Skatteutskottets betänkande om inkomstbeskattning (Betänkande 1987/88:SkU25 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande

om inkomstbeskattning

SkU

1987/88:25

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet en rad motionsyrkanden som alla - direkt
eller indirekt - berör fysiska personers beskattning och därmed sammanhängande
förhållanden. De frågor som tas upp gäller bl.a. skattepolitikens
allmänna inriktning, skatteskalans utformning för inkomståret 1989, underskottsavdragens
skattemässiga behandling, införande av barnavdrag, nedsättning
av mervärdeskatten för livsmedel, olika förmögenhetsskattefrågor,
pensionärernas extra avdrag m.m.

Med anledning av en motion i ämnet hemställer utskottet att riksdagen
skall anta en lagändring som går ut på att vissa reseförmåner även skall få
utgå till en anställds homosexuella sambo utan att detta förmånsbeskattas. I
denna fråga har m reserverat sig.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen med anledning av ett antal motioner
begär förslag om viss skattefrihet för kottplockning. Häremot har s reserverat
sig.

Tillsammans har vid betänkandet fogats 53 reservationer och 5 särskilda
yttranden.

Motionerna

1987/88:Sk303 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsam utredning och förslag
syftande till att i skattehänseende likställa barn som uppbär barnpension med
övriga barn.

1987/88:Sk304 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
makars förmögenhet skall särbeskattas fr.o.m. 1989 års taxering.

1987/88:Sk305 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om rätt för småbarnsföräldrar att vid beräkning av avdrag för
resa till och från arbetet få inräkna resa och restid för lämnande och hämtning
av barn på daghem eller motsvarande.

1987/88:Sk307 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av barns
och föräldrars förmögenhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särbeskattning av
fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet.

1 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr25

1987/88:Sk308 av Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar upphäva sambeskattningen
av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet fr.o.m. 1989 års taxering.

1987/88:Sk309 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att folkpensionärernas extra avdrag vid beräkning
av beskattningsbar inkomst fr.o.m. 1989 års taxering inte skall reduceras på
grund av vederbörandes förmögenhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn och förslag
angående den ökade inkomstens påverkan av folkpensionärernas extra
avdrag i syfte att begränsa marginaleffekterna.

1987/88:Sk310 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagstiftning om avdragsrätt för vissa gåvor till
ideellt och humanitärt arbete.

1987/88:Sk311 av Marianne Karlsson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 3 000 kr. bör få
skänkas till ideella föreningar årligen med avdragsrätt.

1987/88:Sk312 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att man i den
pågående inkomstskatteutredningen beaktar vikten av att en översyn av
gällande avdragsregler för sjukdomsomkostnader sker.

1987/88:Sk314 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt för den som
lider av celiaki att i självdeklarationen göra avdrag för fördyrade levnadskostnader.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf209.

1987/88:Sk317 av Paul Lestander (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i skattelagstiftningen så att
inkomst av kottplockning upp till 5 000 kr. per år och person skattebefrias.

1987/88:Sk318 av Rosa Östh och Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att reglerna för bilavdrag ändras så att resa till daghem
eller motsvarande får inräknas i arbetsresan.

1987/88:Sk319 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning rörande möjligheten till skattefrihet upp till visst
belopp för pensionärer, som utför arbete inom hemtjänsten.

1987/88:Sk320 av Sigge Godin och Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om skattebefrielse för
kottplockning i Norrbottens län, i Västerbottens län inom stödområde A och
B samt i Jämtlands län.

1987/88:Sk323 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
avdrag för kapitalförluster i samband med konkurs i enlighet med vad som
anförts i motionen.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk324 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om avskaffande av sambeskattningen av förmögenhet.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A801.

1987/88:Sk325 av Ewy Möller och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar avskaffa skattefriheten för stipendier enligt 19 § kommunalskattelagen
(1928:370).

1987/88:Sk326 av Margareta Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att reglerna för bilavdrag ändras så att resor till daghem
eller motsvarande får inräknas i arbetsresor.

1987/88:Sk328 av Anita Modin och Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
likformig traktamentsbeskattning för privat- och offentliganställda.

1987/88:Sk329 av Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag enligt motionens intentioner för att stimulera hemslöjden.

1987/88:Sk330 av Jan Hyttring och Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksskatteverket får i
uppdrag att utfärda rekommendationer för jämkning av bilförmånsvärdet i
enlighet med vad som anförs i motionen.

1987/88:Sk336 av Sven-Åke Nygårds (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att med stöd av punkt 3 i
anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen ändra verkets föreskrifter
angående avdrag för ökade levnadsomkostnader vid tjänsteresa i enskild
tjänst, så att olägenheterna med de nuvarande schablonbestämmelserna vid
korttidsförrättningar undanröjs.

1987/88:Sk337 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att olikheterna i
skattehänseende mellan arbetsgivares och arbetstagares medlemsavgifter till
facklig organisation bör undanröjas.

1987/88:Sk339 av Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om skattefrihet för pensionärers extrainkomster upp till 5 000
kr. per år.

1987/88:Sk346 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
samma undantagsregel som gäller vid beskattning av vissa utländska forskare
i vårt land även skall gälla svenska forskare verksamma i Sverige, uppfyllande
motsvarande kvalitetskrav.

1987/88:Sk359 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att ett särskilt inkomstslag bör införas i
skattelagstiftningen för inkomst av konstnärlig verksamhet och att detta
inkomstslag bör befrias från vissa socialavgifter.

1987/88:Sk360 av Ulla Johansson och Maj-Lis Lööw (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av bestämmelserna för avdrag

SkU 1987/88:25

för ökade levnadskostnader i samband med sjukdom att det i detta avseende
blir en individuell beskattning.

1987/88:Sk361 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att från 1989 års taxering återinföra den t.o.m. 1987 års
taxering gällande kvittningsrätten mellan inkomst av kapital och underskott i
småhus.

1987/88:Sk362 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefrihet för
inkomster upp till 5 000 kr. av icke yrkesmässig kottplockning.

1987/88:Sk363 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om slopande av sambeskattningen av makars och barns
förmögenhet samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet.

1987/88:Sk366 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för en skattereform inför 90-talet,

2. att riksdagen beslutar att med utgångspunkt i de i motionen angivna
fördelningspolitiska förutsättningarna högsta skattesatsen i inkomstskatteskalan
för 1989 skall sättas till 70 %,

3. att riksdagen beslutar att avskaffa grundavgiften på 100 kr. vid
inkomstbeskattningen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till differentierad mervärdeskatt
med lägsta skatt på basmat i enlighet med vad som i motionen anförts.

1987/88:Sk369 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av existensminimireglerna
i syfte att stärka barnfamiljernas ekonomiska ställning.

1987/88:Sk370 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hemvårdsbidrag skall vara skattefritt.

1987/88:Sk377 av Ingemar Eliasson och Kjell Johansson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
sambeskattning av fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet.

1987/88:Sk381 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsregler för
utvecklingskostnader.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr238

1987/88:Sk386 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag rörande kulturarbetarnas inkomstoch
skattefrågor i enlighet med vad som anges i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Kr242.

1987/88:Sk388 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stimulanser för kottplockning.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk392 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om regler för jämkning av förmånsvärde för fri bil
enligt vad som anförs i motionen.

1987/88:Sk394 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om det ökade behovet av förlängning av tvåårsavdraget för dubbel bosättning.

1987/88:Sk395 av Stig Josefson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ökade möjligheter till avdrag för arbetsrum i
hemmet m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk396 av Stig Josefson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om sådan ändring i avdragsreglerna för traktamenten att
egenföretagare och anställd som själv debiterar arbetsgivaren hotellkostnad
får göra avdrag för den faktiska kostnaden i enlighet med det anförda.

1987/88:Sk401 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frivillig tudelning
av inkomster.

1987/88:Sk402 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändrad lagstiftning innebärande att skattefria livräntor och
liknande skattefria inkomster skall vara skattefria även för pensionärer med
de lägsta pensionerna och således inte beaktas vid beräkning av det extra
avdraget för pensionärer.

1987/88:Sk404 av Ingbritt Irhammar och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar om särbeskattning av förmögenhet.

1987/88:Sk406 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen framlägger förslag om sådan ändring av SFS 1975:1347 att
förmånstagarförordnande får göras till homosexuell samboende.

1987/88: Sk407 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om införande av ett skattefritt grundbelopp för inkomster från
egen tillverkning av hemslöjdsalster.

1987/88:Sk412 av Margareta Andrén och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en utredning om förvärvsavdrag för pensionärer.

1987/88:Sk414 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

8. att riksdagen beslutar avskaffa skattefriheten för vissa stipendier enligt
kommunalskattelagens 19 § (1928:370) från den 1 januari 1989,

9. att riksdagen beslutar avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter
från den 1 januari 1989,

1987/88:Sk415 av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att vid beräkning av extra avdrag för folkpensionärer
hänsyn inte skall tas till förmögenheten,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av folkpensionärernas
beskattning i enlighet med vad som i motionen anförts.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk417 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om ändrade skatteregler för pensionärer i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1987/88:Sk418 av Karl-Anders Petersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
om sådan ändring i beskattningen av förmån av fri bil, så att jämkning av
förmånsvärdet åter möjliggörs.

1987/88:Sk421 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär redovisning och utredning om bidragen till de fackliga
organisationerna respektive arbetsgivarorganisationerna och om den skattemässiga
behandlingen av avgifterna till fackföreningarna.

1987/88:Sk422 av Bengt-Ola Ryttar och Johnny Ahlqvist (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skattereduktion för fackföreningsavgift.

1987/88:Sk424 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till ändring av
skattereglerna gällande naturaförmåner så att diskriminering av homosexuella
sambor upphör.

1987/88:Sk426 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar utvidga
skattelagstiftningen för utländska forskare så att den omfattar även forskare
inom den privata sektorn.

1987/88:Sk429 av Kerstin Keen (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av gällande
regler då det gäller avdragsrätt för dubbel bosättning och hemresor.

1987/88:Sk432 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för skattepolitikens långsiktiga
inriktning som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anta följande ändring i 10 § lagen om statlig
inkomstskatt: Nuvarande lydelse 1 mom. För fysiska personer och dödsbon
beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande.Grundbeloppet
utgör 100 kr. samt: när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter:
5 % av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst
överstiger 7 basenheter: grundbeloppet för 7 basenheter och 20 % av
återstoden. Föreslagen lydelse grundbeloppet för 7 basenheter och 16 % av
av återstoden.,

3. att riksdagen beslutar införa inflationsskydd i skatteskalorna enligt vad
som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar sänka grundavdraget med 1000 kr. enligt vad som
anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar höja det extra avdraget för pensionärer med 1 000
kr. enligt vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk435 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av skattereglerna för
barnpension.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk437 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring av beskattning av livränta m.m. från trafikförsäkringssystemet
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk438 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen utreder frågan om skattefrihet för förslagsverksamhet
inom industri och övrig verksamhet.

1987/88:Sk440 av Lars-Ove Hagberg och Paul Lestander (vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att minska löneklyftorna genom skärpning av marginalskatterna.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A249.

1987/88:Sk441 av Karl-Gösta Svenson och Elisabeth Fleetwood (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för
kostnader för utbildning i teckenspråket i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Ub357.

1987/88:Sk443 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om lindrad beskattning av vinstandelar enligt vad
som anförts i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi217.

1987/88:Sk444 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lindrad beskattning av
anställdas köp av aktier i det egna företaget enligt vad som anförs i
motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N303.

1987/88:Sk445 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av lägre marginalskatter.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:N304.

1987/88: Sk448 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar införa ett skattefritt belopp av 5 000 kr. för småskalig
tillverkning i hemmet.

1987/88:Sk452 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bestämmelserna och
anvisningarna beträffande extrautrustning vid beräkning av förmånsvärdet
av tjänste- och leasingbil.

1987/88:Sk453 av Ingvar Eriksson och Per Stenmarck (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet med vad i
motionen anförts angående katalysatorer på begagnade bilar.

1987/88:Sk455 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning beträffande uppräkning av det extra avdraget för
pensionärer i enlighet med vad i motionen anförts.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk456 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att
höja skatteavdraget för underhållsbidrag.

1987/88:Sk458 av Arne Andersson i Ljung (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om skattelindring för kottplockning i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk461 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen antar följande tillägg till 32 § 3 mom. e kommunalskattelagen
(1928:370): ”Vad som sägs i andra stycket 3 gäller inte kuponger eller
annat motsvarande betalningsmedel för motion och annan friskvård”,

2. att riksdagen beslutar att ur punkt 3 b av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen ta bort orden ”enklare slag av” och ”om - den utövas
i ringa omfattning av den anställde”,

3. att riksdagen antar följande tillägg till 32 § 3 mom. e kommunalskattelagen:
”Vad som sägs i andra stycket 3. gäller inte kaffekuponger.”,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksskatteverket bör utfärda föreskrifter om tillåtna värden
vad gäller kaffekuponger,

5. att riksdagen antar följande tillägg till 32 § 3 d mom kommunalskattelagen:
”Utan att tas upp som intäkt får en gåva på begäran av en anställd
omvandlas till ett bidrag till en ideell förening.”

1987/88:Sk462 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en utredning tillsätts med uppgift att skyndsamt utarbeta förslag om
nya regler beträffande bokföringsskyldigheten samt skatte- och socialavgiftsreglerna
för kulturarbetare.

1987/88:Sk467 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utvidgad rätt till avdrag
för bilresor till och från arbetet i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att avdrag för resor med bil till och från arbetet
skall bestämmas med hänsyn till både årsbundna (fast) och milbundna
(rörliga) kostnader,

3. att riksdagen beslutar att avdrag för resor med bil till och från arbetet då
bilen används i tjänsten skall bestämmas i enlighet med den faktiska
kostnaden för resan.

1987/88:Sk468 av Berndt Ekholm och Evert Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förbättrade förutsättningar för volontärtjänst i Sverige inom ideella organisationer.

1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en genomgripande
skattereform enligt de riktlinjer som anges i motionen,

2. att riksdagen beslutar om en skala för uttag av statlig inkomstskatt 1989
enligt vad som anges i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inflationsskydd av den
statliga inkomstskatteskalan i enlighet med vad som anförts i motionen,

SkU 1987/88:25

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grundavdrag för barn i
enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beskattning av sparande,

7. att riksdagen beslutar att skatteskalan för uttag av statlig förmögenhetsskatt
fr.o.m. taxeringen 1989 återfår det utseende den hade 1 januari 1982,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av
sambeskattningen av förmögenhet enligt vad som anförts i motionen,

1987/88:Sk472 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas att
riksdagen, i avvaktan på en familjebeskattningsreform som ger rättvisa
skattevillkor även för underhållsskyldiga, hos regeringen begär skyndsamt
förslag till förbättrad avdragsrätt för underhållsskyldiga.

1987/88:Sk474 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en produktionsbeskattning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en stats-kommunal progressiv enhetsskatt,

3. att riksdagen beslutar i enlighet med motionen vad gäller den statliga
inkomstskatten för år 1989,

4. att riksdagen beslutar i enlighet med motionen vad gäller pensionärernas
skatteförhållande för år 1989,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pensionärernas skatteförhållande för tiden efter år 1989,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om slopandet av underskottsavdragen och införandet av en samhällelig
bostadsbank,

12. att riksdagen beslutar om en engångsskatt på större förmögenheter för

1988 i enlighet med motionen,

13. att riksdagen beslutar om höjning av skatten på förmögenheter för år

1989 och därefter i enlighet med motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av värderingsgrunderna för förmögenheter vid
beskattningen och åtgärder mot manipulering med lån,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en realränteskatt,

16. att riksdagen beslutar att det avdragsgilla premiebeloppet för privata
pensionsförsäkringar begränsas till ett halvt basbelopp i enlighet med
motionen,

17. att riksdagen beslutar att höja underlaget för skattereduktion för
fackföreningsavgifter till 1 600 kr. i enlighet med motionen,

18. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1988 års taxering höja beloppsgränsen
för rätt till avdrag för underhållsbidrag till 5 000 kr. per barn och att detta
omvandlas till en skattereduktion om maximalt 2 500 kr. i enlighet med
motionen.

SkU 1987/88:25

1987/88:Sk476 av Carl Bildt m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av
vinstandelar på sätt som angivits i motionen.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi613.

1987/88:Sk477 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar reducera schablonavdraget vid inkomstbeskattningen från 3 000 kr.
till 2 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi232.

1987/88:Sk481 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om extra avdrag för
sjukkostnader i skattesystemet.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf338.

1987/88:Sk484 av Jan Sandberg (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna
avseende avdrag för resa till och från arbetet, i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de negativa konsekvenserna tjänstebilsbeskattningen kan få för
trafiksäkerheten och den svenska bilindustrin.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:T439.

1987/88:Sk485 av Alf Svensson (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vilka principer som bör gälla för en reformering av skattesystemet,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till tudelning av inkomsten vid
beskattningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående en omläggning
av beskattningen från produktionsfaktorn arbete till beskattning av
råvaror, energi, maskiner och kapital i enlighet med vad som anförts i
motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av gränsen för
förmögenhetsskatt enligt vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar upphäva lagen om skattereduktion för fackföreningsavgift,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den skattemässiga
behandlingen av arbetsgivares avgifter till sina partsorganisationer i syfte att
uppnå likställighet mellan arbetsgivare och arbetstagare,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna för
skattejämkning för existensminimum enligt vad som anförts i motionen,

1987/88:Sk489 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förbättrad avdragsrätt
för underhållsskyldiga föräldrar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att vid beräkning
av tidsvinst vid resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med
allmänna kommunikationer får inräknas också den tid det tar att lämna och
hämta barn på daghem, fritidshem och liknande,

SkU 1987/88:25

3. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av existensminimireglerna
i enlighet med vad som i motionen anförts i syfte att stärka
barnfamiljernas ekonomiska ställning.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:So642.

1987/88:Sk539 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om avveckling av mervärdeskatten på baslivsmedel innebärande
att mervärdeskatten på baslivsmedlen i ett första steg minskas med tio
procentenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk555 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

3. att riksdagen beslutar sänka schablonavdraget från 3 000 kr. till 2 000 kr.
från den 1 januari 1989.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Fi220.

1987/88:Sk558 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till höjning av beloppet för skattefri inkomst från bär- och
svampplockning, som inte sker yrkesmässigt, från 5 000 kr. till 10 000 kr.

1987/88:Fi208 av Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (m) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen uttalar sig för att de personalstiftelser som förvaltar
vinstandelsmedel helt bör skattebefrias,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de beskattningsregler,
som gäller när andelarna tas ut av den anställde.

1987/88:U225 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

18. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att analysera möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till biståndsarbetet
enligt vad i motionen anförts.

1987/88:T85 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna
avseende avdrag för resa till och från arbetet, i enlighet med vad som anförs i
motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de negativa konsekvenserna som tjänstebilsbeskattningen kan få
för trafiksäkerheten och den svenska bilindustrin.

Yttrande från annat utskott

Skatteutskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna
1987/88:U225 yrkande 18,1987/88:Sk310och 1987/88:Sk311 yrkande 2
såvitt avser frågan om skatteavdrag för bidrag till internationellt biståndsarbete
(bilaga 1).

SkU 1987/88:25

Gällande ordning m. m.

SkU 1987/88:25

Pågående utredningar

För närvarande arbetar tre parlamentariskt sammansatta kommittéer med
större skattepolitiska utredningar. Kommittén (Fi 1987:07) med uppdrag att
göra en översyn av inkomstskattesystemet (RINK) ser över inkomstskattesystemet
i de delar som inte har direkt samband med företagsbeskattningen.
En annan kommitté (Fi 1985:06) har i uppdrag att göra en översyn av
företagsbeskattningen (URF). Slutligen arbetar en kommitté (Fi 1987:06)
med att utreda den indirekta beskattningens omfattning och utformning
(KIS).

I direktiven till RINK (dir. 1987:29) anförs bl.a. följande:

Syftet med översynen är att åstadkomma ett mera rättvist och enkelt
skattesystem som i förhållande till dagens innebär lägre skattesatser för den
statliga inkomstskatten, en breddad skattebas genom minskade avdragsmöjligheter
samt en mer enhetlig kapitalbeskattning som stimulerar till ökat
sparande och minskad skuldsättning. Ett annat viktigt mål för kommitténs
arbete är att åstadkomma ett regelsystem som kan bli bestående under lång
tid. Reformen måste finansieras fullt ut, dvs. den får inte innebära en
försämring av den offentliga sektorns finansiella sparande eller av det statliga
budgetsaldot. - Kommitténs arbete skall bedrivas skyndsamt. Siktet bör vara
inställt på att det nya systemet skall börja gälla fr.o.m 1991 års taxering.

Grundavdrag, skatteskalor och marginalskatt m.m.

Vid 1989 års taxering gäller att det kommunala och statliga grundavdraget
utgör 10000 kr., liksom basenheten. Ett fast belopp på 100 kr. finns inbyggt i
grundbeloppet för alla som har beskattningsbar inkomst. Högsta marginalskatten
är 75 % vid en kommunal skattesats på 30 %. Den s. k. brytpunkten,
där gränsen går för 50 % marginalskatt, infaller vid en taxerad årsinkomst om
150 000 kr. Efter grundavdrag gäller följande skatteskala:

Grundbelopp

Beskattningsbar inkomst
0-70 000
70 000-

Tilläggsbelopp

Underlag
140 000-190 000
190 000-

Underskottsavdrag m.m.

Värdet av ett underskottsavdrag är för närvarande i princip begränsat till
50 %. Detta åstadkoms genom att underskottsavdrag inte medges vid

Skatt

100 + 5 %

3 600 + 20 %

Skatt
0 + 14 %

7 000 + 25 %

ningen av tilläggsbelopp. Den begränsade kvittningsrätt som tidigare fanns
mellan villaunderskott och kapitalinkomst har helt slopats vid 1989 års
taxering.

Beskattningen av makar

Enligt huvudregeln skall makar som under beskattningsåret levt tillsammans
taxeras en var för sin inkomst. Genom riksdagsbeslut våren 1986 slopades
fr. o. m. 1988 års taxering sambeskattningen av makars B-inkomster och den
därmed sammanhängande rätten att utnyttja vissa av den andre makens
avdrag (prop. 1985/86:130, SkU 40).

Mervärdeskatt på livsmedel

Sorn ett resultat av riksdagens behandling under hösten 1982 av ett
regeringsförslag om höjning av mervärdeskatten tillsattes i januari 1983 en
parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga riksdagspartier och
med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att helt
eller delvis befria livsmedel från mervärdeskatt. Utredningen - med undantag
av dess vpk-ledamot - avvisade tanken på en sådan skattedifferentiering
(SOU 1983:54).

Under 1983/84 års riksmöte avstyrkte utskottet en vpk-motion med
yrkande om befrielse från mervärdeskatt på livsmedel med bl. a. följande
hänvisning till utredningen (SkU 1983/84:44 s. 14-15):

Vid sin ingående prövning av de argument som kunde anföras för och emot
en befrielse av mervärdeskatt på livsmedel fann kommittén att ett utbyte av
livsmedelssubventionerna mot en sänkt mervärdeskatt på livsmedel skulle
innebära en omfördelning till barnfamiljernas och låginkomsttagarnas
nackdel, att såväl subventionerna på vissa baslivsmedel som mer direkta
åtgärder riktade till utsatta grupper var överlägset mer effektiva när det
gällde att förbättra barnfamiljernas och låginkomsttagarnas ekonomiska
situation, att en sänkt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel, sedd som en
isolerad åtgärd och räknat i absoluta belopp, främst skulle komma höginkomsttagarna
till del, att barnfamiljer med en disponibel inkomst under
75 000 kr. per år skulle missgynnas av en momsbefrielse både relativt och i
absoluta belopp jämfört med hushåll utan barn med samma inkomst och att
ett system med olika mervärdeskatt på livsmedel och övriga varor och
tjänster skulle skapa betydande administrativa problem och kostnadsökningar
inom såväl statsförvaltningen som näringslivet, försvåra skattekontrollen
och öppna nya möjligheter till skattefusk.

Riksdagen beslutade avslå motionen och har därefter vid flera tillfällen -senast i april 1987 - avslagit motionsyrkanden av liknande innebörd.

Förmögenhetsbeskattningen

För närvarande tas statlig förmögenhetsskatt ut enligt följande skala:

Beskattningsbar Förmögenhetsskatt

förmögenhet

400 000—600 000 0 för 400 000 + 1,5 % av återstoden

600 000—800 000 3 000 för 600 000 + 2 % av återstoden

800 000-1 800 000 7 000 för 800 000 + 2,5 % av återstoden

1 800 000- 32 000 för 1 800 000 + 3% av återstoden

SkU 1987/88:25

Förmögenhet sammanläggs för makar liksom för föräldrar och hemmavarande
barn under 18 år. Skatten fördelas sedan på var och en efter förmögenhetens
storlek. Om barnen inte har statligt beskattningsbar inkomst på minst
100 kr. läggs dock deras förmögenhetsskatt ut på föräldrarna. I fråga om
fosterföräldrar och fosterbarn gäller samma regler.

Förra året avstyrkte utskottet vissa motioner om särbeskattning av
förmögenhet med hänvisning till att frågor om individuell förmögenhetsbeskattning
lämpligen borde prövas i samband med beredningen av familjelagsakkunnigas
förslag (SkU 1986/87:33). Enligt ett frågesvar av finansministern
i kammaren den 19 november 1987 har man i finansdepartementet inlett
en översyn av förmögenhetsskatten i fråga om bl. a. eventuell särbeskattning,
skattens bas, nivån på skatteuttaget, värderingsreglerna och behovet av
särskilda lättnadsregler. Avsikten är enligt finansministern att översynen
skall bedrivas parallellt med RINK.

Realränteskatt

Frågan om införande av en realränteskatt prövades av riksdagen under
hösten 1986 i samband med att riksdagen antog en lag om tillfällig
förmögenhetsskatt på förmögenhet i livförsäkringsbolag, understödsföreningar
och pensionsstiftelser. Det förslag till realränteskatt som då behandlades
hade väckts i en vpk-motion och gällde hela den finansiella sektorn.
Riksdagen avslog motionen (SkU 1986/87:17).

Pensionärer

Enligt gällande bestämmelser skall folkpension, som består av bl. a. allmän
ålderspension, i princip tas upp som inkomst vid beskattningen. En
folkpensionär som endast åtnjuter ålderspension och pensionstillskott är
dock enligt gällande bestämmelser berättigad till extra avdrag med så högt
belopp att någon skatt inte uppkommer. Om inkomsten är högre reduceras
det extra avdraget med mellan 66 2/3 och 33 1/3 av det överskjutande
beloppet. Vid beräkningen av det extra avdraget beaktas även livräntor som
är helt eller delvis skattefria. Utskottet har tidigare avstyrkt motioner om att
inte beakta livräntor vid avdragsberäkningen (SkU 1984/85:37,1985/86:26).

RINK skall enligt direktiven se över reglerna om extra avdrag för
folkpensionärer i syfte att minska marginaleffekterna och uppnå förenklingar.

Barnpension

I SkU 1985/86:30 Finns en utförlig redogörelse över gällande ordning för
beskattning av barnpension och frågornas tidigare behandling. I betänkandet
avstyrkte utskottet motioner om vissa ändringar av beskattningsreglerna för
barnpension med hänvisning till att frågan skulle komma att tas upp av
pensionsberedningen (S 1984:03) i samband med frågan om efterlevandepensioneringens
framtida utformning. Med samma motivering avstyrktes
påföljande år en liknande motion (SkU 1986/87:33).

Pensionsberedningen lade i januari 1988 fram ett delbetänkande

SkU 1987/88:25

(SOU:1987:55) Efterlevandepension med förslag till en reformering av
familjepensioneringen inom den allmänna försäkringen. Huvudsyftet med
reformen är att förmånerna från folk- och tilläggspensioneringen till
efterlevande barn och vuxna skall anpassas till de förändringar som under de
senaste årtiondena har inträffat i fråga om familjemönster och samhällsförhållanden.
Förslaget bereds för närvarande i socialdepartementet.

Existensminimum

Enligt de bestämmelser om extra avdrag som för närvarande gäller kan
sådant avdrag medges om inkomsten efter avdrag för skatt understiger
existensminimum, dvs. det belopp som man kan anses behöva i inkomst för
att försörja sig själv och sin familj. För att få extra avdrag i detta fall krävs att
skatteförmågan har varit nedsatt på grund av nedsatt arbetsförmåga,
långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan jämförlig
omständighet. Den som äger tillgångar av något slag, t. ex. fastighet, kan i
regel inte få extra avdrag på grund av existensminimum.

Reglerna om extra avdrag för existensminimum skall tas upp av RINK.

Naturaförmåner

Regelsystemet för beskattning av naturaförmåner ändrades genom riksdagsbeslut
i december 1987 (prop. 1987/88:52, SkU 8 och 14 och SfU 12; SFS
1987:1205,1208 och 1303-1311). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari
1988 och påverkar underlaget för preliminärskatt och avgiftsunderlaget för
arbetsgivaravgift under 1988. Taxering med ledning av de nya reglerna sker
för första gången vid 1989 års taxering.

I de nya bestämmelserna undantas från skatteplikt först och främst
personalvärdsförmåner, som bl. a. kännetecknas av att de inte är avsedda att
vara ett direkt vederlag för utfört arbete. De skall i stället vara ett led i
arbetsgivarens personalvård. Om den anställde får byta ut förmånen hos
arbetsgivaren mot kontant ersättning eller om förmånen inte riktar sig till
hela personalen skall förmånen jämställas med lön i pengar. Detsamma
gäller om den anställde utanför arbetsgivarens arbetsplatser får åtnjuta
annan förmån än förmån av fri måltid på arbetsgivarens bekostnad, t. ex.
genom ett kupongsystem.

Som exempel på skattefria personalvärdsförmåner anges förfriskningar
och lättare förtäring, sedvanliga rabatter vid inköp av varor och tjänster som
ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud samt viss arbetsgivarstödd motionsverksamhet.
Vidare skall förmånen för anställda i trafik- och resebyråföretag
o.d. att kostnadsfritt eller till ett subventionerat pris få utnyttja företagets
resetjänster även i fortsättningen anses som skattefri personalvård. Skattefriheten
begränsas dock till reseförmåner som utgår till den anställdes
make/maka eller sambo och barn under 18 år.

Vidare skall förmån av fri grupplivförsäkring i princip vara skattefri även i
fortsättningen. Till de skattefria förmånerna skall vidare räknas sjukvårdsförmåner
och företagshälsovård, dock att ersättning av patientavgift vid
tandvård skall vara skattepliktig. Arbetsgivaren medges avdrag för sina

SkU 1987/88:25

kostnader för anställds sjuk- och hälsovård med undantag för kostnader som
avser vård på privat sjukvårdsinrättning.

Förmån av fria arbetskläder och fri uniform skall inte tas upp som intäkt,
om förmånen avser kläder som är avpassade för arbetet och inte kan
användas privat. Inte heller skall skatteplikt föreligga för vissa gåvor,
nämligen julgåvor av mindre värde, sedvanliga jubileumsgåvor samt minnesgåvor
vars värde inte överstiger 6 000 kr. och som ges vid speciella tillfällen.
Även andra förmåner vars värde per år och anställd inte överstiger 600 kr. är
skattefria.

Övriga naturaförmåner skall vara skattepliktiga. För vissa förmåner har, i
likhet med vad som redan har gällt för bilar, schablonmässiga värderingsregler
införts vid taxeringen. Detta gäller för förmån av bl. a. fria eller
subventionerade måltider. Flär skall gälla att värdet av kostförmån skall
bestämmas med utgångspunkt i ett genomsnittspris i riket för lunchmåltid av
normal beskaffenhet. Genomsnittspriset skall bygga på en prisinsamling
under året före beskattningsåret. När arbetsgivaren tillhandahåller den
anställde fria måltider genom kupong skall värderingsreglerna gälla endast
om kupongvärdet för en måltid inte överstiger genomsnittspriset avrundat
uppåt till närmaste hela krontal.

Ett förslag om att schablonvärdera även semesterbostad avslogs av
riksdagen.

Preliminär A-skatt skall betalas för samtliga skattepliktiga naturaförmåner.
De har också belagts med arbetsgivaravgifter. Vidare har arbetsgivaren
ålagts att ange värdet av eventuella naturaförmåner i kontrolluppgift.

Bilförmån

Fr.o.m den 1 januari 1987 gäller nya, mer schabloniserade bestämmelser för
värdering av förmån av fri bil eller delvis fri bil för privat bruk (prop.
1986/87:46, SkU 9). De nya bestämmelserna innebär att förmånen av en helt
fri bil värderas till 22 % av nybilspriset av senaste årsmodellen av bilen året
före beskattningsåret eller-om bilen är äldre än tre år- 18 % av samma pris.
Värdet av extrautrustning - här bortses dock från mobiltelefon - överstigande
20 000 kr. skall läggas till nybilspriset. Riksskatteverket (RSV) ställer
samman aktuella marknadspriser på de olika bilmodeller som marknadsförs.

Förmånsvärdet skall sättas ned om den skattskyldige bekostat allt drivmedel,
om förmånen utgått bara under en del av året eller om den skattskyldige
utgett ersättning för förmånen. Vidare får - om det finns synnerliga skäl -förmånsvärdet jämkas uppåt eller nedåt. Enligt utskottets tidigare nämnda
betänkande är det närmast aktuellt med jämkning nedåt för lätta lastbilar och
liknande fordon samt bilar med fast utrustning eller inredning som avsevärt
försvårar ett privat nyttjande.

Samtidigt som riksdagen antog de nya reglerna beslöt riksdagen - på
förslag av skatteutskottet - att av regeringen begära en uppföljning av det nya
systemet efter det att det varit i funktion något år samt en redovisning av
resultatet av uppföljningen.

SkU 1987/88:25

Skattefrihet för viss verksamhet

SkU 1987/88:25

Genom lagstiftning 1981 (prop. 1980/81:139, SkU 50) infördes skattefrihet
för intäkter av icke yrkesmässig bär- och svampplockning upp till 5 000 kr.
under ett beskattningsår. Några avdrag för omkostnader får icke ske i den
mån plockningsinkomsterna är skattefria. Om bärplockning bedrivs i sådana
former att rörelse anses föreligga gäller inte skattefrihet. Skattefriheten avser
inte heller den som är anställd och mot sedvanlig lön plockar bär eller
svamp.

Utskottet avstyrkte senast i betänkandet 1986/87:33 ett antal motioner om
olika utvidgningar av beskattningsreglerna för bär- och svampplockning.

Ersättning för förbättringsförslag

Om en anställd har fått en extrainkomst i form av engångsersättning,
belöning e. d. beskattas inkomsten tillsammans med övrig lön som inkomst
av tjänst. Reglerna om ackumulerad inkomst kan vara tillämpliga på sådana
extrainkomster förutsatt att ersättningen har betalats ut under ett år men
hänför sig till två eller flera år. Det är däremot inte möjligt att utnyttja
uppfinnarkontot, eftersom detta endast kan användas för uppfinnarinkomster
som utgör rörelseinkomster.

Förra året avstyrkte utskottet en motion om en utredning av frågan om
skattefrihet för förbättringsförslag inom industriell och annan verksamhet
(SkU 1986/87:33). Enligt utskottet borde problem som hänger samman med
extrainkomster av olika slag i första hand lösas genom generella sänkningar
av marginalskatterna.

Livränta på grund av trafikskada

Vid 1982 års skattereform (prop. 1981/82:197, SkU 60) slopades i förenklingssyfte
bl. a. den begränsade rätten till avdrag för premier och andra
avgifter för kapitalförsäkring samt sjuk- eller olycksfallsförsäkring. Däremot
gjordes ingen ändring i de beskattningsregler som alltjämt gäller för
utbetalningar till följd av personskada. Livräntor och engångsbelopp som
utbetalats på grund av personskada är alltså fortfarande i princip skattepliktiga
i den utsträckning de avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig
natur eller ersättning för förlorat underhåll.

Hemvårdsbidrag

Genom den kommunala hemtjänsten ges service och hjälp åt ålders- och
förtidspensionärer, handikappade och andra vårdbehövande. Till hemtjänsten
räknas bl. a. omsorg i hemmet, hjälp med hushållet, skötsel av bostaden,
färdtjänst, matservering och matdistribution samt hårvård och fotvård.
Hemvårdsbidraget och andra former av stöd till anhöriga till vårdbehövande
utgör ett komplement till den avgiftsbelagda kommunala hemtjänsten. RSV
har i en skriftväxling med Svenska kommunförbundet våren 1986 ifrågasatt
om inte hemvårdsbidrag skall vara skattepliktigt för mottagaren. Finansministern
har den 30 mars 1987 i ett interpeliations- och frågesvar i riksdagen

2 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 25

förklarat att regeringen kommer att ta ställning till frågor angående
hemtjänsten och andra stödformer, däribland beskattningen av hemvårdsbidrag,
i samband med att ställning tas till äldreberedningens förslag i dessa
frågor. Enligt årets budgetproposition (bilaga 7, s. 112 ff.) kommer
regeringen att under våren förelägga riksdagen en proposition om riktlinjerna
för den framtida äldreomsorgen. Propositionen kommer enligt föredragande
statsrådet att bygga på äldreberedningens slutbetänkande (SOU
1987:21) som nyligen har remissbehandlats.

Pensionsförsäkringar

De regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier som för närvarande
gäller genomfördes 1975 (prop. 1975/76:31, SkU 20; SFS 1975:1347) och
innebär sammanfattningsvis att avdrag för premierna medges med högst 10
% av A-inkomsten av tjänst och högst 30 % av A-inkomsten av jordbruk eller
rörelse. I betänkandet SkU 1984/85:60 avstyrkte utskottet en motion om en
ytterligare begränsning av avdraget.

Genom lagstiftningen 1975 skärptes också villkoren för att en försäkring
skulle godtas som pensionsförsäkring, bl. a. med avseende på den krets av
personer som enligt försäkringen skulle kunna utfå efterlevandepension.
Tidigare fick valfri person sättas in som förmånstagare. Genom lagändringarna
begränsades förmånstagarkretsen till den försäkrades make/maka, varmed
i detta sammanhang skulle förstås person med vilken den försäkrade
varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande förhållanden, samt
barn under 20 år och handikappat barn. Den principiella bakgrunden angavs
vara att den skattskyldige inte genom försäkringsavdrag skulle kunna
överflytta beskattningen av en del av sin inkomst till annan person utom i
dessa speciella fall.

År 1984 föreslog utredningen om homosexuellas situation i samhället i
betänkandet Homosexuella och samhället (1984:63) bl. a. att förmånstagarkretsen
i detta sammanhang skulle utvidgas till att omfatta person av samma
kön med vilken den försäkrade sammanlevt under äktenskapsliknande
förhållanden. Förslaget i denna del togs emellertid inte upp i den proposition
som senare lades fram på grundval betänkandet, och det föranledde inte
heller någon lagstiftning (prop. 1986/87:124, SoU 31, LU 28). I propositionen
anförde föredragande statsrådet att konsekvenserna av utredningens
förslag på denna och vissa andra punkter inte var närmare utredda och att
frågan om förslaget i dessa delar borde genomföras krävde ytterligare
överväganden.

Fackliga stipendier

Genom beslut av riksdagen 1983 infördes en tidsbegränsad skattefrihet för
stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning och som inte utgör
ersättning för arbete för utgivarens räkning (prop. 1982/83:157, SkU 50).
Den tillfälliga lagstiftningen har sedermera permanentats (prop. 1986/87:45,
SkU 15).

SkU 1987/88:25

Vinstandelar

Hosten 1984 genomfördes-med verkan fr. o. m. 1984 års taxering-särskilda
bestämmelser som i vissa fall undantar anställdas förvärv av aktier i de bolag
där de är anställda från beskattning som löneförmån (prop. 1984/85:80, SkU
21). Undantaget tillämpas under förutsättning att en anställds förvärv skett
på samma villkor som gällt vid försäljning till andra än anställda och
aktieägare m. fl. och att de anställdas aktieförvärv tillsammans med förvärv
som görs av aktieägare i bolaget inte avser mer än 20 % av det totala antalet
utbjudna aktier. Undantaget gäller inte för anställda som köpt aktier för mer
än 30 000 kr. En annan förutsättning är att aktierna vid tiden för
aktieförsäljningen inte är noterade på Stockholms fondbörs eller föremål för
handel på den s. k. OTC-marknaden.

Utskottet har därefter återkommande avstyrkt motioner om att generellt
undanta anställdas aktieförvärv från beskattning med motiveringen att en
sådan ordning skulle kunna uppfattas som orättvis av alla dem som inte har
aktiebolag med vinstdelning som arbetsgivare. Senast skedde detta i
betänkandet SkU 1986/87:42.

En vinstandelsstiftelse omfattas inte av de särskilda regler som gäller inom
vissa sparformer utan är skattskyldig till statlig inkomstskatt, bl. a. för
avkastningen på stiftelseförmögenheten och för realisationsvinster. Enligt
praxis får företaget under vissa förutsättningar göra avdrag vid inkomsttaxeringen
för de till stiftelsen överförda vinstmedlen, men stiftelsen har inte
rätt till avdrag för utbetalningarna till andelsägarna. Skatten utgår med 40 %
av den beskattningsbara inkomsten. Förmögenhetsskatt tas ut med 0,15 % av
den del av stiftelsens beskattningsbara förmögenhet som överstiger 25 000
kr.

Schablonavdraget i tjänst

I samband med införandet av den förenklade självdeklarationen bestämde
riksdagen våren 1985 med verkan fr. o. m. 1987 års taxering schablonavdraget
under inkomst av tjänst till 3 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från
arbetet. Utskottet har härefter vid upprepade tillfällen - senast förra våren -avstyrkt motionsyrkanden om en reducering av schablonavdraget (SkU
1986/87:33).

I direktiven till RINK ingår bl. a. att överväga en ökad schablonisering av
reglerna och pröva hur schablonavdraget i tjänst bör utformas.

Traktamenten

Den som gör tjänsteresor utanför sin vanliga verksamhetsort har rätt till
avdrag för kostnaden för själva resan och för ökade levnadskostnader i form
av utgifter för hotellrum, merkostnader för måltider m. m. Om kostnadsersättning
utgått gäller särskilda regler, olika för statlig och enskild tjänst.
Statlig kostnadsersättning skall i regel inte tas upp som inkomst, och avdrag
får inte göras för motsvarande kostnader även om dessa överstiger ersättningen.
I fråga om enskild tjänst är principen den motsatta. Ersättningen
skall tas upp som inkomst och avdrag medges för omkostnaderna. Det avdrag

SkU 1987/88:25

sorn medges motsvarar uppburet traktamente men är maximerat till ett s. k.
normalbelopp som motsvarar högsta dygnstraktamente för statligt anställda.

Utskottet har tidigare kritiserat dessa olikheter i traktamentsbeskattningen
men avhållit sig från att föreslå någon åtgärd av riksdagen i avvaktan på
resultatet av det beredningsarbete i denna fråga som bedrivits inom
regeringskansliet (SkU 1985/86:40). Uppgiften att lägga fram förslag om
ändringar i traktamentsbeskattningen har härefter pålagts RINK.

Bil till och från arbetet

Bestämmelserna om avdrag för resor med bil mellan bostad och arbetsplats
innebär i korthet följande. För att man skall vara berättigad till avdrag krävs
att man gör en viss minsta tidsvinst (2 timmar) vid resor med bil jämfört med
om resorna företas med allmänna kommunikationsmedel. Avdrag medges
bara för milbundna (rörliga) kostnader. Vidare gäller att en skattskyldig som
använder bil i tjänsten minst 60 dagar per år och därvid kör minst 300 mil i
tjänsten får avdrag för kostnader för resor med bil till och från arbetet under
de dagar han använder bilen i tjänsten. Använder han bilen i tjänsten minst
160 dagar per år medges av förenklingsskäl avdrag under alla de dagar som
bilen används för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Även här gäller
dock som villkor för avdragsrätten en viss minsta körsträcka om 300 mil.

RINK skall enligt sina direktiv bl. a. se över avdragen för resor till och från
arbetet.

Dubbel bosättning

Den ökning i levnadskostnaden som kan uppstå genom att man har sitt arbete
på annan ort än bostadsorten får normalt inte dras av. Avdrag kan emellertid
erhållas, om anställningen är avsedd att vara endast en kortare tid (i regel
högst två år) eller om man av annan anledning inte kan bosätta sig på den ort
där man arbetar. För anställda inom byggnads- och anläggningsbranschen
kan t. o. m. 1989 års taxering tvåårsperioden under vissa omständigheter
förlängas, men utskottet har motsatt sig att denna förlängning skall få gälla
andra kategorier (SkU 1986/87:15).

Arbetsrum i hemmet

Beträffande avdrag för arbetsrum i bostaden har rättspraxis en restriktiv
hållning. En första förutsättning för avdrag är att arbetsgivaren inte håller
med arbetsrum. Dessutom krävs att arbetsrummet är avskilt på ett sådant
sätt att det inte ingår i bostaden eller att det blivit inrett på ett sådant sätt att
det inte längre kan användas för bostadsändamål.

Avgift till arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisation

Till den skattskyldiges levnadskostnader, för vilka avdrag inte medges,
räknas enligt punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (KL)
bl.a. avgifter till föreningar och andra sammanslutningar i vilka den

SkU 1987/88:25

skattskyldige är medlem. Regeln anses innebära att medlemsavgifter inte är
avdragsgilla oavsett om medlemskapet har samband med inkomstens
förvärvande eller inte. Avgift till fackförening är således inte avdragsgill vid
taxeringen (RÅ 1937 Fi 349). För avgift till arbetsgivarförening kan däremot
avdrag medges. Som förutsättning för sådan avdragsrätt brukar anges att
föreningen i händelse av konflikt är skyldig att lämna medlem konfliktbidrag.
Detta undantag från förbudet mot avdrag för medlemsavgifter motiveras
med att den avgift som arbetsgivare erlägger kan likställas med premie för
försäkring mot förlust i samband med arbetskonflikt. Avdrag har sålunda
medgivits för avgift till Svenska arbetsgivareföreningen (RÅ 1913 ref. 147).
Denna olikhet i den skattemässiga behandlingen av medlemsavgifter till
fackföreningar resp. till arbetsgivarföreningar måste dock ses i samband med
behandlingen av utgående konfliktunderstöd. Enligt punkt 8 av anvisningarna
till 32 § KL utgör understöd, som vid arbetskonflikt utgått till i konflikten
indragen arbetare från organisation som han tillhör, inte skattepliktig intäkt.
Konfliktunderstöd som medlem i arbetsgivarförening uppbär anses däremot
utgöra skattepliktig intäkt för arbetsgivaren.

Fr. o. m. 1984 års taxering medges dock skattereduktion med 40 % av den
avgift som en skattskyldig erlagt till sin fackförening. Underlaget är
maximerat till 1 200 kr. och reduktionen således begränsad till 480 kr.
Understöd, som föreningen vid arbetskonflikt utbetalat till en medlem i
föreningen, är inte skattepliktig intäkt för medlemen.

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om slopande av såväl
skattereduktionen som avdragsrätten. Utskottet har tidigare inte heller varit
berett att medverka till en höjning av underlaget för reduktionen (SkU
1986/87:33).

Extra avdrag på grund av sjukdom

Extra avdrag, dock högst 10 000 kr., kan komma i fråga om skatteförmågan
under inkomståret varit väsentligen nedsatt på grund av långvarig sjukdom,
olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka
allmänt barnbidrag åtnjutits, eller annan därmed jämförlig omständighet.
För gifta gäller inkomstgränsen 10 000 kr. för deras sammanlagda avdrag.
Vissa personer är på grund av sin sjukdom i behov av särskild kost. Om man
inte kan göra sannolikt hur stora utgifterna varit för den särskilda kosthållningen
beräknas merutgifterna enligt vissa schabloner.

RINK skall enligt direktiven ta upp bl. a. frågan om extra avdrag för
sjukdomskostnader i syfte att antingen förenkla reglerna eller lämna förslag
till en lösning utanför skattesystemets ram.

Underhåll till barn

Avdrag för underhållsbidrag för icke hemmavarande barn medges till dess
barnet fyllt 18 år eller, om barnet går i skola, till dess det fyllt 21 år. Avdrag
får göras med det belopp som den underhållsskyldige betalt eller som räknats
till godo som underhåll, dock högst 3 000 kr. för varje barn.

I betänkandet SkU 1986/87:33 avstyrkte utskottet olika motionsyrkanden
om en uppräkning av avdraget till 5 000 kr. per barn.

SkU 1987/88:25

En kommitté (S1986:05) ser för närvarande över reglerna för underhållsbidrag
till barn och bidragsförskott (dir. 1986:30). Kommitténs arbete
beräknas vara avslutat under år 1989.

Avdrag för gåvor

Ett regeringsförslag om en begränsad rätt till avdrag för bidrag till internationellt
biståndsarbete har tidigare avvisats av riksdagen (prop. 1978/79:160,
SkU 55). Vid utskottets återkommande prövning av frågan har utskottet
vidhållit att såväl principiella och kontrolltekniska skäl som svårigheten att
åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning mellan organisationer till
vilka bidrag kan ges med avdragsrätt och andra organisationer talar mot att
riksdagen medverkar till en avdragsrätt av den här arten (SkU 1986/87:33).

Kulturarbetare

Kulturarbetare och andra rörelseidkare som har haft utgifter under tiden
innan en verksamhet utvecklats till en rörelse får i efterhand dra av dem
under en sexårsperiod. En förutsättning härför är dock att utgifterna hänför
sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det närmast föregående året.
Vidare gäller för kulturarbetare särskilda regler för avdrag för arbetslokal i
egen bostad och för resor. Genom insättning på upphovsmannakonto har
kulturarbetare en möjlighet att få uppskov med beskattningen av vissa
inkomster.

I betänkandet SkU 1986/87:33 avstyrkte utskottet, liksom utskottet gjort
tidigare, införandet av ett särskilt inkomstslag i skattesystemet för kulturarbetare.
Utskottet utgick emellertid från att taxeringsnämnderna i fortsättningen
inte skulle komma att betrakta etablerade konstnärers verksamhet i
egen regi som hobbyverksamhet. Vad särskilt angick upphovsmannakontot
ansåg utskottet tiden vara inne att i lämplig form - exempelvis genom RSV -göra en utvärdering av de vunna erfarenheterna av denna lagstiftning och
göra de omprövningar som kunde visa sig erforderliga. På utskottets
hemställan gjorde riksdagen ett tillkännagivande med denna innebörd (rskr.
1986/87:210). En sådan utvärdering förbereds för närvarande inom finansdepartementet.

Forskare

Utländska forskare beskattas för 70 % av lönen vid tillfällig anställning eller
tillfälligt uppdrag i Sverige. Uppdraget skall avse kvalificerat forskningseller
utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå
att betydande svårigheter föreligger för en rekrytering inom landet. En
forskarskattenämnd hos RSV prövar, efter framställning av forskaren,
uppdragsgivaren eller arbetsgivaren i utlandet, om förutsättningar för
skattelättnad föreligger.

Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden om att utsträcka undantagsreglerna
till att omfatta också svenska forskare som är verksamma här och som har
motsvarande kvalifikationer (SkU 1984/85:60).

SkU 1987/88:25

Avdrag för förlust vid konkurs

Vid inkomstbeskattningen medges inte avdrag för förlust som är att hänföra
till kapitalförlust. Enligt lagstiftning som gäller från och med 1984 års
taxering räknas till kapitalförlust sådan förlust som inte har samband med
någon förvärvskälla och sådan förlust som visserligen har sådant samband
men som inte kan anses normal för förvärvskällan i fråga.

I betänkandet SkU 1986/87:33 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om
att införa särskilda regler om avdragsrätt i förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet
för kapitalförlust vid konkurs.

Utskottet
Allmänna riktlinjer

Utskottet inleder med att behandla de förslag till allmänna riktlinjer för
utformningen av beskattningen på längre sikt som bl. a. läggs fram i de
borgerliga partiernas och vpk:s partimotioner.

Carl Bildt m.fl. (m) begär i motion Sk470 (yrkande 1) förslag om sänkt
skattetryck, sänkta marginalskatter, skatt med hänsyn till försörjningsbörda,
internationell anpassning av skatteuttaget och ett snabbt genomförande.

Bengt Westerberg m.fl. (fp) begär i motionerna Sk432 (yrkande 1) och
Sk445 (yrkande 2) ett tillkännagivande om en kraftig sänkning av marginalskatten,
som enligt motionärerna bör uppgå till normalt 40 % och högst
50 %, en inflationsskyddad skatteskala samt åtgärder för att stärka rättssäkerheten.

I motion Sk366 (yrkande 1, delvis) av Olof Johansson m.fl. (c) uttalas att
inriktningen bör vara att skapa varaktiga regler. De anser vidare att en
reform bör vara totalfinansierad och fördelningspolitiskt acceptabel med
bibehållet eller höjt grundavdrag och kommunal skatteutjämning. De begär
vidare lägre moms på mat, sänkta marginalskatter och en generell förenkling.

Lars Werner m.fl. (vpk) begär i motion Sk474 (yrkandena 1 och 2) en
omläggning av skatterna på arbetsinkomster till en beskattning i produktionsledet.
Huvudparten av den nuvarande kommunala inkomstskatten
torde enligt motionärerna kunna ersättas med skatt ur produktionen. I
motionen yrkas också införande av en progressiv statskommunal enhetsskatt.

I motion Sk485 (yrkande 1 och 3) av Alf Svensson (c) begärs ett uttalande
om likabehandling av alla inkomster, sänkta marginalskatter och inflationsskyddade
skatteskalor. Man bör vidare enligt motionären ta hänsyn till
försörjningsansvar och inrikta sig på att få till stånd en rättvisare kommunal
beskattning. Motionären förespråkar också en omläggning av beskattningen
från arbete till råvaror, energi, maskiner och kapital.

Utskottet vill för sin del framhålla att man under 1980-talet har genomfört
en rad reformer i syfte att förbättra och förenkla inkomstbeskattningen.
Dessa reformer har också inneburit betydande skattelättnader. Som framgår
av den inledande redogörelsen pågår för närvarande ett omfattande utred -

SkU 1987/88:25

ningsarbete av olika parlamentariskt sammansatta kommittéer i fråga om
skattesystemets framtida utformning. Av direktiven framgår att ett flertal av
de synpunkter som framförts i de olika motionerna kommer att beaktas
under utredningsarbetet, bl. a. problemen med de nuvarande marginalskatterna
och vikten av att åstadkomma ett rättvist, enkelt och bestående
regelsystem. Utskottet tänker främst på utredningen om reformerad inkomstbeskattning
(RINK), men också utredningen om reformerad företagsbeskattning
(URF) och utredningen om indirekta skatter (KIS) har betydelse
i detta sammanhang. Tillsammans kan detta breda och vittomfattande
utredningsarbete förutsättas ge en samlad bild av skattesystemet i dess helhet
och skapa förutsättningar att åstadkomma en bestående reform. I avvaktan
på resultatet av detta utredningsarbete är utskottet inte berett att ta någon
definitiv ställning i frågor som gäller den framtida utformningen av skattesystemet.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m.

I partimotionerna från de tre borgerliga partierna - Sk470 yrkandena 2 och 3
(m), Sk432 yrkandena 2—4 (fp) och Sk366 yrkandena 2 och 3 (c) - begärs
ändringar i skatteskalan m.m., bl. a. i syfte att minska marginalskatten år
1989. Moderata samlingspartiet presenterar en egen skatteskala. Folkpartiet
yrkar en minskning av grundbeloppet med 4 % vid inkomster över 70 000 kr.
i kombination med en minskning av grundavdraget med 1 000 kr., och
centerpartiet slutligen begär ett beslut om högst 70 % marginalskatt samt ett
slopande av det fasta beloppet på 100 kronor. M, fp och c yrkar dessutom att
skatteskalan skall inflationsskyddas.

I vpk-motionen Sk474 (yrkande 3) yrkas beträffande skatteskalan för nästa
års inkomster dels en skärpning för inkomster över 250 000 kr., dels en
skattereduktion som avtrappas i intervallet 140 000-180 000 kronor. LarsOve
Hagberg och Paul Lestander (vpk) begär i motion Sk440 en skärpning av
marginalskatterna och en begränsning av avdragsrätten.

Utskottet anser att frågan om de betydande skatteförändringar som
föreslås i de olika motionerna - och som enligt vad ovan sagts torde komma
att behandlas inom RINK - är för tidigt väckt. Ett ställningstagande till
sådana långtgående åtgärder bör enligt utskottets uppfattning följaktligen
anstå, och utskottet avstyrker därför de berörda motionsyrkandena.

Underskottsavdrag m. m.

Carl Bildt m.fl. (m) yrkar i motion Sk470 (yrkande 5) att avdragsbegränsningen
för småhusägare slopas, och förste vice talman Ingegerd Troedsson
m.fl. (m) begär i motion Sk361 ett återinförande av rätten till kvittning
mellan inkomst av kapital upp till 30 000 kr. och underskott i småhus fr.o.m.
1989 års taxering. Enligt motion Sk474 (yrkande 6) av Lars Werner m.fl.
(vpk) bör man slopa underskottsavdragen och införa en samhällelig bostadsbank
där lån till låg och fast ränta kan erhållas. Subventioneringen av
boendet genom bostadsbanken bör enligt förslaget begränsas till att gälla
egnahem, bostadsrätt och fritidshus av mer normal standard. Villor,

SkU 1987/88:25

bostadsrättslägenheter och fritidshus av lyxkaraktär bör inte subventioneras
genom lån i bostadsbanken för den del som överstiger normal standard utan
hänvisas till de vanliga finansieringsinstituten. Genom att inrätta en bostadsbank
enligt dessa principer omintetgörs möjligheterna att dra skattemässiga
fördelar av att ta upp lån för spekulation i aktier, obligationer etc. och
samtidigt kunna göra avdrag för dessa låneräntor på skatten.

Motionsyrkanden om att medge underskottsavdrag utan begränsning har
prövats av utskottet varje år alltsedan skatteomläggningen 1982. Utskottet
vidhåller i princip sin uppfattning att det av rättviseskäl och med hänsyn till
att skatt bör tas ut efter förmåga finns anledning att ha kvar en begränsning av
avdragsrätten. Utskottet anser vidare att det saknas skäl att nu återinföra den
begränsade rätt till kvittning mellan underskott av schablonbeskattad villa
och inkomst av kapital som riksdagen, bl. a. av förenklingsskäl och då
kvittningsrätten bedömdes i de flesta fall gälla obetydliga belopp, beslutat
upphäva fr.o.m. 1989 års taxering. Samtidigt vill utskottet erinra om att
frågan om underskottsavdragens skattemässiga behandling prövas av företagsskattekommittén
och att det tidigare förbudet att tillgodogöra sig avdrag
för underskott i annan kommun än hemortskommunen upphävts med verkan
från årets taxering. Vad särskilt gäller utgiftsräntor för villor och sommarstugor
ingår det i RINK:s uppdrag att överväga en sammanföring av kapitalvinster
och kapitalinkomster till ett inkomstslag och att därvid flytta över dessa
utgiftsräntor till inkomstslaget kapital. Om kommitténs överväganden skulle
leda till kännbara kostnadsökningar för låntagare med högt belånade
bostadsfastigheter, t. ex genom att lånen är bundna under lång tid, skall
kommittén också pröva om särskilda övergångslösningar behövs för dessa
grupper.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet de nu behandlade
motionsyrkandena.

Barnavdrag

Carl Bildt m. fl. (m) begär i motion Sk470 (yrkande 4) att regeringen skall
lägga fram förslag om ett grundavdrag på 15 000 kr. per hemmavarande barn
vid den kommunala beskattningen. Syftet är att relatera skatteuttaget till
inkomsttagarnas försörjningsbörda och skapa rättvisa för barnfamiljerna.
Vidare avser motionärerna att göra det möjligt för förvärvsarbetande
föräldrar att betala mer för enskild eller kommunal barnomsorg, vilket enligt
deras mening skulle minska behovet av stöd i annan form till den offentliga
barnomsorgen.

Utskottet har under senare år vid upprepade tillfällen förhållit sig
avvisande till motionsyrkanden om bl. a. grundavdrag för barn. Det har skett
med den enligt utskottets mening välgrundade motiveringen att det är
förenat med svårigheter att via beskattningen söka kompensera barnfamiljer
för deras kostnader utan att komma i konflikt med strävandena att uppnå
enkelhet i deklarations- och taxeringsarbetet och att kostnader för barn är av
sådan natur att de i första hand bör beaktas på annat sätt än genom avdrag vid
beskattningen. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker bifall till
motion Sk470 även i denna del.

SkU 1987/88:25

Tudelning av inkomst

Alf Svensson (c) begär i motion Sk485 (yrkande 2) förslag till tudelning av
inkomst mellan makar. Även i motion Sk401 av Ingrid Hemmingsson (m)
begärs av regionalpolitiska skäl att en sådan inkomstuppdelning skall få göras
mellan makar i Norrland.

Som framgår av inledningen till detta betänkande har riksdagen tidigare
beslutat slopa sambeskattningen av makars B-inkomster och som en följd
härav även upphäva rätten för ena maken att utnyttja vissa av den andra
makens avdrag. Syftet med dessa åtgärder, som befriade inkomstskattesystemet
från i stort sett alla inslag av sambeskattning, var bl. a. att uppnå
förenklingar. Att återinföra sambeskattningen i den form motionärerna
förespråkar skulle enligt utskottets mening dels komplicera förhållandena
för de skattskyldiga och öka svårigheterna i taxeringsarbetet, dels strida mot
principen att envar skall taxeras efter sin inkomst. Vidare vill utskottet erinra
om att utskottet tidigare har ställt sig tveksamt till att använda beskattningen
som regionalpolitisk! instrument. Utskottet avstyrker följaktligen motion
Sk485 i denna del och motion Sk401.

Mervärdeskatt på livsmedel

I motion Sk366 (yrkande 5) av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas förslag om
lägre mervärdeskatt på basmat. Detsamma yrkas i motion Sk539 av Alf
Svensson (c), som också föreslår en inledande sänkning på 10 %.

Utskottet har i inledningen till detta betänkande utförligt redogjort för sitt
tidgare ställningstagande varför man enligt utskottets mening bör undvika att
slopa eller differentiera mervärdeskatten på livsmedel. Utskottet vidhåller
sin uppfattning i denna fråga och vill nu liksom tidigare framhålla att de
effekter som efterlyses, dvs. en bättre standard för barnfamiljerna, kan
åstadkommas på andra sätt som är både enklare att administrera och mer
effektiva från fördelningssynpunkt. Utskottet avstyrker följaktligen det
aktuella motionsyrkandet i motion Sk366 och motion Sk539.

Förmögenhetsskatt

Carl Bildt m.fl. (m) yrkar i m:s partimotion Sk470 (yrkande 7) att 1982 års
förmögenhetsskatteskala återinförs fr. o. m. 1989 års taxering. I vpk-motionen
Sk474 (yrkandena 12 och 13) yrkas däremot en engångsskatt på större
förmögenheter vid 1989 års taxering och att skatteskalan för tiden därefter
utformas på ett sätt som ungefär motsvarar en fördubbling av nuvarande
skattesatser. Alf Svensson (c) begär i motion Sk485 (yrkande 6) att gränsen
för skattepliktig förmögenhet sätts till olika i motionen angivna belopp
beroende på den skattskyldiges familjeförhållanden.

Yrkanden om generell särbeskattning av förmögenhet har framställts i
motionerna Sk470 (yrkande 11) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk324 av Bengt
Westerberg m. fl. (fp), Sk363 av Gullan Lindblad (m) och Sk404 av Ingbritt
Irhammar och Stina Gustavsson (c). Särbeskattning av makars förmögenhet
fr. o. m. 1989 års taxering har yrkats av Martin Olsson (c) i motion Sk304, och
samme motionär och Gunhild Bolander har i motion Sk307 begärt särbe -

SkU 1987/88:25

skattning av barns och föräldrars samt fosterbarns och fosterföräldrars
förmögenhet. Även Ingemar Eliasson och Kjell Johansson (fp) har i motion
Sk377 yrkat särbeskattning av fosterbarns och fosterföräldrars förmögenhet
liksom Knut Wachtmeister och förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) i
motion Sk308. Enligt den sistnämnda motionen bör särbeskattningen gälla
fr. o. m. 1989 års taxering.

Vad i övrigt gäller förmögenhetsskatten har Lars Werner m.fl. (vpk) i
motion Sk474 (yrkande 14) begärt en översyn av värderingsgrunderna samt
åtgärder mot skatteundandraganden i form av manipulering med lån.

Som utskottet nämnt inledningsvis pågår för närvarande inom finansdepartementet
- parallellt med RINK - ett arbete med att se över förmögenhetsskatten
med avseende på bl. a. eventuell särbeskattning, skattens bas,
nivån på skatteuttaget, värderingsreglerna och behovet av särskilda lättnadsregler.
Härigenom får yrkandet i vpk-motionen om en översyn anses i
huvudsak tillgodosett. Vad övriga motionsyrkanden beträffar anser utskottet
att resultatet av det pågående översynsarbetet bör avvaktas innan ställning
tas till de frågor om skatteskalor, särbeskattning m. m. som tagits upp i
motionerna. Utskottet avstyrker således även dessa motionsyrkanden.

Realränteskatt

I motion Sk474 (yrkande 15) av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas införande av
en realränteskatt, inte bara på livförsäkringsbolagens utan på hela den
finansiella sektorns förmögenheter. En realränteskatt med denna utformning
skulle enligt motionärerna innebära en nödvändig likviditetsindragning
för angelägna fördelningspolitiska åtgärder.

I samband med att utskottet hösten 1986 behandlade ett regeringsförslag
om en tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag prövade utskottet
även en vpk-motion om införande av en realränteskatt liknande den som nu
föreslås. Av främst praktiska och statsfinansiella skäl ställde sig utskottet
bakom regeringsförslaget och avstyrkte vpk-motionen, varefter riksdagen
beslutade i enlighet med utskottets hemställan. Utskottet avstyrker mot
denna bakgrund motion Sk474 även i denna del.

Pensionärer

Pensionärernas skatteförhållanden tas upp i ett flertal motioner. Motionerna
är inriktade på dels pensionärernas möjligheter till skattefria extrainkomster,
dels marginaleffekterna i samband med utformningen av det extra
avdraget.

Den förstnämnda frågan tas upp i motion Sk339 av Bertil Jonasson (c),
som begär förslag om skattefrihet för extrainkomster på 5 000 kr. Margareta
Andrén och Barbro Sandberg (fp) föreslår i motion Sk412 en utredning om
förvärvsavdrag för pensionärer.

Beträffande det extra avdraget begärs omedelbara åtgärder i yrkande 5 i
motion Sk432 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) - motionärerna yrkar en
höjning av avdraget med 1 000 kr. - samt i motionerna Sk474 (yrkande 4) av
Lars Werner m. fl. (vpk), som till inkomståret 1989 efterlyser provisoriska
förändringar så att marginaleffekter på över 100 % inte uppstår, och Sk415

SkU 1987/88:25

(yrkande 1) av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) och Sk309 (yrkande 1) av
Martin Olsson (c), som yrkar upphävande av bestämmelsen om minskning av
det extra avdraget på grund av förmögenhetsinnehav. En översyn av
bestämmelserna och förslag som syftar till att helt eller delvis ta bort de enligt
motionärerna orimliga marginalskattesituationerna vid inkomster vid sidan
av pensionen yrkas i motionerna Sk309 (yrkande 2) av Martin Olsson (c),
Sk415 (yrkande 2) av Karl-Gösta Svenson m.fl. (m) och Sk417 av Stig
Bertilsson (m). Lars Werner m. fl. (vpk) begär i motion 474 (yrkande 5) ett
uttalande om att man bör eliminera marginaleffekterna i fråga om det extra
avdraget och det kommunala bostadstillägget vid innehav av smärre förmögenheter,
egnahem eller fritidshus. I motion Sk455 av Göte Jonsson (m)
yrkas en utredning om en uppräkning av det extra avdraget så att visst
skattefritt sparande blir möjligt, och i motion Sk402 av Kjell Johansson (fp)
begärs att förslag läggs fram som går ut på att skattefria livräntor inte skall
påverka rätten till extra avdrag.

Finansministern har i ett interpellationssvar den 11 december 1987
meddelat riksdagen att det inom finansdepartementet pågår ett arbete som
har till syfte att finna en lösning på problemen med de nuvarande
marginaleffekterna för vissa folkpensionärer med låg pension. Det arbetet
bedrivs delvis parallellt med arbetet inom RINK. Regeringen avser att, så
snart man funnit en lämplig helhetslösning, återkomma med förslag till
åtgärder som avhjälper de negativa effekterna av den nuvarande ordningen.

Enligt utskottets mening bör, med hänsyn till det arbete som för
närvarande bedrivs inom finansdepartementet, ett ställningstagande till de
frågor som tagits upp i de nu behandlade motionerna anstå tills resultatet av
detta arbete föreligger. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Barnpension

Yrkandena i motionerna Sk303 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c)
och Sk435 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (fp) syftar till att åstadkomma
likställighet i beskattningshänseende mellan barn som uppbär skattepliktig
barnpension och barn med skattefria bidragsförskott eller underhållsbidrag.
Motionärerna pekar framför allt på det enligt deras mening
oacceptabla förhållandet att barnens inkomster vid sidan av pensionen resp.
bidragsförskottet eller underhållsbidraget blir olika beskattat.

Utskottet vill erinra om att pensionsberedningen nyligen i ett delbetänkande
(SOU 1987:55) Efterlevandepension föreslagit vissa förbättringar av
barnpensionerna, bl. a. genom att de skall kunna utbetalas under längre tid
och med högre belopp än i dag. Vidare har pensionsberedningen, som är
parlamentariskt sammansatt, föreslagit att de regler som nu gäller beträffande
beskattningen av barnpension inte ändras. Förslagen är enhälliga, och
inom regeringskansliet pågår för närvarande enligt vad utskottet erfarit ett
skyndsamt beredningsarbete med sikte på att lägga fram en proposition för
riksdagen senare i vår. Ett ställningstagande till de beskattningsfrågor som
motionärerna tagit upp bör därför enligt utskottets uppfattning anstå, och
utskottet avstyrker följaktligen de nu ifrågavarande motionsyrkandena.

SkU 1987/88:25

Existensminimum

Nils Carlshamre m.fl. (m) begär i motion Sk489 (yrkande 3) en skyndsam
översyn av existensminimireglerna i syfte att ge bestämmelserna en sådan
utformning att de kan tillämpas även på familjer som bor i eget hem av
normal beskaffenhet och då en förälder själv vårdar familjens små barn.
Vidare bör man enligt motionärerna vid beräkning av existensminimum
kunna beakta nödvändiga barntillsynskostnader. Även Ingrid Hemmingsson
och Karl-Gösta Svenson (m) begär i motion Sk369 en översyn som går ut på
att existensminimireglerna ger skattenedsättning åt familjer med stor
försörjningsbörda och åt hemarbetande föräldrar. Alf Svensson (c) yrkar i
motion Sk485 (yrkande 9) med i huvudsak samma motivering att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag av liknande innebörd.

Utskottet vill framhålla att RINK:s uppdrag innebär att utredningen bl. a.
skall ta upp reglerna om existensminimum i syfte att antingen förenkla
reglerna eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram. Även
beträffande denna fråga bör man enligt utskottets mening avvakta resultatet
av kommitténs arbete innan ställning tas till de frågor som motionärerna tagit
upp. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Naturaförmåner

I motion Sk461 av Kjell Johansson m. fl. (fp) yrkas att riksdagsbeslutet
hösten 1987 om naturaförmåner delvis omprövas. Yrkandena innebär att
beskattningen av motionskuponger upphävs (yrkande 1), liksom beskattningen
av kaffekuponger intill vissa belopp (yrkandena 3 och 4). Vidare
yrkas att det skattefria motionsområdet utsträcks till alla sorters motionsidrotter
(yrkande 2) och att det skall vara tillåtet för en anställd att utan
skattekonsekvenser omvandla en skattefri gåva från arbetsgivaren till ett
bidrag till en ideell organisation (yrkande 5).

Utskottet vill erinra om att liknande yrkanden så sent som i höstas
prövades av utskottet i samband med att utskottet behandlade proposition
1987/88:52 om beskattning av naturaförmåner. Den lösning som utskottet
föreslog-och som riksdagen senare biföll-innebar bl. a. en enligt utskottets
mening tydligare gränsdragning än tidigare mellan det skattepliktiga och det
skattefria området. I detaljfrågorna rörande motions- och kaffekuponger,
omfattningen av skattefria motionsförmåner samt gåvor åberopar utskottet
de skäl som utskottet redovisat i sitt tidigare betänkande och som utskottet
till alla delar vidhåller.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Sk461.

Lena Öhrsvik (s) begär i motion Sk424 ett tillkännagivande om att en
anställds skattefria reseförmåner skall utsträckas till att omfatta den anställdes
homosexuelle sambo. Motionären anser att de nuvarande bestämmelserna
är diskriminerande, och de har, framhåller hon, medfört att reseföretag
inte längre låter homosexuella sambor till de anställda få del av företagets
reseförmåner.

Även den fråga som tagits upp i motion Sk424 har samband med den nya
reglering av förmånsbeskattningen som beslutades i höstas. Som framgår av

SkU 1987/88:25

den tidigare redogörelsen innebär de nya bestämmelserna bl. a. att skattefria
reseförmåner som utgår på grund av anställning i reseföretag är begränsade
till den anställdes make/maka eller sambo och barn under 18 år. Enligt
utskottets mening saknas anledning att i detta speciella sammanhang utesluta
sambo med vilken den anställde sammanlever i ett homosexuellt förhållande.
Utskottet föreslår därför att lagstiftningen ändras omedelbart och med
verkan fr.o.m. den 1 januari i år. Tekniskt bör ändringen ske genom att
lagen (1987:813) om homosexuella sambor kompletteras med ifrågavarande
bestämmelse i kommunalskattelagen. Motionen är därmed tillgodosedd.

I motion Sk468 av Berndt Ekholm och Evert Svensson (s) begärs en ändring
av bestämmelserna om förmånsbeskattning av fri kost och logi för att öka
möjligheterna till volontärtjänst. Motionärerna framhåller att de nuvarande
bestämmelserna gör det ekonomiskt svårt för de berörda, företrädesvis
kristna organisationerna att erbjuda volontärtjänster inom Sverige.

I den mån den verksamhet som motionärerna åsyftar bör åtnjuta
samhälleligt stöd bör detta enligt utskottets mening av principiella och
praktiska skäl utformas på annat sätt än som undantag i beskattningen.
Utskottet vill peka på att 1986 års folkrörelseutredning i betänkandena SOU
1987:33-35 och 37 lagt fram olika förslag som bl. a. syftar till en förstärkning
av folkrörelsernas möjligheter att verka. Dessa förslag bereds för närvarande
inom civildepartementet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk468.

Bilförmån

Jan Hyttring och Karl-Anders Petersson (c) begär i motion Sk330 ett
tillkännagivande av riksdagen att RSV bör få i uppdrag att utfärda
rekommendationer om jämkning av förmånsvärdet för bilförsäljare. Vidare
begärs i motion Sk392 av Wiggo Komstedt (m) och Sk418 av Karl-Anders
Petersson (c) jämkning för dem som kör över 3 000 mil i tjänsten. I motion
Sk452 av Hans Nyhage (m) begärs ett uttalande om att förmånsvärdet inte
skall höjas på grund av att bilen är försedd med säkerhetshöjande utrustning.
Jan Sandberg (m) vill enligt motion Sk484 (yrkande 2) ha en ändring av
reglerna som enligt hans uppfattning med sin nuvarande utformning är
negativa för trafiksäkerheten och den svenska bilindustrin. Ett yrkande med
liknande innebörd ställs i motion T85 (yrkande 13) av Rolf Clarkson m. fl.
(m).

Enligt anvisningar utfärdade av RSV (Dt 1986:28) skall för den som ofta
byter bil under beskattningsåret ett genomsnittsvärde tas upp som förmån av
bil. Genom denna anvisning, som tar sikte just på bilhandeln, har RSV redan
beaktat bilförsäljarnas speciella situation, och någon anledning att härutöver
jämka förmånsvärdet för bilförsäljare föreligger enligt utskottets mening
inte. I övrigt vill utskottet erinra om att riksdagen på förslag av utskottet, i
samband med att de nya reglerna för beskattning av bilförmån antogs, av
regeringen begärde en uppföljning av det nya systemet och en redovisning av
resultatet av denna uppföljning. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen
nu givit RSV i uppdrag att göra en sådan uppföljning avseende 1988 års
taxering. Innan denna uppföljning genomförts och redovisats kan det enligt

SkU 1987/88:25

utskottets mening inte komma i fråga att göra en sådan ändring i reglerna som
föreslås i motion Sk418 eller något tillkännagivande av den art som föreslås i
de övriga motionerna. Utskottet avstyrker således samtliga nu behandlade
motioner.

Skattefrihet för viss verksamhet

I motionerna Sk458 av Arne Andersson i Ljung (m), Sk362 av Leif Marklund
m.fl. (s), Sk317 av Paul Lestander (vpk), Sk320 av Sigge Godin och Hugo
Bergdahl (fp) och Sk388 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp) begärs
förslag från regeringen om att inkomster av kottplockning skall befrias från
skatt. Till stöd för yrkandena åberopar motionärerna den särskilda lagstiftning
om sådan skattefrihet för tillfälliga inkomster vid försäljning av vilda bär
och svampar som genomfördes 1981 (SkU 1980/81:50). Syftet är att bidra till
att tillgodose skogsbrukets behov av frö. S- och vpk-motionärerna begränsar
sitt yrkande till inomster upp till 5 000 kr. medan fp-motionärerna anser att
skattefriheten bör begränsas till att gälla för delar av Norrland och norra
Svealand.

I motionerna Sk329 Gunnel Jonäng (c) och Sk407 av Göthe Knutson (m)
begärs att regeringen lägger fram förslag om att skattebefria hemslöjdsförsäljning
till den del intäkterna inte överstiger 5 000 kr. resp. ett halvt
basbelopp. Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) yrkar i motion Sk448
skattebefrielse för inkomster upp till 5 000 kr. av småskalig tillverkning i
hemmet. Även i dessa motioner åberopas de särskilda undantagsreglerna för
bär och svampar.

Alf Svensson (c) begär i motion Sk558 en höjning av det skattefria
beloppet för bär- och svampplockning till 10 000 kr. En sådan höjning är
enligt motionären motiverad med tanke på prishöjningarna under de senaste
åren.

Vad först gäller den speciella frågan om viss skattefrihet för inkomster av
kottplockning har utskottet vid en utfrågning av företrädare för skogsstyrelsen
inhämtat följande.

Enligt skogsvårdslagen är ett villkor för rätt att slutavverka ett bestånd att
återväxtåtgärder vidtas som kan ge ett tillfredsställande resultat. Detta sker
genom naturlig föryngring, plantering och sådd. Kottar samlas in förr sådd
och plantproduktion. Totalt planteras 400-500 miljoner plantor per år.
Insamlandet, som för närvarande främst gäller tall- och grankottar, görs av
skogsvårdsstyrelser, bolag och domänverket men även av enskilda. Ett
problem är att fröbrist håller på att uppkomma i framför allt Norrlands
inland, vilket på sikt kan komma att påverka sysselsättningen negativt genom
att avverkningsförbud meddelas. Insamlingen sker manuellt över stora ytor.
Tillgången till arbetskraft i olika organisationer är begränsad. Till stor del är
skogsbruket beroende av enskilda personers insatser.

Utskottet vill inledningsvis betona att utskottet delar uppfattningen att
bristen på härdigt frö- och plantmaterial för framför allt Norrlands inland
utgör ett allvarligt problem som, om ingenting görs, kan komma att påverka
skogsnäringen negativt. Mot denna bakgrund är utskottet berett att tillstyrka
en viss skattefrihet för intäkter av kottplockning. Vid detta ställningstagande

SkU 1987/88:25

har utskottet främst beaktat skogsnäringens behov av frö och att en
skatteförmån av förevarande art - liksom den partiella skattefriheten för
inkomster av bär- och svampplockning - kan bidra till att ta till vara viktiga
naturtillgångar. Utskottet vill samtidigt framhålla att det inte kan bli fråga
om en sådan regional skattefrihet som föreslagits i några av motionerna.
Utskottet föreslår att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
lagstiftning i enlighet med vad utskottet nu anfört. Den nya lagstiftningen bör
gälla inkomster av berört slag som uppburits fr.o.m. den 1 januari i år och
tillämpas fr.o.m. 1989 års taxering. I den mån motionerna inte kan anses
tillgodosedda härmed avstyrker utskottet motionerna.

I övrigt anser sig utskottet inte kunna tillstyrka någon utvidgning av de
speciella undantagsregler i fråga om intäkter av bär- och svampplockning
som tillkommit bl. a. för att lösa vissa särskilda problem som uppstått för
såväl de tillämpande myndigheterna som plockare och uppköpare. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motionerna Sk407, Sk329 och Sk448.

Inte heller anser sig utskottet kunna biträda kravet på en uppräkning av
den gräns som gäller för skattefrihet vid bär- och svampplockning. Utskottet
avstyrker således även motion Sk558.

Förslagsverksamhet

I motion Sk438 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) begärs en utredning
om skattebefrielse för förslagsverksamhet. Även en begränsad befrielse
skulle enligt motionärerna verka stimulerande för de anställda och bidra till
att svensk industri fick goda uppslag.

I fråga om förslagsverksamhet vidhåller utskottet sin tidigare uttalade
uppfattning att de problem som sammanhänger med extrainkomster i första
hand bör lösas genom generella sänkningar av marginalskatterna. Utskottet
avstyrker därför motion Sk438.

Livränta på grund av trafikskada

I motion Sk437 begär Jan Sandberg (m) att regeringen lägger fram förslag om
skattefrihet för livränta på grund av trafikskada. Härigenom skulle enligt
motionären livräntorna kunna sänkas i motsvarande mån.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen innebär gällande
bestämmelser att livräntor och engångsbelopp, som utbetalats på grund av
personskada, är skattepliktiga i den utsträckning de ersätter förlorad inkomst
av skattepliktig natur eller förlorat underhåll. Den ordning som motionären
förespråkar innebär enligt utskottets uppfattning ett avsteg från grundläggande
principer för beskattningen på detta område, och utskottet finner för
sin del inte anledning att medverka därtill utan avstyrker motionen.

Hemvårdsbidragm. m.

I motion Sk370 av Ivar Franzén m.fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar att
hemvårdsbidrag skall vara skattefritt. Motionärerna menar att hemvårdsbidrag
för närvarande dubbelbeskattas genom att bidragsmottagaren dessutom
har arbetsgivaransvar med kostnader för sociala avgifter för den
hemhjälp som anlitas.

SkU 1987/88:25

Gullan Lindblad (m) begär i motion Sk319 en utredning som går ut på att
pensionärer skall ges möjlighet att skattefritt intjäna visst belopp, t. ex.
15 000 kr., för arbete inom hemtjänsten. Motionären menar att man
härigenom skulle stimulera friska och aktiva pensionärer att göra insatser
inom den sociala hemtjänsten.

Utskottet har i inledningen till detta betänkande kortfattat redogjort för
den kommunala hemtjänstens funktion och hemvårdsbidragets betydelse i
detta sammanhang. Härav framgår också att regeringen avser att senare i vår
ta upp dessa frågor i en proposition grundad på äldreberedningens betänkande
(SOU 1987:21) Äldreomsorg i utveckling, som bl. a. innehåller olika
förslag som har till syfte att göra det möjligt att erbjuda god service och vård i
hemmen. Vidare har 1986 års folkrörelseutredning i sitt betänkande 1987:33
Ju mer vi är tillsammans, vilket för närvarande bereds inom civildepartementet,
lagt fram vissa förslag som syftar till att i högre utsträckning än för
närvarande engagera föreningslivet i verksamheter inom hemtjänsten.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att ett ställningstagande till
frågan om hur hemvårdsbidrag skall behandlas i skattehänseende bör anstå
och avstyrker därför motion Sk370.

Vad nu anförts talar enligt utskottets uppfattning även mot att man nu tar
ställning till frågan om hur man skall engagera aktiva pensionärer i
omsorgsverksamheten. Härtill kommer - som utskottet tidigare nämnt - att
pensionärernas skatteförhållanden för närvarande är föremål för utredning i
annat sammanhang. Utskottet avstyrker därför även motion Sk319.

Pensionsförsäkringar

Lars Werner m. fl. (vpk) anser att den nuvarande rätten till avdrag för
pensionsförsäkringspremier är alltför generös och yrkar i motion Sk474
(yrkande 16) en begränsning av avdraget till ett halvt basbelopp.

I motion Sk406 av Nic Grönvall (m) begärs att regeringen skall lägga fram
förslag som gör det möjligt att i pensionsförsäkringens form förordna en
homosexuell sambo som förmånstagare till efterlevandepension. En sådan
åtgärd ligger enligt motionärens uppfattning i linje med strävandena att
likställa heterosexuellt och homosexuellt samboende.

Nuvarande regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier, som utskottet
tidigare redogjort för, bygger på uppfattningen att systemet med frivilliga
pensionsförsäkringar fortfarande fyller ett angeläget behov. För att motverka
att denna försäkringsform utnyttjas för ej avsedda skattelättnader
genomfördes år 1975 avsevärda skärpningar av villkoren för att en försäkring
skall kunna godtas som pensionsförsäkring och dessutom beloppsmässiga
begränsningar av avdragsrätten för erlagda premier. Utskottet vill inte
bestrida att reglerna fortfarande kan utnyttjas utan att något framträdande
behov av en förstärkt pensionering föreligger. Utskottet anser dock att en så
kraftig begränsning i avdragsrätten som föreslås i motionen skulle kunna
försvåra utnyttjandet av denna försäkringsform på ett sätt som inte är
motiverat. Utskottet avstyrker därför motion Sk474 i denna del.

När det gäller den krets av personer till vilken efterlevandepension får utgå
för att försäkringen skall godtas som pensionsförsäkring och avdrag för

SkU 1987/88:25

3 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr25

premien medges vill utskottet erinra om den principiella bakgrunden till
bestämmelserna som är att den skattskyldige inte genom försäkringsavdrag
skall kunna överflytta beskattningen av en del av sin inkomst till en annan
person. Något annat undantag än att som förmånstagare godta make/maka
eller sambo samt barn under 20 år och handikappat barn har inte ansetts
motiverat. Utskottet vill här erinra om att de sambobegrepp som används
inom skattelagstiftningen och inom socialförsäkringslagstiftningen inte är
enhetliga.

Pensionsberedningen - vilken som förut nämnts varit enhällig i sina förslag
- har i sitt förut nämnda betänkande bl. a. föreslagit nya former av
efterlevandepension till efterlevande make/maka. Med make/maka skall
enligt förslaget likställas sådan man eller kvinna som stadigvarande sammanbodde
med den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet och som tidigare varit
gift med och som har eller har haft eller väntar barn med den avlidne. En
allmän förutsättning för rätt till efterlevandepension föreslås vara att
parterna - gifta eller ej - stadigvarande sammanbodde med varandra vid
tidpunkten för dödsfallet. Beredningen motiverar denna begränsning med
att det endast i dessa situationer kan anses föreligga ett generellt behov av
ekonomiskt stöd från samhällets sida. Situationer där hushållsgemenskap
förelegat t. ex. mellan syskon eller arbetskamrater samt mellan föräldrar och
vuxna barn bör enligt beredningen falla utanför efterlevandepensioneringens
område. Inte heller bör enligt beredningen pensioneringen omfatta någon
form av samlevnad mellan personer av samma kön, t. ex. mellan homosexuella.
Enligt beredningens bedömning är det i dessa situationer mindre
vanligt att det föreligger en sådan ekonomisk eller annan gemenskap att den
ena partens bortgång medför samma förändring i den efterlevandes förhållanden
och samma behov av stöd från samhällets sida som typiskt sett är fallet
vid en samlevnad mellan makar eller mellan parter som skulle ha kunnat ingå
äktenskap. I sådana förhållanden finns normalt inte heller några barn, anför
beredningen.

Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande pensionsberedningens
betänkande inom regeringskansliet med sikte på att en proposition skall
läggas fram före sommaren. Utskottet anser att det bör finnas en anknytning
mellan reglerna för efterlevandepension i pensionsförsäkringens form och
efterlevandepensioneringen inom den allmänna försäkringen. Det finns
därför enligt utskottets mening anledning att avvakta resultatet av beredningen
av pensionsberedningens förslag, innan man tar ställning till en
eventuell förändring i motsvarande beskattningsregler för pensionsförsäkringar.
Mot bakgrund av det anförda anser sig utskottet inte nu berett att
biträda yrkandet om att utvidga sambobegreppet i skattehänseende i
pensionsförsäkringssammanhang till att avse även homosexuell sambo.
Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk406.

Fackliga stipendier

I motionerna Sk325 av Evy Möller och Bertil Danielsson (m) och Sk414
(yrkande 8) av Kjel! Johansson m.fl. (fp) yrkas att skattefriheten för fackliga
stipendier slopas. Motionärerna anser att det inte finns någon rimlig

SkU 1987/88:25

anledning att förmånsbehandla fackliga stipendier i förhållande till andra
stipendier.

Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som i december 1986
beslutade ersätta den tidigare provisoriska skattefriheten för de berörda
stipendierna mot permanenta regler. Bakgrunden till beslutet var att
reglerna ansågs fylla ett behov och att inget missbruk kunnat konstateras.
Vad som anförts i de nu aktuella motionerna utgör enligt utskottets mening
inte skäl för riksdagen att inta en annan ståndpunkt än tidigare. Utskottet
avstyrker därför motion Sk325 och motion Sk414 i denna del.

Vinstdelning

Carl Bildt m. fl. (m) och Bengt Westerberg m. fl. (fp) anser att man genom
ändrade beskattningsregler bör underlätta inrättandet av frivilliga vinstandelssystem.
I partimotionerna Sk476 (yrkande 2) från moderata samlingspartiet
resp. Sk444 (yrkande 5) från folkpartiet begärs därför att regeringen
lägger fram förslag som går ut på att skillnaden i marknadsvärde och
förvärvspris ej skall betraktas som löneförmån, om de anställda förvärvar
aktier i företaget på samma sätt som utomstående. I en annan partimotion
från folkpartiet, Sk443, begärs dessutom förslag till lindrad beskattning av
vinstandelar i form av aktier i det egna företaget. Gullan Lindblad och Sten
Andersson i Malmö (m) har ett liknande syfte med motion Fi208 (yrkande 3).
De sistnämnda motionärerna yrkar dessutom i samma motion att personalstiftelser
som förvaltar vinstandelar skall befrias från skatt (yrkande 2).

Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att.en lägre beskattning
eller ett generellt undantag i beskattningen av anställdas förvärv av
aktier i det egna företaget skulle uppfattas som orättvist av alla dem som inte
har ett företag med vinstandelssystem som arbetsgivare, dvs. stat och
kommun samt små företag och företag med dålig lönsamhet. Utskottet
avstyrker därför motion Sk443 och motionerna Sk444, Sk476 och Fi208 i
denna del.

När det gäller beskattningen av personalstiftelser som förvaltar vinstandelar
har utskottet tidigare ansett att det saknas motiv att införa nya
skattelättnader för vinstdispositioner inom en begränsad grupp företag med
god lönsamhet. Utskottet vidhåller sin uppfattning även i denna fråga och
avstyrker motion Fi208 såvitt nu är i fråga.

Schablonavdraget i tjänst

I partimotionerna Sk477 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) och Sk555 (yrkande
3) av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas att schablonavdraget i tjänst reduceras
från 3 000 till 2 000 kr. Åtgärden är avsedd att finansiera ett gemensamt
borgerligt förslag till vårdnadsbidrag.

Utskottet har tidigare framhållit att någorlunda effektiva förenklingar som
skall omfatta majoriteten av inkomsttagarna med nödvändighet förutsätter
att man uppger kravet på millimeterrättvisa och arbetar med schabloner som
inte är för snävt tilltagna. Utskottet vill vidare erinra om att det åligger RINK
att pröva utformningen och möjligheten till en utökning av det nuvarande
schablonavdraget. Utskottet anser det dessutom tveksamt om den föreslagna

SkU 1987/88:25

åtgärden medför någon nämnvärd ökning av statsinkomsterna, eftersom
kostnader för arbetsresor och andra kostnader under inkomst av tjänst i
många fall närmar sig eller överstiger 3 000 kr. Enbart tolv månadskort för
kollektivtrafiken i Stockholm kostar för närvarande sammanlagt 2 400 kr.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet det olämpligt att nu minska
schablonavdraget med 1 000 kr. som föreslås i motionerna. Utskottet
avstyrker därför motion Sk477 och motion Sk555 i denna del.

Traktamenten

Stig Josefson m. fl. (c) pekar i motion Sk396 på den olikhet mellan statliga
och privata befattningshavare som ligger däri att de förra alltid får sina
faktiska utgifter för logi täckta, medan de senare, då uppburet nattraktamente
inte förslår till att täcka logikostnader, måste styrka att deras sammanlagda
ökade levnadskostnader under ett dygn överstigit normalbeloppet. Motionärerna
yrkar att bestämmelserna ändras så att egenföretagare och anställda
som själva debiterar arbetsgivaren sina utgifter för hotell får göra avdrag för
den faktiska logikostnaden. Yrkandet i motion Sk336 av Sven-Åke Nygårds
(s) har en liknande innebörd, och även i motion Sk328 av Anita Modin och
Sven-Åke Nygårds (s) begärs att reglerna för traktamentsbeskattningen görs
likformiga för privat- och offentliganställda.

Utskottet har tidigare kritiserat olikheterna i traktamentsbeskattningshänseende
mellan å ena sidan offentliga befattningshavare och å andra sidan
anställda i privat tjänst samt framhållit angelägenheten av att reglerna ändras
utan onödigt dröjsmål. Det har emellertid ännu inte gått att få fram ett
förslag som innebär en lämplig lösning på hithörande problem. RINK:s
utredningsuppdrag omfattar även uppgiften att se över reglerna för beskattning
av traktamenten och övriga kostnadsersättningar, och med hänsyn
härtill bör enligt utskottets mening ett ställningstagande till dessa frågor
anstå till dess att resultatet av kommitténs arbete föreligger. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna Sk328, Sk336 och Sk396.

Resor till och från arbetet

I en rad motioner yrkas att, när det gäller rätten att göra avdrag för resa med
bil till och från arbetet, man vid tidsvinstberäkningen också skall få ta med
den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem och liknande. Yrkanden
av denna innebörd ställs i motionerna Sk305 av Martin Olsson (c), Sk318 av
Rosa Östh och Ulla Tillander (c), Sk326 av Margareta Andrén (fp), Sk484
(yrkande 1) av Jan Sandberg (m), Sk489 (yrkande 2) avNilsCarlshamre m.fl.
(m) och T85 (yrkande 12) av Rolf Clarkson m. fl. (m).

Marianne Andersson (c) begär i motion Sk467 att regeringen lägger fram
förslag om en utvidgad rätt till avdrag för resor med bil till och från arbetet
(yrkande 1). Enligt hennes mening bör avdrag få göras antingen om bilen
körs två mil per dag i tjänsten under de dagar bilen använts för resor till och
från arbetet eller om arbetstagaren är skyldig ha bil på arbetsplatsen.
Motionären yrkar vidare att riksdagen beslutar att avdraget skall bestämmas
med hänsyn till inte bara milbundna utan också årsbundna kostnader

SkU 1987/88:25

(yrkande 2) och att, då bilen används i tjänsten, bilresan till och från arbetet
skall berättiga till avdrag med bekopp motsvarande den faktiska kostnaden
(yrkande 3).

Utskottet vill erinra om att ett huvudsyfte med RINK:s arbete är att
förenkla reglerna och bredda skattebasen genom minskade avdragsmöjligheter.
En tanke som utskottet enligt direktiven skall pröva är att höja
schablonavdraget under inkomst av tjänst så att det även i framtiden täcker
normala kostnader för arbetsresor och andra kostnader under inkomst av
tjänst. Vidare anges det i direktiven särskilt att avdragen för resor till och från
arbetet och i tjänsten bör inte minst i förenklingssyfte ses över av kommittén.

Mot den anförda bakgrunden finns det enligt utskottet anledning att
avvakta resultatet av kommitténs arbete även på denna punkt, innan
ställning tas till de nu aktualiserade frågorna om avdrag för resor till och från
arbetet. Utskottet avstyrker därför samtliga här behandlade motioner.

Dubbel bosättning

I motion Sk394 av Marianne Andersson och Ingbritt Irhammar (c) begärs ett
uttalande av riksdagen om att den tvåårsperiod som gäller för avdrag för
dubbel bosättning bör förlängas. Motionärerna pekar på att byggnads- och
anläggningsarbetare under vissa omständigheter får göra avdrag för en
längre tid och menar att även andra yrkeskategorier, som t. ex. journalister
och fackliga ombud, ofta måste tjänstgöra på olika håll i landet.

Kerstin Keen (fp) begär i motion Sk429 en översyn av reglerna för avdrag
för dubbel bosättning och hemresor i syfte att öka rörligheten på den svenska
arbetsmarknaden och underlätta för två förvärvsarbetande makar att bo på
skilda håll.

Även frågan om avdrag för ökade levnadskostnader på grund av dubbel
bosättning torde enligt utskottets uppfattning falla inom RINK:s utredningsuppdrag
och ett ställningstagande till sådana ändringar av reglerna som
motionärerna föreslår bör därför anstå. Utskottet avstyrker därför motionerna
Sk394 och Sk429.

Arbetsrum i hemmet

I motion Sk395 av Stig Josefson m.fl. (c) begärs att regeringen lägger fram
förslag om ökade möjligheter till avdrag för arbetsrum i hemmet. Motionärerna
kritiserar de nuvarande kraven på separat ingång och att det skall vara
uteslutet att rummet skall kunna användas privat. De anser att det bör vara
lättare än för närvarande att få göra avdrag t. ex. för kontorsdelen i en mindre
rörelse.

Nuvarande praxis i fråga om avdrag för arbetsrum i egen bostad går
tillbaka till en serie avgöranden av regeringsrätten år 1975 (R 76 1:30 I-V)
och innebär i huvudsak att avdrag medges endast om lokalen är så avskild
från bostaden i övrigt eller så inredd att utrymmet i fråga inte kan utnyttjas
för bostadsändamål. Regeringsrättens domar år 1975 avsåg genomgående
skattskyldiga med inkomst av tjänst, men samma synsätt har sedermera (R
1981 1:54) vunnit tillämpning även inom inkomstslaget rörelse.

SkU 1987/88:25

Såvitt utskottet kan bedöma bygger nuvarande praxis på en rimlig
avvägning mot principen att levnadskostnader inte är avdragsgilla. Utskottet
finner ej skäl att ändra bestämmelserna på detta område och avstyrker därför
motionen.

Avgift till arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisation

I motion Sk 337 av Anita Modin m. fl. (s) begärs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att olikheterna i skattehänseende mellan arbetsgivares
och arbetstagares medlemsavgifter bör undanröjas. Även Alf Svensson
(c) yrkar i motion Sk485 (yrkande 8) att riksdagen hos regeringen begär
förslag som likställer avgift till arbetsgivarförening resp. avgift till arbetstagarorganisation.
I motion Sk421 av Hugo Hegeland m.fl (m) begärs en
redovisning och utredning om bidragen till de fackliga organisationerna och
arbetsgivarorganisationerna och om den skattemässiga behandlingen av
avgifterna till fackföreningarna.

I vpk-motionen Sk474 (yrkande 17) yrkas, med hänsyn till prisökningarna
sedan skattereduktionen för avgiften infördes, att riksdagen beslutar höja
underlaget för reduktionen till 1 600 kr. fr.o.m. årets taxering. Även
Bengt-Ola Ryttar och Johnny Ahlqvist (s) begär i motion Sk422 en ökning av
underlaget för skattereduktionen. I motionerna Sk414 (yrkande 9) av Kjell
Johansson m.fl. (fp) och Sk485 (yrkande 7) av Alf Svensson (c) yrkas
däremot att riksdagen slopar skattereduktionen, som det enligt motionärerna
inte finns någon anledning att ha kvar.

Enligt vad utskottet erfarit är även de nu berörda avgifternas behandling i
skattehänseende föremål för en analys inom RINK. De motionsyrkanden
som går ut på att hithörande frågor utreds är således redan i viss mån
tillgodosedda. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av detta analysarbete
avvaktas också innan ställning tas till sådana frågor som en höjning av
det underlag som för närvarande gäller för skattereduktion för fackföreningsavgift
eller ett eventuellt slopande av reduktionen. Med det anförda
avstyrker utskottet samtliga nu berörda motionsyrkanden.

Extra avdrag på grund av sjukdom

I motion Sk312 av Maud Björnemalm m.fl. (s) begärs ett uttalande av
riksdagen om att rätten till extra avdrag på grund av sjukdom bör ersättas av
ett bidragssystem som administreras av försäkringskassan. Motionärerna
framhåller att den skattemässiga kompensationen för merkostnaderna
kommer sent och att skattemyndigheternas personal inte är skickad att göra
de nödvändiga medicinska bedömningarna. Även Görel Thurdin m. fl. (c)
yrkar i motion Sk481 att det extra avdraget på grund av sjukdom omvandlas
till någon form av ersättning inom socialförsäkringssystemet.

I motion Sk360 kritiserar Ulla Johansson och Maj-Lis Lööw (s) det
förhållandet att det extra avdraget för två makar tillsammans uppgår till ett
lägre belopp än för två enskilda individer. Motionärerna yrkar därför att det
avdraget individualiseras. Marianne Karlsson (c) yrkar i motion Sk314 att
avdragsrätt skall föreligga för den som på grund av celiaki har ökade
kostnader för livsmedel.

SkU 1987/88:25

avdragsrätt skall föreligga för den som på grund av celiaki har ökade
kostnader för livsmedel.

Utskottet vill erinra om att RINK enligt sina direktiv bl. a. skall ta upp
frågan om extra avdrag för sjukdomskostnader i syfte att antingen förenkla
reglerna eller lämna förslag till en lösning utanför skattesystemets ram.
Någon anledning för riksdagen att föregripa utredningens överväganden
beträffande denna fråga föreligger enligt utskottets uppfattning inte. Vad
särskilt gäller sjukdomen celiaki vill utskottet erinra om att RSV:s anvisningar
(Dt 1986:27) innebär att extra avdrag skall medges schablonmässigt för de
ökade utgifter som åsamkas en skattskyldig som ordinerats glutenfri kost.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga här behandlade
motioner.

Underhåll till icke hemmavarande barn

1 tre motioner begärs att regeringen lägger fram förslag om en höjning av
avdraget - för närvarande högst 3 000 kr. - för underhållsbidrag till icke
hemmavarande barn. Yrkanden härom framställs i motionerna Sk489
(yrkande 1) av Nils Carlshamre m.fl. (m), Sk456 av Birger Hagård (m) och
Sk472 av Göthe Knutsson och Gullan Lindblad (m), som dessutom påkallar
skyndsamhet. I motion Sk474 (yrkande 18) av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas
att riksdagen beslutar omvandla avdraget till en skattereduktion på högst

2 500 kr. fr.o.m. 1989 års taxering.

Även avdraget för underhåll till icke hemmavarande barn tillhör de frågor
som RINK är ålagd att ta upp i syfte att antingen förenkla reglerna eller
lämna förslag till en alternativ lösning om utanför skattesystemets ram.
Hithörande frågor behandlas dessutom i ett större sammanhang av kommittén
(S 1986:05) för översyn av reglerna för underhållsbidrag till barn och
bidragsförskott (dir. 1986:30), vars arbete beräknas vara avslutat under år
1989. Utskottet anser att dessa utredningsarbeten bör avvaktas innan
ställning tas till en uppräkning av avdraget eller en sådan förändring av
reglerna som föreslås i vpk-motionen. Utskottet avstyrker därför samtliga nu
behandlade motionsyrkanden.

Avdrag för gåvor

I en partimotion av folkpartiet, Sk310, begärs att regeringen lägger fram
förslag om rätt till avdrag för gåvor till ideellt och humanitärt arbete.
Marianne Karlsson (c) vill enligt motion Sk311 (yrkande 2) införa ett avdrag
med 3 000 kr. för gåvor till vissa ideella organisationer, och Margaretha af
Ugglas m. fl. (m) begär i motion U225 (yrkande 18) en utredning om
avdragsrätt för bidrag till internationellt biståndsarbete.

Utskottet har tidigare under en följd av år avvisat tanken på en avdragsrätt
för gåvor till ideella ändamål. Såväl principiella som kontrolltekniska skäl,
liksom svårigheten att åstadkomma en tillfredsställande gränsdragning
mellan organisationer till vilka bidrag skall kunna ges med avdragsrätt och
andra mottagare, har ansetts tala mot att riksdagen medverkar till en
avdragsrätt av den här arten. Vad särskilt angår frågan om bidrag till

SkU 1987/88:25

internationellt biståndsarbete vill utskottet erinra om att ett regeringsförslag
om en begränsad avdragsrätt för sådana bidrag med stor majoritet avvisats av
riksdagen. Enligt utrikesutskottet, vars yttrande bifogas detta betänkande,
bör ideell verksamhet i första hand främjas genom bidrag och inte genom
lättnader i beskattningen.

Med hänsyn till vad anförts avstyrker utskottet de nu berörda motionsyrkandena.
'

Utbildning i teckenspråk

I motion Sk441 av Karl-Gösta Svenson och Elisabeth Fleetwood (m) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för utbildning i
teckenspråk för föräldrar och syskon till döva barn, dock högst motsvarande
det uppburna skattepliktiga vårdbidraget. Härigenom skulle man enligt
motionärerna möjliggöra att fler berörda föräldrar och syskon kunde bevista
de effektiva men dyra intensivkurserna.

Reglerna om vårdbidrag för handikappade barn innebär i huvudsak att
sådant bidrag utgår till föräldrar för vård av barn under 16 år som på grund av
sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp är i behov av
särskild tillsyn eller vård. Vid bedömningen av rätten till vårdbidrag beaktas
förutom vårdbehovet även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller
handikapp. Vårdbidraget är i princip skattepliktig och ATP-grundande
inkomst. En del av vårdbidraget kan dock räknas som en icke skattepliktig
merkostnadsdel.

Utskottet anser att det problem motionärerna tagit upp bör lösas på annat
sätt än genom införande av en avdragsrätt vid beskattningen. Förutom
praktiska skäl talar även rättviseskäl för en sådan ståndpunkt, eftersom
värdet av en avdragsrätt skulle variera alltefter föräldrarnas inkomstläge.
Utskottet avstyrker följaktligen motionen.

Katalysatorer på begagnade bilar

I motion Sk453 av Ingvar Eriksson och Per Stenmarck (m) begärs utredning
och förslag om avdrag för montering av katalysator på begagnad bil. Syftet är
att skapa en stimulans för denna enligt motionärerna miljöförbättrande
åtgärd.

En sådan avdragsrätt som motionärerna förespråkar skulle enligt utskottets
uppfattning vara helt främmande för det svenska inkomstskattesystemet
och gå stick i stäv mot strävandena att förenkla beskattningen. Eventuella
ekonomiska stimulansåtgärder för att stimulera bilägarna att avgasrena sina
bilar bör enligt utskottets mening inte ges formen av ett nytt avdrag vid
inkomstbeskattningen. Utskottet avstyrker således motionen.

Kulturarbetare

I motion Sk381 av Carl Bildt m. fl. (m) yrkas att man inför en rätt till avdrag
för utvecklingskostnader upp till tre år före en rörelses påbörjande. Endast
härigenom kan enligt motionärerna avdragsrätten på ett avgörande sätt
underlätta en kulturskapares situation i initialskedet av verksamheten.

SkU 1987/88:25

Bengt Westerberg m. fl. (fp) anser enligt motion Sk359 att man bör införa
ett särskilt inkomstslag för konstnärlig verksamhet och att konstnärer bör
befrias från sociala avgifter.

I motion Sk386 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning och förslag om kulturarbetarnas skatte- och
inkomstförhållanden. Denna utredning bör enligt motionärerna bl. a. belysa
fördelningen av inkomster över längre perioder samt möjligheterna att införa
ett skattefritt bottenbelopp.

I motion Sk462 av Alf Svensson (c) begärs utredning och förslag till nya
regler om kulturarbetarnas bokföringsskyldighet och skatte- och avgiftsskyldighet.
Motionärens syfte är att förenkla kulturarbetarnas administrativa
arbete.

Enligt utskottets uppfattning är den lagstiftning om kulturarbetarnas
skatteförhållanden som riksdagen antog år 1985 så långt man rimligen kan
begära anpassad till kulturarbetarnas speciella arbetsförhållanden. Utskottet
tänker bl. a. på den rätt som då infördes att i efterhand under en sexårsperiod
dra av utgifter från tiden innan en verksamhet utvecklats till rörelse.
Utskottet vill erinra om att denna avdragsrätt i och för sig utgör ett avsteg
från gällande beskattningsprinciper och vidhåller att begränsningen till
utgifter som hänför sig till samma år som rörelsen påbörjades eller det
närmast föregående året utgör en rimlig avvägning mellan kulturarbetarnas
och andra rörelseidkares behov och kontrollmässiga hänsyn. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Sk381.

Utskottet vidhåller också att kulturarbetarnas speciella problem inte
motiverar ett införande av ett särskilt inkomstslag i skattesystemet och en
befrielse från sociala avgifter. Utskottet har tidigare understrukit att de
särskilda taxeringsnämnderna för kulturarbetare bör kunna skapa ökade
garantier för bättre, rättvisare och mer likformiga taxeringar av kulturarbetare.
Vidare har riksdagen på förslag av utskottet tidigare begärt en utvärdering
av hittills vunna erfarenheter av upphovsmannakontot, och regeringen
avser, enligt vad utskottet erfarit, att ge RSV i uppdrag att utföra en sådan
utvärdering med avseende på 1988 års taxering. Vad slutligen angår
kulturarbetarnas bokföringsskyldighet - en skyldighet som kulturarbetarna
delar med andra rörelseidkare - har utskottet tidigare framhållit att några
långtgående krav på bokföring och uppgifter vid taxeringen inte ställs på det
stora flertalet kulturarbetare med måttliga intäkter.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk359, Sk386 och Sk462.

Forskare

I motion Sk346 av Hugo Hegeland (m) begärs att samma undantagsregler vid
inkomstbeskattningen som de som nu gäller för utländska forskare skall
införas för svenska forskare. Enligt motionären behövs en sådan åtgärd för
att motverka att kvalificerade svenska forskare flyttar ut ur landet. Syftet
torde vara detsamma med motion Sk426 av Kerstin Keen (fp).

Den speciella särregeln för utländska forskare är betingad av bl. a.
industrins behov av att kunna behålla sin internationella konkurrenskraft och
att angelägna forskningsprojekt skall kunna komma till stånd inom landet.

SkU 1987/88:25

Utskottet har tidigare i och för sig vidgått att skäl av samma art kan åberopas
för en likartad behandling av många andra kategorier men samtidigt ansett
att berättigade invändningar kan riktas mot att utvidga kretsen av de
personer som kan komma att åtnjuta förmåner av detta slag. Utskottet
vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionerna Sk346 och Sk426.

Avdrag för förlust vid konkurs

I motion Sk323 (yrkande 12) av Carl Bildt m. fl. (m) begärs att särskilda
regler införs om avdragsrätt i förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet för
kapitalförluster vid konkurs i enskild firma eller handelsbolag.

Enligt utskottets tidigare uttalade uppfattning bör förluster i samband med
konkurser, i den mån de är att anse som kapitalförluster, inte vara
avdragsgilla. På grund härav och då utskottet, nu liksom tidigare, inte är
berett att medverka till en ändring av kapitalförlustbegreppet avstyrker
utskottet motion Sk323 även såvitt nu är i fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk366 yrkande 1 i denna del,

1987/88:Sk432 yrkande 1, 1987/88:Sk445 yrkande 2, 1987/88:Sk470
yrkande 1, 1987/88:Sk474 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk485
yrkandena 1 och 3,

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk366 yrkandena 2 och 3,
1987/88:Sk432 yrkandena 2-4, 1987/88:Sk440, 1987/88:Sk470 yrkandena
2 och 3 och 1987/88:Sk474 yrkande 3,

3. beträffande underskottsavdrag m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk361, 1987/88:Sk470 yrkande
5 och 1987/88:Sk474 yrkande 6,

4. beträffande barnavdrag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk470 yrkande 4,

5. beträffande tudelning av inkomst

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk401 och 1987/88:Sk485
yrkande 2,

6. beträffande mervärdeskatt på livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk366 yrkande 5 och 1987/
88:Sk539,

7. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 7, 1987/
88:Sk474 yrkande 12 och 1987/88:Sk485 yrkande 6,

8. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid senare taxeringar
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 13,

9. beträffande särbeskattning av makars, föräldrars och barns samt
fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk304, 1987/88:Sk307, 1987/
88:Sk308, 1987/88:Sk324, 1987/88:Sk363, 1987/88 :Sk377, 1987/
88:Sk404 och 1987/88:Sk470 yrkande 11,

SkU 1987/88:25

10. beträffande förmögenhetsskatten i övrigt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 14,

11. beträffande realränteskatt

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 15,

12. beträffande skattefrihet för vissa extrainkomster för pensionärer
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk339 och 1987/88:Sk412,

13. beträffande extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller
förmögenhet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk309, 1987/88:Sk415, 1987/
88:Sk417,1987/88:Sk432 yrkande 5,1987/88:Sk455och 1987/88:Sk474
yrkandena 4 och 5,

14. beträffande extra avdrag för pensionärer som uppbär skattefri
livränta

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk402,

15. beträffande barnpension

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk303 och 1987/88:Sk435,

16. beträffande existensminimum

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk369,1987/88:Sk485 yrkande
9 och 1987/88:Sk489 yrkande 3,

17. beträffande vissa naturaförmåner

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk461,

18. beträffande reseförmån till en anställds homosexuella sambo
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Sk424 antar det i
bilaga 2 till detta betänkande återgivna förslaget till lag om ändring i
lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

19. beträffande beskattningen av fri kost och logi vid volontärtjänst
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk468,

20. beträffande beskattning av bilförmån för bilförsäljare m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk330, 1987/88:Sk392 och
1987/88:Sk418,

21. beträffande beskattning av bilförmån i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk452, 1987/88:Sk484 yrkande
2 och 1987/88:T85 yrkande 13,

22. beträffande kottplockning

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Sk317, 1987/
88:Sk320, 1987/88:Sk362, 1987/88:Sk388 och 1987/88:Sk458 hos regeringen
begär förslag om skattefrihet för inkomst av kottplockning i
enlighet med vad utskottet anfört,

23. beträffande hemslöjd m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk329, 1987/88:Sk407 och
1987/88:Sk448,

24. beträffande en höjning av det skattefria beloppet för bär- och
svampplockning

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk558,

25. beträffande förslagsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk438,

SkU 1987/88:25

26. beträffande livränta på grund av trafikskada
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk437,

27. beträffande hemvårdsbidrag

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk370,

28. beträffande pensionärer i hemtjänsten
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk319,

29. beträffande en begränsning av avdraget för pensionsförsäkringspremier att

riksdagen avslår motion 1987/88:Sk474 yrkande 16,

30. beträffande rätt att förordna homosexuell sambo som förmånstagare
till efterlevandepension i pensionsförsäkring

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk406,

31. beträffande fackliga stipendier

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk325 och 12987/88:Sk414
yrkande 8,

32. beträffande vinstandelar

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk443,1987/88:Sk444 yrkande
5, 1987/88:Sk476 yrkande 2 och 1987/88:Fi208 yrkande 3,

33. beträffande vinstandelsstiftelser

att riksdagen avslår motion 1987/88:Fi208 yrkande 2,

34. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk477 och 1987/88:Sk555
yrkande 3,

35. beträffande traktamenten

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk328, 1987/88:Sk336 och
1987/88:Sk396,

36. beträffande beräkning av tidsvinst vid resa med bil till och från
arbetet

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk305,1987/88:Sk318,1987/
88:Sk326, 1987/88:Sk484 yrkande 1, 1987/88:Sk489 yrkande 2 och
1987/88:T85 yrkande 12,

37. beträffande reglerna i övrigt för avdrag för resa med bil till och
från arbetet

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk467,

38. beträffande avdrag för dubbel bosättning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk394 och 1987/88:Sk429,

39. beträffande avdrag för arbetsrum i hemmet
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk395,

40. beträffande olikheterna mellan arbetsgivares resp. arbetstagares
medlemsavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk337, 1987/88:Sk421 och
1987/88:Sk485 yrkande 8,

41. beträffande skattereduktionen för fackföreningsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 9, 1987/
88:Sk422, 1987/88:Sk474 yrkande 17 och 1987/88:Sk485 yrkande 7,

42. beträffande extra avdrag på grund av sjukdom

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk312,1987/88:Sk314,1987/
88:Sk360 och 1987/88:Sk481,

SkU 1987/88:25

43. beträffande avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande
barn

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk456,1987/88:Sk472,1987/
88:Sk474 yrkande 18 och 1987/88:Sk489 yrkande 1,

44. beträffande avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk310,1987/88:Sk311 yrkande
2 och 1987/88:U225 yrkande 18,

45. beträffande avdrag för utbildning i teckenspråk
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk441,

46. beträffande a vdrag för inmontering av katalysator i begagnad bil
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk453,

47. beträffande avdrag för kulturarbetares kostnader före rörelsens
påbörjande

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk381,

48. beträffande ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk359, 1987/88:Sk386 och
1987/88:Sk462,

49. beträffande forskare

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk346 och 1987/88:Sk426,

50. beträffande avdrag för förlust vid konkurs

att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk323 yrkande 12.

Stockholm den 15 mars 1988
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Torsten Karlsson
(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle
(fp), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)*, Bruno Poromaa (s),
Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s)*,
Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp) och Marianne Andersson (c).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer (mom. 1)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) har

dels anfört:

Vi anser i likhet med motionärerna bakom moderata samlingspartiets
partimotion Sk470 att målet för en genomgripande inkomstskattereform bör

SkU 1987/88:25

vara att öka de enskilda människornas valfrihet och samtidigt minska de
snedvridningar som uppkommer till följd av skattesystemets struktur.
Härigenom fungerar det ekonomiska systemet bättre och tillväxten blir
högre. När valfriheten ökar och tillväxttakten i ekonomin blir högre ökar
också välfärden.

En utgångspunkt för en skattereform bör därför enligt vår mening vara att
det stora flertalet medborgare får sänkt skatt. Ingen skall få höjd skatt.
Vidare vill vi betona nödvändigheten av att hänsyn tas till enskilda
människors ekonomiska situation. Medborgarna måste kunna lita på att
spelreglerna inte förändras drastiskt i negativ riktning. Därför krävs, enligt
vår mening, exempelvis full avdragsrätt för bostadsräntor.

En annan utgångspunkt bör vara att utforma skattereformen så att de mest
skadliga effekterna i nuvarande system undanröjs eller minskas. Det
viktigaste inslaget i skattereformen bör följaktligen vara en kraftig sänkning
av skatten på inkomstökningar - marginalskatten. Härigenom underlättas
lönebildningen och det blir lönande att spara, arbeta och satsa på företagen.

Vi finner det väsentligt att marginalskattesänkningarna omfattar inkomsttagare
i vanliga inkomstlägen om lönebildningen skall kunna påverkas i
tillräcklig omfattning och om de positiva effekterna skall slå igenom i högre
tillväxttakt. Vidare bör skattereformen innebära att inkomstbeskattningen i
framtiden utformas med hänsynstagande till olika familjers olika försörjningsbörda.

Liksom m-motionärerna vill vi betona vikten av att skattereformen har den
internationella utvecklingen som utgångspunkt. Sverige kan i längden inte
vara isolerat med ett högt skattetryck och höga marginalskatter. En
anpassning av skatteuttaget skulle underlätta fortsatta avregleringar och
förbättra möjligheterna till god konkurrenskraft. Särskild hänsyn måste
självfallet tas till utvecklingen inom EG.

Vi vill slutligen understryka att skattereformen bör genomföras snabbt. De
negativa effekterna av det höga skattetrycket och skattesystemets struktur
har sannolikt inte visat sig fullt ut ännu. Det är också angeläget att utnyttja
den nuvarande situationen med överskott i den offentliga sektorn till följd av
den långvariga högkonjunkturen.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1987/88:Sk366 yrkande 1 i denna del, 1987/
88:Sk432 yrkande 1, 1987/88:Sk445 yrkande 2, 1987/88:Sk474 yrkandena
1 och 2 och 1987/88:Sk485 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts angående de allmänna riktlinjerna
för beskattningen.

SkU 1987/88:25

2. Allmänna riktlinjer (mom. 1)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) har
dels anfört:

De förslag till riktlinjer för en skattereform som läggs fram i folkpartiets
partimotioner Sk432 och Sk445 och som fastställts på folkpartiets landsmöte
1987 bör enligt vår mening genomföras. Detta innebär att vi biträder kravet
på en kraftig sänkning av marginalskatterna för alla heltidsarbetande och att
den normala marginalskatten bör uppgå till 40 % och taket sättas till 50 %.
Vidare bör, som föreslås i motionerna, skatteskalan inflationsskyddas i syfte
att förhindra att inflationen automatiskt skärper det reala skattetrycket.

De nuvarande inkomstslagen kapital, annan schablontaxerad fastighet
(egnahem) och tillfällig förvärvsverksamhet bör slås samman till ett inkomstslag.
För detta bör skattesatsen 40 % tillämpas, dvs. den marginalskattesats
som gäller för flertalet heltidsarbetande. Genom att skatten på avkastning av
sparande alltid blir 40 % uppnås att sparande stimuleras. Genom att
underskottsavdrag alltid görs mot en skattesats på 40 % begränsas värdet av
underskottsavdragen och det blir mindre lönsamt att låna. För inkomster av
konstnärlig verksamhet bör ett särskilt inkomstslag med reducerade arbetsgivaravgifter
övervägas.

En annan viktig fråga är att avskaffa sambeskattning av förmögenhet, höja
det skattefria grundbeloppet och inflationsskydda skatteskalan. Arbetande
kapital i mindre och medelstora företag bör undantas från beskattning.

En framtida skattereform bör enligt vår uppfattning också innehålla
sådana beståndsdelar som en höjning av grundavdraget och en sänkning av
skatteskalan vid arvsbeskattningen, en enhetlig mervärdeskatt, avskaffande
av vissa punktskatter och ett stärkande av rättssäkerheten. Vi återkommer
till dessa frågor i andra sammanhang.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk432 yrkande 1 och
1987/88:Sk445 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1987/
88:Sk366 yrkande 1 i denna del, 1987/88:Sk470 yrkande 1, 1987/
88:Sk474 yrkandena 1 och 2 och 1987/88:Sk485 yrkandena 1 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts angående de
allmänna riktlinjerna för beskattningen.

3. Allmänna riktlinjer (mom. 1)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) har
dels anfört:

Vi vill liksom motionärerna bakom centerns partimotion betona att kraven
på en reformering av skattesystemet har under 1980-talet vuxit sig starka
både i Sverige och internationellt. Orsakerna kan, enligt vår uppfattning,
sökas i det höga skattetrycket men också i mera djupgående förändringar i
samhällsförhållandena. Delvis nya synsätt har gjort sig gällande bland
forskare och politiker när det gäller bl.a. marginalskatter och inflation,

SkU 1987/88:25

skattesystemets utformning och den ekonomiska tillväxten samt skatternas
roll i fördelningspolitiken.

Vi delar centerns uppfattning att en kommande skatteomläggning måste
samla ett brett parlamentariskt stöd och bygga på sådana grundläggande
principer som kan ligga fast under lång period. Vidare bör reformen
totalfinansieras och sänkt skatt på arbete finansieras genom höjd skatt på
energi och råvaror och avgifter på miljöföroreningar.

Ett annat grundläggande element är att upprätthålla den fördelningspolitiska
ambitionsnivån genom bibehållet eller höjt grundavdrag, kommunal
skatteutjämning samt differentierad mervärdeskatt med lägre skatt på
basmat och högre skatt på varor som sällan köps. Vi biträder även
c-motionärernas krav på sänkta marginalskatter, varigenom positiva effekter
av olika slag kan uppnås, och att hänsyn även bör tas till de marginaleffekter
som uppstår till följd av inkomstprövade bidragssystem. Målsättningen
måste vara att samtliga grupper får lägre marginaleffekter.

Man bör också, enligt vår mening, sträva efter en generell förenkling
genom breddade skattebaser och lägre skattesatser och en mer likvärdig
behandling av olika inkomstslag för att minska möjligheterna till skatteflykt.
Kapitalvinstbeskattningen bör vara neutral och hushållssparande bör
gynnas.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk366 yrkande 1 i denna
del och med avslag på motionerna 1987/88:Sk432 yrkande 1, 1987/
88:Sk445 yrkande 2, 1987/88:Sk470 yrkande 1, 1987/88:Sk474 yrkandena
1 och 2 och 1987/88:Sk485 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts angående de allmänna riktlinjerna
för beskattningen.

4. Allmänna riktlinjer (morn. 1)

Tommy Franzén (vpk) har
dels anfört:

Jag anser liksom motionärerna bakom vpk:s partimotion Sk474 att man
bör verka för att minska bördorna för lönearbetare, barnfamiljer och
pensionärer och öka skatteuttaget från stora inkomster och förmögenheter
samt bolags- och spekulationsvinster. Härigenom uppnås en rättvisare
fördelning av skatterna enligt principen att skatt bör tas ut efter bärkraft. De
med höga inkomster måste stå för en större del av skatten och de med låga
inkomster för en mindre del. Arbete bör beskattas lägre än kapital och
spekulation.

I dag är det, enligt min mening, tvärtom och arbetarklassen och dess
närstående skikt får stå för huvudparten av skatteinkomsterna till samhället.
Den utjämnande effekt som tidigare fanns har i stort sett upphört.
Marginalskattesänkningar och avdragssystem har bidragit till denna utveckling.
Den utjämnande delen i beskattningen - den statliga progressiva
inkomstskatten - har minskat kraftigt i betydelse för den offentliga sektorns

SkU 1987/88:25

totala skatteinkomster. Dess utjämnande effekt är numera försumbar.
Förmögenhets- och kapitalbeskattningen har utvecklats i samma riktning
som inkomstbeskattningen. Samtidigt har proportionella och regressivt
verkande skatters betydelse ökat kraftigt. Här krävs kraftiga förändringar till
de arbetandes fördel.

I ett längre perspektiv bör den huvudsakliga skatten på arbetsinkomster
ersättas med en beskattning direkt i produktionsledet. Huvudparten av den
nuvarande kommunala inkomstskatten ersätts med en skatt ur produktionen.
Med tyngdpunkten överförd till en produktionsbeskattning skulle,
enligt min mening, helt andra styrmedel för samhället ges, samtidigt som
tekniken skulle komma att beskattas till skillnad mot nu. De nuvarande
arbetsgivaravgifterna, som särskilt drabbar arbetsintensiva företag till skillnad
mot högrobotiserade, bör ersättas inom detta system. Härigenom skapas
möjligheter att kvarhålla och utveckla yrkesskickligheten i stället för som nu
ersätta den med automatik och utarmning av arbetets innehåll.

Produktionsbeskattningen bör införas successivt och efter hand ersätta
huvuddelen av de kommunala skatterna. Systemet kräver troligen en
femårsperiod eller mer för att fullt ut genomföras i samklang med de
avtalsslutande parterna och kommande lönerörelser. Jag ser detta system
som en angelägen reform för det stora flertalet lönearbetande.

En annan tanke som jag stöder är att slopa kommunalskatter och statliga
inkomstskatter i nuvarande form och ersätta dem med en progressiv
statskommunal enhetsskatt som kompletteras med en rätt för kommunerna
att uttaxera viss skatt därutöver.

Genom denna konstruktion kan t.ex. skatten totalt sättas lågt för dem med
låga inkomster till skillnad mot dagens system där den ca 30-procentiga
kommunalskatten slår hårt. På detta sätt kan det totala skatteuttaget minskas
för låg- och mellaninkomster. Detta system kan, enligt min mening, med
fördel kombineras med en produktionsbeskattning. Härigenom kan man
också friare använda skatternas fördelningspolitiska möjligheter, utan att
bindas av det nuvarande kommunalskatteuttaget.

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande allmänna riktlinjer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkandena 1 och 2
och med avslag på motionerna 1987/88:Sk366 yrkande 1 i denna del,
1987/88:Sk432 yrkande 1, 1987/88:Sk445 yrkande 2, 1987/88:Sk470
yrkande 1 och 1987/88:Sk485 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts angående de allmänna riktlinjerna
för beskattningen.

5. Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. (mom. 2)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

SkU 1987/88:25

4 Riksdagen 1987188. 6 sami. Nr25

För att skattesystemet skall anses uppfylla rimliga krav på skälighet och
rättvisa måste det enligt utskottets mening vara så utformat att det ger
enskilda människor möjlighet att själva disponera över en större del av sina
inkomster. Familjer och enskilda skall i normalfallen kunna leva på sina
arbetsinkomster. De skall också ha möjlighet att förbättra sin situation
genom egna arbetsinsatser. En förutsättning härför är att de får behålla en
rimlig andel av en inkomstökning efter skatt.

Sänkta marginalskatter innebär som isolerad åtgärd alltid större skattelättnader
i kronor räknat för personer med höga inkomster. Denna effekt av en
marginalskattesänkning kan inte undvikas om man vill ge dem som i dag har
höga marginalskatter en rimlig skattelättnad utan att samtidigt skärpa
skatten för dem med lägre inkomster. En sänkning av marginalskatterna,
också i vanliga inkomstlägen, kommer emellertid att få positiva effekter såväl
för den ekonomiska tillväxten som för sysselsättningen och är av den
anledningen motiverad också från fördelningspolitiska utgångspunkter.

En grundläggande förutsättning för en varaktig marginalskattereform är
att inflationen inte tillåts höja skattetrycket. Endast genom ett inflationsskydd
baserat på den faktiska inflationen blir skattesatserna oförändrade vid
en oförändrad real inkomstnivå. En utebliven indexering leder däremot med
nödvändighet till att inflationen höjer skatteuttaget vid en viss reallön.
Utskottet anser således i likhet med motionärerna bakom motionerna Sk470,
Sk432 och Sk366 att skatteskalan bör inflationsskyddas fullt ut.

Utvecklingen mot ett allt högre skattetryck måste nu vändas. I moderata
samlingspartiets partimotion föreslås att skattetrycket skall sänkas med i
genomsnitt ungefär en procentenhet per år. Utskottet ställer sig bakom
motionen i denna del och biträder således kraven att skattetrycket sänks med
ungefär 1,5 procentenheter 1989, att marginalskatten med början 1989 sänks
i tre steg till högst 35 % för den helt övervägande delen av inkomsttagarna
och att inkomsttagare med högre inkomster skall ha en marginalskatt på
högst 50 %.

Den skatteskala för 1989 års inkomster som presenterats i m-motionen
innebär, enligt utskottets mening, en skälig avvägning, eftersom den ger icke
obetydliga lättnader i förhållande till nuvarande regler redan i vanliga
inkomstskikt. Utskottet tillstyrker därför motion Sk470 såvitt nu är i fråga.
Härigenom tillgodoses också i viss utsträckning fp-motionen Sk432 i denna
del, liksom c-motionen Sk366 i denna del.

Förslag till ny skala för inkomståret 1989 utformad i enlighet med m:s
förslag bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Utskottet tillstyrker
m-motionen och avstyrker övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkandena 2 och 3,
med anledning av motion 1987/88:Sk432 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1987/88:Sk366 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Sk432 yrkandena
2 och 4, 1987/88:Sk440 och 1987/88:Sk474 yrkande 3 hos
regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1987/88:25

6. Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. (mom. 2)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

För att ^reservation 1) fullt ut.

Redan nästa år bör enligt utskottet, som delar fp-motionärernas uppfattning,
det första steget i en marginalskattereform tas. Det bör ske genom att
skattesatsen vid beräkningen av grundbeloppet sänks med 4 procentenheter,
från 20 till 16 %, i det översta skiktet, alltså fr.o.m. 7 basenheter (1988
70 000 kr.).

Innebörden av detta är att marginalskatten sänks med 4 procentenheter för
alla inkomsttagare med beskattningsbar inkomst över 70 000 kr. i 1988 års
penningvärde. Samtidigt begränsas automatiskt värdet av underskottsavdragen
till högst 46 % (vid 30 kr. kommunalskatt).

Marginalskattesänkningen bör bl.a. finansieras genom en minskning av
grundavdraget med 1 000 kr. Det innebär att den beskattningsbara inkomsten
stiger med motsvarande belopp för alla inkomsttagare. Utskottet anser
att justeringen har en önskad fördelningspolitisk profil som utgör en
spegelbild av effekterna av marginalskattesänkningen. De som har låg
inkomst och redan nu låg marginalskatt och som inte tjänar något på
marginalskattesänkningen får betala mindre av det minskade grundavdraget
än de som har hög inkomst och följaktligen stor fördel av marginalskattesänkningen.

Utskottet tillstyrker fp-motionen och avstyrker övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk432 yrkandena 2-4, med
anledning av motion 1987/88:Sk470 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1987/88:Sk366 yrkandena 2 och 3, 1987/88:Sk440, 1987/
88:Sk470 yrkande 2 och 1987/88:Sk474 yrkande 3 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

10?

enligt

1 mom. För fysiska -följande.

Grundbeloppet utgör 100 kronor
samt:

när beskattningsbar inkomst inte
överstiger 7 basenheter:

Föreslagen lydelse

1 mom. För fysiska enligt

följande.

Grundbeloppet utgör 100 kronor

samt:

när beskattningsbar inkomst inte
överstiger 7 basenheter:

SkU 1987/88:25

5 procent av den beskattningsbara
inkomsten;

när beskattningsbar inkomst
överstiger 7 basenheter:
grundbeloppet för 7 basenheter
och 20 procent av återstoden.

Tilläggsbeloppet utgör av

återstoden.

5 procent av den beskattningsbara
inkomsten;

när beskattningsbar inkomst
överstiger 7 basenheter:
grundbeloppet för 7 basenheter
och 16 procent av återstoden.

Tilläggsbelopp utgör av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990
års taxering.

7. Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. (mom. 2)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

För att (reservation 1) fullt ut.

Inför 1989 har ännu inga skatteskalor fastställts. Utskottet förutsätter att
regeringen under året kommer att lägga fram förslag som inflationsskyddar
1988 års skatteskalor. De stora förändringarna bör ske i en total avvägning
vid en större reform, men det finns anledning att genomföra begränsade
skattesänkningar redan nästa år. Med utgångspunkt i de tidigare angivna
fördelningspolitiska förutsättningarna bör, enligt utskottets uppfattning, en
marginalskattesänkning genomföras 1989 genom att den högsta marginalskatten
fastställs till 70 %. Vidare bör grundavgiften på 100 kr., som alla
betalar oavsett inkomst, avskaffas. Dessa två förslag skulle tillsammans,
enligt utskottets bedömning, innebära skattesänkningar på i storleksordningen
1 000 milj. kr.

Utskottet tillstyrker c-motionen och avstyrker övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk366 yrkandena 2 och 3,
med anledning av motionerna 1987/88:Sk432 yrkande 3 och 1987/
88:Sk470 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk432
yrkandena 2 och 4, 1987/88:Sk440, 1987/88:Sk470 yrkande 2 och
1987/88:Sk474 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående skatteskalan för 1989 års inkomster, m.m.

8. Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m. (mom. 2)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med vpk-motionärerna att ett nytt skattesystem är
nödvändigt men att det inte är möjligt att realisera detta inför 1989. Först till
1990 kan ett sådant system finnas i praktisk använding. Av detta skäl bör inga
stora ingrepp göras i det rådande systemet.

SkU 1987/88:25

Det finns emellertid enligt utskottets mening skäl att skärpa beskattningen
i högre inkomstskikt. Därför föreslår utskottet i likhet med vpk-motionärerna
ett nytt skikt för inkomster över 250 000 kr. i taxerad inkomst med 35 % i
tilläggsbelopp. Dessutom biträder utskottet vpk:s förslag om skattereduktion
med som mest 2 000 kr. och som börjar att avtrappas vid 140 000 och
helt upphör vid 180 000 kr. i taxerad inkomst. Detta ger följande effekter vid
en löneökning på sju procent:

Taxerad	Statlig inkomstskatt	Skattere-	— Minskad
inkomst	1988	1989	duktion	+ Ökad ska
40000	1600	1750	2000	— 1850
60000	2600	2 800	2000	— 1800
80000	3600	4 800	2000	— 1200
100000	7600	9100	2000	— 500
120000	11600	13400	2000	— 200
140000	15600	17 700	2000	+ 100
160000	21000	25 000	1200	+ 2800
180000	27 800	32300	400	+ 5100
200000	34600	41300	0	+ 6700
250 000	57 100	67 300	0	+ 10200
300000	79600	96 800	0	+ 17 200
400000	124600	155900	0	+ 31300

Genom detta förslag erhåller de som under de senaste åren missgynnats i
skatteomläggningarna, dvs. de med lägsta inkomsterna, de största fördelarna.
För lönearbetare med normala inkomster blir det även med 7 %
löneökning sänkt statlig skatt.

Härigenom sker en icke försumbar omfördelning av beskattningen till
fördel för dem med låga och normala inkomstnivåer. Dessutom är förslaget
neutralt från statsfinansiella utgångspunkter. Med det anförda tillstyrker
utskottet vpk-motionerna och avstyrker övriga motioner.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande skatteskala för 1989 års inkomster, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk440 och 1987/
88:Sk474 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk366
yrkandena 2 och 3, 1987/88:Sk432 yrkandena 2-A och 1987/88:Sk470
yrkandena 2 och 3 antar följande

1. Förslag till

Lagom ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 mom. För fysiska av åter- 1 mom. För fysiska av återstoden.
stoden.

Tilläggsbeloppet utgör: Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp när underlaget för tilläggsbelopp

enligt 3 mom. inte överstiger 19 enligt 3 mom. inte överstiger 19

basenheter: basenheter:

SkU 1987/88:25

14 procent av den del av underlaget
som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger 19 basenheter: tilläggsbeloppet

för 19 basenheter
och 25 procent av återstoden.

14 procent av den del av underlaget
som överstiger 14 basenheter;

när underlaget överstiger 19 men
inte 25 basenheter:

tilläggsbeloppet för 19 basenheter
och 25 procent av återstoden;

när underlaget överstiger 25 basenheter: tilläggsbeloppet

för 25 basenheter
och 35 procent av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990
års taxering.

2. Förslag till

Lag om viss skattereduktion

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattereduktion enligt denna lag medges fysisk person som har varit
bosatt eller vistats här i riket under någon del av inkomståret. Med inkomstår
förstås det kalenderår som närmast har föregått taxeringsåret.

2 § Underlag för beräkning av skattereduktion är den skattskyldiges
under inkomståret beskattningsbara inkomst.

Underlaget avrundas nedåt till helt tiotal kronor.

3 § Skattereduktionen uppgår till 2 000 kronor. Det får dock inte
överstiga underlaget.

4 § Om underlaget överstiger 140 000 kronor minskas reduktionen med 5
procent av skillnaden mellan underlaget och 140 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990
års taxering.

9. Underskottsavdrag m.m. (mom. 3)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Motionsyrkanden
om” och slutar med ”behandlade motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

Den begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde som
riksdagen beslutade i samband med 1982 års skattereform strider mot
grundläggande principer i det svenska skattesystemet. Detta påpekades
också i de starkt kritiska svar som nästan samtliga remissinstanser lämnade
på det ursprungliga förslaget till skatteomläggning. Om man som i Sverige
beskattar varje inkomst av kapital oavsett varifrån den härrör bör man enligt
utskottets mening också, utan någon begränsning, medge avdrag för de
räntor som uppkommer i förvärvskällan. En motsatt ordning strider enligt
utskottets mening mot såväl symmetrin i skattesystemet som mot principen
att skatt skall utgå efter förmåga. Det är emellertid inte bara principiella skäl
som talar mot begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde.

SkU 1987/88:25

Som motionärerna bakom motion Sk470 framhåller innebär underskottsavdragsbegränsningen
otvivelaktigt att det har blivit mindre intressant att spara
till egen bostad eftersom småhusägare och andra med egen bostad inte får full
avdragsrätt för samtliga sina kapitalkostnader. Det torde knappast heller
kunna bestridas att begränsningen också leder till onödigt krångel i
deklarations- och taxeringsarbetet, trots att man i olika sammanhang
understrukit att skattereglerna bör vara så enkla och lättillämpade som
möjligt.

Vad särskilt gäller rätten att kvitta underskott av småhus mot en
kapitalinkomst på 30 000 kr. finner utskottet att det var helt fel att avskaffa
denna kvittningsmöjlighet. Utöver den tidigare nämnda begränsningen av
underskottsavdragens skattemässiga värde har slopandet av kvittningsrätten
inneburit ytterligare en avsevärd skatteskärpning för många småhusägare.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker yrkandet i motion Sk470
om ett successivt avskaffande av underskottsavdragsbegränsningen i samband
med den marginalskattesänkning som m förordar. Redan nu bör enligt
utskottet riksdagen besluta om ett återinförande av kvittningsrätten av
villaunderskott mot en kapitalinkomst på 30 000 kr., varför utskottet
tillstyrker även motion Sk361. Däremot avstyrker utskottet yrkandet i
motion Sk474 om slopande av rätten till underskottsavdrag och införande av
en särskild bostadsbank.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande underskottsavdrag m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk361 och 1987/
88:Sk470 yrkande 5 och med avslag på motion 1987/88:Sk474
yrkande 6
dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 10 § 4 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4 mom. Vid tillämpning av 3 mom.
första stycket 1 skall - om den skattskyldige
yrkar det - den skattskyldiges
underskott av kapital minskas
med den vid taxeringen fastställda
inkomsten

av tjänst: eller rörelsen.

Föreslagen lydelse

4 mom. Vid tillämpning av 3 mom.
första stycket 1 skall den skattskyldiges
underskott av fastighet som avses
i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) minskas med den vid taxeringen
fastställda inkomsten av kapital,
dock högst 30 000 kronor. Vidare
skall - om den skattskyldige
yrkar det - den skattskyldiges underskott
av kapital minskas med den vid
taxeringen fastställda inkomsten
av tjänst: eller rörelsen.

SkU 1987/88:25

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1989
års taxering.

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående ett slopande av underskottsavdragsbegränsningen.

10. Underskottsavdrag m.m. (mom. 3)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Motionsyrkanden
om” och slutar med ”behandlade motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse:

Skattesystemet har alltmer kommit att mista sin förmåga att vara socialt
utjämnande och möjliggöra uppbyggandet av en offentlig sektor som förmår
tillgodose för folkflertalet viktiga sociala och kulturella behov och mål. Ett
exempel härpå är den starka ökningen av underskottsavdragen i inkomstbeskattningen
under de senaste årtiondena. Under åren 1973 till 1982 har
sålunda de totala underskottsavdragen nära sjudubblats. Det är framför allt
under 1970- och 1980-talen som den markanta ökningen ägt rum. Detta
framgår bl.a. av tabellen nedan.

Ink. år	Sammanräknad ink. i miljoner kr	U nderskottsavdrag 1 miljoner kronor	1 % av sammanräknad inkomst
1955	32 500	180	0,6
1965	71000	950	1.3
1975	190000	7 500	3,9
1981	376000	25 800	6,9
1985	530000	37500	7,1
1987'	620000	41900	6,8
1988'	663 000	46000	6,9
1989'	710000	50000	7,0

1 prognos

Källor: SCB, RRV och Fi.dep.

Underskottsavdragen avser till cirka två tredjedelar räntor på egna hem.
Ett förhållandevis högt ränteläge sedan slutet av 1960-talet och starkt
stigande villapriser har medverkat till ökningen av avdragen, men detta utgör
endast en del av förklaringen. Främst höginkomsttagare och kapitalstarka
individer har systematiskt utnyttjat systemet till skatteplanering för att
minimera sina egna skatter och detta har i sin tur medverkat till att driva upp
priserna. Från skattemoralisk och fördelningspolitisk synpunkt är detta
oacceptabelt.

Genom att slopa rätten till underskottsavdrag i inkomstbeskattningen kan
man erhålla en rättvisare fördelning av skatterna och uppnå en sundare
samhällsekonomi. Lånefinansierad konsumtion skulle minska och samhällets
skatteinkomster öka. Man skulle vidare försvåra de priviligierade
gruppernas övervältring av skattebördorna på vanliga lönearbetande och
minska skattemässiga vinster genom s.k. skatteplanering.

För att inte de slopade underskottsavdragen skall höja boendekostnaderna
för vanligt folk behövs en förändring av lånemöjligheterna och utskottet
stöder tanken på att inrätta en samhällelig bostadsbank där en låg och fast
ränta hålles. Med en halvering av räntan för egnahem, bostadsrätter och

SkU 1987/88:25

fritidshus skulle det bli i stort samma kostnad som nuvarande system med
underskottsavdrag. Härigenom vinner man att annan lånefinansierad konsumtion
belastas med de verkliga kostnaderna utan subvention via skattemedel
och att subventioneringen av boendet genom bostadsbanken begränsas
till att gälla egnahem, bostadsrätt och fritidshus av mer normal standard.
Villor, bostadsrättslägenheter och fritidshus av lyxkaraktär bör inte subventioneras
genom lån i bostadsbanken för den del som överstiger normal
standard utan hänvisas till de vanliga finansieringsinstituten. Vidare omintetgörs
möjligheterna att dra skattemässiga fördelar av att ta upp lån för
spekulation i aktier, obligationer etc. och samtidigt kunna göra avdrag för
dessa låneräntor på skatten. Förslaget bidrar sannolikt även till att sänka
räntenivåerna då räntekänsligheten blir större.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker följaktligen yrkande 6 i vpk-motionen Sk474 och
avstyrker motion Sk470 i denna del och motion Sk361.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande underskottsavdrag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 6 och med
avslag på motionerna 1987/88:Sk361 och 1987/88:Sk470 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
underskottsavdrag och en samhällelig bostadsbank.

11. Barnavdrag (mom. 4)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i svensk beskattningsrätt är att uttag av skatt
skall ske med hänsyn till bärkraft. Den svenska familjebeskattningen innebär
i sin nuvarande utformning ett avsteg från denna princip, eftersom den inte
tar någon hänsyn till familjens försörjningsbörda. Som framhållits i motion
Sk470 måste skatteuttaget relateras till familjens förmåga att betala skatt. En
familjs totala kostnader varierar med antalet barn, och en inkomstbekattning
som skall kunna skapa rättvisa för barnfamiljerna måste därför innehålla
bestämmelser om ett avdrag vid beskattningen för varje barn.

Utskottet, som även biträder ståndpunkten att den statliga inkomstskatten
också på sikt bör avskaffas utom för de allra högsta inkomsterna, tillstyrker
att avdraget medges vid den kommunala taxeringen. Härigenom får avdraget
hos mottagaren samma värde efter skatt oberoende av vederbörandes
inkomstläge.

Med det anförda tillstyrker utskottet att man vid den kommunala
taxeringen inför ett grundavdrag om 15 000 kr. för varje hemmavarande
barn under 18 års ålder. Avdragsrätten bör också omfatta barn i åldern 18-20
år som går i gymnasieskola och uppbär studiestöd. De som har så låga
inkomster och/eller så många barn att de inte kan utnyttja grundavdraget
fullt ut kompenseras genom ”negativ skatt”, vilket innebär att ett belopp

SkU 1987/88:25

motsvarande nettoeffekten av den inte utnyttjade delen av grundavdraget
betalas ut kontant. Härigenom kan alla oavsett inkomstförhållanden utnyttja
avdragets effekt fullt ut.

Förslag om grundavdrag för barn, utformat i enlighet med vad som anges i
motion Sk470 i denna del, bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa:

4. beträffande barnavdrag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
barnavdrag.

12. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion Sk539” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att konsumtionsskatterna och skatterna på olika
förbrukningsvaror numera har stor tyngd för hushållen. För vanliga hushåll
väger givetvis mervärdeskatten tyngst. En marginalskattesänkning, som
ofrånkomligen medför att de med de högsta inkomsterna får de största
skattesänkningarna bör därför kombineras med en sänkning av mervärdeskatten
på livsmedel. Härigenom ges låginkomsttagarna en skattesänkning
inom ramen för ett konstant skattetryck.

En differentierad mervärdeskatt innebär en omfördelning från höginkomsttagarna
till låginkomsttagarna utan ökade marginaleffekter och ger en
stabiliseringspolitisk effekt då kapitalvaror med högt importinnehåll blir
dyrare och inhemskt producerade livsmedel billigare. Den skulle också
innebära en bättre samstämmighet med regler inom EG-området.

Utskottet anser liksom c att mervärdeskatten för basmaten skall sänkas
från 23,46 % till 12,87 % (den s.k. byggmomsnivån) i detaljhandelsledet.
Detta bör finansieras med en högre mervärdeskatt på varor man köper
sällan. Det skulle, enligt utskottets mening, kräva en tredje mervärdeskattesats
på omkring 28 % för full finansiering.

Utskottet anser att riksdagen bör begära ett förslag med den inriktning
som nu förordats. Med det sagda tillstyrker utskottet motion Sk366 i denna
del. Motion Sk539 får därmed anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa:

6. beträffande mervärdeskatt på livsmedel
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk366 yrkande 5 och med
avslag på motion 1987/88:Sk539 begär förslag om sänkning av
mervärdeskatten på livsmedel i enlighet med vad utskottet förordat.

SkU 1987/88:25

13. Uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering
(mom. 7)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att utskottet i fråga om uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års
taxering bort anföra följande:

De skatteskalor för förmögenhetsskatten och för arvs- och gåvoskatten
som gällde fram till den 1 januari 1983 byggde på ett av den dåvarande
socialdemokratiska regeringen år 1970 framlagt förslag. Reformen innebar
en omfördelning så att skatten sänktes för små och medelstora förmögenheter
och arv och höjdes för de större. De nya reglerna grundade sig på en
omfattande översyn av kapitalbeskattningen. Av det omfattande material
som presenterades av utredningen framgick, enligt vad bevillningsutskottet
anförde vid sin prövning av frågan, att möjligheterna till skattehöjningar på
detta område var begränsade. Utskottet anslöt sig till regeringens förslag
men framhöll samtidigt att de farhågor som vid remissbehandlingen uttalats i
fråga om den inverkan skatteskärpningar kunde få på näringslivets funktionsduglighet
och på hela vårt lands ekonomi manade till en viss försiktighet.
De lättnader som därefter genomförts har endast avsett att anpassa
skatteuttaget till inträffade ändringar i penningvärdet. Så anpassades år 1980
skatteskalorna till de väntade höjningarna av taxeringsvärdena vid 1981 års
allmänna fastighetstaxering.

Riksdagens beslut hösten 1982 om höjda kaptitalskatter innebar betydande
skärpningar, vilket särskilt hårt drabbat ägare till och anställda i mindre
och medelstora företag. För dessa innebar förmögenhets- samt arvs- och
gåvoskatterna redan före den 1 januari 1983 allvarliga problem.

Det torde inte kunna bestridas att kapitalskatterna i sin nuvarande
utformning påverkar företagens produktiva sparande och investeringsvilja
negativt.

De farhågor som tidigare uttalats, bl.a. av bevillningsutskottet, för en
alltför hög beskattning på vår ekonomi har enligt skatteutskottets mening
besannats av utvecklingen. Det kan inte anses rimligt att nu ta ut högre
skatter än som gällde före 1982 års skatteskärpningar.

Riksdagen bör enligt utskottet begära att regeringen lägger fram förslag
med angiven inriktning. Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandet i
motion Sk470 att de skattesatser för förmögenhetsskatten som gällde före
den 1 januari 1983 skall återställas och avstyrker yrkandet i motion Sk474 om
en engångsskatt på förmögenheter vid 1989 års taxering. Utskottet avstyrker
också motion Sk485 såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk470 yrkande 7 och med
avslag på motionerna 1987/88:Sk474 yrkande 12 och 1987/88:Sk485
yrkande 6 begär förslag till skatteskala för förmögenhetsskatt i
enlighet med vad utskottet anfört.

SkU 1987/88:25

14. Uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering
(mom. 7)

SkU 1987/88:25

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års
taxering bort anföra följande:

Förmögenheterna i Sverige är ojämnt fördelade. Stora förändringar har
ägt rum under den senaste tioårsperioden. Enligt olika bedömningar har
enbart inflationen sedan mitten av 1970-talet medfört att över 100 miljarder
kronor har bytt ägare. Det är främst de med stora förmögenheter som blivit
rikare på småspararnas och lönearbetarnas bekostnad, och bl.a. har under
samma tid genom olika ”aktiva” handlingar redan stora förmöghenheter
ökat med flera hundra miljarder kronor. Detta har kommit till uttryck bl.a. i
reala lönesänkningar för lönearbetet.

Utskottet är av samma uppfattning som motionärerna bakom motion
Sk474 att en engångsskatt på större förmögenheter bör tas ut för 1988. Den
bör vara av progressiv karaktär med 2 % i lägsta skiktet och med en successiv
ökning till 12 % i det högsta skiktet med förmögenheter över 1 800 000 kr.
En sådan engångsskatt torde inbringa omkring 6 miljarder kronor.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa:

7. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid 1989 års taxering
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 12 och med
avslag på motionerna 1987/88:Sk470 yrkande 7 och 1987/88:Sk485
yrkande 6 antar följande

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt
skall för fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag samt i 10 a § tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt angiven familjestiftelse
utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 600 000
kronor: en och en halv procent av
den del av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 400 000
kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten
överstiger

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt
skall för fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag samt i 10 a § tredje
stycket lagen 1947:576) om statlig
inkomstskatt angiven familjestiftelse
utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger
600 000 kronor: 2 procent av den del
av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger

400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten
överstiger

600 000 men inte 800 000 kr.:
3 000 kr. för 600 000 kr. och 2 % av

återstoden; 800 000 men
1 800 000 kr: 7 000 kr.

800 000 kr. och 2,5 % av
stoden;

1 800 000 kr.: 32 000 kr.

1 800 000 kr. och 3 % av
stoden.

inte

för

åter för åter -

600 000 men inte 800 000 kr.
4 000 kr. för 600 000 kr. och 4 % av
återstoden;

800 000 men inte 1 800 000 kr.:
12 000 kr. för 800 000 kr. och 8 %
av återstoden;

1 800 000 kr.: 92 000 kr. för

1 800 000 kr. och 12 % av återstoden.

SkU 1987/88:25

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1989
års taxering.

15. Uttaget av förmögenhetsskatt vid senare taxeringar
(mom. 8)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om uttaget av förmögenhetsskatt vid senare
taxeringar bort anföra följande:

Med hänvisning till motiveringen i reservation 14 tillstyrker utskottet
förslaget i vpk-motionen Sk474 om en fördubbling av förmögenhetsskatten
fr.o.m. 1990 års taxering.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa:

8. beträffande uttaget av förmögenhetsskatt vid senare taxeringar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 13 antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt
skall för fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag samt i 10 a § tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt angiven familjestiftelse
utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 600 000
kronor: en och en halv procent av
den del av beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 400 000
kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten
överstiger 600 000 men in -

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt
skall för fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag samt i 10 a § tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt angiven familjestiftelse
utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger
600 000 kronor: 2 procent av den
del av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger
400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten
överstiger

te 800 000 kr.: 3 000 kr. för

600 000 kr. och 2 % av återstoden;

800 000 men inte 1 800 000 kr.:
7 000 kr. för 800 000 kr. och 2,5 %
av återstoden;

1 800 000 kr.: 32 000 kr. för

1 800 000 kr. och 3 % av åter stoden.

600 000 men inte 800 000 kr.:
4 000 kr. för 600 000 kr. och 3 % av
återstoden; 800 000 men inte
1 800 000 kr.: 10 000 kr. för

800 000 kr. och 4,5 % av återstoden; 1

800 000 kr.: 55 000 kr. för

1 800 000 kr. och 6 % av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången vid
1990 års taxering.

16. Särbeskattning av makars, föräldrars och barns samt
fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet (mom. 9)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c). Leif Olsson (fp)
och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om särbeskattning av makars, föräldrars och barns
samt fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet bort anföra följande:

Fr.o.m. innevarande års taxering slopas sambeskattningen av makars
B-inkomster. Kapitalavkastningen skall således i fortsättningen vara helt
knuten till individen. I överensstämmelse härmed bör enligt utskottets
mening av såväl rättvise- som förenklingsskäl också förmögenhetsbeskattningen
individualiseras.

Utskottet tillstyrker således att makars beskattningsbara förmögenhet i
fortsättningen beräknas för makarna var för sig.

Vad härefter angår frågan om föräldrars och barns förmögenhet delar
utskottet den i flera motioner framförda uppfattningen att samtaxering i
detta fall till följd av progressiviteten i förmögenhetsskatteskalan kan leda till
orimliga konsekvenser. Också denna sambeskattningsform är enligt utskottets
mening otillfredsställande från rättvisesynpunkt, eftersom den innebär
att gifta och sammanboende med barn missgynnas i skattehänseende jämfört
med skattskyldiga utan barn. Utskottet finner det särskilt anmärkningsvärt
att regeringen ännu inte ansett sig böra föreslå att sambeskattning av
fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet skall upphöra. I fråga om
fosterföräldrar föreligger nämligen i förhållande till andra föräldrar den
principiella skillnaden att de förra inte får disponera över barnets förmögenhet.

Med hänsyn till det anförda och då det skattebortfall som kan bli följden av
ett slopande av sambeskattningen av förmögenhet torde vara helt försumbart
i statsbudgeten tillstyrker utskottet en övergång till helt individuell beskattning
av förmögenhet. Förslag om slopande av sambeskattningen bör
föreläggas riksdagen så snart som möjligt så att en reform kan gälla fr.o.m.
1989 års taxering. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet samtliga nu behandlade motioner.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa:

9. beträffande särbeskattning av makars, föräldrars och barns samt
fosterföräldrars och fosterbarns förmögenhet

SkU 1987/88:25

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk304, 1987/
88:Sk307, 1987/88:Sk308, 1987/88:Sk324, 1987/88 :Sk363, 1987/
88:Sk377, 1987/88:Sk404 och 1987/88:Sk470 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
slopande av sambeskattningen av förmögenhet.

17. Förmögenhetsskatten i övrigt (mom. 10)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om förmögenhetsskatten i övrigt bort anföra
följande:

Värderingsgrunderna för förmögenhetsskatter bör enligt utskottet bli
föremål för en särskild översyn. Förmögenheter, framför allt större, är ofta
sammansatta av olika slag av tillgångar. Översynen bör ta fasta på dessa
olikheter där exempelvis egnahem och liknande av normalstandard bör ges
en lägre värderingsgrund än sådana förmögenheter som grundas på olika
former av spekulation m.m. Åtgärder måste också vidtas emot manipulerande
med lån etc. för att nedbringa den verkliga förmögenheten vid taxeringstillfället.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk474 i denna del.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande förmögenhetsskatten i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
värderingsgrunder för förmögenhet m.m.

18. Realränteskatt (mom. 11)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”1 samband”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att man inför en skatt.
på hela den finansiella sektorn. Som framhölls av vpk i samband med
riksdagsbehandlingen hösten 1986 av den tillfälliga förmögenhetsskatten kan
en sådan skatt inte på något sätt ersätta en realränteskatt. Även om
inkomsterna varierar i samma mån som skatteunderlaget/realräntenivån
varierar så kan de årliga inkomsterna från en realränteskatt användas för att
minska statens upplåning i samma grad. De räntevinster som då erhålls kan
sedan användas för en rättvis fördelningspolitik. Som vpk framhållit kan
matpriserna undan för undan sänkas genom att mervärdeskatten på livsmedel
sänks i samma mån som uteblivna ränteutgifter ger finansiellt utrymme.
Utan realränteskatt blir det inga sådana inkomster alls.

Utskottet förordar därför att ett förslag om realränteskatt läggs fram under
1988. En sådan skatt kan efter viss kompletterande utredning baseras på ett i
förhållande till realränteskatteutredningen breddat skatteunderlag. Den bör
också innehålla en lägsta nivå där beskattning kan ske, så att ett långsiktigt
sparande kan ske utifrån fast reglerade förhållanden.

SkU 1987/88:25

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk474 i denna del.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa:

11. beträffande realränteskatt
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
införande av realränteskatt,

19. Extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller
förmögenhet (mom. 13)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att utskottet i fråga om extra avdrag för pensionärer med viss inkomst
eller förmögenhet bort anföra följande:

Det extra avdraget för folkpensionärer är visserligen ett avdrag för nedsatt
skatteförmåga, men till skillnad från extra avdrag vid sjukdom m.m. och
existensminimum sker behovsprövningen, förutom mot viss förmögenhet, i
praktiken endast mot den taxerade inkomsten och de helt eller delvis
skattefria inkomster som anges i riksskatteverkets anvisningar. Bakgrunden
härtill är att det extra avdraget för folkpensionärer inte har samma karaktär
av behovsprövat avdrag som övriga former av extra avdrag. Kriteriet på att
skatteförmågan är nedsatt i ifrågavarande fall är endast att inkomsten till inte
obetydlig del utgjorts av folkpension. Vid inkomstprövningen skall enligt
anvisningarna till kommunalskattelagen avdraget i första hand bestämmas
med hänsyn till den skattskyldiges statligt taxerade inkomst. Avdraget skall
dock jämkas om förmögenheten överstiger vissa angivna belopp. Dessa
grunder får frångås när särskilda omständigheter föranleder det.

Nuvarande regler har, som motionärerna framhåller, fått till följd att
folkpensionärer med låg eller ingen ATP och som dessutom har vissa
besparingar drabbas av en kraftig, enligt utskottets uppfattning orimlig
marginalskatteeffekt på bl.a. ränteinkomster. Detta blir resultatet därför att
folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen reduceras med hänsyn till
både ökande inkomst och förmögenhet. Som framhållits av någon motionär
kan marginalskatten på en ränteinkomst för en pensionär med låg pension
vida överstiga 100 %. Dessa orimliga effekter av skattesystemet för pensionärerna
bör enligt utskottets mening åtgärdas snarast.

En aspekt som bör beaktas är att de nya arvsreglerna, som bl.a. innebär att
make ärver före barn, kan komma att medföra att fler pensionärer efter
makens bortgång på grund av arvet kommer upp i en sådan förmögenhetsnivå
att det extra avdraget bortfaller. Även detta förhållande påkallar enligt
utskottets mening skyndsamma åtgärder.

Mot bakgrund av vad nu anförts anser utskottet att provisoriska åtgärder
för att undanröja de värsta missförhållandena på detta område bör företas
omedelbart. Utskottet biträder det förslag som lagts fram i motionerna Sk309
och Sk415 att förmögenhet inte skall påverka storleken av det extra avdraget
för pensionärer. Vidare tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion Sk309 om en

SkU 1987/88:25

skyndsam översyn och ett snabbt förslag i syfte att begränsa marginaleffekterna
vid ökad inkomst.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller
förmögenhet

dels att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk309 och
1987/88:Sk415 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk417, 1987/
88:Sk432 yrkande 5, 1987/88:Sk455 och 1987/88:Sk474 yrkandena 4
och 5

dels antar följande

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om anvisningarna till 50 §
kommunalskattelagen (1927:370) att punkt 2 femte stycket skall slopas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas vid 1989 års taxering.

dels att riksdagen hos regeringen begär skyndsam översyn och
förslag angående påverkan av en ökad inkomst på pensionärernas
extra avdrag i enlighet med vad utskottet anfört.

20. Extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller
förmögenhet (mom. 13)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om extra avdrag för pensionärer med viss inkomst
eller förmögenhet bort anföra följande:

För pensionärer med låg eller ingen ATP beräknas s.k. extra avdrag.
Avsikten är att ingen skatt skall utgå för folkpension och s.k. pensionstillskott
som för 1988 uppgår till 37 152 kr. för ensamstående pensionär. Det
maximala extra avdraget för 1988 uppgår till 27 100 kr. Avdraget avtrappas
därefter och upphör helt vid ca 90 000 kr. Förmögenhet över 90 000 kr.
påverkar således avdraget så att skatt uttas tidigare än om sådan förmögenhet
inte funnits.

För nämnda grupp av pensionärer utgår som regel kommunalt bostadstilllägg.
Även detta avtrappas i takt med inkomstökning och förmögenhet.

Dessa omständigheter i kombination medför att marginaleffekter emellanåt
uppstår som överstiger 100 %. Problemet är under behandling i utredningen
om reformerad inkomstbeskattning, men förslag från denna utredning lär
inte föreligga i sådan tid att de kan komma att gälla förrän för 1990 års
inkomster. Därför måste, enligt utskottets uppfattning, provisoriska förändringar
vidtas för 1989 års skatter.

Utskottet biträder förslaget i vpk-motionen att åtgärder bör vidtas så att
dessa negativa marginaleffekter inte längre uppstår. I det fortsatta arbetet
med skattefrihet för grundläggande pensioner måste hänsyn tas till de
effekter som uppstår vid beräkning av extra avdrag och kommunalt
bostadstillägg vid smärre förmögenheter, allra helst då de är bundna i
egnahem eller fritidshus.

5 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 25

SkU 1987/88:25

Det anförda bör enligt utskottet riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottet tillstyrker härmed motion Sk474 i berörda delar och
avstyrker övriga motionsyrkanden i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller
förmögenhet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkandena 4 och 5
och med avslag på motionerna 1987/88:Sk309, 1987/88:Sk415, 1987/
88:Sk417,1987/88:Sk432 yrkande 5 och 1987/88:Sk455 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående extra avdrag
för pensionärer.

21. Extra avdrag för pensionärer som uppbär skattefri livränta
(mom. 14)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp)
och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om extra avdrag för pensionärer som uppbär skattefri
livränta bort anföra följande:

Genom beräkningssättet för extra avdrag för pensionärer uppstår som
framhållits i motion Sk402 för vissa en indirekt skattebelastning. Denna är
omvänt proportionell mot pensionens storlek. För den som har så låg pension
att vederbörande är berättigad till extra avdrag uppstår den skatteeffekten
att en livränta - som för alla andra medborgare är skattefri - i praktiken blir
beskattad. Skattebelastningen blir vid en och samma livränta högre ju lägre
pension vederbörande uppbär. Den pensionär som har så hög inkomst att
extra avdrag ej utgår drabbas inte.

Vi anser inte att rätten till livränta som enligt lag är skattefri bör föranleda
att grunderna för beräkning av det extra avdraget frångås. Regeringen bör
lägga fram förslag med denna inriktning. Med det anförda tillstyrker
utskottet motion Sk402.

dels ansett att utskottet under mom. 14 bort hemställa:

14. beträffande extra avdrag för pensionärer som uppbär skattefri
livränta

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk402 begär förslag till
ändrad lagstiftning med avseende på pensionärer som uppbär skattefri
livränta i enlighet med vad utskottet anfört.

22. Barnpension (mom. 15)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp)
och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

SkU 1987/88:25

Utskottet vill med anledning av de aktuella motionsyrkandena som sin
mening uttala att nuvarande bestämmelser från rättvisesynpunkt är otillfredsställande.
Det kan inte anses rimligt att två barn med samma inkomst av
feriearbete skall behandlas olika i skattehänseende beroende på om ett av
dem förlorat en eller båda föräldrarna. Enligt utskottets mening bör den i
motionerna påtalade orättvisan undanröjas.

Redan 1972 års skatteutredning uttalade att samma skatteregler borde
gälla vare sig samhället trädde in genom bidragsförskott eller genom
barnpension och att likställighet i beskattningshänseende kunde åstadkommas
genom att man undantog pensionsförmånerna till barn från beskattning.

Med hänsyn inte minst till den tid som förflutit från det att skatteutredningen
lämnade sitt betänkande är det enligt utskottets mening anmärkningsvärt
att regeringen ännu inte ansett det lämpligt att föreslå någon lösning på det i
motionerna aktualiserade problemet.

Med det anförda tillstyrker utskottet att frågan om barnpensionens
skattemässiga behandling bereds skyndsamt i enlighet med det anförda och
att förslag i ämnet så snart som möjligt föreläggs riksdagen. Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk303 och Sk435.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa:

15. beträffande barnpension
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk303 och 1987/
88:Sk435 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående barnpension.

23. Existensminimum (mom. 16)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet vill
framhålla” och slutar med ”därför motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Våren 1984 gav riksdagen som sin mening regeringen till känna att reglerna
om existensminimum borde bli föremål för utredning. Det är anmärkningsvärt
att regeringen dröjt så länge med att ta initiativ till en utredning aV
frågan, som nu skall behandlas inom RINK. Utskottet är emellertid inte
tillfredsställt med de direktiv RINK fått i denna fråga.

Utskottet tillstyrker därför utredningsyrkandet i motion Sk369 och motion
Sk489 såvitt nu är i fråga. Denna utredning bör som begärs i den sistnämnda
motionen ske skyndsamt. Som motionärerna framhåller bör syftet med
utredningen vara att åstadkomma sådana ändringar av existensminimibestämmelserna
att dessa kan tillämpas både vid boende i eget hem av normal
beskaffenhet och då en förälder själv vårdar familjens barn. Det bör också
vara möjligt att vid beräkning av existensminimum beakta nödvändiga
barntillsynskostnader. Utskottet avstyrker motion Sk485 i denna del i den
mån motionsyrkandet inte kan anses tillgodosett.

SkU 1987/88:25

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa:

16. beträffande existensminimum
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk369 och 1987/
88:Sk489 yrkande 3 och med avslag på motion 1987/88:Sk485 yrkande
9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående en utredning av existensminimireglerna.

24. Vissa naturaförmåner (morn. 17)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet vill
erinra” och slutar med ”motion Sk461” bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut av i höstas om beskattning av naturaförmåner har enligt
utskottet delvis fått en olämplig utformning. Beskattningsreglerna bör därför
ändras.

Vad först gäller frågan om arbetsgivarstödd motionsverksamhet vill
utskottet, liksom motionärerna bakom motion Sk461, framhålla att motion
och friskvård är viktiga för folkhälsan. Man bör därför ge akt på att inte
skatteregler konstrueras, som motverkar eller försvårar en sund motionsutövning.
Bl.a. saknas enligt utskottets mening anledning att diskriminera
motionskuponger. Kupongsystemen ger företagen möjlighet att låta den
anställde själv välja tid och plats för sin motionsutövning. För många företag
kan det också vara praktiskt och administrativt enklare att basera personalens
motionsförmåner på ett kupongsystem än att förhyra motionsanläggningar.
Utskottet anser således att även sådan motion som den anställde
betalar med kupong som tillhandahållits av arbetsgivaren bör omfattas av
personal vårdsbegreppet. Härigenom minskas också myndigheternas kontrollbehov.

Att föreskriva vilka motionsaktiviteter som kan anses acceptabla ur
skattesynpunkt är enligt vår uppfattning helt omotiverat. Enligt utskottets
mening bör alla motionsidrotter behandlas på ett skattemässigt likvärdigt
sätt.

I skattelagstiftningen bör man således endast begränsa den totala skattefria
kostnadsnivån på skattefria kuponger eller avgifter. Riksskatteverket
bör utfärda anvisningar om ett tak för skattefriheten och individen själv
avgöra hur förmånen skall användas.

Utskottet anser vidare att kaffe, te och andra sådana drycker inte
nödvändigtvis behöver drickas på arbetsplatsen för att räknas som skattefri
personalvårdsförmån. I konsekvens härmed bör även kaffekuponger vara
undantagna från skatt. Det bör ankomma på RSV att utfärda föreskrifter om
tillåtna värden m.m.

Slutligen anser utskottet, i konsekvens med att en arbetsgivare kan betala
direkt till en resebyrå eller den som tillhandahåller biljetter och ge en anställd
en resa som minnespresent skattefritt, att en gåva bör kunna omvandlas till
ett bidrag till en ideell förening utan skattekonsekvenser om den anställde så
önskar. Det bör således vara möjligt för en anställd att be sin arbetsgivare
sätta in gåvan på en ideell förenings konto utan att behöva skatta för den.

SkU 1987/88:25

Mot bakgrund härav tillstyrker utskottet motion Sk461.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa:

17. beträffande vissa naturaförmåner
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk461
dels antar de vid motionen under yrkandena 1,2,3 och 5 angivna
ändringarna i kommunalskattelagen (1928:370) med tillägg av följande
ikraftträdandebestämmelse:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990
års taxering.

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att riksskatteverket bör utfärda föreskrifter om tillåtna
värden vad gäller kaffekuponger.

25. Reseförmån till en anställds homosexuella sambo
(mom. 18)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 29 med ”Även den”
och slutar på s. 30 med ”därmed tillgodosedd” bort ha följande lydelse:
Inom skattelagstiftningen finns på många ställen särskilda bestämmelser
som gäller beskattningen av makar, sambor och övriga närstående personer.
Somliga bestämmelser - och hit hör reglerna om reseförmån - går i
gynnande riktning och andra är till nackdel för vederbörande. Om man vill
likställa homosexuella sambor med sammanlevande par av olika kön bör det
ske över hela fältet och inte inriktas på enstaka delar av skatteområdet. Den
av motionären väckta frågan bör alltså ses i ett större sammanhang. Innan en
ändring genomförs bör man gå igenom skattelagstiftningen i dess helhet så att
förändringarna på olika områden kan ske samtidigt.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk424.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa:

18. beträffande reseförmån till en anställds homosexuella sambo
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sk424.

26. Beskattning av bilförmån för bilförsäljare m.m.
(mom. 20)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp)
och Marianne Andersson (c) anser

dels att utskottet i fråga om beskattning av bilförmån för bilförsäljare m.m.
bort anföra följande:

I en bilförsäljares yrkesutövning ingår alltid att visa upp senaste modellen
av det bilmärke som arbetsgivaren representerar. Vid taxeringsnämndernas
bedömning av förmånsvärdet uppstår skillnader så till vida att somliga
nämnder jämkar beloppet, medan andra nämnder inte tillämpar jämkning.
Härigenom uppkommer orimliga skillnader i skattehänseende mellan försäljare
inom samma yrkeskollektiv.

SkU 1987/88:25

Enligt de RSV-anvisningar som utfärdats med anledning av den av
riksdagen hösten 1986 antagna lagstiftningen om värdering av bilförmån skall
sådan förmån inom bilhandeln tas upp till ett genomsnittsvärde för beskattningsåret.

Enligt utskottets mening bör med hänsyn till bilförsäljarnas speciella
förhållanden bilförmånsvärdet kunna jämkas generellt. Utskottet anser
således i likhet med motionärerna bakom motion Sk330 att RSV bör få i
uppdrag att utfärda rekommendationer för jämkning av bilförmån i enlighet
med motionärernas yrkande.

Samma problem föreligger, som framhålls i motion Sk392, för den kategori
som har en omfattande tjänstekörning och för vilken bilen är ett nödvändigt
arbetsredskap. De som bevisligen kör mer än 3 000 mil per år i tjänsten bör
därför enligt utskottets uppfattning liksom tidigare få en möjlighet till
jämkning av förmånsvärdet.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
därmed motionerna Sk330, Sk392 och Sk418.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa:

20. beträffande beskattning av bilförmån för bilförsäljare m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk330,1987/88:Sk392
och 1987/88:Sk418 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

27. Beskattning av bilförmån i övrigt (mom. 21)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att utskottet i fråga om beskattning av bilförmån i övrigt bort anföra
följande:

De nya reglerna för tjänstebilsbeskattning innebär att avdragsmöjligheterna
helt slopas för den kategorin bilinnehavare. Reglerna bör därför, enligt
utskottets uppfattning, snarast omarbetas. För detta talar såväl de negativa
miljö- och trafiksäkerhetsmässiga effekterna vid en minskning av nybilsförsäljningen,
som den svenska bilindustrins fortlevnad och utveckling. Det har
enligt vad utskottet erfarit redan märkts en tendens till en ökande andel
mindre och importerade fordon vid tecknande av leasingavtal.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna och
utskottet tillstyrker följaktiligen motion Sk484 i denna del och motion T85 i
denna del. Däremot avstyrker utskottet förslaget i motion Sk452 om
förmånsvärdet för viss extrautrustning.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa:

21. beträffande beskattning av bilförmån i övrigt

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk484 yrkande 2 och
1987/88:T85 yrkande 13 och med avslag på motion 1987/88:Sk452 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SkU 1987/88:25

28. Kottplockning(mom. 22)

SkU 1987/88:25

Jan Bergqvist, Torsten Karlsson, Anita Johansson, Lars Hedfors, Bruno
Poromaa, Sverre Palm och Gunnar Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 31 med ”Vad först”
och slutar på s. 32 med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse:

Förslaget till skattebefrielse för kottplockning har framför allt motiverats
av skogspolitiska skäl. En närmare granskning visar dock att särskilda
skatteregler för sådan verksamhet inte är ett effektivt medel i en långsiktig
skogspolitik.

Sverige är sedan länge föregångare när det gäller långsiktig hushållning
med skogarna. Det innebär bl.a. att vi i vårt land ställer krav på att
slutavverkade områden snarast skall beskogas med plantor som har hög
kvalitet och förmåga att överleva och utvecklas. I decennier har omfattande
forskning och försöksverksamhet bedrivits för att få fram underlag för hur
skogarna skall föryngras. Denna verksamhet har bl.a. visat att det krävs
utomordentligt stor noggrannhet i valet av frö och plantor. Förutom att
trädslagen skall vara de bäst lämpade för olika marker spelar skogsfröets
härkomst en avgörande roll för plantornas överlevnad och tillväxt. Det gäller
både växtplatsens breddgrad och höjd över havet. Det är sålunda oftast
olämpligt för att inte säga helt förkastligt att förflytta skogsplantör på längre
avstånd från sin ursprungsplats. Inte obetydliga misstag i detta avseende har
gjorts under årens lopp innan man blev helt klar över hur starka krav som
måste ställas.

Mot denna bakgrund ställs i skogsvårdslagen stora krav på skogsägaren i
fråga om det skogsodlingsmaterial som får användas. Det är sålunda den
enskilde skogsägaren som har ansvaret för att de plantor som sätts ut har rätt
härstamning. Samtidigt måste frö- och plantleverantören kunna varudeklarera
sina produkter bl.a. genom att ange materialets härstamning i detalj.
Om dessa krav inte tillgodoses riskerar vi att få omfattande utslagning av
skogar vid extrema klimatsituationer och lågtillväxande skogar med dålig
kvalitet. Valet av skogsodlingsmaterial är alltså grundläggande i vår långsiktiga
skogshushållning.

För att lättare tillgodose behovet av skogsfrö har man under flera
decennier anlagt plantager för odling av olika typer av frön. Arbetet har
kommit längst i fråga om tall. I vissa områden i Sverige svarar tallfröplantagerna
för all fröförsörjning. För nordligaste Sverige är förhållandet något
sämre. I fråga om gran har plantagerna fortfarande liten betydelse i Syd- och
Mellansverige. Mycket frö importeras dock för detta områdes räkning från
Östeuropa.

Den fröförsörjning som inte kan ske från plantager måste tillgodoses
genom insamling av kottar i skogsbestånd, främst i samband med avverkning.

För närvarande är tillgången på frön god i större delen av landet. Brist
föreligger endast i fråga om tallfrön för svårföryngrade områden i Norrlands
inland. Anledningen härtill är att tillfredsställande frösättning och frömognad
i dessa områden sker med ojämna, ofta långa tidsmellanrum. Problemet
har förstärkts genom det förbud mot användning av contortatall som nyligen
har beslutats av skogsstyrelsen.

På sikt kan problemet med tallfröförsörjningen för detta område lösas
genom anläggning av tillräckligt antal fröplantager, ett arbete till vilket
statsbidrag lämnas över nionde huvudtiteln. I det korta perspektivet söker
man möjligheter att importera tallfrön från Finland samt klara en del av
försörjningen genom insamling i skogsbestånden.

Totalt sett kan allmänheten bara spela en marginell roll vid beståndsinsamlingen
av skogsfrö i landet. Skogsvårdsstyrelserna, som svarar för hälften av
plantleveranserna i landet utnyttjar främst sin egen personal för insamling.
På så sätt får man garantier för att resurser inte slösas på insamling i bestånd
med dålig frökvalitet. Dessutom kan härstamningen garanteras. De riktade
uppköp som görs och som då kan ske under betryggande kontroll sker som
regel direkt från markägaren som plockar i anslutning till egen avverkning.

Det är närmast den nu beskrivna, starkt kontrollerade beståndsinsamlingen
som är av intresse i de kärva klimatområdena i Norrlands inland. Med
hänsyn till de speciella förutsättningar som måste gälla för insamlingar och de
begränsningar som naturligt nog finns vore det fel att förespegla landsbygdsbefolkningen
att det finns goda inkomster att göra på kottplockning.

Att införa skattefrihet för inkomster av kottplockning kommer också i
konflikt med det pågående arbetet på att förenkla skattesystemet. Utredningen
om inkomstskatten har med brett politiskt stöd fått uppgiften att
arbeta fram förslag till lägre skattesatser, bredare skattebas och färre
undantagsbestämmelser. I direktiven sägs bland annat: ”Mångå av särreglerna
inom skattesystemet har tillkommit för att lösa enskilda problem. Det
samlade resultatet av dessa åtgärder har inte blivit tillfredsställande.
Skattesystemet har blivit krångligt med ett stort antal särbestämmelser och
undantag.” Vidare understryks "vikten av att åstadkomma ett så enkelt
system som möjligt för inkomstbeskattningen. Av det skälet bör kommittén
ta upp vissa frågor i syfte att antingen förenkla reglerna på dessa punkter eller
lämna förslag till hur frågorna skall kunna lösas utanför skattesystemets
ram.”

Med stöd av vad som ovan anförts bör riksdagen avslå motionerna och
hemställa att regeringen för riksdagen redovisar ett samlat program för
åtgärder med sikte på att garantera den framtida fröförsörjningen inom
svenskt skogsbruk.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

22. beträffande kottplockning
att riksdagen med avslag på motionerna 1987/88:Sk317, 1987/
88:Sk320,1987/88:Sk362,1987/88:Sk388 och 1987/88:Sk458 begär att
regeringen för riksdagen redovisar ett samlat program för åtgärder
med sikte på att garantera den framtida fröförsörjningen inom svenskt
skogsbruk.

29. Förslagsverksamhet (mom. 25)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”1 fråga” och
slutar med ”motion Sk438” bort ha följande lydelse:

SkU 1987/88:25

Förslagsverksamheten inom industrin och övrig verksamhet är i Sverige,
sedd ur internationell synvinkel, av relativt liten omfattning. Detta torde till
icke ringa del bero på att ersättning för förslagsverksamhet i sin helhet utgör
skattepliktig inkomst.

När det gäller ersättningen erhåller den anställde normalt 50 % av den
vinst som företaget får det första året. Detta belopp läggs sedan ovanpå
ordinarie inkomst, vilket ibland innebär en beskattning på 60-70 %.
Företaget gör däremot vinst under flera år. Staten kommer också ytterst att
tjäna på detta genom att företaget ger bättre avkastning. Enligt utskottets
mening är det med hänsyn till det samhälleliga nyttan av förslagsverksamhet
rimligt att man i beskattningshänseende får fördela ersättningar till anställda
för förbättringsförslag på en treårsperiod. Förslag av den innebörden bör
föreläggas riksdagen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker motion Sk438.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa:

25. beträffande förslagsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk438 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Hemvårdsbidrag(mom. 27)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion Sk370” bort ha följande lydelse:
Riksskatteverkets förklaring att hemvårdsbidrag skall beskattas har utlöst
en mycket negativ reaktion hos många äldre och deras anhöriga. Vidare har
hanteringen av bidraget komplicerats. Att regeringen ännu inte, trots
utlovade ansträngningar, åstadkommit något förslag som klarlägger skattefrågan
vad gäller hemvårdsbidraget är anmärkningsvärt. Utskottet biträder
därför motionärernas yrkande om en omedelbar ändring i 19 § kommunalskattelagen
så att det klart framgår att hemvårdsbidrag är skattefritt. Med det
anförda tillstyrker utskottet motion Sk370.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa:

27. beträffande hemvårdsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk370 antar följande

SkU 1987/88:25

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Till skattepliktig den vårdbehövande;

hem vårdsbidrag;
kommunalt bostadstillägg från arbetsgivare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1988
års taxering.

31. En begränsning av avdraget för
pensionsförsäkringspremier (mom. 29)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Nuvarande
regler” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de nuvarande avdragsvillkoren för pensionsförsäkringspremier
är alltför generösa. Avdraget är enligt utskottets uppfattning
inte rättvist då det till skillnad från underskottsavdrag inte är värdemässigt
begränsat och följaktligen fördelaktigast för höginkomsttagare, som också i
stor utsträckning torde utnyttja avdraget för skatteplanering. Enligt gällande
regler tillåts för de flesta inkomsttagare ett avdrag för premier upp till ett
basbelopp per år, för närvarande 25 800 kr. För dem med högre inkomster
än 258 000 kr. får ett större avdrag göras och i de högsta inkomstlägena
uppgår avdragsrätten till ett belopp motsvarande två basbelopp. Avdragsrätten
stiger alltså med ökande inkomst, en enligt utskottets mening helt orimlig
avdragskonstruktion ägnad att gynna dem som har minst behov av att
utnyttja obeskattade medel för att förstärka sin pension. För höginkomsttagarnas
del medför avdragsrätten alltså att de kan vältra över långt över
hälften, ända upp till 78 %, av premiekostnaden på andra skattebetalare.
Beskattningen vid utbetalningen sker oftast till en mycket lägre marginalskatt.
För låg- och mellaninkomsttagare rör sig avdragsvärdet runt 50 % eller
mindre.

Utskottet delar vpk:s uppfattning att sparande i denna form inte bör ske på
andra skattebetalares bekostnad. Utskottet biträder därför förslaget i
vpk-motionen Sk474 att den avdragsgilla delen bör begränsas till ett halvt
basbelopp per år. På sikt bör avdraget slopas helt.

dels att utskottet under mom. 29 bort hemställa

29. beträffande en begränsning av avdraget för pensionsförsäkringspremier att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 16 antar
följande

SkU 1987/88:25

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härmed föreskrivs i fråga om anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen
(1928:370) att punkt 6 andra och tredje styckena skall bytas ut mot endast ett
stycke med följande lydelse: ”Avdraget får inte överstiga hälften av ett
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.”

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990
års taxering.

32. Fackliga stipendier (morn. 31)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”Sk414 i denna del” bort ha följande lydelse:

Genom riksdagsbeslut hösten 1986 permanentades lagstiftningen om viss
skattefrihet för stipendier. Lagstiftningen innebär att fackföreningsrörelsen
kan lämna förtroendevalda skattefri ersättning för förlorad arbetsförtjänst i
samband med kursdeltagande. Det finns enligt utskottets mening ingen
rimlig anledning att förmånsbehandla fackliga stipendier vid beskattningen.
Skattefrihet för sådana stipendier strider mot lagstiftningens grunder och
åsidosätter elementära rättvisekrav.

För den enskilde blir nettoresultatet detsamma som om en normalt
beskattad ersättning för förlorad arbetsförtjänst hade utgått.

För den fackliga organisationen som utbetalar stipendier uppkommer
däremot stora vinster. Man undgår nämligen att betala det belopp som
rätteligen skulle gått till stat och kommun i skatt och slipper erlägga
lagstadgade arbetsgivaravgifter.

Skattefriheten innebär också ett väsentligt avsteg från allmänt tillämpade
principer vid beskattningen därigenom att en facklig utgivare av stipendiumi
motsats till en vanligt arbetsgivare - inte skall anses som arbetsgivare i den
meningen att han drar nytta av den utbildning som är själva syftet med
stipendiet.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skattefriheten bör slopas och
tillstyrker följaktligen motion Sk325 och motion Sk414 i denna del.

dels att utskottet under mom. 31 bort hemställa:

31. beträffande fackliga stipendier
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk325 och 1987/
88:Sk414 yrkande 8 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om 19 § kommunalskattelagen (1928:370) att
orden ”stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör
ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens
räkning” byts ut mot ”stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;”.

SkU 1987/88:25

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990
års taxering.

33. Vinstandelar (mom. 32)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp) förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”Fi208 i denna del” bort ha följande lydelse:
Genom att vinstandelsstiftelserna ofta placerar åtminstone en del av
medlen i det egna företagets aktier som sedan kan förvärvas förmånligt av de
anställda, blir de anställda medägare till det egna företaget. Utskottet ser
positivt på en sådan spridning och breddning av det individuella ägandet i
näringslivet.

Anställda som köpt aktier i det egna företaget har tidigare blivit
förmånsbeskattade på så sätt att skillnaden mellan emissionskursen och
kursen vid marknadsintroduktionen har beskattats som inkomst av tjänst.
Förmånsbeskattningen har nu avskaffats under vissa förutsättningar, bl.a. att
den anställdes förvärv sker på samma villkor som allmänhetens förvärv, att
de anställda tillsammans med redan existerande aktieägare inte tecknar mer
än 20 % av antalet utbjudna aktier och att varje anställd inte köper för mer
än 30 000 kr.

Motionärernas uppfattning är att begränsningarna rörande antalet tecknade
aktier och beloppsgränser bör kunna tas bort. Utskottet instämmer i
denna uppfattning.

När det gäller förmånsbeskattningen i övrigt kan utskottet konstatera att
företagen i flera länder, bl.a. Västtyskland, får utge aktier i ett visst värde till
sina anställda utan att det för dessa betraktas som inkomst. Ett liknande
system bör kunna införas i Sverige för att stimulera medägande.

Med det anförda ställer sig utskottet bakom motionärernas krav på lindrad
beskattning av anställdas aktieförvärv i det egna företaget och riksdagen bör
enligt utskottets uppfattning begära förslag härom. Härmed tillstyrker
utskottet motion Sk443 samt motionerna Sk444, Sk476 och Fi208 i berörda
delar.

dels att utskottet under mom. 32 bort hemställa:

32. beträffande vinstandelar
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk443,1987/88:Sk444
yrkande 5,1987/88:Sk476 yrkande 2 och 1987/88:Fi208 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
lindrad beskattning av anställdas aktieförvärv i det egna företaget.

34. Vinstandelsstiftelser (mom. 33)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”När det” och
slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

De vinstdelningssystem som byggts upp på enskilda initiativ har en helt

SkU 1987/88:25

annan inriktning än de allmänna löntagarfonderna. Dessa fonder, som
snarast bör slopas, fyller inte sitt uppgivna syfte att utjämna förmögenhetsfördelningen
och att skapa större inflytande för löntagarna utan medför tvärt
om en ökad maktkoncentration och ett minskat utrymme för enskilt
sparande. Genom de företagsanknutna vinstandelsstiftelserna uppnår man
på frivillig grund en rad fördelar såväl för företagen och deras anställda som
från samhällsekonomisk synpunkt. Som anförs i motionen kan de anställda
genom vinstdelning enligt dessa principer få ett verkligt inflytande i
företagen. Vinstandelarna är ägnade att stärka de anställdas ansvar för
företaget och dess verksamhet och innebär dessutom att man ökar och
sprider det enskilda ägandet och sparandet.

Olika vinstdelningssystem har införts inom ett allt större antal företag.
Enligt utskottets uppfattning bör man underlätta en fortsatt utveckling i
denna riktning genom lättnader i de nuvarande beskattningsreglerna. I
motsats till vad som gäller för löntagarfonder och allemansfonder betalar
stiftelserna under sin förvaltning av löntagarnas vinstandelar bl.a. skatt för
utdelningsinkomster, ränteintäkter och reavinster. Eftersom de anställda i
sin tur beskattas fullt ut för de medel de i sinom tid får lyfta från stiftelsen
innebär detta en dubbelbeskattning som givetvis inte bör godtas. Även i
övrigt kan det ifrågasättas om inte beskattningen slår alltför hårt mot dessa
sparmedel, som inte omfattas av någon av de skattelättnader som gäller inom
andra sparformer.

Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att gynnsammare
regler bör skapas för företagsanknutna vinstandelssystem och tillstyrker
motionen i nu aktuella delar.

dels att utskottet under mom. 33 bort hemställa:

33. beträffande vinstandelsstiftelser
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Fi208 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
vinstandelsstiftelser.

35. Schablonavdraget i tjänst (mom. 34)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp)
och Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 35 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 36 med ”denna del” bort ha följande lydelse:

En riksdagsmajoritet bestående av s och vpk höjde våren 1985 på förslag av
regeringen schablonavdraget i inkomstslaget tjänst från 1 000 kr. till
3 000 kr., dock högst 10 % av inkomsten. Regeringsförslaget motiverades
med att taxeringsarbetet därigenom kunde förenklas.

Samtliga borgerliga partier avvisade förslaget som strider mot principen
om skatt efter bärkraft och leder till orättvisor mellan olika kategorier
inkomsttagare. Schablonavdrag medges inte för exempelvis pensionärer och
egenföretagare.

De fördelar som ett högt schablonavdrag kan ha från förenklingssynpunkt
måste vägas mot kravet på rättvisa i beskattningen. Enligt utskottets mening
talar övervägande skäl för att man vid 1990 års taxering inte medger ett högre

SkU 1987/88:25

schablonavdrag än 2 000 kr. inkl. kostnader för resor till och från arbetet.

En sådan åtgärd skulle bidra till att finansiera ett vårdnadsbidrag enligt ett
gemensamt borgerligt förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk477 och Sk555 i denna
del.

dels att utskottet under mom. 34 bort hemställa:

34. beträffande schablonavdraget i tjänst

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk477 och 1987/
88:Sk555 yrkande 3 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om 33 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) att beloppet ”3 000 kronor” skall bytas ut mot ”2 000 kronor”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1990
års taxering.

36. Traktamenten (morn. 35)

Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne
Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”och Sk396” bort ha följande lydelse:

Redan år 1983 avlämnade traktamentsbeskattningssakkunniga ett betänkande
med förslag om nya traktamentsbeskattningsregler. Skatteutskottet
har under en följd av år kritiserat bl.a. olikheterna i beskattningshänseende
mellan å ena sidan statliga och kommunala befattningshavare och å andra
sidan anställda i privat tjänst och betonat vikten av att bestämmelserna får en
sådan utformning att de olika befattningshavarna kan beskattas likformigt.

Från rättvisesynpunkt kan det inte accepteras att en enskilt anställd som
själv råkar betala sin hotellräkning och sedan debiterar arbetsgivaren denna
kostnad eller en egenföretagare inte skall ha möjlighet att erhålla avdrag för
vad han faktiskt utgivit, medan motsvarande problem aldrig uppkommer för
den offentligt anställde eller för den enskilt anställde där hotellräkningen
betalas direkt av arbetsgivaren.

Enligt utskottets mening är det anmärkningsvärt att denna fråga efter fem
år ännu inte färdigbehandlats inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter
därför att förslag om lagändring snarast föreläggs riksdagen. Med det
anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk328, Sk336 och Sk396.

dels att utskottet under mom. 35 bort hemställa:

35. beträffande traktamenten

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk328,1987/88:Sk336
och 1987/88:Sk396 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående traktamenten.

SkU 1987/88:25

37. Beräkning av tidsvinst vid resa med bil till och från arbetet
(mom. 36)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp) förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att utskottet i fråga om beräkning av tidsvinst vid resa med bil till och
från arbetet bort anföra följande:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att man vid beräkning av
tidsvinst för resa till och från arbetet med bil jämfört med resa med allmänna
kommunikationsmedel bör beakta också den tid det tar att lämna och hämta
barn på daghem, fritidshem och liknande. Daghem eller motsvarande ligger
inte sällan så till att man vid resa med kollektiva kommunikationsmedel
måste göra flera byten med avsevärd tidsåtgång. Av dessa och andra
praktiska skäl kan det vara nödvändigt att använda bil.

En utvidgning av tidsvinstberäkningen i enlighet med det anförda skulle
innebära ett välkommet stöd för berörda småbarnsfamiljer och knappast
medföra något märkbart skattebortfall för staten, eftersom endast en mindre
del av småbarnsföräldrarna härigenom torde komma att få ett förhöjt
reseavdrag.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna Sk305, Sk318,
Sk326 samt motion Sk484 i denna del, motion Sk489 i denna del och motion
T85 i denna del.

dels att utskottet under mom. 36 bort hemställa:

36. beträffande beräkning av tidsvinst vid resa med bil till och från
arbetet

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk305, 1987/
88:Sk318, 1987/88:Sk326, 1987/88:Sk484 yrkande 1, 1987/88:Sk489
yrkande 2 och 1987/88:T85 yrkande 12 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört angående tidsvinstberäkningen vid resa
till och från arbetet.

38. Reglerna i övrigt för avdrag för resa med bil till och från
arbetet (mom. 37)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att utskottet i fråga om reglerna i övrigt för avdrag för resa med bil till och
från arbetet bort anföra följande:

Enligt utskottets mening är de bestämmelser om avdrag för bilresor mellan
bostad och arbetsplats som antogs av riksdagen hösten 1983 alltför restriktiva.
Varken förutsättningarna för rätt till avdrag eller beräkningssättet
tillgodoser enligt utskottets mening rimliga krav på rättvisa och likformighet
mellan olika skattskyldiga. Utskottet anser också att rätten till avdrag vid
användning av bil i tjänsten rimligen bör gälla utan någon begränsning till ett
visst minsta antal dagars användning. En förutsättning för avdragsrätt bör
däremot vara att körsträckan i tjänsten inte är alltför kort. En daglig

SkU 1987/88:25

körsträcka om minst två mil de dagar då bilen används för resor till och från
arbetet får anses innebära en rimlig avvägning. Denna begränsning bör dock
av naturliga skäl inte gälla i sådana fall då arbetstagare är skyldig att ha bilen
till hands på arbetsplatsen.

Enligt utskottets mening saknas anledning att inte beakta de fasta
utgifterna när man beräknar avdragets storlek. I de fall då bilen används i
tjänsten bör även avdraget för resorna till och från arbetet beräknas med
utgångspunkt i de faktiska kostnaderna för bilanvändningen.

Förslag av den innebörd som anges i motion Sk366 bör snarast föreläggas
riksdagen. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen.

dels att utskottet under mom. 37 bort hemställa:

37. beträffande reglerna i övrigt för avdrag för resa med bil till och
frän arbetet

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk467 begär att regeringen
lägger fram förslag om förändrade regler för avdrag för resor med bil
till och från arbetet i enlighet med vad utskottet anfört.

39. Avdrag för dubbel bosättning (mom. 38)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp)
och Marianne Andersson (c) anför

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Även frågan”
och slutar med ”och Sk429” bort ha följande lydelse:

De skäl som ansetts motivera en utvidgning av den s.k. tvåårsregeln i fråga
om skattskyldiga vilka arbetar inom byggnads- och anlägggningsbranschen
kan enligt utskottets mening med fog göras gällande också i fråga om andra
yrkeskategorier. För att tillgodose kravet på rättvisa och likformighet vid
taxeringen bör därför utvidgningen av tvåårsregeln gälla utan begränsning till
vissa yrkeskategorier.

Med det anförda, som utskottet anser att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna tillstyrker utskottet motionerna Sk394 och Sk429.

dels att utskottet under mom. 38 bort hemställa:

38. beträffande avdrag för dubbel bosättning

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk394 och 1987/
88:Sk429 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående dubbel bosättning.

40. Avdrag för arbetsrum i hemmet (mom. 39)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp)
och Marianne Andersson (c) anför

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 37 med ”Nuvarande
praxis” och slutar på s. 38 med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionären att de nuvarande kraven för att få
avdrag för arbetsrum i hemmet är alltför stränga och ägnade att skapa

SkU 1987/88:25

onödiga kontroverser mellan skattemyndigheterna och deklaranterna. Det
är enligt utskottets mening svårt att vinna förståelse för en ordning som
innebär att den som skaffar sig en våning eller villa i syfte att såväl bo som
arbeta där merendels helt förvägras avdrag, medan den som bor på ett håll
och har en hyrd arbetslokal på ett annat har en självklar rätt till avdrag för
kostnaden för arbetslokalen. Utskottet biträder därför motionärens krav att
riksdagen begär förslag om ökade möjligheter till avdrag för arbetsrum i
hemmet, så att avdrag kan göras t.ex. för kontorsdelen av en mindre rörelse.
Utskottet tillstyrker således motion Sk395.

dels att utskottet under mom. 39 bort hemställa:

39. beträffande avdrag för arbetsrum i hemmet
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk395 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående avdrag för
arbetsrum i hemmet.

41. Olikheterna mellan arbetsgivares resp. arbetstagares
medlemsavgifter (mom. 40)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att utskottet i fråga om olikheterna mellan arbetsgivares resp. arbetstagares
medlemsavgifter bort anföra följande:

Riksdagen biföll hösten 1981 ett enigt skatteutskotts hemställan att bl.a. de
konfliktbidrag som betalades ut av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer
skulle bli föremål för en fullständig redovisning och kartläggning innan
man tog slutlig ställning till frågan om avdrag för fackföreningsavgifter.

Utskottet finner det anmärkningsvärt att den socialdemokratiska regeringen
dröjt så länge med att initiera en kartläggning på detta område. Det
analysarbete som nu påbörjats inom RINK bör enligt utskottet bedrivas
skyndsamt och redovisas så snart som möjligt. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion
Sk421 och avstyrker motion Sk337 och motion Sk485 i denna del i den mån de
sistnämnda motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 40 bort hemställa:

40. beträffande olikheterna mellan arbetsgivares resp. arbetstagares
medlemsavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk421 och med avslag på
motionerna 1987/88:Sk337 och 1987/88:Sk485 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
utredning och redovisning om den skattemässiga behandlingen av
konfliktbidrag samt avgifter till facklig organisation resp. arbetsgivarorganisation.

SkU 1987/88:25

6 Riksdagen 1987/88. 6sami. Nr25

42. Skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 41)

Britta B jelte och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift bort
anföra följande:

Den rätt till skattereduktion som den socialdemokratiska regeringen med
stöd av vpk och i sfrid mot riksdagens tidigare uttalanden genomdrivit har
tidigare med fog kritiserats för att den skattemässiga kontrollen av en
reduktionsrätt av detta slag kan leda till problem när det gäller skyddet för
den personliga integriteten. Vidare har utskottet vid upprepade tillfällen
tidigare framhållit att det måste vara förenat med betydande praktiska
svårigheter att renodla fackföreningsavgiften till en medlemsavgift i egentlig
mening. Konfliktersättningen är dessutom skattefri.

Med det anförda biträder utskottet kravet på ett slopande av rätten till
skattereduktion fr.o.m. inkomståret 1989. Utskottet tillstyrker följaktligen
motion Sk414 i denna del och motion Sk485 i denna del och avstyrker motion
Sk474 i denna del och motion Sk422.

dels att utskottet under mom. 41 bort hemställa:

41. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk414 yrkande 9 och
1987/88:Sk485 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1987/
88:Sk422 och 1987/88 :Sk474 yrkande 17 antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1193) om skattereduktion
för fackföreningsavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift skall upphöra att gälla från och med 1990 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

43. Skattereduktion för fackföreningsavgift (mom. 41)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att utskottet i fråga om skattereduktion för fackföreningsavgift bort
anföra följande:

Hösten 1982 beslutade vpk och socialdemokraterna, mot de borgerliga
partiernas vilja, att införa rätt till skattereduktion för fackföreningsavgifter.
De nya bestämmelserna kom att innebära att skattereduktion medges med
40 % av den medlemsavgift som erlagts. Underlaget är dock maximerat till
1 200 kr. varför reduktionen blir som högst 480 kr. Sedan beslutet togs har
fackföreningsavgifterna höjts likaväl som priserna i samhället i övrigt.
Prisökningen sedan dess kan enligt utskottet beräknas till ca 30 %. Värdet av
skattereduktionen har därför minskat realt sett samtidigt som avgifterna
ökat.

Utskottet biträder därför förslaget att underlaget för skattereduktionen

SkU 1987/88:25

höjs fr.o.m. 1988 till 1 600 kr. vilket innebär att högsta reduktionen blir
640 kr. och tillstyrker följaktligen motion Sk474 i denna del, varigenom även
motion Sk422 får anses tillgodosedd. Samtidigt avstyrker utskottet motionerna
Sk414 och Sk485 i nu berörda delar.

dels att utskottet under mom. 41 bort hemställa:

41. beträffande skattereduktion för fackföreningsavgift
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk422 och 1987/
88:Sk474 yrkande 17 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk414
yrkande 9 och 1987/88:Sk485 yrkande 7 antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift

Härmed föreskrivs i fråga om 2 § lagen (1982:1193) om skattereduktion för
fackföreningsavgift att beloppet 1 200 kronor skall ändras till 1 600 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången vid 1989
års taxering.

44. Extra avdrag på grund av sjukdom (mom. 42)

Karl-Anders Petersson och Marianne Andersson (båda c) anför

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”behandlade motioner” bort ha följande lydelse:
Extra avdrag för sjukdomskostnader medges i vissa fall under förutsättning
att inte inkomsten överstiger en viss nivå. Den nivån är satt så lågt att
inte många heltidsarbetande kommer under den. Principen innebär också att
människor utan inkomst inte kan komma i fråga.

Utskottet anser att det nuvarande systemet, som innebär att taxeringstjänstemän
skall hantera sekretessbelagda sjukdomsfrågor som de inte är
utbildade för, inte är bra. Det stöd som samhället bör ge de berörda
människorna bör utformas som någon form av behovsinriktat stöd inom
socialförsäkringssystemet. Ett förslag med denna innebörd bör arbetas fram
så snart som möjligt. Detta bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk481 varigenom även
motion Sk312 får anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker vidare motionerna
Sk314 och Sk360.

dels att utskottet under mom. 42 bort hemställa:

42. beträffande extra avdrag på grund av sjukdom
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk481, med anledning av
motion 1987/88:Sk312 och med avslag på motionerna 1987/88:Sk314
och 1987/88:Sk360 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående en omvandling av det extra avdraget på
grund av sjukdom.

SkU 1987/88:25

45. Avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn
(mom. 43)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Även
avdraget” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

De ensamboende underhållsskyldiga föräldrarna utgör i dag en i ekonomiskt
hänseende utsatt grupp. Avdraget för underhållsbidrag är maximerat
till 3 000 kr. Denna nivå erhöll avdraget genom riksdagsbeslut i december
1978.

Underhållsbidrag understigande 9 000 kr. torde mera sällan fastställas.
Att den nuvarande maximigränsen för avdraget medfört svårigheter för
underhållsskyldiga att bidra till sina barns försörjning och i åtskilliga fall lett
till sociala problem torde knappast kunna bestridas. Utskottet anser att det
finns skäl att höja avdraget för underhållsbidrag.

Riksdagen bör därför enligt utskottet begära att regeringen skyndsamt
återkommer med förslag till en förbättrad avdragsrätt för föräldrar som är
skyldiga att betala underhåll för icke hemmavarande barn. Utskottet
tillstyrker följaktligen motionerna Sk456 och Sk472 samt motion Sk489 i
denna del, varemot utskottet avstyrker motion Sk474 i denna del i den mån
detta motionsyrkande inte kan anses tillgodosett.

dels att utskottet under mom. 43 bort hemställa:

43. beträffande avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande
barn

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk456, 1987/88:Sk472
och 1987/88:Sk489 yrkande 1 och med avslag på motion 1987/88:Sk474
yrkande 18 hos regeringen begär förslag om höjning av avdraget för
underhållsbidrag till icke hemmavarande barn i enlighet med vad
utskottet anfört.

46. Avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn
(mom. 43)

Tommy Franzén (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Även
avdraget” och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Rätt till avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande barn infördes
i sin nuvarande form 1960 med högst 1 000 kr. År 1965 höjdes avdraget till
1 000 kr. per barn. I samband med skattereformen 1970 höjdes gränsen till
1 500 kr. per barn och åldersgränsen från 16 till 18 år. 1983 höjdes beloppet
till 2 500 kr. och fr.o.m. 1978 till 3 000 kr. Någon justering har därefter inte
skett.

Underhållsbidraget för icke hemmavarande barn torde enligt utskottet för
de allra flesta utgöra långt mer än 3 000 kr. per barn och år. Värdet av

SkU 1987/88:25

avdraget har sjunkit väsentligt sedan det infördes och även sedan det senast
justerades. För många torde underhållsbidraget i hög grad belasta den
bidragsskyldiges ekonomi. Vid underhållsskyldighet för mer än ett barn
torde skatteförmågan sättas ned väsentligt för flertalet underhållsskyldiga.

Utskottet finner en lämplig åtgärd vara att höja beloppsgränsen till
motsvarande 5 000 kr. per barn att gälla fr.o.m. 1989 års taxering, dvs. redan
för 1988 års inkomster och att omvandla avdraget till en skattereduktion med
50 % av bidragsbeloppet, dock högst 2 500 kr. i reduktion. Det blir då
fortfarande frågan om en begränsad skatteminskning men medför trots allt
förbättringar för barnförsörjärnäs ekonomiska ställning. Regeringen bör
snarast återkomma med förslag med denna inriktning.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk474 i denna del och
avstyrker övriga nu behandlade motionsyrkanden i den mån de ej kan anses
tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 43 bort hemställa:

43. beträffande avdrag för underhållsbidrag till icke hemmavarande
barn

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk474 yrkande 18 och med
avslag på motionerna 1987/88:Sk456, 1987/88:Sk472 och 1987/
88:Sk489 yrkande 1 hos regeringen begär förslag om en höjning av
beloppsgränsen för rätt till avdrag för underhåll till icke hemmavarande
barn till 5 000 kr. vid 1989 års taxering och därefter en omvandling
av avdraget till en skattereduktion på högst 2 500 kr.

47. Avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m. (mom. 44)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 39 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 40 med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

I likhet med m-ledamöterna i utrikesutskottet anser utskottet att en rätt till
skatteavdrag skulle på ett positivt sätt kunna förbättra de ideella organisationernas
möjligheter att bedriva biståndsarbete. Denna fråga bör också ses i
samband med de andra förändringar av inkomstskatten som kan komma att
genomföras. I syfte att öka bidragen från enskilda personer bör emellertid
prövas om rätt till avdrag i taxeringen upp till ett fastställt belopp kan införas.
Avdragsrätten bör dock vara generell och avse all ideell verksamhet. En
utredning bör följaktligen enligt utskottets mening tillsättas med uppgift att
analysera förutsättningarna för en rätt till avdrag för enskilda personers
gåvor för ideella ändamål.

Det anförda bör enligt utskottets mening riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion U225 i
denna del och avstyrker motion Sk310 och motion Sk311 i denna del i den
mån motionsyrkandena ej kan anses tillgodosedda.

SkU 1987/88:25

dels att utskottet under mom. 44 bort hemställa:

44. beträffande avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:U225 yrkande 18 och med
avslag på motionerna 1987/88:Sk310och 1987/88:Sk311 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
avdrag för gåvor för biståndsändamål.

48. Avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m. (mom. 44)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 39 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 40 med ”berörda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill i likhet med fp-ledamöterna i utrikesutskottet betona att de
ideella organisationerna bedriver ett utomordentligt viktigt biståndsarbete,
till stor del med hjälp av insamlade medel. Enligt utskottets mening skulle de
enskilda biståndsorganisationerna kunna tillföras betydligt ökade resurser
om givaren medgavs avdragsrätt för det skänkta beloppet. Ett högsta och ett
lägsta belopp skulle kunna fastställas och avdragsrätten utformas så att den
fick samma värde oavsett i vilket inkomstskikt givaren befinner sig.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning begära att regeringen utarbetar
ett lagförslag av denna innebörd.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk310 och avstyrker motion
Sk311 i denna del och motion U225 i denna del i den mån dessa
motionsyrkanden inte kan anses tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 44 bort hemställa:

44. beträffande avdrag för gåvor till ideellt arbete m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk310 och med avslag på
motionerna 1987/88:Sk311 yrkande 2 och 1987/88:U225 yrkande 18
hos regeringen begär förslag om avdrag för gåvor till ideella biståndsorganisationer
i enlighet med vad utskottet anfört.

49. Avdrag för utbildning i teckenspråk (mom. 45)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna betona att det givetvis är
angeläget att hörande föräldrar med döva barn lär sig kommunicera på
teckenspråket. Möjligheterna att snabbt få kunskaper i teckenspråket är
emellertid begränsade. Kostnaderna för kurserna är betungande, särskilt
intensivkurserna. I syfte att skapa bättre ekonomiska möjligheter för
hörande föräldrar och hörande syskon att på ett effektivt sätt lära sig
teckenspråket är det enligt utskottet rimligt att föräldrar till döva barn får
göra avdrag för kostnaden för den ”obligatoriska” utbildningen i teckenspråket
i inkomsttaxeringshänseende, dock högst med ett belopp motsvarande
det uppburna skattepliktiga vårdbidraget.

SkU 1987/88:25

Utskottet anser att riksdagen bör begära förslag av den innebörd som här
angetts. Utskottet tillstyrker således motion Sk441.

dels att utskottet under mom. 45 bort hemställa:

45. beträffande avdrag för utbildning i teckenspråk
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk441 begär förslag om
avdrag för utbildning i teckenspråk i enlighet med vad utskottet
anfört.

50. Avdrag för inmontering av katalysator i begagnad bil
(mom. 46)

Knut Wachtmeister (m), Bo Lundgren (m), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Karl-Anders Petersson (c) och Marianne Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”En sådan”
och slutar med ”således motionen” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare på förslag av jordbruksutskottets borgerliga
ledamöter begärt stimulanser i form av skattelindring eller på annat sätt till
bilägare som utför ytterligare avgasrening på sina bilar genom inmontering
av särskilda anordningar som visar sig medföra en väsentlig förbättring av
avgasreningen (JoU 1986/87:7 res. 10, rskr. 106). Utskottet finner det
anmärkningsvärt att regeringen ännu inte lagt något förslag som tillgodoser
detta krav, särskilt som stimulansrabatterna i form av nedsatt bilaccis på
katalysatorförsedda nya bilar verksamt bidragit till en ökning av denna
miljövänliga teknik. Mot bakgrund härav biträder utskottet kravet i motion
Sk453 att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om en
avdragsrätt för inmontering av katalysator i begagnad bil.

dels att utskottet under mom. 46 bort hemställa:

46. beträffande avdrag för inmontering av katalysator i begagnad bil
att riksdagen med bifall motion 1987/88:Sk453 hos regeringen begär
utredning och förslag om avdrag för inmontering av katalysator i
begagnad bil.

51. Avdrag för kulturarbetares kostnader före rörelsens
påbörjande (mom. 47)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion Sk381” bort ha följande lydelse:

En bildkonstnär, författare eller annan fri kulturskapare som skall etablera
en egen verksamhet har ofta stora svårigheter att övervinna, särskilt under de
första verksamhetsåren. Det är därför viktigt att det allmänna undviker att i
onödan försvåra den ekonomiska situationen för honom eller henne.
Generösare avdragsregler för utvecklingskostnader är därför väl motiverade.
Den nuvarande tidsgränsen på ett år anser utskottet vara alltför snävt

SkU 1987/88:25

tilltagen. Om en avdragsrätt av den här arten inte skall förfela sitt syfte bör
den rimligen omfatta även sådana löpande kostnader som ligger längre
tillbaka i tiden än ett år. Endast därigenom kan avdragsrätten på ett mer
avgörande sätt underlätta en kulturarbetares situation i initialskedet av
verksamheten.

Utskottet anser att tidsgränsen bör sättas till tre år före rörelsens
påbörjande. Förslag om en sådan utvidgning bör så snart som möjligt
föreläggas riksdagen. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk381.

dels att utskottet under mom. 47 bort hemställa:

47. beträffande avdrag för kulturarbetares kostnader före rörelsens
påbörjande

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk381 hos regeringen
begär förslag om avdragsrätt för kostnader före en rörelses påbörjande
i enlighet med vad utskottet anfört.

52. Ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare m.m.
(mom. 48)

Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Leif Olsson (fp) och Marianne
Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”och Sk462” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det befogad anledning att utreda om
man skall införa ett särskilt inkomstslag för inkomst av litterär eller
konstnärlig verksamhet, eftersom kulturarbetarna arbetar under helt andra
villkor än de som gäller för näringsidkare i allmänhet. Det har på många sätt
visat sig att de fria kulturarbetarna inte passar in i det gängse rörelsebeskattningssystemet.
Vidare kan, eftersom kulturverksamheten uppvisar så många
avvikelser från vad som normalt gäller för näringslivet, en särbehandling vara
motiverad i fråga om fördelningen av inkomster över längre perioder och
socialavgifternas beräkningsgrund och utformning.

Vad nu anförts bör enligt utskottet ges regeringen till känna och utskottet
tillstyrker därmed motionerna Sk359 och Sk386. Däremot avstyrker utskottet
motion Sk462 i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 48 bort hemställa:

48. beträffande ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Sk359 och 1987/
88:Sk386 och med avslag på motion 1987/88:Sk462 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående kulturarbetares
skatteförhållanden.

53. Avdrag för förlust vid konkurs (mom. 50)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

SkU 1987/88:25

I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns skäl som talar för att
anse förlust som enskild företagare åsamkas till följd av konkurs i företagsformerna
enskild firma och handelsbolag som en avdragsgill förlust i
inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Utskottet tillstyrker således att
frågan om en inskränkning av kapitalförlustbegreppet utreds i syfte att
möjliggöra en sådan avdragsrätt. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion Sk323 i denna del.

dels att utskottet under mom. 50 bort hemställa:

50. beträffande avdrag för förlust vid konkurs
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sk323 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående avdrag
för förlust vid konkurs.

Särskilda yttranden

1. Mervärdeskatt på livsmedel (mom. 6)

Tommy Franzén (vpk) anför:

Vpk har länge som enda parti i riksdagen arbetat för ett borttagande av
mervärdeskatten på baslivsmedel. En sådan åtgärd skulle enligt min och
vpk:s mening vara fördelningspolitiskt välmotiverad genom att de sänkta
matpriserna främst skulle komma barnfamiljer och låginkomsttagare till
godo.

Kravet på sänkt mervärdeskatt på livsmedel har med tiden vunnit ett allt
starkare stöd bland breda befolkningslager. Det är därför inte ägnat att
förvåna att ett av riksdagens borgerliga partier nu tar upp frågan på sitt
program. Jag kan emellertid inte biträda uppfattningen att mervärdeskattesänkningen
skulle finansieras med höjd skatt på andra varor och tjänster eller
kombineras med en marginalskattesänkning. På grund härav kan jag inte
heller yrka bifall till motionerna Sk366 eller Sk539. Enligt min och vpk:s
uppfattning bör mervärdeskattesänkningen på livsmedel av fördelningspolitiska
skäl finansieras med ökad beskattning av förmögenheter, kapital och
höga inkomster.

Den av statsmakterna valda metoden att hejda ökningen av matpriserna
med livsmedelssubventioner har visat sig fungera mindre väl, bl.a. beroende
på den ryckiga politiken och ett missriktat sparnit på detta område. Jag
tänker bl.a. på föregående års riksdagsbeslut att delvis slopa subventionerna
på mjölk. I stället bör enligt min uppfattning inriktningen vara att kraftigt
bygga ut matsubventionerna för att på sikt genomföra en fullständig
mervärdeskattebefrielse för baslivsmedel. Endast genom att helt ta bort
mervärdeskatten på basmat torde man skapa behövliga garantier för att
åtgärden blir bestående och för att de fördelningspolitiska vinsterna för
barnfamiljer och låginkomsttagare inte omintetgörs genom nyckfulla beslut
om indragningar av matsubventionerna.

En vpk-motion med den angivna innebörden har väckts under den
allmänna motionstiden och hänvisats till jordbruksutskottet (motion 1987/
88:Jo209).

SkU 1987/88:25

2. Extra avdrag för pensionärer med viss inkomst eller
förmögenhet (mom. 13)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför:

Vi anser att situationen i dag för pensionärer med ett mindre sparkapital är
mycket otillfredsställande. Den avtrappning som sker av det extra avdraget
mot förmögenheten innebär i praktiken att pensionärer drabbas av ”förmögenhetsskatt”
vid avsevärt mindre förmögenhetsbelopp än andra medborgare.

Det enklaste sättet att lösa detta problem är att avskaffa avtrappningen
mot förmögenhet, dvs. att låta det extra avdrabet utgå oberoende av
storleken av eventuellt sparkapital. Detta innebär ett bortfall av skatteintäkter
för stat och kommun på uppskattningsvis 400 milj. kr. Samtidigt finns det
många andra skattesänkningar för såväl pensionärer som andra grupper som
är angelägna. I nuvarande ekonomiska läge kan emellertid ofinansierade
skattesänkningar inte försvaras - de skulle förvärra den ekonomiska
obalansen, öka underskottet i bytesbalansen och pressa upp priserna.

Enligt vår uppfattning bör frågan om pensionärernas extra ”förmögenhetsskatt”
lösas senast i samband med den skattereform som folkpartiet
föreslagit och som utskottet behandlat i annat sammanhang. Nuvarande
regler har, som vissa motionärer framhållit, fått till följd att folkpensionärer
med låg eller ingen ATP och som dessutom har vissa besparingar drabbas av
en orimlig marginalskatteeffekt på bl.a. ränteinkomster. Att resultatet blir
detta hänger samman med att folkpensionärernas extra avdrag vid beskattningen
reduceras med hänsyn till både ökande inkomst och förmögenhet.
Som framhållits av någon motionär kan marginalskatten på en ränteinkomst
för en pensionär med låg pension vida överstiga 100 %.

En annan aspekt som bör uppmärksammas är de nya arvsreglerna, som
bl.a. innebär att make ärver före barn, kan komma att medföra att fler
pensionärer efter makens bortgång på grund av arvet kommer upp i en sådan
förmögenhetsnivå att det extra avdraget bortfaller. En kommande reform
bör inbegripa en lösning även på de nu nämnda problemen.

3. Hemvårdsbidrag (mom. 27)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och förste vice talman Ingegerd Troedsson
(alla m) anför:

Vi delar i och för sig i princip motionärernas uppfattning att hemvårdsbidraget
bör vara skattefritt. Frågan bör dock enligt vår mening ses i ett större
sammanhang och vi förutsätter att regeringens aviserade proposition med
anledning av äldreberedningens betänkande SOU 1987:21 Äldreomsorg i
utveckling - som enligt vad regeringen utlovat kommer att läggas fram för
riksdagen före sommaren - kommer att ge ett bredare underlag för ett
ställningstagande i frågan. Vi kan därför inte biträda yrkandet i motionen om
omedelbar lagstiftning.

SkU 1987/88:25

4. Avdrag för inmontering av katalysator i begagnad bil
(mom. 46)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför:

Redan hösten 1986 begärde riksdagen på förslag av jordbruksutskottets
borgerliga ledamöter stimulanser i form av skattelindring eller på annat sätt
till bilägare som utför ytterligare avgasrening på sina bilar genom inmontering
av särskilda anordningar för bättre avgasrening. Det är anmärkningsvärt
att regeringen ännu inte lagt fram något förslag som tillgodoser detta krav,
särskilt som stimulansrabatterna i form av nedsatt bilaccis på katalysatorförsedda
nya bilar verksamt bidragit till en ökning av denna miljövänliga teknik.
Enligt vad vi erfarit anser sig regeringen ha uppfyllt riksdagens krav genom
de förslag som nu lagts fram i proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför
1990-talet. I den propositionen, som hänvisats till jordbruksutskottet, saknas
emellertid helt sådana förslag om skattestimulanser som riksdagen efterlyst.
Från folkpartiets sida kommer vi i samband med behandlingen av den
propositionen att väcka de motioner och ställa de yrkanden som vi anser
påkallade.

5. Forskare (mom. 49)

Britta Bjelle och Leif Olsson (båda fp) anför

Folkpartiet har under lång tid påtalat de negativa verkningarna av de höga
svenska skatterna. Svårigheten att få hit utländska forskare är endast en av de
många negativa effekterna av vårt skattesystem. De nu aktuella problemen
kommer att finnas kvar så länge som vårt skattetryck är högre än i våra
konkurrentländer. Genom att sänka beskattningen för vissa utländska
forskare löser man inte svårigheterna att behålla kvalificerade inhemska
forskare i landet. Därtill kommer att problemen är likartade på många andra
området.

Som vi tidigare framhållit har vårt starkt progressiva skattesystem lett till
en rad särlösningar för skilda grupper. Listan på selektiva undantag vid
beskattningen blir alltmer omfattande. Därtill kommer differentierade
bidrag av skilda slag för att mildra effekterna av skattesystemet för vissa
grupper. Rent allmänt medför sådana åtgärder orättvisor och innebär avsteg
från principerna att skatt skall tas ut efter bärkraft och att taxeringarna skall
vara rättvisa och likformiga. Vi anser därför i princip att den nuvarande
selektiva politiken bör avvecklas samtidigt som generella skattesänkningar
genomförs för alla. Detta synsätt har vi gett uttryck för framför allt i
reservationerna 2 och 6 till detta betänkande.

SkU 1987/88:25

SkU 1987/88:25
Bilaga 1

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har med beslut den 23 februari 1988 berett utrikesutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionerna 1987/88:11225 yrkande 19,
1987/88:Sk310 och 1987/88:Sk311 yrkande 2.

I motion U225 föreslås att riksdagen tillsätter en utredningmed uppgift att
analysera möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till biståndsarbete. I
motion Sk310 begärs förslag till lagstiftning, och i motion Sk311 föreslås att
3 000 kr. årligen skall få skänkas med avdragsrätt till ideella föreningar.

De ideella organisationer som bedriver biståndsverksamhet i u-länderna
mottar betydande direkta bidrag över statsbudgeten. Som framgår av
budgetpropositionens avsnitt om utvecklingssamarbetet har dessa bidrag
stigit mycket kraftigt under en följd av år. Enligt utskottets mening bör ideell
verksamhet i första hand främjas genom direkta bidrag, inte genom lättnader
i beskattningen. Detta gäller inte minst de enskilda organisationernas
biståndsverksamhet.

Utskottet anser från sina utgångspunkter således inte att riksdagen bör
vidta några åtgärder med anledning av motionerna.

Stockholm den 25 februari 1988
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Gunnel Jonäng (c), Margaretha af Ugglas (m),
Ingemar Eliasson (fp), Maj-Lis Lööw (s). Anita Bråkenhielm (m), Rune
Ångström (fp), Gunnar Hökmark (m), Britta Hammarbacken (c), Bertil
Måbrink (vpk), Maj Britt Theorin (s). Viola Furubjelke (s), Margaretha
Hemmingsson (s) och Anneli Hulthén (s).

Utrikesutskottets yttrande
1987/88:1 y

om skatteavdrag för bidrag till internationellt
biståndssamarbete

Avvikande meningar

1. Utredning om avdragsrätt för gåvor

Margaretha af Ugglas, Anita Bråkenhielm och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

att den den av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”De ideella” och
slutar med ”av motionerna.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter som framförs i motionerna. Sveriges bistånd
får inte enbart betraktas som statens bistånd. Omfattningen och verkan av
det svenska biståndet är inte, och skall inte, enbart vara beroende av politiska
beslut. Varje svensk kan själv genom eget beslut och eget engagemang
påverka omfattningen och inriktningen av Sveriges hjälp.

De enskilda organisationernas värde såväl för effektiviteten i biståndssamarbetet
som för att främja demokratimålet i biståndsgivningen gör det
angeläget att kanalisera en betydande del av biståndsanslaget genom dessa
organisationer. Samtidigt är det viktigt att dessa organisationer behåller sin
särart och sin självständighet. De egna gåvomedlens andel av organisationernas
verksamhet måste även i fortsättningen vara dominerande. Införandet av
en avdragsrätt för enskildas gåvor till u-hjälpsändamål kan komma att bidra
till bevarandet av organisationernas självständighet och skapa fortsatt
möjlighet för dem att utveckla sin verksamhet.

I syfte att öka bidragen från enskilda personer bör därför prövas om rätt till
avdrag i taxeringen upp till ett fastställt belopp kan införas. En utredning bör
enligt utskottets mening tillsättas med uppgift att analysera förutsättningarna
för en rätt till avdrag för enskilda personers gåvor för biståndsändamål.

Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna.

2. Lagstiftning om avdragsrätt för gåvor

Ingemar Eliasson och Rune Ångström (båda fp) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med ”De ideella” och
slutar med ”av motionerna.” bort ha följande lydelse:

De ideella organisationerna bedriver ett utomordentligt viktigt biståndsarbete,
till stor del med hjälp av insamlade medel. Enligt utskottets mening
skulle de enskilda biståndsorganisationerna kunna tillföras betydligt ökade
resurser om givaren medgavs avdragsrätt för det skänkta beloppet. Ett
högsta och ett lägsta belopp skulle kunna fastställas och avdragsrätten
utformas så att den fick samma värde oavsett i vilket inkomstskikt givaren
befinner sig. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning begära att regeringen
utarbetar ett lagförslag av denna innebörd. Detta bör ges regeringen till
känna.

SkU 1987/88:25
Bilaga 1

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor

Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Om två personer bor tillsammans i
ett homosexuellt förhållande, skall
vad som gäller i fråga om sambor
enligt följande lagar och bestämmelser
tillämpas även på de homosexuella
samborna:

1. lagen (1987:232) om sambors
gemensamma hem,

2. ärvdabalken,

3. jordabalken,

4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,

5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,

6. 19 § första stycket, 35 §
4 mom. samt punkt 2 a sjunde stycket
av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen
(1928:370),

7. lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt,

8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning
av domstolsärenden,

9. bostadsrättslagen (1971:479),

10. 9 § rättshjälpslagen
(1972:429), samt

11. lagen (1981:131) om kallelse
på okända borgenärer.

Föreslagen lydelse

Om två personer bor tillsammans i
ett homosexuellt förhållande, skall
vad som gäller i fråga om sambor
enligt följande lagar och bestämmelser
tillämpas även på de homosexuella
samborna:

1. lagen (1987:232) om sambors
gemensamma hem,

2. ärvdabalken,

3. jordabalken,

4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,

5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,

6. 19 § första stycket, 35 §
4 morn., punkt 8 andra stycket av
anvisningarna till 32 § samt punkt
2 a sjunde stycket av anvisningarna
till 36 § kommunalskattelagen
(1928:370),

7. lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt,

8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning
av domstolsärenden,

9. bostadsrättslagen (1971:479),

10. 9 § rättshjälpslagen
(1972:429), samt

11. lagen (1981:131) om kallelse
på okända borgenärer.

Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara ogifta,
gäller det också de homosexuella samborna.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1988 och tillämpas första gången vid
1989 års taxering.

1 Senaste lydelse 1987:1207.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Motionerna

Yttrande från annat utskott

Gällande ordning m.m

Pågående utredningar

Grundavdrag, skatteskalor och marginalskatt m.m. .

Underskottsavdrag m.m

Beskattningen av makar

Mervärdeskatt på livsmedel

Förmögenhetsbeskattningen

Realränteskatt

Pensionärer

Barnpension

Existensminimum

Naturaförmåner

Bilförmån

Skattefrihet för viss verksamhet

Ersättning för förbättringsförslag

Livränta på grund av trafikskada

Hemvårdsbidrag

Pensionsförsäkringar

Fackliga stipendier

Vinstandelar

Schablonavdraget i tjänst

Traktamenten

Bil till och från arbetet

Dubbel bosättning

Arbetsrum i hemmet

Avgift till arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisation

Extra avdrag på grund av sjukdom

Underhåll till barn

Avdrag för gåvor

Kulturarbetare

Forskare

Avdrag för förlust vid konkurs

Utskottet

Allmänna riktlinjer

Skatteskala för 1989 års inkomster, m.m

Underskottsavdrag m.m

Barnavdrag

Tudelning av inkomst

Mervärdeskatt på livsmedel

Förmögenhetsskatt

Realränteskatt

Pensionärer

Barnpension

Existensminimum

Naturaförmåner 29

Bilförmån 30

Skattefrihet för viss verksamhet 31

Förslagsverksamhet 32

Livränta på grund av trafikskada 32

Hemvårdsbidragm.m 32

Pensionsförsäkringar 33

Fackliga stipendier 34

Vinstdelning 35

Schablonavdraget i tjänst 35

Traktamenten 36

Resor till och från arbetet 36

Dubbel bosättning 37

Arbetsrum i hemmet 37

Avgift till arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisation 38

Extra avdrag på grund av sjukdom 38

Underhåll till icke hemmavarande barn 39

Avdrag för gåvor 39

Utbildning i teckenspråk 40

Katalysatorer på begagnade bilar 40

Kulturarbetare 40

Forskare 41

Avdrag för förlust vid konkurs 42

Hemställan 42

Reservationer 45

Bilaga 1 Utrikesutskottets yttrande 1987/88:1 y 92

Bilaga 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella
sambor 94

gotab Stockholm 1988 14958