Skatt på etanol, m.m.
Betänkande 1991/92:SkU6
Skatteutskottets betänkande
1991/92:SKU06
Skatt på etanol, m.m.
Innehåll
1991/92 SkU6
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1991/92:67 om skatt på etanol, m.m. De motioner som väckts med anledning av propositionen avstyrks av utskottet.
Vid betänkandet har fogats en meningsyttring.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1991/92:67 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
3. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
I propositionen föreslås att skatten på etanol som säljs oblandad för att användas som motorbränsle slopas. Vidare föreslås att skattepliktsgränsen för små vindkraftverk höjs från 100 kW till 500 kW.
Lagförslagen har följande lydelse.
STÅENDE TEXT se prop. s. 2-5
Motionerna
1991/92:Sk15 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att konsumtion av vindkraftsproducerad el befrias från elskatt,
2. att riksdagen beslutar att vindkraftsproducerad el, som försäljs, tillförs en miljöbonus/elskatterestitution i ett första steg med 7,2 öre/kWh som förstärkning av avräkningspriset.
1991/92:Sk16 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning och redovisning av utvecklingen avseende slopad skatt på etanol.
1991/92:Sk17 av Ivar Franzén (c) och Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefrihet/miljöbonus för vindkraft.
1991/92:Sk18 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att all egenkonsumtion av vindkraftsproducerad el blir befriad från elskatt oavsett storlek och årsproduktion,
2. att riksdagen beslutar att vindkraftsproducerad el som säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh som förstärkning av avräkningspriset,
3. att riksdagen beslutar att miljöbonusen på vindkraftsproducerad el utformas så att även eldistributörer stimuleras till ökad aktivitet inom vindkraftssektorn,
4. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag till miljöbonus som komplettering till elskattebefrielsen så att den totala miljöbonusen blir 20 öre/kWh.
1991/92:Sk19 av Lennart Daléus och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en långsiktig strategi för att skapa en hållbar utveckling.
Yttranden från andra utskott
Jordbruksutskottet och näringsutskottet har yttrat sig över propositionen och de motioner som väckts med anledning av denna. Yttrandena (1991/92:JoU2y och 1991/92:NU3y) fogas som bilagor till detta betänkande.
Utskottet
Etanol
I propositionen föreslår regeringen att bensinskatten på oblandad etanol slopas helt. Skatt utgår för närvarande med 80 öre/l. Föredragande statsrådet anför att användningen av alkoholer för motordrift har fördelar från såväl miljö- som beredskapssynpunkt och framhåller att det nu pågår försök med bussar som körs på ren etanol. För att möjliggöra en tillräckligt omfattande försöksverksamhet och för att stödja användningen av miljövänliga drivmedel bör enligt statsrådet etanol som förbrukas under försöksverksamheten tills vidare vara befriad från punktskatt. På sikt bör dock en likvärdig och neutral energibeskattning av olika drivmedel till fordon eftersträvas. Statsrådet uttalar också en förhoppning om att den föreslagna skattefriheten skall kunna skapa en efterfrågan på etanol som relativt snart uppgår till storleksordningen 100000m3 genom att fler bussar, sopbilar m.m. övergår till ren etanoldrift.
Näringsutskottet och jordbruksutskottet har i yttranden tillstyrkt propositionen i denna del.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot förslaget om slopad bensinskatt för oblandad etanol och tillstyrker propositionen i denna del.
I motion Sk16 av Lars Hedfors m.fl. (s) anför motionärerna att det är nödvändigt med en uppföljning av effekterna av den slopade skatten på etanol. Uppföljningen bör särskilt avse miljöeffekterna. Det är enligt motionärerna också angeläget att utvecklingen noga följs när det gäller konkurrensförhållanden, import och statsfinansiella konsekvenser. Enligt motionärerna bör regeringen återkomma till riksdagen med en redovisning. De yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
Näringsutskottet och jordbruksutskottet har i sina yttranden avstyrkt yrkandet. Utskotten utgår härvid från att regeringen noga följer utvecklingen på området och att den årliga redovisning för effekterna av energipolitiska åtgärder som aviserats i vårens energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, NU40) kommer att innefatta även de av motionärerna aktualiserade frågorna.
Skatteutskottet delar näringsutskottets och jordbruksutskottets bedömning och anser därmed det begärda tillkännagivandet om en uppföljning och redovisning som obehövligt. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sk19 av Lennart Daléus och Elving Andersson (båda c) begärs ett tillkännagivande om slopade miljö- och energiskatter för biobränslen. Motionärerna framhåller att det är synnerligen viktigt att en långsiktig strategi för en mer omfattande användning av etanol som drivmedel läggs fast. En sådan bör enligt motionärerna innefatta åtgärder för stimulans av biobränslen, däribland ett generellt slopande av miljö- och energiskatterna på sådana bränslen. De hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.
Näringsutskottet och jordbruksutskottet har avstyrkt motionen.
Som framgår av den redovisning som lämnats i jordbruksutskottets yttrande pågår det ett arbete som syftar till en ökad kommersiell användning av miljövänliga bränslen. Förutom de insatser som redovisas i jordbruksutskottets yttrande kan här nämnas att biobränslekommissionen nyligen i sitt delbetänkande El från biobränslen (SOU 1991:93) redovisat den del av kommissionens uppdrag som rör samordning och förstärkning av pågående utvecklingsinsatser för elproduktion med biobränslen. En huvuduppgift för kommissionen har varit att föreslå riktlinjer för användningen av de särskilda medel för utvecklingsinsatser för biobränslen -- 626 milj.kr. -- som beräknades i energiöverenskommelsen (jfr prop. 1990/91:88, NU40). Kommissionen har i sitt arbete utgått ifrån att merparten av resurserna skall användas för insatser i omvandlingsledet, med särskild inriktning på demonstration av anläggningar för elproduktion. Frågan om behovet av utvecklingsinsatser inom andra led av biobränslehanteringen kommer att behandlas i kommissionens slutbetänkande. Kommissionen avser vidare att i sitt fortsatta arbete analysera frågan om den framtida marknaden för biobränslen närmare, varvid bl.a. effekterna av en svensk EG-anslutning uppmärksammas.
Av regeringsförklaringen framgår att regeringen kommer att redovisa riktlinjer för det framtida arbetet med en Europaanpassning av skatterna, däribland energibeskattningen. I samband med EG-anpassningen av energibeskattningen skall en övergång till ett system med bl.a. koldioxidbaserad beskattning också på elkraft genomföras.
I likhet med jordbruksutskottet vill skatteutskottet framhålla att direktiven till biobränslekommissionen ger uttryck för en uppfattning om biobränslenas betydelse som energikälla som väl överensstämmer med synpunkterna i motion Sk19. Utskottet utgår därför från att synpunkterna i motionen kommer att beaktas utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Skatteutskottet avstyrker sålunda motion Sk19.
Vindkraftverk
Allmän energiskatt tas i dag inte ut för elektrisk kraft som framställs av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kW och som inte yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft. Genom att gränsen för skattebefrielse baseras på installerad effekt kan vindkraften sägas vara missgynnad i förhållande till vattenkraften, eftersom energiproduktionen är lägre vid en given installerad effekt.
Riksdagen har i juni 1991 som sin mening givit regeringen till känna att den nuvarande gränsen för skatteplikt bör höjas och skatt utgå vid en årsproduktion på 700 000 kWh eller vid en installerad effekt på 500 kW (1990/91:SkU26, NU12y).
I propositionen föreslås att gränsen för skatteplikt höjs till 500 kW installerad effekt för vindkraftverk. I propositionen anmäls att en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha betydelse för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk, är planerad.
I tre motioner framställs yrkanden som är inriktade på en generell skattebefrielse för vindkraft. I motion Sk17 av Ivar Franzén (c) och Harry Staaf (kds) anför motionärerna att enligt deras uppfattning stod det helt klart vid näringsutskottets handläggning av frågan våren 1991 att vindkraftproducerad el bör vara skattebefriad också när den distribueras yrkesmässigt eller försäljs till en yrkesmässig distributör. Tekniskt skulle frågan kunna lösas genom ett system med en miljöbonus som motsvarar elskatten. Enligt motionärerna bör frågan om en sådan generell befrielse övervägas i anslutning till den aviserade översynen av lagregler m.m. av betydelse för vindkraftsproduktion. Motionärerna hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna. Också i motion Sk15 av Carl Olov Persson (kds) begärs en generell skattebefrielse för elkraft som producerats i vindkraftverk. Motionären yrkar att riksdagen fattar beslut härom. I motion Sk18 av Rolf L Nilson (v) krävs också riksdagsbeslut av denna innebörd. Enligt denne motionär bör regeringen vidare ges i uppdrag att återkomma med ett förslag som innebär att den totala miljöbonusen för vindkraftsproduktionen höjs till 20 öre/kWh.
Den i propositionen aviserade översynen har nyligen beslutats. Sålunda har NUTEK den 21 november 1991 av regeringen fått i uppdrag att tillsammans med naturvårdsverket och boverket göra en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha betydelse för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk. Utvärderingen bör -- enligt vad som sägs i en promemoria som utgör bilaga till regeringens beslut -- inriktas på en redovisning av effekterna av bl.a. de lagregler till vilka hänvisas i promemorian. Behovet av regeländringar bör prövas och eventuella förslag till förändringar redovisas. En utgångspunkt för verkets analys bör vara att gränsen för skatteplikt enligt lagen (1957:267) om allmän energiskatt höjs för småskalig vindkraft i enlighet med den nu föreliggande propositionen.
Näringsutskottet har avstyrkt motionerna.
Utskottet konstaterar att frågan om lagregler, m.m. för småskalig vindkraftsproduktion är föremål för en översyn. Utskottet förutsätter att de frågor som berörs i de här behandlade motionerna kommer att prövas i detta sammanhang. Med hänsyn härtill finner utskottet inte att några åtgärder, utöver den i propositionen föreslagna, nu är påkallade. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna Sk15, Sk17 och Sk18.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande slopad skatt på etanol att riksdagen bifaller proposition 1991/92:67 i denna del,
2. beträffande en uppföljning m.m. av skattebefrielsen för etanol att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk16,
3. beträffande en skattebefrielse för biobränslen att riksdagen avslår motion 1991/92:Sk19,
4. beträffande el som produceras i vindkraftverk att riksdagen bifaller proposition 1991/92:67 i denna del och avslår motionerna 1991/92:Sk15 yrkandena 1 och 2, 1991/92:Sk17 och 1991/92:Sk18 yrkandena 1--4, men. (v)
5. beträffande lagförslagen att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de vid propositionen fogade förslagen till
1) lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
2) lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
3) lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
Stockholm den 5 december 1991
På skatteutskottets vägnar
Knut Wachtmeister
I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s) och Inger Lundberg (s).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
El som produceras i vindkraftverk (mom. 4 och mom. 5)
Lars Bäckström (v) anför:
I propositionen föreslås att gränsen för skattefri egenkonsumtion höjs från 100 kW till 500 kW generatoreffekt när det gäller vindkraftverk.
Problemet är att råkraftpriserna i Sverige ger så låga avräkningspriser för vindkraftsproducerad el att investeringsbidraget på 25 % till medelstor vindkraft nu endast förmår ge svag lönsamhet för investeringar i vindkraftverk med de bästa förutsättningarna. Resultatet har blivit att de anslagna medlen till vindkraftsinvesteringar -- 50 milj.kr./år -- enbart förväntas förbrukas till en mycket liten del om inte vindkraften ges bättre villkor. Antalet verk som troligen kommer att byggas ligger långt ifrån det antal som avsågs i riksdagens energibeslut i juni 1991. Man kan t.ex. jämföra med bidraget till biobränslebaserad kraftvärme som är 4 000 kr./kW, medan det 25-procentiga bidraget till vindkraft endast motsvarar ca 2 000 kr./kW, detta trots att vindkraftens negativa miljöeffekter och därmed kostnader är nära noll. I stället för att höja nivån på bidraget föreslås följande som är både enklare och effektivare: all egenkonsumtion av vindkraftsproducerad el blir befriad från elskatt oavsett storleken på verket och årsproduktion.
Ur miljösynpunkt antas miljövänligt producerad el ha ett mervärde på minst 25 öre/kWh. Dagens vindkraftverk är dock redan i dag så lönsamma att endast en skattelättnad -- miljöbonus -- på ca 20 öre/kWh räcker. Rent administrativt kan detta enklast lösas genom att den eldistributör, till vilken vindkraftverket levererar sin el, betalar ut en miljöbonus för den inköpta elen från vindkraftverket och räknar av beloppet från den elskatt som insamlats från berörda elkonsumenter. Detta kan ske i två steg.
Det första steget bör vara att vindkraftsproducerad el som säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh -- motsvarar elskatten -- som förstärkning av avräkningspriset. Denna metod tillämpas i ett flertal EG-länder. Det är också önskvärt att skattereglerna utformas så att även eldistributörer kommer i åtnjutande av vissa favörer, vilket propositionen utesluter. En miljöbonus bör omfatta yrkesmässiga distributörer och därmed även stimulera dessa till ökad aktivitetet inom den miljövänliga vindkraftssektorn.
Andra steget bör vara att regeringen återkommer med förslag på miljöbonus som komplettering till elskattebefrielsen så att den totala miljöbonusen blir ca 20 öre/kWh. Bonussystemet bör vara så utformat att även distributörer stimuleras. Förslaget skulle ha gett staten ca 0,7 miljoner i inkomstbortfall, men landet skulle erhålla minst lika mycket omräknat i minskade miljöskador. Detta visar att det är viktigt -- och god ekonomi -- att vindkraftsproducerad el ges sitt rätta värde under introduktionsåren så att utvecklingen av den förnyelsebara vindkraften äntligen kan stimuleras på ett bättre sätt i Sverige.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 4--5 i motsvarande del borde ha hemställt:
4. beträffande el som produceras i vindkraftverk att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Sk18 yrkandena 1--4 och med anledning av proposition 1992/92:67 i denna del och motionerna 1991/92:Sk15 yrkandena 1 och 2 och 1991/92:Sk17
dels beslutar att elkraft som produceras i vindkraftverk och inte distribueras yrkesmässigt skall vara befriad från elskatt,
dels beslutar att yrkesmässig distribution av vindkraftsproducerad elkraft berättigar till en miljöbonus om 7,2 öre/kWh,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om att regeringen bör återkomma med ett förslag om en höjning av vindkraftens totala bonus till 20 öre/kWh,
5. beträffande lagförslagen såvitt avser el som produceras i vindkraftverk att riksdagen till följd härav antar det vid proposition 1991/92:67 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt med den ändringen att 2 och 25 §§ får följande som v-suppleantens förslag betecknade lydelse samt att ingressen ändras i enlighet härmed.
Regeringens förslag V-suppleantens förslag
2 §
Skatt utgår inte för Skatt utgår inte för inhemska fasta bränslen. inhemska fasta bränslen.
Skatt utgår inte heller Skatt utgår inte heller för elektrisk kraft, som a) för elektrisk kraft, som a) framställs inom landet av framställs inom landet av producent, som förfogar en producent, som förfogar över en installerad över en installerad generatoreffekt av mindre generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt eller än 100 kilowatt och som såvitt avser inte yrkesmässigt vindkraftsproduktion mindre distribuerar elektrisk kraft, än 500 kilowatt och som inte yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft, b) till lägre effekt -- -- b) till lägre effekt -- -- -- eller annat transportmedel, -- eller annat transportmedel, d) nyttiggörs inom d) nyttiggörs inom rörelse för produktion rörelse för produktion eller distribution av eller distribution av elektrisk kraft eller elektrisk kraft eller bortgår till följd av bortgår till följd av förluster vid förluster vid överföring, överföring, transformering eller transformering eller omformning hos producent eller omformning hos producent eller distributör, distributör, eller
Regeringens förslag V-suppleantens förslag
e) framställs i ett e) framställs i ett
reservkraftsaggregat. reservkraftsaggregat, eller f)
framställs i ett
vindkraftverk och inte
distribueras yrkesmässigt.
Nuvarande lydelse V-suppleantens förslag
25 §
25 § I deklaration ------ 25 § I deklaration ------ lagen (1961:372) om lagen (1961:372) om bensinskatt. bensinskatt.
Avdrag medges vidare med 7,2
öre/kWh för
vindkraftsproducerad elkraft
som tillförts den
skattskyldiges nät för
yrkesmässig distribution.
Jordbruksutskottets yttrande 1991/92:JoU2y
Bilaga 1
Skatten på etanol m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 12 november 1991 berett jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1991/92:67 om skatten på etanol m.m. jämte motioner.
Propositionen
Regeringen (finansdepartementet) föreslår i propositionen att skatten på sådan etanol som säljs oblandad för att användas som motorbränsle slopas. Vidare föreslås att den allmänna energiskatten ändras så att skattepliktsgränsen för små vindkraftverk höjs från 100 kW till 500 kW. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Motionerna
I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:
1991/92:Sk16 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av uppföljning och redovisning av utvecklingen avseende slopad skatt på etanol.
1991/92:Sk19 av Lennart Daléus och Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om en långsiktig strategi för att skapa en hållbar utveckling.
Utskottet
Enligt motion Sk16 (s) är det angeläget att utvecklingen av ett miljövänligt trafiksystem stimuleras. I ett sådant system ingår bl.a. renare bränslen. För att försöksverksamheten med etanol som bränsle skall få tillräcklig omfattning krävs under ett introduktionsskede att etanol som oblandad används som drivmedel befrias från punktskatt. Mot den bakgrunden biträder motionärerna regeringens förslag att tills vidare slopa skatten på sådan etanol. Regeringen bör noga följa utvecklingen på detta område och återkomma till riksdagen med en redovisning av bl.a. förslagets miljöeffekter. I centerns motion Sk19 framhålls betydelsen av en långsiktig strategi för att skapa en hållbar utveckling från miljösynpunkt. I en sådan strategi ingår enligt motionärerna att utvecklingen av biobränslen stimuleras. Detta bör bl.a. leda till att biobränslena på grund av sina miljöfördelar generellt befrias från miljö- och energiskatter.
Jordbruksutskottet vill för sin del erinra om att riksdagen våren 1991 anslöt sig till den dåvarande regeringens förslag om en strategi för renare trafiksystem. I denna strategi ingick även utökade försök med alternativa bränslen (prop. 1990/91:90, TU30, rskr. 345). Under föregående riksmöte anslöt sig riksdagen även till ett förslag om att stöd från energiteknikfonden till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användningen av motoralkoholer skall prioriteras (prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 374). I detta sammanhang bör även den av regeringen tillkallade biobränslekommissionen (dir. 1991:11) nämnas. Utgångspunkten för kommissionens arbete är att inventera de faktorer som i dag försvårar en ökad användning av biobränslen. Kommissionen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 1992.
Som framhålls i propositionen har användningen av alkoholer för motordrift fördelar från bl.a. miljösynpunkt. Genom att befria etanolen från punktskatt möjliggörs en tillräckligt omfattande försöksverksamhet som på sikt kan stimulera utvecklingen av miljövänliga drivmedel. I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att de ändrade skattereglerna bör avse sådan etanol som säljs oblandad för att användas som motorbränsle i fordon som drivs med ren etanol. Utskottet tillstyrker således för sin del regeringens förslag.
Av utskottets redovisning ovan torde framgå att man från statsmakternas sida är väl medveten om fördelarna från miljösynpunkt med en utökad användning av biobränslen. Det bör särskilt framhållas att direktiven till biobränslekommissionen ger uttryck för en uppfattning om biobränslenas betydelse som energikälla som väl överensstämmer med synpunkterna i motion Sk19. Utskottet utgår därför från att synpunkterna i motionen kommer att beaktas utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. När det gäller motion Sk16 förutsätter utskottet självfallet att regeringen noga följer utvecklingen på detta område. Likaså räknar utskottet med att regeringen -- som hittills varit brukligt -- i lämpligt sammanhang redovisar miljöeffekterna av de åtgärder som vidtas i bl.a. miljövårdens intresse. Något särskilt uttalande härom från riksdagens sida torde inte behövas. Jordbruksutskottet föreslår således att skatteutskottet avstyrker motionerna Sk16 och Sk19, i den mån de inte tillgodoses med vad jordbruksutskottet anfört.
Propositionen och ifrågavarande motioner föranleder i övrigt inget särskilt uttalande av jordbruksutskottet.
Stockholm den 28 november 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp), Inga-Britt Johansson (s), Åke Selberg (s), Inge Carlsson (s), Dan Ericsson (kds) i Kolmården, Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik Norinder (m) och Lennart Daléus (c).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande mening
Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Inge Carlsson, Kaj Larsson och Sinikka Bohlin (alla s) anför:
Vi biträder regeringens förslag att tills vidare slopa punktskatten på sådan etanol som oblandad används som drivmedel. Samtidigt är det -- som anförs i motion Sk16 -- angeläget att regeringen noga följer utvecklingen när det gäller alternativa bränslen. I likhet med motionärerna anser vi att slopandet av skatten på oblandad etanol måste följas upp och att regeringen skall återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet. Detta gäller såväl förslagets miljöeffekter som utvecklingen med avseende på konkurrensförhållanden, import och statsfinansiella konsekvenser. Skatteutskottet bör således tillstyrka motion Sk16.
Näringsutskottets yttrande 1991/92:NU3y Bilaga 2 Skatten på etanol, m.m.
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har berett näringutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1991/92:67 om skatten på etanol, m.m. och de motioner som har väckts med anledning av propositionen. Regeringens förslag gäller dels slopande av skatten på sådan etanol som säljs oblandad som motorbränsle, dels höjning av skattepliktsgränsen för små vindkraftverk.
Näringsutskottet kommenterar i sitt yttrande propositionen i dess helhet och alla de motioner som har väckts med anledning av denna.
Företrädare för Sveriges energiföreningars riksorganisation (SERO) och Svenska vindkraftföreningen har inför näringsutskottet lämnat upplysningar i fråga om vindkraftproduktion.
Näringsutskottet
Skatten på etanol
Regeringen föreslår att skatten slopas på sådan etanol som säljs oblandad för att användas som motorbränsle. För närvarande uppgår den totala belastningen med punktskatter för etanol till 80 öre per liter. Beloppet avser enbart bensinskatt; koldioxidskatt tas inte ut för etanol. Användningen av alkoholer för motordrift har fördelar från såväl miljö- som beredskapssynpunkt, anförs det. Den etanol som förbrukas under pågående försöksverksamhet bör, enligt regeringens mening, tills vidare befrias från punktskatt. På sikt borde en likvärdig och neutral energibeskattning av olika drivmedel till fordon eftersträvas. Regeringen uttalar också en förhoppning om att den föreslagna skattefriheten skall kunna skapa en efterfrågan på etanol som relativt snart skall kunna uppgå till storleksordningen 100000m3 genom att fler bussar, sopbilar m.m. övergår till ren etanoldrift.
Förslaget innebär ändringar i dels lagen (1961:372) om bensinskatt, dels lagen (1990:582) om koldioxidskatt. De avses träda i kraft den 1 januari 1992.
Slopande av skatten på oblandad etanol betecknas i motion 1991/92:Sk16 (s) som ett steg i rätt riktning. Motionärerna anser dock att en uppföljning av beslutet är nödvändig. En sådan borde särskilt avse i vilken utsträckning förslagen leder till avsedd miljöeffekt. Det är också angeläget, anför de, att utvecklingen noga följs när det gäller konkurrensförhållanden, import och statsfinansiella konsekvenser. Vidare kräver de en redovisning till riksdagen av vad som härvid har framkommit. De påyrkar ett tillkännagivande till regeringen i dessa avseenden.
Våren 1991 fattade riksdagen beslut om energipolitiken (prop. 1990/91:88, 1990/91:NU40). I propositionen, som hade sin utgångspunkt i en uppgörelse som i januari 1991 träffades mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och centerpartiet, lade regeringen fram förslag om bl.a. stöd för etanolproduktion inom ramen för omställningen av jordbruket. Under rubriken Energipolitiska utgångspunkter sägs (s. 8) följande:
Det är viktigt att riksdag och regering har möjlighet att bedöma resultatet av insatserna för energihushållning och ny kraft- och värmeproduktion. Utvärderingar bör därför göras fortlöpande av myndigheterna. Regeringen bör årligen i budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är motiverade.
Den nytillträdande regeringen har i sin regeringsförklaring uttalat (RD 1991/92:6 s. 11) att den s.k. energiöverenskommelsen ligger fast.
Genom regeringsbeslut den 27 juni 1991 fick transportforskningsberedningen i uppdrag att -- i samråd med närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och statens naturvårdsverk -- utarbeta ett åtgärdsprogram för en ökad användning av miljövänlig fordonsdrift. I riktlinjerna för arbetet sägs -- i fråga om drivmedel -- att särskilt tillgången på alternativa drivmedel skall analyseras. Som ett led i arbetet med att identifiera de mest realistiska alternativen -- när det gäller miljövänlig fordonsdrift -- skall en samhällsekonomisk analys av olika alternativ genomföras. Uppdraget förväntas bli redovisat under hösten 1991.
Näringsutskottet utgår från att regeringen -- i enlighet med vad som uttalades i den nyss refererade propositionen -- återkommer till riksdagen med redogörelser för effekterna av energipolitiska åtgärder. Det är, enligt utskottets uppfattning, naturligt att de i motion 1991/92:Sk16 (s) aktualiserade frågorna rörande etanol innefattas i en redovisning av detta slag. Något uttalande av riksdagen i denna sak synes därför inte behövligt. Motionen avstyrks.
Även upphovsmännen till motion 1991/92:Sk19 (c) ansluter sig till förslaget om slopande av skatten på oblandad etanol. De säger sig samtidigt hysa förståelse för att statsmakterna av statsfinansiella skäl kan anse det omöjligt att slopa skatten på allt slags drivmedelsetanol. Emellertid, uttalar motionärerna, är det synnerligen viktigt att en mer långsiktig strategi för hållbar utveckling redan nu läggs fast. En sådan borde innefatta åtgärder för stimulans av biobränslen, däribland ett generellt slopande av miljö- och energiskatter.
I regeringsförklaringen sägs (RD 1991/92:6 s. 5) att regeringen i ett sammanhang kommer att redovisa riktlinjer för det framtida arbetet med en Europaanpassning av skatterna, däribland energibeskattningen. Regeringen uttalar vidare (s. 11) att en övergång till ett system med bl.a. koldioxidbaserad beskattning också på elkraft skall genomföras i samband med EG-anpassningen.
Näringsutskottet konstaterar att energibeskattningen är föremål för vissa överväganden inom regeringskansliet. Den i motion 1991/92:Sk19 (c) berörda frågan kan komma att aktualiseras i detta sammanhang. I det föregående har redogjorts för planerna på årliga redovisningar till riksdagen och för regeringens ställningstagande i fråga om energiöverenskommelsen. Med hänsyn härtill och till de effekter av skattefriheten på efterfrågan av etanol som enligt propositionen är att vänta framstår ytterligare åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionen inte som nödvändiga. Näringsutskottet avstyrker sålunda den nu behandlade motionen.
Beskattning av vindkraftverk
Våren 1991 behandlade riksdagen i två sammanhang frågor rörande de ekonomiska förutsättningarna för vindkraftproduktion. Det ena gällde skatteaspekter, det andra ekonomisk stimulans i övrigt.
Såvitt gäller skatteaspekter berördes dels skattebefrielse för små vindkraftverk, dels återbetalning av elskatt för sådan elkraft som generellt framställs i vindkraftverk. I yttrande till skatteutskottet tillstyrkte näringsutskottet (1990/91:NU12y) en motion (c) om skatt på småskalig vindkraftproduktion. Näringsutskottet anförde:
För elproduktionsanläggningar med mindre än 100 kW installerad effekt råder idag skattebefrielse på vissa villkor. Maximinivån 100 kW har satts med utgångspunkt i den gängse effekten hos tidigare små vattenkraftverk. Genom att gränsen för skattebefrielse baseras på installerad effekt missgynnas vindkraften i förhållande till vattenkraften. Ett vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en tillgänglighet på 95% och ett medeleffektuttag på ca 80%, medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på 70% och en medeleffekt på ca 30%.
-- -- --
För att man skall komma till rätta med de nu påtalade missförhållandena bör gränsen för skattebefrielse höjas. Skatt bör utgå vid en årsproduktion på 700 000 kWh eller vid en installerad effekt på 500 kW.
En motion (v) om återbetalning av elskatt vid leverans av elenergi från vindkraftverk avstyrktes samtidigt av näringsutskottet, som ansåg att det av regeringen föreslagna investeringsstödet till vindkraftproduktion var väl ägnat att främja en sådan utveckling av denna som motionärerna ville åstadkomma med ett system för återbetalning av elskatt. Några insatser härutöver fann näringsutskottet inte erforderliga. Avvikande meningar (m; v, mp) anmäldes.
Skatteutskottet, som anslöt sig till näringutskottets bedömning såvitt gällde frågan om höjning av effektgränsen, tillstyrkte (1990/91:SkU26 s. 18 f.) motioner (c) i detta ämne. Riksdagen borde, enligt skatteutskottets mening, anmoda regeringen att snarast lägga fram ett förslag av angiven innebörd. Härigenom, anförde skatteutskottet vidare, skulle i viss utsträckning även motioner (v; mp) rörande återbetalning av elskatten resp. total skattefrihet i fråga om vindenergi bli tillgodosedda. Skatteutskottets förslag bifölls av riksdagen.
Såvitt gäller ekonomisk stimulans av annat slag än genom skatteinstrumentet behandlades ett regeringsförslag (prop. 1990/91:88 s. 67 f.) om investeringsbidrag med 25% av investeringskostnaden till små och medelstora vindkraftverk. I sin motivering för den föreslagna stödkonstruktionen anförde regeringen att det vid remissbehandlingen av ett förslag i miljöavgiftsutredningens betänkande (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken hade framkommit att ett investeringsstöd vore att föredra framför ett driftsstöd. Näringsutskottet (1990/91:NU40 s.102f.) gick på regeringens linje och avstyrkte därmed yrkanden i sex motioner (m; c; mp). Reservationer (m; mp) avgavs.
I den nu föreliggande propositionen har regeringen föreslagit att skattepliktsgränsen för små vindkraftverk höjs från 100 kW till 500 kW. Förslaget är föranlett av det nyss refererade tillkännagivandet av riksdagen. Det innebär att en ändring görs i lagen (1957:262) om allmän energiskatt. I propositionen anmäls vidare att en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha betydelse för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk, är planerad.
Tre motioner har väckts med anledning av det förslag som regeringen nu har framlagt. Någon erinran mot detta förs inte fram. Motionärerna vill emellertid att vindkraftproduktion skall ges ytterligare ekonomisk stimulans.
I motion 1991/92:Sk17 (c; kds) hänvisas till näringsutskottets yttrande våren 1991 beträffande små vindkraftverk. Enligt motionärernas uppfattning stod det helt klart -- även om utskottets skrivning på denna punkt kunde vara något oklar -- att skattebefrielsen skulle gälla oavsett om elkraften användes direkt av producenten eller yrkesmässigt försåldes till annan förbrukare. Tekniskt skulle frågan kunna lösas genom att den eldistributör, till vilken vindkraftverket levererar sin elkraft, betalar ut en miljöbonus till verkets ägare. Bonusen skulle motsvara elskatten. Samtidigt skulle distributören dra av beloppet från den elskatt som har betalats in av elkonsumenterna i området. I fråga om den i propositionen aviserade översynen anser motionärerna att denna bör omfatta även frågan om skattefrihet i form av miljöbonus.
Tankar om miljöbonus förs fram även i motion 1991/92:Sk15 (kds), vari begärs att konsumtion av vindkraftsproducerad el befrias från elskatt och att vindkraftsproducerad el som försäljs tillförs en miljöbonus eller elskatterestitution. I ett första steg skulle detta genomföras med 7,2 öre/kWh som förstärkning av avräkningspriset, anser motionärerna.
I motion 1991/92:Sk18 (v) krävs ett riksdagsbeslut av innebörden att all egenkonsumtion av vindkraftsproducerad el befrias från elskatt oavsett storlek och årsproduktion. Riksdagen borde samtidigt besluta att vindkraftsproducerad el som säljs tillförs en miljöbonus på 7,2 öre/kWh som förstärkning av avräkningspriset; miljöbonusen borde utformas så att även eldistributörer stimuleras till ökad aktivitet inom vindkraftssektorn. Vidare begärs att regeringen återkommer med ett förslag som innebär att -- såsom en komplettering till elskattebefrielsen -- den totala miljöbonusen blir 20 öre/kWh. Motionären befarar att antalet tillkommande vindkraftverk blir långt mindre än vad som avsågs i energibeslutet våren 1991. De i motionen föreslagna åtgärderna skulle vara enklare och effektivare än att nivån på det statliga investeringsbidraget höjs.
Den i propositionen aviserade översynen har nyligen beslutats. NUTEK har den 21 november 1991 av regeringen fått i uppdrag att tillsammans med naturvårdsverket och boverket göra en översyn av de övriga lagregler, m.m., som kan ha betydelse för uppbyggnad och drift av små vindkraftverk. Utvärderingen bör -- enligt vad som sägs i en promemoria som utgör bilaga till regeringens beslut -- inriktas på en redovisning av effekterna av bl.a. de lagregler till vilka hänvisas i promemorian. Behovet av regeländringar bör prövas och eventuella förslag till förändringar redovisas. En utgångspunkt för verkets analys bör vara att gränsen för skatteplikt enligt lagen (1957:267) om allmän energiskatt höjs för småskalig vindkraft i enlighet med den nu föreliggande propositionen.
Näringsutskottet konstaterar att frågan om lagregler, m.m. för småskalig vindkraftproduktion är föremål för en översyn. Utskottet förutsätter att de frågor som berörs i här behandlade motioner kommer att prövas i detta sammanhang. Med hänsyn härtill finner utskottet inte att några ytterligare åtgärder nu är påkallade. Utskottet avstyrker därmed motionerna 1991/92:Sk17 (c; kds), 1991/92:Sk15 (kds) och 1991/92:Sk18 (v).
Stockholm den 28 november 1991 På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Axel Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Anita Modin (s), Gudrun Norberg (fp) och Roland Lében (kds).
Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Enligt min mening är stora problem förknippade med att råkraftspriserna i Sverige ger så låga avräkningspriser för vindkraftsproducerad el att investeringsbidraget på 25 % inte gör vindkraftverken tillräckligt lönsamma. Detta torde även vara fallet med de vindkraftverk som har de bästa förutsättningarna när det gäller vindförhållanden etc. Det finns därför en risk att antalet nya vindkraftverk som kommer att byggas blir långt mindre än vad som förutsattes i energibeslutet våren 1991. Införandet av en miljöbonus, som föreslås bl.a. i motion 1991/92:Sk18 (v), är enligt min uppfattning en enklare och effektivare lösning än att nivån för investeringsbidraget höjs. I ett första steg borde sålunda all vindkraftsproducerad el som saluförs tillföras en miljöbonus på 7,2 öre/kWh, dvs. ett belopp motsvarande elskatten. Också yrkesmässig distribution borde omfattas av systemet. I ett andra steg borde miljöbonusen utökas så att denna totalt uppgår till 20 öre/kWh. Regeringen borde anmodas att lägga fram ett förslag med denna inriktning.
Det är angeläget att erinra om att förslaget om miljöbonus om 7,2 öre skulle innebära ett bortfall av skatteinkomster för staten om endast 700000 kr. Samtidigt skulle Sverige vinna avsevärt när det gäller en minskning av miljöskadorna. Ett statligt stöd under introduktionsskedet är särskilt viktigt.