1. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop.2003/04:163) (Betänkande 2004/05:SKU3 Skatteutskottet)

Skatteutskottets betänkande2004/05:SKU3

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop.2003/04:163)

---

Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i betänkandet i allt väsentligt regeringens förslag
i proposition 2003/04:163 att införa en skattereduktion för byggnadsarbete
på bostadshus (s.k. ROT-avdrag) under en ny period. Skattereduktionen
skall uppgå till 30 % av utgifterna för byggnadsarbetet, dock att endast
arbetskostnaderna och ej materialkostnaderna får inräknas. För småhus
skall skattereduktionen få uppgå till högst 10 500 kr och för en
privatbostadsrätt till högst 5 000 kr. För hyreshus skall reduktionen kunna
uppgå till det högsta av 20 000 kr eller tre gånger fastighetsskatten
för bostadsdelen för kalenderåret 2004.
Reglerna träder formellt i kraft den 1 november 2004 men skall i enlighet
med vad regeringen aviserat i den senaste vårbudgeten tillämpas retroaktivt
så att de omfattar byggnadsarbeten som utförts under tiden den 15 april
2004-den 30 juni 2005.
I vårpropositionen redovisade regeringen också sin bedömning av de
offentligfinansiella konsekvenserna av förslaget. Den föreliggande
propositionen innehåller en mer preciserad beräkning enligt vilken det
samlade direkta skattebortfallet kommer att uppgå till 2,4 miljarder
kronor, varav 1,4 miljarder kronor kommer att belasta år 2004, medan
resterande 1,0 miljarder faller på år 2005. Det direkta skattebortfallet
kan dock enligt regeringens uppfattning komma att motverkas av indirekta
(dynamiska) effekter.
Till betänkandet har lämnats två reservationer, dels en av fp med yrkande
om avslag på propositionen, dels en av m, fp, kd och c med yrkande om
ett tillkännagivande om en mer omfattande skattelättnad, inkluderande
även s.k. hushållsnära tjänster. Samma partier har även lämnat ett
särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
Riksdagen antar1. det i proposition 2003/04:163 framlagda förslaget
till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
med de ändringarna att- dels 1 och 2 §§ i förslaget i propositionen
erhåller den av utskottet i bilaga 3 till detta betänkande föreslagna
lydelsen,- dels 4 § i förslaget i propositionen delas upp i två paragrafer,
betecknade 4 och 5 §§, med den av utskottet i den nämnda bilagan
föreslagna lydelsen,- dels 5-11 §§ i förslaget i propositionen numreras
om till 6-12 §§,- dels de nya 6, 7 och 11 §§ erhåller den av utskottet
i den nämnda bilagan föreslagna lydelsen,- dels 12 och 13 §§ i förslaget
i propositionen slås samman till en paragraf, betecknad 14 §, med den
av utskottet i den nämnda bilagan föreslagna lydelsen,- dels 14 och
15 §§ i förslaget i propositionen numreras om till 15 och 16 §§,- dels
en ny paragraf, betecknad 13 §, infogas i den föreslagna lagen med den
av utskottet i den nämnda bilagan föreslagna lydelsen,- dels rubriken
före 5 § i förslaget i propositionen med lydelsen "Ansökan och beslut"
flyttas till platsen omedelbart före 6 § i utskottets förslag,- dels
rubriken före 12 § i förslaget i propositionen med lydelsen "Övriga
bestämmelser" flyttas till platsen omedelbart före 14 § i utskottets
förslag,- dels en ny rubrik infogas omedelbart före 13 § i utskottets
förslag med den av utskottet i den nämnda bilagan föreslagna lydelsen,
2. det i proposition 2003/04:163 framlagda förslaget till lag om ändring
i skattebetalningslagen (1997:483),3. det i bilaga 3 till detta betänkande
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1204) om
skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus.Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition 2003/04:163 och avslår motion
2003/04:Sk45 yrkande 1.
Reservation 1 (fp)

2. Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Sk42 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk43
yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk44, 2003/04:Sk45 yrkande 2 och 2003/04:Sk46.

Reservation 2 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 23 september 2004
På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s),
Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s),
Ulla Wester (s), Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Ulf Sjösten
(m), Lennart Axelsson (s), Jörgen Johansson (c), Mats Berglind (s),
Stefan Hagfeldt (m), Catharina Bråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp),
Fredrik Olovsson (s), Anne-Marie Ekström (fp) och Börje Vestlund (s).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I 2004 års ekonomiska vårproposition (prop. 2003/04:100) aviserades att
reglerna om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på bostadshus
- det s.k. ROT-avdraget - skulle återinföras. I vårpropositionen angavs
vidare att de kommande reglerna skulle bli tidsbegränsade och avse
byggnadsarbeten som utförts från och med den dag vårpropositionen
överlämnades till riksdagen, vilket skedde den 15 april 2004.
Frågan om skattereduktion har beretts inom Regeringskansliet och ett
lagförslag har utarbetats inom Finansdepartementet. Den föreslagna lagen
bär rubriken Lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus. Detta lagförslag, som jämte ett förslag till följdlagstiftning
återfinns i den aktuella propositionen, överensstämmer i allt väsentligt
med den tidigare gällande lagen (1996:725) om skattereduktion för
utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop. 1995/96:229, bet.
1995/96:SkU32, rskr. 1995/96:306). Denna tidigare lag överensstämde i sin
tur i allt väsentligt med den ännu tidigare gällande lagen (1993:672)
om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus (prop.
1992/93:150, bet. 1992/93:SkU36, rskr. 1992/93:422). Erfarenheter från
tillämpningen av både 1993 och 1996 års lagar har beaktats under
utarbetandet av det nu aktuella lagförslaget. Synpunkter på förslaget har
under hand inhämtats från Skatteverket.
Utskottet beslutade den 1 juni 2004 att inhämta Lagrådets yttrande över
lagförslagen i propositionen. I ett yttrande den 15 juni 2004 har
Lagrådet gjort vissa påpekanden angående den föreslagna lagen om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, medan det
andra lagförslaget lämnats utan erinran. Med anledning härav föreslår
utskottet att regeringens lagförslag modifieras och kompletteras i
enlighet med Lagrådets rekommendationer.
Fem motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet gjorde en preliminär behandling av propositionen och motionerna
den 18 juni 2004, alltså strax före riksdagens sommaruppehåll. Utskottet
beslutade då preliminärt att i allt väsentligt tillstyrka propositionen
och att avstyrka motionerna, dock att utskottet skulle komma att föreslå
vissa kompletteringar med hänsyn till Lagrådets synpunkter på propositionens
förslag. För att redan på detta stadium informera allmänheten om utskottets
ställningstagande och att ett riksdagsbeslut i ärendet var att vänta
under hösten 2004 utgavs samma dag ett pressmeddelande med en kort
redovisning av utskottets beslut. I pressmeddelandet angavs bl.a. att
reduktionen skulle omfatta arbeten som utfördes under perioden den 15
april 2004-den 30 juni 2005.

Till detta betänkande har fogats följande bilagor:
Bilaga 1: Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2: Regeringens lagförslag
Bilaga 3: Utskottets förslag till ändringar i regeringens lagförslag
Bilaga 4: Lagrådets yttrande
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en skattereduktion för utgifter avseende
byggnadsarbeten på bostadshus. Skattereduktionen skall på vissa villkor
kunna ges till fastighetsägare och innehavare av privatbostadsrätter.
Skattereduktionen
uppgår till 30 % av ett underlag som består av utgifter för byggnadsarbete.
Med byggnadsarbete avses reparationer och underhåll samt om- och
tillbyggnad av bostadshus. För småhus kan skattereduktionen uppgå till
högst 10 500 kr och för en privatbostadsrätt till högst 5 000 kr. För
hyreshus kan skattereduktion uppgå till det högsta av 20 000 kr eller
tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen för kalenderåret 2004.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 november 2004 och tillämpas
retroaktivt på byggnadsarbeten som utförs under tiden den 15 april 2004-den
30 juni 2005.
I vårpropositionen redovisade regeringen sin bedömning av de
offentligfinansiella konsekvenserna av förslaget. Enligt en mera preciserad
beräkning i den föreliggande propositionen kommer det samlade direkta
skattebortfallet att uppgå till 2,4 miljarder kronor, varav 1,4 miljarder
kronor kommer att belasta år 2004, medan resterande 1,0 miljarder faller
på år 2005. Det direkta skattebortfallet kommer dock enligt regeringens
uppfattning att motverkas av indirekta (dynamiska) effekter som dock är
svåra att kvantifiera.

Utskottets överväganden
Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar med vissa ändringar regeringens förslag till lag om
skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, liksom
föreslagen följdlagstiftning. Av konsekvensskäl görs dessutom en
detaljändring i lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande
installationer i småhus. Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:163
delvis och avslår motion 2003/04:SkU45 yrkande 1.
Jämför reservation 1 (fp) och särskilt yttrande (m, fp, kd, c).
Tidigare ROT-avdrag
År 1993 infördes ett ROT-avdrag som utgjorde en del av ett ROT-program
som syftade till att få ned arbetslösheten inom byggsektorn. Skattereduktionen
utgjorde 30 % av arbetskostnaden för småhus och hyreslägenheter och
gällde under perioden den 15 februari 1993 till den 31 december 1994
och skulle betraktas som en tillfällig åtgärd (prop. 1992/93:150, bil.
6.1, bet. 1992/93:SkU36).
Sedan detta ROT-avdrag upphört att gälla infördes ett nytt ROT-avdrag
i något modifierad form - det nya kom att omfatta även bostadsrätter -
den 15 april 1996 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Det förlängdes
sedan stegvis men togs slutligen bort den 31 mars 1999 (prop. 1997/98:1,
yttr. 1997/98:SkU1y, bet. 1997/98:FiU1 samt prop. 1997/98:119, bet.
1997/98:BoU10).
Enligt en granskning av Riksdagens revisorer kom det sammanlagda
skatteavdraget att uppgå till ca 11 miljarder kronor. Med anledning av
revisorernas granskning gjorde riksdagen, på förslag av skatteutskottet,
ett uttalande om att eventuellt nya åtgärder liknande ROT-avdraget
måste analyseras noggrant innan de infördes, följas upp medan de var i
kraft samt utvärderas inom rimlig tid, liksom att de erfarenheter som
kommit fram av ROT-avdragets tillämpning under 1990-talet borde vägas
in. I uttalandet framhölls vidare att man i ett sådant analys- och
utvärderingsarbete också borde ta hänsyn till relevanta genus- och
jämställdhetsperspektiv (förs. 2001/02:RR8, bet. 2001/02:SkU28).
En annan typ av ROT-avdrag infördes genom riksdagsbeslut hösten 2003.
Nu handlade det om en skattereduktion för vissa miljöförbättrande
installationer under perioden den 1 januari 2004-den 31 december 2006.
Ägare till småhus, som används som permanentbostad, kan enligt denna
ordning få skattereduktion för utgifter för installation av biobränsleeldade
uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus och för installation av
energieffektiva fönster i ett befintligt småhus. Skattereduktion kan
medges med högst 10 000 kr för installation av energieffektiva fönster
och med högst 15 000 kr för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem
under den aktuella tiden (prop. 2003/04:19, bet. 2003/04:SkU11).
Propositionen
Mot bakgrund av den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden och behovet
av sysselsättningsstimulerande åtgärder föreslår regeringen i propositionen
en ny period med skattereduktion för reparationer och underhåll samt
om- och tillbyggnadsarbete på bostadshus. Reglerna är i allt väsentligt
utformade med 1996 års lagstiftning som förebild. Skattereduktionen
skall enligt förslaget uppgå till 30 % av utgifterna för byggnadsarbetet,
vari endast arbetskostnaderna och ej materialkostnaderna får inräknas.
För småhus föreslås skattereduktionen få uppgå till högst 10 500 kr
och för hyreshus till det högsta av beloppen 20 000 kr och tre gånger
fastighetsskatten för bostadsdelen för kalenderåret 2004. För en
privatbostadsrätt föreslås reduktionen uppgå till högst 5 000 kr. Begränsningen
till 5 000 kr per lägenhet beror på att även privatbostadsföretaget i
egenskap av fastighetsägare har möjlighet att få skattereduktion. I
fråga om småhus upplåtna med bostadsrätt föreslås att innehavaren av
privatbostadsrätten skall ges skattereduktion enligt de regler som gäller
för småhus som innehas med äganderätt, dvs. med högst 10 500 kr.
Bostadsföretaget (fastighetsägaren) har i sådant fall inte rätt till någon
skattereduktion. Om två eller flera småhus på en och samma taxeringsenhet
upplåts med hyresrätt får enligt förslaget reglerna om hyreshus tillämpas
om skattereduktionen därigenom blir högre. Arbetskostnaden måste vara
minst 2 000 kr för att någon reduktion skall kunna komma i fråga. Den
som utför arbetet måste ha F-skattsedel.
Reglerna föreslås formellt träda i kraft den 1 november 2004 men skall
tillämpas retroaktivt och omfatta byggnadsarbeten som utförts under
tiden den 15 april 2004-den 30 juni 2005 och som är betalda vid tidpunkten
för ansökan. Omfattningen överensstämmer således med vad regeringen
aviserat i vårbudgeten.
I vårpropositionen redovisade regeringen också sin bedömning av de
offentligfinansiella konsekvenserna av förslaget. Enligt mer preciserade
beräkningar i den föreliggande propositionen kommer det samlade direkta
skattebortfallet att uppgå till 2,4 miljarder kronor, varav 1,4 miljarder
kronor kommer att belasta år 2004, medan resterande 1,0 miljarder faller
på år 2005. Det direkta skattebortfallet kommer dock enligt regeringens
uppfattning att motverkas av indirekta (dynamiska) effekter som dock är
svåra att kvantifiera.
Enligt propositionen kommer regeringen att ge Boverket i uppdrag att
tillsammans med Skatteverket analysera, följa upp och utvärdera de nu
föreslagna åtgärderna ur arbetsmarknadssynpunkt. Uppdraget skall även
omfatta en analys, uppföljning och utvärdering ur ett genus- och
jämställdhetsperspektiv.
Motionen
I motion Sk45 (yrkande 1) av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp) yrkas avslag
på propositionen. Motionärerna anser dels att effektiviteten av denna
temporära stödåtgärd är oklar, dels att regeringen inte har beaktat
viktiga jämställdhetsaspekter trots tidigare påpekanden. Motionärerna
förespråkar i stället en permanent skattelättnad för hushållstjänster
inklusive husreparationer. Det sistnämnda yrkandet behandlar utskottet
först i ett följande avsnitt.
Lagrådets yttrande
Lagrådet riktar viss kritik mot delar i den föreslagna lagstiftningen.
Kritiken gäller främst avsaknaden av remissbehandling, avsaknaden av
bestämmelser som ser till att en reduktion inte kommer i konflikt med
EG-rättens statsstödsregler (ett statligt stöd till ett enskilt företag
får inte överskrida 100 000 euro under en treårsperiod), samt den
rättsliga samordningen när flera reduktioner eller andra stödformer är
aktuella för samma arbete. Lagrådet efterlyser också kompletterande
bestämmelser om omprövning och överklagande och ett förnyat övervägande
angående frågan om reglerna om skattetillägg skall vara tillämpliga.
Utskottets ställningstagande
Utskottet håller med regeringen om att det av arbetsmarknadspolitiska
och sysselsättningsmässiga skäl är motiverat att under en begränsad
period införa en skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus för
att stimulera en efterfrågan på sådana tjänster. Avdraget bör i allt
väsentligt ges en sådan utformning som regeringen föreslagit och som
bygger på utformningen av de ROT-avdrag som gällde under 1990-talet.
Som regeringen föreslagit bör skattereduktionen vara 30 % av arbetskostnaden
och det maximala beloppet vara 10 500 kr för småhus och 5 000 kr för
bostadsrättslägenheter. För hyreshus bör, som regeringen också föreslagit,
skattereduktionen kunna uppgå till det högsta av beloppen 20 000 kr
och tre gånger den fastighetsskatt som beräknas för år 2004 avseende
bostadsdelen. Utskottet ställer sig också bakom de särskilda regler som
föreslås för småhus upplåtna med bostadsrätt eller hyresrätt. Vidare
bör arbetskostnaden vara minst 2 000 kr och den som utför arbetet inneha
F-skattsedel. Skattereduktionen bör omfatta byggnadsarbeten som utförts
under tiden den 15 april 2004-den 30 juni 2005 och som är betalda vid
tidpunkten för ansökan.

I fråga om detaljutformningen av lagförslagen noterar utskottet att
Lagrådet på en del punkter har framfört invändningar mot regeringens
lagförslag. Utskottet anser också att den föreslagna lagstiftningen bör
ändras i vissa hänseenden, i allt väsentligt i enlighet med Lagrådets
rekommendationer.
Till att börja med bör i 4 § en erinran införas om den beloppsgräns -
100 000 euro under en treårsperiod - som enligt gällande EG-förordning
gäller för att ett statligt stöd till ett enskilt företag skall anses
vara av mindre betydelse, samtidigt som paragrafen delas upp i två
paragrafer.
I 6 § i förslaget i propositionen behandlas vad en ansökan om skattereduktion
skall innehålla. Paragrafen, som av skatteutskottet föreslås bli 7 §,
bör kompletteras med en skyldighet för sökanden att i förekommande fall
ange sitt samordningsnummer, dvs. det särskilda nummer som enligt 18 a §
folkbokföringslagen (1991:481) kan tilldelas en person som inte är eller
har varit folkbokförd. Samordningsnummer bör också i förekommande fall
anges för den som utfört byggnadsarbetet. Vidare bör det läggas till en
skyldighet att, om en ansökan om annat stöd har gjorts, lämna upplysning
härom. Vidare bör föreskriften om underlag för kontroll enligt 19 §
förordningen om statligt stöd till näringslivet omformuleras så att den
anknyter till EG-förordningen.
Lagrådet har ansett att lagen skulle vinna i tydlighet om den kompletteras
med särskilda bestämmelser om omprövning och överklagande. Utskottet
föreslår också att sådana bestämmelser tas in i en ny paragraf som får
bli 13 §. Genom hänvisningar till 15, 21 och 22 kap. skattebetalningslagen
(1997:483) tydliggörs att bl.a. bestämmelserna om skattetillägg och
efterbeskattning kan komma att tillämpas. I detta sammanhang föreslår
utskottet också en ändring av konsekvenskaraktär av motsvarande
bestämmelser i 16 § lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa
miljöförbättrande installationer i småhus så att de bägge lagarna blir
likformiga med avseende på tillämpningen av bl.a. skattetilläggsbestämmelserna.

I övrigt föreslår utskottet vissa följdändringar, redaktionella ändringar
och andra ändringar av liknande slag i den föreslagna lagen.
Utskottet vill vidare betona att regeringen i propositionen har aviserat
att den avser att ge Boverket i uppdrag att tillsammans med Skatteverket
analysera, följa upp och utvärdera de nu föreslagna åtgärderna ur
arbetsmarknadssynpunkt samt ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.
Det är enligt utskottets mening värdefullt att regeringen tar initiativ
till dessa åtgärder, och utskottet förutsätter att regeringen sätter i
gång med dem så snart som möjligt.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen med de modifieringar
och kompletteringar som nämnts och avstyrker avslagsyrkandet i motion
Sk45 (yrkande 1). De modifieringar av och kompletteringar till lagtexten
i propositionsförslaget som utskottet föreslår lägger utskottet fram i
bilaga 3 till detta betänkande.
Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motioner och motionsyrkanden om ett uttalande
om att införa en skattelättnad för hushållsnära tjänster och - i några
fall - en utvidgad och annorlunda utformad skattelättnad för byggnadsarbeten
och reparationer på bostadshus.
Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c).
Motionerna
I en rad följdmotioner yrkas att en skattelättnad i form av ett avdrag
eller en reduktion skall införas även för s.k. hushållsnära tjänster
som t.ex. tvätt, städning och fönsterputsning. Genomgående åberopas
jämställdhetsskäl till stöd för yrkandet, och det bakomliggande
resonemanget går ut på att regeringens förslag mest gynnar arbete som utförs
av män. Vidare framhåller några motionärer att det i Finland år 2001
infördes ett s.k. hushållsavdrag för hushållstjänster i hemmen. Detta
avdrag, som innebär att det går att dra av 60 % av kostnaden direkt
från skatten, har enligt dessa motionärer slagit väl ut i Finland. Det
stöds av alla aktörer och parter på marknaden och borde kunna tjäna som
modell för en liknande ordning i Sverige, menar de.
I linje härmed efterlyses i motion Sk42 (yrkandena 1 och 2) av Magdalena
Andersson och Inger René (båda m) en skattereduktion på 50 % av
arbetskostnaden upp till 50 000 kr för hushållsnära tjänster. I motion Sk45
(yrkande 2) av Anna Grönlund m.fl. (fp) begärs en permanent skattereduktion
på halva totala arbetskostnaden som ges direkt till företaget för dels
hushållsnära tjänster fr.o.m. den 1 januari 2005, dels byggnadsarbeten
och reparationer m.m. fr.o.m. den 15 april 2004. I motion Sk44 av Per
Landgren m.fl. (kd) föreslås en utvidgning av skattereduktionen som
enligt motionärerna bör omfatta alla tjänster som hushållen köper och
uppgå till halva beloppet för tjänster upp till 50 000 kr och ges direkt
till företaget. I motion Sk43 (yrkandena 1 och 2) av Annelie Enochson
(kd) krävs ett positivt uttalande om det finska systemet och en utvärdering
ur ett jämställdhetsperspektiv av det nu föreslagna svenska systemet.
Även i motion Sk46 av Roger Tiefensee m.fl. (c) föreslås ett uttalande
om de positiva effekterna av ett införande av avdrag för hushållstjänster,
som enligt motionärerna underlättar specialisering, skapar mera välstånd
och är bra från jämställdhetssynpunkt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill till att börja med erinra om att det föreliggande förslaget
om ett ROT-avdrag ingår som en del bland en lång rad förslag som lades
fram i vårpropositionen för att driva på utvecklingen mot hållbar
tillväxt, full sysselsättning och trygg välfärd. Utöver ROT-avdraget
presenterades i vårpropositionen bl.a. förslag om fler utbildningsplatser
inom arbetsmarknadspolitiken, friår i hela landet år 2005, försök med
arbetstidsförkortning, ökade resurser till kommuner och landsting, höjt
bistånd, en särskild satsning på barnfamiljerna år 2006 som främst skall
gå till barnfamiljer som lever under knappa ekonomiska villkor, höjda
anslag för biologisk mångfald och klimatinvesteringar, skattestimulanser
för miljöinvesteringar i offentliga lokaler samt nya resurser för
anställda inom förskolan. Vårpropositionen godkändes av riksdagen strax
före sommaruppehållet 2004, och utskottet menar att förslagen är positiva
för alla befolkningsgrupper och att det sammantaget inte finns någon
som helst anledning att från ett genusperspektiv kritisera detta
åtgärdspaket för bristande jämställdhet.
Att utöver detta omfattande åtgärdspaket införa en särskild skattelättnad
för vissa hushållstjänster finner utskottet - nu liksom tidigare - inte
motiverat vare sig av jämställdhetsskäl eller av några andra skäl. Några
särskilda konjunkturpolitiska skäl för en stimulans av hushållssektorn
finns enligt utskottets mening inte. Inte heller är den påstådda effekten
av en överströmning av svart arbetskraft till vit något att ta fasta på,
bl.a. eftersom metoden skulle vara mycket dyrbar för statskassan. I
stället för att försöka minska svartarbetet inom denna sektor med en
sådan skattestimulans anser utskottet att kampen mot skattefusk och
ekonomisk brottslighet bör föras på andra sätt.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade
motioner och motionsyrkanden om införande av en skattelättnad för
hushållstjänster.
I några motioner (fp, kd) yrkas också en utvidgning av det föreliggande
förslaget om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadsbyggnader och införande av en ordning som innebär att beloppet skall
betalas ut direkt till det företag som utfört byggnadstjänsten. Utskottet
har i det föregående redovisat sina skäl att i allt väsentligt godta
regeringens förslag och dessutom ställt sig bakom regeringens avsikt
att utvärdera effekterna av reduktionen. Att samtidigt begära förslag
om en utvidgad och annorlunda utformad reduktionsordning kan enligt
utskottets mening inte komma på fråga. Utskottet avstyrker således
motionerna Sk45 yrkande 2 och Sk44 även i denna del.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, punkt
1 (fp)
av Anna Grönlund Krantz (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen bifaller motion 2003/04:Sk45 yrkande 1 och avslår
proposition 2003/04:163.
Ställningstagande
Förslaget i den föreliggande propositionen utgör en kortsiktig
stimulansåtgärd med oklar effekt på arbetsmarknaden för byggtjänster. Syftet
är bl.a. att folk som överväger att beställa byggtjänster skall förmås
att tidigarelägga dessa beställningar. Mot bakgrund av tidigare
erfarenheter framstår det för oss som ytterst osäkert om det angivna syftet
kan uppnås med en skattejustering av denna karaktär, som är avsedd att
gälla endast under en mycket begränsad tid. Förslaget riskerar att främst
innebära en omfördelning av verksamheten inom byggsektorn till den del
som får stöd. Åtgärden är med andra ord enligt vår mening av oklar
effektivitet.
Ett annat skäl att inte biträda propositionen är att förslaget allvarligt
brister i jämställdhetshänseende, trots att riksdagen för inte så länge
sedan riktade ett tillkännagivande till regeringen om att
jämställdhetsaspekterna
borde tillgodoses bättre när det gällde just åtgärder av ROT-avdragskaraktär.
Detta har regeringen inte beaktat. Inte heller har regeringen verkställt
en sådan analys av förslaget innan det lades fram som riksdagen efterlyste
i sitt tillkännagivande.
Även i övrigt uppvisar propositionen brister i beredningen, som synes
ha skett i ett alltför hastigt tempo. Bland annat hade lagförslagen i
propositionen inte granskats av Lagrådet då propositionen lämnades till
riksdagen. Sedan en sådan granskning utförts genom skatteutskottets
försorg visade det sig att Lagrådet hade ett flertal kritiska synpunkter
på regeringens förslag, bl.a. avsaknaden av remissbehandling, den dåliga
anpassningen till EG-fördragets statsstödsregler och de oklara bestämmelserna
om omprövning och överklagande samt skattetillägg. Mot bakgrund av det
anförda finner vi att riksdagen bör gå på den linje som förespråkas i
motion Sk45 yrkande 1 och avslå propositionen. Regeringen bör därefter
så snart som möjligt återkomma med ett nytt förslag som är utformat så
att det ger en permanent lättnad för hushållen och är mer neutralt från
jämställdhetssynpunkt. Eftersom det kan antas att många människor redan
ställt in sig på att få skattereduktion för byggnadsarbeten fr.o.m. den
15 april i år bör de nya reglerna tillämpas retroaktivt fr.o.m. den
dagen försåvitt de avser just byggnadsarbeten men i övrigt gälla fr.o.
m. den 1 januari 2005.

2. Skattereduktion för hushållsnära tjänster m.m., punkt 2 (m, fp, kd,
c)
av Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd),
Ulf Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie
Ekström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
reservanterna anfört i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Sk44 och 2003/04:Sk45 yrkande 2 och bifaller delvis motionerna
2003/04:Sk42 yrkandena 1 och 2, 2003/04:Sk43 yrkandena 1 och 2 samt
2003/04:Sk46.
Ställningstagande
Av riksdagens tillkännagivande till regeringen om en bättre analys innan
nya ROT-avdrag införs, framgår helt klart att riksdagen inte accepterar
annat än ett system som uppfyller rimliga jämställdhetskrav och att de
tidigare ROT-avdragen brast i detta hänseende eftersom de gynnade enbart
mansdominerade branscher, t.ex. byggnadsentreprenörer samt måleri- och
snickeriföretag m.m. När nu tanken väckts på ett nytt ROT-avdrag bör
skattelättnaden givetvis utformas så att den dels är neutral från
jämställdhetssynpunkt, dels ger mer varaktiga effekter på sysselsättningen
än de tidigare ROT-avdragen.
Vi vill erinra om att Tjänstebeskattningsutredningen (särskild utredare:
LO-ekonomen Dan Andersson) redan 1997 efterlyste någon form av lättnad
i beskattningen eller avgiftspåföringen för småarbeten av olika slag,
bl.a. städarbeten (SOU 1997:17). Vi vill också framhålla att idén att
med skattelättnader bidra till att skapa nya arbetstillfällen och minska
den svarta ekonomin har vunnit stort gehör inom EU. Ett stort antal av
de gamla EU-länderna - dock ej Sverige - deltar för närvarande i ett
försök som ger de deltagande medlemsstaterna möjlighet att t.o.m. den
31 december 2005 tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på vissa
särskilt angivna arbetsintensiva tjänster, såsom t.ex. vissa hushållsnära
tjänster. För närvarande föreligger ett förslag om att även Tjeckien
och Polen skall få delta i detta försök. I Finland infördes år 2001 ett
s.k. hushållsavdrag som innebär att det går att dra av 60 % av kostnaden
för hushållstjänster, t.ex. städning, direkt på skatten. Stödet anses
ha stimulerat företagsamheten inom denna servicesektor.
Vi föreslår därför nya regler om skattereduktion som bör utformas så
att skattereduktionen ligger på halva totala arbetskostnaden. Vidare
bör företaget kunna dra av kundens skattereduktion direkt vid betalning
när en privatperson köper en tjänst som berättigar till skattereduktion.
Något slutdatum bör inte föreskrivas utan reglerna bör gälla tills
vidare. En sådan permanent åtgärd torde ge säkrare och bättre effekter
än temporära och ryckiga stödinsatser av det slag regeringen förordar.
När erfarenheter vunnits bör de nya reglerna utvärderas, bl.a. utifrån
ett jämställdhetsperspektiv. Vi föreslår ett tillkännagivande av riksdagen
till regeringen i enlighet med vad vi nu har anfört. Därmed tillstyrker
vi motionerna Sk44 och Sk45 yrkande 2. Härigenom blir motionerna Sk42
yrkandena 1 och 2, Sk43 yrkandena 1 och 2 och Sk46 delvis tillgodosedda.

Särskilt yttrande

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, punkt 1
(m, fp, kd, c)
Anna Grönlund Krantz (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren (kd), Ulf
Sjösten (m), Jörgen Johansson (c), Stefan Hagfeldt (m) och Anne-Marie
Ekström (fp) anför:

Vi vill anmärka på att den aktuella propositionen lämnades så sent i
våras till riksdagen - i slutet av maj - att den inte hann färdigbehandlas
före sommaren. Eftersom regeringen redan i vårpropositionen aviserat de
kommande reglerna med precisa angivelser i fråga om utformningen (vem
som kan få skattereduktion, vilka arbeten man kan få reduktion för,
vilka tidsintervall som skall gälla och med vilka belopp skattereduktionen
högst kan uppgå till) har många människor redan ställt in sig på att
regeringens utfästelser skall bli verklighet. Riksdagen blir i praktiken
bunden av de utfästelser som regeringen har gjort och kan knappast nu
mer än fem månader efter det att vårpropositionen lämnades göra några
större ändringar i propositionen.
Om lagförslaget hade lämnats samtidigt som vårpropositionen hade utskottet
kunnat göra en friare prövning och fått ett större manöverutrymme. Då
hade utskottet kunnat föreslå förbättringar i utformningen som hade
varit till fördel för de berörda, t.ex. genom att ändra reglerna för
skattereduktion för småhus som är upplåtna med bostadsrätt. Regeringens
förslag innebär att en bostadsrättsförening som består av två eller
flera småhus inte själv kan få skattereduktion utan endast innehavaren
av bostadsrätten. Vi anser att möjligheten till skattereduktion hade
bort omfatta såväl bostadsrättsföreningen, i egenskap av fastighetsägare,
som innehavaren av bostadsrätten i småhuset och att reglerna skulle ha
utformats i enlighet med vad som i propositionen föreslås gälla för en
bostadsrättsförening som äger hyreshus och innehavarna av privatbostadsrätter
i en sådan förening (dvs. skattereduktion med högst 5 000 kr för
bostadsrättsinnehavaren och tillämpning av hyreshusreglerna för
bostadsrättsföreningen själv). Med hänsyn till att många boende i småhus
upplåtna med bostadsrätt kan ha påbörjat arbeten i den egna bostaden och
nu räknar med att få en skattereduktion med maximalt 10 500 kr så avstår
vi från att framställa något särskilt yrkande om ändring i denna del.
Vi
vill också framhålla att om lagförslagen hade lämnats tidigare till
riksdagen hade de nya reglerna kunnat antas före sommaruppehållet och
den osäkerhet som avsaknaden av lagstiftning gett upphov till undvikas.
Debatten i medierna under sommaren har visat att det råder just osäkerhet
om vad som skall komma att gälla såväl bland hugade beställare som hos
branschfolk och att beställningar på byggarbeten därför inte inkommit
i önskad omfattning. Det hade också varit en fördel om förslaget hade
granskats av Lagrådet innan det lämnades till riksdagen. Vi anser således
att regeringen med en bättre planering och framförhållning hade kunnat
påbörja arbetet med att ta fram det erforderliga lagförslaget betydligt
tidigare än som skedde så att de nu nämnda problemen kunnat undvikas.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:163 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete
på bostadshus:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
och
lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Följdmotioner
2003/04:Sk42 av Magdalena Andersson och Inger René (båda m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om komplettering av propositionen med förslag om att
skattereduktion också skall gälla för hushållsnära tjänster, s.k.
RUT-avdrag.
2. Riksdagen beslutar att fr.o.m. den 1 juli 2004 införa en
skattereduktion på 50 % för privatpersoners betalning av arbetskraftskostnaden
upp till 50 000 kr per år och hushåll för hushållsnära tjänster.
2003/04:Sk43 av Annelie Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om de positiva effekterna som uppstått av Finlands
skattesänkningar för hushållstjänster.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att analysera de föreslagna ROT-avdragen ur ett
jämställdhetsperspektiv.
2003/04:Sk44 av Per Landgren m.fl. (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en skattereduktion för hushållens köp av tjänster.

2003/04:Sk45 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen avslår proposition 2003/04:163.
2. Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med ett förslag till permanent skattelättnad för hushållstjänster
inklusive reparationer av bostadshus enligt de riktlinjer som anges i
motionen samt att dessa vad avser reparationer av bostadshus, inklusive
privatbostadsrätter och den del av hyreshus som utgör en värderingsenhet
för bostäder, skall gälla för arbete som utförs från den 15 april 2004.

2003/04:Sk46 av Roger Tiefensee m.fl. (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de positiva effekterna av ett införande av avdrag för
hushållstjänster.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag
1. Förslag till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete
på bostadshus

Regeringens förslag Utskottets förslag
1 §
Skattereduktion enligt denna lag ges ägare till bostadshus eller
innehavare av privatbostadsrätt som haft utgifter av det slag som avses
i 2 § om inte annat framgår av 4 § fjärde stycket. Med ägare avses
även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
skall likställas med ägare. Skattereduktion enligt denna lag ges ägare
till bostadshus och innehavare av privatbostadsrätt som haft utgifter
av det slag som avses i 2 §, om inte annat framgår av 5 § andra stycket.
Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall likställas med ägare.
I fråga om handelsbolag tillkommer rätten till skattereduktion i stället
delägarna.
Med bostadshus avses byggnad som vid fastighetstaxeringen betecknats
som småhus eller hyreshus, i fråga om hyreshus dock endast till den del
det utgör en värderingsenhet för bostäder.
Med privatbostadsrätt avses lägenhet eller småhus som upplåtits till
medlem i förening eller delägare i aktiebolag om föreningen eller bolaget
är ett sådant privatbostadsföretag som avses i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen
(1999:1229). Avgörande vid denna bedömning är de förhållanden som rådde
vid ingången av det kalenderår då de åtgärder som avses i 2 § första
stycket utfördes. Med privatbostadsrätt avses lägenhet eller småhus som
upplåtits till medlem i förening eller delägare i aktiebolag, om föreningen
eller bolaget är ett sådant privatbostadsföretag som avses i 2 kap.
17 § inkomstskattelagen (1999:1229). Avgörande vid denna bedömning är
de förhållanden som rådde vid ingången av det kalenderår då de åtgärder
som avses i 2 § första stycket utfördes.
2 §
Underlag för skattereduktion är utgifter för reparation och underhåll
samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus (byggnadsarbete).
Som byggnadsarbete räknas inte åtgärder som enbart avser service på
maskiner och andra inventarier eller installationer eller rengöring.
I underlaget räknas inte in utgifter för material och utrustning och
inte heller värdet av byggnadsarbete som utförts av fastighetsägaren
eller innehavaren av privatbostadsrätten eller, i det fall som avses i
1 § andra stycket, delägarna i handelsbolaget. Med ägare eller innehavare
jämställs i detta hänseende företag som ingår i samma koncern eller
annars står under i huvudsak gemensam ledning med fastighetsägaren eller
innehavaren av privatbostadsrätten.
I underlaget räknas inte heller in utgifter för åtgärder för vilka
försäkringsersättning lämnats, för vilka statliga bidrag eller annat
statligt stöd beviljats eller i fall där annan skattereduktion givits.
I underlaget räknas inte heller in utgifter för åtgärder för vilka
försäkringsersättning lämnats, för vilka statliga bidrag eller annat
statligt stöd beviljats eller för vilka annan skattereduktion givits.
4 §
Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget. Skattereduktionen
får dock, om inte annat framgår av fjärde stycket, sammanlagt inte
överstiga Skattereduktionen uppgår till 30 procent av underlaget.
Skattereduktionen får dock, om inte annat framgår av 5 § andra stycket,
sammanlagt inte överstiga
1. för småhus som utgör en taxeringsenhet 10 500 kronor,
2. för hyreshus som utgör en taxeringsenhet det högsta av beloppen 20 000
kronor eller ett belopp motsvarande tre gånger fastighetsskatten för
bostadsdelen för hela kalenderåret 2004,
3. för en privatbostadsrätt 5 000 kronor.
Om sökandes underlag inte uppgår till sammanlagt minst 2 000 kronor
ges inte någon skattereduktion. Om sökandens underlag inte uppgår till
sammanlagt minst 2 000 kronor ges inte någon skattereduktion.
Skattereduktion medges inte med större belopp än vad som är förenligt
med kommisssionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om
tillämpning av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre
betydelse. Det totala stödet enligt den förordningen får inte överstiga
100 000 euro under en treårsperiod.
I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som till
övervägande del upplåtits med hyresrätt får reglerna tillämpas som om
småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om skattereduktionen därigenom
blir högre.
I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som
upplåtits med bostadsrätt, skall varje innehavare av privatbostadsrätt
ges skattereduktion som om han eller hon ägde det med bostadsrätt
upplåtna småhuset. I sådant fall har fastighetsägaren inte rätt att erhålla
skattereduktion.
Skattereduktion för en delägare i en fastighet eller i en privatbostadsrätt
utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten
eller privatbostadsrätten som svarar mot hans eller hennes andel i
fastigheten eller privatbostadsrätten när arbetet utfördes.
5 §
[4 § tredje-femte stycket] I fråga om taxeringsenhet som består av två
eller flera småhus som till övervägande del upplåtits med hyresrätt får
reglerna tillämpas som om småhusen tillsammans utgör ett hyreshus, om
skattereduktionen därigenom blir högre.
I fråga om taxeringsenhet som består av två eller flera småhus som
upplåtits med bostadsrätt, skall varje innehavare av privatbostadsrätt
ges skattereduktion som om han eller hon ägde det med bostadsrätt
upplåtna småhuset. I sådant fall har fastighetsägaren inte rätt att erhålla
skattereduktion.
Skattereduktion för en delägare i en fastighet eller i en privatbostadsrätt
utgör högst så stor andel av den totala skattereduktionen för fastigheten
eller privatbostadsrätten som svarar mot hans eller hennes andel i
fastigheten eller privatbostadsrätten när arbetet utfördes.
6 §
Ansökan om skattereduktion skall görs skriftligen hos Skatteverket. Ansökan
om skattereduktion görs skriftligen hos Skatteverket.
7 §
Ansökan skall innehålla uppgift om
1. sökandens personnummer eller organisationsnummer samt, om ansökan
avser en privatbostadsrätt, föreningens eller bolagets organisationsnummer,
1. sökandens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer
samt, om ansökan avser en privatbostadsrätt, föreningens eller bolagets
organisationsnummer,
2. fastighetens beteckning samt, om ansökan avser en privatbostadsrätt,
lägenhetens eller småhusets beteckning,
3. sökandens andel i fastigheten eller i privatbostadsrätten när arbetet
utfördes,
4. det byggnadsarbete som utförts på fastigheten eller på privatbostadsrätten
och när arbetet utförts,
5. underlaget för den skattereduktion som begärs,
6. organisationsnummer eller personnummer för den som utfört byggnadsarbetet,
samt 6. organisationsnummer, samordningsnummer eller personnummer för
den som utfört byggnadsarbetet, samt
7. huruvida sådan ersättning, skattereduktion, bidrag eller annat stöd
som avses i 2 § tredje stycket har beviljats. 7. huruvida sökanden ansökt
om eller beviljats sådan ersättning, bidrag eller annat stöd som avses
i 2 § tredje stycket.
Om sökanden har förvärvat fastigheten eller privatbostadsrätten under
något av åren 2004 eller 2005, skall ansökan också innehålla uppgift om
förvärvet och om den som fastigheten eller privatbostadsrätten förvärvats
från.
Till ansökan skall fogas kopia av faktura eller motsvarande handling
utvisande vilket byggnadsarbete som utförts och utgiften för detta arbete,
uppgift om utgiften för material och utrustning, samt om sökanden är
innehavare av en privatbostadsrätt, intyg från föreningen eller bolaget
som visar att han eller hon är medlem i föreningen eller delägare i
bolaget och är innehavare av en privatbostadsrätt. Till ansökan skall
även fogas underlag för kontroll av stöd enligt 19 § förordningen
(1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Till ansökan skall fogas
kopia av faktura eller motsvarande handling utvisande vilket byggnadsarbete
som utförts och utgiften för detta arbete, uppgift om utgiften för
material och utrustning samt, om sökanden är innehavare av en privatbostadsrätt,
intyg från föreningen eller bolaget som visar att han eller hon är
medlem i föreningen eller delägare i bolaget och är innehavare av en
privatbostadsrätt. Till ansökan skall även fogas uppgift beträffande
annat statligt stöd som beviljats under den närmast föregående treårsperioden
för kontroll i enlighet med artikel 3.1 i kommissionens förordning (EG)
nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och
88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse.
Av ansökan skall framgå när betalningen skett.
11 §
Ansökan om skattereduktion skall ha kommit in till Skatteverket senast
den 1 mars 2006.
Om en ansökan har kommit in före den 1 mars 2005 skall skattereduktionen
tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 2005 eller 2006 års
taxering efter vad som anges i ansökan. Har ansökan kommit in senare
tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering på grund av 2006 års
taxering eller, om taxering inte sker detta år, 2007 års taxering. Om
en ansökan har kommit in senast den 1 mars 2005 skall skattereduktionen
tillgodoräknas vid debitering av skatt på grund av 2005 eller 2006 års
taxering efter vad som anges i ansökan. Har ansökan kommit in senare
tillgodoräknas skattereduktionen vid debitering på grund av 2006 års
taxering eller, om taxering inte sker detta år, 2007 års taxering.

Skattetillägg, omprövning och överklagande
13 §
Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483)
gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag.
Skatteverkets beslut enligt denna lag omprövas och överklagas enligt
bestämmelserna i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen.Om Skatteverkets
beslut behöver ändras till följd av ett annat beslut av Skatteverket
eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt denna lag,
fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt, får sådan ändring
ske genom omprövning även efter utgången av tid som föreskrivs för
omprövning i skattebetalningslagen men senast sex månader efter det beslut
som föranleder ändringen.
14 §
[12 §] I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas vad som
gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt
skattebetalningslagen (1997:483). I fråga om skattereduktion enligt denna
lag
tillämpas vad som gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt
enligt skattebetalningslagen (1997:483).
[13 §] Skattereduktion enligt denna lag skall räknas av mot kommunal
och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt. Skattereduktion
enligt denna lag skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt
samt mot statlig fastighetsskatt.
Bestämmelser om att hänsyn skall tas till skattereduktion vid beslut om
slutlig skatt finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483).
Bestämmelser
om att hänsyn skall tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt
finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1204) om skattereduktion
för vissa miljöförbättrande installationer i småhusHärigenom föreskrivs
att 16 § och rubriken närmast före 16 § lagen (2003:1204) om skattereduktion
för vissa miljöförbättrande installationer i småhus skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag
Omprövning och överklagande Skattetillägg, omprövning och överklagande
16
§
Bestämmelserna om skattetillägg i 15 kap. skattebetalningslagen (1997:483)
gäller också i fråga om uppgifter som avses i denna lag.
Skatteverkets beslut enligt denna lag omprövas och överklagas enligt
bestämmelserna i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen (1997:483).
Skatteverkets
beslut enligt denna lag omprövas och överklagas enligt bestämmelserna
i 21 och 22 kap. skattebetalningslagen.
Om Skatteverkets beslut behöver ändras till följd av ett annat beslut
av Skatteverket eller förvaltningsdomstol som rör skattereduktion enligt
denna lag, fastighetstaxering eller debitering av fastighetsskatt, får
sådan ändring ske genom omprövning även efter utgången av tid som
föreskrivs för omprövning i skattebetalningslagen men senast sex månader
efter det beslut som föranleder ändringen.

_____________
Denna lag träder i kraft den 1 november 2004.

Bilaga 4
Lagrådsyttrande som begärts av utskottet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-06-15

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet
Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp.

Enligt protokoll vid sammanträde den 1 juni 2004 har riksdagens
skatteutskott beslutat inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i
proposition 2003/04:163 Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete
på bostadshus.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Brita Löfgren Lewin, kanslichefen David Ask och föredraganden Ann
Cathrine Bergman.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

I propositionen föreslås en lag om skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus, s.k. ROT-avdrag, och en följdändring i
skattebetalningslagen med anledning av detta lagförslag.
En möjlighet till ROT-avdrag har tidigare funnits under begränsade
perioder, se lagarna SFS 1993:672 och 1996:725. I allt väsentligt har
det nu framlagda lagförslaget om skattereduktion sin motsvarighet i
1996 års lag som i sin tur hade 1993 års lag som förebild.
De föreliggande förslagen har utarbetats inom Finansdepartementet men
har inte varit föremål för någon remissbehandling. Enligt vad som
antecknats i lagrådsremissen har erfarenheter från tillämpningen av de
båda tidigare lagarna om skattereduktion beaktats och synpunkter inhämtats
under hand från Skatteverket. Det framgår dock inte av remissen vad de
inhämtade erfarenheterna har gett vid handen eller vilka synpunkter som
Skatteverket framfört.
Att någon remissbehandling inte föregått de nu framlagda lagförslagen
är otillfredsställande, särskilt som inte heller något av de båda
tidigare lagförslagen remissbehandlades.

Förslaget till lag om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete
på bostadshus

Ett statligt stöd som ges genom en skattereduktion kan omfattas av
EG-rättens statsstödsregler. De grundläggande bestämmelserna om statligt
stöd finns i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Av artikel 87.1 framgår
vilka kriterier som skall föreligga för att ett statligt stöd är att
anse som oförenligt med den gemensamma marknaden. Kommissionen har i
sin förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpning av
artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse (i det
följande kallad EG-förordningen) meddelat föreskrifter om att ett sådant
stöd under närmare angivna förutsättningar inte skall anses uppfylla
samtliga kriterier i artikel 87.1 i fördraget. En stat som avser att
vidta stödåtgärder av detta slag är därför undantagen från skyldigheten
enligt artikel 88.3 att i förväg underrätta kommissionen om sina planer.
Det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett enskilt företag
får inte överstiga 100 000 euro under någon treårsperiod.
EG-förordningen är som alla andra EG-förordningar direkt tillämplig i
Sverige. I Sverige har föreskrifter i anslutning till EG-förordningens
bestämmelser om stöd av mindre betydelse meddelats i 18-20 §§ i
förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet.
Sverige har inte lämnat någon underrättelse till kommissionen om den nu
föreslagna skattereduktionen. I propositionen har regeringen bedömt att
stödet kan lämnas inom ramen för s.k. försumbart stöd, varmed torde
åsyftas stöd enligt den nyssnämnda EG-förordningen, och uttalat att
detta innebär att offentligt stöd till ett enskilt företag inte får
uppgå till mer än sammanlagt 100 000 euro under en treårsperiod. Att
detta tak finns för skattereduktionens storlek följer direkt av
EG-förordningen. Av lagtexten framgår emellertid inte existensen av
EG-förordningen eller att denna innehåller en beloppsgräns. Enligt Lagrådets
mening bör en erinran om EG-förordningen tas in i den föreslagna lagen.

Lagförslaget innehåller flera bestämmelser som tillsammans syftar till
att undvika att skattereduktion utgår för en viss åtgärd vid sidan av
annat statligt stöd eller försäkringsersättning. I 2 § tredje stycket
anges att i underlaget för skattereduktion inte räknas in utgifter för
åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats eller för vilka statliga
bidrag eller annat statligt stöd beviljats eller i fall där annan
skattereduktion givits. I 6 § första stycket 7 anges att en ansökan om
skattereduktion skall innehålla uppgift om huruvida sådant stöd etc.
som anges i 2 § tredje stycket har beviljats. I 8 § föreskrivs att den
som gjort en ansökan om skattereduktion skall anmäla till Skatteverket
om sådant stöd etc. därefter har beviljats. Slutligen anges i 12 § att
vad som gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt
skattebetalningslagen (1997:483) skall tillämpas i fråga om skattereduktion
enligt den föreslagna lagen.
Som framgått av vad som tidigare anförts får enligt EG-förordningen
statligt stöd av mindre betydelse till ett enskilt företag inte överstiga
100 000 euro under en treårsperiod. Det ankommer därför på Skatteverket
att kontrollera att skattereduktion inte medges med sådant belopp att
det tillsammans med annat stöd av mindre betydelse överstiger beloppsgränsen.

För att en sådan kontroll skall möjliggöras har i den föreslagna lagen
(6 § tredje stycket) tagits in en bestämmelse om att underlag för
kontroll av stöd enligt 19 § förordningen (1988:764) om statligt stöd
till näringslivet skall fogas till en ansökan om skattereduktion. Enligt
Lagrådets mening bör denna bestämmelse formuleras om, så att den anknyter
till EG-förordningen. Det kan lämpligen föreskrivas att den som ansöker
om skattereduktion skall, i samband med ansökningen, lämna uppgift om
annat stöd av det slag som avses i EG-förordningen och som sökanden har
tagit emot under den närmast föregående treårsperioden.
Om det inte lämnas uppgift enligt 6 § första stycket 7 eller enligt 8 §
om annat stöd etc., finns det risk för att Skatteverket inte beaktar
detta stöd och att skattereduktion därför felaktigt utgår eller utgår
med för högt belopp. En motsvarande risk finns, om uppgift inte lämnas
till Skatteverket om redan erhållet stöd som avses i EG-förordningen,
i fall då stödet tillsammans med skattereduktionen överstiger beloppsgränsen
100 000 euro. Av författningskommentaren till 12 § framgår att
skattebetalningslagens regler om bl.a. omprövning avses vara tillämpliga i
fråga om skattereduktion. Härav torde följa att det är möjligt för
Skatteverket att genom omprövning ändra beslutet, då verket får reda på
det rätta förhållandet. En sådan omprövning till nackdel för den som
beviljats skattereduktion skall i normala fall enligt 21 kap. 9 §
skattebetalningslagen göras senast under andra året efter utgången av det
kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. Bortsett från att
det synes tveksamt hur tidsfristen skall beräknas när det är fråga om
skattereduktion kan konstateras att denna tidsfrist inte stämmer överens
med den treårsperiod till vilken beloppsgränsen för stöd av mindre
betydelse är knuten. Omprövning efter utgången av tidsfristen förutsätter
att de längre tidsfrister som anges i 21 kap. 9 § andra stycket (som
gäller då skattedeklaration inte lämnats i rätt tid) eller 10 §
(efterbeskattning) kan tillämpas. Huruvida detta är möjligt framstår inte
som helt klart.

I övrigt har Lagrådet följande synpunkter.

4 §
Lagrådet förordar att paragrafen delas upp i två paragrafer, där de
föreslagna första och andra styckena får bilda 4 § och övriga stycken
5 §. Hänvisningen i 4 § första stycket till avvikande bestämmelser i
fjärde stycket får då ändras till en hänvisning till 5 § andra stycket
och efterföljande paragrafer numreras om.
En erinran om beloppsgränsen i EG-förordningen kan tas in som ett tredje
stycke i 4 §.

6 §
I paragrafen finns bestämmelser om vilka uppgifter en ansökan om
skattereduktion skall innehålla. Enligt första stycket punkten 7 skall en
ansökan innehålla uppgift om huruvida sådan skattereduktion som avses
i 2 § tredje stycket har beviljats. I det stycket talas om "annan
skattereduktion" som har getts. Med detta skall, enligt vad som upplysts
under föredragningen i Lagrådet, förstås annan skattereduktion än sådan
som har getts enligt den nu föreslagna lagen.
Lagrådet har inte någon uppgift om huruvida Skatteverket genom egna
register (jfr artikel 3.2 i EG-förordningen) eller på annat sätt har
möjlighet att självt lätt kontrollera om den som söker skattereduktion
enligt den nu föreslagna lagen tidigare har erhållit skattereduktion
som skall beaktas. Om en sådan möjlighet finns, synes det inte finnas
något behov av att kräva att sökanden skall lämna uppgift om detta i
sin ansökan.
För att öka möjligheterna att komma till ett riktigt beslut i fråga om
skattereduktion enligt den nu aktuella lagen kunde det enligt Lagrådets
mening övervägas att i 6 § första stycket lägga till en skyldighet att
i en ansökan om skattereduktion upplysa också om att en ansökan om annat
statligt stöd har gjorts.
I tredje stycket sista meningen har tagits in en föreskrift om att det
till en ansökan även skall fogas underlag för kontroll av stöd enligt
19 § förordningen om statligt stöd till näringslivet. Lagrådet har i
det föregående föreslagit att denna bestämmelse formuleras om, så att
den anknyter till EG-förordningen.

12 §
Vid en jämförelse mellan den nu föreslagna lagen och lagen 1996:725 i
samma ämne kan konstateras att 1996 års lag innehöll förhållandevis
utförliga bestämmelser om omprövning och överklagande (12 och 13 §§).
I 12 § fanns bl.a. en bestämmelse som gav skattemyndigheten rätt att
ompröva ett beslut, om någon ersättning eller något stöd som skulle
påverka underlaget för skattereduktionen beviljats efter det att ansökan
om skattereduktion gjorts. Sådan omprövning fick ske intill utgången av
femte kalenderåret efter det år då beslut om skattereduktion meddelades.

Även om skattebetalningslagens bestämmelser om omprövning avses bli
tillämpliga skulle enligt Lagrådets mening den oklarhet som Lagrådet
tidigare påpekat minska och den föreslagna lagen vinna i tydlighet om
den kompletterades med särskilda bestämmelser om omprövning och
överklagande (jfr 12 och 13 §§ i 1996 års lag och 16 § i lagen 2003:1204 om
skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus).
I
författningskommentaren till 12 § i den föreslagna lagen anges bl.a.
att bestämmelserna om skattetillägg och efterbeskattning kan bli aktuella
och att paragrafen utformats med bl.a. lagen 2003:1204 som förebild. I
författningskommentaren till 16 § i den sistnämnda lagen (prop. 2003/04:19
s. 66) uttalas att reglerna om efterbeskattning kan bli aktuella men
att reglerna om skattetillägg inte är tillämpliga i dessa ärenden.
Bestämmelserna i de två lagarna synes inte kunna motivera de olika
ställningstagandena. Frågan bör uppmärksammas under fortsatta
lagstiftningsarbetet.

Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.