Skattepolitiken
Betänkande 1991/92:SkU20
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU20
Skattepolitiken
Innehåll
1991/92 SkU20
Sammanfattning
Utskottet avstyrker samtliga motioner som behandlas i detta betänkande om skattepolitiken och beskattningen av enskilda personer m.m.
Till betänkandet har fogats tio reservationer och en meningsyttring.
Motionerna
1991/92:Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastighets- och förmögenhetsskatten successivt bör slopas,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reavinstbeskattningen bör lindras,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att privatpersoner bör ges möjlighet att dra av förluster i rörelse mot inkomst av tjänst i syfte att öka tillgången på riskkapital.
1991/92:Sk301 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av tillämpningen av de bestämmelser som gäller hobbybiodling.
1991/92:Sk302 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utvärdering av 1990 års skattereform.
1991/92:Sk303 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet.
1991/92:Sk305 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för hobbybiodling.
1991/92:Sk306 av Hans Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av skattereglerna för traktamenten och kostförmåner och dispensförfarandet vid tjänsteresa längre än tre månader.
1991/92:Sk308 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till avdrag för fortbildning av läkare.
1991/92:Sk309 av Birger Andersson och Rune Thorén (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av sambeskattningen av makars förmögenhet.
1991/92:Sk310 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av sambeskattningen av barns och föräldrars förmögenhet.
1991/92:Sk311 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av en begränsad kvittningsrätt.
1991/92:Sk313 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdering av kostförmån för hotell- och restauranganställda.
1991/92:Sk316 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av tillämpningen av skattereglerna för måltidssubventioner.
1991/92:Sk317 av Jerzy Einhorn och Rune Rydén (kds, m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning av förutsättningar att möjliggöra avdrag på skatt för donationer till ideella ändamål, bl.a. forskning.
1991/92:Sk319 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefrihet för intäkter av försäljning av pollenrika växter.
1991/92:Sk323 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om underhåll av mangårdsbyggnader.
1991/92:Sk325 av Mikael Odenberg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheterna att vidta miljöförbättrande och säkerhetsfrämjande åtgärder.
1991/92:Sk326 av Peter Kling m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar upphäva beskattningen av löntagares lunchförmåner,
2. att riksdagen beslutar att arbetsgivarna befrias från de sociala kostnader som är knutna till lunchmåltiderna.
1991/92:Sk327 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd, m) vari yrkas att riksdagen beslutar om lagändring så att det skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt två hästar per person.
1991/92:Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattereformen och det framtida skattesystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fortsatta uppföljningen och utvärderingen av skattereformen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en förenklingskommission,
4. att riksdagen beslutar om ändring av skiktgränsen för statlig inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lag om förmögenhetsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att skattesatsen för fysiska personers och dödsbons kapitalinkomster skall vara 30% fr.o.m. år 1993,
9. att riksdagen beslutar att skatten på reavinster på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna skall vara 30% fr.o.m. den 1 juli 1992,
10. att riksdagen beslutar att skatten för reavinst på andelar i handelsbolag skall vara 30% fr.o.m. den 1 juli 1992,
11. att riksdagen beslutar att skattesatsen för avkastning på kapitalförsäkringar och för värdepappersfonder skall vara 30% fr.o.m. år 1993,
12. att riksdagen beslutar att skattesatsen på avkastningen av privata pensionsförsäkringar skall vara 15% fr.o.m. 1993,
13. att riksdagen beslutar att bestämmelserna om ränteavdragsbegränsning, såsom de gällde före riksdagens beslut den 18 december 1991, skall gälla även efter 1992,
14. att riksdagen beslutar att reglerna för beskattning av delägare i fåmansföretag, såsom de gällde före riksdagens beslut den 18 december 1991, skall gälla taxeringsåret 1993,
15. att riksdagen beslutar att införa en allmän löneavgift på 0,34% fr.o.m. den 1 juli 1992,
16. att riksdagen beslutar att den särskilda löneskatten skall utgå med 22,2% fr.o.m. den 1 juli 1992,
17. att riksdagen beslutar att socialavgifter skall utgå på vinstandelsmedel fr.o.m. den 1 juli 1992,
18. att riksdagen beslutar att arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelser skall vara pensionsgrundande för arbetstagare fr.o.m. den 1 juli 1992,
21. att riksdagen beslutar att de regler för genomsyn vid tillämpningen av takregeln vid realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter, såsom de gällde före riksdagens beslut den 18 december 1991, införs fr.o.m. den 1 juli 1992,
22. att riksdagen beslutar att undantaget för den s.k. frequent flyer-rabatten snarast slopas,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för beskattning av utlandstraktamenten i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmånsbeskattning m.m.
1991/92:Sk330 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrat system för skatteuttag på tjänstebilar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Sk331 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av förändringar i inkomst- och företagsbeskattningen angående kvittningsrätt och skattestimulerad riskkapitaluppbyggnad.
1991/92:Sk334 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefri ränta för barn och ungdom.
1991/92:Sk335 av Marianne Andersson och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för hobbybiodling.
1991/92:Sk336 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att intäkter från upp till tio bisamhällen ej skall beskattas.
1991/92:Sk337 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att nuvarande regler för fastighetstaxering ses över i syfte att komma till rätta med de problem som anförts i motionen.
1991/92:Sk338 av Anders G Högmark och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande regler i samband med dödsbos avyttring av bostadsfastighet i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Sk339 av Bengt Dalström (nyd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning och framlägger förslag till ändrade regler för donationer och sponsring.
1991/92:Sk340 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att systemet med begränsade möjligheter att göra avdrag för underhåll av mangårdsbyggnader på jordbruksfastigheter utgör ett hot mot värdefull kulturbebyggelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande av avdragsrätt för underhåll och drift av mangårdsbyggnader av kulturhistoriskt värde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i 5 § kommunalskattelagen.
1991/92:Sk341 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om underhåll av slott och herrgårdar.
1991/92:Sk342 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en skyndsam utvärdering av fastighetsskattens effekter främst i Stockholmsområdet.
1991/92:Sk343 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till avdrag för pensionsförsäkringar mellan makar och i samboförhållanden.
1991/92:Sk344 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta utreda konsekvenserna av skattelättnader vid investeringar i riskbolag/objekt för näringspolitiken.
1991/92:Sk345 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att insätta förmånstagare till pensionsförsäkringar.
1991/92:Sk347 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av inkomst av uthyrning av privatbostad.
1991/92:Sk349 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att göra avdrag för ekonomiskt stöd till idrott, kultur och välgörenhet vid inkomsttaxering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ta fram regler och riktlinjer för avdragsrätt för donationer från enskilda och företag till idrott, kultur och välgörenhet.
1991/92:Sk350 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen hos regeringen begär att man beslutar om möjlighet för egenföretagare att göra avdrag i sin privatdeklaration för satsning av eget sparkapital eller lönekostnader i det egna bolaget,
2. att riksdagen beslutar om kvittningsrätt i privatdeklaration mellan inkomst av tjänst och underskott i förvärvskälla.
1991/92:Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen beslutar om nya skiktgränser för inkomstbeskattningen under inkomståret 1993 enligt vad i motionen anförts under avsnitt 1.1,
2. att riksdagen beslutar om slopat grundavdrag för inkomståret 1993, enligt vad i motionen anförts under avsnitt 1.2,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en proposition angående förmånsbeskattningen bör tillställas riksdagen under våren 1992,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpta förmånsregler för förmånsbil,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförandet av en viss kvittningsrätt,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till återinförande av de regler som gällde för beskattningen av kapitalinkomster före riksdagsbeslut med anledning av proposition 1991/92:60,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ränteavdragstak enligt vad som i motionen anförts,
15. att riksdagen, vid avslag på yrkande 14, hos regeringen begär förslag om en återgång till tidigare regler för ränteavdragsbegräsning,
16. att riksdagen med frångående av tidigare beslut, beslutar fastställa skattesatsen på kapitalinkomstbeskattningen till 30% från 1993,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän översyn av kapitalbeskattningen,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en samordning mellan reformeringen av kapitalinkomstbeskattningen och bostadsfinansieringen,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bibehålla förmögenhetsbeskattningen,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en allmän översyn av förmögenhetsbeskattningen,
21. att riksdagen beslutar återinföra 3-procentsnivån i skatteskalan för förmögenhetsbeskattningen,
22. att riksdagen beslutar återföra spärrbeloppet i förmögenhetsbeskattningen till 75%,
25. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjd stämpelskatt enligt vad i motionen anförts,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ej avveckla fastighetsskatten,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsbeskattningen och reavinstbeskattningen av fastigheter.
1991/92:Sk352 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts, under avsnitten 2 och 3, angående en parlamentarisk utredning för en reformering av skattesystemet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i avsnitt 5 om en parlamentarisk utvärdering i syfte att klargöra i vilken grad skatteomläggningen bidragit till de ökande budgetunderskotten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 6 om behovet av bättre konsekvensanalyser i regeringens skattepolitiska propositioner,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 7 om förutsättningarna för ett successivt sänkt skattetryck,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 8 om det svenska skattesystemet och EG.
1991/92:Sk354 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för dagbarnvårdare beträffande avdrag för lokalkostnader för inkomstens förvärvande.
1991/92:Sk355 av Jan Erik Ågren m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjning av beloppet för skattefri inkomst från bär- och svampplockning, som inte sker yrkesmässigt, från 5 000 kr. till 10 000 kr.
1991/92:Sk356 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för tjänstebilar och tjänsteresor för en bättre miljö.
1991/92:Sk357 av Rose-Marie Frebran (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att förenkla kulturskaparnas skattevillkor.
1991/92:Sk359 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till avdragsregler för reparation och underhåll av ägda småhus och lägenheter som upplåtits med bostadsrätt.
1991/92:Sk360 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler vid realisationsvinst- och realisationsförlustberäkning vid avyttring av näringsfastighet och privatbostad med gemensam fastighetsbeteckning.
1991/92:Sk361 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefrielse för hobbybiodling.
1991/92:Sk362 av Ulf Eriksson m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att uppfödning av ett avelssto och tillhörande avkomma skall klassas som hobbyverksamhet och att beskattning ej skall ske.
1991/92:Sk363 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för beskattning av minderårigas ränteinkomster i enlighet med vad i motionen anförts.
1991/92:Sk364 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att ge skattefrihet för biodlare med ett fåtal bikupor.
1991/92:Sk365 av Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppjustering av beloppen för skattefri bilersättning för resor i tjänsten liksom för bilkostnadsavdrag i självdeklarationen.
1991/92:Sk367 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteavdrag för feriearbetande ungdomar.
1991/92:Sk368 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av sambeskattning av barns och föräldrars förmögenhet.
1991/92:Sk370 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning av avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt arbete.
1991/92:Sk371 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppskovsrätt vid beskattning vid expropriation.
1991/92:Sk372 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att riksdagen beslutar om en gräns för antalet bisamhällen som för biodlaren innebär ett undantag för redovisningskrav avseende egenavgifter, mervärdebeskattning m.m.
1991/92:Sk373 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur förmånsvärdet kan sänkas för elbilar/kombinationsbilar i enlighet med vad som anförts i motionen.
1991/92:Sf230 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att makar skall ha rätt att teckna privat pensionsförsäkring för varandra och kunna göra avdrag för detta i deklarationen.
1991/92:Sf278 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av den fortsatta reformeringen av småföretagspolitiken.
1991/92:So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fastighetsskatten m.m.
1991/92:A436 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att undersöka annan lämplig beräkningsgrund för fastighetsskatten på fastigheter i attraktiva skärgårdsområden än taxeringsvärdet i syfte att skatten bättre skall anpassas till fastighetens bruksvärde.
1991/92:Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkt skattetryck i bostadssektorn för att minska den kostsamma rundgången,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att på sikt ta bort omsättningsskatter, fastighetsskatter och realisationsvinstbeskattning.
Utskottet
Omprövning av skattepolitiken
En stor del av de motioner som har väckts på skatteutskottets område under den allmänna motionstiden gäller den skattereform som har genomförts fr.o.m. inkomståret 1991 och de ändringar i beskattningen som har beslutats efter regeringsskiftet hösten 1991. De yrkanden som utskottet nu tar upp angår huvudsakligen inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av enskilda personer. Företagsbeskattningen och andra frågor kommer att behandlas i särskilda betänkanden.
Utskottet behandlar först de motionsyrkanden på detta område som gäller riktlinjer för den fortsatta översynen av beskattningen och en omprövning av riksdagens beslut hösten 1991 med anledning av regeringens förslag om en skattepolitik för tillväxt (prop. 1991/92:60, SkU10).
Beslutet hösten 1991 innebär bl.a. att förmögenhetsskatten slopas helt fr.o.m. 1995 års taxering. Avvecklingen genomförs successivt genom att den högsta skattesatsen 3% och beskattningen av arbetande kapital i företag slopas redan fr.o.m. 1992 års taxering. Samtidigt begränsas det sammanlagda uttaget av inkomst- och förmögenhetsskatt till 55 %. Vid 1993 års taxering faller även mellanskiktet i skatteskalan bort så att skatten blir proportionell med en skattesats på 1,5%.
Vidare sänks beskattningen av hushållssektorns kapitalinkomster från 30 till 25 %. Denna ändring genomförs fr.o.m. 1993 års taxering när det gäller aktievinster, kapitalförsäkringar och värdepappersfonder. Samtidigt sänks avkastningsskatten på pensionsmedel från 15 till 10%. I övrigt genomförs sänkningen av skattesatsen fr.o.m. 1994 års taxering.
Som en följd av skattesänkningen på kapitalinkomster begränsas också skattereduktionen för underskott till 25%. Full kvittningsrätt infördes i förvärvskällan kapital. De tidigare begränsningarna i fråga om ränteavdrag kvarstår endast i den formen att skattereduktionen begränsas för underskott över 100000 kr.
Bland åtgärderna i övrigt skall här nämnas att de särskilda reglerna om fåmansföretagares kapitalinkomster mjukats upp eller skjutits upp, att den allmänna löneavgiften slopats fr.o.m. 1992, att den särskilda löneskatten räknats ned i motsvarande mån och att socialavgifterna på vinstandelsmedel slopats.
I motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) lägger motionärerna fram riktlinjer för utformningen av det framtida skattesystemet (yrkande 1) och begär riksdagsuttalanden om den fortsatta uppföljningen av skattereformen (yrkande 2) och behovet av att tillsätta en skatteförenklingskommission (yrkande 3). De yrkar också förslag från regeringen om en ny förmögenhetsskatt (yrkande 5), en återgång till de regler i övrigt som gällde före riksdagens beslut i ovannämnda hänseenden hösten 1991 (yrkandena 8--18) och att uttaget av statlig inkomstskatt skärps genom att begränsa den i samband med skattereformen beslutade uppräkningen av den s.k. brytpunkten (yrkande 4).
I motion Sk352 av Lars Werner m.fl. (v) yrkas bl.a. en parlamentarisk utredning om en genomgripande reform av skattesystemet (yrkande 1), en utvärdering av skatteomläggningen (yrkande 2) och ett riksdagsuttalande om förutsättningarna för ett successivt sänkt skattetryck (yrkande 5). Vidare upprepar motionärerna kravet på bättre konsekvensanalyser i regeringens skattepolitiska propositioner (yrkande 3). I denna motion begärs också ett riksdagsuttalande om det svenska skattesystemet och EG (yrkande 6). I en annan motion kräver vänsterpartiet att förmögenhetsskatten skall behållas och yrkar i stort sett en återgång till tidigare regler (motion Sk351 yrkandena 19--22). Däremot godkänner man att förmögenhetsskatten på arbetande kaptital har slopats. I samma motion begärs också en översyn av kapitalbeskattningen och en återgång till tidigare regler för denna beskattning men med ett nytt tak för ränteavdrag (yrkandena 13--17). Motionärerna vidhåller också sina yrkanden i höstas om skärpningar av uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster (yrkandena 1 och 2).
Även i motion Sk302 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) begärs en skyndsam utvärdering av skattereformen.
Som utskottet konstaterade i höstas har den ekonomiska kris som Sverige befinner sig i ställt krav på omedelbara åtgärder för att bryta den ekonomiska stagnationen och lägga grunden för en ny period av tillväxt, företagande och utveckling. Att detta lyckas är nödvändigt för att kunna bevara och utveckla välfärden. Av grundläggande betydelse för att förverkliga dessa mål har varit att snabbt vidta åtgärder som undanröjer eller lindrar de skadliga verkningar av beskattningen som kvarstått efter skattereformen. De nyss återgivna förslagen i proposition 1991/92:60, som redan har godtagits av riksdagen, ingår som led i regeringens politik i dessa hänseenden. Åtgärderna skall bl.a. ses mot bakgrund av att den höga svenska kapitalbeskattningen fått en rad negativa effekter genom att motverka hushållssparandet och företagens riskkapitalförsörjning. Därtill kommer den allvarliga kritik som sedan lång tid tillbaka riktas mot förmögenhetsbeskattningen på grund av dess skadliga verkningar, inte minst för arbetande kapital i företag.
De aktuella motionsyrkandena överensstämmer i allt väsentligt med de motsvarande yrkanden från samma håll som utskottet hade att behandla i höstas. Enligt utskottets mening saknas skäl till några förnyade ställningstaganden i dessa frågor. Utskottet vill återigen understryka angelägenheten av att långsiktigt och målmedvetet sträva efter att sänka skattetrycket men finner att några nya direktiv till regeringen i dessa hänseenden inte erfordras. I sammanhanget vill utskottet erinra om den utvärdering av skattereformen som pågår inom en särskild kommitté (Fi 1990:08). Beträffande frågan om skatterna i ett internationellt perspektiv vill utskottet nu liksom tidigare endast erinra om att regeringen senare i vår kommer att lämna en redovisning av dessa frågor.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.
Reglerna om sambeskattning av olika familjemedlemmars förmögenhet tas upp i motionerna Sk309 av Birger Andersson och Rune Thorén (c), Sk310 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c) och Sk368 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (c). Motionärerna anser att sambeskattningsreglerna bör slopas.
Riksdagsbeslutet i höstas innebär att sambeskattningen fosterföräldrar/fosterbarn slopats med omedelbar verkan men att den i övrigt av statsfinansiella skäl skall kvarstå under avvecklingsperioden för förmögenhetsskatten, dvs. t.o.m. beskattningsåret 1994 (prop. 1991/92:60, SkU10). Sambeskattningen kommer alltså att avvecklas i sin helhet inom en nära framtid, utan ytterligare åtgärder från riksdagens sida. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de aktuella yrkandena.
Förmånsbeskattningen, traktamenten och bilkostnader
I proposition 1991/92:48, som prövades av riksdagen i höstas, aviserade regeringen en översyn av de omfattande förändringar som skattereformen inneburit i fråga om beskattningen av förmåner av olika slag. Utskottet (SkU8) instämde i regeringens uppfattning att dessa frågor -- inom ramen för de nya principerna -- borde ses över för att uppnå förenklingar och att i möjligaste mån eliminera ej önskvärda effekter. Översynen har nu börjat och omfattar enligt direktiven (Dir 1992:3) beskattningen av kostnadsersättningar och vissa förmåner samt bilavdraget. Utredningsmannen är oförhindrad att ta upp även andra frågor som rör inkomstslaget tjänst och som avser förenklingar.
Förmånsbeskattningen och därmed sammanhängande problem uppmärksammas i ett flertal motioner. Motionerna Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkandena 23 och 24 grundar sig framför allt på en kritik av vissa effekter i fråga om lunchförmåner och de brister som vidlåder beskattningen av utlandstraktamenten. Den förstnämnda frågan uppmärksammas särskilt också i motionerna Sk313 av Inger Koch (m), Sk316 av Anita Modin m.fl. (s), Sk326 av Peter Kling m.fl. (nyd) och Sk306 av Hans Karlsson m.fl. (s). Den sistnämnda motionen berör även beskattningen av traktamenten. Avdragsreglerna för ökade levnadskostnader tas upp också i motion Sk303 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s). Värderingen av bilförmåner tas upp i motionerna Sk325 av Mikael Odenberg (m), Sk356 av Kenneth Lantz (kds) och Sk373 av Stefan Attefall (kds), bl.a. från miljö- och säkerhetssynpunkt. Motion Sk330 av Elving Andersson (c) går ut på ett ändrat system för beskattningen av tjänstebilar, och i motion Sk365 av Tage Påhlsson och Stina Eliasson (c) tar motionärerna upp beskattningen av bilersättningar och bilkostnadsavdraget. I motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) begär motionärerna att regeringen redan under våren 1992 skall lägga fram förslag om ändringar i förmånsbeskattningen och att beskattningen av bilförmåner skall skärpas (yrkandena 3 och 4).
Avsikten är att det utredningsarbete som nu har påbörjats med de aktuella frågorna skall bedrivas skyndsamt. Då det gäller de nya reglerna för lunchsubventioner och deras praktiska tillämpning anser utskottet att det är angeläget att den särskilda utredaren också redovisar konsekvenserna av det nya systemet med avseende på hur lunchätandet påverkats och hur eventuella förändringar har påverkat branschen och de anställda. Eftersom ställningstagandena till de aktuella frågorna bör anstå i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet avstyrker utskottet motionerna i angivna delar.
I motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas också att det undantag som infördes i höstas beträffande s.k. frequent flyer-rabatter skall upphävas (yrkande 22).
Det aktuella undantaget grundar sig på mycket speciella omständigheter och har föranletts framför allt av att SAS inte bör försättas i en ohållbar situation i sin konkurrens med andra flygbolag i den utrikes flygtrafiken. Eftersom SAS har börjat använda de nya reglerna i sin marknadsföring skulle ett upphävande av skattefriheten nu medföra mycket negativa verkningar för flygbolaget. Några omständigheter som bör leda till omprövning av utskottets ståndpunkt i denna fråga (SkU8) har inte förekommit. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen även i denna del.
Kvittning av underskott, beskattning av hobby m.m.
Med skattereformen följer en ny indelning i förvärvskällor i inkomst av tjänst, aktiv näringsverksamhet, passiv näringsverksamhet och kapital. Passiv näringsverksamhet kan bestå av flera förvärvskällor. Till kapital hänförs bl.a. uthyrning av småhus. Inkomst av hobbybetonad verksamhet skall i fortsättningen tas upp som inkomst av tjänst. Enligt de nya reglerna får underskott i en förvärvskälla i princip kvittas endast mot framtida överskott i samma förvärvskälla. För underskott i inkomstslaget kapital medges dock avdrag i form av skattereduktion. Beträffande konstnärlig och liknande verksamhet gäller särskilda regler som innebär att underskott i viss utsträckning får dras av från inkomst av tjänst.
Motionerna Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkande 19, Sk350 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkande 2, Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 5, Sk311 av Sven-Olof Petersson (c) och Sk331 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) innehåller krav på att återinföra en rätt till kvittning av underskott på rörelse mot inkomst av tjänst. I den sistnämnda motionen tar motionärerna också upp den närliggande frågan om skattestimulanser för uppbyggnad av riskkapital, en fråga som behandlas också i den nyssnämnda motionen Sk350 yrkande 1 och i motionerna Sk344 av Lars Biörck (m) och Sf278 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) yrkande 3. När det gäller kulturskaparna begärs i motion Sk357 av Rose-Marie Frebran (kds) ett riksdagsuttalande av innebörd att deras skattesituation bör förenklas.
I fråga om hobbybetonad verksamhet yrkas i motion Sk355 av Jan Erik Ågren m.fl. (kds) att det skattefria beloppet för bärplockning m.m. höjs från 5000 till 10000 kr. och i motion Sk319 av Ingbritt Irhammar (c) att en motsvarande skattefrihet införs även för försäljning av pollenrika växter. När det gäller biodling innehåller motionerna Sk301 av Sigrid Bolkéus (s), Sk305 av Karin Falkmer (m), Sk335 av Marianne Andersson och Birger Andersson (c), Sk336 av Hans Nyhage och Lars Björkman (m), Sk361 av Bengt Rosén och Elver Jonsson (fp), Sk364 av Ulla Orring (fp) och Sk372 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) krav på en skattefrihet för hobbybetonad verksamhet av mindre omfattning. Vidare yrkas i motionerna Sk327 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö (nyd, m) och Sk362 av Ulf Eriksson m.fl. (nyd) att uppfödning eller tävlingsverksamhet med en eller två hästar skall anses som skattefri hobby.
När det gäller frågorna om skattestimulanser för nyföretagande och riskkapital m.m. vill utskottet erinra om att redan de förslag som regeringen lade fram i höstas var inriktade på att avlägsna tillväxthämmande inslag i skattesystemet och att främja tillgången på riskkapital genom att skapa förutsättningar för ett ökat privat sparande. Regeringens ambition är att under hösten 1992 återkomma till riksdagen i dessa frågor. Utskottet utgår från att den i motionerna aktualiserade frågan om kvittning av underskott mot inkomst av tjänst kommer att tas upp i detta sammanhang. Vidare bör beskattningen av hobbyinkomster ses över i förenklingssyfte. Denna fråga ingår uttryckligen i direktiven (Dir. 1992:3) för den nu påbörjade översynen av förmånsbeskattningen. Utskottet utgår från att utredningen också kommer att uppmärksamma gränsdragningsproblemen för kulturskapare. Gränsdragningsproblemen mellan näringsverksamhet och hobbybetonad verksamhet hör enligt utskottets mening till de frågor som bör tas upp i de pågående övervägandena.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna i dessa delar.
Vissa kostnader i tjänst
I motion Sk354 av Ingrid Näslund (kds) yrkas att en avdragsrätt införs för dagbarnvårdares lokalkostnader.
Enligt de schabloner som tillämpas för dagbarnvårdare (RSV Dt 1990:13) medges avdrag för omkostnader med ett belopp som motsvarar den kostnadsersättning som har utgått, i regel dock med högst 45 kr. per barn och dag. Enligt utskottets mening innebär detta att barndagvårdarnas avdragsfrågor i allmänhet bör kunna lösas genom en lämplig utformning av kostnadsersättningarna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Vidare yrkas i motion Sk308 av Charlotte Cederschiöld (m) att en avdragsrätt införs för läkares kostnader för fortbildning.
Kostnader i förvärvsverksamheten för fortbildning är normalt att betrakta som avdragsgilla omkostnader. Detta torde också gälla i sådana fall som avses i motionen. Eftersom syftet alltså redan är tillgodosett avstyrker utskottet motionen.
Barnpension
I motion Sk367 av Birger Rosqvist (s) yrkas skattelättnader för feriearbetande barn med barnpension.
Beskattningen av barnpensioner, som sedan länge uppmärksammats i riksdagen, reglerades hösten 1991 på det sättet att barnpensionen gjordes skattefri till den del den inte överstiger 0,4 basbelopp (prop. 1990/91:54, SkU10). Utskottet är medvetet om att detta inte helt löser de problem som ligger till grund för motionen men anser att den nya ordningen innebär en rimlig avvägning av de olika synpunkter som kan anläggas på denna fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Skattefrihet för småräntor
Skattereformen innebär bl.a. att grundavdrag inte medges från inkomst av kapital och att det s.k. sparavdraget har slopats.
I motionerna Sk334 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Sk363 av Tage Påhlsson (c) yrkas en översyn av reglerna i syfte att införa ett skattefritt sparande för barn och ungdom upp till ett visst belopp.
Utskottet har förståelse för syftet att förenkla skattesystemet men är med hänsyn till den statsfinansiella situationen inte berett att tillstyrka motionärernas förslag. Därtill kommer att frågan om lämpliga sparstimulanser enligt utskottets mening först bör bedömas utifrån mer allmänna utgångspunkter. Utskottet avstyrker således motionen.
Pensionsförsäkringar
Tidigare regler om avdrag för pensionsförsäkringspremier kvarstår i stort sett oförändrade efter skattereformen. I motionerna Sf230 av Margareta Viklund (kds) och Sk343 av Margit Gennser (m) yrkas att reglerna utvidgas genom att införa en avdragsrätt även för andre makens eller en sambos premier. Vidare yrkas i motion Sk345 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) att möjligheterna att insätta förmånstagare till pensionsförsäkringar utvidgas.
Med hänvisning till att frågan sammanhänger med de överväganden som pågår angående pensionssystemet och pensionssparandet avstyrker utskottet dessa motioner.
Avdrag för gåvor
I motion Sk317 av Jerzy Einhorn och Rune Rydén (kds, m), Sk339 av Bengt Dalström (nyd), Sk349 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd) yrkandena 1 och 2 och Sk370 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) yrkas att en avdragsrätt införs för gåvor till allmännyttiga ändamål.
Enligt utskottets uppfattning bör olika allmännyttiga ändamål i första hand tillgodoses på annat sätt än genom en avdragsrätt vid beskattningen. Eftersom de aktuella yrkandena strider mot de grundläggande principer som tillämpas vid beskattningen avstyrker utskottet motionerna.
Bostadsbeskattning m.m.
Skattereformen innebär att skattesubventionerna till boendet minskar. Schabloninkomstbeskattningen har ersatts av höjd fastighetsskatt. Denna höjning genomförs stegvis under en övergångsperiod. De breddningar av underlaget för mervärdesskatten och ändringar i fråga om energibeskattningen som skattereformen innebär verkar också i samma riktning.
Sänkningarna av marginalskatterna innebär bl.a. att avdragsrätten för räntor minskat i betydelse för dem som bor i småhus och i bostadsrätter. Sänkningen av skattesatsen för kapitalinkomster hösten 1991 från 30 till 25 % medför motsvarande begränsning av skattereduktionen för underskott. De särskilda avdragsbegränsningarna i fråga om ränteunderskott över 100000 kr. slopades visserligen i detta sammanhang men ersätts av likartade begränsningar av skattereduktionen.
Hösten 1991 genomfördes också vissa detaljjusteringar i bostadsbeskattningen. Bl.a. slopades den s.k. genomsynen vid reavinstbeskattningen av bostadsrätter (SkU9). I avvaktan på en generell prövning av bostadsbeskattningens framtida utformning återinfördes en provisorisk och begränsad avdragsrätt för underskott på andelshus (SkU13).
Två utredningar om bostadsbeskattningen har nyligen slutförts genom betänkandena Fastighetstaxering m.m., bostadsrätter (SOU 1992:8) och Fastighetsskatt (SOU 1992:11). Vidare kommer en proposition om bostadsbidragen att läggas fram senare i vår. Regeringen avser också att i vår lägga fram ett förslag om det statliga stödet till bostadsfinansieringen.
I några motioner krävs en bred översyn av bostadsbeskattningen och därmed sammanhängande frågor.
I motionerna Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkandena 16 och 18 samt Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) yrkandena 3 och 6 begär motionärerna ett successivt slopande av fastighets- och förmögenhetsskatterna och lindringar av reavinstbeskattningen. De anser att dessa skatteformer och olika omsättningsskatter på sikt bör slopas. Avsikten är att uppnå sparstimulerande effekter och att minska rundgången av skatter/bidrag.
Yrkande 27 i motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) innehåller krav på en bred parlamentarisk utredning om fastighetsskatten och reavinstbeskattningen av fastigheter. Vidare begär motionärerna uttalanden om att fastighetsskatten inte bör avvecklas utan breddas (yrkande 26) och om att framtida minskningar i avdragsrätten för räntor bör samordnas med en översyn av bostadsfinansieringen (yrkande 18).
Problemen med starkt skiftande taxeringsnivåer i olika områden och de följdverkningar som den ojämna beskattningen medför tas upp bl.a. i motion Sk342 av Stig Rindborg (m). Där krävs en utvärdering av fastighetsskattens effekter, främst i Stockholmsområdet. Motsvarande problem inom attraktiva skärgårdsområden tas upp i motion A436 av Viola Furubjelke m.fl. (s), yrkande 2. -- I motion Sk337 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) begär motionärerna att olikheterna i taxeringsnivåerna för småhus på jordbruk och andra småhus bör undanröjas (värderingen sker vid olika tidpunkter).
Bostadsbyggnader på jordbruksfastigheter beskattas numera enligt de principer som gäller för småhus, vilket bl.a. innebär att avdrag för reparation och underhåll inte längre medges. I motionerna Sk323 av Göte Jonsson m.fl. (m) och Sk340 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd) begär motionärerna en återgång till tidigare regler i dessa avseenden. Krav på en avdragsrätt för underhåll av slott och herrgårdar framställs i motion Sk341 av Gustaf von Essen (m). -- Motsvarande krav i fråga om underhåll av småhus och bostadsrättslägenheter framställs i motion Sk359 av Carl Olov Persson (kds).
De nya reglerna om privatuthyrning av egnahem och andra bostäder diskuteras i motion Sk347 av Karl-Göran Biörsmark (fp). I motionen begärs en översyn av dessa regler, främst med tanke på småhusen.
Ädel-reformen för långvården har enligt motion So273 av Roland Sundgren m.fl. (s) aktualiserat gränsdragningen mellan icke skattepliktiga vårdbyggnader och skattepliktiga servicehus. Motionärerna begär en översyn av reglerna i syfte att undvika snedvridningar vid planeringen av olika vårdformer (yrkande 5).
Beträffande reavinstbeskattningen av bostäder yrkas i Sk371 av Bengt Harding Olson (fp) möjligheter till uppskov med beskattningen vid expropriation. Vidare yrkas i motion Sk338 av Anders G Högmark och Ulf Melin (m) ett klarläggande av vilka regler som gäller för dödsbon under det år då dödsfallet inträffade. En annan detalj tas upp i motion Sk360 av Birger Andersson (c). Motionen går ut på att man vid försäljning av ett jordbruk med mangårdsbyggnad bör kunna göra en gemensam vinstberäkning för fastigheten i dess helhet.
När det gäller bostadsrätter yrkas i motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) att den s.k. genomsynen vid tillämpningen av takregeln vid realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter återinförs så som den gällde före riksdagens beslut den 18 december 1991 (yrkande 21).
I fråga om de olika motionsyrkandena på detta område vill utskottet erinra om de överväganden som enligt vad utskottet nyss anfört redan pågår beträffande bostadsfrågorna. Närmare ställningstaganden till vad som bör göras på skattesidan bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på den prövning som nu förestår i fråga om bostadsbeskattningen, bostadsbidragen och bostadsfinansieringen. I sammanhanget bör framhållas att underlaget för fastighetsbeskattningen liksom frågan om avdrag för drift och underhåll av historiskt värdefulla herrgårdar och slott ingår i de överväganden som pågår inom finansdepartementet. När det gäller begreppen skattefria vårdbyggnader och skattepliktiga servicehus utgår utskottet från att regeringen kommer att uppmärksamma de praktiska tillämpningsproblem som kan ha uppstått i samband med Ädel-reformen.
Med hänvisning till det anförda och till att det inte nu kan anses aktuellt att ompröva den i höstas genomförda förenklingen av reavinstbeskattningen av bostadsrätter avstyrker utskottet samtliga motioner i dessa frågor.
Utskottet avstyrker också det i motion Sk351 av Lars Werner m.fl. (v) framställda yrkandet om skärpningar av stämpelskatten (yrkande 25).
Hemställan
Utskottet hemställer 1. beträffande översyn av skattesystemet m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk302, 1991/92:Sk328 yrkandena 1--3 och 1991/92:Sk352 yrkandena 1, 2 och 5, res. 1 (s) - delvis men. (v)
2. beträffande redovisningen av konsekvensanalyser att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk352 yrkande 3, men. (v)
3. beträffande skattesystemet och EG att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk352 yrkande 6, men. (v)
4. beträffande omprövning av skattebesluten hösten 1991 att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk328 yrkandena 4, 5 och 8--18, 1991/92:Sk351 yrkandena 1, 2, 13--17 och 19--22, res. 1 (s) - delvis men. (v)
5. beträffande sambeskattning av förmögenhet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk309, 1991/92:Sk310 och 1991/92:Sk368,
6. beträffande förmånsbeskattning, traktamenten och bilkostnader m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk303, 1991/92:Sk306, 1991/92:Sk313, 1991/92:Sk316, 1991/92:Sk325, 1991/92:Sk326, 1991/92:Sk328 yrkandena 23 och 24, 1991/92:Sk330, 1991/92:Sk351 yrkandena 3 och 4, 1991/92:Sk356, 1991/92:Sk365 och 1991/92:Sk373, res. 2 (nyd) men. (v)
7. beträffande frequent flyer-rabatter att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk328 yrkande 22, res. 3 (s)
8. beträffande kvittning av underskott, beskattning av hobby, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi208 yrkande 19, 1991/92:Sk301, 1991/92:Sk305, 1991/92:Sk311, 1991/92:Sk319, 1991/92:Sk327, 1991/92:Sk331, 1991/92:Sk335, 1991/92:Sk336, 1991/92:Sk344, 1991/92:Sk350 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Sk351 yrkande 5, 1991/92:Sk355, 1991/92:Sk357, 1991/92:Sk361, 1991/92:Sk362, 1991/92:Sk364, 1991/92:Sk372 och 1991/92:Sf278 yrkande 3, res. 4 (nyd) men. (v)
9. beträffande övriga omkostnader i förvärvsverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk308 och 1991/92:Sk354,
10. beträffande barnpension att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk367, res. 5 (nyd)
11. beträffande ränteinkomster för barn och ungdom att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk334 och 1991/92:Sk363, res. 6 (nyd)
12. beträffande pensionsförsäkringar att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk343, 1991/92:Sk345 och 1991/92:Sf230 yrkande 2, res. 7 (nyd)
13. beträffande avdrag för gåvor att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Sk317, 1991/92:Sk339, 1991/92:Sk349 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Sk370, res. 8 (nyd)
14. beträffande översyn av bostadsbeskattning m.m. att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi208 yrkandena 16 och 18, 1991/92:Sk323, 1991/92:Sk337, 1991/92:Sk338, 1991/92:Sk340, 1991/92:Sk341, 1991/92:Sk342, 1991/92:Sk347, 1991/92:Sk351 yrkandena 18, 26 och 27, 1991/92:Sk359, 1991/92:Sk360, 1991/92:Sk371, 1991/92:So273 yrkande 5, 1991/92:A436 yrkande 2 och 1991/92:Bo236 yrkandena 3 och 6, res. 9 (nyd) men. (v)
15. beträffande beslutet om den s.k. genomsynen för bostadsrätter att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk328 yrkande 21, res. 10 (s)
16. beträffande stämpelskatten att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk351 yrkande 25. men. (v)
Stockholm den 10 mars 1992
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip Fridolfsson (m), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s), Karin Pilsäter (fp), Inger Lundberg (s) och Martin Nilsson (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Översyn av skattesystemet och omprövning av skattebesluten hösten 1991 (mom. 1 och mom. 4)
Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla s) har
dels anfört följande:
Det övergripande målet för den skattereform som har genomförts under de senaste åren har varit att åstadkomma en samhällseffektiv beskattning och samtidigt uppfylla fördelningspolitiska mål. Reglerna har utformats med utgångspunkt framför allt i skattesystemets fundamentala uppgifter, nämligen att finansiera offentliga utgifter och skapa fördelningseffekter. Avsikten har varit att andra mål i större utsträckning skall kunna tillgodoses genom åtgärder utanför skattesystemet. Reformen innefattar också en rad fördelningspolitiska åtgärder utanför skatteområdet. I förutsättningarna ingick att reformen skulle följas upp i alla sina delar och att effekterna skulle analyseras ingående i en brett upplagd ekonomisk utvärdering. En särskild kommitté arbetar med dessa frågor och har till uppgift att fortlöpande lägga fram de förslag till justeringar som kan behövas (Fi1990:08).
Skattereformen innebär att marginalskatterna har sänkts kraftigt. 80--85% av inkomsttagarna betalar numera bara kommunal inkomstskatt på sina inkomster (genomsnittligt drygt 30%). För löner på 67000--101000 kr. blir marginalskatten lägre genom en särskild utformning av grundavdraget. För högre inkomster tillkommer ett progressivt inslag. Över 200000 kr. utgår även statsskatt med 20%. -- Det skattebortfall som sänkningarna av marginalskatterna medför kompenseras genom ett breddat underlag för beskattningen, begränsningar av avdragsmöjligheterna, en effektivare och skärpt beskattning av kapitalinkomster och ett ökat uttag av indirekta skatter, samtidigt som skatteflykt och skatteplanering motverkas.
Syftet med skattereformen har inte i första hand varit att minska det totala skatteuttaget. Reformen har dock lett till att den s.k. skattekvoten sjunkit. Den socialdemokratiska regeringspolitiken skulle ha medfört en fortsatt utveckling i denna riktning och inneburit att skatternas andel av BNP minskat från 56,5% 1990 (inräknat socialavgifter) till 53,2% 1993.
Skattenivån här i landet skall -- som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) -- ses mot bakgrund av våra ambitioner på välfärdens område. Omkring en tredjedel av de totala skatterna går tillbaka direkt till hushållen i form av pensioner, barnbidrag och sjukpenning m.m. Närmare hälften går till sjukvården, äldrevården, skolan och många andra gemensamma ändamål i samhället som alla solidariskt bidrar till genom beskattningen. Det är inte möjligt att snabbt dra in på dessa utgifter utan att allvarligt försämra välfärden för stora grupper och äventyra en positiv samhällsutveckling. Möjligheterna att spara och rationalisera inom den offentliga sektorn har prövats under en lång följd av år och bör givetvis tas till vara även i fortsättningen. Syftet bör liksom hittills vara att bevara en god standard och främja en god samhällsutveckling.
Vid en internationell jämförelse kan skattetrycket här i landet vid en ytlig betraktelse förefalla högt. En jämförelse med andra länder blir emellertid inte meningsfull om man inte samtidigt tar hänsyn till andra skiljaktigheter än skattesatser m.m. Så t.ex. innebär vårt sätt att finansiera pensionskostnader, sjukförsäkring, barnbidrag och barnomsorg att den s.k. skattekvoten blir förhållandevis hög. Att man i tio av tolv EG-länder har stora underskott i den offentliga sektorn innebär att skattekvoten där blir väsentligt lägre än om dessa underskott finansierats fullt ut.
Det är i dag inte möjligt att överblicka vilka krav som den reala ekonomiska utvecklingen och anpassningen till andra länder kommer att ställa på vårt skattesystem i framtiden. Den nyss genomförda skattereformen räcker långt i detta avseende. En gemensam europeisk marknad kan komma att kräva en viss anpassning, men omfattningen och inriktningen av en sådan anpassning är svårt att precisera i dag. Ytterligare studier behöver göras. Vi har också tid att avvakta utvecklingen på det här området inom EG. Fortfarande är frågan om skatter och skattepolitik en nationell angelägenhet. De enskilda ländernas veto i fråga om skatter kvarstår även efter Maastrichtmötet.
Den ekonomiska styrkan i vårt land kommer liksom hittills att vara den viktigaste faktorn för att skapa en tillväxt och för att finansiera den svenska välfärden. En positiv utveckling främjas också av att kunna bygga på en solidaritet mellan olika grupper i samhället.
I motion Sk328 riktar Socialdemokraterna skarp kritik mot regeringens skattepolitik och de effekter denna politik medför. Som grundläggande syfte angav regeringen att man nu behövde starta en positiv utveckling i Sverige. Vad man presenterade på skatteområdet var emellertid en ren intressepolitik. Åtgärderna innebär kraftiga skattelättnader för höginkomsttagare och andra med stort sparande och betydande förmögenheter. Härtill kommer skatteskärpningar för arbetstagare och andra med begränsade resurser och indragningar inom den offentliga sektorn. Detta är en politik som leder till ökade orättvisor, skärper motsättningarna och skapar kompensationskrav hos stora grupper. Att på detta sätt undergräva den gemensamma välfärden kan inte skapa en ökad sysselsättning och en ökad tillväxt. En stor del av de åtgärder som har genomförts och som planeras verkar i stället i rakt motsatt riktning genom friställningar, försämrad köpkraft och försvagningar av konjunkturläget, bl.a. inom byggsektorn.
En så omfattande och genomgripande reform som skattereformen bör bli bestående under en längre tid. Socialdemokratin valde därför att genomföra denna reform i samverkan med Folkpartiet. De grundläggande värderingarna bakom skattereformen delades också av en bred majoritet i landet. De åtgärder som nu har genomförts och som regeringen planerar strider helt mot förutsättningarna för skattereformen. Förändringarna försämrar skattesystemets effektivitet och den skattemässiga balansen mellan olika grupper. Kapital- och förmögenhetsägarnas skattebelastning har minskat. Samtidigt ökar beskattningen av arbetstagare och av låntagare med underskott. Tillsammans med de nedskärningar som föreslås inom olika sektorer ger detta helt oacceptabla fördelningspolitiska effekter. Orättvisorna och inkomst- och förmögenhetsklyftorna ökar.
I detta betänkande behandlas ett flertal motioner med yrkanden om att gå vidare på den väg som regeringen har slagit in på. Som exempel kan här nämnas förslag om att införa en avdragsrätt eller andra skattestimulanser för sparkapital eller uppbyggnad av s.k. riskkapital, avdragsrätt från inkomst av tjänst för underskott i näringsverksamhet, avdragsrätt eller skattefrihet för hobbybetonad verksamhet och skattelättnader för dem som inte besväras av räntekostnader i sitt boende. Utskottet har visserligen avstyrkt dessa yrkanden men har samtidigt upplyst om att regeringen prövar frågor av denna karaktär i positiv anda och förutskickat snara förslag om skattelättnader av denna karaktär. För vår del anser vi att eventuella justeringar av nuvarande regler i skattesystemet måste ha som syfte att göra systemet enklare, öka den samhällsekonomiska effektiviteten och öka den fördelningspolitiska rättvisan.
Som framhålls i motion Sk328 bör man stå fast vid de principer som vägledde skattereformen, och den uppföljning som sker genom den särskilt tillsatta utvärderingskommittén måste fullföljas. Stora förändringar av skattereformen försvårar denna utvärdering och minskar möjligheterna till en ekonomiskt och fördelningspolitiskt sund utveckling. Ett minimikrav är att den utvärdering som pågår angående skattereformens effekter får slutföras.
Vad som här har anförts bör riksdagen -- med bifall till motion Sk328 yrkande 1 -- som sin mening ge regeringen till känna.
Genom skattereformen har utrymmet för avancerad skatteplanering minskat. Att helt avskaffa möjligheterna till skatteundandragande och skattefiffel är emellertid inte möjligt. Som anförs i motion Sk328 bör man på bred front gå till angrepp mot sådana företeelser och mot den ekonomiska brottsligheten. Skatteförvaltningen måste också kunna finna vägar till ett mer effektivt arbetssätt. Det är av vikt att lagstiftningen utformas på ett sådant sätt att den inte hindrar strävandena i denna riktning. Skattesystemet bör systematiskt och kontinuerligt gås igenom i syfte att ytterligare förenkla och förbättra såväl de materiella reglerna som förfarandereglerna. För att fördjupa och förstärka uppföljningen av skattereformen i dessa avseenden bör -- som framhålls i motion Sk328 -- en förenklingskommission tillsättas med uppgift att successivt redovisa förslag till förbättringar i dessa avseenden.
Vi instämmer alltså i motionärernas krav att skattereformen i princip återställs. De förslag till omedelbara åtgärder som läggs fram i motionen medför att de årliga skattelättnader på 13 miljarder kronor som regeringen genomdrivit för kapitalinkomster och förmögenheter återtas och att löntagare och villaägare m.fl. slipper de skatteskärpningar på 4 miljarder kronor som höstens beslut innebär i fråga om fackföreningsavgifter och räntekostnader.
Motion Sk328 innebär att Socialdemokraterna fullföljer sin skattepolitik som den redovisades senast hösten 1991. I de delar som behandlas nu innebär detta en återgång till de regler som gällde före höstens beslut om kapitalinkomster m.m., ränteavdrag och successivt slopande av förmögenhetsskatten. När det gäller förmögenhetsskatten innefattar motionen krav på en omläggning i linje med det förslag som har redovisats i departementspromemorian Reformerad förmögenhetsbeskattning (Ds1990:91) fr.o.m. 1993 års taxering. Motionärerna vidhåller också yrkandet att man vid indexuppräkningen av den nedre gränsen för uttag av statlig inkomstskatt i fortsättningen skall bortse från den del av penningvärdesförändringarna som beror på skatteomläggningen, en justering som är nödvändig för att höginkomsttagarna inte skall få en överkompensation för inflationen.
Med hänvisning till vad som har anförts ovan tillstyrker vi motion Sk328 i vad gäller skattepolitiken på sikt och övriga frågor som behandlas i detta sammanhang. Därmed är också syftet med motion Sk302 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) tillgodosett. Vad som anförts i det föregående innebär samtidigt att vi avstyrker de skatteskärpningar som föreslås i v-motionerna Sk351 och Sk352.
De aktuella yrkandena i motion Sk328 innebär att ett flertal detaljändringar i skattelagstifningen skall genomföras senast under hösten 1992 och i en del fall redan under våren 1992. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.
dels vid mom. 1 och 4 hemställt 1. beträffande översyn av skattesystemet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk328 yrkandena 1--3, med anledning av motion 1991/92:Sk302 och med avslag på motion 1991/92:Sk352 yrkandena 1, 2 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om skattereformen och det framtida skattesystemet, om den fortsatta uppföljningen och utvärderingen av skattereformen och om tillsättandet av en förenklingskommission, 4. beträffande omprövning av skattebesluten hösten 1991 att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk328 yrkandena 4, 5 och 8--18 och 1991/92:Sk351 yrkandena 13, 15, 16 och med avslag på motion 1991/92:Sk351 yrkandena 1, 2, 14, 17 och 19--22 begär skyndsamt förslag från regeringen om en återgång till tidigare regler för beskattning av kapitalinkomster m.m. och om en ny lag om förmögenhetsskatt fr.o.m. 1993 års taxering.
2. Förmånsbeskattning, traktamenten och bilkostnader m.m. (mom.6)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk326 av Peter Kling m.fl. (nyd) har den nya beskattningen av lunchätandet medfört stora problem. Det har klart och tydligt visat sig att omkring 1 miljon människor mer eller mindre har slutat att äta ett rejält mål lagad mat på dagen. Beskattningen är vådlig för folkhälsan och har också drabbat restaurangbranschen. Detta har medfört uppsägningar inom denna bransch och för personal i företagens personalmatsalar och inom andra företag som direkt eller indirekt har beröring med lunchmåltider. De nya reglerna har väckt allmän kritik också för att de försämrar trivseln på arbetsplatserna och människornas möjligheter att utföra goda arbetsprestationer.
Nu är det dags att tänka på folkhälsan och att få bort de nya petitesserna.
Motion Sk326 bör alltså bifallas, och regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till ändrade regler av denna innebörd.
dels vid mom. 6 hemställt 6. beträffande förmånsbeskattning, traktamenten och bilkostnader m.m. att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk326 samt med avslag på motionerna 1991/92:Sk303, 1991/92:Sk306, 1991/92:Sk313, 1991/92:Sk325, 1991/92:Sk316, 1991/92:Sk328 yrkandena 23 och 24, 1991/92:Sk330, 1991/92:Sk351 yrkandena 3 och 4, 1991/92:Sk356, 1991/92:Sk365 och 1991/92:Sk373 begär skyndsamt förslag från regeringen om att slopa de nya reglerna för beskattning av lunchsubventioner.
3. Frequent flyer-rabatter (mom. 7)
Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla s) har
dels anfört följande:
Riksdagen beslöt i december 1991 att undanta s.k. frequent flyer-rabatter från skatteplikt. Som anförs i motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) strider detta undantag mot grundläggande principer vid beskattningen. Undantaget är synnerligen betänkligt också därför att det gäller erbjudanden som tangerar gränsen mot mutbrott och bestickning och vad som är otillbörligt enligt marknadsföringslagen och konkurrenslagstiftningen. Därtill kommer att de nya reglerna kan ge intryck av att riksdagen ställt sig bakom en utveckling som innebär att denna rabattform, som för närvarande tillämpas inom flygtrafiken i Amerika, etableras och vedertas även i Europa. Detta innebär en avsevärd risk för att de mindre företagens konkurrenssituation försvåras.
I motionen anförs att man bör ha förståelse för önskemålet att tillgodose SAS strävanden att kunna upprätthålla konkurrensen på de marknader där vissa utländska bolag erbjuder sina resenärer förmåner av olika slag, men att dessa frågor måste lösas på annat sätt. Vi delar denna uppfattning och tillstyrker yrkandet att undantaget för frequent flyer-rabatter snarast avskaffas, dvs. fr.o.m. den 1 maj 1992.
dels vid mom. 7 hemställt 7. beträffande frequent flyer-rabatter att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk328 yrkande 22 antar följande
Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att 32§3fmom. skall upphöra att gälla den 1 maj 1992. De upphävda bestämmelserna gäller fortfarande i fråga om förmåner som har utnyttjats före ikraftträdandet.
4. Kvittning av underskott, beskattning av hobby, m.m. (mom.8)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
De nya reglerna för hobby har väckt stark och berättigad kritik. Som anförs i många av de motioner som utskottet tar upp i detta betänkande måste alla som har en fritidssysselsättning börja föra noggranna räkenskaper för att undvika en helt omotiverad beskattning av de småbelopp som kan flyta in i verksamheten. Det är t.o.m. så att den som klart och tydligt kan visa att han bara har haft stora utgifter under en lång följd av år råkar ut för en helt orimlig beskattning, t.ex. om han som hobby har haft en häst i många år och sedan säljer denna. När det gäller bärplockning har man gjort ett undantag för inkomster upp till 5000 kr., men andra inkomster av precis likartade fritidssysselsättningar skall i princip beskattas från första kronan.
Reglerna ställer till problem inte bara för dem som på sin fritid sysselsätter sig med något som är vettigt och önskvärt från alla synpunkter. Reglerna innebär också att skattemyndigheterna i praktiken skall krångla med småsaker.
Inom Ny demokrati anser vi att reglerna snarast bör ändras. I praktiken bör det inte vara några större svårigheter att skilja på vad som är affärsverksamhet och vad som är hobby. Tio bikupor eller uppfödning och tävling med två hästar bör -- exempelvis -- utan vidare kunna betraktas som skattefri hobby. I motionerna nämns även andra exempel på vad som bör kunna anses som skattefritt, såsom plockning av vilda växter m.m., och man bör också kunna ha en mer generell beloppsgräns än i dag.
I några motioner som behandlas i moment 8 kritiserar motionärerna även utformningen av vissa avdragsregler. De nya reglerna innebär att den som får underskott i sin yrkesverksamhet sedan skall få avdrag för underskottet. Men i vissa fall får man inte avdrag annat än om rörelsen läggs ned och då endast i begränsad utsträckning, i form av skattereduktion. Underskotten får inte längre kvittas mot inkomst av tjänst.
Vi anser att den kritik som riktas mot dessa regler är välmotiverad. Som situationen har utvecklats för företagsamheten här i landet är det svårt att förstå att man på detta sätt förvärrar problemen för många småföretagare och lantbrukare som gör sitt bästa för att klara ut dagens svårigheter. På detta sätt hindrar man också dem som vill starta en ny egen verksamhet. Vi instämmer därför i motionärernas uppfattning att man bör återinföra en kvittningsrätt. I stället för att motverka företagsamheten i Sverige och viljan att ge sig in på nya verksamhetsområden bör man också -- som föreslås i motion Sk331 av Kjell Ericsson och Birgitta Carlsson (c) -- överväga en avdragsrätt för uppbyggnad av riskkapital.
dels vid mom. 8 hemställt 8. beträffande kvittning av underskott, beskattning av hobby, m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi208 yrkande 19, 1991/92:Sk301, 1991/92:Sk305, 1991/92:Sk311, 1991/92:Sk319, 1991/92:Sk327, 1991/92:Sk331, 1991/92:Sk335, 1991/92:Sk336, 1991/92:Sk344, 1991/92:Sk350 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Sk355, 1991/92:Sk357, 1991/92:Sk361, 1991/92:Sk362, 1991/92:Sk364, 1991/92:Sk372 och 1991/92:Sf278 yrkande 3 och med avslag på motion 1991/92:Sk351 yrkande 5 begär förslag från regeringen om skattefrihet för hobbyinkomster, rätt till kvittning av underskott i näringsverksamhet och en avdragsrätt för uppbyggnad av riskkapital.
5. Barnpension (mom. 10)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk367 av Birger Rosqvist (s) får barn som har barnpension särskilda skatteproblem om de tar ett feriearbete eller skaffar andra extrainkomster. Barnpensionen är i princip en skattepliktig inkomst som förbrukar det grundavdrag som alla är berättigade till. För den som har barnpension beskattas extrainkomster från första kronan. Detta måste upplevas som orättvist och omotiverat, eftersom barn normalt sett lagligen kan ta ett skattefritt feriearbete eller ett annat skattefritt extrajobb. Det är också så att barnpensionen utgår om någon av föräldrarna avlidit och kan sägas träda in i stället för det underhåll som denne bidragit med.
Inom Ny demokrati anser vi att barn som förvärvsarbetar bör kunna beskattas på samma sätt för sin arbetsinkomst, och att man inte genom olämpliga skatteregler skall försämra för dem som haft olyckan att mista en av föräldrarna eller båda föräldrarna.
Vi instämmer alltså i kravet om likvärdiga skatteavdrag för feriearbetande ungdomar. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs för att undanröja den nuvarande orättvisan.
dels vid mom. 10 hemställt 10. beträffande barnpension att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk367 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om skatteavdrag för feriearbetande ungdomar.
6. Ränteinkomster för barn och ungdom (mom. 11)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
I motionerna Sk334 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) och Sk363 av Tage Påhlsson (c) föreslås att barn och ungdom skall kunna spara småbelopp utan att behöva betala skatt från första kronan.
Ny demokrati instämmer i att barn och ungdom skall kunna slippa skatta för räntor upp till exempelvis 1000 kr. och tillstyrker alltså dessa motioner.
dels vid mom. 11 hemställt 11. beträffande ränteinkomster för barn och ungdom att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk334 och 1991/92:Sk363 begär förslag från regeringen om skattefri ränta för barn och ungdom.
7. Pensionsförsäkringar (mom. 12)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Nuvarande regler om pensionsförsäkringar är alltför stela och medför i vissa situationer helt orimliga effekter. Som anförs i motionerna Sk343 av Margit Gennser (m), Sk345 av Margit Gennser och Hugo Hegeland (m) och Sf230 av Margareta Viklund (kds) bör man kunna teckna en personförsäkring för sin make eller betala premierna för en försäkring som maken tecknat, med avdragsrätt för premierna. Man bör givetvis också kunna sätta in en sambo eller någon annan närstående person som förmånstagare. Detta är motiverat redan av sociala skäl. Därtill kommer att man måste kunna undvika att ett pensionssparande går förlorat, vilket kan bli följden med nuvarande alltför rigorösa regler på detta område.
Regeringen bör i lämpligt sammanhang föreslå de lagändringar som behövs.
dels vid mom. 12 hemställt 12. beträffande pensionsförsäkringar att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk343, 1991/92:Sk345 och 1991/92:Sf230 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om förbättringar av reglerna för pensionsförsäkringar.
8. Avdrag för gåvor (mom. 13)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
I fyra motioner -- Sk317 av Jerzy Einhorn och Rune Rydén, Sk339 av Bengt Dalström (nyd), Sk349 av Anne Sörensen och Harriet Colliander (nyd) och Sk370 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) -- begär motionärerna en utredning eller förslag från regeringen om en avdragsrätt för gåvor till ideella och allmännyttiga ändamål.
Vi instämmer i uppfattningen att man bör stimulera enskilt initiativ och engagemang på dessa områden genom en beloppsmässigt begränsad avdragsrätt vid beskattningen och tillstyrker alltså motionerna i dessa delar.
dels vid mom. 13 hemställt 13. beträffande avdrag för gåvor att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Sk317, 1991/92:Sk339, 1991/92:Sk349 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Sk370 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om avdrag för gåvor till ideella ändamål.
9. Översyn av bostadsbeskattningen m.m. (mom. 14)
Peter Kling (nyd) har
dels anfört följande:
Som anförs i motionerna Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och Fi208 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) medför nuvarande regler en kostsam rundgång och låsningseffekter på bostadsområdet. Mer än hälften av byggkostnaderna är skatter, och reavinstbeskattning, flyttskatt och omsättningsskatter bidrar -- förutom andra olägenheter -- till en tröghet på bostadsmarknaden och dåligt utnyttjande av resurserna och för höga subventioner till boendet. Man bör därför successivt minska dessa skatter. Detta medför samtidigt den positiva effekten att sparandet till egen bostad stimuleras och att man breddar möjligheterna att skaffa egen bostad.
Skattereformen har medfört att man inte längre har möjlighet att göra avdrag för mangårdsbyggnader på jordbruksfastigheter. Detta innebär många missförhållanden som med rätta kritiseras i olika motioner. De nya reglerna medför att man begränsar möjligheterna att sörja för ett tillfredsställande underhåll av bostadsbyggnaderna, och för kulturbyggnader är detta rena katastrofen. Enligt Ny demokratis uppfattning bör man återinföra tidigare regler och samtidigt överväga avdragsregler även för småhusen.
En annan fråga som bör uppmärksammas är att de nya reglerna om uthyrning av privatbostad medfört snedvridningar, framför allt i fråga om småhus. Som anförs i motion Sk347 av Karl-Göran Biörsmark (fp) bör dessa regler ses över.
dels vid mom. 14 hemställt 14. beträffande översyn av bostadsbeskattningen m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi208 yrkandena 16 och 18, 1991/92:Sk340, 1991/92:Sk347, 1991/92:Sk359 och 1991/92:Bo236 yrkandena 3 och 6 samt med avslag på motionerna 1991/92:Sk323, 1991/92:Sk337, 1991/92:Sk338, 1991/92:Sk341, 1991/92:Sk342, 1991/92:Sk351 yrkandena 18, 26 och 27, 1991/92:Sk360, 1991/92:Sk371, 1991/92:So273 yrkande 5 och 1991/92:A436 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om bostadsbeskattningen och vad som därmed sammanhänger.
10. Den s.k. genomsynen för bostadsrätter (mom. 15)
Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Karl Hagström, Inger Lundberg och Martin Nilsson (alla s) har
dels anfört följande:
En uttalad målsättning i skattereformen är att beskattningen av egnahem och bostadsrätter skall vara enhetlig och likformig. Detta innebär bl.a. att reavinster skall behandlas på samma sätt oavsett om de hänför sig till egnahem eller bostadsrätter. De s.k. genomsynsreglerna för bostadsrätter innebär att det saknar betydelse för vinstberäkningen om lånen för bostaden ligger hos föreningen eller hos den enskilde bostadsrättsinnehavaren.
Genomsynsreglerna är nödvändiga för att uppnå en likformig reavinstbeskattning mellan egnahem och bostadsrätter men har medfört vissa komplikationer vid tillämpningen av den grundläggande huvudregeln för vinstberäkningen. Dessa komplikationer föreligger inte vid tillämpningen av den s.k. takregeln, som i själva verket är den regel som i allmänhet tillämpas vid vinstberäkningen.
Beslutet att slopa genomsynen vid tillämpningen av takregeln innebär att reglerna för bostadsrätter blir avsevärt mer förmånliga än motsvarande regler för egnahem. Redan bostadspolitiska skäl talar alltså för att genomsynen här återinförs. Som anförs i motion Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) talar även fördelningspolitiska och statsfinansiella skäl för en sådan åtgärd.
Med det anförda vidhåller vi vår tidigare ståndpunkt i detta hänseende och tillstyrker alltså motion Sk328 yrkande 21. Som anförts i reservation 1 bör det ankomma på regeringen att senare i vår lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.
dels vid mom. 15 hemställt 15. beträffande den s.k. genomsynen för bostadsrätter att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Sk328 yrkande 21 begär skyndsamt förslag från regeringen av innebörd att den s.k. genomsynen vid tillämpning av takregeln för reavinster på bostadsrätter återinförs per den 1 juli 1992.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Lars Bäckström (v) anför:
I motionerna Sk351 om en rättvis skattepolitik och Sk352 om skattepolitik för arbete och välfärd av Lars Werner m.fl. (v) presenterar Vänsterpartiet sitt skattepolitiska alternativ.
I motionerna riktar Vänsterpartiet kritik mot regeringens ekonomiska politik "den enda vägen" som utgår från att ekonomisk tillväxt skall tryggas via skattesänkningar. Detta är en riskfylld politik som bidrar till att skapa ekonomiska obalanser, bl.a. i form av växande budgetunderskott, ett högt ränteläge, och fördelningspolitiska spänningar. Regeringens skattepolitik bidrar därmed tvärtemot dess intentioner till att hämma den ekonomiska tillväxten. Att Vänsterpartiets kritik är välgrundad i dessa avseenden stöds inte minst av den ekonomiska utvecklingen sedan regeringen Bildt tillträtt.
Vänsterpartiet vidhåller också sin tidigare redovisade kritik mot den skatteomläggning som genomdrevs av folkpartiet och socialdemokraterna. Det var nödvändigt med en skattereform bl.a. för att sänka skatten på arbetsinkomster och minska möjligheterna till skatteundandragande. Den fördelningspolitiska profilen i skattereformen var dock så bristfällig att skatteomläggningen i alltför hög grad kom att gynna höginkomsttagarna. Allt fler tecken tyder vidare på att skattereformen ej finansierats fullt ut. Skatteomläggningen har således bidragit till de växande budgetunderskotten.
Regeringen Bildts hittillsvarande politik har inneburit kraftiga skattelättnader på kapitalinkomster och förmögenheter. Därtill kommer vissa mindre skatteskärpningar främst genom slopad avdragsrätt för fackföreningsavgifter. Sammantaget har denna skattepolitik inneburit ytterligare skattelättnader för höginkomsttagare och på förmögenheter. Inkomst- och förmögenhetsklyftorna i det svenska samhället vidgas genom denna politik. Regeringens politik syftar till att stimulera hushållens sparande. Men den ogynnsamma ekonomiska utvecklingen i Sverige för närvarande är inte orsakad av ett för lågt hushållssparande.
Regeringens skattepolitik undergräver förutsättningarna för den gemensamma välfärden och skärper motsättningarna mellan olika grupper i samhället. De skattepolitiska åtgärder som regeringen genomfört kommer inte heller i någon påtaglig omfattning att stimulera efterfrågan eller förbättra konjunkturutsikterna. Detta är allvarligt mot bakgrund av en hög och växande arbetslöshet. Därtill kommer att de förslag som regeringen lade fram under hösten 1991 inte grundade sig på några analyser av de samhällsekonomiska och fördelningspolitiska effekterna.
Vänsterpartiet föreslår i motion Sk352 en bred parlamentarisk utredning om en reformering av skattesystemet. En reformering så att skatterna kan tillgodose sina grundläggande uppgifter att finansiera de offentliga utgifterna och utjämna skillnader i inkomster och förmögenhet. Det behövs också en utvärdering i syfte att klargöra i vilken grad skatteomläggningen har bidragit till de ökande budgetunderskotten.
Utredningens uppgift bör vara att göra en genomgripande översyn av skattesystemet enligt de grundprinciper som redovisats i motion Sk352. Enligt vår uppfattning är det av vikt att reglerna utformas med sikte på att förbättra situationen för låginkomsttagare och andra utsatta grupper. Den kritik som vi riktar mot skattereformen går i första hand ut på att den fördelningspolitiska profilen inte är acceptabel. Så t.ex. har slutresultatet av de ändringar som har genomförts på den direkta och indirekta beskattningens områden och ändringarna av pensionsförmånerna lett till betydande försämringar för de sämst ställda pensionärerna. Som anförs i motion Sk351 kan effekter av detta slag inte godtas. Utredningen bör bedöma dessa och andra fördelningspolitiska frågor med förtur och skyndsamt lägga fram förslag till förbättringar.
Vänsterpartiet vill stödja de sämst ställda i samhället. Vi vill förbättra bidragsreglerna och bygga ut den offentliga servicen. Detta kostar pengar vilket ofta är liktydigt med höjda skatter.
Vänsterpartiet förespråkar dock inte ett högre skattetryck. Vi har genom en noggrann anslagsprövning och prioritering kunnat lägga ett budgetförslag som ryms inom ett oförändrat skatteuttag. Arbete åt alla, en förbättrad arbetsmiljö och en rättvis fördelningspolitik innebär i själva verket att statens utgifter på sikt kan sänkas, inte minst på det sociala området. Vänsterpartiets politik utgår från målet om en ekologiskt balanserad tillväxt som uppfyller kravet på allas rätt till ett meningsfullt arbete. Vänsterpartiet visar i sina motioner att en sådan politik går att genomföra. Därmed blir det också möjligt att på sikt sänka skattetrycket.
De analyser som har genomförts beträffande skattetrycket i Sverige och i andra länder visar att kritiken mot de höga skatterna här i landet är överdriven. Sverige har ett högt skatteuttag men skillnaderna mot omvärlden minskar väsentligen om man vid en jämförelse tar hänsyn till utformningen av respektive lands skatteregler, t.ex. om bidrag är beskattade eller inte. Vidare påverkas jämförelsen av olika åldersstrukturer, av olika sätt att skatte- eller lånefinansiera statsbudgeten och av skilda sätt att tekniskt lösa finansieringen bl.a. av socialförsäkringssystemen. Den ingående redogörelse för dessa frågor som lämnas i motion Sk352 visar att en anpassning till EG:s inre marknad inte är något hållbart alibi för en allmän sänkning av våra skatter och sammanhängande sociala nedrustning.
Vänsterpartiet anser att skatt skall utgå efter bärkraft. Ett progressivt skatteuttag minskar behovet av transfereringar. Detta gäller såväl inkomstbeskattning som beskattning av konsumtion. Det är i detta perspektiv man skall se Vänsterpartiets krav om ett slopat grundavdrag för inkomster över den brytpunkt där statlig skatt utgår och om ett nytt skatteskikt på 30 % för inkomster över 250 000 kr. Vänsterpartiet föreslår vidare slopad eller sänkt moms på en rad områden; det gäller bl.a. kollektivresande, fjärrvärme, hotell- och restaurangtjänster, samt en fortsatt sänkning av matmomsen. En ökad progression innebär ett effektivare skatteuttag och därmed minskade behov av bidrag. Detta borde vara en naturlig utgångspunkt i en diskussion om sänkt skattetryck.
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen bifaller de riktlinjer som redovisas i motion Sk352 och kravet på en parlamentarisk översyn av beskattningen, dvs. till de yrkanden i motionen som behandlas i moment 1--3 i utskottets hemställan. Vi yrkar också bifall till kraven i v-motionen Sk351 om en återgång till tidigare regler för beskattning av kapitalinkomster m.m. och om en översyn av beskattningen av kapital. Vänsterpartiet föreslår att tidigare avdragsregler för räntor och för underskott återställs, dock med ett nytt striktare avdragstak för ränteutgifter över 100 000 kr. Som anförs i motion Sk351 bör förmögenhetsskatten behållas och skärpas för större förmögenheter. Vidare bör en viss skärpning av skatteuttaget inom inkomstbeskattningen göras genom att grundavdraget trappas av så att det slopas för inkomster över brytpunkten, och ett nytt skatteskikt på 30% införas för inkomster över 250000 kr. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs. Dessa frågor behandlas i moment 4 i utskottets hemställan.
När det gäller förmånsbeskattningen har regeringen nu tillsatt en utredning som skall se över reglerna främst i förenklingssyfte. Som Vänsterpartiet har påtalat tidigare har de nya reglerna lett till oönskade effekter, bl.a. vad gäller måltidssubventioner. Det är bra att dessa frågor nu kommer att utredas, men planerna för detta arbete innebär att de nuvarande bristerna kommer att kvarstå längre än nödvändigt.
I v-motionen Sk351 (yrkandena 3 och 4) begär motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag till ändringar redan i vår. Den utredning som numera har tillsatts bör enligt vår mening kunna behandla vissa angelägna frågor med förtur och snabbt lägga fram delförslag som kan behandlas av riksdagen i höst. Hit hör att minska eller eliminera de skattefria förmånerna i samband med innehav av s.k. förmånsbil/tjänstebil. Som anförs i motionen bör man övergå till ett system som innebär att man skapar marginalkostnader för det privata utnyttjandet. De skärpningar som föreslås i motionen ger positiva miljöeffekter genom ett minskat privat gratis nyttjande av förmånsbilar. Likartade synpunkter på beskattningen av tjänstebilar framförs i motion Sk330 av Elving Andersson (c). Denna skärpning är även motiverad bl.a. av rättviseskäl, och den ger dessutom vissa ökade skatteintäkter. -- En annan angelägen fråga som bör behandlas med förtur är beskattningen av måltidssubventioner. Berättigad kritik kan riktas mot att reglerna påverkar lunchvanorna negativt och att detta i sin tur medför negativa effekter inom restaurangnäringen. Denna fråga behandlas även i motionerna Sk316 av Anita Modin m.fl. (s), Sk326 av Peter Kling m.fl. (nyd) och Sk328 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), yrkande 24. Enligt vår mening bör reglerna justeras så att ej önskvärda effekter av detta slag kan undvikas. En möjlighet som skyndsamt bör övervägas är att undanta lunchsubventioner från socialavgifter.
Våra yrkanden i dessa hänseenden framställs vid moment 6 i utskottets hemställan.
Rätten till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst togs bort i skattereformen. Detta var i princip riktigt. Det tidigare systemet utnyttjades bl.a. för skatteplanering av höginkomsttagare. Men ändringarna har även medfört vissa negativa konsekvenser. Detta gäller t.ex. i samband med nyetablering av företag. Det gäller även i glesbygden där det inte är ovanligt att kombinera ett mindre företag, ofta jordbruk, med lönearbete. Som anförs i motion Sk351 bör det prövas om man inte bör medge en begränsad kvittningsrätt i sådana speciella fall, på samma sätt som skett för kulturarbetare. En sådan kvittningsrätt kan begränsas såväl i tid som till belopp. Vänsterpartiet menar dock att så långtgående ändringar som föreslås i andra motioner inte bör komma i fråga.
Det anförda innebär att vi vid moment 8 i utskottets hemställan yrkar bifall till motion Sk351 yrkande 5.
Bostadsbeskattningen är för närvarande under översyn bl.a. inom finansdepartementet. Som anförs i motion Sk351 är emellertid bostadsfrågorna av så stor omfattning att de bör ingå i den parlamentariska översyn som vänsterpartiet förordar (jfr ovan). För närvarande bör man inte rubba de grundläggande förutsättningar som gäller på detta område. Det förslag som regeringen lade fram i höstas kommer emellertid avsevärt att försämra situationen för dem som bor i belånade egnahem och bostadsrätter. En sänkt skattesats för kapitalinkomster leder till en motsvarande minskning av skattereduktionen för ränteunderskott. Av detta följer höjda bostadskostnader för många egnahemsboende m.fl. Riksdagen bör bl.a. därför riva upp beslutet att från 1993 sänka skattesatsen för kapitalbeskattningen från 30% till 25%. Som framhålls i motion Sk351 så måste eventuella framtida sänkningar av kapitalbeskattningen samordnas med en reformering av bostadsfinansieringen. Vad som här har anförts bör ges till känna för regeringen.
En annan detaljfråga som tas upp i motionen och som har betydelse även för kommunerna är fastighetsskatten och dess utformning. Som anförs i motionen bör denna skatt behållas och på sikt föras över till kommunerna. Det bör också prövas om basen för fastighetsskatten kan breddas och t.ex. omfatta även industrifastigheter. Som anförs i motionen bör man i utredningsarbetet dessutom pröva om det finns skäl att lindra reavinstbeskattningen vid bostadsbyten.
Det kan vidare finnas skäl att överväga uppskovsregler i samband med expropriation, en fråga som tas upp i motion Sk371 av Bengt Harding Olson (fp). Vidare bör man i utredningsarbetet ta upp frågan om underlaget för fastighetsskatten i attraktiva områden och undersöka de gränsdragningsproblem som kan ha uppkommit i samband med Ädel-reformen (motionerna A436 och So273).
Våra yrkanden i dessa hänseenden framställer vi vid moment 14 i utskottets hemställan.
Beträffande stämpelskatten yrkar utskottet i mom. 16 utan närmare motivering avslag på motion Sk351. Förslaget i motionen är en försiktig uppräkning med en kvarts procentenhet och är statsfinansiellt motiverat. Vi yrkar bifall till motionen i denna del.
Sammanfattningsvis anser jag att utskottet vid moment 1--4, 6, 8, 14 och 16 bort hemställa 1. beträffande översyn av skattesystemet m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk352 yrkandena 1, 2 och 5 och med anledning av motionerna 1991/92:Sk302 och 1991/92:Sk328 yrkandena 1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts här ovan och i motion 1991/92:Sk352 om en parlamentarisk utredning för en reformering av skattesystemet, om en parlamentarisk utvärdering av hur skatteomläggningen bidragit till de ökande budgetunderskotten och om förutsättningarna för ett sänkt skattetryck, 2. beträffande redovisningen av konsekvensanalyser att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk352 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om behovet av bättre konsekvensanalyser i regeringens propositioner, 3. beträffande skattesystemet och EG att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk352 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om det svenska skattesystemet och EG, 4. beträffande omprövning av skattebesluten hösten 1991 att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkandena 17, 19 och 20 och med anledning av motion 1991/92:Sk328 yrkande 5 begär en allmän översyn av kapitalbeskattningen i enlighet med vad som har anförts i motion 1991/92:Sk351 samt att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk328 yrkandena 4 och 8--18 och 1991/92:Sk351 yrkandena 1, 2, 13--16, 21 och 22 begär skyndsamt förslag från regeringen till de lagändringar som föranleds av motion 1991/92:Sk351 i dessa delar, 6. beträffande förmånsbeskattning, traktamenten och bilkostnader m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Sk316, 1991/92:Sk326, 1991/92:Sk328 yrkande 24, 1991/92:Sk330 och 1991/92:Sk351 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på övriga motioner som behandlas i detta moment begär att regeringen under hösten 1992 lägger fram förslag till ändrade regler för beskattning av bilförmåner och av måltidssubventioner i enlighet med vad som har anförts ovan, 8. beträffande kvittning av underskott, beskattning av hobby, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkande 5 och med avslag på övriga motioner som behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om underskott i näringsverksamhet, 14. beträffande översyn av bostadsbeskattning m.m. att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk351 yrkandena 18, 26 och 27, med anledning av motionerna 1991/92:Sk371, 1991/92:A436 yrkande 2 och 1991/92:Bo236 yrkandena 3 och 6 och med avslag på övriga motioner som behandlas i detta moment som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om bostadsbeskattningen och fastighetsskatten, 16. beträffande stämpelskatten att riksdagen med bifall till motionen 1991/92:Sk351 yrkande 25 hos regeringen begär förslag om en höjning av stämpelskatten med en kvarts procentenhet.