Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om rätt till avsättning på skogskonto och om bilkostnader i skogsbruk (Betänkande 1973:SkU58 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande nr 58 år 1973

SkU 1973:58

Nr 58

Skatteutskottets betänkande i anledning av motioner om rätt till
avsättning på skogskonto och om bilkostnader i skogsbruk.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1973:248 av herr Jonasson m. fl. (c) vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag
beträffande vidgad rätt till avsättning på skogskonto i samband med
storm fällningar, insektsangrepp m. m. i enlighet med vad som anförts i
motionen;

1973:250 av hen Jonasson m. fl. (c) vari hemställs

att riksdagen beslutar, att hos Kungl. Maj:t anhålla om översyn av
tillämpningsbestämmelsema beträffande rätten till avdrag för kostnader
för egen bil som används i skogsbruk i enlighet med vad som har anförts i
motionen.

Gällande bestämmelser m.m.

Skogskontolagstiftningen m.m.

Bestämmelserna om skogskonto är intagna i förordningen (1954:142)
om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto. Fysisk
person, oskift dödsbo eller familjestiftelse som haft intäkt av skogsbruk
har enligt denna förordning rätt till uppskov med inkomsttaxeringen för
den del av skogsintäkten som satts in på särskilt konto i bank,
skogskonto (1 §). Syftet är främst att mildra verkningarna av den
progressiva statliga inkomstbeskattningen genom att möjliggöra en
uppdelning i beskattningshänseende av intäkten på flera år. Skogsägaren
kan också få taxeringen av skogskontomedlen uppskjuten till år, då han
haft kostnad för vård och underhåll av skogen. Inkomstbeskattningen av
medlen sker när dessa tas ut från skogskontot (8 §). Medlen får stå inne
på kontot under högst tio år (6 §). Belopp, för vilket uppskov med
taxeringen yrkas, skall vara inbetalat till banken senast den dag, då den
skattskyldige skall lämna sin självdeklaration (5 §).

Rätten till uppskov enligt förordningen är begränsad i fråga om
beloppet (2 §). För varje förvärvskälla får uppskovet genom avdragsgill
insättning på kontot för ett och samma beskattningsår avse högst 60 % av
köpeskillingen vid upplåtelse av avverkningsrätt, 40 % av köpeskillingen
för leveransvirke och 40 % av saluvärdet av skogsprodukter som uttagits
för förädling i egen rörelse.

Vid flera tillfällen har rätten till avdragsgill insättning på skogskonto

1 Riksdagen 1973. 6 sami. Nr 58

SkU 1973:58

vidgats provisoriskt med anledning av stormfällningar. Därvid har de
ovannämnda procenttalen för skogskontoinsättningar höjts till 80, 50
resp. 50. De senaste bestämmelserna i ämnet, som avsåg beskattningsåren
1971 och 1972, är intagna i lagen (1972:49) med särskilda bestämmelser
om insättning på skogskonto.

Enligt förordningen (1951:763) angående beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst kan progressiviteten i den statliga
inkomstbeskattningen lindras bl. a. i vad avser vissa inkomster av
skogsbruk. De skogsinkomster, beträffande vilka särskild skatteberäkning
kan tillämpas, utgörs bl. a. av skogsintäkter till följd av skogsbrand,
stormfällning, torka, insektsskador e. d. eller vattenuppdämning eller
framdragande av kraftledning (3 § 2 morn.). Är intäkten av det slag, att
uppskov med beskattningen kan erhållas genom insättning på skogskonto,
får den särskilda skatteberäkningen inte ske, om intäkten
föranlett avdrag för insättning på skogskonto. Den skattskyldige har
således valrätt mellan att göra insättning på skogskonto och att begära
särskild skatteberäkning.

I en motion vid 1954 års riksdag yrkades att i skogskontoförordningen
skulle intas en bestämmelse om rätt för Kungl. Majit att medge vidgad
uppskovsrätt, då skogsuttag framtvingats av omfattande stormfällning,
snöbrott, insektshärjninger, översvämningar m. m. I sitt av riksdagen
godkända betänkande 1954:25 avstyrkte bevillningsutskottet motionen
med motivering att skogskontobestämmelserna jämte gällande regler om
avdrag för värdeminskning av skog utgjorde en reglering, för vilken inte
erfordrades kompletterande bestämmelser för speciella situationer.

I sitt betänkande Skogsbeskattningen (SOU 1969:30) har skogsskattekommittén
föreslagit, att rätten till uppskov med beskattningen av på
skogskonto insatta medel för ett och samma beskattningsår skall få avse
högst ett belopp motsvarande summan av dels köpeskilling vid upplåtelse
av avverkningsrätt och dels 65 % av köpeskilling för avyttrade skogsprodukter
och saluvärdet av skogsprodukter som tagits ut för förädling i egen
rörelse. Enligt kommitténs uppfattning skulle en regel av denna innebörd
göra det onödigt att medge tillfällig utvidgning av uppskovsrätten vid
stormfällning o. d. Den skulle också tillgodose de behov av uppskov som
kan uppkomma till följd av nedläggning av flottleder, de stora skogsuttag
som kan förekomma vid användning av moderna avverkningsmetoder,
t. ex. kalawerkning på vissa områden o. d.

Skogsskattekommitténs förslag är efter remissbehandling f. n. föremål
för överväganden inom finansdepartementet.

Skogsägares rätt till avdrag för resor med egen bil

Enligt 22 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, får från bruttointäkten
av jordbruksfastighet avdrag göras för omkostnader, som är att
hänföra till driftkostnader.

Mot bakgrund därav har enligt gällande rättspraxis kostnad för
personbil delvis fått dras av, om denna varit erforderlig för driften och
därför till viss del utgjort inventarium i jordbruket. Vid bedömningen

SkU1973:58

härav spelar fastighetens storlek och driftsinriktning, tillgång på arbetskraft,
fastighetens läge i förhållande till avyttringscentra, busslinje och
järnvägsstation etc. stor roll. På grund av mindre goda arronderingsförhållanden
kan det vara nödvändigt att använda personbil för tillsyn av
eller transporter till avsides belägna marker. Bilens användning i
jordbruket kan vidare påkallas av sjukdom eller invaliditet. Avdrag får
emellertid medges endast för den del av driftkostnaderna, som belöper på
bilens användning i jordbruket. Har onödigt stor bil använts skall
kostnaderna reduceras till vad som motsvarar kostnaderna för en för
driften lämpad bil av normal storlek. Är personbil erforderlig för driften,
är skattskyldig vid kontantmässig inkomstredovisning även berättigad till
avdrag för utbyte av bil med den del av inköpspriset för bil av normal
storlek, som belöper på bilens användning i jordbruket.

I den mån bilen inte kan anses som driftsinventarium men likväl i
mindre omfattning använts i driften, medges i allmänhet avdrag för
resekostnader eller inbesparade fraktkostnader med ett efter omständigheterna
i det enskilda fallet avpassat belopp.

Motsvarande principer gäller i fråga om avdrag för bilkostnader i
skogsbruk. Av rättspraxis framgår emellertid att personbil endast
undantagsvis ansetts som driftsinventarium för skattskyldig, som enbart
bedriver skogsbruk. Jfr RÅ 1956:482, 1965:50, 1967:1761 och
1968:1541.

Utskottet

Skogskontolagstiftningen

Enligt allmänna principer får i regel beskattningen av inkomster inte
uppskjutas eller fördelas på flera år, vilket kan medföra vissa nackdelar
för progressivt beskattade inkomsttagare, om inkomsterna utfaller
ojämnt. För att mildra dessa nackdelar för skogsägarna har i förordningen
(1954:142) om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto,
intagits bestämmelser, som gör det möjligt att i viss omfattning uppskjuta
och fördela beskattningen av skogsinkomster under högst tio år genom
insättning på skogskonto. Uppskovsrätten är — med vissa undantag varom
nu inte är fråga - begränsad till följande procentuella andelar av olika
skogsintäkter, som redovisas i inkomstkällan jordbruksfastighet för ett
och samma beskattningsår:

a) 60 % av köpeskilling för upplåten avverkningsrätt,

b) 40 % av köpeskilling för avyttrade skogsprodukter och

c) 40 % av saluvärde av skogsprodukter som tagits ut för förädling i
egen rörelse.

I motionen 1973:248 yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att
skogsägare, som drabbats av stormfällningar, insektsangrepp o. d., skall få
göra insättning på skogskonto med 80 % av köpeskilling för rotsåld skog
samt med 50 % av köpeskilling för leveransvirke och av saluvärde av
skogsprodukter som tagits ut för förädling i egen rörelse.

SkU1973:58

Med anledning av vad i motionen anförts vill utskottet erinra om att
de ovannämnda procenttalen för insättning på skogskonto provisoriskt
höjts till 80, 50 resp. 50 vid fem olika tillfällen, senast 1972, på grund av
stormfällningar. Lindring i progressiviteten vid den statliga inkomstbeskattningen
kan också erhållas för skogsinkomster till följd av bl. a.
skogsbrand, stormfällning, torka och insektsskador enligt bestämmelserna
i förordningen (1951:763) angående beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst. Särskild skatteberäkning får dock inte ske, om
uppskov med beskattningen erhållits genom insättning på skogskonto. I
sammanhanget bör också uppmärksammas att enligt kungörelsen
(1948:239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder sådant
bidrag kan utgå till bl. a. åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter.

Som framgår av den tidigare redogörelsen har vissa ändringar i
skogskontolagstiftningen aktualiserats i skogsskattekommitténs betänkande
Skogsbeskattningen (SOU 1969:30), som efter remissbehandling är
föremål för överväganden inom finansdepartementet. Enligt vad utskottet
erfarit kommer en proposition med förslag till ändringar i skogsbeskattningen
att föreläggas nästa års riksdag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till skrivelseyrkandet
i. motionen 1973:248.

Skogsägares rätt till avdrag för resor med egen bil

I motionen 1973:250 begärs översyn av tillämpningen av bestämmelserna
om avdrag för kostnader för egen bil som används i skogsbruk.
Motionärerna anser det från rättvisesynpunkt angeläget att avdragsbestämmelserna
tillämpas likformigt i rörelse jordbruk och skogsbruk.

1 det föregående har utskottet redogjort för de principer som i
rättspraxis varit vägledande för bestämmande av avdrag för bilkostnader i
jordbruk och skogsbruk. Därav framgår att avdrag för driftkostnader
samt vid kontantmässig inkomstredovisning för kostnader för bilbyte och
vid bokföringsmässig redovisning för värdeminskning av bil medges om
bilen helt eller delvis kan betraktas som ett driftsinventarium i jordbruket
och/eller skogsbruket. I den mån bilen inte kan anses som ett
driftsinventarium men likväl till viss mindre del utnyttjats i och för
näringsverksamheten medges avdrag för resekostnader eller inbesparade
fraktkostnader med skäligt belopp.

Enligt utskottets uppfattning kan bärande invändningar inte riktas
mot de principer efter vilka avdrag för bilkostnader beräknas inom
skogsbruket. Beträffande flertalet skogsfastigheter, där personbil endast
tillfälligtvis eller endast vissa år kan anses erforderlig för skogsbruket, bör
bilen givetvis inte betraktas som ett driftsinventarium. Därför medges
under beskattningsår då större avverkningar görs eller skogsvårdande
åtgärder utförs i dylika fall avdrag för resekostnader eller inbesparade
fraktkostnader med ett efter omständigheterna i det enskilda fallet såsom
skäligt ansett belopp.

SkU1973:58

Utskottet delar således inte motionärernas uppfattning att de i
rättspraxis tillämpade grunderna för beräkning av avdrag för bilkostnader
inom skogsbruket är i behov av översyn och avstyrker således bifall till
motionen 1973:250.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motionen 1973:248,

2. motionen 1973:250.

Stockholm den 6 november 1973

På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), fruar Nettelbrandt
(fp), Holmqvist (s), herrar Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg
(s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i
Trobro (m), Stadling* (s), Björk i Gävle (c) och fru Normark (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 73 5320 S Stockholm 1973