Hanteringen av skyddsvärd domänmark (mom. 16) 23 4. Skogsfrågor som behandlats tidigare under valperioden (mom. 25) 25