Skattepolitiken
Betänkande 1993/94:SkU20
Skatteutskottets betänkande
1993/94:SKU20
Skattepolitiken
Innehåll
1993/94 SkU20
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner om skattepolitiken och beskattningen av enskilda personer m.m.
Med anledning av en av motionerna förordar utskottet ett riksdagsuttalande angående F-skattesedlar. I övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Till betänkandet har fogats 15 reservationer (från s och från nyd) och en meningsyttring (v).
Motionerna
1993/94:Sk301 av Leif Carlson och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i kommunalskattelagen vad avser förmånstagare till pensionsförsäkring.
1993/94:Sk304 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om avdragsrätt för gåvor till internationalisering av utbildningen på alla nivåer.
1993/94:Sk305 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet.
1993/94:Sk308 av Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett införande av en u-skattsedel.
1993/94:Sk314 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för vissa gåvor för ideellt och humanitärt ändamål.
1993/94:Sk315 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsgilla gåvor vid juletid.
1993/94:Sk316 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning om avdragsgillt kulturstöd.
1993/94:Sk321 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att befria måltidsförmåner från sociala avgifter.
1993/94:Sk327 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av beloppet för skattefri inkomst från bär- och svampplockning, som inte sker yrkesmässigt, från 5 000 kr till 10 000 kr.
1993/94:Sk329 av Maud Ekendahl m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdrag för vissa tjänster i hemmet.
1993/94:Sk333 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av arvoden för personer som deltar i medicinska försök.
1993/94:Sk334 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ett avdrag införs för hushållstjänster motsvarande det avdrag som redan införts för reparationsarbeten i bostaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till utredningen om förutsättningar för expansion av privat tjänsteproduktion vad gäller frågan om kvinnors tjänsteproduktion,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmånsbeskattning av fri parkering vid arbetsplatsen.
1993/94:Sk335 av Lotta Edholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett omedelbart avskaffande av sambeskattningen av förmögenhet.
1993/94:Sk340 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att befria måltidssubventioner från sociala avgifter.
1993/94:Sk342 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bilförmånsbeskattning.
1993/94:Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av skattesystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skattehöjning.
1993/94:Sk345 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefri ränta för barn och ungdom.
1993/94:Sk346 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förändra bilförmånsreglerna för småföretagare.
1993/94:Sk347 av Peeter Luksep (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av definitionen av privata dagmammor i skattehänseende, så att de oberoende av verksamhetens omfattning erhåller F-skattsedel.
1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen beslutar om slopat grundavdrag över brytpunkten enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om höjd statsskatt från 20 till 25 % enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt skikt i skatteskalan på 30 % för inkomster över 300 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt skatt på förmånsvärdet för tjänstebil,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereglerna för det individuella pensionssparandet,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för pensionsförsäkringar och pensionssparande,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av avdragsrätten för skuldräntor,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag på ett strikt avdragstak för bruttoräntor överstigande 110 000 kr enligt vad i motionen anförts,
15. att riksdagen, vid avslag på yrkande 14, återinför de tidigare regler för ränteavdrag som gällde före riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition 1991/92:60,
30. att riksdagen beslutar att inte avveckla förmögenhetsskatten fr.o.m. 1996 års taxering enligt vad i motionen anförts,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en reformerad förmögenhetsbeskattning,
32. att riksdagen beslutar att införa nya skalsteg i förmögenhetsbeskattningen enligt vad i motionen anförts,
33. att riksdagen beslutar om en förändrad begränsningsregel i förmögenhetsbeskattningen enligt vad i motionen anförts,
34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjda skatteskalor i arvs- och gåvobeskattningen enligt vad i motionen anförts,
35. att riksdagen beslutar höja stämpelskatten enligt vad i motionen anförts.
1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattesystemets utformning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av en förenklingskommission,
7. att riksdagen beslutar att grundavdraget skall vara 32 % av basbeloppet vid 1995 års taxering,
8. att riksdagen beslutar att grundavdrag skall få göras vid taxeringen till statlig inkomstskatt fr.o.m. 1996 års taxering,
9. att riksdagen beslutar att den statliga inkomstskatten fr.o.m. den 1 januari 1995 höjs till 25 % på inkomster över den s.k. brytpunkten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att höjningen av statsskatten skall användas för att finansiera kostnaderna för arbetslösheten, och att den skall kvarstå till dess att Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är i balans,
13. att riksdagen beslutar att skatten på fysiska personers och dödsbons kapitalinkomster skall vara 30 % även efter den 1 januari 1995,
18. att riksdagen beslutar att nuvarande lagregler om förmögenhetsskatt skall fortsätta att gälla även efter den 1 januari 1995,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny lag om förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
28. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av stipendiebeskattningen i syfte att åstadkomma likformighet och likabehandling,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillkallande av en parlamentarisk skatteberedning,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetet i Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK).
1993/94:Sk354 av Inge Carlsson och Lars Stjernkvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en solidaritetsskatt.
1993/94:Sk355 av Lennart Brunander och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den gör en översyn av hur skatteregler och regler för KBT berör pensionärer enligt vad i motionen anförts.
1993/94:Sk361 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd,m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att det skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt två hästar per person.
1993/94:Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för enskilda bidrag till föreningslivet.
Utskottet
Skattepolitikens inriktning m.m.
De motionsyrkanden som utskottet tar upp i detta betänkande gäller skattepolitikens allmänna inriktning m.m. och utformningen av beskattningen av enskilda personer.
I motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) redovisar motionärerna sin skattepolitik och framställer en rad yrkanden om ändringar som utskottet tar upp under särskilda rubriker i detta betänkande eller behandlar i andra betänkanden om företagsbeskattning, aktiebeskattning och indirekta skatter. Motionerna innehåller en omfattande kritik mot regeringens skattepolitik och innebär sammanfattningsvis att man av samhällsekonomiska, miljöpolitiska och fördelningspolitiska skäl bör återgå till den tidigare skattepolitiken och dessutom höja beskattningen på vissa områden och för vissa grupper.
Enligt Socialdemokraternas beräkningar innebär deras förslag skatteskärpningar på 8 300 miljoner kronor redan för budgetåret 1994/95 i form av höjd marginalskatt, återgång till tidigare regler för aktier och ändringar av företagsbeskattningen. Motionen innebär vidare att den generella nedsättningen av skattesatsen för kapitalinkomster från 30 till 25 % per den 1 januari 1995 inte skall genomföras, vilket till följd av motsvarande ändringar för dem som har underskott totalt sett beräknas ge ett skattebortfall på 1 000 miljoner kronor, och att förmögenhetsskatten skall bevaras. Socialdemokraternas förslag innehåller också skattelättnader på 3 200 miljoner kronor i form av höjt grundavdrag (från 25 till 32 % av basbeloppet) och 5 000 miljoner kronor i form av en tillfällig konjunkturstimulans genom direktavskrivningar för investeringar. Beräkningarna av skatteutfallet avser genomgående budgetåret 1994/95 och innebär totalt sett skattelättnader på 900 miljoner kronor. -- Västerpartiets förslag innebär kraftigare skärpningar av marginalskatterna och av beskattningen av kapital och företag och höjningar av energi- och miljöbeskattningen. Enligt Vänsterpartiets beräkningar innebär deras förslag skatteskärpningar på 10 300 miljoner kronor för budgetåret 1994/95. Inkomstförstärkningen beräknas i motionen till 28 000 miljoner kronor för år 1995. Totalbeloppen i de båda motionerna är inte direkt jämförbara bl.a. därför att beräkningarna avser olika perioder.
S-motionen utmynnar också i krav på ett riksdagsuttalande i anslutning till vad som anförts i motionen om skattessystemets utformning. Vidare yrkas att en skatteförenklingskommission och en parlamentarisk skatteberedning skall tillsättas och att arbetet i Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK, Fi 1990:08) påskyndas (yrkandena 1, 2, 29 och 30).
Ett jämförbart utredningsyrkande framställs i motion Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) där motionärerna begär en utvärdering av skattesystemet och dess roll i fördelningspolitiken (yrkande 1).
Utskottet har vid sin återkommande behandling av likartade yrkanden från motionärernas sida bestämt motsatt sig att återgå till den tidigare högskattepolitiken. Som utskottet konstaterade senast i höstas (1993/94:SkU1y, jfr prop. 25, FiU1) råder det bred enighet om att den höga arbetslösheten och de stora underskotten i statsfinanserna utgör de allvarligaste symptomen på den ekonomiska krisen i Sverige och att den viktigaste uppgiften därför är att snabbt skapa förutsättningar för fler jobb i ett växande näringsliv. Regeringens politik har alltsedan hösten 1991 haft denna inriktning. Som ett led häri har ingått att begränsa det alltför höga skattetrycket, i första hand genom att sätta ned eller avskaffa sådana inslag i beskattningen som har bedömts som särskilt skadliga. En sammanfattning av regeringens förslag i dessa hänseenden och riksdagens beslut har lämnats i utskottets betänkande 1992/93:SkU20. Bland de åtgärder som härefter har genomförts bör särskilt nämnas att grundavdraget slopats vid taxeringen till statlig inkomstskatt (se prop. 1993/94:90, SkU10) i syfte att underlätta en bred förankring av krispolitiken. Vidare har dubbelbeskattningen av aktiebolagens utdelade vinster slopats genom att undanta aktieutdelningar från beskattning. I samband därmed har beskattningen av reavinster på aktier begränsats och företagsbeskattningen justerats även i övrigt för att återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i svensk ekonomi (prop. 1993/94:50, SkU15).
Utskottet anser nu liksom tidigare att regeringens politik har lagt grunden för en positiv ekonomisk utveckling. Den allmänna utvecklingen under senare tid bekräftar enligt utskottets uppfattning att vi nu står inför en återhämtning och att åren av stagnation är på väg att brytas.
I motionerna har inte anförts något nytt som bör föranleda att den förda skattepolitiken omprövas. Enligt utskottets uppfattning bör ansträngningarna liksom hittills inriktas på att minska skattetrycket och att begränsa de svåra skadeverkningar som de alltför höga marginalskatterna och stora skattekilarna har medfört för hela vår ekonomi. Beträffande de fördelningspolitiska frågorna vill utskottet återigen framhålla att man i första hand bör säkerställa en ekonomisk utveckling som innebär att det även i framtiden kommer att finnas ett välstånd att fördela.
Av det anförda framgår att utskottet inte kan ställa sig bakom att skattepolitiken läggs om i den riktning som förordas i motionerna. Enligt utskottets mening är det inte heller påkallat att -- såsom yrkas i s-motionen Sk353 -- kort tid efter det omfattande utredningsarbete som ligger bakom 1990 års skattereform -- och vid sidan av det utredningsarbete i övrigt som pågår rörande beskattningen -- tillsätta en ny förenklingskommission och en ny allmän parlamentarisk skatteberedning. Det bör nämnas att regeringen i dagarna har utfärdat direktiv för en parlamentarisk utredning om en ökad miljörelatering av skattesystemet. När det gäller Kommittén för utvärdering av skattereformen (Fi 1990:08) bör det framhållas att arbetet i kommittén med nödvändighet måste grunda sig på statistiska uppgifter rörande förhållandena före och efter skattereformen. Det är först nu, i och med att sådana uppgifter blivit tillgängliga för år 1991, som man kan bedöma utvecklingen i ett fördelningspolitiskt perspektiv. Vad som har framkommit hittills visar att materialet kan behöva kompletteras. Utskottet har mot denna bakgrund inte något att invända mot den arbetsplan som utredningen har presenterat. Arbetsplanen innebär att utredningen kommer att redovisa uppdraget löpande genom delrapporter och att slutrapporten kommer att avges under våren 1995.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk353 yrkandena 1, 2, 29 och 30 och motion Sk343 yrkande 1.
Skatteuttaget
Till följd av krisuppgörelsen mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna hösten 1992 sänktes grundavdraget vid inkomsttaxeringen från 32 till 25 % av basbeloppet fr.o.m. inkomståret 1994, dvs. med 2 400 kr, eftersom basbeloppet för 1994 är 35 200 kr. Grundavdraget har enligt riksdagsbeslut förra året (1992/93:FiU30 och prop. 1993/94:90, SkU10) slopats vid den statliga taxeringen för inkomståren 1994 och 1995. Dessa båda åtgärder innebär i princip att kommunalskatten höjs för alla med ca 750 kr och att den statliga inkomstskatten för dem som har inkomster på ca 200 000 kr eller mer höjs med 2 240 kr. Beslutet att slopa grundavdraget statligt grundade sig på önskemålet att underlätta en bred förankring av krispolitiken.
I motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) återkommer motionärerna till de krav på ändringar av skatteuttaget som de ställde förra året. S-motionen innebär att grundavdraget skall återställas till 32 % av basbeloppet med verkan fr.o.m. inkomståret 1994, att det statliga grundavdraget skall återinföras fr.o.m. inkomståret 1995 och att den statliga inkomstskatten, som utgår med 20 % över den s.k. brytpunkten, samtidigt höjs till 25 %. Höjningen av statsskatten skall enligt motionen användas för att finansiera kostnaderna för arbetslösheten och kvarstå tills Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är i balans (yrkandena 7--10). -- V-motionen innebär att grundavdraget skall trappas av i inkomstläget 160 000--200 000 kr så att det upphör även kommunalt för inkomster över den s.k. brytpunkten. Vidare skall enligt denna motion statsskatten höjas till 25 % och för inkomster över 300 000 kr till 30 %, allt med verkan fr.o.m. inkomståret 1995 (yrkandena 1--3).
Motionerna grundar sig på statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl. Av samma skäl yrkas i två andra motioner -- yrkande 2 i motion Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) och motion Sk354 av Inge Carlsson och Lars Stjernkvist (s) -- riksdagsuttalanden om behovet av skattehöjningar i form av en s.k. solidaritetsskatt för höginkomsttagare.
Som utskottet anförde vid sin prövning av motsvarande frågor förra året är det viktigt att slå vakt om grundprincipen i skattereformen att marginalskatterna skall begränsas till högst 50 %. Enligt utskottets uppfattning bör man inte på nytt öka de skadliga marginaleffekterna i skattesystemet. Detta innebär samtidigt att det saknas utrymme för att frångå krisöverenskommelsen att begränsa det fasta grundavdraget till 25 % av basbeloppet. En återgång till den tidigare nivån innebär ett kommunalt skattebortfall på över 4 miljarder kronor. Detta kräver ytterligare regleringar med kommunerna, vilket då innebär en oacceptabel försvagning av statsbudgeten. Som framgår av vad utskottet redan har anfört bör man i stället skapa en grund för en på längre sikt hållbar fördelningspolitik genom att stå fast vid strävandena att begränsa budgetunderskotten och förbättra de samhällsekonomiska förutsättningarna för en uthållig tillväxt, expansion av enskild näringsverksamhet och en ökad sysselsättning.
Utskottet vidhåller alltså sin ståndpunkt i dessa frågor och avstyrker motionerna i de aktuella delarna.
Kapital
Bland de ändringar i beskattningen som genomfördes hösten 1991 (prop. 1991/92:60, SkU10) ingick bl.a. en avveckling av förmögenhetsskatten, sänkt arvs- och gåvoskatt och en sänkning av skatten på kapitalinkomster från 30 till 25 %, en sänkning som har genomförts fr.o.m. 1993 års taxering i fråga om reavinster på aktier och vissa andra värdepapper. Förmögenhetsskatten på arbetande kapital i små och medelstora företag slopades och arvs- och gåvoskatten sänktes betydligt. Beslutet innebar också ett antal följdändringar i fråga om skattereduktionen för underskott. Som ett resultat av det s.k. krispaketet som regeringen lade fram hösten 1992 efter överenskommelse med Socialdemokraterna har detta beslut ändrats så att den sänkning av skattesatserna för kapitalinkomster, som ännu inte trätt i kraft, skjutits upp till den 1 januari 1995 (prop. 1992/93:50, SkU3y, FiU1, SkU18). Slopandet av förmögenhetsskatten har också skjutits upp till denna tidpunkt. -- Hösten 1993 slopades dubbelbeskattningen av aktiebolagens utdelade vinster genom undantag från beskattning för utdelning på aktier. Dubbelbeskattningen av kvarhållen vinst lindrades genom en begränsning av beskattningen av reavinster på aktier (prop. 1993/94:50, SkU15). Till dessa frågor återkommer utskottet i ett särskilt betänkande om företagsbeskattning m.m. senare i vår.
I motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att skatten på kapitalinkomster skall vara 30 % och att förmögenhetsskatten skall behållas även efter 1994 (yrkandena 13 och 18). De begär också förslag från regeringen om nya regler för förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten av innebörd bl.a. att olika förmögenhetstillgångar beskattas enligt likartade grunder (yrkande 19).
Även i motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att förmögenhetsskatten skall behållas och reformeras (yrkandena 30 och 31). I motionen yrkas vidare att uttaget av förmögenhetsskatt och arvs- och gåvoskatt skärps (yrkandena 32--34). Motionärerna återkommer också med ett yrkande om att stämpelskatten, som utgår med 0,4--3,0 % vid förvärv av fast egendom m.m. och på aktier och inteckningar, höjs med 0,25 procentenheter.
Riksdagens beslut i fråga om skattesatsen för kapitalinkomster, förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten har vid upprepade tillfällen prövats på nytt med anledning av väckta motioner. I sitt betänkande 1992/93:SkU20 hänvisade utskottet till de skäl som legat till grund för riksdagens ställningstaganden i dessa frågor och erinrade samtidigt om att förmögenhetsskatten och arvsskatten utgjort en allvarlig belastning framför allt för små och medelstora företag. Utskottet anförde att det skulle innebära ett allvarligt slag mot en positiv utveckling och försvåra tillgången till riskkapital om man återgår till en förmögenhetsbeskattning och tidigare skatteskala för arvs- och gåvoskatten. De förslag som motionärerna nu upprepar innebär därutöver en allvarlig skärpning av dessa skatter just för små och medelstora företag. När det gäller beskattningen av kapitalinkomster är skatteuttaget, som utskottet anförde i det nämnda betänkandet, fortfarande högt och medför snedvridande effekter, särskilt som beskattningen drabbar alla slags nominellt beräknade kapitalinkomster.
Utskottet, som under år 1993 på nytt har framhållit dessa synpunkter i olika yttranden till finansutskottet (1992/93:SkU5y och 1993/94:SkU1y), har inte skäl att nu ändra ståndpunkt i dessa frågor utan avstyrker motionerna i dessa delar.
När det gäller stämpelskatten har utskottet senast i sitt betänkande 1992/93:SkU33 och i sitt yttrande 1993/94:SkU5y till finansutskottet deklarerat som sin principiella uppfattning att speciella skatter av detta slag har snedvridande effekter som bör undvikas. Eftersom man från Vänsterpartiets sida inte har åberopat andra skäl för sitt yrkande än att en skattehöjning med 0,25 procentenheter ingår i deras budgetpolitik avstyrker utskottet deras yrkande även i detta avseende.
Utskottet har också att ta ställning till motion Sk335 av Lotta Edholm (fp) om ett omedelbart avskaffande av sambeskattningen av förmögenhet.
Utskottet, som nyss har avstyrkt att frågan om en avveckling av förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995 omprövas, finner inte skäl att nu förorda en särskild lösning av sambeskattningsfrågan. Utskottet avstyrker alltså motionen.
I motion Sk345 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) återkommer ett yrkande om skattefrihet för räntor på högst 1 000 kr för barn och ungdom.
Bakgrunden till motionen är att det s.k. sparavdraget på 1 600 kr har slopats och att grundavdrag inte längre medges från kapitalinkomster. Bankerna skall lämna kontrolluppgifter på räntor som sammanlagt uppgår till 100 kr eller mer, och de skall också dra preliminärskatt. Till följd av svårigheter för bankerna att fullgöra avdragsskyldigheten i fråga om småbelopp skall skatteavdrag på ränta göras endast om räntan uppgår till minst 100 kr per konto. Reglerna kan på grund av denna konstruktion föranleda kvarskatt med obetydliga belopp, t.ex. för barn som inte har andra inkomster än småräntor.
Utskottet har senast i sitt betänkande 1992/93:SkU20 haft förståelse för syftet att förenkla reglerna men har med hänvisning till den statsfinansiella situationen avstyrkt de motionsyrkanden som då förelåg. Å andra sidan har utskottet framhållit att de närmast tekniska problem som sammanhänger med denna fråga givetvis bör kunna tas upp av den uppbördsutredning som nu pågår (Skattebetalningsutredningen Fi 1993:07). Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och avstyrker motionen i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet.
Stipendier
Yrkande 28 i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) innehåller krav på en översyn av stipendiebeskattningen i syfte att åstadkomma likformighet och likabehandling.
Bakgrunden till motionen är att riksdagen hösten 1992 beslutade att begränsa skattefriheten för stipendier till vad som gällde före en lagändring 1983 (prop. 1992/93:127, SkU14), nämligen att skattefrihet medgavs om stipendiet utgick för kurser som enbart hade till syfte att höja den allmänna kunskapsnivån. Återgången till de tidigare reglerna grundade sig på uppfattningen att man genom 1983 års regler tillskapat ett särskilt undantag för sådana stipendier för utbildning av fackliga förtroendemän som enligt allmänna principer borde beskattas. Kritiken från motionärernas sida mot lagändringen 1992 har riktat sig mot att beslutet endast berör fackliga stipendier och att denna skatteskärpning för en viss kategori enligt deras mening måste anses stötande.
Vid sin prövning av samma fråga 1993 vidhöll utskottet (1992/93:SkU20) att 1983 års undantag gick för långt och fann inte skäl att med anledning av motionerna förorda någon förnyad utredning av skattereglerna för stipendier. I den aktuella motionen har inte anförts något nytt som bör föranleda en annan bedömning, och utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.
Bilförmån
Hösten 1993 resulterade den översyn som pågått rörande beskattningen av tjänsteinkomster i att förmånsbeskattningen av tjänstebilar deltaljjusterades. Samtidigt förbättrades möjligheterna till jämkning av förmånsvärdena. Vissa frågor som kvarstod olösta bereds skyndsamt vidare inom Finansdepartementet, bl.a. miljöaspekterna på de schabloner som tillämpas.
I motion Sk342 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) begär motionärerna att önskemål om lättnader i beskattningen för äldre bilar och för bilar som utnyttjas såsom arbetsredskap skall vägas in i den fortsatta beredningen av reglerna. Vidare yrkas i motion Sk346 av Tuve Skånberg (kds) att en firmabil bör kunna parkeras vid hemmet utan att en förmånsbeskattning skall behöva aktualiseras. Motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) går i annan riktning. Motionärerna begär ett riksdagsuttalande om att beskattningen av tjänstebilar bör skärpas (yrkande 4).
Utskottet utgår från att den översyn som nu pågår inom regeringskansliet kommer att redovisas inom kort, och enligt utskottets uppfattning saknas det skäl att nu gå in på en närmare omprövning av de avvägningar som ligger till grund för riksdagsbeslutet i höstas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.
Lunchförmåner
I motionerna Sk321 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) och Sk340 av Björn Ericson (s) begär motionärerna ett riksdagsuttalande om att måltidsförmåner bör befrias från sociala avgifter.
Vid sin senaste behandling av denna fråga har utskottet -- senast i betänkandet 1993/94:SkU10 -- avstyrkt likartade yrkanden med hänvisning till den undersökning som pågått inom Lantbrukets utredningsinstitut av hur lunchätandet, branschen och de anställda påverkas av de nya regler som genomfördes i samband med 1990 års skattereform. Institutet har numera avlämnat sin slutrapport till regeringen, och utskottet utgår nu liksom tidigare från att regeringen kommer att slutföra beredningen av detta ärende skyndsamt. I avvaktan på regeringens kommande redovisning av detta ärende avstyrker utskottet motionerna.
Utlandstraktamenten
I motion Sk305 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) yrkas att utlandstraktamenten i princip skall behandlas på samma sätt som andra traktamenten.
Skattelagstiftningen i höstas innebär att reglerna har ändrats med verkan fr.o.m. den 1 januari 1994 (prop. 1993/94:90, SkU10) och att syftet med motionen har tillgodosetts så långt som möjligt. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Dagbarnvårdare
I motion Sk347 av Peeter Luksep (m) begär motionären ett riksdagsuttalande av innebörd att dagmammor bör få ökade möjligheter att tilldelas F-skattesedel. Enligt motionären utfärdar skattemyndigheterna inte F-skattesedel för den som har mindre än fem dagbarn. Enligt de regler som tillämpas i fråga om barnomsorgen i Stockholms kommun innebär detta i sin tur att dagmamman går miste om s.k. barnpeng.
F-skattesedel skall enligt gällande regler i princip utfärdas för var och en som driver en självständig näringsverksamhet eller som kan antas komma att bedriva en sådan verksamhet. Något stöd för att tillämpa reglerna på ett sätt som innebär att man i fråga om s.k. dagmammor endast tar hänsyn till det antal dagbarn som verksamheten omfattar finns inte i lagstiftningen. Frågan bör prövas med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Avsikten har varit att F-skattesedel skall utfärdas för den som varaktigt bedriver eller skall bedriva en verksamhet som bör bedömas som en självständig rörelse. Det torde inte vara möjligt att avpassa dessa regler med särskild hänsyn till vad som kan anses lämpligt i fråga om s.k. dagmammor och olika kommunala regler om barnpeng m.m. Enligt utskottets mening är skattemyndigheternas tillämpning av reglerna om F-skattebevis ändå en fråga som bör kunna tas upp inom ramen för Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07). Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionen som sin mening bör ge regeringen till känna vad som här har anförts.
Hushållsarbete
Motion Sk329 av Maud Ekendahl m.fl. (m) går ut på att införa en avdragsrätt för kostnader för barntillsyn och andra tjänster i hushållet i syfte bl.a. att skapa nya arbetstillfällen och att underlätta främst för kvinnor att söka sig ut i förvärvslivet. I samma syfte yrkas i motion Sk308 av Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran (kds) skattelättnader för arbetslösa ungdomar i form av befrielse från moms och arbetsgivaravgifter. I motion Sk334 av Karin Pilsäter (fp) föreslås att det tillfälliga s.k. ROT-avdraget utvidgas till att gälla andra hushållstjänster än reparationer, på samma villkor i övrigt, och att Utredningen (Fi 1993:19) om förutsättningarna för expansion av privat tjänsteproduktion får tilläggsdirektiv att närmare utreda denna fråga. Motionären anvisar också möjligheten att finansiera åtgärder i denna riktning genom att förmånsbeskatta fria parkeringsplatser.
De frågor som tas upp i motionerna ingår i uppdraget för den nämnda Utredningen om förutsättningarna för expansion av privat tjänsteproduktion (Fi 1993:19). Utredningsmannen skall enligt sina direktiv bl.a. analysera önskvärdheten av en differentiering av olika skatter, och hans förslag, som kommer att läggas fram inom kort, har under den senaste tiden ingått i den offentliga debatten.
Bred enighet råder om att det -- bl.a. mot bakgrund av den höga ungdomsarbetslösheten -- är angeläget att pröva olika vägar för att få fram riktiga jobb. Som statsrådet Bo Lundgren anfört i ett frågesvar i riksdagen den 15 februari 1994 bör emellertid en närmare analys av utredningsförslaget anstå till dess att betänkandet har presenterats. Samtidigt vill utskottet framhålla att frågan om avdrag för kostnader för barnomsorg ingår i det förslag till ett beskattat vårdnadsbidrag som regeringen nu har lagt fram (prop. 1993/94:148).
Med hänvisning till de överväganden som redan pågår i de aktuella frågorna finner utskottet att det för närvarande saknas skäl för riksdagen att föranstalta om några särskilda åtgärder med anledning av motionerna.
Pensionssparandet
I motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) ingår yrkanden av innebörd att skattesubventionerna för pensionssparande bör dras ned och att avdragsrätten för pensionssparandet bör begränsas till ett basbelopp (yrkandena 10 och 12).
Som utskottet uttalade i höstas vid sin behandling av olika frågor rörande pensionssparandet (1993/94:SkU16) är det individuella pensionssparandet en viktig förstärkning av möjligheterna till ett långsiktigt sparande i syfte att trygga ålderdomen. Ett sådant sparande bidrar också till att hushållet har ett långsiktigt positivt sparande, vilket enligt utskottets uppfattning är värdefullt. Utskottet vill inte ställa sig bakom åtgärder som motverkar dessa sparformer utan avstyrker motionen i dessa delar.
I motion Sk301 av Leif Carlson och Maud Ekendahl (m) begär motionärerna ett riksdagsuttalande av innebörd att försäkringsbelopp som innestår vid ett dödsfall bör tillfalla dödsboet om en förmånstagare ej är insatt. Syftet med motionen är bl.a. att likställa försäkringssparandet med det nya pensionssparandet i bank.
Vid sin prövning av ett annat yrkande om förmånstagarförordnanden i höstas (1993/94:SkU16) framhöll utskottet att reglerna bör ha en utformning som hindrar att reglerna utnyttjas för andra syften än pensioneringsändamål. Det anförda gäller även det aktuella motionsyrkandet, som därför avstyrks.
Pensionärer
I motion Sk355 av Lennart Brunander och Stina Gustavsson (c) begär motionärerna en översyn av skattereglerna och det kommunala bostadstillägget för pensionärer för att begränsa oskäliga effekter av reglerna. Kritiken i motionen riktar sig framför allt emot att en pensionär som arrenderar ut ett jordbruk skall betala löneskatt på inkomsten av fastigheten och att bostadstillägget påverkas av förmögenhetsinnehavet.
Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att de särskilda marginalskatteproblemen för pensionärer har begränsats genom skattereformen. De särskilda avdragen för pensionärer trappas inte längre av mot andra inkomster än pensioner och inte heller mot förmögenhet. Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattningen innebär också en förändring till det bättre av marginaleffekterna för alla berörda. Reglerna om särskild löneskatt har tillkommit för att åstadkomma en likartad skattebelastning för alla förvärvsinkomster och näringsinkomster. Löneskatten utgår för alla sådana inkomster om de inte omfattas av socialavgifter, och löneskatten har avpassats så att den motsvarar skattedelen av dessa avgifter. Enligt utskottets uppfattning saknas det skäl för att särbehandla jordbruksinkomster eller innehav av jordbruksfastigheter i detta eller andra avseenden. Utskottet avstyrker därför motionen.
Övriga frågor
Trav- och galopphästar
Principerna för 1990 års skattereform innebär att inkomst av hobbyverksamhet skall beskattas i inkomstslaget tjänst. Avdrag medges för omkostnader under beskattningsåret och för sådana omkostnader under året dessförinnan som överstiger det årets inkomster. Denna ettårsgräns utvidgades hösten 1992 så att avdragsrätten omfattar en femårsperiod före beskattningsåret (prop. 1992/93:127, SkU14). Underskott i verksamheten är inte avdragsgillt.
I motion Sk361 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd,m) återkommer motionärerna med ett yrkande om att upp till två hobbyhästar per person bör betraktas om skattefri hobby.
Beslutet hösten 1992 om en tidsmässig förlängning av avdragsrätten grundade sig på en översyn av reglerna och borde, som utskottet då bedömde saken, kunna anses innefatta en lämplig avvägning för att begränsa de problem som ettårsgränsen i vissa situationer kunnat medföra för travsporten. Vid sin förnyade prövning av denna fråga förra året (1992/93:SkU20) vidhöll utskottet denna uppfattning. Enligt utskottets uppfattning finns det för närvarande inte tillräckliga skäl för en annan bedömning, och utskottet avstyrker alltså detta yrkande även i år.
Bär och svamp m.m.
Enligt ett särskilt undantag är inkomst av plockning av bär och svamp m.m. skattefritt till den del som inkomsten inte överstiger 5 000 kr.
I motion Sk327 av Jan Erik Ågren (kds) anförs att det skattefria beloppet stått kvar sedan 1981 och att prisutvecklingen sedan dess motiverar en uppräkning till 10 000 kr. En sådan åtgärd skulle enligt motionen innebära ökade möjligheter till extrainkomster och meningsfull sysselsättning, att värdefulla råvaror tas till vara och att folkhälsan förbättras.
Enligt de principer som ligger till grund för skattereformen bör inkomster av detta slag beskattas på samma sätt som andra inkomster. Undantaget i fråga om plockning av bär och svamp m.m. fick dock stå kvar med hänsyn till vissa särskilda problem inom denna bransch. Statsrådet Bo Lundgren har anfört i ett frågesvar i riksdagen den 1 mars 1994 att han inte är beredd att initiera en höjning av gränsen men att frågan kan komma att övervägas i samband med den beredning av övriga frågor rörande beskattningen av den privata tjänstesektorn som kommer att genomföras inom kort. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Arvoden vid medicinska försök
I motion Sk333 av Margit Gennser (m) yrkas att arvoden för deltagande i medicinska försök bör betraktas som en icke skattepliktig ersättning för sveda och värk.
Enligt utskottets uppfattning skiljer sig arvoden av detta slag principiellt sett inte från andra inkomster som utgår såsom ersättning för någon form av prestation. Det bör också framhållas att undantag av detta slag skulle medföra avgränsningsproblem och svårigheter i den praktiska tillämpningen. Utskottet avstyrker alltså motionen.
Avdrag för gåvor
I motionerna Sk304 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), Sk314 av Charlotte Branting m.fl. (fp), Sk316 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) och Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd), yrkande 4, yrkas att en avdragsrätt införs för gåvor till ideella ändamål av olika slag.
Yrkanden om en avdragsrätt för gåvor av allmännyttig karaktär har prövats av riksdagen under en följd av år, senast våren 1993 i betänkandet 1992/93:SkU20. I betänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993:71) har utredningsmannen föreslagit att en avdragsrätt vid beskattningen införs för gåvor från enskilda till vissa ideella organisationer. I avvaktan på kommande ställningstaganden till utredningsförslaget avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.
Som ett undantag från principen att gåvor inte är avdragsgilla gäller att företagen i viss utsträckning kan få avdrag för reklamgåvor av mindre värde, för representationsgåvor i vissa fall och gåvor som har karaktär av personalkostnader. När det gäller representationsgåvor framhålls i Riksskatteverkets rekommendationer i ämnet (RSV Dt 1991:20) att det uteslutande måste vara fråga om att inleda eller bibehålla affärsförbindelser och liknande och att gåvan med andra ord skall ha ett omedelbart samband med verksamheten i förvärvskällan för att en avdragsrätt skall kunna anses föreligga. Avdrag bör inte medges med större belopp än som gäller i fråga om representationsmåltider (290 kr per person -- RSV Dt 1993:20). I rekommendationerna sägs också att avdrag inte bör medges för representationsgåvor vid helger eller personliga högtidsdagar, eftersom sådana representationsgåvor i regel får anses ha ett alltför stort inslag av personlig generositet för att avdrag utan vidare skall kunna medges.
I motion Sk315 av Olle Schmidt (fp) anförs att gåvor i december bör accepteras lika väl som gåvor i november och att det för många företag är praktiskt att samla representationsinsatserna just till juletid. Riksskatteverkets rekommendationer är enligt motionärens uppfattning inte rimliga, och de ger utrymme för godtycke. I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger detta till känna för regeringen.
Utskottet kan i och för sig instämma i motionärens uppfattning att reglerna medför gränsdragningsproblem. Att mjuka upp tillämpningen skulle emellertid enligt utskottets bedömning innebära att man öppnar möjligheterna till avdrag för sådant som inte framstår som en egentlig omkostnad i affärsverksamheten utan som helt eller delvis har privat karaktär. Av detta skäl avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 1 och 1993/94:Sk353 yrkandena 1, 2, 29 och 30, res. 1 (s) men. (v) - delvis
2. beträffande grundavdrag, skatteskala att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 2, 1993/94:Sk352 yrkandena 1--3, 1993/94:Sk353 yrkandena 7--10 och 1993/94:Sk354, res. 2 (s) men. (v) - delvis
3. beträffande inkomst av kapital att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk353 yrkande 13, res. 3 (s) men. (v) - delvis
4. beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk352 yrkandena 30--34 och 1993/94:Sk353 yrkandena 18 och 19, res. 4 (s) men. (v) - delvis
5. beträffande ränteavdraget att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkandena 13--15, men. (v) - delvis
6. beträffande stämpelskatten att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkande 35, men. (v) - delvis
7. beträffande ränta till barn och ungdom att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk345, res. 5 (nyd)
8. beträffande sambeskattningen av förmögenhet att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk335,
9. beträffande stipendier att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk353 yrkande 28, res. 6 (s)
10. beträffande bilförmån att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk342, 1993/94:Sk346 och 1993/94:Sk352 yrkande 4, res. 7 (nyd) men. (v) - delvis
11. beträffande lunchförmåner att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk321 och 1993/94:Sk340, res. 8 (nyd)
12. beträffande utlandstraktamenten att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk305,
13. beträffande dagbarnvårdare att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk347 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande F-skattesedlar, res. 9 (s) men. (v) - delvis
14. beträffande hushållsarbete att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk308, 1993/94:Sk329 och 1993/94:Sk334, res. 10 (nyd)
15. beträffande pensionssparandet m.m. a) att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkandena 10 och 12, b) att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk301, res. 11 (nyd) men. (v) - delvis
16. beträffande pensionärer att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk355,
17. beträffande trav- och galopphästar att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk361, res. 12 (nyd)
18. beträffande bär och svamp att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk327, res. 13 (nyd)
19. beträffande arvoden vid medicinska försök att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk333, res. 14 (nyd)
20. beträffande avdrag för gåvor att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk304, 1993/94:Sk314, 1993/94:Sk315, 1993/94:Sk316 och 1993/94:Kr419 yrkande 7. res. 15 (nyd)
Stockholm den 15 mars 1994
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m) och Sverre Palm (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Syftet med den skattereform som genomfördes fr.o.m. inkomståret 1991 var att skapa en samhällsekonomiskt effektiv beskattning som samtidigt uppfyller fördelningspolitiska mål. Avsikten var att få en likformig och neutral beskattning av arbete och kapital och av olika inkomster, och att beskattningen skulle ge de skatteintäkter som ett gott och väl fungerande samhälle behöver. Reformen byggde på en rättvis fördelning av skatteuttaget och på uppfattningen att effektiva hinder mot skattefusk och skatteplanering är nödvändigt för förtroendet för skattesystemet. Beskattningen skulle därför bygga på likformighet, enkelhet och rättvisa.
En likformig beskattning var en kärna i skattereformen. Med en bredare bas för både indirekt och direkt beskattning blev det möjligt att sänka inkomstskatterna, samtidigt som man skapade förutsättningar för ett stabilt underlag för välfärdspolitiken. I breddningen av basen för den indirekta beskattningen låg ett ökat uttag av miljöavgifter. Med skattereformen inleddes en skatteväxling på 7 miljarder kronor från skatter på arbete till skatter på resursförbrukning och miljöförstöring.
I motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) riktar motionärerna en stark kritik mot regeringens skattepolitik och kräver en återgång till de principer som legat till grund för skattereformen och en rad ändringar som främjar samhällsekonomiska, miljöpolitiska och fördelningspolitiska mål. Ändringarna omfattar hela skatteområdet och behandlas under särskilda rubriker i detta betänkande eller i annat sammanhang.
S-motionen utmynnar därutöver i yrkanden om att riksdagen skall ansluta sig till de riktlinjer som motionärerna lägger fram om skattesystemets utformning och om utredning av skattefrågorna. Samma inriktning har utredningsyrkandet i motion Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) om en utvärdering av skattesystemet och dess roll i fördelningspolitiken.
När den borgerliga regeringen tillträdde hösten 1991 lade den omedelbart fram en rad förslag som innebar avsteg från skattereformen. Förslagen handlade framför allt om att sänka kapitalbeskattningen. Denna politik har sedan fortsatt, och en summering av saldot för de tre borgerliga regeringsåren visar på stora ofinansierade skattesänkningar som bidrar till att underminera statsfinanserna. Utgiftskvoten har stigit till över 70 % samtidigt som skattekvoten har sjunkit till under 50 %. Skatterna på kapitalinkomster, förmögenheter och företagsinkomster har sänkts med 45 miljarder kronor, samtidigt som skatten på arbete höjts med 29 miljarder kronor och skatten på konsumtion med 14 miljarder kronor. Under den borgerliga regeringen har löntagarna fått höjd skatt, medan alla som äger aktier och alla som har förmögenhet har fått sänkt skatt. Ändringarna har också skapat ett utrymme för skatteplanering som inte kan godtas.
Den borgerliga politiken drivs av föreställningen att skattesänkningar för passiva kapitalinkomster skall leda till ökad ekonomisk aktivitet. Vi instämmer i motionärernas uppfattning att det inte finns någon trovärdig grund för en sådan uppfattning. Det står däremot klart att regeringens politik har lett till att klyftorna i samhället ökar drastiskt.
Riktlinjerna i Socialdemokraternas motion utgår från skattesystemets grundläggande funktion att finansiera de offentliga utgifterna. Ett modernt och dynamiskt samhälle förutsätter ett gemensamt ansvarstagande, inte bara för gemensamma nyttigheter och funktioner utan också för samhället som sådant och för samhällsutvecklingen. Det behövs en offentlig sektor som svarar för väsentliga samhällsfunktioner, för investeringar i den gemensamma infrastrukturen och för generella trygghetssystem. Kostnaderna för denna offentliga sektor måste betalas av medborgarna gemensamt, efter förmåga.
Denna grundsyn delas av en stor del av det svenska folket. Olika undersökningar visar också entydigt att en klar majoritet av skattebetalarna t.o.m. föredrar ökade skatter framför ett raserande av sådant som vård, omsorg, utbildning och trygghetssystem. Vi avvisar den nuvarande regeringens syn på skatterna som något entydigt negativt. Tvärt om är tillräckliga skatteintäkter en nödvändig förutsättning i ett väl fungerande samhälle. Skattepolitiken skall syfta till ett system som ger de nödvändiga skatteintäkterna med ett minimum av bieffekter. Denna inställning bör ligga till grund för en ny ekonomisk politik som står i samklang med kraven på rättvisa och solidaritet. Endast på så sätt är det möjligt att få en bred uppslutning kring de uppoffringar som krävs för att förbättra statsfinanserna.
Som anförs i motion Sk353 bör förtroendet för skattesystemet återskapas genom att skatteuttaget fördelas rättvist och efter förmåga. Målsättningen vid skattereformen var att skapa ett likformigt och enkelt och effektiv system som tillgodoser kraven på rättssäkerhet och effektivitet och begränsar möjligheterna till skatteundandraganden och s.k. skatteplanering. Det arbete som inleddes med skattereformen bör fullföljas genom en systematisk genomgång och uppföljning och med en återgång till regler som har denna inriktning. Kravet i motion Sk353 om en skatteförenklingskommission har denna inriktning och bör enligt vår uppfattning tillgodoses. Vi instämmer också i kravet på en parlamentarisk skattepolitisk beredning med uppgift att återupprätta och bygga vidare på skattereformen, så som den såg ut våren 1991. -- Det finns i dag inte någon säker kartläggning av skattereformens faktiska effekter i olika hänseenden. Den kommitté som den socialdemokratiska regeringen tillsatte för utvärdering av skattereformen har ännu inte redovisat något resultat. Vi instämmer därför i motionärernas förslag att kommitténs arbete påskyndas så att resultatet kan läggas till grund för den föreslagna skatteberedningen.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk353 i dessa delar (yrkandena 1, 2, 29 och 30). Därmed är också utredningskravet i motion Sk343 (yrkande 1) tillgodosett.
dels vid mom. 1 hemställt
1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkandena 1, 2, 29 och 30 och med anledning av motion 1993/94:Sk343 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattesystemets utformning och utredningsarbetet rörande beskattningen.
2. Grundavdrag, skatteskala (mom. 2)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) medför riksdagens beslut att sänka grundavdraget från 32 till 25 % av basbeloppet en åtstramning av den redan alltför låga inhemska efterfrågan. Vi instämmer i motionärernas uppfattning att grundavdraget skall vara 32 % av basbeloppet även under 1994.
Den borgerliga riksdagsmajoritetens beslut att grundavdrag inte skall få göras vid den statliga beskattningen innebär att fler skattebetalare kommer att få ca 50 % i marginalskatt än vad som har varit avsikten. Beslutet innebär också att alla som betalar statsskatt får en lika stor skattehöjning i kronor räknat, oavsett inkomst. Vi instämmer i motionärernas uppfattning att detta inte är acceptabelt från fördelningspolitisk synpunkt. Yrkandet i motionen om att grundavdrag åter skall få göras vid den statliga beskattningen fr.o.m. 1995, på samma villkor som tidigare, bör alltså bifallas. I stället bör statsskatten fr.o.m. 1995 höjas till 25 % av den del av inkomsten som ligger över brytpunkten, på sätt som föreslås i motionen. Höjningen skall ses som ett bidrag till att återställa balansen i de offentliga utgifterna och användas för att finansiera kostnaderna för arbetslösheten. Som anförs i motionen bör den nya skattesatsen behållas till dess att Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är i balans.
Vi tillstyrker alltså motion Sk353 i dessa delar. Därmed är också motionerna Sk343 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) och Sk354 av Inge Carlsson och Lars Stjernkvist (s) tillgodosedda. Samtidigt avstyrker vi kraven i motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v). Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.
dels vid mom. 2 hemställt
2. beträffande grundavdrag, skatteskala att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkandena 7--10, med anledning av motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 2 och 1993/94:Sk354 samt med avslag på motion 1993/94:Sk352 yrkandena 1--3 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till ändringar av grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i reservationen.
3. Inkomst av kapital (mom. 3)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
En av de åtgärder som regeringen har genomdrivit beträffande kapitalinkomster är att sänka den allmänna skattenivån från 30 till 25 % fr.o.m. inkomståret 1995. Därmed sjunker också skattereduktionen för utgiftsräntor till 25 %.
Som föreslås i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) bör skattesatsen vara 30 % även efter den 1 januari 1995. Detta är också viktigt mot bakgrund av dagens höga boendekostnader. Förslaget innebär att ränteavdragen behåller sitt 30-procentiga värde, och man undviker därigenom att sätta ytterligare press på bostadsmarknaderna.
Vi tillstyrker alltså motionen i dessa delar. Förslag till de lagändringar som behövs bör skyndsamt läggas fram av regeringen.
De åtgärder i fråga om kapitalinkomster som riksdagens borgerliga majoritet har genomfört innebär även andra lättnader som inte kan accepteras. Vi återkommer till dessa frågor i samband med behandlingen av bolagsbeskattningen och aktiebeskattningen.
dels vid mom. 3 hemställt
3. beträffande inkomst av kapital att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkande 13 hos regeringen begär förslag till lagstiftning om en bibehållen skattesats på 30 % för kapitalinkomster, i enlighet med vad som har anförts i reservationen.
4. Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten (mom. 4)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) finns det behov av en förmögenhetsbeskattning även i fortsättningen. Riksdagens beslut om att avskaffa förmögenhetsskatten fr.o.m. 1995 bör alltså återtas, och vi tillstyrker motionen i denna del.
På sikt bör förmögenhetsskatten utformas efter samma principer som det övriga skattesystemet, dvs. ökad likformighet, bredare skattebas och lägre skattesatser. Skatteunderlaget för arvs- och gåvoskatten och förmögenhetsskatten har beräknats enligt i stort sett gemensamma principer, och vi instämmer i motionärernas uppfattning att denna koppling bör behållas.
Den socialdemokratiska regeringen redovisade ett förslag i departementspromemorian Reformerad förmögenhetsbeskattning (Ds 1990:91). Vi anser, nu liksom tidigare, att detta förslag bör kunna tjäna som grund för en reformering av förmögenhets- och arvs- och gåvobeskattningen. Det bör samtidigt framhållas att detaljlösningarna i promemorian behöver övervägas ytterligare. Som vi framhållit vid tidigare års behandling av denna fråga (se t.ex. 1991/92:SkU10 s. 98) måste den framtida förmögenhetsbeskattningen avvägas med hänsyn till en rad viktiga och delvis motstridiga intressen. Bl.a. bör man beakta kravet på internationellt konkurrenskraftiga regler och gynnsamma betingelser för näringsverksamhet, inte minst för småföretagarna. Strävandena bör vara att åstadkomma enkla och likformiga regler som minimerar möjligheterna till skatteplanering.
Med det anförda tillstyrker vi motion Sk353 även i vad avser reformering av reglerna.
dels vid mom. 4 hemställt
4. beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk352 yrkandena 30 och 31 och 1993/94:Sk353 yrkandena 18 och 19 och med avslag på motion 1993/94:Sk352 yrkandena 32--34 dels begär skyndsamt förslag från regeringen om att behålla den nuvarande förmögenhetsskatten även efter den 1 januari 1995, dels begär förslag om reformerad förmögenhets- och arvs- och gåvoskatt i enlighet med vad som anförs i reservationen.
5. Ränta till barn och ungdom (mom. 7)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Barn och ungdomar som har småbelopp på banken utsätts för ett onödigt skattetrassel. Att beskattningen av de obetydliga räntebelopp som det är fråga om kan vålla irritation hos alla inblandade är förståeligt och uppenbart, och för statsverket uppstår i realiteten knappast någon nettobehållning att tala om. För att undvika sådana effekter bör man undersöka om man i dessa fall kan införa ett skattefritt belopp på 1 000 kr. Motion Sk345 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) har denna innebörd och bör alltså bifallas.
dels vid mom. 7 hemställt
7. beträffande ränta till barn och ungdom att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk345 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om ett skattefritt belopp på 1 000 kr för ränta som utgår till barn och ungdom.
6. Stipendier (mom. 9)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Riksdagen har avskaffat den tidigare skattefriheten för stipendier till deltagande i fackliga kurser från halvårsskiftet 1993. Det finns inte skäl att motsätta sig en omläggning av beskattningen av olika typer av stipendier. Den beslutade skatteskärpningen för fackliga stipendier berör dock enbart en kategori av stipendier och är därför stötande. Som föreslås i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) bör en översyn av stipendiebeskattningen genomföras i syfte att åstadkomma likformighet och likabehandling.
dels vid mom. 9 hemställt
9. beträffande stipendier att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkande 28 hos regeringen begär en översyn av stipendiebeskattningen i enlighet med vad som anförs i reservationen.
7. Bilförmån (mom. 10)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
De förslag som riksdagen antog i höstas om beskattningen av bilförmåner innehåller marginella förbättringar men också skatteskärpningar som inte kan anses motiverade. Som Ny demokrati då anförde bör man nu genomföra en snabb översyn av beskattningen av tjänstebilar i syfte att undanröja svårigheter som reglerna fortfarande innebär för skattebetalarna. Som exempel kan nämnas att man bör återinföra ett fribelopp på 20 000 kr för extrautrustning. Vidare bör man utforma reglerna på ett sätt som innebär att bilar som kan liknas vid arbetsredskap inte medför en orimlig förmånsbeskattning. Ett annat förslag från vår sida är att bilaccisen bör slopas för s.k. airbags och för ABS-bromsar. Detta förslag leder säkerligen till stora samhällsekonomiska vinster i form av minskade dödsolyckor och andra svåra trafikolyckor.
Motionen Sk342 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) innehåller önskemål om lättnader i beskattningen för äldre bilar och för bilar som är arbetsredskap, och motionen Sk346 av Tuve Skånberg (kds) grundar sig på uppfattningen att en firmabil bör kunna parkeras vid hemmet utan att en förmånsbeskattning skall behöva aktualiseras. Vi ställer oss bakom den allmänna inriktningen i dessa motioner och anser att riksdagen med anledning av motionerna bör ge regeringen till känna vad som här har anförts i dessa frågor. Motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) går ut på skärpningar av beskattningen och bör avslås.
dels vid mom. 10 hemställt
10. beträffande bilförmån att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk342 och 1993/94:Sk346 och med avslag på motion 1993/94:Sk352 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts om beskattningen av bilförmåner.
8. Lunchförmåner (mom. 11)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Ny demokrati vidhåller sin uppfattning att beskattningen av lunchförmåner medför stora problem. Den utredning som nu har slutförts visar klart och tydligt att skatteutfallet har hamnat långt under vad som låg till grund för de nya reglerna, och samhällets nettoinkomster av de nya reglerna har blivit blygsamma. Samtidigt har de negativa effekterna blivit allt tydligare. Omkring 850 000 personer har helt förlorat sina måltidsförmåner och andra har fått försämrade förmåner. Detta har i sin tur försämrat lunchvanorna och arbetsförhållandena, och reglerna har också orsakat problem för restaurangbranschen.
Beskattningen av lunchförmåner bör snarast upphöra, och det finns inga skäl att skjuta på detta ställningstagande.
Motionerna Sk321 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) och Sk340 av Björn Ericson (s) går i denna riktning. Med anledning av motionera bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som här har anförts i denna fråga.
dels vid mom. 11 hemställt
11. beträffande lunchförmåner att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk321 och 1993/94:Sk340 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om beskattningen av lunchförmåner.
9. Dagbarnvårdare (mom. 13)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har
dels anfört följande:
Reglerna om F-skattesedlar har utformats med hänsyn till vad som är lämpligt för den som driver ett företag i vanlig bemärkelse. Dessa regler bör tillämpas av skattemyndigheterna i enlighet med sitt syfte att ligga till grund för skatteuppbörden och vissa andra uppbördstekniska frågor. Motion Sk347 av Peeter Luksep (m) går ut på att reglerna omformas med hänsyn till de regler som tillämpas i vissa kommuner beträffande den kommunala barnomsorgen. Vi kan inte ställa oss bakom detta förslag utan avstyrker motionen.
dels vid mom. 13 hemställt
13. beträffande dagbarnvårdare att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk347.
10. Hushållsarbete (mom. 14)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk329 av Maud Ekendahl m.fl. (m) bör man införa ett avdrag för kostnader för tjänster i hemmet. I många fall framstår kostnader för barnpassning och annan hemhjälp som en ofrånkomlig merkostnad för den som har förvärvsarbete. Därtill kommer att en avdragsrätt framstår som särskilt motiverad i den nuvarande arbetsmarknadssituationen. Motionen bör alltså bifallas. Därmed tillgodoses också syftet med motionerna Sk308 av Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran (kds) och Sk334 av Karin Pilsäter (fp).
dels vid mom. 14 hemställt
14. beträffande hushållsarbete att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk329 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk308 och 1993/94:Sk334 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts som en avdragsrätt för kostnader för tjänster i hemmet.
11. Pensionssparandet m.m. (mom. 15 b)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk301 av Leif Carlson och Maud Ekendahl (m) bör ett försäkringsbelopp som innestår vid försäkringstagarens död tillfalla dödsboet, om någon förmånstagare inte är insatt, i likhet med vad som gäller för det nya pensionssparandet i bank. Som det nu är tillfaller beloppet i stället försäkringskollektivet. Ny demokrati anser att reglerna kan få orimliga effekter i det enskilda fallet och tillstyrker alltså motionen.
dels vid mom. 15 b hemställt
15. beträffande pensionssparandet m.m. b) att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk301 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om förmånstagare till pensionsförsäkringar.
12. Trav- och galopphästar (mom. 17)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Bestämmelserna om beskattning av hobbyinkomster ändrades hösten 1992 så att avdragsrätten för kostnader i hobbyverksamheten utvidgas tidsmässigt till kostnader under de fem år som närmast föregått taxeringsåret. Detta är dock helt otillräckligt för att bibehålla den stora och inkomstbringande näringsgren som trav- och galoppsporten är för hela vårt samhälle.
Hästägarnas kostnader inom trav- och galoppsporten uppgår till ca 1,8 miljarder kronor, bortsett från kostnader för inköp av hästar. Den totala prissumman som dessa hästägare tävlar om är 550 miljoner kronor. Hästägarna gör alltså totalt sett miljardförluster, och det är bara en liten del av alla tävlingshästar som går ihop eller får ett överskott. Beskattningen av dessa hästägare leder till stora nackdelar för hela denna verksamhet, eftersom reglerna urholkar intresset för privatpersoner att hålla hobbyhästar. Med nuvarande regler kan man inte undvika en utveckling som gör att kvaliteten på tävlingarna går ned och att intresset för spelet minskar. På så sätt äventyrar man hela denna verksamhet, som för närvarande omsätter ca 18 miljarder kronor per år, och en stor del av de 60 000 människor som arbetar direkt och indirekt inom denna näring kan komma att mista sina arbeten.
Det finns bara vinnare på att återgå till de regler som gällde före skattereformen. Yrkandet i motion Sk361 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd,m) om skattefrihet för hobbyhästar med högst två hästar per person bör alltså bifallas.
dels vid mom. 17 hemställt
17. beträffande trav- och galopphästar att riksdagen med bifall till motion1993/94:Sk361 hos regeringen begär förslag om ändrade regler av innebörd att en hobby med högst två hästar per person skall bedömas som en skattefri verksamhet.
13. Bär och svamp (mom. 18)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Yrkandet i motion Sk327 av Jan Erik Ågren (kds) innebär att det skattefria beloppet för plockning av bär och svamp uppräknas från 5 000 till 10 000 kr. Inom Ny demokrati anser vi att det inte finns anledning att motsätta sig att beloppet på detta sätt anpassas till utvecklingen av penningvärdet. Vi tillstyrker alltså detta yrkande.
dels vid mom. 18 hemställt
18. beträffande bär och svamp att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk327 begär förslag från regeringen om uppräkning av det skattefria beloppet för plockning av bär och svamp m.m. från 5 000 till 10 000 kr.
14. Arvoden vid medicinska försök (mom. 19)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Enligt motion Sk333 av Margit Gennser (m) bör arvoden för deltagande i medicinska försök betraktas som icke skattepliktiga ersättningar för sveda och värd. Enligt vår uppfattning inom Ny demokrati finns det inte anledning att krångla med sådana småbelopp som det här är fråga om. Det ligger nära till hands att jämföra med den skattefrihet som redan gäller ersättningar till blodgivare. Vi vill också framhålla att kostnaderna i samband med deltagande i försök också måste beaktas i detta sammanhang, och att ersättningen i det enskilda fallet helt eller till väsentlig del motsvarar de kostnader som uppstår i samband med inställelsen. Vi tillstyrker alltså även denna motion.
dels vid mom. 19 hemställt
19. beträffande arvoden vid medicinska försök att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk333 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om beskattningen av arvoden för personer som deltar i medicinska försök.
15. Avdrag för gåvor (mom. 20)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Enligt de svenska skattereglerna får man i princip inte göra avdrag för belopp som har betalats till välgörande och andra allmännyttiga ändamål. I andra länder finns dock den möjligheten, och sådana regler bör kunna prövas även här. Motionerna Sk314 av Charlotte Branting m.fl. (fp) och Sk316 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) och yrkande 7 i motion Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har denna innebörd. Inom Ny demokrati ansluter vi oss till dessa krav. För en avdragsrätt bör krävas att gåvan har en sådan allmännyttig karaktär att en avdragsrätt framstår som befogad. Vi avstyrker därför yrkandena i motionerna Sk304 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) och Sk315 av Olle Schmidt (fp).
dels vid mom. 20 hemställt
20. beträffande avdrag för gåvor att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk314, 1993/94:Sk316 och 1993/94:Kr419 yrkande 7 och med avslag på motionerna 1993/94:Sk304 och 1993/94:Sk315 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en avdragsrätt för gåvor till välgörande och andra allmännyttiga ändamål.
Särskilda yttranden
1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1)
Peter Kling (nyd) anför:
Enligt Ny demokratis uppfattning bör den ekonomiska politiken så långt som möjligt inriktas på åtgärder som ligger i linje med Lindbeckkommissionens förslag. Från Ny demokratis sida föreslår vi alltså sänkningar av det totala skattetrycket och kraftiga besparingar för att sanera samhällsekonomin. Vår inställning i dessa frågor redovisas i motion Fi210 som behandlas i finansutskottets betänkande 1993/94:FiU10. Vi hänvisar till vad vi har anfört i detta sammanhang.
2. Pensionssparandet m.m. (mom. 15)
Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anför:
I motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. att avkastningsskatten för pensionssparandet och för kapitalförsäkringar m.m. höjs. Dessa yrkanden kommer att behandlas av utskottet tillsammans med våra yrkanden angående företagsbeskattningen och aktiebeskattningen. Vi återkommer alltså till pensionssparandet i det sammanhanget.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
Allmänt
I motion Sk352 redovisar Vänsterpartiet riktlinjer för hur en solidarisk skattepolitik skall medverka till att skapa förutsättningar för en ekologiskt uthållig utveckling. Förslagen syftar till att skapa ett enkelt och enhetligt skattesystem som kan skapa bättre balans i statsfinanserna och utjämna skillnader i inkomst och förmögenhetsfördelning.
Förslagen i motionen för budgetåret 1994/95 kan sammanfattas enligt följande. Skatten på högre inkomster skärps genom ett flertal åtgärder. Grundavdraget slopas för inkomster över brytpunkten. Den statliga skatten höjs från 20 till 25 %, och ett nytt skatteskikt på 30 % för inkomster över 300 000 kr inrättas. Kapitalinkomster beskattas efter en enhetlig skattesats på 30 %. Rätten till avdrag begränsas bl.a. genom ett strikt avdragstak för ränteutgifter över 110 000 kr. Företagsbeskattningen höjs till 30 %. Skatten höjs på energi och sådan konsumtion och produktion som leder till negativa effekter för miljön.
Inkomstförstärkningen av förslagen kan beräknas till 10 300 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och 28 000 miljoner kronor för år 1995. Yrkandena i motion Sk352 har under riksdagsbehandlingen delats upp på olika betänkanden. Vad som nu behandlas är olika frågor om beskattningen av enskilda personer och kapitalbeskattningen.
I Vänsterpartiets motion riktas en skarp kritik mot regeringens skattepolitik. Regeringens skattepolitik har konsekvent gynnat högre inkomstskikt. Skatterna har sänkts på kapitalinkomster och företag.
Regeringens så kallade strategiska skattesänkningar har slagit sönder tanken på ett enhetligt och rakt skattesystem. Kapitalinkomster beskattas nu efter hela 8 olika skattesatser. Genom att riksdagsmajoriteten ställt sig bakom regeringens skattepolitik har riksdagen åter öppnat för ett avancerat skatteundandragande.
Samtidigt har hushåll och löntagare i låga eller normala inkomstlägen fått vidkännas stora skattehöjningar. Skatterna har höjts för dessa grupper bl.a. genom höjd moms, slopat schablonavdrag, reducering av grundavdraget även för lägre inkomster och införandet av egenavgifter av skattekaraktär.
Regeringen hävdar att man sänkt skatterna. Sanningen är att det samlade skatteuttaget endast minskat marginellt under regeringen Bildt. Skattesystemets utjämnande effekter har dock minskat påtagligt, och i takt med detta har inkomst- och förmögenhetsklyftorna vidgats.
Den kritik och de riktlinjer liksom många av de förslag som Vänsterpartiet redovisar i sin motion överensstämmer till väsentliga delar med den huvudinriktning som Socialdemokraterna lägger fram i reservation 1 i detta betänkande. De utredningskrav som Socialdemokraterna ställer i denna reservation ligger också i linje med Vänsterpartiets motion. Vänsterpartiet instämmer således i yrkandena i reservation 1.
Det finns dock också skillnader mellan Socialdemokraternas och Vänsterpartiets alternativ. Genom Vänsterpartiets förslag till slopat grundavdrag för inkomster över brytpunkten även vid den kommunala taxeringen, stärks kommunernas ekonomi med 5 miljarder kronor. Socialdemokraternas förslag innebär ingen inkomstförstärkning för kommunsektorn. I stället leder det socialdemokratiska förslaget om höjt grundavdrag till att kommunernas skattebas minskar, vilket innebär en försvagning av kommunernas ekonomi på mellan 3 och 4 miljarder kronor.
Socialdemokraterna föreslår vidare att grundavdraget vid den statliga taxeringen skall återinföras. Då en sådan skattesänkning endast gynnar högre inkomstskikt kan Vänsterpartiet inte biträda detta förslag. Den totala effekten av Socialdemokraternas skattepolitiska förslag för budgetåret 1994/95 leder dessutom till en mindre sänkning av det samlade skatteuttaget. Vänsterpartiet anser inte att konjunkturläget eller de stora budgetunderskotten talar för ett sänkt skatteuttag under kommande budgetår. Tvärtom gör budgetunderskotten och behoven av att slå vakt om den sociala välfärden att skatteuttaget åter måste öka.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det i grunden finns en betydande samsyn mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna när det gäller skattepolitiken. Detta gäller inte minst i fråga om kapital- och förmögenhetsbeskattningen, liksom förslagen om en höjning av den statliga inkomstskatten från 20 till 25 %. Vänsterpartiets förslag har dock en starkare fördelningspolitisk och miljöpolitisk profil än motsvarande förslag från Socialdemokraterna.
Vänsterpartiets förslag till skattehöjningar ger betydande skatteinkomster, inkomster som skall brukas för att bekämpa den svåra arbetslösheten och trygga sociala behov bl.a. inom sjukvård, skola samt barn- och äldreomsorger. Vi återkommer till de aktuella skattefrågorna under särskilda rubriker nedan.
Grundavdrag, skatteskala
Vänsterpartiet har alltsedan skattereformen drivit kravet att grundavdraget skall reduceras. Vi har föreslagit detta för att öka statens skatteinkomster och därmed minska budgetunderskottet. Förslaget ökar skatteuttaget på högre inkomster och motverkar de sneda fördelningspolitiska effekter som följde på skattereformen.
Riksdagens beslut förra året att slopa grundavdraget vid taxeringen till statlig inkomstskatt var ett steg i rätt riktning. Beslutet innebär att Vänsterpartiet delvis har fått gehör för sin uppfattning. Vi anser -- nu liksom tidigare -- att man i fråga om inkomster över brytpunkten bör gå längre och slopa avdraget helt.
Vänsterpartiet föreslår att grundavdraget trappas ned från inkomster över 156 000 kr, så att det helt försvinner för inkomster över brytpunkten. Marginalskatten stiger därmed från ca 33 till ca 40 %. Genom denna metod att helt slopa grundavdraget för högre inkomster ökar basen för kommunalskatten. För 1995 ger detta kommunerna ökade skatteintäkter med 5 miljarder kronor -- en inkomstförstärkning som ger möjlighet att finansiera satsningar på sjukvård, skola samt barn- och äldreomsorger. Därmed kan även de friställningar som planeras i kommunsektorn bromsas.
Vidare föreslår Vänsterpartiet att den statliga skatten höjs från 20 till 25 %. Inkomstförstärkningen för budgetåret 1994/95 kan beräknas till 2,2 miljarder kronor och för helåret 1995 till 4,3 miljarder kronor.
Slutligen föreslår Vänsterpartiet ett nytt skikt i skatteskalan på 30 % för inkomster över 300 000 kr. Inkomstförstärkningen för budgetåret 1994/95 kan beräknas till 3,7 miljarder kronor och för helåret 1995 till 7,7 miljarder kronor.
Med det anförda yrkar Vänsterpartiet bifall till motion Sk352 i dessa delar.
Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten
Förmögenhetsskatten sänktes hösten 1991 och skall enligt beslut som riksdagen har fattat slopas 1995. Hösten 1991 sänktes också arvs- och gåvoskatten.
Vänsterpartiet anser -- liksom Socialdemokraterna -- att förmögenhetsskatten skall behållas och att reglerna för denna skatt och för arvs- och gåvoskatten behöver reformeras.
Vidare bör skattesatserna höjas. I Vänsterpartiets motion Sk352 föreslås en progressiv skala för förmögenhetsskatten. Över den befintliga nivån på 1,5 % bör det inrättas två nya skikt, ett på 2,5 % för förmögenheter över 1 600 000 kr och ett på 3,0 % för den förmögenhet som överstiger 3 600 000 kr. Vänsterpartiet föreslår också att begränsningsregeln återställs från 55 % till 75 %.
Inkomstförstärkningen av dessa skatteskärpningar kan beräknas till ca 600 miljoner kronor.
Riksdagsbeslutet hösten 1991 innebar att arvs- och gåvoskatten sänktes med 420 miljoner kronor. Som yrkas i motion Sk352 bör skatteskalorna återställas till vad som gällde före beslutet hösten 1991.
Med det anförda yrkar Vänsterpartiet bifall till motion Sk352 i dessa delar.
Kapitalinkomster, ränteavdraget
Vänsterpartiet menar att riksdagens principbeslut från 1990 om en enhetlig kapitalbeskattning på 30 % bör förverkligas. Regeringen Bildt har dock gått i motsatt riktning. Fr.o.m. 1994 beskattas kapitalinkomster efter 8 olika skattesatser, från 0 till 30 %. Fr.o.m. 1995 skall det högsta skatteuttaget dessutom enligt riksdagsbeslut sänkas till 25 %.
Vänsterpartiets yrkanden om beskattningen av kapitalinkomster har brutits ut och kommer att behandlas i annat sammanhang. Socialdemokraternas yrkande om att skattesatsen för bankräntor m.m. skall behållas vid 30 % behandlas i det aktuella betänkandet. Vänsterpartiet stödjer den socialdemokratiska reservationen som även innebär att skattereduktionen för underskott står kvar vid 30 %.
Genom att underskottsavdragen påverkas kommer skatteinkomsterna att sjunka med ca 500 miljoner kronor. Som anförts i vår motion bör man, bl.a. för att motverka denna effekt, minska avdragsmöjligheterna inom kapitalbeskattningen. Vänsterpartiet föreslår att ett strikt avdragstak införs för bruttoräntor över 110 000 kr. Avdrag bör inte medges för belopp över denna gräns.
På sikt bör avdragsrätten för skuldräntor avvecklas. Med hänsyn till de många som bor i egnahem och som har underskottsräntor måste dock detta ske stegvis och under en längre tidsrymd. Vad som här har anförts bör riksdagen, med bifall till motion Sk352 i denna del, som sin mening ge regeringen till känna.
Stämpelskatten
Den stämpelskatt som utgår på aktier och vid förvärv av fastigheter bör höjas med 0,25 procentenheter. Som anförts i motion Sk352 torde detta förslag från Vänsterpartiet inbringa ytterligare 900 miljoner kronor.
Bilförmån
Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör förmånsbeskattningen av tjänstebilar skärpas på så sätt att beskattningen får en påtaglig miljöprofil. Förmånsbeskattningen bör knytas till såväl värdet som modellens miljöpåverkan samt möjligheten att utnyttja bilen privat. Vilken teknik som bör användas i detta syfte bör prövas inom en särskild parlamentarisk beredning. Beredningen bör behandla frågan så skyndsamt att nya regler kan tillämpas fr.o.m. inkomståret 1995. Det yrkande som framställs i motion Sk352 på denna punkt bör alltså bifallas.
Pensionssparandet
Riksdagen beslöt våren 1993 att införa en ny sparform, individuellt pensionssparande i bank. Vänsterpartiet motsatte sig skattelättnader för detta sparande bl.a. därför att vi inte ansåg det samhällsekonomiskt motiverat att införa ytterligare kostsamma sparstimulanser. Hushållssparandet är redan högt uppdrivet. Dessutom är det olämpligt att introducera nya särlösningar när hela frågan om pensionssystemet är under omprövning.
Som anförts i motion Sk352 talar således starka skäl för att skattelättnaderna för det individuella pensionssparandet bör avvecklas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Inbetalningar till såväl pensionsförsäkringar som det individuella pensionssparandet är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen, och utbetalningar beskattas som inkomst av tjänst. Avdragsrätten är maximerad till ett basbelopp, ca 35 000 kr. Om 10 % av inkomsten överstiger ett basbelopp så tillåts avdrag upp till två basbelopp. I vissa fall medges avdrag med ännu högre belopp.
Som anförts i motionen finns det många skäl som talar för att avdragsrätten bör avvecklas. En avveckling är dock inte oproblematisk, eftersom en fullständig avveckling kräver att inkomstbeskattningen vid uttag slopas. Dessutom bör hänsyn tas till den konkurrens om pensionssparandet som förekommer från utlandet.
Det är dock samhällsekonomiskt motiverat att dra ned på subventionsgraden. Och en utredning i detta syfte bör tillsättas. En halvering av avdragsrätten skulle ge en inkomstförstärkning på 1,9 miljarder kronor. Ett minimikrav borde vara att avdragsrätten begränsas till ett basbelopp. För budgetåret 1994/95 torde det genom en reducerad avdragsrätt vara möjligt att skapa en inkomstförstärkning på 600 miljoner kronor. Vänsterpartiet tillstyrker motionen även i denna del.
Yrkanden
Med hänvisning till det anförda yrkar vi vid mom. 2 , 4--6, 10 och 15 a
2. beträffande grundavdrag, skatteskala att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena 1--3 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 2, 1993/94:Sk353 yrkande 9 och 1993/94:Sk354 samt med avslag på motion 1993/94:Sk353 yrkandena 7, 8 och 10 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till slopat kommunalt grundavdrag över brytpunkten och till de ändringar i skatteskalan för statlig inkomstskatt som föranleds av motion 1993/94:Sk352 och 1993/94:Sk353 i dessa delar,
4. beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk352 yrkandena 30--34 och 1993/94:Sk353 yrkandena 18 och 19 dels begär skyndsamt förslag från regeringen om att behålla förmögenhetsskatten även efter den 1 januari 1995 och om nya skalor för denna skatt och för arvs- och gåvoskatten i enlighet med vad som föreslås i den förstnämnda motionen, dels begär förslag om reformerad förmögenhets- och arvs- och gåvoskatt i enlighet med vad som anförts ovan,
5. beträffande ränteavdraget att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena 13 och 14 och med avslag på andrahandsyrkandet i motionen (yrkande 15) dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan om en avveckling av rätten till avdrag för skuldräntor, dels begär förslag från regeringen om begränsning av rätten till avdrag för räntor till räntebelopp som uppgår till högst 110 000 kr brutto,
6. beträffande stämpelskatten att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 35 begär förslag från regeringen om höjning av stämpelskatten med en kvarts procentenhet,
10. beträffande bilförmån att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 4 och med avslag på motionerna 1993/94:Sk342 och 1993/94:Sk346 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om beskattningen av bilförmån,
15. beträffande pensionssparandet m.m. a) att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena 10--12 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om skattereglerna för pensionssparandet.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Motionerna1 Utskottet5 Skattepolitikens inriktning m.m.5 Skatteuttaget7 Kapital8 Stipendier10 Bilförmån10 Lunchförmåner11 Utlandstraktamenten11 Dagbarnvårdare11 Hushållsarbete12 Pensionssparandet13 Pensionärer13 Övriga frågor14 Trav- och galopphästar14 Bär och svamp m.m.14 Arvoden vid medicinska försök15 Avdrag för gåvor15 Hemställan16 Reservationer18 1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1, s)18 2. Grundavdrag, skatteskala (mom. 2, s)20 3. Inkomst av kapital (mom. 3, s)21 4. Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten (mom. 4, s)22 5. Ränta till barn och ungdom (mom. 7, nyd)22 6. Stipendier (mom. 9, s)23 7. Bilförmån (mom. 10, nyd)23 8. Lunchförmåner (mom. 11, nyd)24 9. Dagbarnvårdare (mom. 13, s)25 10. Hushållsarbete (mom. 14, nyd)25 11. Pensionssparandet m.m. (mom. 15 b, nyd)25 12. Trav- och galopphästar (mom. 17, nyd)26 13. Bär och svamp (mom. 18, nyd)27 14. Arvoden vid medicinska försök (mom. 19, nyd)27 15. Avdrag för gåvor (mom. 20, nyd)27 Särskilda yttranden28 1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1, nyd)28 2. Pensionssparandet m.m. (mom. 15, s)28 Meningsyttring av suppleant29 Allmänt29 Grundavdrag, skatteskala30 Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten31 Kapitalinkomster, ränteavdraget31 Stämpelskatten32 Bilförmån32 Pensionssparandet32 Yrkanden33