Skatteutskottets betänkande om alkoholfrågor m.m. (Betänkande 1987/88:SkU5 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande

om alkoholfrågor m.m.

SkU

1987/88:5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden rörande alkoholpolitiken
som hänvisats till utskottet i samband med den allmänna
motionstiden våren 1986. Samtidigt behandlar utskottet tre motionsyrkanden
om en höjning av tobaksskatten.Utskottet avstyrker motionerna.I åtta
reservationer och fyra särskilda yttranden behandlas olika frågor om
prishöjningar, beskattningen av kvalitetsviner, alkoholhalten i öl, cider,
servering i teaterlokaler, prövningen av serveringstillstånd och etableringen
av systembutiker m.m.

Motionerna

1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till höjning av
skatterna på spritdrycker, vin starköl och öl samt tobak från den 1 januari
1988 med 5 %.

1986/87:Sk512 av Lars Werner m.fl.(vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
om höjning av skatten på tobaksvaror i enlighet med vad som föreslås i
motionen.

1986/87:Sk801 av Bo Hammar och Tommy Franzén (vpk) vari yrkas

1. att en ny skatteklass för öl med högst 3,5 viktprocent alkohol bör införas
och att denna skatteklass benämns III,

2. att starköl bör ges beteckningen skatteklass IV,

3. att det nya ölet klass III endast bör få saluföras på Systembolaget.

1986/87:Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar anpassa minimiåldern för inköp på systembolaget till myndighetsåldern.

1986/87:Sk803 av Börje Stensson och Olle Grahn (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om sammanslagning av
Systembolaget och AB Vin- & Spritcentralen,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning om reformer av dryckesbeskattning
för att motverka hamstringstendenser vid prisjusteringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

1 Riksdagen 1987/88. 6 sami. Nr 5

sägs om initiativ från regeringens sida till internationella överenskommelser
för begränsning av den skattefria försäljningen av alkohol.

1986/87:Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lagen om handel med
drycker bör ändras så att endast alkoholpolitiska hänsyn bör ligga till grund
för serveringstillstånd.

1986/87:Sk805 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar förbjuda tillverkning och försäljning av snabbvinssatser,

2. att riksdagen begär att regeringen ger socialstyrelsen i uppdrag att
utreda frågor om T-sprit m.m.

1986/87:Sk808 av andre vice talman Karl Erik Eriksson och Margareta
Andrén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om åtgärder för att begränsa skattefri försäljning
av tullfri införsel av alkoholdrycker.

1986/87:Sk809 av Bengt Westerberg m.fl.(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om restriktioner och förebyggande åtgärder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om åtgärder för att få den tekniska spriten oanvändbar som
berusningsmedel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om regelbundna höjningar av alkoholpriset,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande utarbetande av ett nytt index,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattning av vin och
starksprit efter alkoholstyrka.

Motiveringen återfinns i motion 1986/87:So215.

1986/87:Sk810 av Gullan Lindblad m.fl.(m, fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att beslut i ärenden rörande
serveringstillstånd icke skall ske enbart vid misstanke om skattebrott eller
brister i bokföringen utan först sedan dom har fallit.

1986/87:Sk811 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en 10-procentig avgift på all försäljning av alkohol och tobak,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en registrering
för inköp av alkohol bör införas på prov.

Motiveringen återfinns i motion 1986/87:So220.

1986/87:Sk812 av Knut Billing och Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ändra lagen om handel med rusdrycker så att de fasta teatrarna
kan ges tillstånd att servera öl och vin under paus i pågående föreställning.

1986/87:Sk813 av Barbro Nilsson m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

SkU 1987/88:5

ändrad beskattning dels av läsk, lättöl, cider och andra alkoholfria drycker, <jkU 1987/88:5
dels av starköl.

1986/87:Sk814 av Barbro Nilsson m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att de statliga företagen är lojala mot den av riksdagen beslutade
alkoholpolitiken.

1986/87:Sk815 av Lennart Brunander och Kjell A. Mattsson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om nya metoder för beskattning av
vin, varvid alkoholinnehållet avgör hur hög skatt som skall tas ut.

1986/87:Sk816 av Göran Magnusson m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
en aktiv prispolitik enligt den modell som anges i motionen.

1986/87:Sk817 av Bo Lundgren m.fl.(m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändrad lagstiftning vad gäller tillverkning,
försäljning och beskattning av maltdrycker i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1986/87:Sk818 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
åldersgränsen för inköp av alkoholvaror sänks från nuvarande 20 till 18 år.

1986/87:Sk819 av Rune Thorén och Ivar Franzén (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentariskt sammansatt
alkoholkommission och en vetenskaplig expertgrupp tillsätts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att ett 3-årigt vetenskapligt försök
med inköpsbegränsning av alkohol kommer till stånd samt att försöket leds
och utvärderas av ovanstående alkoholkommission och expertgrupp,

3. att riksdagen hos regeringen begär att erforderliga resurser ställs till
alkoholkommissionens och expertgruppens förfogande.

1986/87:Sk820 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till tillstånd till servering av öl och vin i
samband med föreställning i teaterlokal, konsertlokal eller dylikt, eventuellt
som en försöksverksamhet under några år, och under de i motionen angivna
förutsättningarna.

1986/87:Sk821 av Oskar Lindkvist m.fl.(s, c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att avtalet mellan staten och Systembolaget
kompletteras i enlighet med vad i motionen anförts.

1986/87:Sk822 av Ulla Orring m.fl.(fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utredning
angående ändrade försäljningsåtgärder för snabbvinssatser.

1986/87:Sk823 av Göran Magnusson m.fl.(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
ändrade regler för höjning av alkoholskatterna och deras inverkan på
basbeloppet.

1986/87:Sk824 av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ökade insatser för att säkerställa att lagen om
tillverkning av drycker följs,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en kampanj mot hembränning.

1986/87:Sk825 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av dryckeslagstiftningen syftande till att
underlätta tillverkning och försäljning av svensk cider.

1986/87:Sk826 av Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till omläggning av beskattningen av vin så att alkoholinnehållet
styr skatteuttaget.

1986/87:Sk827 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om prishöjning på alkohol utöver prisindexuppräkning
med 3 % årligen under 3 år, varefter utvärdering bör ske,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Systembolaget anmodas att göra
reklam för alkoholfria drycker i annonser varje vecka,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna för
staten att hindra representation med vin och sprit hos bidragsmottagare som
betalas med bidrag från staten.

Motiveringen återfinns i motion 1986/87:So258.

1986/87:Sk828 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att ett välplanerat treårigt vetenskapligt
försök med inköpsbegränsning av alkohol genomförs,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling av den tull- och
skattefria försäljningen av alkohol i turisttrafiken,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya principer för
skattehöjningar på alkohol.

1986/87:Sk829 av andre vice talman Karl Erik Eriksson m.fl.(fp, c, vpk) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
ändrade regler för höjning av alkoholskatten och dess inverkan på basbeloppet.

1986/87:Sk830 av Elver Jonsson och Olle Grahn (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag att snabbt sätta in åtgärder mot försäljning av
snabbvinssatserna för att inte lagstiftningen på alkoholområdet kringgås eller
saboteras.

1986/87:Sk831 av Karin Ahrland och Bo Lundgren (fp, m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av alkoholbeskattningen i angivet
syfte.

1986/87:Sk832 av Ulla Tillander och Gunilla André (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförs om alkoholbeskattningen som ett alkoholpolitiskt instrument.
Motiveringen återfinns i motion 1986/87:So280.

SkU 1987/88:5

1986/87:So239 av Lennart Alsén (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dryckesskatterna
i framtiden bör utformas så att de stimulerar till konsumtion av de
svagaste alkoholdryckerna.

Skrivelser

Skrivelser har inkommit från Svenska Bryggareföreningen och Orsa
kommun.

Yttrande från annat utskott

Socialutskottet har yttrandet sig i ärendet (SoU 1987/88:ly). Yttrandet har
fogats som bilaga till betänkandet.

Frågornas tidigare behandling
Alkoholpolitikens allmänna utformning m.m.

Flertalet av de nu aktuella frågorna har behandlats av riksdagen vid
upprepade tillfällen, senast förra året. Utskottet behandlade då olika frågor
rörande alkoholpolitiken i sitt betänkande SkU 1986/87:4. De skattehöjningar
som beslutades senare under hösten behandlade utskottet i sitt betänkande
SkU 1986/87:18. Till det förstnämnda betänkandet fogades ett yttrande
från socialutskottet.

Beträffande alkoholpolitikens allmänna utformning anförde utskottet
följande (SkU 1986/87:4):

I en del av de aktuella motionerna tar motionärerna upp olika frågor rörande
alkoholpolitikens inriktning. Yrkandena går bl.a. ut på att utvärdera 1977 års
alkoholpolitiska reform, tillsätta en alkoholkommission, förbereda en ransonering
eller liknande restriktioner, förbättra informationen och underlaget
för de alkoholpolitiska strävandena, avveckla det privata vinstintresset i
alkoholhanteringen och att utnyttja prisinstrumentet på ett bättre sätt än
hittills. Till beskattningsfrågorna och andra mer speciella frågor, såsom
åtgärder mot hemtillverkning m.m., resandeinförseln och vissa detaljer av
olika slag återkommer utskottet under särskilda rubriker nedan.

När det gäller den allmänna utformningen av alkoholpolitiken vill
utskottet till en början framhålla värdet av den enighet som sedan länge råder
rörande de grundläggande målsättningar som lades fast i samband med 1977
års alkoholpolitiska reform, nämligen att begränsa den totala alltför höga
alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med alkoholmissbruket.
Enligt utskottets uppfattning är en bred uppslutning kring alkoholpolitiken
en av förutsättningarna för att med framgång kunna föra en aktiv kamp mot
de svåra problem som föreligger på alkoholpolitikens område. Utskottet
anser nu liksom tidigare att den förda politiken i stort har vunnit förståelse
från allmänhetens sida och lett till ökat engagemang för de alkoholpolitiska
strävandena. De skilda uppfattningar som kommit till synes har - bortsett
från detaljer - nu liksom tidigare närmast rört möjligheterna att genom
ransonering eller liknande restriktioner uppnå snabba förbättringar av
alkoholsituationen.

Det kan konstateras att den mätbara konsumtionen av alkohol sjunkit

SkU 1987/88:5

väsentligt sedan 1977. Som såväl skatteutskottet som socialutskottet anfört
vid sin behandling av dessa frågor tidigare år torde också totalkonsumtionen
ha sjunkit, även om hemtillverkningen har tilltagit. Utvecklingen har också
inneburit en övergång till alkoholsvagare drycker med en successiv nedgång
för spritdrycker. Glädjande är också att ungdomens alkoholvanor enligt vad
som framgår av utförda undersökningar har förbättrats, att den allmänna
attityden till alkohol blivit mer restriktiv och att hushållens utgifter i mindre
grad än tidigare går till alkoholdrycker. Utvecklingen i stort har alltså följt
gällande intentioner.

Samtidigt vill utskottet i likhet med socialutskottet framhålla att den totala
konsumtionen av alkohol fortfarande ligger på en alltför hög nivå och att
problemen med ett omfattande missbruk och allvarliga alkoholskador av
social och medicinsk karaktär tycks kvarstå i ungefär samma omfattning som
tidigare. Därtill kommer att konsumtionsutvecklingen under den allra senast
tiden visat andra tendenser än tidigare. Den nedåtgående kurvan för
totalkonsumtionen, mätt i ren alkohol per invånare över 15 år, har planat ut
och vänt till en viss uppgång 1985 och första halvåret 1986. Denna uppgång
hänför sig visserligen i allt väsentligt till en ökning av konsumtionen av öl och
- under 1986 - starköl, medan spritkonsumtionen ännu under 1985 fortsatt
att minska och vinkonsumtionen legat kvar på ungefär oförändrad nivå. Men
enligt de preliminära siffror som föreligger för tredje kvartalet 1986 går
Systembolagets försäljning nu upp för samtliga drycker. I sammanhanget bör
nämnas att det allmänna utrymmet för hushållens konsumtion av varor och
tjänster av olika slag, som tidigare under 1980-talet företett en i huvudsak
negativ utveckling, fr.o.m. 1984 har ökat och förutses öka även under de
närmaste åren. Denna omständighet, som för övrigt torde utgöra en av
förklaringarna till förändringarna i alkoholförsäljningen under den senaste
tiden, skapar givetvis ett ökat efterfrågetryck även på alkoholdrycker.

Av socialutskottets yttrande framgår att de negativa tendenserna under
den senaste tiden skapar en oro för framtiden. Utskottet vill dock i likhet med
socialutskottet framhålla att utvecklingen i stort sedan 1977 tyder på att den
då beslutade politiken varit riktig och att en kraftig satsning på socialpolitiska
insatser och opinionsbildning är ett verksamt medel för att få ned alkoholkonsumtionen.
Utskottet vill också betona att arbetet med dessa frågor
måste bedrivas på bred front som en ständig kamp för att befästa de
framgångar som har uppnåtts och för att om möjligt påskynda en positiv
utveckling. Vad som nu har framkommit visar också att det för närvarande
behövs en bred kraftansträngning i denna riktning och att man inom ramen
för de riktlinjer som gäller för alkoholpolitiken på bästa sätt bör utnyttja
olika medel för att få ned alkoholkonsumtionen. Hit hör givetvis prisinstrumentet,
som utskottet återkommer till senare.

När det gäller frågan vilken typ av åtgärder som nu bör komma i fråga är
det enligt socialutskottet angeläget att en ny rikskampanj mot alkohol snarast
kommer till stånd i enlighet med diskussioner härom som redan har förts
inom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet). För att ett
sådant arbete skall kunna få ett lyckat resultat är det av vikt att man bygger
vidare på en ökad förståelse från allmänhetens sida och inte skapar underlag
för negativa attityder genom hot om restriktioner i form av ransonering eller
inköpsbegränsningar. Vad socialutskottet anfört i fråga om tänkbara effekter
av restriktioner av detta slag överensstämmer i allt väsentligt med de skäl som
ligger till grund för riksdagens tidigare ställningstaganden i dessa frågor.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att det för närvarande saknas
anledning att tillgripa åtgärder som inte har stöd i en bredare opinion och att
inköpsrestriktioner bör övervägas först om utvecklingen mer påtagligt
försämras. Utskottet finner således inte skäl att ompröva tidigare beslut i

SkU 1987/88:5

denna fråga utan avstyrker motionerna Sk812, Sk823, Sk830 och Sk832 såvitt
de avser inköpsbegränsningar.

Vad utskottet nu har anfört torde i allt väsentligt tillgodose de synpunkter
som anförts i motion Sk815 om avvägningen mellan restriktioner och
förebyggande åtgärder, varför utskottet också avstyrker yrkande 2 i denna
motion.

När det gäller övriga yrkanden har utskottet vid sin prövning av frågan om
tillsättande av en särskild alkoholkommission tidigare år funnit att det torde
vara förenat med utomordentliga svårigheter att inom rimlig tid göra en
meningsfull utvärdering av ett så vittomfattande beslut som 1977 års
alkoholpolitiska reform eller att på detta sätt uppnå resultat av större värde
för den kommande alkoholpolitiken. I stället borde det ankomma på en
central ledningsgrupp att följa upp alkoholpolitiken och ta de initiativ som
erfordras.

Sedan socialutskottet numera konstaterat att AN-rådets ställning är oklar
har regeringen tagit upp organisationsfrågan på nytt. Regeringen har den 31
oktober beslutat att en särskild beredningsgrupp skall inrättas inom rådet för
att utveckla opinionsbildningen mot alkohol och droger, och i samband
därmed har en ny ordförande tillkallats. Rådet har därmed fått en mer
fristående ställning än tidigare. I beredningsgruppen kommer att ingå
representanter för rådet och ledamöter som har särskild insikt i ungdomars
situation och kunskap om olika opinionsbildande insatsers betydelse för
ungdomars beteende. Syftet med förändringarna är att - vid sidan av det
löpande arbetet med hithörande frågor som pågår inom många olika
områden - genom en extra satsning intensifiera och utveckla de opinionsbildande
insatserna och att effektivisera arbetet bl.a. genom en ökad samverkan
mellan olika myndigheter och organisationer. Regeringen har utfärdat
särskilda riktlinjer enligt vilka insatserna skall ha sin utgångspunkt i
ungdomarnas levnadsvillkor och värderingar. Beredningsgruppen skall
också uppmärksamma olika vuxengrupper i sitt arbete, särskilt då vuxna i
ungdomarnas närhet. Bland särskilda frågor som bör tas upp nämns det
fortsatta arbetet med att skapa drogfria miljöer, kopplingen mellan våld och
missbruk och den oregistrerade konsumtionen (av hembränt m.m.). Riktlinjerna
innebär att arbetet bör genomföras med stor skyndsamhet och slutföras
före sommaren 1988. Det framhålls också att beredningsgruppen kontinuerligt
bör redovisa sitt arbete i rådet och löpande lämna förslag till socialdepartementet
om behovet av insatser.

De organisationsförändringar som regeringen nu har genomfört uppfyller
de önskemål som socialutskottet framfört, och utskottet utgår från att
erforderliga resurser även i övrigt kommer att ställas till rådets förfogande för
det omfattande arbete som nu förbereds. Enligt utskottets mening saknas det
anledning att, utöver vad som anförts i det föregående, i detta sammanhang
pröva vilka frågor som i första hand bör tas upp inom rådet eller att närmare
gå in på inriktningen av det kommande arbetet. Utskottet utgår emellertid
från att de synpunkter som har lagts fram i de aktuella motionerna och av
socialutskottet kommer att uppmärksammas inom rådet. Enligt utskottets
uppfattning erfordras inte för närvarande några särskilda åtgärder från
riksdagens sida i dessa frågor, varför utskottet avstyrker motionerna Sk812,
Sk823 yrkandena 1-3 och 6, Sk830 och Sk832 i de delar som inte avser
ransonering m.m. samt motionerna Sk815 yrkandena 1 och 4, Sk816, Sk821
och Sk831 i den mån yrkandena inte är tillgodosedda genom vad utskottet
anfört.

SkU 1987/88:5

Beskattningsfrågor m. m.

Beträffande takten på prishöjningarna och konsumtionsutveckling m.m.
uttalade utskottet i betänkandet SkU 1986/87:4 att justeringar av beskattningen
i fortsättningen borde genomföras med kortare intervall. Utskottet
anförde:

När det gäller beskattningsfrågorna innebär 1977 års beslut att prismekanismen
bör utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument i syfte inte
endast att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker utan också att styra
konsumtionen över till de svagare dryckerna. Enligt dessa riktlinjer måste
därför priserna på alkoholdrycker vara höga och följa med i den allmäna
prisutvecklingen.

I enlighet härmed har alkoholskatterna efter 1977 räknats upp vid sex
tillfällen i tidsintervall som varierat mellan åtta och 29 månader. Den senaste
skattehöjningen trädde i kraft den 3 december 1984. Variationerna i
tidsintervallen och höjningarnas storlek skall ses mot bakgrund av förändringarna
i den allmänna prisnivån jämfört med prisnivån på alkoholdrycker
och förändringarna i konsumtionsmönstret. Syftet har varit att i vart fall
upprätthålla 1977 års prisnivå, men möjligheterna att därutöver genomföra
några mer betydande prisförändringar har varit begränsade på grund av de
allvarliga olägenheter från alkoholpolitisk synpunkt som drastiska prishöjningar
kan befaras medföra i form av en ökad hemtillverkning. Sammanfattningsvis
kan sägas att alkoholskatterna på sprit, starkvin och starköl under
den angivna tiden har fördubblats, räknat per volymenhet, och att prisökningarna
totalt sett mer än väl motsvarar förändringarna i konsumentprisindex.
Lättviner har fått vidkännas ännu större skattehöjningar för att möta en
kraftigt ökad efterfrågan av dessa drycker. Konsumtionsutvecklingen för
lättviner har endast delvis kunnat ses som ett uttyck för en i och för sig
önskvärd övergång från starksprit. I fråga om spritdryckerna kan nämnas att
prisnivån i samband med den senaste höjningen fördes upp något högre än
som föranleddes av de allmänna prisförändringarna sedan 1977 och att den
vid utgången av år 1985 motsvarade 1977 års nivå. Skattehöjningarna på öl
klass II är mer begränsade, och i fråga om lättöl och läskedrycker har
skattesatserna sänkts. Skattehöjningarna har genomförts genom ändringar
av de fasta grundavgifterna med undantag för de två senaste höjningarna av
spritskatten 1983 och 1984 då procentavgiften på utförsäljningspriset räknades
upp.

Vad som nu har sagts om prisnivån avser den genomsnittliga utvecklingen
och gäller i allt väsentligt också för den prisbilliga delen av sortimentet. Så
kan nämnas att 75 cl renat brännvin (40 % alkohol), som i maj 1977 kostade
59 kr., i dag kostar 121 kr., vilket innebär en eftersläpning i förhållande till
index på 7 %. Medelpriset på de tio billigaste lättvinerna har gått upp från
knappt 10 kr. till i dag närmare 25 kr. och är nu 3 kr. högre än som föranleds
av det ändrade penningvärdet. Den allmänna prisnivån har höjts med 120 %.
För olika delar av sortimentet i övrigt har emellertid från tid till annan
inträffat prisförändringar som avviker väsentligt från detta mönster. Detta är
särskilt påtagligt för vissa typer av lättviner med hög kvalitet som fått
vidkännas markanta prisstegringar beroende på att Vin- & Spritcentralens
inköpskostnader ökat till följd av en ökad internationell efterfrågan på dessa
viner. Det finns exempel på en fyrdubbling av priset på lättvin av en speciell
typ.

När det gäller tiden efter den 3 december 1984 kan man konstatera att
lättvinerna följt konsumentprisindex tämligen väl, att prisökningarna på
staköl varit förhållandevis stora men att - som utskottet anfört tidigare - en

SkU 1987/88:5

viss eftersläpning inträffat i fråga om priset på spritdrycker.

Med hänsyn till vad som nu är känt rörande konsumtionsutvecklingen
särskilt under det senaste kvartalet instämmer utskottet i uppfattningen att
skattesatserna nu bör justeras snarast möjligt.

Finansministern har i ett interpellationssvar den 7 november deklarerat att
regeringen kommer att lägga fram ett förslag om höjd alkoholskatt så att
riksdagen kan fatta beslut i frågan i höst. Denna lagstiftningsfråga kommer
således att tas upp i annat sammanhang inom den allra närmaste tiden. Med
hänsyn härtill anser utskottet att det saknas anledning att nu gå in på det
yrkande om en omedelbar höjning som framställts i motion Sk350 utan finner
att motionären - om han finner detta påkallat - i stället får återkomma till
frågan i anslutning till den aviserade propositionen. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Sk350 i denna del.

Som framgår av det nyss anförda kommer det att dröja två år efter den
senaste höjningen av alkoholskatterna innan riksdagen på nytt fattar beslut i
frågan. Enligt vad utskottet anfört i fråga om alkoholpolitikens allmänna
inriktning bör man nu intensifiera ansträngningarna att nedbringa alkoholkonsumtionen.
I enlighet härmed bör i fortsättningen justeringar av beskattningen
genomföras med kortare intervall.

I detta sammanhang behandlade utskottet vissa indexfrågor och anförde:

Socialutskottet har med hänsyn till den kritik som riktats mot dröjsmålet med
en skattehöjning ansett det önskvärt att regeringen i lämpligt sammanhang
överväger ändrade regler av innebörd att alkoholpriserna höjs mera kontinuerligt
så att dramatiska prishöjningar kan undvikas. Socialutskottet anser att
man bör överväga att konstruera ett konsumentprisindex som inte innefattar
alkoholpriser så att en höjning av alkoholpriserna inte skall behöva påverka
löner och inflation.

Det kan enligt skatteutskottets uppfattning i och för sig finnas fog för
uppfattningen att man bör tillhandahålla ett index rensat från alkoholpriser,
något som i så fall behöver övervägas ytterligare. Samtidigt bör framhållas att
statistiska centralbyrån redan har den beredskap som erfordras för att kunna
publicera ett sådant index så snart detta blir aktuellt. En förutsättning för en
förändring är bl.a. att det finns förståelse hos parterna på arbetsmarknaden
för önskvärdheten av en ändring i den nuvarande ordningen. Mot den
angivna bakgrunden saknas det enligt utskottets uppfattning anledning för
riksdagen att nu ta något initiativ i denna fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk809 och Sk815 yrkande

När det gäller utformningen av dryckesbeskattningen yrkades i ett flertal
motioner att beskattningen helt eller i ökad utsträckning skulle tas ut efter
alkoholhalten i drycken. Utskottet avstyrkte motionerna och anförde:

Gällande bestämmelser innebär att man vid beskattningen skiljer mellan
olika typer av drycker och att alkoholhalten i dryckerna har väsentlig
betydelse för beskattningens höjd. Alkoholhalten är emellertid endast en av
de faktorer som påverkar beskattningen. I fråga om spritdrycker och viner
tillkommer- utöver en grundavgift - en procentavgift på utförsäljningspriset
exkl. mervärdeskatt och pant. Procentavgiften är för spritdrycker 56 % och
för viner 36 % av detta pris.

Utskottet vill framhålla att en mer renodlad beskattning efter alkoholhalt
skulle skapa förutsättningar för helt nya dryckesmönster och att en särskild
skatteklass för de alkoholsvaga lättvinerna skulle medföra gränsdragningsproblem
och andra praktiska nackdelar. Utskottet kan för sin del inte se

SkU 1987/88:5

några alkoholpolitiska fördelar i att ändra grunderna för beskattningen på
detta sätt. Vad särskilt angår lättvinerna har utskottet sedan 1983 vid
upprepade tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om lättnader i beskattningen
av kvalitetsviner med hänvisning till att en sänkning av procentavgiften inte
kan motiveras (SkU 1983/84:7, jfr 1985/86:1). De skärpningar som har
genomförts i fråga om vinbeskattningen har konsekvent utformats såsom
höjningar av grundavgiften, vilket innebär förhållandevis större prishöjningar
för det billigare sortimentet. I och för sig är det sant att vissa kvalitetsviner
sedan mitten på 1970-talet fått vidkännas stora prisökningar. Som utskottet
framhållit tidigare år är detta emellertid något som ligger helt i linje med
prisutvecklingen utomlands på dessa produkter, och prisbilden här i landet
avviker inte påtagligt från förhållandena i andra länder.

Även skatten på läskedrycker behandlades i det nyssnämnda betänkandet
SkU 1986/87:4. Utskottet avstyrkte de föreliggande motionerna och anförde:

Utskottet finner inte heller att det finns tillräckliga skäl att avskaffa skatten
på läskedrycker. En sådan åtgärd skulle enligt utskottets uppfattning sakna
alkoholpolitisk betydelse, eftersom den knappast skulle kunna påverka
konsumtionen av alkoholdrycker. Det bör inte heller komma i fråga att utan
närmare överväganden förändra konkurrenssituationen mellan alkoholfria
drycker av olika slag. Det kan också tillfogas att skatten på dessa drycker inte
kan anses alltför betungande för konsumenterna men att den inte saknar
statsfinansiell betydelse. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena i
motionerna Sk807 (yrkande 2) och Sk820.

Beträffande frågan om en höjning av alkoholhalten i öl klass II från 2,8 till 3,2
viktprocent anförde utskottet följande:

Försäljningen av öl har under senare tid ökat så kraftigt att den medverkat till
en ökning av den totala alkoholkonsumtionen som nu kan konstateras.
Enligt utskottets upfattning finns det anledning att befara att en höjning av
alkoholhalten i denna dryck kan medföra nackdelar från alkoholpolitisk
synpunkt. Utskottet avstyrker således motionen.

Frågan om tillverkning och försäljning av svensk cider på samma villkor som
öl och starköl behandlades av utskottet senast år 1984, SkU 1984/85:1.
Utskottet avstyrkte den då föreliggande motionen och anförde:

Utskottet vill i denna fråga, som har gamla anor, först konstatera att om man
godtar de föreslagna villkoren för svensk cider måste man av handelspolitiska
skäl medge import av cider på samma villkor. Det är under sådana
förutsättningar osäkert om förslaget kommer att medföra det stöd för den
svenska fruktodlingen som motionären vill skapa. Enligt utskottets mening
måste frågan emellertid bedömas främst från alkoholpolitiska utgångspunkter,
och utskottet finner nu liksom tidigare att förslaget är oförenligt med
strävandena att dämpa alkoholkonsumtionen. Utskottet avstyrker således
detta yrkande.

Höjning av alkoholbeskattningen och tobaksskatten

Hosten 1986 beslutade riksdagen om vissa höjningar av alkoholbeskattningen
och tobaksbeskattningen (prop. 1986/87:66, SkU 1986/87:18).

I fråga om alkoholdrycker innebar beslutet att priset på spritdrycker
höjdes med drygt 11 % och priset på viner och starköl med närmare 6 %.

SkU 1987/88:5

Beträffande spritdrycker åberopades att priset släpat efter den allmänna
prisutvecklingen sedan 1977. Förutom en anpassning av priset för dessa
drycker till konsumentprisutvecklingen fram till oktober 1986 genomfördes
en generell höjning av priset på samtliga alkoholdrycker utom det vanliga
ölet. Skattehöjningarna för sprit och vin utformades såsom en höjning av
procentavgiften från 56 till 60 % för spritdrycker och från 36 till 39 % för
viner. Samtidigt vidhöll utskottet sin ståndpunkt att en omläggning av
vinbeskattningen eller alkoholbeskattningen i övrigt inte var motiverad och
fann de i propositionen föreslagna skattehöjningarna väl avvägda.

Beträffande tobaksskatten innebar beslutet bl.a. att priset på cigaretter
beräknades stiga med ca 9 %. Eftersom cigarrer och cigariller under en lång
följd av år varit utsatta för kraftiga prishöjningar och en alltmer minskad
efterfrågan genomfördes inom höjning för dessa varor. Samtidigt avstyrkte
utskottet en vpk-motion om en höjning av skatten med 12 öre per cigarrett,
dvs. med drygt 25 %, och en motsvarande höjning även för andra
tobaksvaror inkl. cigarrer och cigariller.

Utskottet instämde i uppfattningen att åtgärder bör vidtas för att motverka
bruket av tobak men var inte berett att förorda så avsevärda skattehöjningar
som föreslogs i motionen. Utskottet framhöll att tobakens skadeverkningar
uppmärksammas i annat sammanhang.

Snabbvinssatser

Även frågan om snabbvinssatser behandlades i betänkandet SkU 1986/87:4.
Utskottet avstyrkte de föreliggande motionerna och anförde:

I flera motioner behandlas frågan om åtgärder mot de s.k. snabbvinssatserna,
som uppskattningsvis svarar för en tredjedel av hemtillverkningen av vin
och omfattar ca 10 miljoner liter. Utskottet har tidigare år konstaterat att
svårigheter föreligger att med bibehållen rätt till hemtillverkning av vin
förbjuda saluförandet av vinsatser. Enligt utskottets uppfattning kan det inte
heller anses som en framkomlig väg att försöka genomföra en beskattning av
snabbvinerna. Samtidigt råder allmän enighet om att hemtillverkning av vin i
många fall innebär avsevärda problem från alkoholpolitisk synpunkt och att
saluföringen av snabbvinssatser ter sig stötande i flera hänseenden. Det bär
dock konstateras att det inte är tillåtet att rikta marknadsföringen av
vinsatser till ungdomar under 20 år. Vidare har alkoholhandelsutredningen
numera föreslagit att man genom frivilliga överenskommelser söker få till
stånd en ytterligare begränsning eller nedtoning av marknadsföringen.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att kommande ställningstaganden
till utredningsförslaget bör avvaktas. Utskottet utgår också från att
förhållandena på detta område kommer att uppmärksammas i arbetet inom
AN-rådet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk801 i denna
del, Sk808 yrkandena 1 och 3 och Sk825.

Olovlig tillverkning m.m.

Beträffande särskilda åtgärder för att motverka hembränning och missbruk
av alkoholhaltiga preparat anförde utskottet följande i sitt betänkande SkU
1986/87:4:

SkU 1987/88:5

Alkoholhandelsutredningen har vid sin behandling av dessa frågor bl.a.
föreslagit skärpningar av reglerna för hanteringen av aktivt kol som ofta
används för att rena spriten. Av socialutskottets redogörelse framgår vidare
att det allvarliga missbruk som förekommer i dessa former uppmärksammats
genom olika åtgärder från socialstyrelsens sida.

Bakgrunden till motionerna är att hembränningen och missbruket av
alkoholhaltiga preparat skapar svåra problem av olika slag. Enligt utskottets
uppfattning är det angeläget att man i det fortsatta arbetet med alkoholfrågorna
noga undersöker hur man bäst kan ta till vara alla möjligheter att
förbättra situationen. Utskottet utgår från att socialstyrelsen tar fortsatta
initiativ i denna riktning, och regeringen har också i sina direktiv till
arbetsgruppen inom AN-rådet tagit upp hithörande problem såsom en viktig
uppgift i det kommande arbetet. Med hänsyn härtill och till de pågående
övervägandena rörande alkoholhandelsutredningens förslag saknas det
anledning att för närvarande göra några ytterligare uttalanden med anledning
av motionerna. Utskottet avstyrker således motionerna Sk808 yrkande
4 och Sk826 om hembränning och motionerna Sk801 och Sk804 om de
alkoholhaltiga preparaten.

Resandeinförseln

Utskottet avstyrkte även föreliggande motioner om resandeinförseln och
anförde:

Utskottet har tidigare år visat viss förståelse för de krav på en avveckling av
den skattefria resandeinförseln som nu åter tas upp i två motioner men har
samtidigt framhållit att möjligheterna att genom en nordisk samförståndslösning
få en lösning på detta problem torde vara begränsade. Frågan är
emellertid fortfarande aktuell inom Nordiska rådet. Med hänvisning härtill
och till att det för närvarande inte kan anses aktuellt att söka speciella
lösningar för i Sverige bosatta personer avstyrker utskottet motionerna
Sk806 och Sk823 yrkande 5.

Ankomstförsäljning

I tre motioner återkom förra året kraven på att skattefri försäljning av varor
på flygplatser skall kunna ske i samband med resenärernas ankomst från
utlandet. Utskottet avstyrkte motionerna och anförde:

Enligt utskottets mening skulle en ankomstförsäljning strida mot de principer
som ligger till grund för den skattefria försäljningen och mot våra
internationella åtaganden och skulle också kunna skapa irritation hos våra
grannländer. Frågan har numera belysts ingående i samband med Nordiska
rådets 34:e session 1986 då rådet lämnade ett medlemsförslag om ankomstförsäljning
utan åtgärd. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna Sk506, Sk537 yrkande 2 och Sk811.

Åldersgränser

Beträffande kravet att åldersgränsen för inköp pä Systembolaget, 20 år,
anpassas till myndighetsåldern och alltså sänks med två år avstyrkte utskottet
en ändring och anförde:

SkU 1987/88:5

Utskottet har vid sin återkommande behandling av denna fråga avstyrkt en
sänkning av åldersgränsen med hänvisning till att man ännu inte i erforderlig

omfattning kunnat begränsa ungdomens alkoholkonsumtion. Utskottet
finner inte anledning till ändrat ställningstagande i denna fråga utan
avstyrker motionen.

Servering av alkoholdrycker på restaurang får endast ske till den som har fyllt
18 år. I en motion yrkades förra året ett tillkännagivande av innebörd att en
höjning av denna åldersgräns skulle ge positiva effekter på olycksbilden i
trafiken. Utskottet avstyrkte motionen och anförde:

Att man i vissa situationer - inte minst i trafiken - helt måste avhålla sig från
alkohol är något som måste inskärpas, och denna fråga ingår givetvis som ett
naturligt led i det arbete som AN-rådet nu kommer att inleda. Alkoholhandelsutredningen
har vid sin prövning av åldersgränsen vid servering inte
funnit att situationen i vad gäller ungdomars bruk av alkohol för närvarande
är sådan att en höjning är motiverad. Vad som anförts i motionen föranleder
enligt utskottets uppfattning inte någon annan bedömning, och utskottet
avstyrker således motionen.

Serveringstillstånd

Beträffande bedömningen av frågan om ekonomisk misskötsamhet vid
prövningen av serveringstillstånd anförde utskottet i sitt betänkande SkU
1986/87:4 följande:

Lämplighetsprövningen för serveringstillstånd har behandlats dels av brottsförebyggande
rådet som i sitt betänkande SOU 1984:8 föreslagit ett delvis
nytt system för prövningen, dels av alkoholhandelsutredningen som i
betänkandet SOU 1985:15 funnit att lämplighetsprövningen åtminstone tills
vidare bör ha samma omfattning som hittills. Som anförs i dessa betänkanden
stider det mot de egentliga syftena med bestämmelserna att använda denna
lagstiftning i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, men samtidigt
framhålls att ett systematiskt åsidosättande av ekonomiska skyldigheter bör
beaktas vid tillståndsprövningen. Enligt utskottets uppfattning bör regeringens
ställningstaganden till utredningsförslagen avvaktas innan riksdagen tar
närmare ställning till dessa frågor. Utskottet avstyrker således motionerna
Sk802 och Sk829.

Beträffande servering av öl och vin pä teatrar anförde utskottet följande:

Utskottet har vid sin prövning av denna fråga 1977 funnit att det skulle strida
mot målsättningen att främja alkoholfria miljöer om man inför alkoholservering
i teaterlokaler. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och avstyrker
motionen.

Etableringen av systembutiker

Beträffande nyetableringen av systembutiker i vissa kommuner anförde
utskottet följande (SkU 1986/87:4):

Det kommunala inflytandet vid Systembolagets etablering av nya systembutiker
bör enligt motionärerna i motion Sk810 utökas så att alla kommuner
som vill ha en systembutik också skall få en sådan. Motionärerna kritiserar
det förhållandet att relativt folkrika kommuner i folktäta regioner inte har
fått någon systembutik därför att avståndet till en systembutik i en
näraliggande kommun är för kort, något som enligt motionärerna inverkar

SkU 1987/88:5

1** Riksdagen 1987/88. 6sami. Nr5

negativt också på övrig kommersiell och offentlig service.

Gällande riktlinjer för etableringspolitiken, som fastställdes senast 1984
(SkU 1984/85:1), innebär sammanfattningsvis att Systembolaget skall beakta
rimliga krav på förbättrad service men att önskemålen om nya systembutiker
måste avvägas mot de företagsekonomiska synpunkter som bolaget skall
iaktta i sin verksamhet. Utskottet är inte berett att förorda att kommunerna
får ett så bestämmande inflytande över Systembolagets verksamhet som
motionärerna förespråkar. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Sammanslagning av Vin- & Spritcentralen och Systembolaget

I sitt betänkande SkU 1979/80:44 avstyrkte utskottet en sammanslagning av
de båda alkoholbolagen och anförde:

Frågan om inrättande av ett enda statligt alkoholbolag genom en sammanslagning
av detaljhandelsbolaget - Systembolaget - med partihandelsbolaget
- Vin- & Spritcentralen - behandlades av APU, som av bl.a. företagsekonomiska
skäl förordade att de båda bolagen skulle slås samman. Den särskilda
beredningsgrupp som på grundval av remissvaren överarbetade APU:s
förslag ansåg att frågan saknade alkoholpolitisk betydelse och att en
sammanslagning inte skulle medföra några väsentliga fördelar. Budgetministern
anslöt sig till beredningsgruppens uppfattning, och när skatteutskottet
behandlade frågan höjdes inte några röster för en sammanslagning. I
motionen 601 begär Thure Jadestig och Evert Svensson (båda s) att riksdagen
skall uttala sig för en sammanslagning av alkoholbolagen. Motionärerna
anser att Vin- & Spritcentralens verksamhet utgör en viktig lucka i den av
riksdagen fastlagda alkoholpolitiken eftersom verksamheten uteslutande
bedrivs affärsmässigt. De anser att frågan har fått förnyad aktualitet genom
att Spritcentralen gjort nya satsningar på alkoholexport.

Utskottet finner inte de invändningar som motionärerna riktat mot Vin- &
Spritcentralens verksamhet bärande. Om riksdagen vill ändra Vin- &
Spritcentralens tillverknings- och försäljningspolitik är möjligheterna härtill
lika stora även utan en sammanslagning med Systembolaget. Med hänsyn
härtill och då sammanslagningsfrågan nyligen varit föremål för ingående
prövning som resulterat i beslut om båda bolagens bibehållande finner
utskottet skäl avstyrka motion Sk601.

Utskottet

Alkoholpolitikens allmänna utformning m.m.

De aktuella motionerna på alkoholpolitikens område innehåller yrkanden
angående inköpsbegränsningar eller registrering av inköp i syfte att begränsa
alkoholkonsumtionen och ett yrkande om avvägningen mellan restriktioner
och förebyggande åtgärder. Andra frågor som tas upp i motionerna och som i
det följande kommer att behandlas under särskilda rubriker är bl.a.
beskattnings- och försäljningsfrågor av olika slag och den oregistrerade
konsumtionen (hemtillverkning, resandeinförsel m.m.).

Utskottet har vid sin återkommande behandling av alkoholpolitiska frågor
framhållit värdet av den enighet som sedan länge råder rörande de
grundläggande målsättningarna i samband med 1977 års alkoholpolitiska
reform, nämligen att begränsa den totala alltför höga alkoholkonsumtionen
och att komma till rätta med alkoholmissbruket. En bred uppslutning kring

SkU 1987/88:5

alkoholpolitiken är en av förutsättningarna för att med framgång kunna föra
en aktiv kamp mot de svåra problem som föreligger på detta område.
Utskottet anser nu liksom tidigare att den förda politiken i stort har vunnit
förståelse från allmänhetens sida och lett till ett ökat engagemang för de
alkoholpolitiska strävandena.

Det kan också konstateras att utvecklingen sedan 1977 i sina huvuddrag
överensstämmer med de fastställda intentionerna. Den mätbara alkoholkonsumtionen
har sjunkit väsentligt och totalkonsumtionen, inräknat hemtillverkning
m.m. , torde också ha sjunkit. Försäljningskurvorna tyder samtidigt
på en övergång till alkoholsvagare drycker, och hushållens utgifter går i
mindre grad än tidigare till alkoholdrycker. Under de tio år som gått har
ungdomens alkoholvanor förbättrats och den allmänna medvetenheten om
alkoholens faror ökat.

Det anförda gäller även om konsumtionsutvecklingen under åren 1984—
1986 visat en tendens att plana ut och vända till en viss uppgång, mätt i ren
alkohol per invånare över 15 år. En av förklaringarna till denna tendens torde
vara att alkoholpriserna släpat efter den allmänna prisutvecklingen, samtidigt
som det allmänna utrymmet för hushållens konsumtion av varor och
tjänster av olika slag ökat. Efter de skattehöjningar som genomfördes med
verkan fr.o.m. januari 1987 och som ledde till prishöjningar på spritdrycker
med ca 11 % och på viner och starköl med närmare 6 % har totalkonsumtionen
nu åter vänt nedåt, och statistiken tyder på en fortsatt övergång till
alkoholsvagare drycker. Försäljningen av spritdrycker går ned och nu också
försäljningen av lättviner, medan däremot fortsatta ökningar konstateras
beträffande försäljningen av öl och starköl.

Som socialutskottet och skatteutskottet anförde förra året ligger den totala
alkoholkonsumtionen fortfarande på en alltför hög nivå, med kvarstående
problem i form av ett omfattande missbruk och allvarliga alkoholskador av
social och medicinsk karaktär. Bred enighet råder emellertid nu liksom
tidigare om att utvecklingen i stort sedan 1977 tyder på att den då beslutade
politiken varit riktig och att socialpolitiska insatser och opinionsbildning är
verksamma medel för att få ned alkoholkonsumtionen. Förra hösten
tillsattes en särskild beredningsgrupp inom det alkohol- och narkotikapolitiska
rådet (AN-rådet) för att intensifiera och utveckla de opinionsbildande
insatserna och i samarbete med olika myndigheter och organisationer
effektivisera arbetet med de alkoholpolitiska frågorna. Socialutskottet har i
sitt yttrande i år understrukit vikten av ett fortsatt intensifierat arbete på
drogområdet och av att rådet inte tvekar att ta de initiativ som krävs för att
säkerställa en fortsatt minskning av totalkonsumtionen av alkohol.

Skatteutskottet instämmer i socialutskottets uppfattning att ansträngningarna
att minska alkoholkonsumtionen måste intensifieras. Utskottet vill på
samma sätt som förra året betona att arbetet med dessa frågor måste bedrivas
på bred front som en ständig kamp för att befästa de framgångar som har
uppnåtts och för att om möjligt påskynda en positiv utveckling. För att ett
sådant arbete skall kunna få ett lyckat resultat är det enligt utskottets mening
av vikt att man bygger vidare på en ökad förståelse från allmänhetens sida
och inte skapar underlag för negativa attityder genom hot om restriktioner i
form av ransonering eller inköpsbegränsningar.

SkU 1987/88:5

Med hänvisning till det anförda vidhåller utskottet sin tidigare uppfattning
att det för närvarande saknas anledning att tillgripa åtgärder som inte har
stöd i en bredare opinion och att inköpsrestriktioner bör övervägas först om
utvecklingen mer påtagligt försämras. Utskottet avstyrker således de yrkanden
om inköpsregistrering och om en planering av inköpsbegränsningar som
framställs i motionerna Sk811, Sk819 och Sk828.

Vad utskottet nu har anfört torde i allt väsentligt tillgodose de synpunkter
som ligger bakom yrkande 1 i motion Sk809 om avvägningen mellan
restriktioner och förebyggande åtgärder. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet också detta yrkande.

Beskattningsfrågor m.m.

Hosten 1986 genomfördes-med verkan fr.o.m. årsskiftet-sådana ändringar
av skatterna på alkoholdrycker att priset på spritdrycker höjdes med drygt
11 % och priset på viner och starköl med närmare 6 % (prop. 1986/87:66,
SkU 1986/87:18).

I flera av motionerna framförs kritik mot det dröjsmål på två år som
förflutit mellan riksdagens senaste beslut om höjningar av alkoholbeskattningen.
Så begär Göran Magnusson m.fl. (s) i motion Sk816 och Erik
Holmkvist (m) i motion Sk827 (yrkande 1) en mer aktiv prispolitik av
innebörd att alkoholpriserna räknas upp med 3 % årligen utöver den
allmänna kostnadsutvecklingen. I motion Sk809 (yrkande 3) av Bengt
Westerberg m.fl. (fp), motion Sk828 (yrkande 3)av Alf Svensson (c) och
motion Sk832 av Ulla Tillander och Gunilla André (c) begär motionärerna
mer regelbundna justeringar så att alkoholpriserna åtminstone följer konsumentprisindex
utan dramatiska förändringar som kan medföra hamstringstendenser.
I samma syfte begärs i motionerna Sk803 (yrkande 2) av Börje
Stensson och Olle Grahn (fp), Sk823 av Göran Magnusson m.fl. (s) och
Sk829 av andre vice talman Karl Erik Eriksson m.fl. (fp, c, vpk) att man
överväger ett helt nytt system, där riksdagen drar upp vissa ramar eller
riktlinjer inom vilka regeringen eller systembolaget sedan fastställer priserna
för olika produkter. Yrkandena i de båda sistnämnda motionerna går också
ut på att basbeloppet inte bör påverkas av alkoholbeskattningen. Motion
Sk809 innehåller också ett yrkande om utarbetande av ett nytt index som inte
innefattar alkoholpriser (yrkande 4). Vidare yrkas i motion Sk811 (yrkande

1) av Marianne Karlsson (c) en 10-procentig avgift på all försäljning av
alkohol och i motion Sk386 (yrkande 5) av Alf Svensson (c) en höjning av
alkoholbeskattningen med 5 % fr.o.m. den 1 januari 1988. Yrkandena i de
båda sistnämnda motionerna avser även en motsvarande höjning av tobaksskatten.
En 25-procentig höjning av denna skatt för att minska tobakskonsumtionen
och skadeverkningarna härav yrkas i motion Sk512 av Lars
Werner m.fl. (vpk).

Utskottet har i och för sig förståelse för syftet att genom åtgärder av olika
slag kontinuerligt upprätthålla en lämplig nivå på alkoholpriserna och att
begränsa de hamstringseffekter och andra olägenheter som plötsliga och
kännbara prisstegringar kan innebära. I sitt betänkande SkU 1986/87:4 har
utskottet också anfört att man i fortsättningen bör genomföra justeringar av

SkU 1987/88:5

beskattningen med kortare intervall än de två år som dröjt mellan de senaste
besluten om skattehöjningar, eftersom ansträngningarna att nedbringa
alkoholkonsumtionen nu bör intensifieras. Med anledning av vad som anförs
i de nu aktuella motionerna vill utskottet dock framhålla att en viss
följsamhet till penningvärdeutvecklingen redan är inbyggd i beskattningen
av spritdrycker och vin, och att behovet av höjningar därutöver bör bedömas
inte enbart med ledning av konsumentprisindex utan också med hänsyn till
utvecklingen i stort på alkoholområdet. Det ligger också en fara i att alltför
stora höjningar kan medföra ej acceptabla skadeverkningar t.ex. i form av
ökad hem tillverkning. Med anledning av vad som anförts i en del av
motionerna vill utskottet också erinra om att den faktiska beslutanderätten
rörande beskattningen enligt våra grundlagar inte får överlämnas till
regeringen eller försäljningsbolaget.

Som socialutskottet anfört i sitt yttrande bör beskattningen utnyttjas så att
det ger bästa möjliga effekt på dryckesvanorna, och utskottet instämmer
också i uppfattningen att prishöjningarna på alkoholdrycker minst skall
motsvara höjningen av den allmänna prisnivån och genomföras med relativt
korta intervall. Utskottet förutsätter att AN-rådet, socialstyrelsen och
regeringen följer den fortsatta utvecklingen på detta område med noggrannhet
och tar de initiativ till en allmän höjning av beskattningen som i enlighet
härmed kan anses motiverad.

När det gäller tobaken vill utskottet endast anföra att beskattningens höjd
bör omprövas i samband med kommande höjningar av alkoholbeskattningen.

Beträffande indexfrågorna anförde utskottet förra året att det i och för sig
kunde finnas fog för uppfattningen att man bör tillhandahålla ett index rensat
från alkoholpriser, något som i så fall behövde övervägas ytterligare.
Samtidigt framhöll utskottet att statistiska centralbyrån redan hade den
beredskap som erfordras för att kunna publicera ett sådant index så snart
detta blir aktuellt. Utskottet vihåller sin uppfattning att en förutsättning för
en förändring bl.a. är att det finns förståelse hos parterna på arbetsmarknaden
för önskvärdheten av en ändring i den nuvarande ordningen och att det
mot den angivna bakgrunden saknas anledning för riksdagen att nu ta
initiativ i denna fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i nu angivna delar.

Beträffande den närmare utformningen av dryckesbeskattningen yrkas i
flera motioner att beskattningen i högre grad än för närvarande skall tas ut
efter alkoholhalten i drycken. I motionerna Sk809 (yrkande 5) av Bengt
Westerberg m.fl. (fp), Sk831 av Karin Ahrland (fp) och Bo Lundgren (m),
Sk815 av Lennart Brunander och Kjell A Mattsson (c) och Sk826 av Christer
Eirefelt (fp) vänder man sig framför allt mot att beskattningen i sin
nuvarande utformning enligt motionärernas uppfattning drabbat t.ex. vissa
kvalitetsviner oskäligt hårt, medan yrkande 1 i motion So239 av Lennart
Alsén (fp) går ut på att stimulera en övergång från vin och sprit till öl. I detta
sammanhang behandlar utskottet också motion Sk801 av Bo Hammar och
Tommy Franzén (vpk) om en ny skatteklass för ett mellanöl med högst 3,5
viktprocent alkohol i systembutikerna och motion Sk817 av Bo Lundgren

SkU 1987/88:5

m.fl. (m) om en höjning av alkoholgränsen för öl klass II från 2,8 till 3,2 %
och om en ny skatteklass för ett svagare starköl på högst 3,8 %. Vidare yrkas
i motion Sk813 av Barbro Nilsson m.fl. (s) att skatten på alkoholfria drycker
slopas och att den höjs för starköl. För att gynna odlingen av svenska äpplen
yrkas i motion Sk825 av Knut Wachtmeister (m) att beskattning och
försäljning av svensk cider skall få ske på samma villkor som för öl.

Vid tidigare års behandling av motionsyrkanden om en omläggning till en
mer renodlad beskattning efter alkoholhalt har utskottet erinrat om att
alkoholhalten i de olika typerna av drycker har en väsentlig betydelse för den
nuvarande beskattningens höjd men att detta endast är en av de faktorer som
påverkar avvägningen. Reglerna har, som framgår av vad utskottet redan
anfört, utformats också med tanke på de olika dryckernas alkoholpolitiska
betydelse i syfte att begränsa den totala konsumtionen och att främja en
övergång till svagare drycker. Därtill kommer strävandena att avväga
beskattningen på ett lämpligt sätt så att prisrelationerna mellan jämförbara
produkter inte förrycks. I fråga om spritdrycker och viner har detta medfört
att skatten utgår bl.a. i form av en procentavgift på detaljhandelspriset exkl.
mervärdeskatt och pant. Procentavgiften är för spritdrycker 60 % och för
viner 39 % av detta pris.

Vad särskilt angår lättvinerna har utskottet anfört att prisbilden här i
landet för kvalitetsvinerna inte påtagligt avviker från förhållandena i andra
länder. Utskottet har också visat att en omläggning av beskattningen i
riktning mot en mer utpräglad beskattning efter alkoholhalt skulle medföra
en i jämförelse med detaljhandelspriserna förhållandevis låg beskattning av
de dyrbarare kvalitetsdryckerna. Om man ser till prisrelationerna inom
vinsortimentet slår vinbeskattningen redan i dag hårdast mot det prisbilligare
sortimentet, och förslaget skulle medföra prisbildningseffekter som framstår
som olämpliga redan av marknadsmässiga skäl och som inte heller kan anses
alkoholpolitiskt motiverade. I sammanhanget bör det också beaktas att
skattehöjningar för de prisbilliga vinerna kan antas medföra en ökad
hemtillverkning, och att hemtillverkningen redan i dag uppskattas till ca 30
miljoner liter per år, en betydande del av den totala vinkonsumtionen.

Utskottet instämmer givetvis i det i vissa motioner och i Svenska
bryggareföreningens skrivelse framställda önskemålet att främja en övergång
till alkoholfria eller alkoholsvagare drycker. Utskottet vill dock
framhålla att en omläggning av dryckesbeskattningen inte främst är en
teknisk fråga. Svårigheterna torde framför allt hänföra sig till möjligheterna
att på förhand med säkerhet bedöma hur ändringar i beskattningen kommer
att påverka den verkliga totalkonsumtionen och undvika att attrahera nya
alkoholkonsumenter och skapa nya, från alkoholpolitisk synpunkt ej
önskvärda dryckesmönster.

I detta sammanhang vill utskottet notera att de kraftiga försäljningsökningarna
under senare år i fråga om öl och särskilt starköl innebär att dessa
drycker svarar för en allt större del av totalkonsumtionen, mätt i ren alkohol.
Denna utveckling kan endast till en del ses som ett led i en önskvärd övergång
från vin och sprit till svagare drycker. Det torde också vara så att starkölet
attraherat nya alkoholkonsumenter, inte minst ungdomar. Risken med ett
nytt svagare starköl är att det får sådana mellanölseffekter som socialutskot -

SkU 1987/88:5

tet varnar för i sitt yttrande. De nu aktuella motionerna tar enligt utskottets
uppfattning inte tillräcklig hänsyn till de problem som redan föreligger och
som kan förvärras genom olika ändringar av reglerna. Enligt vad utskottet
erfarit ägnar emellertid regeringen för närvarande särskild uppmärksamhet
åt dessa frågor bl.a. med anledning av en framställning från Svenska
bryggareföreningen. Utskottet finner därför inte anledning att nu ytterligare
gå in på dessa frågor.

I fråga om skatten på lättöl och på läskedrycker - 40 öre eller, i fråga om icke
kolsyrade läskedrycker, 20 öre per liter - finner utskottet inte skäl att nu
ompröva sin tidigare ståndpunkt. Det bör enligt utskottets mening inte
komma i fråga att utan närmare överväganden förändra konkurrenssituationen
mellan alkoholfria drycker av olika slag. Som utskottet anförde förra året
kan skatten på dessa drycker inte anses alltför betungande för konsumenterna,
men den saknar inte statsfinansiell betydelse.

När det gäller cider har utskottet vid tidigare års behandling av denna fråga
konstaterat att man av handelspolitiska skäl måste godta import av cider för
försäljning på samma villkor som för svensk cider och att det därför är
osäkert om det förslag som nu upprepas i motion Sk825 kommer att medföra
det stöd för den svenska fruktodlingen som motionären vill skapa. Samtidigt
vill utskottet framhålla att frågan främst måste bedömas från alkoholpolitiska
utgångspunkter. Utskottet finner nu liksom tidigare att förslaget är
oförenligt med strävandena att dämpa alkoholkonsumtionen.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Snabbvinssatser

I tre motioner - motionerna Sk805 (yrkande 1) av Marianne Karlsson (c),
Sk822 av Ulla Orring m.fl. (fp) och Sk830 av Elver Jonsson och Olle Granhn
(fp) yrkas förbud eller andra åtgärder mot de s.k. snabbvinssatserna.

Något nytt i denna fråga har inte förekommit sedan föregående års
behandling av motsvarande yrkanden. Utskottet finner nu liksom tidigare att
kommande ställningstaganden till alkoholhandelsutredningens förslag bör
avvaktas och utgår också från att förhållandena på detta område kommer att
uppmärksammas i arbetet inom AN-rådet. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna i dessa delar.

Olovligtillverkningm.m.

I tre motioner- Sk805 (yrkande 2) av Marianne Karlsson (c), Sk809 (yrkande

2) av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Sk824 (yrkandena 1 och 2) av Gudrun
Norberg och Margareta Andrén (fp) - begärs särskilda åtgärder för att
motverka hembränning och missbruk av alkoholhaltiga preparat.

Som socialutskottet anför i sitt yttrande är missbruket av T-röd och
liknande preparat och av teknisk sprit ett allvarligt problem. Detsamma
gäller också olika former av olovlig tillverkning och försäljning. Utskottet
instämmer också i uppfattningen att det är nödvändigt med ytterligare
åtgärder i syfte bl.a. att få fram bättre denatureringsmedel och ersättningsmedel
och att förbättra hanteringen på försäljningsställen för T-röd m.m.

SkU 1987/88:5

Samtidigt bör framhållas att man inom socialstyrelsen sedan länge ägnar
särskild uppmärksamhet åt dessa frågor. De hithörande problemen utgör
också en viktig uppgift för arbetsgruppen inom AN-rådet. Därtill kommer att
vissa frågor har tagits upp i alkoholhandelsutredningens förslag som nu
prövas av regeringen.

Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning att nu föreslå någon
särskild åtgärd med anledning av motionerna, varför utskottet i likhet med
socialutskottet avstyrker desamma.

Utskottet finner inte heller i år anledning att härutöver göra några
särskilda uttalanden i dessa frågor. Utskottet avstyrker motionerna även i
dessa delar.

Resandeinförseln

I motionerna Sk803 (yrkande 3) av Börje Stensson och Olle Grahn (fp),
Sk808 av andre vice talman Karl Erik Eriksson och Margareta Andrén (fp)
och Sk828 (yrkande 2) av Alf Svensson (c) tar motionärerna upp de
återkommande kraven på en avveckling av den skattefria resandeinförseln.

Utskottet har nu liksom tidigare viss förståelse för dessa krav. Det har
emellertid visat sig att det är förenat med stora svårigheter att nå fram till
internationella överenskommelser om begränsningar av den skattefria
försäljningen, och utskottet har också funnit att det inte för närvarande kan
anses aktuellt att söka speciella lösningar för i Sverige bosatta personer.
Något nytt som bör föranleda en annan bedömning än tidigare har inte
förekommit, och utskottet avstyrker således också de nu framställda
yrkandena.

Åldersgränser

I motionerna Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m) och Sk818 av Jan
Sandberg (m) yrkas att åldersgränsen för inköp av alkoholvaror anpassas till
myndighetsåldern och alltså sänks från 20 till 18 år.

Utskottet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden till denna fråga,
senast förra året, och avstyrker motionerna.

Serveringstillstånd

Frågan hur ekonomisk misskötsamhet skall beaktas vid prövningen av
serveringstillstånd tas åter upp i två motioner, Sk804 av Gullan Lindblad och
Göthe Knutson (m) och Sk810 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c).

Som utskottet anförde förra året bör de kommande ställningstagandena till
brottsförebyggande rådets och alkoholhandelsutredningens förslag avvaktas
innan riksdagen tar ställning till dessa frågor. Några nya omständigheter har
inte åberopats i motionerna. Utskottet avstyrker således motionerna.

Teaterlokaler m.m.

I motionerna Sk812 av Knut Billing och Görel Bolin (c) och Sk820 av förste
vice talman Ingegerd Troedsson (m) yrkas att tillstånd under vissa förutsätt -

SkU 1987/88:5

ningar skall kunna lämnas till servering av öl och vin i teaterfoajéer,
konsertlokaler och liknande.

Utskottet anförde förra året att riksdagens beslut 1977 i denna fråga
grundar sig på uppfattningen att det skulle strida mot målsättningen att
främja alkoholfria miljöer att införa alkoholservering i teaterlokaler. Denna
detaljfråga utgör endast en del av det större frågekomplex som ingår i
alkoholhandelsutredningens förslag, och utskottet finner inte skäl att nu
bryta ut frågan ur detta sammanhang. Utskottet avstyrker således motionerna.

Etableringen av systembutiker

Det kommunala inflytandet vid Systembolagets etablering av nya systembutiker
bör enligt motion Sk821 av Oskar Lindkvist m.fl. (s, c) utökas så att alla
kommuner som vill ha en systembutik också skall få en sådan. Motionärerna
kritiserar det förhållandet att relativt folkrika kommuner i folktäta regioner
inte har fått någon systembutik därför att avståndet till en systembutik i en
näraliggande kommun är för kort, något som enligt motionärerna inverkar
negativt också på övrig kommersiell och offentlig service.

Som utskottet anförde förra året skall Systembolaget vid sin etableringspolitik
beakta rimliga krav på förbättrad service men också avväga önskemålen
om nya systembutiker mot de företagsekonomiska synpunkter som bolaget
skall iaktta i sin verksamhet. Gällande riktlinjer för etableringspolitiken
fastställdes senast 1984 (SkU 1984/85:1) och innebär att Systembolaget inte
enbart bör se till avståndet till närmaste butik utan även beakta mängden i
kommunerna och deras centralorter. Avsikten är också att en etablering i
folkrika kommuner skall kunna genomföras för att få bättre service och för
att undvika överbelastning i närmaste butiksort. I sammanhanget bör också
nämnas att glesbygdskommuner med långa avstånd till närmaste butik enligt
gällande avtal mellan staten och Systembolaget skall prioriteras. Av vad
utskottet nyss anfört framgår att den tremilsgräns som för närvarande
tillämpas för denna prioritering inte är någon fast gräns, och utskottet har
också inhämtat att avtalet i fråga om dessa detaljer kommer att revideras i
början av 1988.

Av det anförda framgår att motionärernas önskemål till viss del kan
beaktas inom ramen för de riktlinjer som gäller på detta område. Med
hänvisning härtill och till att utskottet inte heller i år är berett att förorda att
kommunerna får ett så bestämmande inflytande över Systembolagets
verksamhet som motionärerna förespråkar avstyrker utskottet motionen.

Reklam m.m.

1 motion Sk814 av Barbro Nilsson m.fl. (s) anför motionärerna att Vin- &
Spritcentralen och Pripps kringgår förbudet mot alkoholreklam genom
pressträffar och med marknadsföring av lättöl och annat öl under samma
namn. I motionen begärs ett tillkännagivande om nödvändigheten av att de
statliga företagen är lojala mot den av riksdagen beslutade alkoholpolitiken.
Vidare yrkas i motion Sk827 (yrkande 2) av Erik Holmkvist (m) att
Systembolaget anmodas att annonsera varje vecka för alkoholfria drycker.

SkU 1987/88:5

Utskottet instämmer i syftet med motionerna. Marknadsföringen av
alkoholdrycker är reglerad i lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om
marknadsföring av alkoholdrycker, och konsumentverket har också utfärdat
riktlinjer för marknadsföringen (KOVFS 1979:7). Frågan om bryggeribranschens
sätt att marknadsföra sina produkter utreds för närvarande inom
konsumentverket. Enligt vad utskottet inhämtat kommer man inom bryggerinäringen
att i fortsättningen inrikta sin marknadsföring på de alkoholfria
dryckerna och även på andra sätt medverka till att skapa alkoholfria
alternativ, särskilt för ungdomen. Den i motionerna kritiserade reklamen har
tills vidare upphört. Utskottet vill i likhet med socialutskottet framhålla att
det är nödvändigt att Vin- & Spritcentralens och Systembolagets marknadsföring
ligger inom ramen för gällande regler och för de alkoholpolitiska
målsättningarna. Eftersom marknadföringsfrågorna och alkoholreklamen
inte ligger inom skatteutskottets ämnesområde utan prövas av lagutskottet
med anledning av andra motioner senare i höst går utskottet inte nu in på en
närmare bedömning härav. Med anledning av vad som anförs i den
sistnämnda motionen vill utskottet dock framhålla att Systembolaget ägnar
stort intresse åt att på olika sätt marknadsföra sina alkoholfria produkter,
bl.a. genom olika broschyrer och en tilldragande exponering i sina butiker.
För närvarande saknas det enligt utskottets uppfattning anledning för
riksdagen att ta något initiativ i denna fråga.

Med det anförda avstyrker utskottet dessa motioner.

Sammanslagning av Vin- & Spritcentralen och Systembolaget

I motion Sk803 (yrkande 1) av Börje Stensson och Olle Grahn (fp) begär
motionärerna en utredning om en sammanslagning av Vin- & Spritcentralen
och Systembolaget. Motionärerna kritiserar produktionen och exporten av
svenska spritdrycker och anför att det inte är till fördel från alkoholpolitisk
synpunkt att ha skilda statliga bolag.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att de
båda statliga bolagen bör drivas enligt affärsmässiga principer inom ramen
för de gällande alkoholpolitiska målsättningarna. Som framgår av den
lämnade redogörelsen för frågans tidigare behandling har man funnit att en
sammanslagning inte skulle medföra några väsentliga fördelar, och några nya
omständigheter som bör föranleda en annan bedömning har enligt utskottets
uppfattning inte framkommit. Utskottet avstyrker därför motionen.

Alkoholförtäring med statsbidrag

I motion Sk827 (yrkande 3) av Erik Holmkvist (m) yrkas en utredning om
möjligheterna för staten att hindra representation med vin och sprit hos
bidragsmottagare som betalas med bidrag från staten. Motiveringen till
yrkandet återfinns i motion So258, där motionären anför att stat och
kommun noga bör överväga om deras bidrag skall kunna användas till
alkoholförtäring hos bidragsmottagarna och att regler som hindrar detta bör
kunna utfärdas.

Av motionen framgår inte närmare vad det är för slag av bidrag som

SkU 1987/88:5

motionären åsyftar. Med hänvisning till det arbete som redan pågår för att SkU 1987/88:5
allmänt åstadkomma en mer restriktiv inställning till alkoholkonsumtion i
olika former avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ransonering, andra restriktioner m.m.

a) att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Sk811 yrkande 2, 1986/
87:Sk819 och 1986/87:Sk828 yrkande 1,

b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk809 yrkande 1,

2. beträffande takten på prishöjningarna

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk809 yrkande 3, 1986/
87:Sk816, 1986/87:Sk827 yrkande 1, 1986/87:Sk828 yrkande 3 och
1986/87:Sk832,

3. beträffande en ramlagstiftning för alkoholbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk803 yrkande 2, 1986/
87:Sk823 i denna del och 1986/87:Sk829 i denna del,

4. beträffande indexfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk823 i denna del, 1986/
87:Sk829 i denna del och 1986/87:Sk809 yrkande 4,

5. beträffande en omedelbar höjning av alkoholbeskattningen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 5 i denna del
och 1986/87:Sk811 yrkande 1 i denna del,

6. beträffande en höjning av tobaksskatten

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 5 i denna del,
1986/87:Sk512 och 1986/87:Sk811 yrkande 1 i denna del,

7. beträffande beskattning efter alkoholhalt, m.m. och skatten på
starköl

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk809 yrkande 5, 1986/
87:Sk813 i denna del, 1986/87:Sk815, 1986/87:Sk826, 1986/87:Sk831
och 1986/87:So239,

8. beträffande skatteklasserna för maltdrycker, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk801 och 1986/87:Sk817,

9. beträffande skatten på alkoholfria drycker

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk813 i denna del,

10. beträffande cider

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk825,

11. beträffande snabbvinssatser

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk805 yrkande 1, 1986/
87:Sk822 och 1986/87:Sk830,

12. beträffande olovlig tillverkning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk805 yrkande 2, 1986/
87:Sk809 yrkande 2 och 1986/87:Sk824 yrkandena 1 och 2,

13. beträffande resandeinförseln

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk803 yrkande 3, 1986/
87:Sk808 och 1986/87:Sk828 yrkande 2,

14. beträffande åldersgränser

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk802 och 1986/87:Sk818,

15. beträffande serveringstillstånd

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk804 och 1986/87:Sk810,

16. beträffande teaterlokaler m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk812 och 1986/87:Sk820,

17. beträffande etablering av systembutiker
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk821,

18. beträffande reklam m.m.

a) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk814,

b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk827 yrkande 2,

19. beträffande sammanslagning av Vin- & Spritcentralen och
Systembolaget

att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk803 yrkande 1,

20. beträffande alkoholförtäring med statsbidrag
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk827 yrkande 3.

Stockholm den 10 november 1987
På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Sverre Palm
(s), Karl-Gösta Svenson (m) och Paul Lestander (vpk).

Reservationer

1. Takten på prishöjningarna (mom. 2)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

I flera motioner framförs berättigad kritik mot regeringens handläggning
av prisfrågorna och det alltför långa dröjsmålet med den senaste justeringen
av skattesatserna. I sitt betänkande 1986/87:4 hade utskottet förståelse för
den kritik som förra året framfördes i detta hänseende. Utskottet anförde
bl.a. att man i fortsättningen borde genomföra justeringar av beskattningen
med kortare intervall och att man borde intensifiera ansträngningarna att
nedbringa alkoholkonsumtionen. Något förslag från regeringen i detta
hänseende är emellertid inte att förvänta i år. Det kommer därför på nytt att
förflyta mer än ett år mellan riksdagens beslut om ändringar i skattesatserna.
Vi anser att detta är felaktigt. Som framhålls bl.a. i motion Sk809 är en av
förutsättningarna för en minskad konsumtion att priset vid varje tidpunkt är

SkU 1987/88:5

tillräckligt högt. Prishöjningarna måste således ske med relativt korta
intervall. Skall riksdagens intentioner fullföljas måste prishöjningarna
dessutom vara något större än vad som motiveras av förändringarna i
konsumentprisindex. Enligt vår uppfattning bör regeringen skyndsamt lägga
fram ett förslag till en sådan uppräkning av skattesatserna att dessa
synpunkter tillgodoses.

Frågan hur beskattningen på sikt bör utformas för att motverka hamstringstendenser
vid prisjusteringar tas upp bl.a. i motion Sk803. Detta är en
fråga som skall behandlas av den utredning om indirekta skatter som nyligen
har tillsatts (dir. 1987:30). Vi utgår från att de synpunkter som motionärerna
har anlagt på denna fråga kommer att prövas av utredningen.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande takten på prishöjningarna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk809 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1986/87:Sk816, 1986/87:Sk827 yrkande 1,
1986/87:Sk828 yrkande 3 och 1986/87:Sk832 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om takten på prishöjningarna.

2. Indexfrågor (mom. 4)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) har

dels anfört följande:

Det finns anledning att uppmärksamma betydelsen av att alkoholpriserna
ingår i underlaget för konsumentprisindex. En höjning av konsumentprisindex
utlöser med jämna mellanrum höjningar av bl.a. pensioner. Detta
samband mellan alkoholpriserna och konsumentprisindex kan bidra till att
benägenheten att höja alkoholpriserna minskar. En höjning som ter sig
alkoholpolitiskt motiverad kan utebli därför att man av andra skäl vill
motverka en höjning av konsumentprisindex.

Som anförs i motion Sk809 (yrkande 4) bör man pröva möjligheten att
eliminera effekterna av det nämnda sambandet genom att ta fram en speciell
index. Därmed tillgodoses också syftet med motionerna Sk823 i denna del
och Sk829 i denna del.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande indexfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk809 yrkande 4 och med
anledning av motion 1986/87:Sk823 i denna del och 1986/87:Sk829 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts om en ny index som inte innefattar alkoholpriser.

3. En höjning av tobaksskatten (morn. 6)

Paul Lestander (vpk) har

dels anfört följande:

Sjukdomar relaterade till tobaksrökning utgör vår mest omfattande
folksjukdom. Världshälsoorganisationen, WHO, har också förklarat att
tobaksrökningen är det avgjort största hotet mot folkhälsan. I Sverige dör

SkU 1987/88:5

varje år ca 10 000 människor av tobaksrökning, dubbelt så många människor
som av alkohol. Mångdubbelt fler vårdas av läkare eller på sjukhus.

Som ett led i ansträngningarna att minska rökningens omfattning föreslås i
vpk-motionen Skl42 att tobaksskatten höjs med drygt 25 %, för cigarretter
med 10 öre per cigarrett.

Vi instämmer i syftet med motionen. En större skattehöjning på tobaks varor
- som föreslås i motionen - skulle aktivt medverka till en önskad
minskning av tobaksbruket. Vi tillstyrker därför den föreslagna höjningen
för cigarretter. Som anförs i motionen bör motsvarande höjningar vidtas
även för röktobak och tuggtobak. Därmed tillgodoses också syftet med
motionerna Sk386 yrkande 5 i denna del och Sk811 yrkande 1 i denna del.
Skattehöjningen bör träda i kraft den 1 januari 1988.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande en höjning av tobaksskatten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk512 och med anledning
av motionerna 1986/87:Sk386 yrkande 5 i denna del och 1986/87:Sk811
yrkande 1 i denna del antar följande

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1961: 394) om tobaksskatt skall ha
följande lydelse.

2 §

För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans
myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för I st. gram Belopp för

1 st. öre I kg kr.

Cigarrer och cigariller
grupp 1 t.o.m. 1,7 13,5

II över 1,7 t.o.m. 3.0 18,0

III " 3,0" 5.0 21,5

IV " 5,0 30,0

Cigarretter

grupp 1 t.o.m. 0,85 44

II över 0.85 t.o.m. 1,20 51

III " 1,20" 1.55 56

V " 1,90 65

Röktobak 155:-

T uggtobak 50:-

Snus 22:-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

SkU 1987/88:5

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att 24 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa skall ha
följande lydelse.

24 kap. Tobak

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra
stycket lagen (1961: 394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966: 394) om
rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet
ej åtnjutes. tull med följande belopp:

Varuslag	Vikt för 1 st. gram	Belopp för 1 st. öre 1 kg kr.
Cigarrer och cigariller	högst 3	ii
	mer än 3	42
Cigaretter	högst 0.85	54
	över 0,85 t.o.m. 1.20	63
	över 1.20	70
Andra slag av färdiga tobaksvaror		190:-

Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger
enligt 39 eller 40 § tullagen (1973: 670).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

4. Beskattning efter alkoholhalt, m.m. och skatten på starköl
(mom. 7)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning bör alkoholskatten ha en helt annan utformning än i
dag för att priserna mer effektivt skall kunna påverka konsumtionen i
riktning mot alkoholsvagare och alkoholfria drycker. Redan av denna
anledning bör skatten i ökad utsträckning tas ut med hänsyn till alkoholstyrkan
i drycken. Därtill kommer att en sådan omläggning också medför den
fördelen att vissa kvalitetsprodukter inte längre behöver drabbas av en
oskäligt hög beskattning. De förslag i denna riktning som läggs fram i flera
motioner kan enligt vår uppfattning utformas så att beskattningen på ett
bättre sätt än i dag motverkar den alltför höga alkoholkonsumtionen. Vi
tillstyrker alltså de framställda kraven på en översyn av reglerna i detta
hänseende.

Den i motion Sk813 förslagna skatteskärpningen för starköl skulle
innebära att den nuvarande avvägningen av beskattningen av alkoholdrycker
påverkas i motsatt riktning. Eftersom beskattningsfrågorna för samtliga
alkoholdrycker bör bedömas i ett sammanhang avstyrker vi motionen i denna
del.

SkU 1987/88:5

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande beskattning efter alkoholhalt, m.m. och skatten på
starköl

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk809 yrkande 5,
1986/87:Sk815, 1986/87:Sk826, 1986/87:Sk831 och 1986/87:So239 yrkande
1 och med avslag på motion 1986/87:Sk813 i vad den avser
starköl hos regeringen begär en översyn av alkoholbeskattningen i
enlighet med vad som här har anförts.

5. Skatteklasserna för maltdrycker, m.m. (mom. 8)

Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och
Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Det kan finnas många förklaringar till att det uppstod ett mellanölsproblem
bland ungdomen under första hälften av 1970-talet, men det är därför
inte givet att mellanöl skulle medföra samma svårigheter i dag. Det måste
betecknas som egendomligt att en öltyp som får säljas fritt i de flesta länder
inte skall finnas att tillgå i Sverige. Den under senare tid kraftigt ökade
starkölsförsäljningen kan ses som ett tecken på att åtskilliga konsumenter
inte nöjer sig med det s.k. folkölet.

Förslaget i motion Sk817 om att uppjustera den nuvarande alkoholgränsen
för klass II-öl från 1,8 till 3,2 viktprocent innebär att förutsättningar skapas
för att kunna tillhandahålla ett alkoholsvagt öl med förbättrad kvalitet
jämfört med det nuvarande klass Il-ölet men med en lägre alkoholhalt än det
tidigare mellanölet. Syftet är bl.a. att främja konsumtionen av klass II-öl på
starkare dryckers bekostnad och får ses som ett steg i rätt riktning.

Även förslaget i denna motion och i motion Sk801 om ett nytt svagare
starköl torde kunna medföra väsentliga fördelar från alkoholpolitisk synpunkt.
Ett sådant öl med en lägre beskattning än det nuvarande 4,5-procentsölet torde kunna bli så attraktivt för de nuvarande starkölskonsumenterna
att man därmed bör kunna uppnå en inte obetydlig begränsning av
totalkonsumtionen, mätt i ren alkohol.

Vi instämmer således i syftet med motionerna och finner att regeringen
snarast bör lägga fram förslag i den angivna riktningen. Den närmare
detaljavvägningen i fråga om skatteklasser och försäljningsfrågor bör
ankomma på regeringen.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande skatteklasserna för maltdrycker, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87 :Sk801 och
1986/87:Sk817 hos regeringen begär förslag om ändrad lagstiftning
rörande försäljning och beskattning av maltdrycker i enlighet med vad
som här har anförts.

SkU 1987/88:5

6. Cider (mom. 10)

SkU 1987/88:5

Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och
Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

I motion Sk825 begär motionärerna en översyn av dryckeslagstiftningen
för att svensk cider skall få säljas på samma villkor som öl och starköl, dvs. att
cider med en alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent skall få säljas i allmänna
handeln och beskattas som ölet, medan cider med en alkoholhalt av högst 4,5
viktprocent skall beskattas som starkölet och säljas i systembutiker. Syftet är
att man därigenom bättre skulle kunna ta till vara den inhemska fruktskörden
och samtidigt skapa tilltalande dryckesalternativ.

Såvitt vi kan finna skulle förslaget inte medföra några alkoholpolitiska
olägenheter, eftersom cidern främst skulle konkurrera med maltdrycker med
samma alkoholhalt. Om den starkare cidern får en viss del av lättvinets
marknadsandel bidrar den till att sänka totalkonsumtionen av alkohol. Även
om fruktodlarna i ett sådant läge antagligen kommer att få konkurrens av
importerad cider, bör det dock finnas förutsättningar för att de inhemska
musterierna skall kunna anpassa sina produkter och sin marknadsföring så
att den svensktillverkade cidern blir konkurrenskraftig och av väsentlig
betydelse för de svenska frukt odlarnas avsättningsmöjligheter. Det kan
tilläggas att ciderns syrlighet torde begränsa mängden som kan konsumeras,
varför denna dryck inte är lämpad som berusningsmedel.

Vi tillstyrker med det anförda motionen.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande cider
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk825 hos regeringen
begär en översyn av dryckeslagstiftningen syftande till att underlätta
tillverkning och försäljning av svensk cider.

7. Serveringstillstånd (mom. 15)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), förste vice
talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Enligt vår uppfattning är det av många skäl angeläget att söka beglänsa allt
krångel och den stora byråkrati som följer av den detaljerade reglering som
gäller för restaurangnäringen. Detta är också en rättssäkerhetsfråga för dem
som söker sin utkomst inom denna bransch. Som framhålls i motionerna
Sk804 och Sk810 innebär nuvarande regler att den som driver en restaurangrörelse
redan på grund av misstankar om skattebrott eller brister i bokföringen
kan få sitt serveringstillstånd indraget. Vi kan inte acceptera att den som
söker eller som innehar ett serveringstillstånd riskerar att utsättas för
godtycke och fråntas sina utkomstmöjligheter på vaga grunder.

Alkoholhandelsutredningens förslag i dessa frågor övervägs för närvarande
inom regeringen, och det står inte klart när regeringen ämnar lägga fram
den proposition i ämnet som tidigare utlovats till början av 1987. Enligt vår

uppfattning bör riksdagen nu ge till känna att de viktiga rättssäkerhetsfrågor
sorn tas upp i motionerna beaktas vid utformningen av det kommande
förslaget och att propositionen bör läggas fram utan ytterligare dröjsmål.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande serveringstillstånd
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sk804 och
1986/87:Sk810 som sin mening ger regeringen till känna vad som här
har anförts angående prövningen av ärenden rörande serveringstillstånd.

8. Etablering av systembutiker (mom. 17)

Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och
Karl-Gösta Svenson (m) har

dels anfört följande:

Som framhålls i motion Sk821 kan frågan om nyetablering av en
systembutik ha väsentlig betydelse för affärslivet i de kommuner som nu
saknar systembutik och i hög grad inverka på möjligheterna att tillgodose
invånarnas berättigade krav på en förbättrad service i olika hänseenden. När
utskottet behandlade denna fråga 1984 (SkU 1984/85:1) anförde utskottet att
Systembolaget borde vara oförhindrat att något öka etableringstakten och
tillgodose önskemål som inte enbart grundar sig på avstånd till närmaste
butik utan även beakta folkmängden i kommunerna och deras centralorter.

Vid senare års behandling av denna fråga har vi förutsatt att berättigade
önskemål från de kommuner som fortfarande saknar systembutik kommer
att tillgodoses inom rimlig tid. Det kan emellertid ifrågasättas om Systembolaget
i tillräcklig grad har tagit hänsyn till de synpunkter som kommunerna
anlägger på denna fråga och om inte etableringstakten i någon mån bör
kunna ökas för att undvika sådana effekter som kritiseras i motionen. Enligt
vår uppfattning bör denna fråga uppmärksammas av regeringen i samband
med att avtalet med Systembolaget förnyas i början av 1988.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande etableringen av systembutiker
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Sk821 som sin mening
ger regering till känna vad som här har anförts rörande etableringen av
systembutiker.

Särskilda yttranden

1. Skatten på alkoholfria drycker (mom. 9)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) anför:

Vi instämmer i uppfattningen att den dryckesskatt som utgår på alkoholfria
drycker bör slopas. En sådan åtgärd kan ses som ett uttryck för viljan att
främja alkoholfria alternativ och som en stimulans till en önskvärd utveckling
av attraktiva alkoholfria drycker av olika slag. Förslaget ligger också i linje
med vår ståndpunkt att de punktskatter som utgår vid sidan av mervärdeskat -

SkU 1987/88:5

ten i största möjliga utsträckning bör avskaffas, en fråga som uppmärksammas
i den utredning om indirekta skatter som nyligen har tillsatts (dir.
1987:30). Att nu slopa skatten på läskedrycker m.m. skulle medföra ett inte
oväsentligt skattebortfall, och vi avstår därför från att nu ställa något särskilt
yrkande i denna fråga.

2. Cider (morn. 10)

Stig Josefson (c) och Karl-Anders Petersson (c) anför:

Vi instämmer i det syfte som ligger bakom motion Sk825, nämligen att
främja den svenska fruktodlingen. Detta syfte kan emellertid inte tillgodoses
på det sätt som föreslås i motionen, eftersom samma regler skulle komma att
gälla för importerad cider. Den svenska fruktodlingens intresse bör tillgodoses
på andra vägar än genom att skapa en ny marknad för alkoholdrycker. Av
alkoholpolitiska skäl kan vi inte biträda det aktuella yrkandet.

3. Olovlig tillverkning m.m. (mom. 12)

Kjell Johansson (fp) och Britta Bjelle (fp) anför:

Frågorna om hembränning och missbruket av teknisk sprit rymmer många
allvarliga problem av olika slag, och vi vill understryka angelägenheten av att
man ökar ansträngningarna att förbättra situationen. I samband med
kommande ställningstaganden till alkoholhandelsutredningens förslag bör
man enligt vår uppfattning noga överväga om man inte kan vidta ytterligare
åtgärder mot marknadsföringen av teknisk sprit och olika produkter som
kommer till användning vid hembränning och ingripa mot vissa inslag som
uppenbarligen är avsedda att främja den brottsliga verksamhet som det här
är fråga om. Det är också av vikt att man söker åstadkomma en förbättrad
kontroll och uppföljning av att bestämmelserna efterlevs och att man genom
en uppsökande verksamhet försöker uppdaga och beivra illegala förfaranden.

Vi utgår från att regeringen, socialstyrelsen och AN-rådet noga uppmärksammar
dessa frågor och tar erforderliga initiativ som kan leda till förbättringar
av situationen.

4. Teaterlokaler m.m. (mom. 16)

Knut Wachtmeister (m), förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och
Karl-Gösta Svenson (m) anför:

I slutet av 60-talet skedde en försöksverksamhet under halvtannat års tid
med servering av alkoholhaltiga drycker på s.k. fasta teatrar i pauser under
pågående föreställning. Inget som helst missbruk kunde påvisas.

Sverige torde i dag vara det enda västeuropeiska land som totalförbjuder
alkoholförtäring i samband med teaterföreställningar eller konserter.

Från många håll önskas också en uppmjukning av gällande regler. En
sådan skulle kunna vara att tillåta servering av starköl och vin i pauser i
samband med föreställning på teatrar och konsertlokaler. De förutsättningar
i övrigt som gäller för tillstånd till servering bör självfallet vara uppfyllda, och

SkU 1987/88:5

tillståndsmyndigheterna bör bl.a. pröva lokalens beskaffenhet, föreståndarens
lämplighet och rörelsens inriktning.

Utskottet finner inte skäl att nu bryta ut frågan från behandlingen av
alkoholhandelsutredningens förslag. Vi avvaktar därför denna behandling
och hoppas att frågan om servering i teaterlokaler därvid skall få en
tillfredsställande lösning.

SkU 1987/88:5

Socialutskottets yttrande
1987/88:1 y

SkU 1987/88:5

Bilaga

om vissa alkoholpolitiska frågor

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över ett antal till
skatteutskottet hänvisade motioner på alkoholpolitikens område. Det gäller
motionerna 1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) yrkande 5, såvitt avser
höjning av skatten på spritdrycker, vin och starköl, 1986/87:Sk801 av Bo
Hammar (vpk) och Tommy Franzén (vpk), 1986/87:Sk802 av Sten Andersson
i Malmö (m), 1986/87:Sk803 av Börje Stensson (fp) och Olle Grahn (fp),
1986/87:Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), 1986/87:Sk805
av Marianne Karlsson (c), 1986/87:Sk808 av andre vice talman Karl Erik
Eriksson (fp) och Margareta Andrén (fp), 1986/87:Sk809 av Bengt Westerberg
m.fl. (fp), 1986/87:Sk810 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c),
1986/87:Sk811 av Marianne Karlsson (c), såvitt avser avgifter för inköp av
alkohol, 1986/87:Sk812 av Knut Billing (m) och Görel Bohlin (m), 1986/
87:Sk813 av Barbro Nilsson m. fl. (s), 1986/87:Sk814av Barbro Nilsson m. fl.
(s), 1986/87:Sk815 av Lennart Brunander (c) och Kjell A. Mattsson (c),
1986/87:Sk816 av Göran Magnusson m.fl. (s), 1986/87:Sk817 av Bo Lundgren
m. fl. (m), 1986/87:Sk818 av Jan Sandberg (m), 1986/87:Sk819 av Rune
Thorén (c) och Ivar Franzén (c), 1986/87:Sk820 av förste vice talman
Ingegerd Troedsson (m), 1986/87:Sk821 av Oskar Lindkvist m.fl. (s, c),
1986/87:Sk822 av Ulla Orring m. fl. (fp), 1986/87:Sk823 av Göran Magnusson
m. fl. (s), 1986/87:Sk824 av Gudrun Norberg (fp) och Margareta Andrén
(fp), 1986/87:Sk825 av Knut Wachtmeister (m), 1986/87:Sk826 av Christer
Eirefelt (fp), 1986/87:Sk827 av Erik Holmkvist (m), 1986/87:Sk828 av Alf
Svensson (c), 1986/87:Sk829 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp, c,
vpk), 1986/87:Sk830 av Elver Jonsson (fp) och Olle Grahn (fp), 1986/
87:Sk831 av Karin Ahrland (fp) och Bo Lundgren (m), 1986/87:Sk832 av Ulla
Tillander (c) och Gunilla André (c) och 1986/87:So239 av Lennart Alsén (fp),
yrkande 1.

Motionerna berör frågor om allmänna alkoholpolitiska åtgärder, åldersgränser,
alkoholhaltiga preparat, snabbvin, hembränning, skattefri införsel
och försäljning, reglerna om försäljning och servering av alkohol, samt
beskattningen av alkoholdrycker.

Flertalet av de frågor som tas upp i motionerna har behandlats i
socialutskottets yttrande SoU 1986/87:2 y om vissa alkoholpolitiska frågor
vari även lämnades en utförlig bakgrundsredovisning. I det följande hänvisas
i stor utsträckning till det nämnda yttrandet.

Utskottet

Konsumtionsutvecklingen

Alkoholförsäljningen brukar mätas omräknad i liter ren alkohol per invånare
15 år och däröver. I mätningen ingår Systembolagets försäljning, försäljning
av starköl till restauranger och försäljningen av öl klass II.

Under åren 1977-1984 minskade alkoholförsäljningen med drygt 20 %.
Efter att ha varit ungefär oförändrad under 1985 ökade dock försäljningen
under 1986 med 4,5 %. Starkölet ökade mest, med 13,2 %.

När konsumtionen var som störst, 1976, uppgick helårskonsumtionen mätt
i ren alkohol till 7,7 liter. Försäljningen minskade sedan så att konsumtionen

1984 stannade vid 6,01 liter. Konsumtionen första halvåret var då 2,86 liter.

1985 och 1986 ökade helårskonsumtionen till 6,07 liter resp. 6,34 liter.
Enligt uppgifter från socialstyrelsen har emellertid försäljningen ånyo

minskat från 2,93 liter mätt i ren alkohol första halvåret 1986 till 2,89 liter
första halvåret 1987. Detta motsvarar en procentuell minskning med 1,6 %.

Enligt samma uppgifter minskade försäljningen - räknat i liter försålda
drycker - av spritdrycker under första halvåret 1987 med 6,3 % till 2,85 liter
per invånare 15 år och däröver. Försäljningen av spritdrycker till restauranger
minskade med 10,5 % och i övrigt med 6,1 %. Vinförsäljningen minskade
med 1,9 ri under första halvåret. Minskningen var särskilt stor för starkvin,

8.3 c/r. Även vinförsäljningen till restaurangerna minskade. I detta fall med
5 c/r. Minskningen i detaljhandeln var 1,6%.

Försäljningen av starköl ökade däremot under första halvåret med 1,1 %.
På detaljhandelsidan utgjorde ökningen 3,8 %. Försäljningen till restauranger
ökade med 18,4 %. Ölförsäljningen (klass II) ökade med 2,4 %,
medan försäljningen av lättöl minskade med 2,0 %.

Det kan också anmärkas att enligt Systembolagets statistik för första
halvåret i är försäljningen av alkoholfria drycker ökade med 10,1 %.
Spritdryckernas andel av försäljningen mätt i ren alkohol minskade från

40.3 r/r till 38.3 r/r. Vinets andel minskade från 28 % till 27,8 %. Starkölets
andel av försäljningen ökade från 15,2 % till 16,6 %. Även ölets (klass II)
andel ökade.

Hittills i är (från mitten av december till mitten av augusti) har konsumentprisindex
stigit med 3,5 %. Priset på spritdrycker ökade med 11,6 % första
halvåret i år, eller med 7,8 % i reala priser. Motsvarande reala prisökningar
för vin och starköl var 6,4 % resp. 5,6 %.

Ungdomars drogvanor undersöks bl. a. genom de s. k. skolungdomsundersökningarna
och vid mönstring inför värnplikten. Undersökningen 1986 av
drogvanorna i årskurs 9 visar att ungdomarnas konsumtion är lika hög som
tidigare år.

Andelen inskrivningsskyldiga som känner sig berusade någon gång i
veckan har sjunkit från 6,1 % år 1985 till 5,3 % år 1986. År 1977 var andelen
20 %.

Andelen värnpliktiga som uppger att de aldrig är berusade har minskat
obetydligt, från 15,9 % år 1985 till 15,7 % år 1986. Andelen var högst år
1983, då 18 % uppgav att de aldrig drack sig berusade.

SkU 1987/88:5

Bilaga

Starköl och sprit är de drycker som oftast används i berusningssyfte.
Andelen som under 1980-talet uppgav att de brukar berusa sig på sprit låg
hela tiden omkring 50 %, medan motsvarande uppgift för starköl ökade från
51 % år 1981 till 63 % år 1986. Nästan var tionde inskriven uppgav att de
brukar berusa sig på ”hembränt” eller denaturerad sprit, medan något färre
uppgav snabbvin eller annat hemgjort vin som berusningsdryck.

Sifos ungdomsundersökning i början av 1986 visade att alkoholkonsumtionen
bland 12-25-åringar var något högre än i motsvarande undersökning året
före och att en nedåtgående trend därmed brutits. Den studie som gjordes i
början av 1987 visar ungefär samma nivå som 1986.

Uppföljningen av alkoholpolitiken

Socialstyrelsen har som central myndighet ett övergripande ansvar för
insatser på drogområdet. Socialstyrelsen har bl. a. i år i rapporten Alkohol
och sjukvård (Socialstyrelsen redovisar 1987:5) presenterat ett underlag för
hälsopolitiska program för att tidigt upptäcka och ta hand om patienter med
hög alkoholkonsumtion. Avsikten är att man inom primärvården skall kunna
utarbeta lokala program i nämnda syfte.

Folkrörelserna spelar en viktig roll på området. Samarbetet med dem sker
dels inom Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN),
dels genom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet) som är
knutet till regeringen.

Socialutskottet uttalade förra året att det alkohol- och narkotikapolitiska
rådets roll som initiativtagare på drogområdet varit mera oklar och inte
manifesterat sig i form av några formliga förslag från rådets sida. Utskottet
framhöll att det är synnerligen angeläget att det finns ett organ på
drogområdet som på ett effektivt sätt följer händelseutvecklingen och snabbt
kan föreslå regeringen lämpliga åtgärder. Regeringen borde överväga om det
alkohol- och narkotikapolitiska rådet kunde få den ledande och pådrivande
roll som utskottet efterlyst. I annat fall borde andra organisationsformer
övervägas för att effektivisera och samordna samhällets alkoholpolitik (SoU
1986/87:2 y, s. 31).

Regeringen beslutade härefter hösten 1986 att en särskild beredningsgrupp
skulle inrättas inom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet för att
utveckla opinionsbildningen mot alkohol och droger, och i samband därmed
tillkallades en ny ordförande i rådet. I beredningsgruppen, som benämns
Beredningsgruppen för opinionsbildning mot alkohol och narkotika (BOMAN),
ingår representanter för rådet samt ledamöter som har särskild insikt
i ungdomars situation och kunskap om olika opinionsbildande insatsers
betydelse för ungdomars beteende. Syftet med förändringarna är att
intensifiera och utveckla de opinionsbildande insatserna och att effektivisera
arbetet, bl. a. genom en ökad samverkan mellan olika myndigheter och
organisationer. Regeringen har utfärdat särskilda riktlinjer enligt vilka
insatserna skall ha sin utgångspunkt i ungdomarnas levnadsvillkor och
värderingar. Beredningsgruppen skall också uppmärksamma olika vuxengrupper
i sitt arbete, särskilt då vuxna i ungdomarnas närhet. Bland särskilda
frågor som bör tas upp nämns det fortsatta arbetet med att skapa drogfria

SkU 1987/88:5

Bilaga

miljöer, kopplingen mellan våld och missbruk och den oregistrerade
konsumtionen (av hembränt m. m.). Avsikten är att arbetet skall slutföras
före sommaren 1988. Beredningsgruppen skall kontinuerligt redovisa sitt
arbete i rådet och löpande lämna förslag till socialdepartementet om behovet
av insatser.

Beredningsgruppen har tagit ett initiativ för att öka medvetenheten hos
ungdomen om alkoholens skadeverkningar. Satsningen, som inleds under
hösten i år med en annons- och affischkampanj, riktar sig till ungdomar i de
övre tonåren. Ungdomarna skall bl. a. nås i gymnasieskolorna, på militära
förband och på arbetsplatserna. Ungdomsförbund och studieförbund skall
engageras i informationsarbetet. Kampanjen genomförs i samarbete med
bl. a. socialstyrelsen och Systembolaget.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis peka på att den oroande ökning av alkoholkonsumtionen
som kunde skönjas förra året inte tycks ha fortsatt, utan kurvan
har ånyo kunnat vändas nedåt. Konsumtionen är dock fortfarande högre än
åren 1984-1985. Inte minst det fortsatt höga alkoholmissbruket bland
ungdomar inger oro. Ansträngningarna att minska alkoholkonsumtionen
måste därför intensifieras om det av Världshälsoorganisationen uppställda
målet om en konsumtionsminskning med 25 % från år 1984 till år 2000 skall
kunna uppnås.

Ett flertal motioner tar upp frågan om olika alkoholrestriktioner, såsom
inköpsbegränsningoch registrering. Det gäller motion Sk8I9av Rune Thorén
och Ivar Franzén (båda c) yrkande 2, motion Sk828 av Alf Svensson (c)
yrkande I, motion Sk811 av Marianne Karlsson (c) yrkande 2. Även i motion
Sk809 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1 berörs hithörande frågor.

När det gäller inköpsbegränsningar är det som skatteutskottet tidigare
påpekat en påtaglig risk att svårigheterna med en alkoholransonering skapar
negativa attityder mot alkoholpolitiska strävanden över lag. Socialutskottet
har för sin del framhållit som angeläget att inte ge underlag för en sådan
negativ opinionsbildning. Alkoholpolitiken måste, som utskottet anförde
förra året, ses som en gemensam strävan, grundad på väl belagd medicinsk
och social erfarenhet, inte som krångel och onödig kontroll. Därför kan inte
utskottet nu ställa sig bakom förslag om en allmän inköpsbegränsning. Det är
i första hand en fortsatt målmedveten upplysnings- och opinionsbildningsverksamhet
som behövs. Utskottet avstyrker således de motionsförslag som
syftar till att nu införa olika former av inköpsbegränsningar eller registrering.

I motion Sk819 av Rune Thorén och Ivar Franzén (båda c) yrkandena 1 och 3
föreslås att en alkoholkommission tillsätts.

Utskottet efterlyste förra hösten en effektivisering av den centrala
ledningen av samhällets alkoholpolitik. Regeringen vidtog härefter vissa
förändringar inom det alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet),
avsedda att förstärka rådets roll som initiativtagare och pådrivande kraft.
Bl. a. beslutades att en särskild beredningsgrupp, den s.k. BOMAN -

SkU 1987/88:5

Bilaga

gruppen, skulle inrättas inom rådet för att utveckla opinionsbildningen mot

droger.

Det är enligt utskottets mening för tidigt att avgöra om AN-rådet i sin nya
form kan få den ledande och pådrivande roll som krävs för en effektiv och
samordnad alkoholpolitik. Utskottet vill emellertid understryka vikten av ett
fortsatt intensifierat arbete på drogområdet. Utskottet utgår från att rådet tar
de initiativ som krävs för att säkerställa en fortsatt minskning av totalkonsumtionen
av alkohol.

Önskemålet om en alkoholkommission får anses tillgodosett genom det
anförda.

I motion Sk8I4 av Barbro Nilsson m.fl. (5) framhålls det nödvändiga i att de
statliga företagen på alkoholområdet är lojala med den av riksdagen
beslutade alkoholpolitiken. Motionärerna anför bl. a. att Vin-& Spritcentralen
och Pripps kringgår reklamförbudet genom pressträffar och marknadsföring
av såväl lättöl som annat öl under samma namn.

Socialutskottet anser det för sin del självklart att de statliga företagen på
alkoholområdet följer den av staten fastställda alkoholpolitiken. Utskottet
utgår från att regeringen är medveten om behovet av ett konsekvent
handlande från statens sida.

En sänkt åldersgräns från 20 till 18 år för inköp på Systembolaget föreslås i
motion Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m) och motion Sk818 av Jan
Sandberg (m).

Utskottet har tidigare uttalat att en sänkt inköpsålder skulle motverka de
alkoholpolitiska strävandena att begränsa ungdomars tillgång till alkohol och
har dessutom understrukit vikten av att upprätthålla den nuvarande 20-årsgränsen genom beslutsamma åtgärder mot langning till ungdomar i lägre
åldrar. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således motionsförslaget.

I motion Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkande 2 och motion Sk809 av
Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 begärs åtgärder mot missbruk av
teknisk sprit.

För försäljningen av alkoholhaltiga preparat gäller samma regler som för
handel i allmänhet med det undantaget att preparaten inte får säljas om det
finns särskild anledning att anta att varan skall användas i berusningssyfte
[7 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat]. En viss skärpning av bestämmelsen föreslås i alkoholhandelsutredningens
slutbetänkande Handel med teknisk sprit m. m. (SOU 1986:35).
Utredningens förslag övervägs fortfarande inom regeringskansliet.

Alkoholhaltiga preparat skall i princip vara denaturerade, dvs. ämnen
skall tillsättas för att förhindra missbruk. För en vidare redogörelse för
vidtagna åtgärder m. m. rörande alkoholhaltiga preparat hänvisas till förra
årets yttrande (SoU 1986/87:2 y s. 14 f.).

Socialutskottet ser allvarligt på missbruket av T-röd och liknande preparat.
Problemet är visserligen komplicerat med hänsyn till att teknisk sprit har
ett brett användningsområde och att fullgoda ersättningsmedel ännu inte
finns. Utskottet anser det emellertid nödvändigt med ytterligare åtgärder.

SkU 1987/88:5

Bilaga

bl. a. i fråga om hanteringen på försäljningsställena, och när det gäller
utvecklingen av ersättningsmedel som inte är baserade på sprit. Detta gäller
oberoende av när ställningstagande kan ske till alkoholhandelsutredningens
förslag. Det ankommer i första hand på socialstyrelsen att bevaka och driva
på utvecklingen på området. Utskottet förutsätter att styrelsen kommer att
ägna dessa frågor särskild uppmärksamhet. Motionerna avstyrks med
hänvisning till det anförda.

I motion Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkande I begärs förbud mot
tillverkning och försäljning av snabbvinsatser. Begränsningar i handeln krävs
i motion Sk822 av Ulla Orring m. fl. (fp) och motion Sk830 av Elver Jonsson
och Olle Grahn (båda fp).

När frågan tidigare behandlats i riksdagen har konstaterats att svårigheter
föreligger att med bibehållen rätt till hemtillverkning av vin förbjuda
saluförandet av vinsatser. Problemen sammanhänger bl. a. med att de
ingredienser som ingår i snabbvin kan köpas separat. Man har inte heller
ansett det som en framkomlig väg att försöka genomföra en beskattning av
snabbvinerna. Samtidigt råder allmän enighet om att hemtillverkning av vin i
många fall innebär avsevärda problem från alkoholpolitisk synpunkt och om
att saluföringen av snabbvinsatser ter sig stötande i flera hänseenden.
Skatteutskottet erinrade emellertid förra året om att det inte är tillåtet att
rikta marknadsföringen av vinsatser till ungdomar under 20 år och om att
alkoholhandelsutredningen föreslagit att man genom frivilliga överenskommelser
söker få till stånd en ytterligare begränsning eller nedtoning av
marknadsföringen (SkU 1986/87:4 s. 12). Man ansåg att kommande ställningstaganden
till utredningsförslaget borde avvaktas och utgick också från
att förhållandena på detta område skulle komma att uppmärksammas i
arbetet inom AN-rådet.

Socialutskottet ansluter sig till skatteutskottets bedömning och anser
sålunda inte att det för närvarande finns skäl för åtgärder från riksdagens sida
i frågan.

I motion Sk824 av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (båda fp) begärs
en skärpt lagstiftning mot hembränning. Motionärerna vill även att den
opinionsbildande beredningsgruppen inom AN-rådet angriper hembränningen.
Hembränningen uppmärksammas även i motion Sk809 av Bengt
Westerberg m. fl. (fp).

Utskottet vill erinra om att alkoholhandelsutredningen föreslagit att
reglerna för hantering av aktivt kol skärps, eftersom kolet ofta används för
rening vid olovlig tillverkning av sprit. Utredningsförslaget bereds fortfarande
inom regeringskansliet.

Utskottet ser liksom motionärerna allvarligt på hembränning och utgår
från att frågan om skärpta regler övervägs.

Av regeringens riktlinjer för AN-rådets arbete framgår att den oregistrerade
konsumtionen av alkohol (av hembränt m. m.) åren fråga för rådet. Något
riksdagens uttalande kan inte anses erforderligt.

1 motion Sk8l7 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs en ny skatteklass för öl av
mellanölstyp. Även i motion SkSOl av Bo Hammar och Tommy Franzén

SkU 1987/88:5

Bilaga

(båda vpk) hemställs om en ny skatteklass för öl av mellanölstyp. Enligt den
senare motionen skall det nya ölet emellertid endast få säljas på Systembolaget.

Socialutskottet anförde beträffande återinförande av mellanöl i yttrande
SoU 1984/85: ly (s. 9) att när mellanölet förbjöds från den 1 juli 1977 det helt
avgörande argumentet härför var ungdomens missbruk av mellanöl. Mellanölet
hade visat sig vara en inkörsport för alkoholkonsumtion i allt lägre
åldrar. Enligt utskottets mening talade de alkoholpolitiska skälen fortfarande
mycket starkt mot att tillåta allmän försäljning av mellanöl.

Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därför motion Sk817
(m). Inte heller kan utskottet tillstyrka förslaget i motion Sk801 (vpk) om
försäljning av mellanöl på Systembolaget.

Takten på prishöjningarna tas främst upp i motion Sk803 av Börje Stensson
och Olle Grahn (bådafp) yrkande 2, motion Sk809 av Bengt Westerberg m. fl.
(fp) yrkande 3, motion Sk8I6 av Göran Magnusson m.fl. (s), motion Sk828
av Alf Svensson (c) yrkande 3 och motion Sk832 av Ulla Tillander och Gunilla
André (båda c).

När det gäller beskattningsfrågorna innebär 1977 års alkoholpolitiska
beslut att prismekanismen bör utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt
instrument i syfte inte endast att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker
utan också att styra konsumtionen över till de svagare dryckerna.
Enligt dessa riktlinjer måste därför priserna på alkoholdrycker vara höga och
följa med i den allmänna prisutvecklingen.

Skatterna på alkoholdrycker höjdes senast den 1 januari 1987. Priset på
spritdrycker höjdes med drygt 11 % och priset på viner och starköl med
närmare 6 % (prop. 1986/87:66, SkU 1986/87:18).

Vid behandlingen av alkoholpolitiska motioner förra hösten konstaterade
socialutskottet att alkoholpriserna släpat efter den allmänna prisutvecklingen
och uttalade att det vore önskvärt med mer kontinuerliga höjningar av
alkoholpriserna för att undvika dramatiska förändringar (SoU 1986/87:2 y
s. 30). Även skatteutskottet ansåg att justeringar av beskattningen i fortsättningen
borde genomföras med kortare intervall (SkU 1986/87:4 s. 10).

Utskottet vill nu tillägga följande.

Beskattningen är ett centralt alkoholpolitiskt instrument, som måste
kunna nyttjas så att det ger bästa möjliga effekt på dryckesvanorna. Andra
hänsyn än rent alkoholpolitiska bör principiellt inte få influera på reglernas
utformning eller på takten i prishöjningarna. En självklar utgångspunkt
måste vara att prishöjningarna minst skall motsvara höjningen av den
allmänna prisnivån. Höjningarna bör dessutom företas med relativt korta
tidsintervall. Det är en angelägen uppgift för AN-rådet att diskutera
utformningen av alkoholbeskattningen mot bakgrund av det övergripande
målet om en 25-procentig minskning av totalkonsumtionen som riksdagen
tidigare ställt sig bakom. Utskottet förutsätter att rådet tar de initiativ till
förändringar som dess överväganden kan ge anledning till.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionerna inte
påkallar något initiativ av riksdagen.

SkU 1987/88:5

Bilaga

Vad som i övrigt anförs i de remitterade motionerna föranleder inget
uttalande från socialutskottets sida.

Stockholm den 27 oktober 1987

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s). John Johnsson (s),
Göte Jonsson (m). Kjell Nilsson (s). Ulla Tillander (c). Anita Persson (s).
Gunnar Ström (s). Per Arne Aglert (fp), Ann-Cathrine Haglund (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s). Rosa Östh (c). Inga Lantz (vpk). Claes
Rensfeldt (s) och Karin Falkmer (m).

SkU 1987/88:5

Bilaga

gotab Stockholm 1987 13966