Skattepolitik
Betänkande 1994/95:SkU20
Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU20
Skattepolitik
Innehåll
1994/95 SkU20
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motioner från den allmänna motionstiden rörande beskattningens allmänna utformning, skatteuttaget m.m. Utskottet behandlar också en i budgetpropositionen aviserad skärpning av reglerna om särskilt grundavdrag för pensionärer med kapitalinkomster.
Utskottet avstyrker den i propositionen föreslagna ändringen av det särskilda grundavdraget med hänvisning till de tekniska och fördelningspolitiska problem som förslaget medför. En i propositionen föreslagen följdändring, som innebär lättnader i inkomstprövningen av bostadstilläggen, blir alltså inte aktuell. Utskottet förordar att budgetförstärkningen -- totalt ca 800 miljoner kronor -- i stället inhämtas genom en ändring av det allmänna grundavdraget. Detta avdrag sänks enligt utskottets förslag från 0,25 till 0,24 basbelopp. Jämfört med dagens regler innebär förslaget att grundavdraget fr.o.m. årsskiftet minskar med 300 eller 400 kr för alla, utom för de pensionärer som är berättigade till förhöjt, särskilt grundavdrag.
I övrigt avstyrker utskottet de föreliggande motionerna.
Till betänkandet har fogats 32 reservationer och tre särskilda yttranden.
Propositionen
I budgetpropositionen 1994/95:100 bil. 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, föreslår regeringen (socialdepartementet) att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om förändring av reglerna om särskilt grundavdrag för pensionärer (s. 77--78). Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget anser regeringen att en avtrappning av detta särskilda grundavdrag bör återinföras fr.o.m. inkomståret 1996 för pensionärer som vid sidan av pensionen också har kapitalinkomster. Förslaget beräknas medföra ökade intäkter för staten med 1 200 miljoner kronor per år. Regeringen avser att under år 1995 lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.
Som en följdändring föreslår regeringen att de ökade marginaleffekter som uppstår på grund av avtrappningen mot kapitalinkomster skall motverkas genom lättnader i reglerna om avtrappning bostadstillägg till pensionärer som har förmögenhetstillgångar. Detta förslag behandlas av socialförsäkringsutskottet tillsammans med vissa begränsningar av bostadstilläggen (s. 77, 81, 86--91) och beräknas öka utgifterna för bostadstillägget med ca 400 kr per år.
Motionerna
1994/95:Sk303 av Gullan Lindblad och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till avdrag för vissa tjänster i hemmet.
1994/95:Sk305 av Rune Rydén och Tuve Skånberg (m, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för avdrag på skatt för donationer till ideella ändamål, forskning m.m.
1994/95:Sk307 av Lars Stjernkvist och Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för reseavdrag för studerande.
1994/95:Sk308 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avdragsrätten för arbetsresor bör utvidgas till att gälla resor till och från barnomsorg.
1994/95:Sk313 av Jan Backman och Inga Berggren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bevara det kulturarv som ligger i de skånska slotten och herrgårdarna.
1994/95:Sk317 av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt arbete.
1994/95:Sk318 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett omedelbart avskaffande av sambeskattningen av förmögenhet.
1994/95:Sk320 av Ulf Kristersson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av frivilligorganisationernas arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning för att hitta former för avdragsrätten som är effektiva och som reducerar de offentliga kostnaderna i motsvarande mån som skatteintäkterna minskar.
1994/95:Sk322 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arvs- och gåvoskatten.
1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande åtgärder i syfte att minska skattekilen på arbete inom tjänstesektorn,
4. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om allmän löneavgift med verkan från den 1 januari 1996,
6. att riksdagen beslutar sänka den statliga inkomstskattesatsen från 25 till 20 % från den 1 januari 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar om fullt inflationsskydd inom inkomstbeskattningen från den 1 januari 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt skattesats vid beskattning vid inkomst av kapital i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar återinföra de regler för kvittning av underskott i näringsverksamhet som gäller 1994 fr.o.m. beskattningsåret 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar sänka avkastningsskatten på pensionssparande och kapitalförsäkringar i enlighet med vad som anförts i motionen.
20. att riksdagen avslår förslaget om avtrappning av det särskilda grundavdraget för pensionärer.
1994/95:Sk329 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvidga avdragsrätten för resor till och från jobbet med resor till och från barnomsorg till dess att barnet fyllt 10 år.
1994/95:Sk330 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i gällande lagstiftning i syfte att skapa likvärdiga möjligheter för föräldraaktivitet vid kommunala förskolor och vid fristående förskolor.
1994/95:Sk331 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den nuvarande skattelagstiftningens regler beträffande intjänande av pengar i samband med ideell föreningsverksamhet som utförs av ungdomar under 18 år skall undantas beskattningsrätt.
1994/95:Sk333 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda hur ett riskkapitalavdrag för privatpersoner kan utformas.
1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 2.4 om skattereformens fördelningseffekter samt en snabb och samlad redovisning av utredningsarbetet i denna fråga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 2.2 om skattepolitikens allmänna inriktning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 3.1 om värnskatten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 3.1 om grundavdraget,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopat grundavdrag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.2,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjt grundavdrag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.3,
7. att riksdagen beslutar om ett nytt skikt i skatteskalan enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.4,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 7.0 om behovet av internationell kontroll och minimiskatteregler för kapitalbeskattningen,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till halverad avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar enligt vad i motionen anförts under avsnitt 7.1,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 7.2 om avvecklad avdragsrätt för låneräntor,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpt avdragstak enligt vad i motionen anförts under avsnitt 7.2,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 9.2 om förmögenhetsskatten,
27. att riksdagen beslutar att skärpa skatteskalan i förmögenhetsbeskattningen enligt vad i motionen anförts under avsnitt 9.2.
1994/95:Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av skattesystemet.
1994/95:Sk344 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om möjligheter till ett nytt differentierat reseavdragssystem.
1994/95:Sk345 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av nuvarande skatteregler för ideella föreningar.
1994/95:Sk348 av Kerstin Warnerbring och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar medge en generell kvittningsrätt mellan inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet.
1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen antar de mål och riktlinjer för skattepolitiken som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar återinföra den rätt till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som gällde fram till den 1 januari 1995,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en så kallad ungdomsskattsedel,
9. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften på 1,5 %,
11. att riksdagen beslutar att högsta skattesats för statlig inkomstskatt sänks till 20 % samt att grundavdraget slopas vid den statliga inkomstbeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1996,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag.
1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen beslutar slopa dubbelbeskattningen av riskvilligt kapital och införa möjlighet till riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar om sänkt avkastningsskatt för pensionssparande till 10 % i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar om sänkt skatt på kapitalinkomster till 25 % i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar om återinförande av kvittningsrätt i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften fr.o.m. den 1 januari 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk620 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning av konsekvenserna av högt bensinpris på landsbygden, speciellt kostnaderna för arbetsresor.
1994/95:Sk631 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna för reseavdrag i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Sk634 av Michael Stjernström m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att möjlighet att kvitta underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst, så som gällde fram till 1 januari 1995, återinförs.
1994/95:Sk806 av Henrik S Järrel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dagmammors rätt att erhålla F-skattsedel även vid vård av färre än fem barn,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad definition av privat dagmammeverksamhet i skattehänseende i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lägre tjänstebeskattning,
22. att riksdagen beslutar att högsta skatteklass för statlig inkomstskatt sänks till 20 %,
24. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften på 1,5 %,
25. att riksdagen beslutar återinföra den rätt till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som gällde fram till den 1 januari 1995,
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om riskkapitalavdrag enligt vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatteväxling i enlighet med de allmänna riktlinjer som anförts i motionen,
32. att riksdagen beslutar att grundavdraget mot inkomst av tjänst höjs med 2 200 kr från den 1 juli 1995.
1994/95:Fi213 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om startsparande i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattepolitiken.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen,
9. att riksdagen beslutar om begränsning i indexuppräkning i skattesystemet i enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen beslutar att reallöneskyddet i skatteskalan bör avskaffas i enlighet med vad i motionen anförts,
15. att riksdagen beslutar om ändring i kommunalskattelagen vad avser kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst.
1994/95:Sf266 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till justering av reglerna för reduceringar av det särskilda grundavdraget och reglerna om förhöjd kapitalavkastning vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motionsyrkandet har överlämnats till skatteutskottet såvitt avser det särskilda grundavdraget.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av de olika skatter som negativt påverkar kulturverksamheten.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i gällande skattelagstiftning i syfte att stimulera föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för avdragsrätt för användande av bil för resa till och från arbetet.
1993/94:N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av riskkapitalavdrag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att låta kommunerna ta ut kommunala företagsavgifter och -skatter.
1994/95:N220 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av riskkapitalavdrag.
1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rätt att kvitta underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst återinförs.
1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskkapitalavdrag.
1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om kvittningsrätt mellan näringsverksamhet och tjänst,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av personliga investeringskonton i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskkapitalavdrag för den som satsar kapital i småföretag.
1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen beslutar slopa den höjning av arbetsgivaravgiften för företag på 1,5 % som trädde i kraft den 1 januari 1995.
1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen beslutar avskaffa löneskatten om 1,5 %,
5. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995,
6. att riksdagen beslutar återinföra de regler för kvittning av underskott i näringsverksamhet som gällde 1994,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteavdrag och mervärdesskatt inom den privata tjänstesektorn.
1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av s.k. ungdomsskattsedel.
1994/95:A272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om extra arbetsgivaravgift på allt över- och mertidsarbete samt en extra höjning på övertid över tak,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra en del av övertidsavgiften progressiv.
1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av en u-skattsedel.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett särskilt skatteavdrag för boende i glesbygd.
1994/95:A711 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riskkapital och skatteregler för småföretagare och nyföretagande.
1994/95:A816 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en reformering av skatte- och avgiftssystemet såvitt angår den privata tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att familjer skall ges möjlighet att köpa hushållstjänster genom införandet av en ungdomsskattsedel för ungdomar under 25 år.
Utskottet
Skattepolitikens inriktning m.m.
Flertalet av de aktuella motionerna innebär att riksdagens beslut i höstas angående skattepolitikens allmänna inriktning m.m. och beskattningen av enskilda personer skall rivas upp helt eller delvis och att den föregående regeringens skattepolitik skall drivas vidare. Till vissa detaljer återkommer utskottet under särskilda rubriker nedan. Samtidigt kan nämnas att utskottet i andra betänkanden kommer att behandla flera motioner från den allmänna motionstiden rörande företagsbeskattning, fastighetsbeskattning, indirekt beskattning och olika detaljfrågor.
Enligt riksdagens beslut i höstas (prop. 1994/95:25 och FiU1 med yttranden från andra utskott, bl.a. SkU3y) skall den ekonomiska politiken inriktas på att öka sysselsättningen och skapa förutsättningar för god välfärd genom låg arbetslöshet, stabila priser och hög tillväxt. Målet skall vara att sanera statsfinanserna och stabilisera statsskulden senast år 1998. I detta syfte beslutades kraftiga utgiftsbesparingar och inkomstförstärkningar i statsbudgeten. Åtgärderna på skatteområdet beräknades leda till inkomstförstärkningar för den offentliga sektorn med en full effekt 1998 på drygt 36 miljarder kronor. Besparingarna och inkomstförstärkningarna utformades med sikte på att fördela de bördor som åtgärderna innebär så rättvist som möjligt mellan olika grupper. Som ett grundläggande syfte angavs också att återställa 1990 års skattereform med sina principer om enkelhet, likformighet och rättvisa.
Beslutet på skatteområdet innebär bl.a. att utdelningsinkomster och reavinster på aktier åter skall beskattas på samma sätt som andra kapitalinkomster och med en i stort sett enhetlig skattesats på 30 %. Vidare bibehålls skattereduktionen för ränteutgifter på 30 %. Förmögenhetsskatten skall behållas och ses över. En s.k. värnskatt på 5 % skall utgå t.o.m. 1998 i form av en höjd skattesats för statlig inkomstskatt. Samtidigt återinförs grundavdraget vid taxeringen till statlig inkomstskatt, och indexeringen av skatteskalan och grundavdraget begränsas. De nyligen genomförda möjligheterna att kvitta underskott av nystartad verksamhet mot inkomst av tjänst slopas, och det ej avdragsgilla beloppet för resekostnader höjs från 4 000 till 6 000 kr. För att undvika en ytterligare försämring av räntebidragen i det nyare bostadsbeståndet höjs fastighetsskatten med 0,2 procentenheter fr.o.m. 1996. Det kan också nämnas att den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen höjs med 1 procentenhet per år fr.o.m. 1996 t.o.m. 1998, dvs. med totalt 3 procentenheter.
Jämsides med dessa skattepolitiska frågor behandlade riksdagen i höstas ett förslag från regeringen om en delfinansiering av medlemskapet i EU genom en allmän löneavgift på 1,5 % (prop. 1994/95:122, SkU16). Förslaget godtogs av riksdagen. Åtgärden beräknas ge ett netto på 6,3 miljarder kronor för år 1998. Av finansplanen framgår också att regeringen i enlighet med de planer som redovisades i höstas kommer att lägga fram förslag senare i år om fastighetsskatt på jord- och skogsbruk, industrier och kommersiella lokaler och om inkomstförstärkningar inom miljö- och industriområdet, bl.a. i form av höjd koldioxidskatt, vilket beräknas ge inkomstförstärkningar på 3,5 resp. 1,3 miljarder kronor år 1998. Efter dessa återstående delar av EU-finansieringen är, anför finansministern, utrymmet för ytterligare skattehöjningar begränsat. Finansministern framhåller också behovet av stabila regler som tillåts att verka under en följd av år. Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat skatteuttag kan i framtiden förskjutningar mellan olika skatter aktualiseras för att skattesystemet i sin helhet skall uppfylla kraven på en samhällsekonomiskt effektiv beskattning. Frågan om en växling mellan skatter på arbete och miljöskatter skall utredas av en parlamentarisk kommitté som nu tillsätts. Av redogörelsen i övrigt i finansplanen framgår att regeringens arbete fortsätter enligt de fastlagda riktlinjerna.
I övrigt innehåller finansplanen inte några nya förslag på skatteområdet. Den redogörelse som lämnas för de ekonomiska frågorna innefattar också det arbete som pågår med skattefrågorna och en fördelningspolitisk analys (prop. 1994/95:100 bil. 1 s. 1--56). De propositioner som väntas under våren gäller bl.a. beskattningen av vissa förmåner, ändringar i mervärdesskatten och höjd koldioxidskatt och vattenkraftsskatt. Bland övriga aktuella frågor på skatteområdet kan här nämnas ett förslag om avtrappning av det särskilda grundavdraget för pensionärer med kapitalinkomster, en fråga som har samband med andra åtgärder inom det sociala området och som utskottet återkommer till under nästa rubrik.
Den återläggning av aktiebeskattningen som nu har genomförts föranleder att skatteuttaget från företagen skall sänkas. Utöver de åtgärder i denna riktning som genomfördes i höstas har 2 miljarder kronor avsatts för att reducera skatteuttaget i första hand för de mindre och medelstora företagen. Enligt vad som uttalades av regeringen i höstas kan dessa skattelättnader koncentreras på försörjningen av externt riskkapital eller utformas mer generellt, efter samråd med näringslivet. I övervägandena ingår bl.a. frågan om ett s.k. riskkapitalavdrag för privatpersoner som förvärvat nyemitterade aktier.
Här kan också nämnas att kommittén (1990:08) för utvärdering av skattereformen kommer att avlämna sin slutrapport senare i år, och företagsskatteutredningen beräknas avsluta sitt arbete före utgången av 1995. Internt inom finansdepartementet pågår en översyn av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten.
Motion Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) innehåller krav på nya riktlinjer för beskattningen (yrkande 1) och 22 andra preciserade yrkanden om konkreta åtgärder eller särskilda uttalanden i olika skattefrågor. Enligt motionen, som delvis kommer att behandlas av utskottet i annat sammanhang, leder förslagen till skattelättnader redan för budgetåret 1995/96 på 36 miljarder kronor netto, sedan hänsyn tagits till de begränsningar av skattereduktionen för underskott av kapital som följer av motionen. Motionärerna anser -- nu liksom tidigare -- att kravet på balans i de offentliga finanserna förutsätter att man genomför skattesänkningar i syfte att återskapa en tillväxtkraft som snabbt kan begränsa det offentliga underskottet. I motionen anförs att skatteskärpningarna i höstas uppgår till över 50 miljarder kronor och att dessa skatteskärpningar i stor utsträckning drabbar normal- och låginkomsttagarna. Skatteskärpningarna har enligt motionärerna på ett dramatiskt sätt skadat ekonomins effektivitet och tillväxtkraft. Riktlinjerna i motionen innebär att man i första hand bör undanröja skattehöjningarna på arbete, riskkapital och investeringar. Avsikten är att på detta sätt förbättra förutsättningarna för investeringar och nyföretagande och skapa väsentligt bättre förhållanden för arbetsintensiv verksamhet inom tjänstesektorn. De aktuella förslagen innebär bl.a. att höstens beslut om dubbelbeskattning av företag, om höjning av arbetsgivaravgifterna med 1,5 % och om skatteskärpningar på kapital och kapitalinkomster undanröjs och att man återgår till en lägre avkastningsskatt på pensionssparandet (10 i stället för 15 %). Vidare föreslås särskilda skattelättnader inom den privata tjänstesektorn i enlighet med ett utredningsförslag som presenterades 1994 (SOU 1994:03), särskilt riskkapitalavdrag för privatpersoner som förvärvar onoterade aktier, rätt till avdrag för underskott i nystartad verksamhet och sänkt fastighetsbeskattning. Motionen innehåller också uttalanden till förmån för en ökad miljörelatering av den indirekta beskattningen, om att EU-anpassningen av beskattningen på lång sikt bör leda till sänkt mervärdesskatt och avståndstaganden från planerna på en breddning av fastighetsskatten och ändringar av det särskilda grundavdraget för pensionärer. -- Även motion A215 av Carl Bildt m.fl. (m) innehåller ett yrkande om att höjningen av arbetsgivaravgiften skall slopas (yrkande 3).
Motion Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c), som har hänvisats till flera utskott och som också kommer att behandlas av skatteutskottet i olika sammanhang, innebär bl.a. att Centern tills vidare godtar merparten av de i höstas genomförda skattehöjningarna. Motionen innehåller uttalanden om en skatteväxling i form av en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 7 miljarder kronor i utbyte mot de 2 miljarder kronor som avsatts för att förbättra småföretagens situation och 5 miljarder kronor i form av höjd koldioxidskatt och uranskatt. I motionen avvisas planerna på en breddad fastighetsskatt. De riktlinjer som föreslås i motionen beträffande inriktningen av kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen (yrkande 8) innebär, utöver vad som följer av det anförda, att den s.k. värnskatten skall begränsas med ett år och alltså gälla endast t.o.m. 1997 och att grundavdraget vid den statliga inkomstbeskattningen skall utgå endast så länge skattesatsen ligger kvar vid 25 %. Yrkandena 9 och 10 innebär att indexuppräkningen i skattesystemet begränsas och att reallöneskyddet i skatteskalan slopas, också i enlighet med Centerns tidigare ställningstaganden i dessa frågor. Vidare yrkas (yrkande 15) att rätten till avdrag för underskott av nystartad verksamhet återinförs.
Motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) har hänvisats till flera utskott, och de delar som hör till skatteutskottet kommer att behandlas i olika betänkanden. I motionen anförs att syftet med de skatteförändringar som föreslås är att främja jobb, tillväxt och företagande. Motionen innehåller krav på att i någon form slopa dubbelbeskattningen av aktier, att sänka arbetsgivaravgifterna med 6,3 miljarder kronor och att skärpa miljöbeskattningen med ytterligare 2,5 miljarder kronor. De yrkanden som behandlas nu innebär att man skall återinföra en rätt till avdrag för underskott i nystartad verksamhet (yrkande 25), införa ett system med riskkapitalavdrag (yrkande 27), slopa den höjning av arbetsgivaravgifterna som genomfördes i höstas (yrkande 24) och återgå till skattesatsen 20 % för statlig inkomstskatt (yrkande 22). Vidare anförs i motionen att starka sysselsättningsskäl talar för en lägre tjänstebeskattning vilket bör beaktas inom ramen för utredningsarbetet om en skatteväxling. Yrkande 5 i motionen innebär att riksdagen som sin mening bör ge denna uppfattning till känna för regeringen.
Även motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) har hänvisats till olika utskott och kommer att behandlas av skatteutskottet i olika sammanhang. De riktlinjer som föreslås i motion Sk349 (yrkande 1) innebär att det totala skattetrycket långsiktigt skall sänkas och att skatten på arbete bör begränsas genom en växling mot skatter på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser. Samtidigt bör reglerna ändras så att man skapar ett gynnsamt klimat för småföretagare och nyföretagande, något som enligt motionen är av största vikt i kampen mot den höga arbetslösheten och för saneringen av statsfinanserna. För att avkastningen på riskvilligt kapital i företag inte skall beskattas för hårt anser motionärerna att de ändringar av aktiebeskattningen som genomfördes under förra regeringsperioden bör återinföras. I syfte att skapa fler jobb i den privata tjänstesektorn förordar motionärerna att arbetsgivaravgifterna sänks (yrkande 9) och att en lägre skatt på tjänster inom denna sektor bör övervägas genom en s.k. ungdomsskattsedel för hushållstjänster (yrkande 7). Även höjningarna av egenavgifterna bör begränsas. När det gäller inkomstskatten anser motionärerna att den av höstriksdagen beslutade höjningen av skattesatsen för statlig inkomstskatt snarast bör återtas och att det statliga grundavdraget skall slopas (yrkande 11). Möjligheterna till avdrag för underskott i nystartad verksamhet bör återinföras (yrkande 2). Fastighetsskatten bör delvis omvandlas till en kommunal serviceavgift för olika ändamål och i övrigt omformas till en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Riktlinjerna i motionen innehåller också ett förslag om avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar.
Motion Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) innehåller förslag till långtgående förändringar av den indirekta beskattningen. Motionärerna anser att en skatteväxling bör genomföras i syfte att skapa miljörelaterade inkomstförstärkningar som växlas mot sänkningar av i första hand arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten (yrkande 5). De konkreta yrkandena på energi- och miljöområdet behandlar utskottet i andra sammanhang. För att kompensera hushållen för de höjningar av energi- och miljöskatterna som föreslås i motionen yrkar motionärerna (yrkande 32) att grundavdraget vid inkomstbeskattningen höjs med 2 200 kr fr.o.m. den 1 juli 1995. -- I en annan motion från samma parti -- N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 4 -- föreslås ett riskkapitalavdrag för att underlätta för ägarna att satsa eget kapital i sitt företag. En annan åtgärd som föreslås i denna motion är att låta kommunerna ta ut kommunala företagsavgifter och skatter (yrkande 14).
I motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas bl.a. (yrkande 1) att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att skattereformen inte för närvarande kan bedömas som fördelningspolitiskt balanserad och om att utredningsarbetet med en fördelningspolitisk analys bör påskyndas. De riktlinjer som läggs fram i motionen (yrkande 2) grundar sig på statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl och ger enligt motionärernas egna beräkningar skattehöjningar på drygt 17 miljarder kronor och skattesänkningar på 7 miljarder kronor. Syftet är bl.a. att ge skatteuttaget en bättre fördelningspolitisk profil och förstärka de miljöpolitiska inslagen. Motionärerna vill påskynda utredningsarbetet om en miljörelaterad skatteväxling så att konkreta steg mot en skatteväxling kan tas redan under det kommande budgetåret. Beträffande inkomstbeskattningen begär motionärerna uttalanden om att värnskatten borde ha utformats som en permanent åtgärd under överskådlig tid, med andra skatteskalor och ändringar i fråga om grundavdraget (yrkandena 3--7). Avdragsrätten för pensionsförsäkringar halveras (yrkande 14). De begär också skatteskärpningar i fråga om kapital genom bättre kontroll och minimiskatteregler inom EU, en avveckling av avdragsrätten för räntor och skärpningar av förmögenhetsskatten (yrkandena 13, 16, 26 och 27). Kritik riktas också mot skattesänkningar i företagssektorn och nedskärningar av anslaget till Riksskatteverket och skattekontrollen. -- Krav på riktlinjer med samma innebörd framställs också i motion Fi218 från samma håll (yrkande 5). -- Vänsterpartiet kräver vidare i motion A272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 3--4 en progressiv övertidsavgift i syfte att främja en övergång till 6 timmars arbetsdag.
Yrkande 1 i motion Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson om en utvärdering av skattesystemet (s) grundar sig på en kritik av skattereformens fördelningspolitiska effekter och mot teorierna om dynamiska effekter till följd av skattesänkningar.
I motionerna Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) yrkande 8 och A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) krävs att höjningen av arbetsgivaravgiften slopas. Den sistnämnda motionen innehåller också ett yrkande om att slopa förmögenhetsskatten (yrkande 5).
Yrkanden om sänkt skatt på kapitalinkomster och sänkt avkastningsskatt på pensionssparande återkommer i motion Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m), yrkandena 5 och 6. Bland andra yrkanden i denna motion ingår slopad dubbelbeskattning av bolagsvinster och möjligheter till riskkapitalavdrag (yrkande 2). Yrkanden om riskkapitalavdrag framställs -- förutom i en del av de ovannämnda motionerna -- även i motionerna A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 8, N220 av Per Westerberg m.fl. (m) yrkande 1, Sk333 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds), N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 2, N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 4. Det förslag om personliga investeringskonton som läggs fram i motion N300 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 7 har en likartad inriktning liksom förslaget i motion Fi213 av Lars Tobisson m.fl. (m) om ett startsparande (yrkande 2). -- I motion A711 av Berndt Ekholm (s) yrkas att man i stället väljer andra generösa regler för småföretagare och nyföretagande för att erbjuda bättre möjligheter att bygga upp eget rörelse- och trygghetskapital i företagen. Även i motion N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) riktas kritik mot tankarna på ett riskkapitalavdrag (yrkande 7).
Yrkanden om avdrag för underskott i nystartad verksamhet återkommer i flera motioner, Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) yrkande 7, Sk634 av Michael Stjernström m.fl. (kds, m, c, fp), Sk348 av Kerstin Warnerbring och Birgitta Carlsson (c), N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 och N300 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 3.
Krav på särskilda skattelättnader inom tjänstesektorn återkommer i motionerna Sk303 av Gullan Lindblad och Leif Carlson (m), A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 11 och A816 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande 9. Motionerna Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 7, A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 4, A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) yrkande 8 och A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 3 går i samma riktning som motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) och gäller alltså tjänster i hemmet som utförs av ungdomar.
Tre motioner -- Sk305 av Rune Rydén och Tuve Skånberg (m, kds), Sk317 av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (fp) och Sk320 av Ulf Kristersson (m) -- gäller, liksom Sk349 yrkande 1, skattelättnader för ideella ändamål i form av en avdragsrätt för gåvor och för ideellt frivilligarbete.
Samtliga motionsyrkanden som utskottet nu har redovisat angår grundläggande frågor inom skattepolitiken och omfattas i princip av den omläggning till en samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt acceptabel beskattning som riksdagen genomförde i höstas. De framställda yrkandena överensstämmer i allt väsentligt med de motionsyrkanden som då framställdes från olika håll eller som prövats av riksdagen vid upprepade tillfällen under senare år i samband med de skattepolitiska frågorna. En del av frågorna har dessutom direkt samband med utredningsarbete som bedrivs inom särskilda kommittéer eller internt inom finansdepartementet. Med hänsyn härtill kan utskottet begränsa sig till att hänvisa till innehållet i sitt i december månad avgivna yttrande till finansutskottet i dessa frågor (SkU3y). Vad som anförts i motionerna utgör enligt utskottets mening inte något nytt som nu bör leda till andra bedömningar.
Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet dock erinra om att 1990 års skattereform, som genomfördes under bred enighet, inte bara gick ut på att begränsa de s.k. marginalskatterna. Avsikten var att skapa ett stabilt och rättvist system som skulle tillgodose samhällets behov av skatteintäkter och bilda ett fast underlag för en god utveckling av välfärden i vårt land. Som utskottet konstaterade i höstas har utvecklingen därefter inneburit allvarliga brott mot de grundläggande principerna för denna reform. Detta har medfört stora skattebortfall som har fått till följd att statens finanser har försämrats dramatiskt och att angelägna utgifter på olika välfärdsområden har trängts ut. Den omfattande arbetslösheten har lett till en ökad utslagning och stora problem som hotar att bli bestående. Den borgerliga regeringens politik har samtidigt försämrat ekonomins funktionssätt och undergrävt statsfinanserna genom en systematisk överföring av inkomster och förmögenhet till kapitalägare och till företagare och andra med höga inkomster.
Det program på skatteområdet som riksdagen antog i höstas innebär en återgång till grundtankarna i skattereformen och ger en samhällsekonomiskt effektiv beskattning med välbehövliga inkomstförstärkningar för den offentliga sektorn. En av utgångspunkterna har varit att bördorna av de ekonomiska åtstramningarna måste fördelas rättvist och bäras av alla efter förmåga. Fördelningen måste också vara rättvis i ett längre perspektiv. Den fördelningspolitiska analys som läggs fram i finansplanen (prop. 1994/95:100 bil. 1 s. 5 och 50--56) beträffande åtgärderna på skatteområdet och nedskärningarna av transfereringar och offentlig service visar att förändringarna ger en fördelningspolitiskt acceptabel profil. Utskottet instämmer i uppfattningen att dessa analyser bör fördjupas och inbegripa det material som kommer att redovisas av Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK). Utskottet utgår från att regeringen även i fortsättningen kommer att ta vara på alla möjligheter till en allsidig bedömning av dessa frågor och skyndsamt redovisa de resultat som framkommer.
Många av de förslag som läggs fram i de aktuella motionerna innebär en fortsättning av den föregående regeringens politik och svåra brott mot principerna för skattereformen. Flertalet av de framställda yrkandena skulle leda till betydande skattebortfall och måste avvisas även av statsfinansiella skäl. Beskattningen av kapitalinkomster m.m., skattebelastningen på tjänsteinkomster och det totala skattetrycket har diskuterats så ingående på senare tid att utskottet saknar anledning att på nytt gå in på en närmare diskussion av dessa frågor. De sammanlagda effekterna skulle enligt utskottets mening leda till förödande effekter men det anförda gäller flertalet förslag även om man bedömer dem var för sig. Så t.ex. står de föreslagna skattelättnaderna för hushållstjänster m.m. i bjärt kontrast till principerna om enhetliga och kontrollerbara regler. Enligt utskottets uppfattning har utredningen om denna fråga inte heller gjort troligt att positiva effekter på sysselsättningen på något sätt kan uppväga de nackdelar som förslaget skulle medföra i form av ett oacceptabelt skattebortfall och snedvridningar även på arbetsmarknaden. När det gäller frågorna om riskkapitalavdrag m.m. instämmer utskottet i och för sig i uppfattningen att företagens behov av riskkapital bör tillgodoses på ett bättre sätt än som sker i dag. Samtidigt vill utskottet framhålla att ett sådant avdrag faller utanför skattereformens principer och kan utnyttjas för ej avsedda lättnader. Det finns andra åtgärder som kan tjäna samma syfte, t.ex. sådana förbättrade lånemöjligheter som förutskickas i finansplanen (s. 43). Vad som lämpligen bör göras måste också avvägas med hänsyn till önskemålen om andra skattelättnader för småföretagen, inom ramen för de 2 miljarder kronor som finns att disponera för åtgärder av detta slag. De slutliga ställningstagandena bör anstå i avvaktan på regeringens redovisning av dessa frågor. Bland övriga frågor som tas upp i motionerna vill utskottet särskilt nämna anpassningen till EG som är föremål för ett fortlöpande arbete inom regeringskansliet. Handlingsplanerna på detta område redovisas kortfattat i finansplanen (s. 22--25, 49). Utskottet nöjer sig med att hänvisa till denna redogörelse och finner inte heller i övrigt skäl att förorda några nya riktlinjer för det arbete som pågår inom regeringen beträffande skattefrågorna. Riksdagens ställningstaganden till de förslag på skatteområdet som regeringen har aviserat bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på de propositioner som väntas senare i vår.
Under nästa rubrik behandlar utskottet frågan om en begränsning av det särskilda grundavdraget för pensionärer eller en alternativ inkomstförstärkning genom en justering av det allmänna grundavdraget. I övrigt avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Det särskilda grundavdraget för pensionärer, m.m.
Regeringens förslag om det särskilda grundavdraget för pensionärer innebär att avdraget skall trappas av inte bara för den som har pension som överstiger vissa belopp utan även för den som har inkomst av kapital. Enligt förslaget, som motiveras av statsfinansiella skäl, skall det särskilda grundavdraget minskas med 65 % av kapitalinkomsten. Samtidigt föreslår regeringen att avtrappningen av bostadstillägget för pensionärer som har förmögenhet mildras i syfte att begränsa den totala marginaleffekten av de olika avtrappningsreglerna. Förslaget i sin helhet ger uppskattningsvis en budgetförstärkning på ca 800 miljoner kronor.
I motion Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen (yrkande 20) medan motionärerna i motion Sf266 av Rune Backlund m.fl. (c) anser att avtrappningen av det särskilda grundavdraget i vart fall bör mildras genom ett fribelopp så att pensionärernas sparbelopp inte beskattas hårdare än för andra grupper.
Utskottet har förståelse för syftet med förslaget att förstärka statsfinanserna med 800 miljoner kronor. Den kombination av åtgärder som föreslås i propositionen riskerar emellertid att i många fall leda till icke önskvärda konsekvenser, bl.a. genom att de samlade marginaleffekterna blir orimligt höga. Utskottet har därför stannat för en annan lösning av problemet att uppnå den eftersträvade inkomstförstärkningen. Utskottets förslag, som dessutom ger bättre fördelningspolitiska effekter, innebär att det allmänna grundavdraget sätts ned från 0,25 till 0,24 basbelopp, vilket ger en inkomstförstärkning i samma storleksordning som förslaget i propositionen. Åtgärden innebär att grundavdraget minskar för alla som har sådant avdrag. Jämfört med nuvarande regler blir nedsättningen 300 eller 400 kr, beroende på hur avrundningarna utfaller. Resultatet har enligt utskottets uppfattning så begränsad betydelse för den enskilde att en ändring av detta slag är att föredra framför de åtgärder som föreslås i propositionen.
Det anförda leder till att den av regeringen föreslagna avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot kapitalinkomster enligt utskottets mening inte bör genomföras. Propositionen bör därför, med bifall till motion Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 20, avslås. Följdändringen i form av lättnader i avtrappningen av bostadstillägget blir alltså inte heller aktuell, och socialförsäkringsutskottet har i betänkandet 1994/95:SfU10 avstyrkt propositionen i den delen. Utskottets förslag innebär att motion Sf266 yrkande 3 i motsvarande del är tillgodosett. Den förordade nedsättningen av grundavdraget innebär också att yrkandena 9 och 10 i motion Fi219 angående begränsning av grundavdraget delvis får anses tillgodosett medan däremot kraven i motionerna Sk341 yrkande 6 och Fi212 yrkande 32 om höjt grundavdrag avslås. Utskottets förslag går också i motsatt riktning mot andra motioner som tagits upp i föregående avsnitt. Utskottet redovisar sina närmare ställningstaganden i moment 2 i hemställan.
Utskottets förslag föranleder ändringar i 48 § kommunalskattelagen och motsvarande ändringar i 4 § lagen om allmänna egenavgifter och 2 kap. 4 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
Barnomsorg
I motion Sk330 av Gunnar Goude m.fl. (mp) yrkar motionärerna att rabatter på daghemsavgifter m.m. till föräldrar som aktivt deltagit i förskolor i kommunal och annan regi skall behandlas enhetligt vid beskattningen. Enligt motionärerna beskattas föräldrar som har deltagit med sina barn i kommunala förskolor för de rabatter som då har kunnat utgå såsom för ersättning för utfört arbete, i motsats till vad som sker vid fristående förskolor. Även i motion Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) framställs ett yrkande om ändringar i skattereglerna för att stimulera till föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.
Utskottet har vid sin behandling av likartade frågor våren 1992 (1991/92:SkU20 s. 14) redogjort för olika avdragsproblem och för de särskilda skattefrågor som hänger samman med beskattningen av föräldrakooperativ och reglerna om ekonomiska föreningar. Utskottet förutsatte då att Riksskatteverket och regeringen ägnar fortsatt uppmärksamhet åt dessa skattefrågor och vidtar åtgärder för att åstadkomma de förenklingar som kan visa sig behövliga. De aktuella motionerna rör en annan gränsdragningsfråga än som då var aktuell, nämligen gränsdragningen mellan skattepliktiga tjänsteinkomster på grund av anställning eller anställningsliknande förhållanden och vad som inte är skattepliktigt i andra fall. Utskottet kan inte förneka att gränsdragningsproblem av denna art uppkommer i praktiken och att det behövs en närmare vägledning för den praktiska tillämpningen även i dessa fall. Utskottet utgår från att Riksskatteverket uppmärksammar även denna fråga och att regeringen kommer att följa utvecklingen även beträffande denna fråga. Enligt utskottets mening fordras för närvarande inte härutöver något särskilt uttalande från riksdagens sida, och utskottet avstyrker därför motionerna.
En annan fråga om dagbarnvård tas upp i motion Sk806 av Henrik S Järrel m.fl. (m). Motionärerna anser att dagmammor bör få rätt att erhålla F-skattesedel även vid vård av mindre än 5 barn och att man bör ändra definitionen av privat dagmammeverksamhet.
Som utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande fråga förra året (1993/94:SkU20) torde det inte vara möjligt att avpassa reglerna om F-skattesedel för företagare till vad som kan anses lämpligt i fråga om dagmammor och olika kommunala regler om barnpeng m.m. Enligt vad utskottet då anförde är skattemyndigheternas tillämpning av reglerna om F-skattebevis ändå en fråga som bör kunna tas upp inom ramen för Skattebetalningsutredningen. Utskottet har nu inhämtat att frågan kommer att belysas i detta utredningsarbete. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Resor
I motionerna Sk308 av Inga Berggren m.fl. (m), Sk631 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) och Sk329 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkas att resor till och från barndaghem skall inräknas vid bedömningen av frågan om rätt till avdrag för bilresor till och från arbetsplatsen. Ett motsvarande yrkande framställs också i motion T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) yrkande 5.
Att resor till och från barndaghem inte är avdragsgilla beror på att kostnader för barn i princip inte beaktas vid beskattningen. Utskottet vidhåller uppfattningen att det inte finns skäl att tillskapa särskilda regler för bilresor i detta hänseende och avstyrker motionerna.
Utskottet kan inte heller ansluta sig till uppfattningen att avdrag bör medges för kostnader för resor på grund av studier och avstyrker således det yrkande i detta hänseende som framställs i motion Sk307 av Lars Stjernkvist och Inge Carlsson (s).
I motion Sk344 av Lena Sandlin m.fl. (s) yrkas att bilavdraget differentieras så att större hänsyn tas till kostnaderna för dem som bor i glesbygd. Ett likartat yrkande framställs i motion A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 15. I motion Sk620 av Jörgen Persson m.fl. (s) begär motionärerna en utredning av konsekvenserna av ett höjt bensinpris på landsbygden, speciellt för arbetsresor.
Inom Finansdepartementet pågår en översyn av beskattningen av bilförmåner och därmed sammanhängande frågor. Bilkostnaderna i olika delar av landet kartläggs också i en särskild utredning (dir. 1994:110). Utskottet ser med intresse fram mot resultatet av denna översyn. I avvaktan härpå saknas anledning att föranstalta om någon särskild åtgärd i dessa frågor, och utskottet avstyrker alltså även dessa motioner.
Förmögenhetsskatt m.m.
I tre motioner behandlas vissa detaljfrågor beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten.
I motion Sk318 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) återkommer motionärerna med krav på att sambeskattningen av förmögenhet skall avskaffas.
Inom Finansdepartementet pågår en översyn av den närmare utformningen av förmögenhetsskatten. Arbetet omfattar även sambeskattningsfrågan. I avvaktan på resultatet av denna översyn avstyrker utskottet motionen.
I motion Sk322 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kds) framställs krav på att arvs- och gåvoskatten skall slopas för arbetande kapital i småföretag eller på förbättringar av möjligheterna att amortera skatten. Även i motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas en översyn av reglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag (yrkande 13).
Ett betänkande med en teknisk översyn av arvs- och gåvoskatten (SOU 1987:62) bereds fortfarande inom Finansdepartementet. Utskottet utgår från att regeringen snarast kommer att redovisa frågan och anser att de närmare ställningstagandena till motionärernas förslag bör anstå i avvaktan på denna redovisning. Utskottet avstyrker således även dessa motioner.
Ideella föreningar
I motion Sk345 av Roland Larsson (c) yrkas en översyn av skattereglerna för ideella föreningar i syfte att lösa olika problem som uppstår i samband med att kommunerna i allt större utsträckning överlåter åt föreningar att sköta idrottsanläggningar m.m. Bland de frågor som motionärerna tar upp ingår gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som ideell föreningsverksamhet och som ren affärsverksamhet. Motion Sk331 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) rör frågan om beskattningen av insamlade medel som utbetalats från idrottsföreningar till klubbmedlemmar i form av bidrag till resor, startavgifter, utrustning m.m.
Reglerna om ideella föreningar och stiftelser har sedan länge ingått i en särskild utredning som blivit fördröjd på grund av oklarheter beträffande grundläggande frågor rörande den civilrättsliga lagstiftningen om stiftelser. Dessa frågor har numera fått sin lösning, och Stiftelse- och föreningsskattekommittén kommer att lämna sitt förslag senare i år. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet att några åtgärder nu vidtas med anledning av motionerna.
Slott och herresäten, m.m.
I motion Sk313 av Jan Backman och Inga Berggren (m) yrkas att reglerna om beskattning av större mangårdsbyggnader bör förbättras bl.a. genom en försiktigare värdering av bostadsförmånen, möjligheter till kvittning av underskott mot annan inkomst och särskilda reduceringsregler för förmögenhetsvärderingen.
Hösten 1993 genomfördes särskilda regler för beskattningen av slott och herresäten och andra större mangårdsbyggnader på jordbruksfastigheter (prop. 1993/94:91, SkU17). Dessa regler innebär väsentliga fördelar jämfört med de regler som gäller för bostadsbyggnader i allmänhet. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att med anledning av den aktuella motionen föranstalta om ändringar av dessa regler. Utskottet avstyrker alltså denna motion.
Kulturverksamhet och skattefrågor
I motion Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) yrkas en översyn av olika skatter som negativt påverkar kulturverksamheten, exempelvis fastighetstaxeringen, beskattningen av bostäder och arvsskatten (yrkande 3).
Kommittén (Ku 1993:03) om kulturpolitikens inriktning, som kommer att slutredovisa sitt arbete i höst, är oförhindrad att belysa sådana frågor som nämns i motionen. Vad som anförs i motionen utgör inte tillräckliga skäl för att riksdagen nu skall ta upp dessa frågor till en särskild bedömning. Utskottet avstyrker alltså detta motionsyrkande.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier, 1994/95:Fi212 yrkande 5, 1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8, res. 1 (m) res. 2 (c) res. 3 (fp) res. 4 (v) res. 5 (mp) res. 6 (kds)
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11, 1994/95:Fi211 yrkande 22 och 1994/95:Fi212 yrkande 32 samt med bifall till motion 1994/95:Sk328 yrkande 20 och med anledning av motionerna 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 och 1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer avslår proposition 1994/95:100 bil. 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m. s. 81 punkt 1 och godtar vad utskottet anfört om att i stället för den aktuella, av regeringen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp, res. 7 (m) res. 8 (fp) res. 9 (v) res. 10 (mp) res. 11 (kds)
3. beträffande den allmänna löneavgiften att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 4, 1994/95:Sk349 yrkande 9, 1994/95:Sk350 yrkande 8, 1994/95:Fi211 yrkande 24, 1994/95:A215 yrkande 3 och 1994/95:A270 yrkande 3, res. 12 (m, fp, kds)
4. beträffande en progressiv övertidsavgift att riksdagen avslår motion 1994/95:A272 yrkandena 3 och 4, res. 13 (v)
5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328 yrkande 2, 1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:Fi211 yrkande 5, 1994/95:A270 yrkande 11, 1994/95:A271 yrkande 4, 1994/95:A288 yrkande 8, 1994/95:A816 yrkande 9 och 1994/95:A820 yrkande 3, res. 14 (m) res. 15 (fp) res. 16 (kds)
6. beträffande avdrag för gåvor till ideella ändamål att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk305, 1994/95:Sk317, 1994/95:Sk320 och 1994/95:Sk349 yrkande 1 i vad yrkandet inte behandlas i moment 1, res. 17 (fp, kds)
7. beträffande avdrag för underskott på nystartad verksamhet att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 14, 1994/95:Sk348, 1994/95:Sk349 yrkande 2, 1994/95:Sk350 yrkande 7, 1994/95:Sk634, 1994/95:Fi211 yrkande 25, 1994/95:Fi219 yrkande 15, 1994/95:N274 yrkande 3, 1994/95:N300 yrkande 3 och 1994/95:A270 yrkande 6, res. 18 (m, c, fp, kds)
8. beträffande riskkapitalavdrag m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i vad yrkandet inte behandlas i moment 1, 1994/95:Sk333, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad yrkandet inte behandlas i moment 1, 1994/95:Fi211 yrkande 27, 1994/95:Fi213 yrkande 2, 1994/95:N202 yrkande 4, 1994/95:N220 yrkande 1, 1994/95:N275 yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 8, 1994/95:N301 yrkande 2, 1994/95:A270 yrkande 8 och 1994/95:A711 yrkande 2, res. 19 (m, fp, mp, kds)
9. beträffande avdragsrätten för räntor att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkandena 15 och 16, res. 20 (v)
10. beträffande skattesatsen för kapitalinkomster att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 10 och 1994/95:Sk350 yrkande 6, res. 21 (m)
11. beträffande EG och kapitalbeskattningen att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkande 13, res. 22 (v)
12. beträffande slopad eller skärpt förmögenhetsskatt att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 15, 1994/95:Sk341 yrkandena 26 och 27 samt 1994/95:A270 yrkande 5, res. 23 (m) res. 24 (v)
13. beträffande avkastningsskatten på pensionssparande att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 19 och 1994/95:Sk350 yrkande 5, res. 25 (m)
14. beträffande avdragsrätten för pensionsförsäkringar att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkande 14, res. 26 (v)
15. beträffande kommunal fastighetsskatt m.m. att riksdagen avslår motion 1994/95:N202 yrkande 14, res. 27 (mp)
16. beträffande förskolor och dagmammor att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk330, 1994/95:Sk806 och 1994/95:Ub905 yrkande 1, res. 28 (mp)
17. beträffande avdrag för resekostnader m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk307, 1994/95:Sk308, 1994/95:Sk329, 1994/95:Sk344, 1994/95:Sk620, 1994/95:Sk631, 1994/95:T210 yrkande 5 och 1994/95:A442 yrkande 15, res. 29 (m, fp)
18. beträffande detaljutformningen av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk318, 1994/95:Sk322 och 1994/95:Sk349 yrkande 13, res. 30 (m, c, fp, kds)
19. beträffande ideella föreningar att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk331 och 1994/95:Sk345,
20. beträffande slott och herresäten att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk313,
21. beträffande kulturverksamhet och skattefrågor att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr285 yrkande 3, res. 31 (m)
22. beträffande lagändringar
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt i moment 2 antar följande förslag till
1. Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att uttrycket "0,25 basbelopp" i 48 § 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall bytas ut mot "0,24 basbelopp".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången vid 1997 års taxering. Äldre bestämmelser gäller beträffande skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet.
2. Lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter
Härigenom föreskrivs att uttrycket "25 procent" i 4 § lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter skall bytas ut mot "24 procent".
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första gången vid 1997 års taxering. Äldre bestämmelser gäller beträffande skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet för vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet.
3. Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs att uttrycket "25 procent" i 2 kap. 4 § första stycket 1 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall bytas ut mot "24 procent".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången vid 1997 års taxering.
res. 32 (m, fp, v, mp) - villk. 7--11
Stockholm den 28 mars 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Karin Pilsäter (fp).
Reservationer
1. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Målet för den ekonomiska politik som fördes av den borgerliga regeringen 1991--1994 var att bryta den ekonomiska stagnationen och lägga grunden för en ny period av tillväxt, företagande och nya arbeten. Utrymmet för totala skattesänkningar var begränsat med hänsyn till behovet att sanera de offentliga finanserna. Budgetsaneringen förutsatte emellertid i sin tur bättre förutsättningar för tillväxt och nya arbeten. Mot den bakgrunden inriktades skattepolitiken under den gångna mandatperioden på att skapa utrymme för stärkt konkurrenskraft, fungerande kapitalförsörjning och goda förutsättningar för investeringar i nya arbeten.
Sedan regeringsskiftet i oktober 1994 har den socialdemokratiska regeringen i samverkan med Vänsterpartiet beslutat om statliga skattehöjningar på drygt 52 miljarder kronor. Till det kommer skattehöjningar i ett stort antal kommuner och landsting på sammanlagt 4,5 miljarder kronor. Sammanlagt fördelar sig skattehöjningarna enligt följande:
Skatt på arbete 36,8 miljarder kronor Skatt på investeringar och kapitalbildning 11,8 miljarder kronor Övriga skatter på produktionen 6,1 miljarder kronor Skatt på boendet 2,5 miljarder kronor
Skattehöjningarna motsvarar en ökning av skattetrycket mätt som andel av produktionen på mellan tre och fyra procentenheter. Denna skattechock innebär att de tre senaste årens skattesänkningar på knappt 15 miljarder undanröjs och att Sveriges skatteuttag i absoluta tal höjs utöver detta med drygt 40 miljarder kronor.
De genomförda skattehöjningarna försämrar dramatiskt förutsättningarna för att tillräckligt många nya arbeten skall kunna växa fram under de kommande åren. Höjda skatter på arbete leder till färre arbetstillfällen, återinförd dubbelbeskattning diskriminerar kraftigt riskkapitalförsörjningen -- grunden för expansion och nya företag. Den socialdemokratiska skattepolitiken kommer därmed att försvåra den ekonomiska återhämtningen, vilket i sin tur också försämrar förutsättningarna för en tillräckligt snabb sanering av de offentliga finanserna.
Den socialdemokratiska skattepolitiken strider också mot grundtankarna i den skattereform som riksdagen beslutade år 1990. Denna reform innebar framför allt kraftigt sänkta marginalskatter på arbetsinkomster. Marginalskatterna stiger nu för alla och är redan nästa år uppe i 60 % i de inkomstskikt där statlig inkomstskatt börjar utgå. Den s.k. skattekilen på arbetsinkomster, dvs. det samlade skatteuttaget i form av inkomstskatt, mervärdesskatt, löneskatt och skattedelen av andra arbetsgivaravgifter och egenavgifter, höjs också kraftigt. Löneskatterna har höjts med 1,5 procentenheter, egenavgifterna till sjukförsäkringen (som redan är finansierad fullt ut) höjs under mandatperioden med 3 procentenheter, den statliga inkomstskattesatsen höjs med 5 procentenheter och inflationsskyddet i skatteskalan urholkas. Det försämrade inflationsskyddet leder till att allt fler träffas av den högsta skattekilen på arbete. Denna utveckling är särskilt allvarlig därför att skattehöjningarna dramatiskt försämrar förutsättningarna för att tillräckligt många nya arbeten skall kunna växa fram. Därtill kommer att de höjda skatterna på arbete kan leda till kompensationskrav i avtalsrörelserna med risk för att inflationen åter tar fart.
De socialdemokratiska åtgärderna strider även mot skattereformens principer om en likformig beskattning. Genom att åter införa dubbelbeskattningen av bolagsvinster, utan den lindring för nyemitterat kapital som fanns tidigare, diskrimineras riskkapitalförsörjningen kraftigt. Den löpande avkastningen på riskvilligt kapital i bolagen beskattas fullt ut med nästan 51 % medan riskfritt obligationssparande och banksparande beskattas med 30 %. Delägare i mindre och medelstora företag drabbas av ännu mer negativa effekter. Avkastning på investerat kapital över en viss nivå kommer att beskattas med drygt 70 %.
Enbart de genomförda skattehöjningarna på arbete på drygt 36 miljarder kronor motsvarar kostnader för uppemot 150 000 heltidsjobb. Den höjda beskattningen på det egna riskbärande kapitalet i företagen uppgår till ca 7 miljarder kronor vilket motsvarar kostnader för i storleksordningen 30 000 nya jobb.
Socialdemokraterna försöker göra gällande att de skattehöjningar som genomförts i första hand betalas av hushåll med förmögenhet och höga inkomster. Detta påstående är inte korrekt. Den helt övervägande delen av skattehöjningarna kommer att betalas av normal- och låginkomsttagarna. I en genomsnittskommun ökar skatterna för vanliga hushåll med uppemot 1 000 kr per månad.
Våra analyser och värderingar skiljer sig alltså helt från Socialdemokraternas uppfattningar, så som de har kommit till uttryck i utskottets betänkande. Att som utskottet gör hänvisa till att flertalet frågor som behandlas i betänkandet har prövats tidigare och ibland flera gånger är också ett dåligt försvar för ståndpunkter som med fog kan kritiseras.
Som framhålls i motion Sk328 är det den ekonomiska tillväxten som avgör hur välfärden i ordets egentliga bemärkelse kan utvecklas. Sedan den socialdemokratiska regeringen rivit upp de reformer som genomförts de senaste åren inom den offentliga sektorn och på skatteområdet, befinner vi oss åter i en situation där de ekonomiska strukturerna leder till färre arbeten, lägre tillväxt och därmed sämre välfärd än vad som vore möjligt.
Riksdagens främsta uppgift under den innevarande mandatperioden är att sanera de offentliga finanserna och att skapa förutsättningar för i storleksordningen 500 000 arbeten i den privata sektorn under återstoden av 1990-talet. Dessa bägge uppgifter är varandras förutsättningar. Utan en trovärdig sanering av de offentliga finanserna uppnås inte de lägre räntenivåer som är en förutsättning för tillräckligt stora investeringar och en återhämtad hemmamarknad. Utan en tillräcklig tillväxt av nya arbeten i den privata sektorn försvåras och förlängs arbetet med att åstadkomma balans i de offentliga finanserna.
Målet för den moderata skattepolitiken är att successivt sänka det svenska skatteuttaget till genomsnittet för motsvarande europeiska länder. Kravet på balans i de offentliga finanserna är överordnat men förutsätter i sig skattesänkningar i syfte att återskapa en tillväxtkraft som snabbt eliminerar den del av det offentliga underskottet som är konjunkturellt.
Skattestrukturen skall utformas så att den inte motverkar tillväxt. Samtidigt som utrymmet för sänkta skatter är starkt begränsat måste sådana skattesänkningar som förbättrar förutsättningarna för kapitalbildning och nya arbeten genomföras. Skattepolitiken under den innevarande mandatperioden bör inriktas på att skapa förutsättningar för expansion såväl inom industri och varuproduktion som inom tjänstesektorn.
Den första uppgiften blir mot denna bakgrund att undanröja de stora skattehöjningarna på arbete, riskkapital och investeringar som den socialdemokratiska regeringen drev igenom hösten 1994. Det fortsatta arbetet måste sedan inriktas på att skapa bättre förutsättningar för nya arbeten i den privata sektorn. Särskilda åtgärder krävs också som förbättrar villkoren för de mindre och medelstora företagen. Det kan också finnas skäl att vidta särskilda, tidsbegränsade åtgärder som syftar till att öka tillgången på riskvilligt kapital.
Till detta kommer behovet av att fortsätta att bringa ner den totala skattekilen på arbete. Det bör självfallet ske generellt, men också selektiva insatser i syfte att förbättra förutsättningarna för den privata tjänstesektorn blir aktuella. Vi återkommer till denna fråga i en särskild reservation.
Moderata samlingspartiet föreslår bl.a. följande skatteförändringar:
Den kraftiga upptrappningen av egenavgiften till sjukförsäkringen avvisas.
Löneskatterna sänks med 1,5 procentenheter genom att den allmänna löneavgiften slopas.
Den s.k. värnskatten slopas och fullt inflationsskydd återinförs.
Den föreslagna skatteskärpningen för pensionärer med sidoinkomster avvisas.
Dubbelbeskattningen av avkastning på riskkapital slopas.
Kvittning av underskott i nystartade företag mot inkomst av tjänst återinförs.
Beskattningen av delägare i fåmansbolag och egenföretagare förenklas och lindras.
Beskattningen av kapitalinkomster sänks från 30 till 25 %.
Förmögenhetsskatten slopas.
Avkastningsskatten för pensionssparande sänks från 15 % till 10 %.
Fastighetsskatten sänks till 1,5 %.
De aviserade framtida fastighetsskattehöjningarna avvisas.
Uttaget av socialavgifter på vinstandelar slopas.
Uttaget av miljörelaterade skatter ökar under mandatperioden med 2 miljarder kronor.
Våra förslag, som innebär skattelättnader på 36 miljarder kronor netto redan fr.o.m. budgetåret 1995/96, preciseras i särskilda yrkanden som kommer att behandlas av riksdagen i olika sammanhang. Vi återkommer alltså till detaljerna. När det gäller frågan om en miljörelaterad beskattning, en fråga som kommer att behandlas av skatteutskottet i ett senare betänkande i vår, vill vi dock i detta sammanhang framhålla att en självklar utgångspunkt måste vara att det totala skattetrycket inte ökar. Det innebär att eventuella skatteintäkter av en ökad miljörelatering skall användas för att sänka andra skatter. Eftersom skattebaserna för miljörelaterade skatter är betydligt lägre än vad som gäller för skatt på arbete av olika slag kan problemet med det alltför höga skatteuttaget på arbete inte lösas genom i och för sig motiverade åtgärder inom ramen för en ökad miljörelatering. Diskussionen om sänkt skatt på arbete måste alltså föras oavsett i vilken takt inslagen av miljöskatter ökar. På samma sätt står debatten om miljörelatering på egna ben. Här finns bl.a. den restriktionen att en ökad miljörelatering av beskattningen i Sverige inte bör leda till ett så försämrat konkurrensläge att svensk industri förläggs till andra länder med lägre miljökrav. En ökning av den miljörelaterade beskattningen får inte heller försämra förutsättningarna för utveckling och introduktion av ny teknik som kan förbättra miljösituationen.
Sammanfattningsvis innebär våra förslag en återgång till den borgerliga regeringens strävanden att bryta den ekonomiska stagnationen och att lägga grunden för en ny period av tillväxt, företagande och nya arbeten i Sverige. De förslag som läggs fram i motion Sk328 innebär att det totala skattetrycket sänks genom åtgärder som stärker vår ekonomis utvecklings- och konkurrenskraft och skapar förutsättningar för en ekonomisk tillväxt.
Vad som här har anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken bör riksdagen med bifall till motion Sk328 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillgodoses också yrkande 2 i motion Sk350 om slopad dubbelbeskattning av riskkapital. Riktlinjerna i övriga motioner som behandlas i moment 1 går i motsatt riktning eller ansluter sig delvis till regeringens skattepolitik. Vi avstyrker motionerna i dessa delar.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa delar och 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier samt med avslag på motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212 yrkande 5, 1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken.
2. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- c)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Den bild som den socialdemokratiska regeringen försöker teckna rörande bakgrunden till de ekonomiska problem som Sverige står inför i dag är att dessa problem främst är en följd av den ekonomiska politik som bedrivits under de tre senaste åren. Som framhålls i motion Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) är sanningen den att fyrklöverregeringen övertog en ekonomi i djup kris vid regeringsskiftet 1991. Det ekonomiska läget vid denna tidpunkt kännetecknades av låg tillväxt, stigande arbetslöshet, en begynnande fastighets- och finanskris samt försämrade offentliga finanser. Efter en period av extrem överhettning av ekonomin befann sig Sverige i en brant utförsbacke.
Den ekonomiska politik som fyrklöverregeringen förde tog framför allt sikte på att långsiktigt öka tillväxten i ekonomin, hejda den kraftiga ökningen av arbetslösheten och forma hållbara trygghetssystem. Målsättningen var att bryta den ekonomiska stagnationen och återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande industri. Fyrklöverregeringen lyckades också efter långsiktigt, metodiskt och offensivt arbete hejda den ekonomiska nedgången, en nedgång som visat sig betydligt djupare än vad de flesta bedömare räknat med. Nu ser vi en återhämtning i ekonomin som en följd av fyrklöverregeringens arbete. Omläggningen av den ekonomiska politiken 1991 lade grunden för den ökning av sysselsättningen som nu sker och för en sundare ekonomi. Förutsättningar har skapats för att underskotten i de offentliga finanserna skall kunna minska.
I motion Fi219 lägger Centerpartiet fram sitt program för en långsiktigt hållbar utveckling med sikte på att människor måste ha arbete och en tryggad välfärd. Statsfinanserna måste saneras utan att ge avkall på en rättvis fördelning och grundtrygghet. Motionen innebär i förhållande till regeringens förslag en budgetförstärkning på ca 13 miljarder kronor. Samtidigt föreslås betydande insatser för att återupprusta miljö-, regional- och arbetsmarknadspolitiken. På skatteområdet föreslås bl.a., för att skapa fler jobb och främja småföretagen, en skatteväxling på 5 miljarder kronor med höjd koldioxidskatt och uranskatt i utbyte mot sänkta arbetsgivaravgifter. Tillsammans med i budgetpropositionen föreslagna 2 miljarder kronor för att förbättra småföretagens situation möjliggör detta en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 7 miljarder kronor under budgetåret 1995/96.
Det program som Centerpartiet lägger fram i denna motion har hänvisats till olika utskott, och de delar som behandlas av skatteutskottet kommer också att tas upp i olika sammanhang. Vad som nu är aktuellt är yrkande 8 i motionen om inriktningen av kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen och yrkandena 9 och 10 om indexuppräkningen och reallöneskyddet i skattesystemet. Frågorna om företagsbeskattningen behandlas dock i särskilda betänkanden rörande företagsbeskattningen, den indirekta beskattningen, arbetsgivaravgifterna och den ekonomiska politiken.
Enligt Centerpartiets uppfattning måste skattepolitiken vara en väsentlig del i en ekonomisk-politisk strategi för en hållbar tillväxt, ökad sysselsättning och bevarad välfärd.
En hållbar ekonomisk utveckling förutsätter både goda skattemässiga villkor och stabila spelregler för företagande, arbete och investeringar. Producenter och konsumenter måste vidare genom skatter och avgifter få incitament som styr verksamheter bort från en negativ miljöpåverkan och stimulerar hushållning med knappa naturresurser.
Vi har tidigare framhållit att det i höstas inte var motiverat att riva upp det beslut om sänkning av kapitalbeskattningen till 25 % som riksdagen beslutade under den förra mandatperioden. Beslutet i höstas innebär emellertid att skatt på kapital nu utgår med 30 %. Enligt Centerns uppfattning är det inte försvarbart att årligen ändra skattesatser som påverkar såväl företag som enskilda. En eventuell sänkning får bedömas med hänsyn till den ekonomiska situationen inför 1997.
Riksdagen beslutade hösten 1994 att den statliga inkomstskatten skulle höjas från 20 till 25 %. Enligt beslutet skall höjningen vara tillfällig. Samtidigt återinfördes grundavdraget vid den statliga taxeringen. Enligt Centerns uppfattning är det inte försvarbart att inom några månader fatta beslut om nya förändringar i skatteuttaget. Riksdagens beslut bör därför ligga fast tills vidare. Vi anser emellertid att skattesatsen bör sänkas till 20 % fr.o.m. den 1 januari 1998, dvs. ett år tidigare än gällande beslut. I konsekvens med vårt tidigare ställningstagande accepterar vi att grundavdraget finns kvar så länge skattesatsen i den statliga beskattningen är 25 %.
Vad som här har anförts om kapital- och inkomstbeskattningen bör riksdagen med anledning av motion Fi219 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.
Centerpartiet anser i princip att indexeringen av skatteskalan bör begränsas och att reallöneskyddet i skatteskalan bör slopas (Fi219 yrkandena 9 och 10). I moment 2 föreslår utskottet att grundavdraget sätts ned med 300--400 kr. Detta förslag innebär att våra yrkanden i dessa hänseenden tills vidare kan anses tillgodosedda.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi219 yrkande 8 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212 yrkande 5 och 1994/95:Fi218 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om inriktningen av kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen.
3. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- fp)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet har lagt fram våra förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och skattefrågorna i motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp). Motionen behandlas i dessa delar av finansutskottet. Motionen innehåller också särskilda yrkanden i olika frågor, och en del av dessa yrkanden behandlas av skatteutskottet i det aktuella betänkandet.
Med anledning av yrkanden om skattepolitikens allmänna inriktning i motionerna Sk328 yrkande 1, Sk349 yrkande 1 och Fi219 yrkande 8 samt med hänvisning till de i motion Fi211 framlagda riktlinjerna för skattepolitiken vill vi anföra följande.
Den borgerliga regeringen genomförde ett stort antal förbättringar av skattestrukturen och sänkningar av vissa skatter för att förbättra villkoren för företagande och därmed skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Dess värre har den socialdemokratiska regeringen återställt de tidigare skadliga skattenivåerna och skärpt skattetrycket, bl.a. genom skärpt marginalskatt och ökade skattekilar. Många av de förbättringar i företagsklimatet som den borgerliga regeringen genomförde har avskaffats utan att något annat sätts i stället. De ekonomiska effekterna kan bli en stagnation som rycker undan grunden för en positiv utveckling av vår ekonomi. Att regeringen på detta sätt slår sönder skattereformen och genomför avsevärda höjningar av skattetrycket kommer att ge stora ekonomiska skadeverkningar. Att försämra förutsättningarna för företag och företagare medför att fler människor blir arbetslösa och att de offentliga finanserna försämras.
Som vi framhåller i motion Fi211 är Folkpartiet liberalerna anhängare av en generell välfärdspolitik, vilket kräver ett betydande skatteuttag. Då är det angeläget att skatterna utformas på ett från samhällsekonomisk synpunkt lämpligt sätt. Det är i det perspektivet som Folkpartiets skattepolitik skall ses.
Vi menar för vår del att skattepolitiken nu måste utformas med kampen mot arbetslösheten som ledstjärna. De skatteförändringar som vi föreslår syftar till att främja jobb, tillväxt och företagande. Våra förslag på skatteområdet innebär i stora drag att dubbelbeskattningen av inkomster av aktier avskaffas, att en kvittningsrätt vid underskott i näringsverksamhet återinförs och att ett system med riskkapitalavdrag införs. Den högsta marginalskatten återgår till 50 %, och arbetsgivaravgifterna som höjdes vid årsskiftet återgår till 1994 års nivå. Strävan bör vara en skattekvot som endast obetydligt överstiger 50 %. Genom att sänkningen av arbetsgivaravgifterna enligt vårt förslag delfinansieras med höjda skatter på miljöförstöring tas det första steget på den bredare skatteväxling som nu skall utredas. Vad vi föreslår är alltså ett program för att stimulera företagande och därmed de nya jobben. Det handlar om långsiktiga förbättringar av de ekonomiska förutsättningarna för en expansion i den privata sektorn, och en sådan expansion skapar förutsättningar för förbättringar av de offentliga finanserna. Det är vår bestämda uppfattning att det är i kampen för de nya jobben som kampen mot underskotten avgörs.
Vad som här har anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar och 1994/95:Fi219 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212 yrkande 5 och 1994/95:Fi218 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om inriktningen av kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen.
4. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
I finansplanen (avsnitt 5.5) hävdar regeringen att 1990 års skattereform var fördelningspolitiskt balanserad. Som anförs i motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) kan Vänsterpartiet inte dela denna uppfattning. Tvärtom pekar det analysmaterial som hittills är känt på att de fördelningspolitiska målen inte uppfylldes i praktiken.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning var grundprinciperna i 1990 års skattereform i huvudsak riktiga, men den praktiska utformningen och finansieringen ledde till fördelningspolitiska skevheter. Skattereformen var inte bara en omläggning utan ledde i praktiken till en skattesänkning. Enligt våra beräkningar var skattereformen underfinansierad med minst 20 miljarder kronor. T.o.m. den borgerliga regeringen erkände under sin mandattid att skattereformen var underfinansierad, med ca 15 miljarder kronor (se prop. 1993/94:100 bil. 1.1 s. 89). Andra bedömare har uppskattat underfinansieringen till vida större belopp. Den kraftiga sänkningen av marginalskatterna i förening med sparstimulerande åtgärder ledde till en sparboom hos inkomststarka grupper. Undersökningar visar att det stegrade sparandet 1991--1994 är mycket ojämnt fördelat och att det är de inkomststarka grupperna som stått för merparten av det ökande sparandet. Försvagningen av köpkraften för inkomstsvaga grupper, tillsammans med sparboomen, gjorde att den effektiva efterfrågan från hushållen sjönk kraftigt. Detta i sin tur förstärkte den djupa lågkonjunktur som Sverige lidit av under en följd av år.
Som framhålls i motion Sk341 är det viktigt för kommande skattepolitiska beslut hur man bedömer fördelningsfrågorna och att utfallet av olika ekonomisk-politiska åtgärder värderas med hänsyn till fördelningspolitiska effekter. Den särskilda utvärderingskommitté -- den s.k. KUSK-utredningen -- som har tillsatts för att studera fördelningsfrågorna har inte slutfört sitt arbete. Det skulle vara av stort värde om utredningen kunde intensifiera sitt arbete så att ett mer fullständigt analysmaterial kan redovisas.
En genomgång av regeringen Bildts åtgärder på skatteområdet under perioden 1991--1994 visar att den borgerliga riksdagsmajoriteten beslutat om skattesänkningar för företag, kapital, förmögenheter, arv och gåvor och att man samtidigt genomdrivit en rad skattehöjningar för hushållen. Skattesänkningarna uppgår till drygt 56 miljarder kronor och skattehöjningarna till drygt 48 miljarder kronor. För 1995 avsåg regeringen Bildt dessutom att driva igenom ytterligare skattesänkningar och motverkande höjningar. Man avsåg att sänka skattesatsen för kapitalbeskattningen från 30 till 25 %, att slopa förmögenhetsskatten och att ytterligare höja egenavgifterna. Nettot av dessa förändringar beräknades av regeringen Bildt till en inkomstförstärkning på 3,5 miljarder kronor. Den borgerliga regeringen lyckades på detta sätt att minska skatternas utjämnande funktion. Tanken på ett enkelt och enhetligt skattesystem slogs sönder, och regeringen Bildt öppnade för avancerad skatteplanering och skatteundandragande.
Under hösten 1994 slöts en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som resulterade i den ekonomisk-politiska propositionen 1994/95:25. På skatteområdet innebär denna överenskommelse att Vänsterpartiet fick gehör för stora och väsentliga delar av sin skattepolitik. Senare slöts en andra överenskommelse mellan Vänsterpartiet och regeringen om hur avgiften till EU skulle finansieras. Även denna uppgörelse innebar att Vänsterpartiet fick gehör för väsentliga delar av sin skattepolitik. Enligt sammanställningarna i motion Sk341 ger dessa överenskommelser inkomstförstärkningar på sammanlagt 45 miljarder kronor.
Regeringen anför i finansplanen att utrymmet för ytterligare skattehöjningar är begränsat. Vänsterpartiet kan biträda denna analys men menar att statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl talar för att vissa ytterligare skattehöjningar är nödvändiga. Vänsterpartiet uppskattar i nuläget detta behov till ca 9 miljarder kronor. Det är också nödvändigt att göra en del omläggningar i skatteuttaget för att uppnå en bättre fördelningspolitisk profil och bättre miljöanpassning av skatteuttaget.
I finansplanen anförs att förutsättningarna för en miljörelaterad skatteväxling skall utredas. Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör detta arbete bedrivas med kraft och skyndsamhet. Konkreta steg mot en miljörelaterad skatteväxling bör tas redan under kommande budgetår.
Vidare har regeringen avsatt ett utrymme på 2 miljarder kronor för sänkt företagsskatt. Vänsterpartiet är av budget- och fördelningsskäl kritiskt till denna utfästelse från regeringens sida. Om skattesänkningar skall göras inom företagssektorn bör de dock styras så att de främst gynnar mindre företag.
I finansplanen konstaterar regeringen att det är viktigt att motverka skattebrott och olika former av skatteflykt. Vänsterpartiet instämmer och framhåller i motion Sk341 att det därför är viktigt att inte göra fortsatta nedskärningar i anslagen till Riksskatteverket och skattekontrollen.
Vad som här har anförts om skattepolitikens allmänna inriktning och om skattereformens fördelningseffekter och en snabb och samlad redovisning av utredningsarbetet i denna fråga bör riksdagen -- med bifall till motion Sk341 yrkandena 1 och 2 -- som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Fi218 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8 a) som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande skattereformens fördelningseffekter samt en snabb och samlad redovisning av utredningsarbetet i denna fråga, b) som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande skattepolitikens allmänna inriktning.
5. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Enligt Miljöpartiets uppfattning måste den ekonomiska politikens huvudmål vara en ekologiskt uthållig och socialt ansvarsfull samhällsutveckling. För att vi skall kunna ta till vara de förutsättningar och möjligheter som Sverige har krävs det att ekonomin underställs ekologiska, sociala, kulturella och demokratiska målsättningar. Motion Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) innehåller en politik inför 2000-talet som ligger i linje med dessa grundläggande målsättningar. Detta synsätt präglar också den skattepolitik som Miljöpartiet vill föra.
Miljöpartiet anser att beskattningen av arbete totalt sett inte skall ökas. Den bör i stället minskas och ersättas med främst miljörelaterade skatter. Vi anser också att inkomsttagare i högre inkomstskikt kan tåla en högre beskattning än andra. De höjda marginalskatterna medför emellertid problem och tenderar att befästa och förstärka orättvisor. För att minska dessa olägenheter kräver Miljöpartiet motverkande åtgärder.
Miljöpartiets politik innehåller en ny metod för krislösning. Denna nya metod är skatteväxlingsmodellen. Skatteväxling innebär att skatten på arbete växlas mot miljörelaterade skatter, främst energiskatter. Effekterna av en skatteväxling innebär sammanfattningsvis att det blir räntabelt för företagen att investera på ett hållbart sätt. De ökade vinsterna kommer att investeras på ett miljöoptimalt sätt. En skatteväxling innebär dessutom att återvinning av material, s.k. industriella kretslopp, gynnas eftersom återvinning kräver mer arbete och mindre energi än produktion som baseras på jungfruliga råvaror. För hushållen blir det mer intressant att reparera och underhålla, vilket leder till fler jobb och ökad efterfrågan på hållbara produkter med lång livslängd och därmed bättre resurshushållning. Därtill kommer att skatteväxling påskyndar utvecklingen från industrisamhälle till tjänste- och informationssamhälle.
Som framhålls i motionen sätter en skatteväxling i gång Sverige på ett bärkraftigt sätt -- vi får en ekonomi som stimulerar en bättre miljöutveckling, fler jobb och ny, hållbar teknik.
I enlighet med dessa krav yrkas i motionen miljörelaterade inkomstförstärkningar i form av höjd koldioxidskatt, uranskatt, vattenkraftsskatt, dieselskatt, bensinskatt, avfallsskatt, skatt på naturgrus och avgifter på konstgödsel och bekämpningsmedel. Motionen innehåller också krav på höjd skatt på alkohol och tobak och höjd reklamskatt.
Samtidigt föreslås miljörelaterade skattesänkningar och utgifter. På skatteområdet innebär detta bl.a. kraftiga sänkningar av arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten. För att kompensera glesbygdsboende föreslås ett generellt avdrag på 2 000 kr för dem som bor i glesbygd. För ungdomar och pensionärer föreslås ett halvt avdrag. Vidare föreslås att grundavdraget höjs med 2 200 kr utöver dagens grundavdrag. Därigenom kompenseras hushållen för de höjda energi- och miljöskatterna utan att styreffekten av dessa skatter går förlorad.
I motionen yrkas bl.a. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatteväxling i enlighet med de allmänna riktlinjer som anges i motionen. Vad som här har anförts innebär att detta yrkande bör bifallas.
Till frågan om grundavdraget återkommer jag i en särskild reservation i detta betänkande. De förslag i övrigt som läggs fram i motionen har styckats upp för att behandlas av riksdagen i andra sammanhang.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi212 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier, 1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8 hos regeringen begär förslag till skatteväxling i enlighet med de allmänna riktlinjer som här har anförts.
6. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- kds)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Den kristdemokratiska politiken utgår från den kristna förvaltarskapstanken som betonar människans personliga och kollektiva ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. Vår ekonomiska politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi och eftersträvar utveckling och stabilitet i samhällsekonomin. Som framhålls i motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) måste detta synsätt också avspegla sig i skattepolitiken.
Som framhålls i motion Sk349 bör ett gott samhälle byggas utifrån en marknadsekonomi som baseras på etiska principer och styrs av sociala och ekologiska hänsyn. Detta får också konsekvenser för den skattepolitik som kds vill föra. En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa förutsättningar för nya jobb och en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. En ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som den alltför höga arbetslösheten innebär. Samtidigt ökar skatteunderlaget, och de offentliga utgifterna minskar. Därmed förbättras också möjligheterna att förstärka välfärden, vården och den sociala omsorgen och att åstadkomma en rättvis fördelning.
Skattepolitikens huvuduppgift är att finansiera offentlig verksamhet och är ett viktigt instrument för att uppnå mål som full sysselsättning, stabil och uthållig tillväxt, rättvis fördelningspolitik, god miljö och hushållning. Skattesystemet bör så långt som möjligt vara långsiktigt stabilt och enkelt. Reglerna bör utformas så att de får en bred acceptans och inte leder till skatteundandragande och bristande skattemoral.
Både teoretiskt och erfarenhetsmässigt kan exempel ges på hur skatter snedvrider resursanvändningen och effektiviteten i ekonomin. Sverige har fortfarande ett av världens högsta skattetryck. Som framhålls i motion Sk349 har det höga svenska skattetrycket och utformningen av skattesystemet lett till svag produktivitetsutveckling, blygsamt nyföretagande och lågt intresse för att satsa riskvilligt kapital i svenska företag. Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som genomfördes under fyrklöverregeringen, förbättrade situationen för företagande och sparande. De massiva skattehöjningar som den socialdemokratiska regeringen i rask takt drivit igenom efter valet går i rakt motsatt riktning.
Det svenska skattetrycket måste långsiktigt sänkas. Skattetrycket bör inte överstiga 50 % av BNP, och på längre sikt måste skatterna sänkas under denna nivå. I samband med en skatteväxling där skatter på arbete växlas mot skatter på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser kan successivt krympande miljöskattebaser på ett naturligt sätt bidra till en sänkning av skattetrycket. Som framhålls i vår motion Sk349 får skatterna inte sänkas så att det rubbar den samhällsekonomiska balansen eller leder till problem med finansieringen av en god utbildning, vård och omsorg.
I motionen yrkas bl.a. att riksdagen antar de här angivna riktlinjerna för skattepolitiken (yrkande 1). Jag yrkar bifall till detta yrkande.
I motionen läggs fram en rad förslag i enlighet med de här angivna riktlinjerna. Så krävs bl.a. en återgång till en maximal marginalskatt på 50 %, en sänkning av löneskatterna och åtgärder för att skapa fler jobb inom den privata tjänstesektorn. Till dessa frågor och till vissa andra detaljer återkommer jag i särskilda reservationer i detta betänkande.
Våra förslag i övrigt på skatteområdet innebär bl.a. sänkta egenavgifter till sjukförsäkringen, sänkta fastighetsskatter som på sikt växlas mot kommunala avgifter, slopad dubbelbeskattning av avkastning på aktier, lättnader inom företagsbeskattningen i syfte framför allt att skapa flera jobb i småföretagen och mervärdesskatt även på tidningar och på spel och dobbel. Dessa frågor och våra krav på skatteväxling behandlas i andra betänkanden.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar samt med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212 yrkande 5, 1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken.
7. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
En av de främsta uppgifterna för skattepolitiken i dag är att reducera de kraftigt höjda skattekilarna på arbetsinkomster, bl.a. genom att återgå till principen om en marginalskatt på högst 50 %. Samtidigt bör inflationsskyddet återställas så att inte allt fler drabbas av den högsta marginalskatten.
De krav som framställs i motionerna Sk328 yrkande 6 och Fi211 yrkande 22 om att slopa den s.k. värnskatten bör alltså bifallas liksom också yrkande 7 i motion Sk328 om fullt inflationsskydd inom inkomstbeskattningen från den 1 januari 1966. Även i motion Sk349 krävs en återgång till 20 % i statlig inkomstskatt (yrkande 11), men yrkandet innebär också att det statliga grundavdraget skall slopas. Denna motion medför ej godtagbara skatteskärpningar, jämfört med läget hösten 1994. Detta gäller också flertalet av de övriga motionsyrkanden som behandlas i detta moment. När det gäller yrkandet i motion Fi212 om en höjning av grundavdraget (yrkande 32) bör framhållas att detta yrkande grundar sig på ej godtagbara krav från motionärernas sida om väsentligt högre energi- och miljöskatter.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Vi motsätter oss utskottets förslag att i stället inhämta en motsvarande budgetförstärkning genom att övervältra den föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer till helt andra grupper. Att som utskottet föreslår begränsa grundavdraget till 0,24 basbelopp är en åtgärd som i första hand får bäras av löntagare som redan har drabbats av alltför stora skatteskärpningar.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6, 7 och 20, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i vad avser skattesatsen för statlig inkomstskatt och 1994/95:Fi211 yrkande 22, med anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer, med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, med avslag på utskottets förslag att i stället för den i propositionen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i övrigt, 1994/95:Fi212 yrkande 32 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om en återgång till skattesatsen 20 % för statlig inkomstskatt och om fullt inflationsskydd vid beskattningen fr.o.m. den 1 januari 1996.
8. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- fp)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
En av de främsta uppgifterna för skattepolitiken i dag är att reducera de kraftigt höjda skattekilarna på arbetsinkomster. Detta innebär bl.a. att man nu bör återgå till principen om en marginalskatt på högst 50 % i enlighet med vad som föreslås i motion Fi211 yrkande 22. Motsvarande yrkande finns också i motionerna Sk328 yrkande 6 och Sk349 yrkande 11. Som framgår av motion Fi211 finns det inte nu något utrymme för att återinföra en full indexreglering av skattesystemet så som yrkas i motion Sk328 yrkande 7. Folkpartiet avstyrker sådana skatteskärpningar i form av slopat grundavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt som yrkas i motion Sk349 yrkande 11.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster är illa utformat och inte bör genomföras. Propositionen bör alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Vi motsätter oss utskottets förslag att i stället för den föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer införa en höjd skatt för alla andra genom en begränsning av grundavdraget till 0,24 basbelopp. Budgetförstärkningen bör i stället ske genom minskade utgifter. Vi återkommer med sådana förslag i vår motion med anledning av kompletteringspropositionen.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och 20, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i vad avser skattesatsen för statlig inkomstskatt och 1994/95:Fi211 yrkande 22, med anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer, med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, med avslag på utskottets förslag att i stället för den i propositionen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 7, 1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i övrigt, 1994/95:Fi212 yrkande 32 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om en återgång till skattesatsen 20 % för statlig inkomstskatt fr.o.m. den 1 januari 1996.
9. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk341 talar fördelningsskäl för att öka inkomstskatten på högre inkomster. Vänsterpartiet föreslår att inkomstskatten höjs genom två åtgärder:
1. Grundavdraget slopas för inkomster över brytpunkten.
2. Ett nytt skikt på 30 % inrättas för inkomster över 300 000 kr.
För att tillgodose fördelningspolitiska krav föreslår Vänsterpartiet dessutom en skattesänkning för lägre inkomstskikt genom en höjning av grundavdraget med ca 2 000 kr.
Slopandet av grundavdraget sker enligt Vänsterpartiets förslag genom att avdraget trappas ned från en inkomstnivå på ca 170 000 kr så att det helt upphör för inkomster över brytpunkten. Förslaget innebär att marginalskatten stiger under brytpunkten, men marginalskatten påverkas ej över brytpunkten.
Motivet för den s.k. värnskatten är de dåliga statsfinanserna. De dåliga finanserna är inte av tillfällig art, och det hade därför varit motiverat att besluta att höjningen skulle ligga kvar under överskådlig tid. Ett alternativ till en mer eller mindre permanent höjning hade varit att knyta värnskatten till statsskuldens storlek, så att värnskatten t.ex. kunde ligga kvar fram till dess att Sveriges ekonomi är så stabil att det finns statsfinansiellt utrymme att amortera ner statsskulden. Vad som här har anförts om värnskatten bör riksdagen, med bifall till motion Sk341 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed är också motion Sf266 (yrkande 3 i denna del) tillgodosedd. Vi motsätter oss utskottets förslag att i stället inhämta en motsvarande budgetförstärkning genom att övervältra den föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer till helt andra grupper. Att som utskottet föreslår begränsa grundavdraget till 0,24 basbelopp är en åtgärd som i första hand får bäras av löntagare som redan har drabbats av alltför stora skatteskärpningar. Vänsterpartiet menar att inkomstbortfallet borde täckas genom Vänsterpartiets förslag om reducerad avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar alternativt genom Vänsterpartiets förslag till skärpt inkomstskatt.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt att riksdagen a) med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om värnskatten, b) med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena 4--7 begär förslag från regeringen om ändringar i skatteuttaget i enlighet med vad som här har anförts, c) med bifall till motion 1994/95:Sk328 yrkande 20 och med anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer avslår proposition 1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, och avslår utskottets förslag att i stället för den i propositionen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp, d) avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Sk349 yrkande 11, 1994/95:Fi211 yrkande 22, 1994/95:Fi212 yrkande 32 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10.
10. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I motion Fi212 yrkande 32 föreslår Miljöpartiet att grundavdraget höjs med 2 200 kr fr.o.m. den 1 juli 1995 för att kompensera hushållen för våra förslag till högre energi- och miljöskatter. Jag yrkar bifall till detta förslag och avslag på övriga motioner rörande skatteuttaget.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Vi motsätter oss utskottets förslag att i stället inhämta en motsvarande budgetförstärkning genom att övervältra den föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer till helt andra grupper. Att som utskottet föreslår begränsa grundavdraget till 0,24 basbelopp är en åtgärd som i första hand får bäras av löntagare som redan har drabbats av alltför stora skatteskärpningar.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi212 yrkande 32 och 1994/95:Sk328 yrkande 20, med anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer samt med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, med avslag på utskottets förslag att i stället för den i propositionen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11, 1994/95:Fi211 yrkande 22 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 begär förslag från regeringen om höjt grundavdrag i enlighet med vad som här har anförts.
11. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- kds)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
En av de främsta uppgifterna för skattepolitiken i dag är att reducera de kraftigt höjda skattekilarna på arbetsinkomster, bl.a. genom att återgå till principen om en marginalskatt på högst 50 %. I stället bör systemet med ett slopat grundavdrag vid den statliga beskattningen återinföras, vilket inte höjer marginalskatten. Förslaget i motion Sk349 yrkande 11 bör alltså genomföras. Det anförda innebär också bifall till motionerna Sk328 och Fi211 om sänkt marginalskatt. Kds avstyrker övriga motionsyrkanden om ändringar av skatteuttaget.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås i denna del. Därmed är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Kristdemokraterna vill utöver att avvisa regeringens förslag till skattehöjning för de sämst ställda pensionärerna genomföra förbättringar för pensionärer. I Kristdemokraternas ekonomiska motion har anvisats 500 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 och 800 miljoner kronor för budgetåren 1997 och 1998. Dessa medel möjliggör en förstärkning av bostadstillägg och pensionstillskott för de sämst ställda pensionärerna, vilket redovisas i socialförsäkringsutskottets betänkande 1994/95:SfU10. Med hänvisning till de fördelningspolitiska skäl som ligger till grund för våra ställningstaganden i det sammanhanget instämmer vi i utskottets förslag att i stället inhämta en motsvarande budgetförstärkning genom att begränsa det allmänna grundavdraget till 0,24 basbelopp. Förslaget innebär att detta grundavdrag blir 300 eller 400 kr lägre än enligt nuvarande regler.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och 20, 1994/95:Sk349 yrkande 11 och 1994/95:Fi211 yrkande 22, med anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer, med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 7, 1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Fi212 yrkande 32 och, 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 dels godtar vad utskottet anfört om att i stället för den aktuella, av regeringen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp, dels begär att regeringen lägger fram förslag till ändrade regler om en återgång till skattesatsen 20 % för statlig inkomstskatt och om slopat grundavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt i enlighet med vad som här har anförts.
12. Den allmänna löneavgiften (mom. 3 -- m, fp, kds)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Den nya löneskatt -- den s.k. allmänna löneavgiften -- som införts vid årsskiftet i syfte att finansiera det svenska medlemskapet i EU bör avskaffas. Denna skatt innebär att den redan alltför höga skatten på arbete stiger ytterligare, med alla de svåra konsekvenser som detta medför. EU-finansieringen bör enligt vår uppfattning klaras på annat sätt. Vi hänvisar till våra ställningstaganden till dessa frågor i höstas.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande den allmänna löneavgiften att riksdagen med bifall till motionerna, 1994/95:Sk328 yrkande 4, 1994/95:Sk349 yrkande 9, 1994/95:Sk350 yrkande 8, 1994/95:Fi211 yrkande 24, 1994/95:A215 yrkande 3 och, 1994/95:A270 yrkande 3 begär att regeringen lägger fram förslag till lag om upphävande av den allmänna löneavgiften, med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996.
13. En progressiv övertidsavgift (mom. 4 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion A272 bör man av arbetsmarknadspolitiska skäl överväga att införa en extra arbetsgivaravgift på all övertid. En sådan avgift gör all övertid dyrare och skulle stimulera arbetsgivarna till att i stället utöka den ordinarie arbetstiden för dem som deltidsarbetar. För arbetstid över gällande tak bör den extra arbetsgivaravgiften höjas ytterligare. Detta gynnar deltidsarbetande, ofta kvinnor, som vill öka sin ordinarie arbetstid, och förslaget ger starka incitament att omvandla övertid till nya tjänster. I kombination med sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställningar uppnås maximal verkan.
Med det anförda tillstyrks motionen i denna del.
dels vid moment 4 hemställt
4. beträffande en progressiv övertidsavgift att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A272 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en progressiv övertidsavgift.
14. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
I motionerna Sk303, Sk328 yrkande 2, A270 yrkande 11 och A816 yrkande 9 framställs krav på särskilda skattelättnader inom tjänstesektorn. I motionerna konstateras att den stora skattekilen på arbete innebär särskilt negativa effekter för den privata tjänstesektorn. Det finns ofta alternativ såsom att måla huset eller att reparera bilen själv, att låta göra arbetet svart eller att avstå för att tjänsten blir för dyr.
Med tanke på det statsfinansiella läget är det inte realistiskt att överväga så stora generella sänkningar av skattekilen på arbete som skulle erfordras för att uppnå tillräckligt goda förutsättningar för expansion av den privata tjänstesektorn. I stället måste selektiva åtgärder i vart fall inledningsvis vidtas.
Det som framför allt kan komma i fråga är avdrag vid inkomstbeskattningen för vissa tjänster och befrielse från eller sänkt mervärdesskatt för vissa tjänster. Åtgärder skulle också kunna företas inom ramen för de samlade löneskatterna och egenavgifterna, men risken för snedvridningar blir då större.
Den s.k. tjänsteutredningen presenterade ett förslag (SOU 1994:43) om avdrag vid inkomstbeskattningen för vissa hushållstjänster. Dessutom föreslogs sänkt moms på vissa tjänster. Effekterna av att medge avdrag vid inkomstbeskattningen och befrielse från mervärdesskatt för vissa tjänster är dramatiska. Enbart med hänsynstagande till den genomsnittliga kommunalskattesatsen måste den som anlitar en person för att utföra en tjänst där nettot efter skatt skall vara 100 kr i sin tur förtjäna 355 kr. Med en avdragsrätt sjunker behovet av intjänad inkomst till 194 kr. Samtidigt bör det framhållas att skattebortfallet blir försumbart, eftersom redovisade hushålls- och omsorgstjänster i realiteten inte har någon omfattning.
Enligt utredningens bedömningar ligger sysselsättningspotentialen vad beträffar hushållstjänster i intervallet 20 000--60 000 personer. Enligt utredarens mening är den övre gränsen mer sannolik än den lägre.
Inom ramen för det familjepolitiska reformarbetet infördes under förra mandatperioden ett första steg mot avdrag för vissa hushålls- och omsorgstjänster, nämligen rätt till avdrag för styrkta barntillsynskostnader upp till 20 000 kr. Detta avdrag ledde i kombination med det samtidigt införda vårdnadsbidraget till större valfrihet och rättvisa inom barnomsorgen. Därmed uppnåddes också en totalt sett effektivare och därmed billigare familjepolitik. Avdraget för barntillsynskostnader bör återinföras.
EU:s regler om mervärdesskatt hindrar för närvarande sänkt eller slopad mervärdesskatt på andra tjänster än dem som finns angivna i momsdirektiven. Under den förra mandatperioden aktualiserade regeringen hos EU-kommissionen en förändring av reglerna så att medlemsländerna skulle kunna sänka eller slopa mervärdesskatten på sådana tjänster som inte är utsatta för gränsöverskridande konkurrens. Enligt vad kommissionen redovisat har ett arbete med denna inriktning inletts. Vi utgår från att detta arbete kommer att fullföljas. Att så sker bör följas upp av regeringen.
Med utgångspunkten att EU-reglerna ändras bör mervärdesskatten för vissa tjänster kunna sänkas eller slopas. Med hänsyn till det statsfinansiella läget bör också här, liksom vad gäller sektorer där avdrag vid inkomstbeskattningen skulle kunna bli aktuellt, sådana sektorer väljas som i dag har liten omfattning, som är arbetsintensiva och där det således finns ett potentiellt utrymme för en kraftig ökning av antalet verksamma. Bl.a. är det även i detta avseende aktuellt med hushållstjänster.
Mot den angivna bakgrunden bör regeringen förelägga riksdagen förslag om sådana åtgärder som reducerar skattekilen inom de delar av den privata tjänstesektorn som bedöms kunna ge stort tillskott i form av nya arbetstillfällen. I detta sammanhang bör också frågan om eventuella selektiva sänkningar av löneskatterna belysas.
Vad som här har anförts innefattar bifall till motionerna Sk303, Sk328 yrkande 2, A270 yrkande 11 och A816 yrkande 9 och innebär också att de krav på en särskild ungdomsskattsedel som framställs i kds-motionerna Sk349 yrkande 7, A271 yrkande 4, A288 yrkande 8 och A820 yrkande 3 till en del kan anses tillgodosedda.
Yrkande 5 i motion Fi211 går ut på att frågan om en lägre tjänstebeskattning bör hänskjutas till utredningen om miljörelaterade skatter. Som vi anfört tidigare är det inte möjligt att den vägen uppnå tillräckliga begränsningar av de s.k. skattekilarna.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328 yrkande 2, 1994/95:A270 yrkande 11 och 1994/95:A816 yrkande 9, med anledning av motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:A271 yrkande 4, 1994/95:A288 yrkande 8 och 1994/95:A820 yrkande 3 och med avslag på motion 1994/95:Fi211 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts beträffande åtgärder i syfte att minska skattekilen på arbete inom tjänstesektorn.
15. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 -- fp)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet liberalerna pekade före valet särskilt på tjänstesektorns roll när det gäller att skapa nya företag som ger nya jobb. Trots att det från principiella utgångspunkter är svårt att motivera att varor och tjänster skall beskattas olika vill vi ändå förorda ett avsteg från principerna i det extrema arbetsmarknadsläge som vi nu befinner oss i och i den omställning från det industriella till det postindustriella samhälle som pågår. Eftersom det är lättare att åstadkomma höjd produktivitet i varusektorn än i tjänstesektorn, och eftersom det finns möjlighet att ersätta köpta tjänster med egenproduktion i annan utsträckning än vad man kan ersätta köp av varor, talar mycket för att beskattningen av tjänster medför större snedvridningar än inom varuproduktionen. Det utrymme för skattesänkningar som kan skapas -- exempelvis genom höjda skatter på miljöförstörande verksamhet -- bör i första hand riktas till tjänstesektorn där utväxlingen i form av fler jobb kan antas bli störst.
Förslaget rymmer en del problem. EU:s regler om begränsning av antalet momsnivåer, definitions- och avgränsningsproblem gör att vi inte nu lägger ett konkret förslag om t.ex. lägra moms på tjänster eller lägre arbetsgivaravgift för tjänsteföretag. Utredningen om miljörelaterade skatter bör få i uppdrag att särskilt analysera för- och nackdelar med en lägre tjänstebeskattning och hur det utrymme för skattesänkningar som skapas kan utnyttjas för att stimulera företagsamhet inom tjänstesektorn. Våra ställningstaganden innebär att övriga motioner på detta område bör avslås.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi211 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328 yrkande 2, 1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:A270 yrkande 11, 1994/95:A271 yrkande 4, 1994/95:A288 yrkande 8, 1994/95:A816 yrkande 9 och 1994/95:A820 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en lägre tjänstebeskattning.
16. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 -- kds)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Som framhålls bl.a. i motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) måste de nya jobb som nu skall växa fram komma från den privata sektorn. De flesta nya arbetstillfällena måste skapas i den privata tjänstesektorn. De nuvarande mycket höga skattekilarna på arbete motverkar en sådan utveckling. Skattesystemet begränsar hushållens möjligheter att köpa hushållstjänster, vilket är ett stort samhällsekonomiskt problem som bör åtgärdas. Som det är i dag har hushållen helt enkelt inte råd att köpa dessa tjänster.
Vårt förslag är att man nu inför en s.k. ungdomsskattsedel. Förslaget innebär att ungdomar upp till 25 år får möjlighet att starta egna företag med en speciell skattsedel som berättigar till betydligt lägre arbetsgivaravgifter/egenavgifter på de utförda hushållstjänsterna. Tjänsterna skulle dessutom vara momsbefriade. Med hushållstjänster menas t.ex. bilvård, trädgårdsarbete, löpande hushållsarbete och enklare fastighetsunderhåll. 25-årsgränsen innebär att incitamenten till utbildning inte minskar och förhindrar dessutom risken för att ungdomar fastnar i denna typ av skattesubventionerat arbete en längre tid.
Det är vår övertygelse att ett system med ungdomsskattsedlar på kort sikt skulle kunna skapa många ungdomsjobb inom hushållssektorn.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn att riksdagen med bifall till motionerna, 1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:A271 yrkande 4, 1994/95:A288 yrkande 8 och 1994/95:A820 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328 yrkande 2, 1994/95:Fi211 yrkande 5, 1994/95:A270 yrkande 11 och 1994/95:A816 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om att införa en s.k. ungdomsskattsedel.
17. Avdrag för gåvor till ideella ändamål (mom. 6 -- fp, kds)
Michael Stjernström (kds) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
I fyra motioner ställs yrkanden i syfte att genomföra en avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål av olika slag. Vi har uppfattningen att en sådan avdragsrätt är värdefull av många skäl, bl.a. som en värdefull stimulans av enskilda initiativ. Yrkandena innebär att regeringen bör överväga frågan eller tillsätta en utredning om den närmare utformningen av en sådan avdragsrätt. Dessa yrkanden bör bifallas.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande avdrag för gåvor till ideella ändamål att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk305, 1994/95:Sk317, 1994/95:Sk320 och 1994/95:Sk349 yrkande 1 i denna del begär att regeringen överväger frågan om en avdragsrätt för gåvor till ideella, allmännyttiga ändamål.
18. Avdrag för underskott på nystartad verksamhet (mom. 7 -- m, c, fp, kds)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Hösten 1994 avskaffades den rätt till kvittning av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som infördes av den borgerliga regeringen. Kvittningsrätten gällde för nystartade rörelser under en femårsperiod. Att denna kvittningsrätt har slopats innebär att tillväxten av nya företag försvåras ytterligare. I det känsliga inledningsskedet innebär kvittningsrätten en möjlighet att omedelbart tillgodogöra sig de avdrag som annars skulle medges mot framtida överskott. Kvittningsrätten innebär bl.a. att kostnaden för anskaffning av kapital minskar när företaget byggs upp.
I ett flertal motioner krävs att kvittningsrätten bör återinföras. Vi instämmer i denna uppfattning. Regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs för att reglerna skall kunna återställas med verkan fr.o.m. 1996 års taxering.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande avdrag för underskott på nystartad verksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 14, 1994/95:Sk348, 1994/95:Sk349 yrkande 2, 1994/95:Sk350 yrkande 7, 1994/95:Sk634, 1994/95:Fi211 yrkande 25, 1994/95:Fi219 yrkande 15, 1994/95:N274 yrkande 3, 1994/95:N300 yrkande 3 och 1994/95:A270 yrkande 6 hos regeringen begär skyndsamt förslag till lagstiftning av innebörd att kvittningsrätten för underskott på nystartad verksamhet återinförs med verkan fr.o.m. 1996 års taxering.
19. Riskkapitalavdrag m.m. (mom. 8 -- m, fp, mp, kds)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Försörjningen av riskkapital är synnerligen viktig, särskilt för de mindre och medelstora företag som har en begränsad riskkapitalmarknad att vända sig till. Det är viktigt att stimulera enskilda sparare att inte bara investera i fondsparande eller i etablerade företag. Mot denna bakgrund yrkas i ett flertal motioner att ett särskilt riskkapitalavdrag införs.
Vi instämmer i dessa krav.
Med anledning av den kritik som i motionerna N275 yrkande 7 och A711 yrkande 2 riktas mot tanken på ett riskkapitalavdrag vill vi endast framhålla att reglerna givetvis bör utformas på ett sätt som förebygger missbruk.
Regeringen bör snarast lägga fram förslag till riksdagen om ett riskkapital.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande riskkapitalavdrag m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i vad yrkandet inte behandlas i moment 1, 1994/95:Sk333, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad yrkandet inte behandlas i moment 1, 1994/95:Fi211 yrkande 27, 1994/95:N202 yrkande 4, 1994/95:N220 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 2 och 1994/95:A270 yrkande 8, med anledning av motionerna 1994/95:Fi213 yrkande 2, 1994/95:N300 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1994/95:N275 yrkande 7 och 1994/95:A711 yrkande 2 begär att regeringen snarast lägger fram förslag till regler om riskkapitalavdrag.
20. Avdragsrätten för räntor (mom. 9 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser att rätten till avdrag för skuldräntor bör avvecklas. Med hänsyn till de många egnahemsboende med underskottsräntor måste dock detta ske stegvis och under en längre tidsrymd. Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Sk341 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.
För att redan nu begränsa avdragsrätten föreslår Vänsterpartiet att det införs ett strikt avdragstak gällande bruttoräntor som överstiger 110 000 kronor per skattskyldig. Riksdagen bör med bifall till motion Sk341 yrkande 16 hos regeringen begära förslag i enlighet med det anförda.
dels vid moment 9 hemställt
9. beträffande avdragsrätten för räntor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena 15 och 16 dels som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om avvecklad avdragsrätt för låneräntor, dels begär att regeringen lägger fram förslag till skärpt avdragstak för låneräntor i enlighet med vad som här har anförts.
21. Skattesatsen för kapitalinkomster (mom. 10 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Motionerna Sk328 yrkande 10 och Sk350 yrkande 6 grundar sig på uppfattningen att den svenska nivån på beskattningen av kapitalinkomster långsiktigt är för hög. Just i dagens situation med mycket höga realräntor kan visserligen en skattesats på 30 % accepteras. Vid en normal nivå på realräntorna och vid en låg inflationstakt bör emellertid skatten på kapitalinkomster sänkas ned mot 15--20 %. Detta bör ske successivt, men redan 1996 bör, vid den nedgång i räntenivån som blir följden av den ekonomiska politik Moderata samlingspartiet förordar, skattesatsen sänkas till 25 %. De krav i detta hänseende som framställs i motionerna bör alltså bifallas.
dels vid moment 10 hemställt
10. beträffande skattesatsen för kapitalinkomster att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 10 och 1994/95:Sk350 yrkande 6 begär att regeringen lägger fram lagförslag om en skattesats på 25 % för kapitalinkomster fr.o.m. den 1 januari 1996.
22. EG och kapitalbeskattningen (mom. 11 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
I motion Sk341 anförs att fördelnings- och statsfinansiella skäl talar för vissa ytterligare skatteskärpningar när det gäller beskattningen av kapital. Kapital är en lättrörlig skattebas. Genom internationella transaktioner och skatteplanering kan kapitalägare försöka styra beskattningen dit där skatten är så låg som möjligt. Detta gör att det är viktigt att Sverige i internationella sammanhang och inom EU aktivt verkar för bättre samordning och kontroll av skatteundandragande. Ett verksamt instrument vore att inom EU få till stånd en minimiskattesats för kapitalbeskattningen.
Vad som har anförts i motionen angående behovet av internationell kontroll och minimiskatteregler för kapitalbeskattningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande EG och kapitalbeskattningen att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om behovet av internationell kontroll och minimiskatteregler för kapitalbeskattningen.
23. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt (mom. 12 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Den svenska arvs- och förmögenhetsbeskattningen har gjort att ett stort antal förmögna svenskar har emigrerat och tagit med sig tusentals arbetstillfällen, sin kompetens, sitt entreprenörskap och sin inspirationsförmåga. Skattereglerna har på det sättet medfört att Sverige har förlorat mer än rätten att beskatta dessa personers förmögenhet och avkastningen av förmögenheten. Vi har förlorat jobben, och detta har drabbat de i dag arbetslösa.
Ett annat skäl för att helt slopa förmögenhetsskatten är att förmögenhetsskatt inte skall tas ut på s.k. arbetande kapital. Om förmögenhetsskatten på övriga tillgångar behålls medför detta snedvridningar som försämrar den ekonomiska utvecklingen.
Vi instämmer i vad som anförts i motion Sk328 i dessa hänseenden och i kravet på att förmögenhetsskatten slopas fr.o.m. beskattningsåret 1995.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande slopad eller skärpt förmögenhetsskatt att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 15 och 1994/95:A270 yrkande 5 och med avslag på motion 1994/95:Sk341 yrkandena 26 och 27 begär att regeringen lägger fram förslag till lag om slopande av förmögenhetsskatten med verkan fr.o.m. taxeringsåret 1996.
24. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt (mom. 12 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk341 bör förmögenhetsskatten reformeras så att den fungerar på ett mer ändamålsenligt sätt. Promemorian Ds 1990:91 bör få utgöra grundvalen för en sådan översyn.
I avvaktan på att en ny förmögenhetsbeskattning kan införas föreslås i motionen att en progressiv skatteskala införs med tre steg: den befintliga nivån 1,5 %, ett skikt på 2,5 % för förmögenheter över 1 600 000 kr och ett skikt på 3 % för förmögenhet över 3 600 000 kr. Motionärernas förslag bör genomföras fr.o.m. inkomståret 1996.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande slopad eller skärpt förmögenhetsskatt att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena 26 och 27 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 15 och 1994/95:A270 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om förmögenhetsskatten.
25. Avkastningsskatten på pensionssparande (mom. 13 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Hösten 1994 höjdes den schabloniserade avkastningsskatten på pensions- och kapitalförsäkringar. Redan den tidigare skattenivån var så hög att ett betydande utflöde av kapital till utlandet ägde rum. Denna utveckling kommer nu att accentueras. Detta är negativt från samhällsekonomiska utgångspunkter. Avkastningsskatten bör sänkas från 15 % till 10 % så som föreslås i motionerna.
dels vid moment 13 hemställt
13. beträffande avkastningsskatten på pensionssparande att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 19 och 1994/95:Sk350 yrkande 5 begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning angående sänkning av avkastningsskatten på pensionssparande till 10 %.
26. Avdragsrätten för pensionsförsäkringar (mom. 14 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Inbetalningar till pensionsförsäkringar och till det individuella pensionssparandet är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen och utbetalningar beskattas som inkomst av tjänst. Avdragsrätten är maximerad till 1 basbelopp, men den som har inkomster som överstiger 10 basbelopp kan få avdrag med upp till 2 basbelopp. I vissa fall gäller ännu högre avdragsgränser. De samlade avdragen för pensionsförsäkringarna uppgår till ca 10 miljarder kronor.
Som anförs i motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) kan det ifrågasättas om det är samhällsekonomiskt motiverat att subventionera denna sparform på detta sätt. Subventionen är utformad så att den är mest fördelaktig för dem som har de högsta inkomsterna, och det finns även andra skäl som talar för att avdragsrätten för inbetalningar till pensionssparande bör avvecklas.
En avveckling är dock inte oproblematisk. En fullständig avveckling av avdragsrätten förutsätter att beskattningen vid uttag slopas. Ett annat skäl till en viss subvention är den konkurrens om pensionssparandet som förekommer från utlandet. I ett flertal länder beskattas t.ex. pensionssparande och livbolag enligt extra förmånliga regler.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning är det dock samhällsekonomiskt motiverat att dra ned på subventionsgraden. En halvering av avdragsrätten kan ske med olika metoder. Med en rimlig teknisk konstruktion kan en halvering av avdragsrätten beräknas ge en inkomstförstärkning på ca 0,9 miljarder kronor.
Riksdagen bör med bifall till motion Sk341 yrkande 14 begära förslag till halverad avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar enligt vad som här har anförts.
dels vid moment 14 hemställt
14. beträffande avdragsrätten för pensionsförsäkringar att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 14 hos regeringen begär förslag till halverad avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar i enlighet med vad som här har anförts.
27. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiet anser att kommunerna bör få en vidgad beskattningsrätt. De bör t.ex. kunna beskatta bensin och andra fossila bränslen, utsläpp av förorenat vatten från hushåll och företag, produktion av vattenkraft och uttag av vissa råvaror. Därigenom ges betydligt bättre möjligheter till sänkt skatt på arbete även i den kommunala sektorn. Som anförs i motion N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) bör företagen kunna åläggas att betala avgifter eller skatter till kommunerna för att kompensera för de resurser man utnyttjar och de kostnader som kommunerna har för detta. Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion N202 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande kommunal fastighetsskatt m.m. att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om behovet av att låta kommunerna ta ut kommunala företagsavgifter och skatter.
28. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Motionerna Sk330 av Gunnar Goude m.fl. (mp) och Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) går ut på att värdet av föräldrarnas arbete i föräldraaktiva förskolor skall undantas från beskattning. Föräldrarnas insatser i de föräldraaktiva förskolorna innebär att avgifterna och taxorna i sådan förskolor kan bli lägre än i andra förskolor. Motionärerna uppger att den ekonomiska förmån som detta innebär för föräldrarna behandlas på olika sätt i kommunala förskolor och i föräldrakooperativ eller andra fristående skolor. Förmåner av detta slag i de kommunala förskolorna betraktas enligt motionärerna såsom en skattepliktig förmån av tjänst, dvs. som inkomst av arbete, i motsats till vad som gäller för föräldrakooperativen.
De ekonomiska fördelarna med föräldraaktiva förskolor är uppenbara. Föräldraaktivitet bör eftersträvas även av andra skäl, som egentligen är ännu viktigare. Föräldrarna är delaktiga och kan själva påverka utformningen av verksamheten. Föräldrarna får en bra kontakt med andra familjer, andra familjers barn och med personalen vid det gemensamma dagiset. Föräldragruppen vid en sådan förskola utgör också en viktig del av samhällets sociala skyddsnät. Man hjälper varandra när problem uppstår i någon familj. Barnen känner varandra inte bara som dagiskamrater utan också som barn i olika familjer. Barnen får en vidgad, naturlig vuxenkontakt. En föräldraaktiv förskola erbjuder också på ett naturligt sätt de fördelar som kontakter med familjer från andra kulturer innebär.
Det kan inte accepteras att oklara skatteregler motverkar en önskvärd utbyggnad av föräldraaktiva förskolor. Som anförs i motionerna bör föräldrar som utför arbete vid "sin" kommunala förskola kunna tillgodoräkna sig den ekonomiska vinsten av egna insatser utan att detta betraktas som en skattepliktig förmån eller som inkomst av arbete, på samma sätt som gäller inom föräldrakooperativen. Regeringen bör därför se över reglerna i syfte att skapa likvärdiga möjligheter för föräldraaktivitet vid kommunala förskolor som vid fristående förskolor.
Vad som här har anförts bör riksdagen, med bifall till motionerna Sk330 och Ub905 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Motion Sk809 gäller en fråga om F-skattesedlar och dagmammor som kommer att belysas av Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07). I avvaktan härpå bör motionen avslås.
dels vid moment 16 hemställt
16. beträffande förskolor och dagmammor att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk330 och 1994/95:Ub905 yrkande 1 samt med avslag på motion 1994/95:Sk806 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en översyn av skattelagstiftningen i syfte att skapa likvärdiga möjligheter för föräldraaktivitet vid kommunala förskolor som vid föräldrakooperativ och andra fristående förskolor.
29. Avdrag för resekostnader m.m. (mom. 17 -- m, fp)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
I motionerna Sk308, Sk329, Sk631 och T210 framställs yrkanden om att resor till och från barndaghem i samband med arbetsresa skall få inräknas vid beräkning av tidsvinst och kostnader för bilresor. Vi instämmer i uppfattningen att dessa resor har ett nära samband med förvärvsarbetet och att det är rimligt att förändra reglerna i denna riktning.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande avdrag för resekostnader m.m. att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk308, 1994/95:Sk329, 1994/95:Sk631 och 1994/95:T210 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1994/95:Sk307, 1994/95:Sk344, 1994/95:Sk620 och 1994/95:A442 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om ändrade regler för bilresor till och från barndaghem.
30. Detaljutformningen av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten (mom. 18 -- m, c, fp, kds)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk318 bör sambeskattningen av förmögenhet slopas omedelbart. I sak torde det inte finnas några delade meningar om detta. Det finns enligt vår uppfattning ingen anledning att avvakta resultatet av den översyn som pågår inom Finansdepartementet. Vi tillstyrker alltså motionen.
Motionerna Sk322 och Sk349 gäller frågorna om arvs- och gåvoskatten på s.k. arbetande kapital. Som framhålls i motionerna medför arvs- och gåvoskatten fortfarande stora problem för små och medelstora företag. I realiteten innebär reglerna att ett generationsskifte många gånger inte kan genomföras och att företaget alltså måste läggas ned eller avyttras. Yrkandena i motionerna innebär att regeringen skyndsamt skall lägga fram förslag som löser problem. Vi instämmer i dessa yrkanden.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande detaljutformningen av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk318, 1994/95:Sk322 och 1994/95:Sk349 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om sambeskattningen av förmögenhet och om arvs- och gåvobeskattningen av kapital.
31. Kulturverksamhet och skattefrågor (mom. 21 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
I motion Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) begär motionärerna en översyn av olika skatter som påverkar kulturverksamheten negativt. Som exempel nämns fastighetstaxeringen av kulturbyggnader, värderingen av bostadsförmåner i sådana hus, frågan om avlyftning av mervärdesskatt för bostadsbyggnad som klassats som kulturbyggnad, effekter av arvsbeskattningen när kulturmiljöer måste hållas samman och bildande av familjestiftelser för kulturvård. I motionen framhålls också att inkomstbeskattningen upplevs som ett av de största hindren för nyskapande. Vi instämmer i motionärernas uppfattning: Dessa frågor behöver belysas och vi anser att de lämpligen bör tas upp av kommittén (Kr 1993:03) om kulturpolitikens inriktning.
Vad som här har anförts om en översyn av de olika skatter som negativt påverkar kulturverksamheten bör riksdagen, med bifall till motion Kr285 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 21 hemställt
21. beträffande kulturverksamhet och skattefrågor att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 3 begär en översyn av olika skatter som negativt påverkar kulturverksamheten.
32. Lagändringar (mom. 22 -- m, fp, v, mp; villk. 7--11)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp) och Karin Pilsäter (fp) hemställer -- för det fall att utskottets hemställan i moment 2 i vad avser sänkning av det allmänna grundavdraget avslås av riksdagen (jfr reservationerna 7--11) -- att utskottets hemställan i moment 22 avslås.
Särskilda yttranden
1. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- v)
Lars Bäckström (v) anför:
I motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 24 begär Vänsterpartiet en utredning av frågan om fastighetsskatten kan överföras till det kommunala beskattningsområdet bl.a. för att finansiera den infrastruktur (gatuhållning, va-nät m.m.) som krävs för fastigheterna. Detta yrkande kommer att behandlas i annat sammanhang, och vi saknar därför anledning att nu gå in närmare på dessa frågor.
2. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- kds)
Michael Stjernström (kds) anför:
I motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas bl.a. att delar av fastighetsskatten på sikt skall växlas mot kommunala fastighetsavgifter för att täcka kostnader för brandförsvar, gator och annan kommunal service som är direkt kopplad till fastigheten. Detta yrkande kommer att behandlas i ett annat betänkande. Vi saknar därför anledning att nu gå in närmare på dessa frågor.
3. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) anför:
I motion Sk806 framställs ett yrkande som går ut på att dagmammor skall ha rätt att få F-skattsedel även om de vårdar mindre än 5 barn. De sociala förmånerna i vissa kommuner påverkas av frågan om dagmamman har F-skattsedel eller inte.
Vid sin behandling av ett motsvarande yrkande förra året överlämnade utskottet frågan till Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07). Utredningen kommer att lämna sitt förslag tidigt i höst. Vi utgår alltså från att utredningen inom kort kommer att belysa frågan och möjligheterna att lösa det aktuella problemet. Vi har därför inte något särskilt yrkande med anledning av motionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Propositionen1 Motionerna2 Utskottet9 Skattepolitikens inriktning m.m.9 Det särskilda grundavdraget för pensionärer, m.m.16 Barnomsorg17 Resor18 Förmögenhetsskatt m.m.19 Ideella föreningar20 Slott och herresäten, m.m.20 Kulturverksamhet och skattefrågor20 Hemställan21 Reservationer24 1. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- m)24 2. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- c)28 3. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- fp)30 4. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- v)32 5. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- mp)34 6. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen m.m. (mom. 1 -- kds)35 7. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- m)37 8. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- fp)38 9. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- v)39 10. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- mp)40 11. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- kds)41 12. Den allmänna löneavgiften (mom. 3 -- m, fp, kds)42 13. En progressiv övertidsavgift (mom. 4 -- v)43 14. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 --m)43 15. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 --fp)45 16. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 -- kds)46 17. Avdrag för gåvor till ideella ändamål (mom. 6 -- fp, kds)47 18. Underskott på nystartad verksamhet (mom. 7 -- m, c, fp, kds)47 19. Riskkapitalavdrag m.m. (mom. 8 --m,fp,mp,kds)48 20. Avdragsrätten för räntor (mom. 9 -- v)49 21. Skattesatsen för kapitalinkomster (mom. 10 -- m)49 22. EG och kapitalbeskattningen (mom. 11 -- v)50 23. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt (mom. 12 -- m)50 24. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt (mom. 12 -- v)51 25. Avkastningsskatten på pensionssparande (mom. 13 -- m)51 26. Avdragsrätten för pensionsförsäkringar (mom. 14 -- v)52 27. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- mp)52 28. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- mp)53 29. Avdrag för resekostnader m.m. (mom. 17 --m,fp)54 30. Detaljutformningen av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten (mom. 18 -- m, c, fp, kds)54 31. Kulturverksamhet och skattefrågor (mom. 21 -- m)55 32. Lagändringar (mom. 22 -- m, fp, v, mp; villk. 7--11)56 Särskilda yttranden56 1. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- v)56 2. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- kds)56 3. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- m)56