Skatteutskottets betänkande med anledning av motioner om resultatutjämning vid beskattningen (Betänkande 1975:SkU15 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande nr 15

SkU 1975:15

Nr 15

Skatteutskottets betänkande med anledning av motioner om resultatutjämning
vid beskattningen

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1975:231 av herr Helén m. fl. (fp) vari under punkten 4 hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om en skattereform för mindre och
medelstora företag omfattande rätt för mindre företag att avsätta medel
till trygghetsfonder;

1975:685 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen
(Fi 1970:77) angående införande av ett generellt investeringskontosystem
med konjunktur- och regionalpolitisk! syfte och möjlighet till
resultatutjämning för företag utan diskriminering i enlighet med vad som
anförts i motionen;

1975:694 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning av frågan om inkomstutjämning för
konstnärer;

1975:704 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp) vari - med hänvisning
till vad som anförts i motionen 1975:914 - under punkten 1 hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att företagsskatteberedningen får i uppdrag
att utreda frågan om nyanskaffningsfond för de rederier som driver kustsjöfart; 1975:705

av herr Magnusson i Borås m. fl. (m, c, fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar om ändringar i förordningen (1960:63) om rätt
till förlustutjämning vid taxering för inkomst i enlighet med vad som i
motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar om rätt till utjämning i vissa fall av statlig inkomstskatt
i samband med inkomststegring eller inkomstminskning i enlighet
med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär att skyndsam utredning om möjligheterna
till en fullständig resultatutjämning görs, varvid i första hand
frågan om resultatutjämning genom den s. k. kontometoden prövas samt
att förslag i detta syfte snarast föreläggs riksdagen;

1975:707 av herrar Persson i Heden (c) och Håkansson i Rönneberga (c)
vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till

1 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 15

SkU 1975:15

den pågående utredningen om företagsbeskattningen beträffande införande
av rätt till öppen resultatutjämning vid beskattningen genom kontometod
i enlighet med vad som anförts i motionen;

1975:1039 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som
anförts i motionen 1975:1020 - under punkterna F3 och F5 hemställs att
riksdagen

F. hos regeringen anhåller om utredning och förslag, syftande till

3. regler för skattefri avsättning till forsknings- och utvecklingsfonder
inom företag,

5. förbättrade finansieringsmöjligheter för de mindre och medelstora företagen,
innebärande bl. a. förslag till självfinaniseringsfonder;

1975:1041 av herr Börjesson i Glömminge (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning beträffande ett system med investeringsfonder
eller motsvarande inom jordbruket i enlighet med vad som
anförts i motionen;

1975:1067 av herr Nilsson i Trobro m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär skyndsam utredning i syfte att genomföra en fullständig
resultatutjämning inom jordbruket, varvid i första hand bör prövas frågan
om resultatutjämning genom den s. k. kontometoden samt att förslag i detta
syfte snarast föreläggs riksdagen;

1975:1076 av herr Nordgren m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i motionen 1975:1657 - under punkterna 3 och 4 hemställs
att riksdagen hos regeringen begär

3. skyndsamt förslag om rätt för mindre företag att avsätta medel till
trygghetsfond,

4. skyndsamt förslag om rätt för enskild firma och handelsbolag att avsätta
medel till investeringsfond;

1975:1077 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari - med hänvisning till
vad som anförts i motionen 1975:1661 - under punkten 1 hemställs att
riksdagen lämnar regeringen i uppdrag att utreda och lägga fram förslag
för de mindre och medelstora företagens utveckling varvid bör beaktas inrättande
av ett fondsystem, t. ex. enligt kontometoden, för förbättring av
finansierings- och investeringsmöjligheterna samt för tryggande av åtaganden
i samband med trygghetslagstiftningen m. m.

Yrkandena under punkterna 1-3 och 5 i motionen 1975:231, yrkandet
under punkten 2 i motionen 1975:704, yrkandena under punkterna 1, 2
och 5 i motionen 1975:1076 och yrkandena under punkterna 2-4 i motionen
1975:1077 behandlar utskottet i senare sammanhang.

Yrkandet under punkten J i motionen 1975:1039 har utskottet behandlat
i betänkandet SkU 1975:1. Yrkandena under punkterna A-E, Fl, F2, F4
och F6, G-I och K-M i samma motion behandlar utskottet i senare sammanhang.

SkU 1975:15

Gällande bestämmelser

Enligt gällande bestämmelser anses ett beskattningsår i princip som en
sluten enhet, och inkomstberäkningen påverkas inte av resultatet under
andra år. Den skattskyldige har emellertid inom ramen för bestämmelserna
vissa möjligheter till såväl förtäckt som öppen resultatutjämning.

Förtäckt resultatutjämning möjliggörs bl. a. genom reglerna för värdering
av varulager, avskrivning av inventarier m. m. Anledning saknas att i detta
sammanhang gå in närmare på denna fråga.

Även öppen resultatutjämning medges i viss utsträckning, nämligen enligt
förordningen (1951:763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst, enligt förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning
vid taxering för inkomst samt enligt särskilda bestämmelser om vissa
kontoavsättningar m. m.

Reglerna om beräkning av skatt för ackumulerad inkomst avser att lindra
den progressiva statliga beskattningen för fysisk person, oskift dödsbo och
familjestiftelse, om den skattskyldige åtnjutit inkomst som hänför sig till
flera år. Reglerna innebär att skatten på den ackumulerade inkomsten beräknas
som om inkomsten fördelats på det antal år vartill den hänför sig.

Rätt till förlustutjämning infördes år 1960 för skattskyldig vars verksamhet
ett år lämnat underskott som inte kan skattemässigt avräknas mot överskott
av annan förvärvskälla samma år. Underskottet får då utnyttjas såsom förlustavdrag
när som helst vid taxering för de följande sex åren. Som förlust
räknas inte endast underskott i egentlig mening utan även andra allmänna
avdrag, som skattemässigt inte kunnat utnyttjas. För att förlustavdrag skall
kunna medges krävs att förlusten uppkommit under ett år, då den skattskyldige
varit skyldig deklarera, samt att deklarationsskyldigheten också
fullgjorts. Uppgår förlusten under förluståret inte till 1 000 kr., får densamma
inte utnyttjas som förlustavdrag.

Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening övergår i andra händer
genom att aktierna i bolaget eller andelarna i föreningen byter ägare, medför
detta att aktiebolagets eller den ekonomiska föreningens rätt till utjämning
av förlust upphör. Reglerna avser att förhindra missbruk och tar sikte på
fåmansbolag. Avsikten är att företag utan andra ”värden" än en skattemässig
rätt till förlustavdrag inte skall kunna gå i handeln. Förlustavdrag
får därför medges endast om aktierna eller andelarna helt eller så gott som
helt ägs av samma personer vid taxeringsårets utgång som vid förlustårets
ingång. Äganderättsövergång genom arv, testamente eller bodelning saknar
betydelse i detta sammanhang. Liknande regler gäller vid fusion.

Lagstiftningen om förlustutjämning grundade sig på förslag av 1957 års
skatteutredning (SOU 1958:35). Utredningen avvisade tanken på en allmän
öppen resultatutjämning genom en kontometod under hänvisning främst till
de stats- och kommunfinansiella verkningarna av en sådan anordning. Däremot
föreslogs rätt till utjämning av statlig inkomstskatt på merinkomst i vissa
fall, men detta förslag ledde inte till lagstiftning.

1* Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 15

SkU 1975:15

Reglerna om skogskonto innebär att skattskyldig, som haft intäkt av skogsbruk,
enligt förordningen (1954:142) om taxering för inkomst av medel,
som insatts å skogskonto, kan få uppskov med taxeringen för den del av
intäkten som satts in på sådant konto. Uppskov medges för ett och samma
beskattningsår med högst 60 % av köpeskillingen för rotsåld skog samt 40 %
av köpeskillingen för leveransvirke. För skogsägare som drabbats av stormskador
har dessa procenttal för vissa år höjts till 80 resp. 50.

Av övriga bestämmelser på detta område förtjänar särskilt att nämnas
lagstiftningen om investeringsfonder för koiyunkturutjämning. Enligt förordningen
(1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning har aktiebolag,
ekonomisk förening och sparbank rätt att göra avsättning till investeringsfond.
Avdrag för avsättning till investeringsfond för rörelse får
medges med högst 40 % av årsvinsten före skatt. Beträffande investeringsfond
för skogsbruk får avdrag medges med högst 10 % av bruttointäkten
av skogsbruk. 46 % - eller i visst fall 40 % - av avsättningen skall insättas
på särskilt konto i riksbanken. Investeringsfondernas primära uppgift är att
utgöra ett verksamt medel i den konjunkturutjämnande politiken. Fonden
får i princip disponeras endast efter beslut av Kungl. Maj:t eller arbetsmarknadsstyrelsen.

Frågornas tidigare behandling

Motionsyrkanden angående ändringar i förordningen om rätt till förlustutjämning
och genomförande av rätt till progressionsutjämning och allmän
öppen resultatutjämning har behandlats av riksdagen årligen alltsedan förlustutjämningsförordningen
antogs år 1960. Bevillningsutskottet harvid sin
prövning av motsvarande yrkanden ansett att bestämmelserna om förlustutjämning
av främst kontrolltekniska skäl bör bibehållas i sin nuvarande
utformning. Utskottet har inte heller ansett skäl föreligga att genomföra
en rätt till progressionsutjämning med hänvisning till att redan gällande
bestämmelser kan anses undanröja de mest iögonenfallande verkningarna
i ifrågavarande hänseende av progressionen vid den statliga inkomstbeskattningen.

Beträffande frågan om en allmän öppen resultatutjämning har bevillningsutskottet
uttalat bl. a. att denna fråga är så central för det svenska skattesystemet
i dess helhet att den inte kan avgöras utan en noggrann omprövning
av gällande regler för inventarieavskrivning och varulagervärdering
och de möjligheter i övrigt till skattemässig konsolidering och resultatutjämning
som skattereglerna nu erbjuder. Vidare har såväl bevillningsutskottet
som skatteutskottet ansett att införandet av rätt till resultatutjämning
inom vissa verksamhetsområden eller för vissa yrkeskategorier skulle strida
mot grundläggande principer vid beskattningen (BeU 1970:20 och SkU
1971:55).

Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden vid 1974 års riksdag

SkU 1975:15

anförde skatteutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SkU 1974:42
bl. a. att riksdagen tidigare framhållit att nuvarande beskattningsregler erbjöd
tillräckliga möjligheter att genom vinstreglerande dispositioner av skilda
slag åstadkomma en faktisk utjämning mellan olika år av skattemässiga
vinster och förluster. En ytterligare utvidgning av möjligheterna att skapa
obeskattade reserver inom företagen var enligt utskottets mening varken
försvarbar från rättvisesynpunkt eller lämplig av samhällsekonomiska skäl.
Frågan kunde emellertid komma i ett annat läge efter en omprövning av
företagsbeskattningen i dess helhet. En sådan omprövning skedde f. n. inom
företagsskatteberedningen (Fi 1970:77).

I företagsskatteberedningens uppdrag ingår bl. a. att pröva om den nuvarande
avvägningen är den riktiga mellan å ena sidan möjligheten till
vinstreglerande dispositioner genom bl. a. förmånliga av-och nedskrivningsregler
och å andra sidan storleken av den vinstbeskattning som träffar företagen.
En av beredningens huvuduppgifter är att från olika synpunkter
pröva nuvarande möjligheter att bilda dolda reserver. Beredningen bör enligt
direktiven kunna överväga att i utjämnande syfte åstadkomma temporära
insättningar av vinstmedel på spärrkonto. Systemet med konjunkturinvesteringsfonder,
som har en väsentlig roll i stabiliseringspolitiken, bör om
möjligt byggas ut så att t. ex. lagerinvesteringar mer effektivt än för närvarande
kan inordnas i systemet och att även andra ändamål än för närvarande,
såsom att främja forskning, kan hänföras hit. Beredningen bör
enligt direktiven även pröva, om skilda regelkomplex för olika slag av fondinstitut
bör samordnas och sammanföras.

Utskottet

De motioner, som utskottet behandlar i detta betänkande, innehåller yrkanden
om vidgad rätt till resultatutjämning mellan olika beskattningsår
och om åtgärder för att mildra verkningarna av progressionen vid den statliga
inkomstbeskattningen.

Förlustutjämning

Enligt förordningen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering
för inkomst fordras för att förlustavdrag skall kunna medges, att deklarationsskyldighet
förelegat för förluståret och att denna skyldighet också
fullgjorts.

I motionen 705 anser motionärerna att som villkor för rätt till förlustavdrag
bör gälla att deklarationsskyldighet förelegat antingen för förluståret eller
för något av de två närmast föregående beskattningsåren.

Rätten till förlustutjämning har ansetts motiverad endast om den skattskyldige
drivit verklig förvärvsverksamhet eller haft en bestående inkomstkälla
av någon omfattning. Detta ställningstagande har föranlett den

SkU 1975:15

ifrågavarande avgränsningen, som således sker efter tämligen schablonartade
grunder men som samtidigt ger möjligheter till en effektiv kontroll. Som
framhållits upprepade gånger vid frågans tidigare behandling kan det i praktiken
knappast förkomma att skattskyldig, som drivit verklig förvärvsverksamhet
under förluståret, går miste om förlustavdrag genom att rätten härtill
anknutits till deklarationsskyldighet för förluståret. Eftersom utskottet inte
är berett medverka till att rätten till förlustavdrag utsträcks till att omfatta
även skattskyldiga, som inte haft någon förvärvsverksamhet under beskattningsåret,
avstyrker utskottet bifall till berörda yrkande i motionen 705.

Fåmansbolag har rätt till förlustutjämning endast om ägarförhållandena
i företaget är i det väsentliga desamma vid förlusttillfället som då förlustavdraget
skall utnyttjas. Detta krav anses uppfyllt, om aktierna vid dessa
tillfällen helt eller så gott som helt ägs av samma personer eller av någon
eller några, som på grund av arv, testamente eller bodelning trätt i dessa
personers ställe.

I motionen 705 yrkas att rätten till förlustavdrag skall kvarstå om den
som övertagit aktierna genom arv, testamente eller bodelning överlåter dessa
till tidigare ägare av aktier i företaget.

De speciella bestämmelserna om förlustavdrag för flmansbolag har tillkommit
för att förhindra handel med förlustbolag utan andra ”tillgångar”
än rätt till förlustavdrag. Utskottet är medvetet om att bestämmelserna
i enstaka fall kan förefalla stränga. Såvitt utskottet kunnat finna har bestämmelserna
om rätt till förlustavdrag för flmansbolag inte medfört sådana
olägenheter att utskottet med hänsyn till riskerna för missbruk anser sig
kunna tillstyrka en uppmjukning av ifrågavarande regler. Utskottet kan
därför inte heller biträda detta yrkande i motionen 705.

Progressionsutjämning

1 motionen 705 yrkas att riksdagen med vissa ändringar antar det förslag
till progressionsutjämning, som framlades i 1957 års skatteutrednings betänkande
(SOU 1958:35) Förlust- och resultatutjämning och i motionen 694
begärs utredning om införande av rätt till inkomstutjämning för konstnärer.

Vid remissbehandlingen av skatteutredningens betänkande riktades åtskilliga
invändningar av principiell natur mot förslaget till progressionsutjämning.
Många av de fall, i vilka enligt skatteutredningens förslag progressionsutjämning
skulle kunna erhållas, är sådana, att en inkomstutjämning
med hänsyn till skatteförmågeprincipen inte kan anses sakligt motiverad.
Över huvud taget torde det vara förenat med stora svårigheter att
genom en generellt verkande lagstiftning möjliggöra en utjämning av beskattningen
för skattskyldiga, som har från år till år mycket växlande inkomster,
utan att fl från skatteförmåge- och rättvisesynpunkt icke önskvärda
biverkningar av lagstiftningen. På grund härav och då de mest iögonenfallande
verkningarna av progressionen vid den statliga inkomstbeskatt -

SkU 1975:15

ningen får anses undanröjda genom lagstiftningen om ackumulerad inkomst,
som bl. a. är tillämplig på inkomst av konstnärlig verksamhet, samt om
förlustutjämning och skogskonto avstyrker utskottet berörda lagstiftningsyrkande
i motionen 705 och utredningsyrkandet i motionen 694.

Allmän öppen resultatutjämning

Motionerna 705, 707 och 1067 innehåller yrkanden om allmän öppen
resultatutjämning för rörelseidkare, jordbrukare och fastighetsägare. I de
båda förstnämnda motionerna begärs utredning angående möjligheterna till
en sådan utjämning genom en kontometod. Utredningsyrkandet i den sistnämnda
motionen är mer begränsat och avser endast jordbrukare.

Såväl bevillningsutskottet som skatteutskottet har upprepade gånger uttalat,
att frågan om att införa ett system med skattefria kontoavsättningar
är så central för det svenska skattesystemet i dess helhet att den inte kan
avgöras utan en noggrann omprövning av gällande regler för avskrivning
och varulagervärdering samt de möjligheter i övrigt till skattemässig konsolidering
och resultatutjämning som skattereglerna f. n. erbjuder. En sådan
omprövning sker inom företagsskatteberedningen (Fi 1970:77), som enligt
sina direktiv bl. a. skall utreda frågan om resultatutjämning och reservbildning
genom skattefria avsättningar till olika slag av fonder.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet berörda utredningsyrkanden
i motionerna 705, 707 och 1067.

Diverse fondavsättningar

I ett flertal motioner begärs utredning eller förslag från regeringen om
rätt till avdrag vid taxering för andra typer av fondavsättningar. Sålunda
begärs i motionen 685 införande av ett generellt investeringskontosystem
i konjunktur- och regionalpolitisk! syfte och i motionen 1041 ett system
med investeringsfonder eller motsvarande inom jordbruket. I motionen 1076
yrkas rätt för enskild firma och handelsbolag att skattefritt avsätta medel
till investeringsfond. Sistnämnda motion liksom motionen 231 innehåller
vidare yrkande om rätt för mindre foretag att göra avsättning till trygghetsfonder.
Motionärerna i motionen 1077 begär ett fondsystem för förbättring
av finansierings- och investeringsmöjligheterna samt för tryggande
av åtgärder enligt trygghetslagstiftningen m. m. för mindre och medelstora
företag. Motionen 1039 innehåller yrkanden om införande av självfinansieringsfonder
för mindre och medelstora företag och skattefri avsättning
till forsknings- och utvecklingsfonder. Slutligen begärs i motionen 704 rätt
för rederier, som driver kustsjöfart, att göra avsättning till nyanskaffningsfond.

När liknande motionsyrkanden behandlades av riksdagen förra året anförde
utskottet (SkU 1974:42) att flera av de fondavsättningar, som ak -

SkU 1975:15

tualiserats i motionerna, kommer att uppmärksammas under företagsskatteberedningens
fortsatta arbete. Enligt utredningsdirektiven har beredningen
nämligen till uppgift att bl. a. undersöka möjligheterna att inom investeringsfondsystemets
ram åstadkomma avsättningar för investerings- och utvecklingsändamål
i syfte att dels stabilisera lönemarknaden dels skapa resurser
för företagens fortsatta tillväxt. Därtill kommer att vissa av de åtgärder
motionärerna avser att främja genom skattefria avsättningar till olika slag
av fonder redan är tillgodosedda genom bestämmelserna i förordningen om
särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt samt genom
den tillfälliga lagstiftningen om avsättning till särskild investeringsfond och
insättning på investeringskonto för skog.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till samtliga de yrkanden om
skattefria fondavsättningar av skilda slag som framställs i motionerna 231,
685, 704, 1039, 1041, 1076 och 1077.

Utskottet hemställer

1. beträffande förlustutjämning

att riksdagen avslår motionen 1975:705 punkten 1;

2. beträffande progressionsutjämning

att riksdagen avslår

a. motionen 1975:694,

b. motionen 1975:705 punkten 2;

3. beträffande allmän öppen resultatutjämning

att riksdagen avslår

a. motionen 1975:705 punkten 3,

b. motionen 1975:707,

c. motionen 1975:1067;

4. beträffande diverse fondavsättningar

att riksdagen avslår

a. motionen 1975:231 punkten 4,

b. motionen 1975:685,

c. motionen 1975:704 punkten 1,

d. motionen 1975:1039 punkten F 3,

e. motionen 1975:1039 punkten F 5,

f. motionen 1975:1041,

g. motionen 1975:1076 punkten 3,

h. motionen 1975:1076 punkten 4,

i. motionen 1975:1077 punkten 1.

Stockholm den 1 april 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1975:15

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Wikner (s), Sundkvist* (c), Stadling
(s), Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö* (c), fru Normark (s), herrar Hallenius
(c), Boström (s), Hörberg (fp) och fru Troedsson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vilka - under åberopande
av innehållet i motionen 1975:705-ansett att utskottet under punkterna
1 och 2 b bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:705 punkterna 1

och 2 hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag

till riksmötet 1975/76 om dels ändringar i förordningen (1960:63)
om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och dels införande
av rätt till progressionsutjämning vid inkomststegring
och inkomstminskning i enlighet med vad som anförts i motionen
1975:705.

Särskilda yttranden

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Sundkvist (c), Olsson

i Järvsö (c). Hallenius (c), Hörberg (fp) och fru Troedsson (m):

Som framgår av utskottets yttrande pågår inom företagsskatteberedningen
(Fi 1970:77) en översyn av gällande regler för företagens avskrivningar och
varulagervärdering samt de möjligheter i övrigt till konsolidering och skatteutjämning
som skattereglerna f. n. erbjuder. Beredningen skall enligt sina
direktiv också utreda frågan om resultatutjämning och reservbildning genom
skattefria avsättningar till olika slag av fonder. Enligt uppgift kan utredningens
förslag på detta område väntas bli framlagda under 1976.

Med hänsyn härtill och då det enligt utskottets yttrande nu sker en prövning
av just de frågor som berörs i motionerna angående resultatutjämning
och fondavsättningar vill vi avvakta utredningsresultatet, vilket vi förutsätter
kommer att läggas fram under år 1976.

2. av herr Hörberg (fp):

Avsättning till trygghetsfond, om vilket yrkande finns i motionen 1975:231
av herr Helén m. fl. (fp), haren väsentligare uppgift än att utgöra en allmän reservbildning
inom företagen.

Att de anställda och företagsägarna vid varje mindre och medelstort företag
bereds tillfälle att via trygghetsfonder gemensamt planera för anställningstrygghet
och lönetrygghet vid konjunktursvackor och andra tillfälligt
sysselsättningshotande lägen är av primärt intresse. Därmed vinnes både

SkU 1975:15

en decentralisering av ansvar och beslutanderätt till de direkt berörda och
en ökad soliditet för företaget i fråga. Skatteförmåner av olika slag vid avsättning
till trygghetsfonder kan därvid vara av avgörande betydelse.

Jag förutsätter att företagsskatteberedningen vid sin utredning om fondavsättningar
speciellt prövar de fördelar som trygghetsfonder kan ge för
att öka sysselsättnings- och lönetryggheten inom mindre och medelstora
företag.